Fakulteten Lärande och Samhälle
Samhälle – Kultur - Identitet
Examensarbete i fördjupningsämnet lärande och
samhälle
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Individualiseringens inverkan
på gymnasieelevers demokratiska kompetens
The impact of individualization
on high-school students democratic competence
Emelie Jönsson
Ämneslärarexamen 300 hp
Datum för slutseminarium: 2018-05-29
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Magnus Persson
Förord
I egenskap av en autonom individ, har hela examensarbetets förfarande, kontuktion och bearbetning författats utav mig själv. Men arbetet hade aldrig realiserats utan god vägledning och engagemang utifrån min handledare Magnus Persson. Jag vill också rikta ett stort tack till samtliga elever och lärare som medverkat till att förverkliga studien. Uppkomsten till idén om examensarbetets ämnesområde härör från avsaknaden av solidariska föreställningar under min studietid på universitet. Det har fått mig att i egenskap av blivande lärare fundera kring vilket ansvar jag bär gentemot mina kommande elever att föra vidare denna etik och att verka för en balans mellan båda dessa moraliska föreställningar i enlighet med vad som konkretiseras i skollagen.
I en tid där FN-förbundet (2018) uttrycker oro för rasistiska och extremistiska organisationer i Sverige och för det stora antalet rapporter om hatbrott och rasistisk våld, blir vikten av att kunna agera politiskt i en anda av gemenskap allt större. Men vad händer med denna solidariska samstämighet om de individualiserade värdena blir de primära?
Ja, låt oss erkänna det – det ligger inget förnuftigt i att ta ansvar, i att bry sig om och vara moralisk. Moralen har bara sig själv som stöd: det är bättre att bry sig om än att två sina händer, bättre att vara solidarisk med den andres olycka än att vara likgiltig och allt som allt bättre att vara moralisk även om det inte gör människor rikare (Bauman, 2002:103).
Abstract
Party-political involvement of young citizens is decreasing. Sociologist Zygmunt Bauman (2002) believes that democracy is a balance between individual freedom and collective safety. But today, collective safety is being abandoned as a defensible value. At the same time, the school has a democratic mission that rests on both of these opposing moral traditions; individualism and collectivism. Have the collective values been undermined in favor of increased individual freedom even within the school system?
The purpose is to investigate the link between individualization and democratic competence of secondary school students.
The theoretical approach is based mainly on Bauman's theory of the individualized society. Central concepts are individualism, collectivism and democratic competence. The method is a quantitative survey conducted at two secondary schools in southern Sweden of 168 high school students who study a program with a social science profile. The result indicates a connection between individualization and system confidence, as well as some variations based on gender, grade, domestic or foreign background, parents education level and political activity.
Keyword: citizenship, democratic competence, high-school students, individualization, collectivism
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställning ... 4
3. Teoretiska perspektiv ... 5
3.1. Individualisering, kollektivism och medborgarskapets krackelering ... 6
4. Tidigare forskning ... 8 5. Metod ... 12 5.1. Urval ... 12 5.2. Forskningsetiska resonemang ... 13 5.3. Undersökningens tillförlitlighet ... 14 5.4. Enkätens framställning ... 15
5.4.1. Framställning av påståendesatser utifrån demokratisk kompetens ... 17
5.4.2. Framställning av påståendesatser utifrån värden ... 18
5.4.3. Framställning av fråga 1 och 2 ... 21
5.5. Procedur ... 21
6. Resultat ... 23
6.1. Egenskaper för en lyckad skolgång ... 23
6.2. Kön ... 24
6.2.1. Systemtilltro utifrån kön ... 24
6.2.2. Självtilltro utifrån kön ... 24
6.2.3. Politiskt intresse utifrån kön ... 25
6.3. Årskurs ... 25
6.3.1. Politiska kunskaper utifrån årskurs ... 25
6.3.2. Systemtilltro utifrån årskurs ... 26
6.3.3. Självtilltro utifrån årskurs ... 26
6.3.4. Politiskt intresse utifrån årskurs ... 27
6.4. Inhemsk och utländsk bakgrund ... 27
6.4.2. Systemtilltro utifrån inhemsk och utländsk bakgrund ... 28
6.4.3. Självtilltro utifrån inhemsk och utländsk bakgrund ... 28
6.4.4. Politiskt intresse utifrån inhemsk och utländsk bakgrund ... 29
6.5. Föräldrnas utbildningsnivå ... 29
6.5.1. Systemtilltro utifrån föräldrnas utbildningsnivå ... 29
6.5.2. Självtilltro utifrån föräldrnas utbildningsnivå ... 30
6.5.3. Politiskt intresse utifrån föräldrnas utbildningsnivå ... 30
6.6. Politiskt aktiva ... 30
6.6.1. Politiska kunskaper utifrån politisk aktiva ... 31
6.6.2. Systemtilltro utifrån politisk aktiva ... 31
6.6.3. Självtilltro utifrån politisk aktiva ... 32
6.6.4. Politiskt intresse utifrån politisk aktiva ... 32
7. Analys ... 33
7.1.Påståenden kopplat till värden ... 33
7.2. Politiska kunskaper ... 35
7.3. Systemtilltro ... 37
7.4. Självtilltro ... 38
7.5. Politiskt intresse ... 40
8. Sambandet mellan individualisering och demokratisk kompetens ... 42
Referenslista ... 44
Bilaga 1 ... 46
Bilaga 2 ... 51
Bilaga 3 ... 53
1
1. Inledning
I etablerade demokratier, framför allt i Västeuropa, har missnöjet hos medborgarna med det demokratiska politiska systemets funktioner blivit allt mer utbrett. Detta gestaltar sig genom sviktande tilltro gentemot centrala institutioner och ett sjunkande politiskt deltagande. Somliga hävdar att det största hotet mot demokratin idag utgörs av medborgarnas misstro mot det demokratiska politiska systemet (Ekman & Linde, 2010:62). Parallellt med den växande skepticismen mot demokratins funktionssätt växer en trend i Västeuropa av allt större framgångar för populistiska och extremistiska politiska partier (Ekman & Linde, 2010:62).
Johansson Heinö (2009:22) hävdar att det finns en motsättning mellan den demokratiska gemenskapens behov av en bred folklig uppslutning kring demokratiska värden och å andra sidan den demokratiska statens utlovade respekt för medborgarnas autonomi.
Bauman (2002:70) menar att grunden för den moderna demokratin bygger på föreställningen om medborgaren som en medlem av staten. Medborgaren har inflytande, tillsammans med andra, över allt som har med rättigheter och skyldigheter att göra. Visionen är att statens medlemmar kollektivt överväger hur de ska forma villkoren för sin samlevnad, genom samverkan och solidaritet. Denna demokratiska vision bygger på en balans mellan individuell frihet och kollektiv trygghet (Bauman, 2002:70).
Idag har visionen om det demokratiska samhället försämrats på grund utav bristen på kollektiv trygghet. Det leder till svårigheter att hitta skäl till att göra motstånd och att förena sig i namn av ett öppet samhälle. Idag hotas demokratin av att den kollektiva tryggheten håller på att överges som ett politiskt mål och ett försvarbart värde (Bauman, 2002:70). Stämmer det som Bauman menar, att medborgarna idag inte ser det som ett politiskt mål att förena sig under gemensamma intressen?
Enligt Ekman och Pilo (2012:195) engagerar sig de svenska medborgarna sig allt mindre i partier, föreningar och ungdomsförbund. Den representativa demokratins traditionella strukturer förmår inte att kanalisera det politiska engagemanget hos människor.
Ekman och Pilo (2012:188) hävdar att de unga medborgarna har låga förväntingar på de etablerade partiernas funktion som meningsfulla aktörer. Dessa unga missnöjda medborgare skulle i förlägningen kunna missnöjesrösta eller stötta populistiska partier.
2
Men samtidigt så kvarstår ett intresse för politik. Dessa tendenser kan tyckas motsägelsefulla, men samtidigt är det logiska eftersom sjunkande partipolitiskt engagemang är inte oförenligt med ökad aktivitet på eget håll. Men hur kan vi förstå det förändrande deltagandet hos unga?
Detta kan förklaras utifrån individualiseringen. Bauman (2002:64) beskriver det som att “baksidan av individualiseringen tycks vara medborgarskapets krackelering och långsamma upplösning”.
