Faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2

FAKTORER SOM PÅVERKAR

PATIENTERS UPPLEVELSER AV

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR VID

DIABETES TYP 2

EN LITTERATURSTUDIE

KAROLIN JAKOBSSON

MAJA MUNDT

Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet

61–90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö. Januari 2020

FAKTORER SOM PÅVERKAR

PATIENTERS UPPLEVELSER AV

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR VID

DIABETES TYP 2

EN LITTERATURSTUDIE

KAROLIN JAKOBSSON

MAJA MUNDT

ABSTRAKT

Jakobsson K, Mundt M. Faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2: En litteraturstudie. Examensarbete i

omvårdnad 15 hp. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,

Institutionen för Vårdvetenskap, 2019.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande folksjukdom runt om i hela

världen. Det är ca 450 000 personer i Sverige idag som lider av sjukdomen. Den ökade förekomsten av inaktivitet och övervikt i samhället är faktorer som spelar roll för den ökade prevalensen av diabetes typ 2. Genom att ha en god

kosthållning och motionera regelbundet kan risken minska för komplikationer relaterat till diabetes typ 2. Rådgivning och diabetesutbildning är centrala

hörnstenar för att patienten ska få en så god förståelse som möjligt för att tillämpa en god egenvårdsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 13 utvalda artiklar som beskriver patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Litteraturen inhämtades via databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall och de 13 utvalda artiklarna analyserades genom innehållsanalys med inspiration av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom det en rad olika faktorer som påverkade patienternas upplevelse av livsstilsförändringar både positivt och negativt. Det framkom tre stycken huvudkategorier: faktorer som påverkar motivationen, svårigheter med att förändra livsstil och positiva upplevelser med att förändra livsstilen. Konklusion: Patienter med diabetes typ 2 är i ett stort behov av stöttning och motivation för att kunna genomföra och upprätthålla

livsstilsförändringar. Patienterna beskrev kulturella och sociala faktorer som hinder till en god egenvård.

FACTORS THAT AFFECT PATIENTS

WITH TYPE 2 DIABETES EXPERIENCES

OF MAKING LIFESTYLE CHANGES

A LITERATURE REVIEW

KAROLIN JAKOBSSON

MAJA MUNDT

ABSTRACT

Jakobsson K, Mundt M. Factors that affect patient with type 2 diabetes experience of making lifestyle changes: a literature review. Degree project in nursing 15

credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of

Care Sciences, 2019.

Background: Type 2 diabetes is a common widespread disease which is present

all over the world. About 450,000 people in Sweden today are suffering from the disease, a number that is constantly increasing. The increased level of inactivity and obesity in the community are factors that play a role in the increased

prevalence of type 2 diabetes. Counselling and diabetes education are central cornerstones for the patient to get as good understanding as possible in order to apply good self-care treatment. Purpose: The aim of this study is to explore factors that affect patients with type 2 diabetes experiences of making lifestyle changes. Method: A qualitative literature study based on 13 selected articles describing patients with type 2 diabetes experiences of lifestyle changes. The literature was obtained through the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked according to SBU's review template and the 13 selected articles were analyzed with inspiration by Graneheim and Lundman (2004).

Result: The results revealed a number of different factors that had a positive and

negative effect on patients experience of lifestyle changes. Three main categories emerged: Factors that affect motivation, difficulty in changing lifestyle and positive effects of changing lifestyle. Conclusion: Patients with type 2 diabetes are in great need of support and motivation to be able to implement and substain lifestyle changes.The patients described cultural and social factors as barriers to good self-care.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 5

BAKGRUND... 5

DIABETES MELLITUS TYP 2 ... 5

RISKFAKTORERFÖR INSJUKNANDE I DIABETES TYP 2 ... 6

FÖRÄNDRING AV LIVSSTIL OCH LEVNADSVANOR SOM BEHANDLING ... 6

EGENVÅRD ... 7 SJUKSKÖTERSKANS ROLL... 8 PROBLEMFORMULERING ... 8 SYFTE ... 9 METOD ... 9 LITTERATURSÖKNING ... 9

URVAL OCH GRANSKNING ... 10

ANALYS ... 12

RESULTAT ... 12

FAKTORER SOM PÅVERKAR MOTIVATIONEN ... 12

Faktorer som påverkar motivationen positivt ... 12

Faktorer som påverkar motivationen negativt ... 14

SVÅRIGHETER MED ATT FÖRÄNDRA LIVSSTIL ... 14

Svårigheter att förändra kostvanor ... 14

Svårigheter med att förändra vanor kring fysisk aktivitet ... 16

POSITIVA UPPLEVELSER MED ATT FÖRÄNDRA LIVSSTILEN ... 16

DISKUSSION ... 17

METODDISKUSSION ... 17

RESULTATDISKUSSION ... 18

Faktorer som påverkar motivationen ... 18

Svårigheter med att förändra livsstil ... 19

Positiva upplevelser med att förändra livsstilen ... 20

KONKLUSION ... 20

FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 21

REFERENSER ... 22

BILAGA 1 SÖKRESULTAT I PUBMED ... 26

BILAGA 2 SÖKRESULTAT I CINAHL ... 27

INLEDNING

Diabetes Mellitus typ 2 är en av de vanligaste folksjukdomarna och ca 450000 personer i Sveriges lider av diabetes typ 2 (www.diabetes.se). Bidragande faktorer till utveckling av sjukdomen är livsstilsrelaterade, såsom fysisk inaktivitet och ohälsosam kost. Vid typ 2 diabetes är livsstilsförändringar en stor del av behandlingen och i följande

litteraturstudie kommer faktorer som påverkar patienters upplevelse av att förändra sin livsstil att undersökas. Livsstilsförändringar är av stor betydelse för att minska risken av att få komplikationer till följd av sjukdomen