Samtidigt har gymnasieskolan som mål att varje elev ska utveckla sin demokratiska kompetens vilket uttrycks genom att varje elev
Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Gy 11, Kap 2.2 Normer och värden)
Alvén (2018) menar att skolans värdegrund vilar på två motsägelsefulla principer för skolans demokratiska arbete. Motsättningen mellan individens frihet och kollektiva värden, vilket visar att det demokratiska uppdraget vilar i två motsatta filosofiska traditioner.
Den första traditionen förespråkar att goda moraliska värderingar kommer från den enskilda individens egna reflekterande. Då blir skolans viktigaste demokratiska uppdrag att utbilda eleverna så att de i framtiden kan tänka självständigt och moraliskt. Medan den andra traditionen utgår ifrån att människan utvecklar en moral inom en kultur. Vad som är moraliskt rätt avgörs utifrån att man är medmänniska i ett socialt sammanhang. Det viktigaste demokratiska uppdraget i skolan blir då att fostra eleverna in i demokratiska värderingar.
Orlenius (2014:67) påpekar att skolan ska fostra unga till självständighet men också till solidaritet för andras välbefinnande. Men Orlenius (2014:85) anser också att utmaningen är hur man som lärare kan bygga vidare på ungas solidaritet i ett samhälle som så starkt betonar att “du är din egen lyckas smed”.
Ekman (2007:14) hävdar att även om uppdraget att förmedla demokratiska värden vilar på hela skolans verksamhet, har samhällskunskapsämnet ett särskilt ansvar. Ämnet
3
konstruerades med den tydliga uppgiften att ge eleverna sådan kunskap som de behöver för att kunna handla som ansvarstagande demokratiska medborgare.
I samhällslärarens uppdrag ingår inte bara att verka för elevernas demokratiska kompetens. Lärarens uppdrag är också att förmedla värden. Vilka värden som ska förmedlas konkretiseras i styrdokumentet från Skolverket (2011)
Utbildningen ska i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism gestalta människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor (Gy 11).
Om det som Bauman (2002:70) säger stämmer, att balansen mellan individuell frihet och kollektiv trygghet har rubbats till förmån för den individuella friheten, innebär det också att samma förhållande gäller i gymnasieskolan?
Det bör råda en balans mellan värdena individualism och kollektivism i samhället, men också i lärarens värdeuppdrag, vilket är en förutsättning för att eleverna ska utveckla sina demokratiska färdigheter. För hur ska unga kunna handla kollektivit genom politiskt deltagande, om de inte tror på att agera i en anda av gemensamma intressen? Kan individualiseringen förklara det minskade politiska deltagandet hos unga? Hur påverkar det så fall deras demokratiska färdigheter? Finns det något samband mellan individualiseringen och elevernas demokratiska kompetens?
4
2. Syfte och frågeställning
Syftet är att undersöka sambandet mellan individualisering och demokratisk kompetens, hos gymnasieelever som läser samhällsvetenskapliga program i södra Sverige. Syftet resulterade i följande frågeställning;
• Vilka variationer finns det utifrån detta samband beroende på kön, årskurs, utländsk bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och politiskt aktivitet? Hur kan detta förklaras?
5
3.Teoretiska perspektiv
Begreppet individualisering är ett sociologiskt begrepp som används i analyser av det moderna samhället. Att medborgarna idag tenderar att prioritera individuella strategier framför olika former av politiska kollektiv uppmärksammas både av sociologer och statsvetare (Ekman och Pilo, 2012:189). En av dessa sociologiska teoretiker som studerar det moderna samhället utifrån individualiseringen är Zygmunt Bauman (2002) som i sin teori om det individualiserade samhället beskriver dagens moderna tillstånd. Detta tillstånd innebär att människor lever under ständig omförhandling. Där nationella institutioner försvagas samtidigt som offentliga rum tröms och ersätts av privata frågor då makten har blivit global. Utmärkande för det moderna samhället är att placera medlemmarna i roller som individer. Människor har fått ökad individuell frihet och självbestämmande, men konsekvenserna av detta är en oförmåga att förenas i gemensamma intressen och sociala problem (Bauman, 2002).
Utgångpunkten för denna uppsats är att utgå ifrån en sociologisk ansats genom att tillämpa Baumans teori om individualisering som ett betraktelsesätt, vilket genomsyrar hela studiens och uppsatsens framställning. Centralt för Baumans teori och uppsatsens betraktelsesätt är att det finns, som Bauman (2002:18) uttrycker det, “förbindelser som knyter ihop det individuella ödet med hela samhällets sätt att fungera”. Detta är också skälet till varför en sociologisk teori tillämpas. Skälet till att använda Baumans teori är för att den svarar mot uppsatsens syfte och betraktelsesätt.
Baumans teori om det individualiserade samhället används som undersökarens glasögon ur vilket individualiseringen och det politiska deltagandet betraktas. Dessutom används Bauman teori som ett analysverktyg till det resultat som presenteras. Baumans uppfattning av nedan angivna begrepp tillsammans med Inglehart och Oysermans (2004) och Jarls (2004) terminologi och står som grund för konstruktionen av påståendena i enkäten. Jarl (2004) tillsammans med Inglehart och Oyserman (2004) har använts för att empiriskt operationalisera Baumans (2002) teori om det individualiserade samhället. Centrala begrepp utifrån Baumans teori och för denna studie är individualisering och kollektivism. En konsekvens av individualiseringen enligt Bauman (2002:64) är medborgarskapets krackelering. Bristande medborgerliga färdigheter är således ett uttryck för obalansen mellan moraliska värden. Vilket i denna uppsats betraktas som synonymt med bristande demokratisk kompetens. En utförligare beskrivning och motivering av dessa begrepp följs i nästa avdelningsrubrik.
6
3.1. Individualisering, kollektivism och medborgarskapets
krackelering
Individualisering bygger enligt Bauman (2002:176) på idéen att individen frigörs ifrån sin sociala karaktär. Individualiseringen består i att människans identitet ses som en uppgift. Det är upp till individen själv att ansvara för utförandet av denna uppgift och för konsekvenserna av sitt agerande. Baumans utgångspunkt (2002:61) är att individualiseringen är ett öde och inte ett val. Det går inte att vägra att delta i individualiseringsprocessen. Bauman (2002:130) menar att individualiseringen innebär att varje individ ska skapa en egen kritisk uppfattning. Den består utav en tvingade självkritik, där individen inte har någon annan att klandra för sitt elände. Där orsakerna till personliga misslyckande beror på egen lathet och den enda hjälpen mot detta är att arbeta hårdare. Blicken är riktad mot den egna insatsen och inte till sociala rum.
I likhet med Baumans utgångspunkt anser Ingehart och Oyserman (2004:6) att individualism i ett samhälle kan definieras som ett uttryck där personliga mål är viktiga för välmåendet. Individualister resonerar utifrån personen och inte utifrån kontext. Individualism indikerar också en något ambivalent hållning mot relationer, eftersom individer behöver relationer och gruppgemenskap för att uppnå självrelaterade målsättningar men relationer är kostsamma. Individualister balanserar mellan kostnader och fördelar, och lämnar relationer när kostnaderna blir för stora.
Eftersom Bauman är mer filosofisk i sina redogörelser används även Inglehart och Oysermans (2004) som konkretisering för utmärkande egenskaper för individualisering. Bauman (2002:61) definierar begreppet kollektivism som ett resultat av ojämlikhet. Människor som saknar resurser och därmed har mindre valfrihet måste kompensera för sina individuella svagheter med kollektiva handlingar, det vill säga genom antalets makt. Bristerna läggs ihop med varandra och utgör ”gemensamma intressen” och kan bara korrigeras på kollektiv väg. Kollektivism är alltså en strategi för de som strävar efter individualisering men inte kan hävda sig som individer.
Kollektivism ger upphov till en känsla av kollektiv trygghet, där människor vill agera tillsammans (Bauman, 2002:71). Denna kollektiva känsla konkretiseras genom Inglehart och Oysermans (2004) beskrivning där det centrala för kollektivism är att grupper binder samman individer genom ömsesidiga förpliktelser. I dessa samhällen är gemensamma mål viktiga, det personliga är en del av det sociala. Resonemang förs utifrån sociala roller och sammanhang. Inbördes byten är baserade på jämlikhet eller generositet.
7
Utmärkande för medborgaren enligt Buman (2002:132) är att medborgaren agerar utifrån skäl som inte bara gynnar individen själv. Men individerna utgår ifrån att eftersom de bestämmer över sig själv, ser de ingen relevans i något som inte har med individen själv att göra, eller kan hanteras utifrån individens resurser. Så som Bauman ser det, så blir individen medborgarens värsta fiende. Individerna har genom trycket att individualiseras, berövats sitt skydd av medborgarskap, och fått sina medborgliga färdigheter och intressen konfiskerade. Detta försvårar förutsättningarna för individen de jure att förvandlas till individen de facto.
Bauman (2002:62) åsyftar att det finns en klyfta mellan individer som indivdualiserats som ett tvång (eftersom individualiseringen är ördesbestämd) och den autonoma, självständiga individen som vi vill vara. De som tvingats in i indivdualiseringen benämner Bauman (2002:130) som “individer de jure”. Medan “individer de facto”, syftar till hur vi borde vara. Där har individerna kontroll över sitt eget öde och kan välja att göra det de verkligen vill. Men klyftan att nå dit är stor. För att överbygga denna klyfta krävs politik. Individen de jure kan inte förvandlas till individen de facto utan att först förvandlas till medborgare.
För att individen ska uppnå verklig självständighet måste individen agera i en anda av gemenskap vilket Bauman betraktar som liktydligt med medborgarskap. För enligt Bauman (2002:133) finns det inga autonoma individer utan ett autonomt samhälle. För att ta kontrollen över sitt medborgarskap, krävs vissa färdigheter. Dessa handlar enligt Bauman (2002:133) om “en medveten och övervägd självkonstituering som bara kan vara någonting som samhällsmedlemmarna åstadkommer tillsammans.” Hur kan detta kopplas samman med demokratisk kompetens? För i likhet med Baumans definering av medborgarskapets färdigheter anser Skolverket (2017) att demokratiska förmågor, som leder till demokratisk kompetens, utvecklas i möten med andra, genom samtal och relationer.
Utifrån denna uppsats betraktas Baumans uppfattning om medborgarskapets färdigheter som synonymt med de demokratiska förmågor som erhålls vid demokratisk kompetens. De demokratiska färdigheter som inberäknas i begreppet demokratisk kompetens är politiska kunskaper, politiskt intresse, självtilltro och systemtilltro. Begreppet demokratisk kompetens och dess operationalisering redovisas i metodavsnitt 5.4.1.
8
4. Tidigare forskning
Efter egna efterforskningar kan det konstateras att forskning kring sambandet mellan demokratisk kompetens och individualism hos gymnasieelever som går samhällsprogram i Sverige, inte tidigare har gjorts. Inte heller någon liknande studie med samma teoretiska förankring. Detta bekräftas utifrån bibliotekets sökhjälp på Malmö Universitet som erhållit likande sökträffar, där detta specifika ämnesområde saknas. I tabell 4:1 nedan visas en kategorisering av relevanta sökord kopplat till ämnets syfte. Samtliga sökord har använts i varierande kombinationer för att uppnå en så heltäckande granskning av tidigare forskning som möjligt. Sökorden användes på sökbaserna Swepub, ERIC och ERC. Det finns forskning med relevanta kopplingar till området. En del studier har gjorts utifrån individualism och kollektiva värden så som solidaritet i svensk skolkontext, men framför allt utifrån andra åldersgrupper. Det finns också en del om demokratisk kompetens utifrån svensk kontext, en del studier handlar om ungas attityder demokratin mellan en del fokuserar på förmedlingen i klassrummet. Utifrån en internationell kontext finns det b.l.a. forskning som kartlägger värderingar mellan länder.
Tabell 4:1. Visar en kategorisering av de sökord som använts i förhållande till ämnets
syfte
Gymnasiet Demokratisk
kompetens
Individualism Sverige
High school Democratic competence
Individ* Sweden
High schools Democra* Solidar* Swedish
Gymnas* Medborgarskap Neoliberal* Scandinavia
Education Citizenship nyliberal Nordic
Secondary school Citizenship participation
collectivism Secondary schools Citizenchip
education
kollektivism
Relevanta träffar i samband med denna sökning på området demokratisk kompetens var Wall (2012) som gjort en studie som syftar till att beskriva hur politikundervisningen på högstadiet ser ut i samhällskunskapsämnet. I studien undersöks om undervisningen är väl utformad för att stärka elevernas demokratiska kompetens, utifrån delkompetenserna politiska kunskaper och systemtilltro. Undersökningen visar att politikundervisning är en central del av samhällskunskapsämnet men att undervisning i nationell politik ger
9
eleverna den flerdimensionella bild de behöver, medan undervisningen om EU inte kan anses vara väl utformad för samma mål.
Walls studie är relevant eftersom den anknyter till både samhällskunskapsämnet och demokratisk kompetens med fokus på politik, dessutom har Wall konstruerat en figur utifrån den demokratiska kompetensens olika delar. Denna kategorisering har legat som grund för den empiriska operationaliseringen av begreppet demokratisk kompetens. Jag återgick till ursprungskällan för denna kategorisering, som är formulerad av Jarl (2004) som i sin avhandling undersöker om det lokala deltagandet leder till att de som deltar utvecklar sin demokratiska kompetens och och ökar sitt politiska deltagande. Avhandlingen syftar till att studera det lokala deltagandets demokratieffekter på individnivå och hur det de varierar med den kommunala organiseringen. Undersökningen genomfördes på brukarstyreleser i skolan i två kommuner. Resultatet indikerar b.l.a att beredskapen för att delta politiskt kan inte urskilja någon utveckling i positiv riktning. Ekman (2007) har skrivit en doktorsavhandling där hon undersöker gymnasielevers inställning till aktivit medborgarskap. Resultatet i denna undersökning visar en skillnad i hur gymnasieskolan främjar elevernas demokratiska kompetens beroende på olika programmiljöer. Elever som väljer ett högskoleförberedande program i större usträckning främjas av demokratisk kompetens. Samtidigt som det sker en polarisering i förhållande till yrkesförberedande program.
Ekmans studie har en direkt förankring till den målgrupp som undersöks i denna studie, och Ekmans analys tecknar en omfattande bild av gymnasieelevers demokratiska kompetens. Dock erhålls inte någon koppling till individualiseringen, utan Ekman (2007) tillämpar b.la. teorisering om socialt kapital.
Wall (2012) och Ekman (2007) var de träffar som erhöll högst relevans efterom de båda förankras i samhällskunskapsämnet, riktar sig till ungdomar och studerar den demokratiska kompetensen hos unga. Studierna valdes därefter utifrån närhet i tid. Med hjälp av Jarl (2004) kan en heltäckande bild av den demokratiska kompetensens teriminologi upprättas.
Studier med anknytning till individualisering och skolkontext, framkom vid sökningar på ERC b.la vetenskapliga artiklar kopplat till individualisering och vuxenutbildning. I Fejes, Olson, Rahm, Dahlstedt och Sandbergs (2018) artikel analyserar de på vilka sätt en diskurs om individualisering tar form inom vuxenutbildningen i Sverige, hur det verkar och med vilka effekter det har för formandet av studenters medborgliga subjektivitet. Analysen grundas på intervjuer ifrån den kommunala vuxenutbildningen och
10
folkhögskola. Analysen visar att båda institutionerna bidrar till individualiserad subjektivitet, men på olika sätt. Som slutsats ställer de sig frågan vad som sker med vuxenutbildning som en demokratisk funktion när en diskurs om indivudualisering verkar?
Via Swepub erhölls Samuelssons och Lindströms (2017:144) studie, vars syfte var att problematisera spänningen mellan individualism och att förmedla grundläggande värden, kom författarna fram till att individualism hos lärarstudenter i Sverige på Umeå universitet stämmer med den övergripande studien av World Values Survey. Undersökningen bekräftar att svenska lärarstudenter generellt sätt omfamnar individualistiska värden, så som självständighet och självförverkligande, samtidigt som de tenderar att avfärda kollektivistiska värden.
Med hjälp utifrån Samuelssons och Lindströms (2017) erhålls en direkt koppling mellan den värdegrund som ska förmedlas enligt Skolverket och Sverige som ett individualiserat land. Via Samuelsson och Lindström (2007) återgick jag till ursprungskällan av Inglehart och Oyserman (2004), som konkretiserar de begreppsliga betydelserna för kollektivism och individualism, som används i denna uppsats.