(Annersten Gershater & Frid, 2016). Under utbildningen har vi påträffat diabetespatienter som har svårigheter med att förändra livsstilen. Det har identifierats en okunskap hos patienterna kring sjukdomens betydelse för framtiden. En sjuksköterska kan möta den här patientkategorin inom vårdens alla olika instanser. Det är således viktigt att som grundutbildad sjuksköterska ha kunskap om förebyggande åtgärder, men även förståelse för hur livsstilsförändringar påverkar patienten. Sjuksköterskan har en central roll i att motivera patienterna och lyfta saker som de upplever svårt att prata om. Att diagnostiseras med diabetes typ 2 innebär flera olika förändringar för patienten. Vi har valt att fördjupa oss i ämnet för att få en djupare förståelse och lättare kunna hjälpa dessa patienter att förändra livsstilen.

BAKGRUND

Diabetes typ 2 är ett tillstånd som successivt utvecklas med stigande ålder, där insulinresistens är den främsta faktorn till relativ insulinbrist. Detta innebär att insulinfrisättningen är otillräcklig gentemot kroppens behov (Sagen 2013). Enligt WHO har prevalensen av typ 2 diabetes i världen ökat till 422 miljoner 2014, i jämförelse med 108 miljoner 1980 (WHO, 2018).

Diabetes Mellitus typ 2

Diabetes typ 2 kan börja uppträda i den sena tonåren och sedan utvecklas med åren, däremot är det främst medelålders och äldre personer som insjuknar i diabetes typ 2 (Annersten Gershater & Frid, 2016). Omkring 20 % av landets 80-åringar har diabetes typ 2. Vid diabetes typ 2 är det en rubbning i kroppens glukosomsättning, vilket leder till förhöjd

plasmaglukos. Det är i betacellerna i pankreas som insulinet produceras (Annersten Gershater & Frid, 2016) och vid diabetes typ 2 förlorar betacellerna gradvis sin förmåga att producera insulin (Egan & Dinneen, 2014). I kombination med den nedsatta produktionen av insulin och ökad insulinresistens i cellerna, blir efterfrågan av insulin större än tillgången och plasmaglukosen stiger (Mulder, 2017). Då diabetes typ 2 är en fortskridande sjukdom är det viktigt att sätta in behandling i tid (Groop et al, 2010). Ndayi et al (2018) skriver i en artikel att i många fall upptäcks symtom på diabetes typ 2 i ett senare skede, vilket resulterar i en längre och svårare progression av sjukdomen. Sent sökande till sjukvården kan vara relaterad till rädsla för eventuell diagnos och eftervarande behandling (a.a).

Egan och Dinneen (2014) beskriver diabetes typ 2 som ett kroniskt tillstånd som är beroende av förbättrad kost, fysisk aktivitet och övervakning av

blodglukos (a.a). Diabetes typ 2 är även beroende av livslång medicinering.

Definitionen av diabetes är ett faste glukos över 7,0 mmol/L alternativt ett glukos icke fastande på 11,2 mmol/L. HbA1c mäter den genomsnittliga plasma glukosen under en två till tre månaders period och används ofta vid diagnostik av diabetes typ 2. Normalt bör ett HbA1c ligga på <48 mmol/mol (Annersten Gershater & Frid, 2016).

Enligt en artikel skriven av Rosengren (2018) har diabetes typ 2 ökat kraftig i världen de senaste 35 åren och detta beror på att det skett en kraftig ökning av fetma, att befolkningsmängden har ökat och att personer idag lever längre. Det har visat sig att förekomsten av diabetes typ 2 är lägst i höginkomsttagande länder, då de i många fall har en förbättrad livsstil än övriga länder.

Riskfaktorer för insjuknande i diabetes typ 2

Utvecklingen av diabetes typ 2 har en stark genetisk faktor, men även yttre miljöfaktorer har en påverkan (Mulder, 2017). Det innebär att personer som har stark genetiskt anlag kan utveckla typ 2 diabetes trots att hen är

vältränad och smal (Annersten Gershater & Frid, 2016). De huvudsakliga yttre riskfaktorerna är kostvanor, fysisk aktivitet och övervikt. Den största andelen diabetes typ 2 patienter är överviktiga med bukfetma och löper större risk att insjukna i hypertoni, hjärt- och kärlsjukdomar och

hyperlipidemi. Det har setts ett tydligt samband mellan nära släktingar med typ 2 diabetes och personer som har kraftig övervikt (Groop et al,

2010). Andra faktorer som kan påverka om en person insjuknar i diabetes typ 2 är om den tidigare har haft graviditetsdiabetes, kortisonbehandling, låg födelsevikt och rökning (Annersten Gershater & Frid, 2016).