Inglehart m.f.l (2014) har också gjort studien World Values Survey (WVS), som kartlägger medborgares värderingar i ca 80 länder över hela världen. Kartan visar två olika värdedimensioner, traditionella värderingar gentemot sekulär- rationella värden och överlevnadsvärden gentemot självutvecklande värden. Resultaten från WVS visar att Sverige i stor utsträckning prioriterar självutvecklande och sekulära värden.
Orlenius (2014) undersöker hur man kan förstå detta moraliska dilemma mellan att både fostra till personlig utveckling och att ta ansvar för andra. Syftet var att ge ett kunskapsbidrag för värdegrundens innebörd genom att analysera begreppens innebörd samt att redovisa värderingar hos yngre, framför allt i högstadiet. Resultatet indikerar att värden som individens autonomi och självtillit förenas med omsorg och ansvar för andra. Detta tyder på att elever i allmänhet har en stark självkänsla och mår bra.
Orenius studie är högst relevant eftersom han har studerat denna moraliska motsättning om än med fokus på högstadieungdomar. Däremot ställs inte detta gentemot den demokratiska kompetensens olika komponenter, och erhåller inte heller samma teoretiska ramverk.
Bayati (2012), i likhet med Samuelsson och Lindström (2017), har lärarstudenter som målgrupp. Bayati (2012:61) pekar på att solidaritet är en högt ansedd aspekt av de värderingar som uppmuntras i den svenska läroplanen. Men data från hennes studie om
11
den svenska lärarutbildningen ger en annan bild. Individualism ges mer utrymme än solidaritet inom systemet. Det är systemet som ger utrymme till dessa olika attityder och sänder signaler till aktörer i ett hierarkiskt system. Systemet saknar flexibilitet och det utrymme som behövs för att uppmuntra till ökad solidaritet
Via sökmotorn ERIC erhölls två studier av Torbjörnsson och Molin (2015) som undersöker gymnasielevers attityder till solidaritet. Resultatet indikerar att det finns ett samband mellan positiva attityder gentemot solidaritet och att man är framtidsorienterad. Många elever såg framtiden som individuell snarare än som en delad utmaning.
Studien fokuserar på hållbar utveckling, snarare än demokratisk kompetens, men ger en inblick i gymnasieungdomars attityder gentemot kollektiva värden. En del forskning finns således i svensk kontext med koppling till skolan och olika värden som förmedlas. Men kopplingen mellan dessa och demokratisk kompetens existerar i stort sett inte, med undantag ifrån Fejes m.fl. (2018). Framför allt finns det ingen forskning på detta förhållande utifrån målgruppen gymnasieelever som går samhällsprogram. Vilket gör att min uppsats kan erbjuda ett nytt perspektiv genom förhållandet mellan individualism och demokratisk kompetens hos gymnasieungdomar som går samhällsvetenskapliga program.
12
5. Metod
Metoden är i huvudsak en kvantitativ metod i form utav en enkätundersökning, som har konstruerats utifrån kvalitativa överväganden. Då Trost (2012:20) menar att i verkligheten är inga studier inom samhällskunskap utav helt kvalitativ natur, utan ofta är det en blandform. Bjereld, Demker och Hinnfors (2009:24) menar att den kvantitativa metodens utformning av frågor innehåller kvalitativa överväganden, tolkningsmoment och normativa ställningstaganden.
Skälet till att tillämpa kvantitativ metod beror på att undersökningen syftar till att undersöka sambandet mellan individualisering och elevernas demokratiska kompetens. Genom att använda sig en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning, kan man söka detta samband hos en större grupp elever.
5.1. Urval
Den population som enkäten riktar sig till är gymnasieungdomar i årskurs 1 till 3 som går samhällsvetenskapliga program i Sverige. Skälet till att avgränsa till gymnasieelever som går samhällsprogram beror på att, som Ekman (2007:101) framhåller, att det är logiskt att dessa elever har ett mer aktivit förhållande till politiska frågor.
För att erhålla ett samband mellan individualisering och demokratisk kompetens är det en förutsättning att eleverna erhåller dessa färdigheter. Genom att rikta studien till denna urvalsgrupp är sannolikheten större att det har ett mer aktivit förhållande till politiska frågor, vilket också bör betraktas i resultatet. Dessutom är urvalsgruppen relevant för min kommande yrkesprofession som ämneslärare i samhällsvetenskap.
Av givna skäl kan inte data samlas in från alla medlemmar i denna population, därav har ett urval gjorts. Urvalet är ett strukturellt urval eftersom urvalet har gjorts utifrån tidigare kontakter på två skolor i södra Sverige. Skälet att tillämpa ett strukturerat urval beror att det var det främsta tillvägagångsättet att få tillgång till gymnasielever eftersom tidigare förfrågan att genomföra enkätstudien på samtliga elever på skolorna avslogs. Denna förfrågan avslogs på grund av att skolorna prioriterar obligatoriska enkätstudier från Skolverket och enskilda studier av lärare på skolorna. Däremot fick jag tillåtelse att ta kontakt med lärare som jag känner till sedan tidigare, och via deras tillåtelse genomföra enkätundersökningen på de klasser de hade tillgängliga.
13
Urvalet av vilka klasser som deltog berodde på vilka elevgrupper som läraren hade tillgång till som gick ett samhällsvetenskapligt program. Utifrån lärarens egen perception valdes de elevgrupper, som av läraren av olika skäl ansågs mest lämpade och tillgängliga att svara på enkätstudien. Jag som undersökare hade alltså inget inflytande över vilken elevgrupp som valdes ut och hade inte på förhand information om vilka elevgrupper som läraren ansvarade för vilket minskar risken för urvalsskevhet.
Trots allt har ett icke slumpmässigt urval skett, vilket genererade en hög svarsfrekvens, men detta bekvämlighetsurval gör att resultatet i första hand bör betraktas som en språngbräda för fortsatt forskning. Eftersom det är svårt att avgöra hur pass representativa respondenterna är i förhållande till populationen i stort.
Men det bör framhållas att det inte finns skäl att tro att gymnasieelevernas attityder på de två studerade skolorna, är annorlunda i jämförelse till andra gymnasielevers attityder på andra skolor i Sverige. Utifrån detta avseende kan vi betrakta respondenternas svar som generaliserbara för övriga gymnasieelever som också går samhällsvetenskapliga program i Sverige.
5.2. Forskningsetiska resonemang
Vid varje tillfälle som enkätstudien genomfördes var alltid forskaren på plats. En kort muntlig redogörelse gjordes innan enkäten delades ut till respondenterna, detta var för att informera om syftet med undersökningen, samt de etiska principerna som b.la. säkerställer respondenternas anonymitet och samtycke. Studien följer de etiska kriterier som anges av Vetenskapsrådet.
Även om denna information redan förekom skriftligt på enkätens framsida, ansågs det viktigt att även muntligt redogöra för respondenterna på grund utav deras unga ålder (16-20 år) då det av olika skäl kan vara svårt för elevgrupperna att tillgodogöra sig fullständig information skriftligt.
Ett grundläggande krav för en god information är att forskaren ska tillgodose att deltagare i undersökningen informeras på ett sätt och med ett språk som de förstår. Informationen ska som regel vara både skriftlig och muntlig (Codex, 2018). Genom att komplettera med muntlig information säkerställs att elevgruppen erhållit så fullkomlig information som möjligt.
Samtliga ansvariga lärare för de elevgrupper som deltog i enkätstudien kontaktades på förhand och informerades om enkätens syfte, upplägg och genomförande i enlighet med
14
de etiska principerna. De erhöll alla en kopia av enkäten, och gav ett skriftligt samtycke via mailkorrespondens där de godkände genomfördet av enkätstudien på deras respektive elevgrupper.
Eftersom jag som undersökare inte tidigare hade kännedom om elevgrupperna, så som deras namn eller andra privata uppgifter, har det underlättat vidare behandling av enkäterna i enlighet med konfidentialitetskravet. Den data som framkommit från enkätstudien har på inget annat sätt använts än till att svara på forskningsändamålets syfte.
5.3. Undersökningens tillförlitlighet
Samtliga elevgrupper som besvarat enkäten har erhållits ett tryckt formulär som ser likadant ut för alla (se bilaga 1). Enkäterna besvarades under olika dagar och tider, under en insamlingsperiod på 2 veckor. Enkäterna besvarades i samma skolmiljö, och alltid i början av ett lektionstillfälle. Detta för att minska risken till att respondenterna inte känner sig motiverade att besvara enkäten och för att erhålla en hög grad av standardisering. Standardisering syftar enligt Trost (2012:57) till graden till vilket frågorna är desamma och situationen är densamma för alla deltagare. Det är önskvärt med en hög grad av standardisering eftersom möjligheterna till jämförelser mellan urval och population blir större.