Förändring av livsstil och levnadsvanor som behandling

Vid diagnosen diabetes typ 2 är en god kosthållning och att vara fysisk aktiv av stor vikt för att upprätthålla kontroll över sin diabetes typ 2 och för att minska risken att utveckla komplikationer (Asp & Vessby, 2010). Det är viktigt att tidigt upptäcka förhöjda blodsockervärden och sätta in preventiva åtgärder direkt i form av livsstilsförändringar (Hofling, 2012).

Sjuksköterskan har en central roll i att utbilda patienter med diabetes typ 2, så att de får kunskap om hur livsstilen påverkar blodsockernivåerna (Sagen, 2013). Patienter med diabetes typ 2 bör alltid få en kvalificerad rådgivning kring kostvanor av en dietist, där individuella mål på kort och lång sikt sätts upp

(Adolfsson Thors, 2012). Kartläggning av tidigare levnadsvanor görs för att få en individualiserad bild av personens livsstil. För att patienter ska få så god

omvårdnad som möjligt är det viktigt att behandlingen är individuellt anpassad efter personens egna förmågor. Behandlingen syftar till att minska

insulinresistensen genom att patienten ska vara fysiskt aktiv regelbundet, förbättra sin kost och vid övervikt gå ned i vikt (Sagen, 2013). Läkemedel är också en viktig del av behandlingen för att plasmaglukosen inte ska tillåtas bli för hög (Annersten Gershater & Frid, 2016). En långvarig hög plasmaglukos kan leda till komplikationer i form av skador på kroppens organ. Komplikationer som kan uppstå är retinopati, neuropati, nefropati samt ateroskleros som kan leda till kardiovaskulära sjukdomar (Annersten Gershater & Frid, 2016).

Vid fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten i musklerna och

blodsockernivåerna stabiliseras, vilket kan leda till att personen inte behöver ta lika mycket medicin. Genom att personer med diabetes typ 2 ändrar sina levnadsvanor kan det resultera i en likvärdig nivå av dödlighet som hos friska personer. Om det ej föreligger bakomliggande hjärt- och kärlsjukdom rekommenderas träning med hög intensitet, som leder till att kondition, metabol kontroll och HbA1c förbättras (Sagen, 2013).

Baptista et al (2018) skriver även i en artikel att multifunktionell träning är den mest gynnsamma behandlingen för att minska risken för insjuknande i

kardiovaskulär sjukdom. Däremot är det svårt att säkerställa endast effekt av multifunktionell träning, då ett minskat kaloriintag ofta sker i kombination med fysisk aktivitet. Resultatet i studien stärker att fysisk aktivitet i samband med en god glukoskontroll har likvärdig effekt som kraftig metforminbehandling (a.a). Kostens sammansättning bör utgå från ett sänkt intag av kolhydrater och mättade fetter för att minska risken för övervikt, då dessa matgrupper ofta innehåller stora mängder kalorier (Groop et al, 2010). Kost som är att rekommendera vid diabetes typ 2 är mycket fiber, frukt, grönsaker, bönor och fisk. Mättade fetter bör bytas ut till omättade fetter och patienten bör även minska intag av alkohol. Enligt

Socialstyrelsen finns det vetenskapligt underlag för att den här typen av kost har fördelaktig inverkan på HbA1C, blodfetter och viktminskning (Petersson, 2011).

Egenvård

Egenvård innebär handlingar som personen gör för att ta hand om sin hälsa. Att undervisa och stärka patienten i egenvård är en viktig del vid omvårdnad av diabetespatienter (Wikblad, 2012). Det finns tre olika huvudkategorier inom egenvårdsbehandlingen. Den första är primärprevention som innebär att öka den fysiska aktiviteten och gå ner i vikt för att minska risken för insjuknande i diabetes typ 2. Sekundärprevention handlar om att

upprätthålla en stabil glukoskontroll för att undvika senkomplikationer. Senkomplikationerna kan uppkomma som följd till utvecklingen av diabetes typ 2 trots att patienter upprätthållit en så god sekundärprevention som möjligt. Om diabetesutvecklingen fortsätter och leder till neuropati behövs även insättande av tertiärprevention. Tertiärprevention går ut på att

upprätthålla en god fotvård för att patienten inte ska drabbas av fotsår. Det huvudsakliga problemet med prevention av diabetes typ 2 är att det är en behandling på lång sikt och kan därför vara svårt att motivera patienter (Wikblad, 2012).

Grunden i diabetesbehandling är den medicinska behandlingen och en god egenvård. Målen med behandlingen ser olika ut beroende på om det är en yngre eller äldre individ. Hos den äldre personen kan följsamheten till god egenvård försvåras på grund av nedsatt hörsel, minskad energi, kognitiv nedsättning eller minskad aptit. Symtomlindring är viktigt att uppnå hos äldre diabetespatienter, då en noggrann blodsockerkontroll ej är möjligt att eftersträva. Assisterad egenvård finns för de patienter som ej kan sköta sin egenvård själv. Det innebär att undersköterskor, sjuksköterskor och anhöriga kan vara till hjälp med den egenvård som personen själv klarade av att sköta tidigare (Kärvestedt & Smide, 2012).

Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem kopplar hälsa till egenvårdsbalans. Hon menar att människan själv eller tillsammans med andra har en vilja och förmåga att ta hand om sig själv och andra. Sjuksköterskan stödjer

patienterna till egenvård och kompenserar sedan det som dem inte klarar av själva. För att människan ska kunna bedriva egenvård krävs kunskap om sin sjukdom (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).

Sjuksköterskans roll

Inom sjukvården är det sjuksköterskan som har det främsta ansvaret för omvårdnaden av patienter och de är i många fall ensamma kring de kliniska beslut som rör patienten. Det är sjuksköterskan som leder

omvårdnadsarbetet i symbios med patient och närstående, för att på bästa sätt kunna utföra och bedöma omvårdnaden. Utifrån

kompetensbeskrivningen bör sjuksköterskans arbete utgå från etiskt förhållningssätt, där respekt för människors integritet och värde beaktas. (Svensk sjuksköterskeförening, 2017)

Sjuksköterskor bör arbeta evidensbaserat och har som uppgift att ständigt utveckla och förnya sin yrkeskompetens. Det innebär att vården ska baseras på ny vetenskap och beprövad erfarenhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). I kombination med vetenskaplig kunskap tillfogas även kunskap om personcentrerad omvårdnad (Willman et al, 2016). Personcentrerad vård är en av grundstenarna och innebär att patientens individuella behov tas tillvara på och att deras integritet beaktas. Sjuksköterskan ska tillsammans med patienten identifiera vad som är hälsa för varje individ för att på bästa möjliga vis kunna främja en hälsosam livsstil (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017).

Tankar kring sjuksköterskans roll förekommer även hos Kitson et al (2013) som har identifierat tre huvudsakliga teman. De tre olika teman är enligt Kitson grundläggande för omvårdnaden. Det första temat är att vården ska vara individanpassad. Vården ska utgå från varje enskild individ och besvara det emotionella och individuella behovet. Det andra temat är att ha en god relation mellan vårdpersonal och patient, som bygger på det

professionella mötet. Att ha en god kommunikation och ge klinisk expertis är således en viktig del av mötet. Slutligen beskriver Kitson sammanhanget som patienten vårdas i. Här beskrivs vikten av sjuksköterskans sätt att formulera sig, vilket språk som används samt hantering av detta i relation till patientsäkerhet (a.a).

PROBLEMFORMULERING

Diabetes typ 2 är en av de största folkhälsosjukdomarna i världen som ständigt ökar. En tidigt insatt behandling är väsentlig för fortskridandet av sjukdomen. Det är viktigt att som sjuksköterska bemöta varje patient med respekt och empati då en diabetesdiagnos och ett nytt sätt att leva kan vara omvälvande för patienten. Sjuksköterskan ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att ge patienten bästa möjliga vård. Att stödja patienten i egenvård är en stor del av behandlingen vid diabetes typ 2 och prevention för vidare utveckling av sjukdomen. För att sjuksköterskan ska

kunna hjälpa patienten att bedriva en god egenvård krävs en förståelse för de faktorer som påverkar patienternas upplevelser kring livsstilsförändringar.

SYFTE

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2.

METOD

Litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes som metod för att utforska vetenskaplig litteratur beträffande faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Kvalitativ ansats valdes eftersom syftet var att fånga subjektiva erfarenheter och upplevelser (Friberg, 2017).

Litteratursökning

Efter att ett problemområde identifierats gjordes en pilotsökning för att undersöka om det fanns relevanta artiklar för valt problemområde. Vid pilotsökningen hittade författarna artiklar som var relevanta för ämnet och valde därför att gå vidare i processen och formulera ett syfte och en frågeställning. Som hjälp vid strukturering av frågeställningen användes modellen (Population, Område, Resultat). Genom att använda POR-modellen identifierades sökbegrepp och inklusion- och exklusionskriterier inför litteratursökningen (Willman et al, 2016). POR-modellen presenteras i tabell 1.

Tabell 1. POR-modell (Willman et al 2016)

Litteratursökningen har skett via databaserna Cinahl och PubMed som har inriktning på omvårdnad och medicin vilket passar in på studiens syfte. Sökningen utgick från POR- modellen och alla sökord som var relevanta för frågeställningen samt dess synonymer användes. Sökorden som användes var: Diabetes type 2 (MESH) OR Diabetes type 2 OR Diabetes Mellitus type 2 AND Patient* AND Experience OR Attitude AND Lifestyle changes OR Lifestyle OR Diet OR Exercise AND Qualitative study. Både fritextord och ämnesord användes för att fånga in alla relevanta artiklar, samt

Population Område Resultat

Patienter med diabetes typ 2 eller risk för insjuknande i diabetes typ 2 18+ Livsstilsförändringar Erfarenheter/upplevelser

trunkering för att få en bredare sökning av ett specifikt ord. Det användes booleska termer som OR för att bredda sökningen och AND för att få med alla valda sökord inom ramen av sökningen (Willman et al, 2016). Sökblock och antal träffar redovisas i bilaga 1.

Vid sökningen har exklusionskriterier och inklusionskriterier tillämpats för att får fram en hanterbar mängd, samt artiklar som är relevanta för studiens syfte. De inklusionskriterier som användes var: Personer med diabetes typ 2, personer som riskerar att insjukna i diabetes typ 2, personer som är över 18 år, peer reviewed artiklar, kvalitativa artiklar och artiklar skrivna på

engelska. Exklusionskriterier som användes var: Graviditetsdiabetes, diabetes typ 1, artiklar äldre än 10 år (Willman et al, 2016).