Materialinsamlingen omfattar även en hög struktureringsgrad. Strukturering kan enligt Trost (2012:59) både syfta till detaljer i frågorna, så som att frågorna har fasta svarsalternativ, eller till själva undersökningen i stort, d.v.s om de frågorna som ställs i formuläret handlar om just det ämnet som studien ämnar undersöka och inte en massa annat.
Genom att använda fasta svarsalternativ i enkätundersökningen återfinns en hög struktureringsgrad. Påståendesatserna är särskilt utformade för området demokratisk kompetens med anknytning till individualistiska eller kollektivistiska värden.
Eftersom studiens standardiserings- och struktureringsgrad är hög är också reliabiliteten hög. Skälet till detta är att eftersom frågorna och svarsalternativen är likadana för alla, samt att tillfället som enkätstudien görs är i samma skolmiljö i inledningsskedet av ett undervisningstillfälle. Reliabiliteten är också hög utifrån att konstansen är hög, då individualistiska värden inte är någon ny företeelse. Sveriges kulturella utveckling är en pågående process där individualistiska värderingar blir allt mer väsentliga.
15
Enkäten ämnar att på flera olika sätt mäta individualistiska och kollektiva värden genom olika nyanser av demokratisk kompetens, det finns således en hög kongruens. Vidare har svarsdata hanterats utifrån precision och objektivitet, vilket tyder på att utifrån dessa aspekter är reliabiliteten hög. Men eftersom urvalet skett icke slumpmässigt, minskar det kvalitén på mätningen, och försvårar att ett liknande resultat kan erhållas vid upprepade mätningar. Utifrån urvalets förfarande är reliabiliteten lägre.
De fasta svarsalternativen har anpassats för att öka validiteten. En del utav frågorna avser mäta hur viktigt respondenterna tycker det är (fråga 3-6), medan övriga frågor (fråga 7-20) ämnar mäta i vilken utsträckning respondenterna instämmer i olika påståendesatser. Däremot är ämnet som sådant komplext att mäta eftersom vad som inberäknas i individualistiska värden respektive kollektiva värden kan variera. Även vad som inberäknas i begreppet demokratisk kompetens kan anses vara en tolkningsfråga. Därav har den teoretiska förankringen varit en grundbult och avgörande för graden av validitet.
5.4. Enkätens framställning
Enkäten är en attitydundersökning bestående till största delen av påståendesatser. Den omfattar 20 påståendesatser exklusive kontrolluppgifter. Enkäten består av en inledande beskrivning om studiens syfte och etiska principer (se bilaga 1). Samtliga frågor är flervalsfrågor och är numrerade. Alla flervalsfrågor består utav fyra fasta svarsalternativ, förutom fråga 1 och 2 där svarsalternativen består utav olika egenskaper som kan kopplas till individualistiska respektive kollektiva värden. Frågorna syftar till att försöka fånga vad eleverna uppfattar som viktiga egenskaper på sin skola för att lyckas med sin skolgång.
Skälet till att använda fasta svarsalternativ är för att få så jämförbara resultat som möjligt då Hagevi och Viscovi (2016:82) menar att fasta svarsalternativ är relativt enkla att bearbeta samt att svaren är jämförbara. Skälet att inte använda öppna frågor eller komplettera med en öppen fråga beror på att som Hagevi och Viscovi (2016:87) menar att många svarspersoner tycker att öppna frågor är allt för tidskrävande eller tidsödande vilket kan förvränga enkätens resultat. Dessutom innebär öppna frågor en mycket arbetskrävande kodningsprocedur.
Eftersom enkäten riktar sig till gymnasieelever är sannolikheten stor att öppna frågor skulle uppfattas som krävande, och dessutom skulle det innebära att mycket mer tid skulle tas från ordinarie undervisning för att eleverna skulle få tillräckligt med tid att svara. Det
16
skulle göra det svårare att få samtycke av lärare att genomföra enkäten, vilket skulle generera ett minskat antal respondenter och minskad representativitet. Fasta svarsalternativ blir det bästa alternativet då det underlättar tillgängligheten och bearbetningen av materialet.
Ett undantag från fasta svarsalternativ gjordes gällande föräldrarnas utbildningsnivå. I stället för att eleverna ska kryssa i vilken utbildningsnivå deras föräldrar har genom fasta svarsalternativ valdes i stället en öppen fråga om vad föräldrarna har för yrke. Skälet till detta är för bortfallet skulle bli för stort, eftersom det kan vara många elever som inte har någon kännedom om föräldrarnas utbildningsnivå. Genom att eleverna i en öppen fråga fick skriva vad föräldrarna jobbar med, kan yrkena i sin tur indikera olika utbildningsgrad. Den utbildningsgrad som är primärt är intressant är om huruvida någon utav föräldrarna har en universitetsutbildning.
De fasta svarsalternativen består utav skattningsskalor i fyra graderade svarssteg, från ”Instämmer helt” till ”Instämmer inte alls”, samt från ”Mycket viktigt” till ”Inte alls viktigt”. Ett annat alternativ skulle kunna vara att använda siffor men det blir mer godtyckligt eftersom respondenterna tolkar siffror med större variation än ord.
Skälet till att använda en jämn skala som inte innehåller något mittenalternativ är för att få svarspersonen att ta ställning. Dessutom menar Hagevi och Viscovi (2016:100) att om det finns möjlighet att välja ett mittenalternativ, är det svårare att dikotomisera frågan. Det är heller inte självklart vad svarspersoner som använder ett mittenalternativ menar med detta.
Det som kan vara problematiskt med många påståendesatser med samma svarsalternativ enligt Trost (2012:71) är att respondenterna kan tröttna på att svara noggrant. Därför kan det vara klokt att gruppera satserna så att uppställningen inte ser så besvärlig ut. Detta har jag tagit hänsyn till i konstruktionen av enkäten genom att gruppera påståendesatserna utifrån tre kategorier utifrån variationen i svarsalternativ.
På grund av ämnets disposition har det varit särskilt viktigt att formulera påståendena så neutralt som möjligt. Dels för att undvika skepticism och misstänksamhet från respondenterna, då Hagevi och Visconi (2016:73) menar att respondenterna kan vara misstänksamma mot frågornas utformning. Men också för att respondenten ska ha möjlighet att besvara frågorna utan att påverkas av påståendenas konstruktion. Därför har jag också valt att ha påståendesatser som anknyter till både individualistiska och kollektiva värderingar, även om syftet är att undersöka sambandet mellan individualisering och demokratisk kompetens. Enkäten testades på förhand av
17
lärarstudenter, för att få respons på påståendena och för att se till så att det var språkligt anpassat efter målgruppen.
Variabelkonstruktionen har utformats utifrån studiens målgrupp och den mångfald som finns i skolan. För att spegla denna mångfald används variablerna kön, årskurs, inhemsk och utländsk bakgrund, föräldrarnas tidigare utbildningsnivå, samt politiskt aktivitet. Det har inte varit relevant att fråga om ålder eftersom samtliga går i gymnasiet, men däremot är årskurs en specifik variabel i förhållande till denna målgrupp. Politiskt aktivitet är ytterligare en variabel, då det kan påverka elevernas demokratiska kompetens. Eftersom klasserna är hetrogena, har det också varit av intresse att ta hänsyn till inhemsk och utländsk bakgrund, liksom kön och föräldrarnas utbildningsnivå, då dessa variabler kan ge upphov till skillnader i värderingar och syn på demokratisk kunskap.
5.4.1.
Framställning av påståendesatser utifrån demokratisk kompetens
Enkäten utformades utifrån påståendesatser kopplat till demokratisk kompetens och individualistiska värden eller kollektiva värden. Vad som innebär med demokratisk kompetens är omstritt men för att precisera mätningen har jag valt att framför allt utgå ifrån Jarls (2004:52) beskrivning av demokratisk kompetens, som av Wall (2012:252) indelats i fyra olika komponenter, vilket illustreras genom följande figur ifrån Wall (2012:252):Demokratisk kompetens
Figur 5.1. Den demokratiska kompetensens olika delar
Jarl (2004:52) menar att begreppet demokratiskt kompetens är ett samlingsbegrepp som omfattar politisk självtilltro, vilket innebär att individerna har en tilltro till den egna förmågan att vara med och påverka politiken. Det handlar om en tro på att den egna rösten betyder något. De som har ett högt politiskt självförtroende engagerar sig politiskt i större utsträckning. Men det kan också förklaras utav politiskt deltagande.