Urval och granskning

Sökningen i Cinahl gav 94 träffar och sökningen i PubMed gav 128 träffar. Artiklar vars abstrakt var relevanta lästes i fulltext för att säkerställa att de uppfyllde inklusionskriterierna och exklusionskriterierna. Av de 42 lästa artiklarna i fulltext exkluderades 25 stycken på grund av att de inte uppfyllde inklusionskriterier, exklusionskriterier eller på grund av att artikeln inte svarade på vårt syfte. De 17 artiklar som valdes ut till

granskning, granskades enligt SBU:s granskningsmall. Författarna läste och granskade artiklarna var för sig och diskuterade sedan artiklarnas innehåll och kvalité tillsammans. De artiklarna som uppfyllde god vetenskaplig kvalité och besvarade studiens syfte valdes ut till analys (Friberg, 2017). Urvalsprocessen presenteras i tabell 2. Datainsamlingen består av redan befintlig litteratur och inga nya intervjuer har genomförts. Det var då ingen risk för att personernas integritet och självbestämmande kunde äventyras. Vid granskningen av samtliga artiklar har det etiska resonemanget beaktats och de studier som ingår i resultatet är godkända av en etisk kommitté. Vid granskningen av varje artikel fylldes SBU:s granskningsmall i. Artiklarna som inkluderades utgick från ett välformulerat syfte eller frågeställning och gav en tydlig bild av vad som undersöktes. Urvalet var relevant och tydligt beskrivet. Det framkom hur datainsamlingen och analysen hade skett och resultatet var logiskt och förståeligt (www.sbu.se, 2014). Av de 17 artiklar som granskades exkluderades 4 stycken på grund av låg vetenskaplig kvalité, då de inte uppfyllde tillräckligt många kriterier för granskningsmallen. Av de artiklar som valdes ut till analys bedömdes 5 av artiklarna till medelhög kvalité och 8 av artiklar till hög kvalité.

Tabell 2 Urvalsprocessen.

Databas Sökblock Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstra kt Antal lästa artiklar i fulltext Antal grans kade artikl ar Antal utvald a artikla r Cinahl (MH "Diabete s Mellitus, 94 94 54 20 8 7

Type 2") AND patient* AND (experien ce or attitude ) AND ( lifestyle or diet or exercise or lifestyle changes ) AND qualitativ e study Pubmed ((("Diab etes Mellitus, Type 2"[Mesh] OR Diabetes Mellitus type 2 Or Diabetes type 2)) AND Patient*) AND (Experie nce Or Attitude) ) AND (Lifestyl e OR Lifestyle changes OR Diet OR Exercise) ) AND Qualitati ve study 128 128 64 22 9 6 Totalt 222 222 116 42 17 13 1

Analys

De 13 utvalda artiklarna har analyserat genom innehållsanalys med inspiration från Graneheim & Lundman, (2004). Artiklarna lästes igenom flera gånger av båda författarna med fokus på resultaten, för att få ett helhetsperspektiv och en djupare förståelse. Författarna gjorde varsin sammanställning av artiklarna och träffades sedan för att diskutera och resonera kring innehållet. Författarna valde ut ord, meningar och stycken i varje artikel som svarade på syftet. Meningsenheterna jämfördes sedan för att hitta skillnader och likheter och på så vis bilda koder. De samlade koderna grupperades och bildade gemensamma kategorier och subkategorier.

RESULTAT

Resultatet i den här litteraturstudien baseras på 13 kvalitativa artiklar. Studierna genomfördes i 8 olika länder: Två i Sverige, en i Norge, två stycken i Danmark, en i Kanada, en i Taiwan, två stycken i United Kingdom, två stycken i Tyskland, en i England och en i USA. Antalet personer som deltog i studierna varierade mellan 10 - 35 stycken. I 12 studier deltog patienter som var diagnostiserade med diabetes typ 2 och i en studie deltog även patienter som riskerade att insjukna i diabetes typ 2. Ur analysen av artiklarna framkom 3 kategorier och 4 underkategorier som besvarar faktorer som påverkar patienters upplevelser av att förändra sin livsstil vid Diabetes Mellitus typ 2.

Tabell 3. Presentation av kategorier

Huvudkategorier Underkategorier

Faktorer som påverkar motivationen

Faktorer som påverkar motivationen positivt Faktorer som påverkar motivationen negativt

Svårigheter med att förändra livsstil

Svårigheter med att förändra kostvanor

Svårigheter med att förändra vanor kring fysisk aktivitet

Positiva upplevelser med att förändra livsstilen

Faktorer som påverkar motivationen

I majoriteten av artiklarna var motivation ett återkommande ämne som visade sig ha stor betydelse för hur förändringen av livsstilen skulle hanteras. Det framkom både faktorer som påverkar motivationen positivt och negativt. De båda faktorerna kommer beskrivas och presenteras i nedanstående text.

Faktorer som påverkar motivationen positivt

I flera av studierna beskrev deltagarna att de kände en oro och rädsla för att drabbas av komplikationer, vilket gjorde att dem motiverades till att göra

livsstilsförändringar (Abuelmagd et al, 2019; Laursen et al, 2017; Yu‐Lun et al, 2014; Malpass et al, 2009; Booth et al, 2012; Fink et al, 2019; Sebire et al, 2018; Bennich et al, 2019; Tanenbaum et al, 2015). En patient berättade om sin pappa som på grund av diabeteskomplikationer fick amputera sitt ben. Det gjorde att hon kände en rädsla för att det skulle drabba henne med (Yu‐Lun et al, 2014). Det framkom även att patienterna upplevde en stark vilja att undvika medicinering eller undvika att behöva öka den nuvarande dosen av aktuell medicin (Malpass et al, 2009, Sebire et al, 2018; Bennich et al, 2019).

Att ha stöttande familj och vänner ansågs vara en stark motivationsfaktor (Abuelmagd et al, 2019; Laursen et al, 2017; Mathew et al, 2012; Yu‐Lun et al, 2014; Ljung et al, 2013; Booth et al, 2012; Sebire et al, 2018; Bennich et al, 2019). En av deltagarna beskrev hur frun motiverade honom genom stöttning vid förändring av kost, som resulterade i borttagande av insulindos (Abuelmagd et al, 2019). Läkare och sjuksköterskor beskrivs också ha en viktig roll för stöttning och motivation i diabetesbehandlingen och vid förändring av livsstil (Mathew et al, 2012; Yu‐Lun et al, 2014; Ljung et al, 2013). En del patienters beteende motiverades av att visa att de gjort framsteg för läkaren och sedan få beröm för sin framgång. Det ansågs som en viktig faktor att kontinuerligt träffa läkare och sjuksköterska för att upprätthålla ett gott beteende. Några deltagare uttryckte en rädsla för att falla tillbaka i dåliga vanor om kontakten med läkare och sjuksköterskor inte upprätthölls (Sebire et al, 2018).

Resultat från kostförändringar och ökad fysisk aktivitet gav motivation att fortsätta och upprätthålla livsstilsförändringarna (Yu-Lun et al, 2014; Malpass et al, 2009; Booth et al, 2012; Sebire et al, 2018; Tanenbaum et al, 2015). Resultatet deltagarna fick av träningen ledde till ett ökat

självförtroende och uppmuntran till att implementera mer fysisk aktivitet till sin vardag (Yu-Lun et al, 2014; Malpass et al, 2009). Genom att

självhanteringsinsatserna hade effekt, började många se diabetes typ 2 som något som de kunde kontrollera och hantera genom sina egna handlingar. En deltagare beskrev att hon har gjort allt för att förändra livsstilen och när hon sedan fick resultat kändes det underbart och hon var inte längre lika rädd för komplikationer (Tanenbaum et al, 2015). Självdisciplin beskrivs som en grundläggande faktor till kampen att fortsätta träna trots motstånd (Yu‐Lun et al, 2014). Förbättring av blodglukos påverkade även patienternas

förhållande och inställning till livsstilsförändringar positivt (Tanenbaum et al, 2015).

I två av studierna undersöktes patienters upplevelse av att delta i diabetesprogram tillsammans med andra som var i samma situation

(Laursen et al, 2017; Ljung et al, 2013). Det beskrevs som en motiverande faktor att tillsammans gå igenom både teoretisk och praktisk information, samt att göra övningar ihop. En del deltagare beskrev hur den gemensamma träningen hade en positiv effekt för deras livsstilsförändringar. Det framkom i studierna att deltagarna kände att det var ett socialt sammanhang där de även kunde träffa andra som förstod deras situation. Patienterna kunde också motivera varandra genom att peppa varandra (Laursen et al, 2017; Ljung et al, 2013). Programmet gav deltagarna en djupare kunskap och förståelse för sjukdomen och livsstilsförändringar, vilket var en stor hjälp

för hur de skulle gå tillväga (Laursen et al, 2017; Ljung et al, 2013). Gemensam träning med vänner visade också en positiv effekt för inställningen till träning (Yu‐Lun et al, 2014; Malpass et al, 2009).

Faktorer som påverkar motivationen negativt

Det framkommer i några artiklar att personer som inte är så långt gångna i sin diabetes typ 2, inte heller upplever så många symtom, vilket gör att de inte känner sig sjuka. Det resulterar i att personerna inte har någon brådska med att förändra sin livsstil, då de inte ser allvaret i sjukdomen (Ågård et al, 2016; Yu‐Lun et al, 2014; Booth et al, 2012; Bennich et al, 2019;

Wermeling et al, 2014). Okunskap kring sjukdomen ger en känsla av meningslöshet kring förändring av kost och motion (Mathew et al, 2012; Booth et al, 2012). Det framkommer även att motivationen tryter när

patienten upplever personliga påtryckningar och upplevelse av skuld (Sebire et al, 2018).

Familj och vänner har en viktig roll för motivationen. En tid efter diagnos upplevde en del patienter att familjen tog för givet att sjukdomen var under kontroll och var då inte lika engagerade som tidigare. Det minskade stödet från familjen ledde till minskad motivation för fortsatt kontroll över

sjukdomen och livsstilen (Bennich et al, 2019). Flera patienter upplevde att de inte hade motivation att ändra sin livsstil på grund av att de ansåg att livskvaliteten blev sämre och att de inte var beredda att ge upp de goda i livet (Ågård et al, 2016; Booth et al, 2012; Sebire et al, 2018; Bennich et al, 2019; Wermeling et al, 2014). En del patienters negativa syn på

livsstilsförändringar gjorde att träningen kändes mer belastande än fördelaktig (Laursen et al, 2017).