Systemtilltro är också en del utav begreppet, och handlar om individens uppfattning om det politiska systemets mottaglighet. T.e.x hur man uppfattar politikerna som mottagliga för synpunkter och önskemål. Systemtilltro kan ses som ett resultat utav att hysa förtroende för det politiska systemet (Jarl, 2004:53).
18
Politisk kunskap och politiskt intresse ingår också i begreppet demokratisk kompetens, de handlar om att de som har kunskap om, och intresse för politiska frågor, med större sannolikhet också deltar politiskt. De politiska kunskaperna omfattar kunskap om det demokratiska och politiska systemet. Dels kan man se till faktakunskaper, så som antalet ledamöter i riksdagen, och dels kan man se till procedurkunskaper vilket syftar till kunskap om hur den demokratiska och politiska processen fungerar och vad som krävs för att individen ska kunna göra sin röst hörd (Jarl, 2004:54).
Enkäten inkluderar påståendesatser kopplat till vardera av dessa fyra områden. Dock bör det förtydligas att det handlar om respondenternas attityder utifrån områden med anknytning till demokratisk kompetens. Enkäten inkluderar t.ex. inga kunskapsfrågor om hur det demokratiska systemet fungerar.
Merparten av frågorna testar till systemtilltro och självtilltro.Skälet till att fokusera på systemtilltro och självtilltro i enkätstudien är för att dessa tydligare kan förankras och kopplas till attityder som anspelar på individualistiska och kollektiva värden. Med inspiration ifrån Walls (2012:252) figur ovan har jag konsturerat ytterligare en figur (5:2) som visar vilka påståendesatser i enkätundersökningen som indikerar olika komponenter av demokratisk kompetens i syfte att enklare åskadliggöra mätningen.
Demokratisk kompetens
Figur 5:2. Den demokratiska kompetensens olika delar i förhållande till enkätfrågor
Påståendesatserna är också förankrade individualistiska eller kollektivistiska värden. Vilka värden som preciserats som individualistiska respektive kollektiva motiveras i följande avsnitt 5.4.2, medan fråga 1 och 2 i redovisas separat i avsnitt 5.4.3.
5.4.2.
Framställning av påståendesatser utifrån värden
Av de påståendesatser kopplat till individualistiska värden är där minst en påståendesats som är knuten till vardera komponenter utifrån demokratisk kompetens. Det finns således en påståendesats som indikerar individualistiska värden utifrån politiska kunskaper,
Politiska kunskaper Systemtilltro Självtilltro Politiskt intresse 3, 4 och 7 6, 15, 16, 17, 18, 19
och 20
8, 9, 10, 11, 12 och 14
19
systemtilltro, självtilltro och politiskt intresse. Samma sak gäller för påståendesatser kopplat till kollektiva värderingar.
Individualistiska värden Kollektivistiska värden Ej värdeladdade 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 16 4, 5, 9, 10, 18 3, 5, 6, 17, 19, 20
Figur 5:3. Visar vilka värden som är förknippade till olika påståendesatser i enkäten
Figuren visar att 8 påståendesatser är kopplade till individualistiska värden, medan 5 påståendesatser är kopplade till kollektiva värden. Skälet till att det finns fler påståendesatser kopplat till individualistiska värden är för dessa påståendesatser hänvisar till uppsatsen syfte. Skälet till att använda påståendesatser med kollektiva värden är för att motverka att respondenterna vägleds in till ett visst område. Dessutom är det svårt att analysera resultaten utifrån individualisering om det inte står i proportion till någonting annat.
Det finns ett antal påståendesatser som inte konstruerade utifrån några värden. Dessa påståendesatser syftar helt enkelt till frågor som bekräftar respondenternas demokratiska kompetens, så som påståendet att det är viktigt med politiska kunskaper. Detta kan betraktas som viktigt oberoende om du värderar detta kollektivt eller individualistiskt. Det första påståendet som indikerar ett individualistiskt värde är påståendet att ditt främsta mål med att lära dig om demokrati och politik i skolan är för att få höga betyg och utveckla sig själv (7). Skälet att detta är ett uttryck för individualism förklaras utifrån Bauman (2002:130) då blicken riktas emot den egna insatsen och inte gentemot sociala rum. Påståendet att du kan påverka samhället till det bättre om du går och röstar (8) betraktas som ett individualistiskt värde då Bauman (2002:71) menar att visionen om medborgarna som kollektivit bestämmer över sin samlevnad har förändrats. Den kollektiva tryggheten är inte längre ett politiskt mål.
Påståendena du tror att du kan påverka samhället till det bättre om du deltar i diskussioner på internet (11) och påståendet att du tror du kan påverka samhället till det bättre om du skriver på en namninsamling (12) indikerar individualism genom att det kostar inte lika mycket att engagera sig på detta sätt, som det skulle ha gjort om individen var aktiv i ett parti. Individen kan konkretisera sig till direkta sakfrågor som berör individens egna preferenser. Dessa påståendesatser kan med likhet med påståendet att det är större chans att du engagerar dig politiskt om du utvecklas som individ (13) förklaras
20
som individualism genom Ingeharts (2004:6) definition av individualism där personliga mål är centrala.
Påståendet att du tycker det är viktigt att vara kreativ och komma på nya idéer på ditt eget sätt för att bidra till samhällsförändringar (14) betonar också individens eget sätt att påverka som det primära. Medan påståendet att du tycker alla kan bidra till samhällsförändringar genom hårt arbete (15) förutsätter att alla har förmågan att kunna arbeta hårt. Att detta kan kopplas till individualisering motiveras utifrån Baumans (2002:130) tanke att personliga misslyckanden enbart kan hjälpas genom att arbeta ännu hårdare. Det finns ingen hänsyn till skillnader utifrån socioekonomiska resurser.
Påståendet att det är viktigt att göra någonting bra för samhället för att människor ska se vad du har åstadkommit (16) bygger på Ingleharts och Oysermans (2004:6) definition att individualister balanserar mellan kostnader och fördelar. Påståendet antyder alltså kostnaden för att göra något bra för samhället kan vara rimligt i förhållande till om man får en egen fördel.
Påståendesatser kopplat till kollektiva värden omfattar påståendet att det är viktigt att alla har politiska kunskaper för att alla ska kunna ta ansvar för samhället (4). Detta hänger samman med en kollektiv värdering eftersom det enligt Inglehart och Oyserman (2004:6) är gemensamma mål och ömsesidiga förpliktelser som är viktiga. Att alla har politiska kunskaper kan betraktas som en förpliktelse eftersom det ses som en förutsättning för att kunna ta ansvar för samhället.
Skälet till att påståendet att det är viktigt att engagera sig politiskt (5) och påståendet att du tror du kan påverka samhället till det bättre om du engagerar dig politiskt i ett parti eller en politisk intresseorganisation (9) indikerar en kollektiv värdering är för att enligt Bauman (2002:61) är grunden för politiskt deltagande byggt på en kollektiv värdeförankring där medborgare förenas under gemensamma intressen.
Påståendet att du kan påverka samhället till det bättre om du hjälper människor i närheten och bryr dig om deras behov (10) är förenligt med kollektiva värderingar eftersom man enligt Ingehart (2004:6) resonerar individerna utifrån sociala roller där generositet är viktigt.
Medan påståendet att du har förtroende för att politiker värnar om traditioner och uppför sig ordentligt (18) indikerar kollektiva värderingar i enlighet med Ingleharts definition (2004:6) då kollektivism grundas på gemensamma förpliktelser som erhålls när traditioner efterföljs.
21
5.4.3.
Framställning av fråga 1 och 2
Samtliga egenskaper är hämtade från Inglehart m.f.l. (2014) World Values Survey som handlar om frågor kopplade till viktiga egenskaper hos barn. I denna studie sätts dessa egenskaper i en annan kontext, med förankring till vad de som elever behöver för att lyckas med sin skolgång. Egenskaperna har omformulerats och bearbetats för att bättre motsvara målgruppen.
Frågorna syftar till att få en bild utav vilka värden som primärt överförs inom skolans verksamhet till eleverna, dock kan resultatet utifrån detta ingalunda vara några garantier för att dessa värden erhållits i skolan, eftersom skolan inte är den enda sociala kontext eleverna vistas i.
Egenskaperna förankras också i Baumans (2002) teoretiska synsätt, vilket gör att uppfattningen om vilka egenskaper som indikerar individualism kan skilja sig åt. Med hänvisning till ovan nämda motivering (avsnitt 5.4.2) är egenskaper som indikerar individualism är självständighet, att arbeta hårt och att utveckla sig själv. Medan de som är kollektiva är religiös tro och osjälviskhet. Att visa tolerans och respekt mot varandra, förutsätter inte endera värde, utan är oberoende av dessa. Inte heller att ha fantasi, vara beslutsam och sparsam.
Men hur ska man se på att ta ansvar, vilket både kan syfta till att ta ansvar för andra och att ta ansvar för sig själv? Med tanke på frågans anknytning till skolans kontext handlar det i huvudsak om att ta eget ansvar. Då Vinterek (2006:38) menar att sedan Lpo94 har det skett en förändring mot tidigare läroplaner, där betoningen ligger på elevernas eget ansvar för sin utveckling och sitt lärande.
5.5. Procedur
Båda skolorna ligger i södra Sverige. Den första skolan, Skola 1, är en större gymnasieskola i ett storstadsområde, medan den andra skolan, Skola 2, är en mindre skola belagd på en något mindre ort. Skola 1 och 2 valdes då det fanns tidigare etablerade kontakter. På skola 1 fanns det kontakt med två lärare sedan tidigare, lärare A och B. Lärare A gav tillåtelse att besöka fyra klasser, medan lärare B, som från början hade get sitt medgivande fick förhinder eftersom enkätstudien sammanföll med tidsperioden för nationella proven. I stället upprättade lärare B två nya kontakter, lärare C och D, som gav sitt samtycke att genomföra enkätstudien på några utav deras klasser. Hos lärare C och D genomfördes enkätstudien på vardera två elevgrupper. Egentligen hade lärare C givit sitt
22
samtycke till fyra elevgrupper, men på grund utav inställda lektionstillfällen erhölls endast två elevgrupper.
På skola 2 fanns det kontakt med en lärare sedan tidigare. Denna gav sitt samtycke till att genomföra enkätstudien på två elevgrupper. Totalt deltog 10 elevgrupper från de två skolorna. Antalet elever som besvarade enkäten var totalt 168 stycken.
Skälet till att begränsa insamlingsperioden till två veckor är för att det står i proportion till hela tidsperioden för den akademiska uppsatsen. För att erhålla tillräckligt med tid att bearbeta data och analysera resultatet fanns det inte utrymme för en längre insamlingsperiod. Dessutom ämnar en begränsning för insamling också att ta hänsyn till både lärare och elevers andra göromål och tid.
Efterhand som enkätsvaren kom in registrerades svaren i Excel utifrån ett kodschema som konstruerats. Svarsalternativen ersattes med variablerna 1-4 och vardera enkät tillfogades ett ID nummer. Data från enkätundersökningen analyseras utifrån en bivariat analys. Enligt Bryman (2015:326) omfattar en bivariat analys två variabler i taget i syfte att visa hur de är relaterade till varandra. Man söker alltså bevis för att variationen i den ena variabeln sammanfaller med variationen i den andra variabeln.
Metoden för analysen består utav korrelationstabeller. Enligt Byman (2015:326) är korrelationstabeller den mest flexibla metoden för analys av samband eftersom den kan tillämpas på alla slags variabelpar. Det är dock viktigt att medvetandegöra att analys av relationer mellan variabler handlar om samband, och inte om orsak och verkan.
Vid bearbetningen av data uppdagades att en av påståendesats nr 7 (se bilaga 1) kan tolkas av respondenterna som att det innehåller två påståenden i en fråga. Detta innebär att svaren från respondenterna blir tvetydliga. Det finns en risk att respondenterna i högre utsträckning anger svarsalternativet ”Instämmer delvis” på grund utav att de håller med i endera delen av påståendet, d.v.s. att de tycker det är viktigt att lära sig om demokrati och politik i skolan för att få höga betyg, men inte för att utveckla sig själv, eller vise versa. Å andra sidan kan det betraktas som att båda påståendena i påståendesatsen kan förknippas med individuell utveckling. Detta är skälet till att denna oegentlighet inte uppdagades innan enkäten distruberades. Både att “få höga betyg” och att “utveckla sig själv” indikerar individualistiska värden. Dessutom redovisas resultatet utifrån aggregerat värde (se avsnitt 6). Av dessa skäl har inte påståendesatsen exkluderats.
23
6. Resultat
Resultatet inleds med data ifrån enkätens två första frågor som handlar om egenskaper för en lyckad skolgång. Därefter redovisas data utifrån korsvariablerna; kön, årskurs, inhemsk och utländsk bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå samt politiskt aktiva. Resultatet för vardera korsvariabel är indelad efter den demokratiska kompetensens olika komponenter; politiska kunskaper, systemtilltro, självtilltro och politiskt intresse. Utifrån dessa redovisas data för de påstående som är kopplat till endera av den demokratiska kompetensens olika komponenter. Om ingen skillnad erhållits för någon utav komponenterna redovisas det i den inledande delen för respektive korsvariabel, i stället för att ha en egen underrubrik.
Resultatet presenteras utifrån insamlad data, vilket anges främst utifrån aggregerat värde. Vid aggregering slås uppgifter samman i syfte att öka överskådligheten och synliggöra skillnaderna. De viktigaste resultaten presenteras i tabeller. På grund utav sidobegränsning redovisas dessa tabeller i bilaga 3. När resultatet av ett påstående inte synliggörs i en tabell, skrivs påståendet ut efteröljt av påståendesatsens nummer i parantes, i syfte att göra det enklare för läsaren att se vilket påstående som åsyftas i enkäten (se bilaga 1).
6.1. Egenskaper för en lyckad skolgång
De första två frågorna i enkätundersökningen ämnade respondenterna kryssa för två svarsalternativ vardera för de egenskaper de ansåg mest (1) respektive minst (2) viktiga, för att en elev ska lyckas med sin skolgång på deras skola. Se diagram 6:1 i bilaga 4. Av de 168 eleverna som deltog valde 34% egenskapen att ta ansvar som en av de mest viktiga egenskaperna. Hårt arbete erhåller 19% medan självutveckling 18% . Ingen valde egenskaperna sparsamhet eller religiös tro.
Resultatet från fråga 2, de minst viktiga egenskaperna, redovisas i diagram 6:2 i bilaga 4. 36% av eleverna angav religiös tro som den minst viktiga egenskapen för att lyckas med sin skolgång på deras skola. Följt av sparsamhet som erhöll 19% medan fantasi erhöll 17%. Självutveckling och att ta ansvar erhöll endast 1 %.
24
6.2. Kön
Av 168 responderande gymnasieungdomar identifierade sig 48% som kvinnor, 50% som män och 2 % angav annat alternativ. Inga skillnader erhölls i avseendet politiska kunskaper mellan män och kvinnor. Majoriteten av både män och kvinnor instämmer i att politiska kunskaper är viktiga (3), ca 90%. Ca 85% instämmer också i att det är viktigt med politiska kunskaper för att kunna ta ansvar för samhället (4). Ca 70% instämde i påståendet att det främsta målet med dessa kunskaper är att få höga betyg och utveckla sig själv (7). 67% av de som angav annat alternativ instämde inte alls i påståendet. Tilltron till det politiska systemet är inte lika framträdande, omkring 60% oavsett könsidentitet, instämmer i att ha förtroende för att det politiska systemet bidrar till en positiv samhällsförändring (17). En knapp majoritet av kvinnorna, 52%, har förtroende för att politiker fattar ansvarsfulla beslut (19), medan motsvarande siffra för män endast är 47%.
Tilltron till den egna förmågan att påverka hos både män och kvinnor är tvetydig. Att tro på sin förmåga att påverka genom att rösta (8) instämmer i högre grad för kvinnor än för män. Medan tilltron att påverka genom ett politiskt parti (9) är högre för kvinnor (63%) och något lägre för män (55%). 58% av både män och kvinnor anser att det är viktigt att engagera sig politiskt (5). För annat alternativ var motsvarande siffra 33%.
6.2.1.