Om patienterna inte såg något resultat av viktminskning eller förbättrad blodglukos trots en hälsosam kost och ökad fysisk aktivitet påverkade det motivationen negativt och intresset för fortsatt arbete minskade (Booth et al, 2012; Fink et al, 2019; Sebire et al, 2018).

En del personer ansåg att de fått diabetes typ 2 på grund av andra

omständigheter som inte hade med livsstilen att göra, vilket ledde till att de inte kände sig motiverade att försöka ändra livsstilen. Patienterna menade att övervikten och diabetesen låg i generna och att det därför inte gick att påverka (Ågård et al, 2016; Fink et al, 2019). En patient beskrev att hon försökt gå ned i vikt men stannat mellan 84–85 kg och att det inte spelade någon roll vad hon gjorde för hon var ändå överviktigt precis som hennes släktingar (Ågård et al, 2016).

Svårigheter med att förändra livsstil

Genom analysen framkom flera svårigheter kring att förändra livsstilen. Både att ändra kost och att öka den fysiska aktiviteten var svårt och relaterat till flera olika anledningar som presenteras i följande text.

Svårigheter att förändra kostvanor

Många patienter upplevde svårigheter kring att upprätthålla en hälsosam kost om inte familjen också var delaktiga i processen (Abuelmagd et al, 2019; Mathew et al, 2012; Malpass et al, 2009; Booth et al, 2012; Bennich et al, 2019; Wermeling et al, 2014). Det framkom dock inte att patienterna

vidtog några åtgärder för att få familjen mer delaktiga i den hälsosamma kosten. Patienterna upplevde att det kändes dumt att laga mer än en rätt och maten som familjen föredrog prioriterades att lagas (Abuelmagd et al, 2019; Booth et al, 2012; Wermeling et al, 2014). Familjens val av livsmedel visade sig ha en betydande påverkan för patientens hälsobeteende (Booth et al, 2012; Bennich et al, 2019).

Patienterna upplevde svårigheter med att familj och vänner inte förstod deras situation. Att inte inkludera familjemedlemmarna i

sjukdomshanteringen resulterade i att deltagarna upprätthöll dåliga vanor och upplevde det svårare att motstå frestelser (Booth et al, 2012; Bennich et al, 2019). Patienterna beskrev att sociala tillställningar upplevdes som svåra i allmänhet, då det fanns för mycket frestelser och ofta brist på

hälsosammare val (Booth et al, 2012). Även om det lagades olika rätter beskrev patienterna hur de kände sig utanför när inte kunde äta och leva likadant som familj och vänner (Mathew et al, 2012).

En patient beskrev att maten var en del i hans sociala liv och att äta god mat och dricka alkohol var en nyckel till goda relationer. Det beskrevs som att det inte var värt att ge upp de goda sakerna i livet för en hälsosam kost (Abuelmagd et al, 2019; Ågård et al, 2016; Mathew et al, 2012; Malpass et al, 2009; Booth et al, 2012; Bennich et al, 2019). Den hälsosamma kosten upplevdes som mindre aptitlig i jämförelse med den ohälsosamma (Ågård et al, 2016; Booth et al, 2012) och det framkom även svårigheter med att ändra på specifika vanor (Booth et al, 2012). Matlagning var för många patienter associerat med deras kultur, där kosten är en del av identiteten (Abuelmagd et al, 2019; Wermeling et al, 2014). Patienterna upplevde att de hade svårigheter att balansera traditioner med hälsosam kost. Råd från

sjuksköterskor och läkare fungerar i teorin men var orealistiska i praktiken då det inte passade in i hemmet eller miljön där de bodde (Wermeling et al, 2014). Några deltagare beskrev den hälsosamma maten som “smaklös” och att det inte gick att jämföra eller ersätta den med deras traditionella rätter (Abuelmagd et al, 2019).

För att förändra livsstilen krävs kunskap kring vad som är hälsosamt. Patienterna upplevde att det var viktigt att få konkreta råd kring kost. En kvinna i ett behandlingsprogram beskrev att hon uppskattade att

programmet inkluderade både teoretiska och praktiska övningar vilket gjorde att hon fick ökad kunskap om livsstilsförändringar (Ljung et al, 2013). Stora mängder information ansågs vara svårt att bearbeta för patienterna, vilket resulterade i bortfall av inhämtad kunskap. Okunskap framkom extra tydligt i patientgrupper där det fördes diskussioner kring ämnet, vilket hade en positiv effekt för inlärningen (Booth et al, 2012). Patienter upplevde svårigheter kring vad de skulle välja för livsmedel i matbutiken. De uttryckte att de inte hade fått tillräckligt med information kring vilka livsmedel som ansågs vara bra och vilka som ansågs vara dåliga för dem. Patienter beskrev att de försökte ändra på kosten men var rädda för att de skulle komma fram att de gjort fel i försöket av att förändra kosten (Booth et al, 2012).

Patienterna beskrev hur svårt det var att ändra ett långvarigt inlärt beteende (Ljung et al, 2013; Booth et al, 2012; Fink et al, 2019; Wermeling et al,

2014). En kvinna redogjorde för hur hon gått ett diabetesprogram två gånger innan hon förstod hur hon skulle äta och träna rätt, samt få det till en rutin. En annan patient beskrev livsstilsförändringar som en livslång process och att det handlar om att lära sig att laga och tycka om annan mat (Ljung et al, 2013). Många patienter hade svårigheter med att maten som

rekommenderades var tråkig, svår att variera eller komplicerad att laga (Ågård et al, 2016; Mathew et al, 2012; Booth et al, 2012).