Systemtilltro utifrån kön
90% av både män och kvinnor anser att det inte bara finns en sann åsikt och att andra åsikter ska respekteras (6), medan siffran för annat alternativ var 67%. Det bör tilläggas att andelen kvinnor som ansåg att detta är mycket viktigt var 60% medan andelen män som angav mycket viktigt var 43 % och för annat alternativ var siffran 0%. I övriga frågor kopplat till systemtilltro som kan kopplas till förtroende för politiker, tenderar kvinnor att instämma i högre grad. Medan män instämmer mer än kvinnor i påståendet att det är viktigt att göra någonting bra för samhället för att människor ska se vad man har åstadkommit. Se tabell 6:1 i bilaga 3. Det aggregerade värdet för män är 79% medan för kvinnor är motsvarande siffra 58%. För annat alternativ är siffran 33%.
6.2.2.
Självtilltro utifrån kön
Påståendet att du kan påverka samhället till det bättre om du som individ går och röstar visar en viss skillnad mellan män och kvinnor. Se bilaga 3, tabell 6:2. Kvinnor instämmer
25
helt (55%) i större utsträckning än män (35%). Det aggregerade värdet för kvinnor är 86% medan för män 71% och för annat alternativ 66%. De som angett annat alternativ har i högre utsträckning, 33%, angett att de inte stämmer alls.
Kvinnor instämmer även i högre grad i påståendet att du kan påverka samhället till det bättre om du skriver på en namninsamling (12). Det aggregerande värdet för kvinnor var 60% medan motsvarande siffra för män var 35% och annat alternativ 33%.
I övriga frågor kopplat till självtilltro framkom inga större skillnader mellan män och kvinnor, men generellt sätt svarade annat alternativ i högre grad att de inte instämde alls i påståendena.
6.2.3.
Politiskt intresse utifrån kön
Påståendet att chansen är större för politiskt engagemang om du utvecklas som individ (13), instämmer en majoritet av både kvinnor och män. För kvinnor är det aggregerade värdet 60%, för män 63 % och för annat alternativ 0%. Resultatet indikerade inga skillnader i politiskt intresse mellan män och kvinnor.
Dock finns det stora skillnader till annat alternativ. På påståendet att det är viktigt att engagera sig politiskt (5) angav 67% av annat alternativ att det inte alls är viktigt. Motsvarande siffra för kvinnor var 14% och för män 12%.
6.3. Årskurs
Av de 168 responderande gymnasieleverna går 36% i årskurs 1, 25 % i årskurs 2 och 39% i årskurs 3. Hur viktigt det är med politiska kunskaper varierar beroende på årskurs. Men i samtliga årskurser instämmer majoriteten, runt 90%, i att det är viktigt med politiska kunskaper (3).
Runt 60% av samtliga årskurser anser att tilltron till att det politiska systemet leder till en positiv samhällsutveckling (17). Men tilltron till politiker utifrån årskurser är generellt sätt ganska lågt, framför allt i årskurs 3. Vikten av att engagera sig politiskt varierar mellan årskurserna. Elever i årskurs 2 anser i lika stor grad att det är viktigt att engagera sig politiskt, som att inte engagera sig politiskt.
6.3.1.
Politiska kunskaper utifrån årskurs
Variationen mellan årskurs 1 och övriga är stor i förhållande till hur viktigt de anser att det är med politiska kunskaper (3). 34% av årskurs 1 ansåg att det är mycket viktigt med
26
politiska kunskaper, medan motsvarande siffror för årskurs 2 var 39% och 50% i årskurs 3. Men samtliga årskurser anser att kunskaper i demokrati och politik är viktiga (3). Samma variation i vilka som valt alternativet mycket viktigt, återkommer i påståendet om att det är viktigt med politiska kunskaper för att kunna ta ansvar för samhället (4). I årskurs 1 ansåg 34% att det var mycket viktigt, i jämförelse med åk 2 där 49 % ansåg att det var mycket viktigt. Men en majoritet i samtliga årskurser, över 80% i vardera årskursen, anser att det är viktigt att alla har politiska kunskaper för att kunna ta ansvar för samhället.
I påståendet att det främsta målet med att lära sig om demokrati och politik i skolan är för att få höga betyg och utveckla sig själv instämmer årskurs 1 mer än övriga årskurser. Se bilaga 3, tabell 6:3. Det aggregerade värdet för årskurs 1 är 75%, medan för årskurs 2 är det 66% och 68% för årskurs 3.
6.3.2.
Systemtilltro utifrån årskurs
En majoritet av eleverna i årskurs 3, 56%, anser att de inte har förtroende för att politiker fattar ansvarsfulla beslut som gynnar de flesta människorna i samhället. Se tabell 6:4 i bilaga 3. För årskurs 1 är motsvarande siffra 41% och för årskurs 2 är siffran 51%. Liknande svar ges på påståendet om de har förtroende för att politikerna värnar om traditioner (18), även där anser en majoritet av årskurs 3, 56%, att de inte instämmer. Medan årskurs 1 svarade endast 33 % att de inte instämmer. Gällande förtroendet för att politiker är ansvarstagande med pengar (20), anger 71 % i årskurs 3 att de inte instämmer i påståendet. Sammantaget indikerar resultaten att trovärdigheten för politiker i det politiska systemet är lägre hos elever i årskurs 3. Dock finns det inga indikationer på att det gäller för hela det politiska systemet.
6.3.3.
Självtilltro utifrån årskurs
Tilltron till att påverka samhället genom att som individ gå och rösta (8) varierar något mellan årskurserna. I årskurs 3 instämmer 84% i påståendet, medan 79% av eleverna i årskurs 1 instämmer. Något lägre är det för årskurs 2 där 66% instämmer i påståendet. Andelen som instämmer i påståendet att kunna påverka samhället genom ett politiskt parti eller en politisk intresseorganisation varierar i mindre grad mellan årskurserna. Se tabell 6:5 i bilaga 3. 60% av årskurs 1 instämmer, 54 % av årskurs 2 och 57% av årskurs 3.
27
Tron på att kunna påverka samhället till det bättre är dock högre när det handlar om att hjälpa människor i närheten. Se tabell 6:6 i bilaga 3. 80% av årskurs 1 instämmer i påståendet, medan 81 % av årskurs 2 instämmer. Högst grad av instämmande erhålls av årskurs 3, där 87% instämmer i att de kan påverka samhället till det bättre genom att hjälpa människor i närheten.
6.3.4.
Politiskt intresse utifrån årskurs
Majoriteten av eleverna i årskurs 1 och årskurs 3 anser att det är viktigt att engagera sig politiskt. Se tabell 6:7 i bilaga 3. Det aggregerade värdet i årskurs 1 är 63% medan för årkurs 3 är 59%. I årskurs 2 ansåg lika många att det var viktigt som att det inte var viktigt (47%). Även om flest i årskurs 1 anser att det är viktigt att engagera sig politiskt, bör det tilläggas att endast 2% ansåg att det var mycket viktigt.
Elever i årskurs 1 instämmer i högre omfattning till påståendet att de skulle engagera sig politiskt om det leder till att de utvecklas som individer (13). Det aggregerade värdet för årskurs 1 är 66%, medan för årskurs 2 instämde 54% i påståendet och i årskurs 3 59%.
6.4. Inhemsk eller utländsk bakgrund
I enlighet med SCBs (2013) definition omfattar unga med utländsk bakgrund de som själva är födda utomlands, eller är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Av de 168 responderande gymnasieeleverna angav 54% att de hade en inhemsk bakgrund, medan 46% hade en utländsk bakgrund.
Ca 90 % av unga med inhemsk eller utländsk bakgrund instämde i att det är viktigt med kunskaper i demokrati och politik (3). 56% av unga med utländsk bakgrund instämmer i att det politiska systemet leder till en positiv samhällsutveckling (17) medan motsvarande siffra för unga som är födda i Sverige är 60%. Medan ca 85% oberoende av bakgrund instämde i påståendet att alla kan bidra till samhällsförändringar genom hårt arbete (15). En svag majoritet på strax över 55% instämde i påståendet att de kan påverka samhället till det bättre om de engagerar sig politiskt (9).
6.4.1.
Politiska kunskaper utifrån inhemsk och utlänsk bakgrund
85% ansåg att det var viktigt att alla har politiska kunskaper för att kunna ta ansvar för samhället (4). Störst skillnad förekom i påståendet att det främsta målet är att få höga betyg och utveckla sig själv. Se tabell 6:8 i bilaga 3.