Svårigheter med att förändra vanor kring fysisk aktivitet

Trötthet är en återkommande faktor som beskrivs vara en orsak till att inte implementera fysisk aktivitet i vardagen i kombination med brist på

motivation (Abuelmagd et al, 2019; Laursen et al, 2017; Ågård et al, 2016) och lathet (Ågård et al, 2016). Efter en lång arbetsdag beskrev patienterna sig vara för trötta för att träna, trots vetskapen om de positiva effekterna (Laursen et al, 2017). Fysisk aktivitet beskrivs som tråkigt och att det är mer bekvämt att sitta hemma i soffan och kolla på tv (Ågård et al, 2016). Vissa patienter beskriver sig vara tillräckligt fysiskt aktiva i vardagen med att leka med barnen, städa och laga mat, vilket var en anledning till att inte vara mer aktiv (Abuelmagd et al, 2019). Andra patienter beskrev att de inte kunde vara tillräckligt fysiskt aktiva på grund av sjukdomar som till exempel hjärtsjukdomar, depression, kraftig smärta eller lungsjukdom (Ågård et al 2016; Booth et al, 2012).

Vid gruppträning som till exempel vid diabetesprogram beskriver en del deltagare att de är obenägna till att träna med de andra för att det upplevs som en olustkänsla att svettas ihop och där utseendet skulle kunna jämföras (Laursen et al, 2017). Motivation beskrivs som en av de drivande faktorerna till att upprätthålla kampen för fortsatt träning. När motivationen försvann så avtog träningsbeteendet (Yu‐Lun et al, 2014). Det framkom även att träning användes som en kompensation för ett ohälsosamt beteende, för att minska känslan av skuld och skam över det personen stoppat i sig (Malpass et al, 2009; Bennich et al, 2019).

Positiva upplevelser med att förändra livsstilen

Ur analysen framkom det flera svårigheter med att förändra livsstilen och många patienter hade det kämpigt med att bryta flera års inbyggda mönster. Trots slit och motgångar var det flera patienter som också upplevde positiva effekter av att förändra sin livsstil (Laursen et al, 2017; Yu‐Lun et al, 2014; Ljung et al, 2013; Malpass et al, 2009; Sebire et al, 2018; Tanenbaum et al, 2015).

När patienterna väl blivit engagerade i en fysisk aktivitet som de gillade, utvecklades en förståelse för hur gynnsamt det var för deras välbefinnande och hur roligt de tyckte det var. En man beskrev hur han aldrig trodde han skulle tycka det var roligt att träna men att han nu tyckte det var riktigt kul (Laursen et al, 2017). Patienterna beskrev en ökad förståelse för hur träning och hälsosam kost inte bara var bra för diabetesen utan också för att

motverka andra sjukdomar (Yu‐Lun et al, 2014). De märkte också hur deras välmående ökade och att de mådde bättre både fysiskt och psykiskt med bättre kondition och starkare muskler (Yu‐Lun et al, 2014; Malpass et al, 2009; Sebire et al, 2018; Tanenbaum et al, 2015). En patient beskrev hur

hon alltid mådde bättre efter hon varit på gymmet och hur hon kände sig mer energifylld efteråt (Malpass et al, 2009)

I början ansågs livsstilsförändringarna vara svåra och det krävdes hjälp med olika motivationsfaktorer för att komma iväg och träna och undvika

sötsaker. Efter en tid så blev livsstilsförändringarna en del av deras uppfattning av vad en god livsstil är (Sebire et al, 2018; Tanenbaum et al, 2015). En patient beskrev hur fysiskt aktivitet har blivit en del i hans liv och att det inte längre är ett måste utan att han gör det för att han tycker om det. En annan deltagare i studien beskrev att han förut åt den hälsosamma maten för att han var tvungen men idag äter han den för att han tycker den är god (Sebire et al, 2018).

Resultaten av livsstilsförändringarna ledde till mindre mediciner, lägre kolesterol, lägre blodsocker, lägre blodtryck och viktnedgång (Yu‐Lun et al, 2014; Malpass et al, 2009; Booth et al, 2012; Tanenbaum et al, 2015). En del patienter beskrev diagnosen som något positivt eftersom det hjälpte dem att förändra livsstilen och fokusera mer på deras hälsa (Tanenbaum et al, 2015). En patient berättade om att livsstilsförändringarna även gett henne ett nytt förtroende för sig själv och sin kropp och att hon nu känner att hon har kontroll över sin diabetes typ 2 och sina livsstilsval (Malpass et al, 2009).

DISKUSSION

Vald metod och resultat kommer under den här rubriken att diskuteras utifrån litteratur och författarnas synvinkel.

Metoddiskussion

Metoden som har använts för att besvara studiens syfte är kvalitativ litteraturstudie. En litteraturstudie innebär att skapa en översikt över den kunskap som finns inom ett område. Kvalitativa studier har studerats eftersom studiens syfte var att undersöka faktorer som påverkar patienters upplevelser (Friberg, 2017). Enligt SBU (2017) skapar kvalitativa studier en djupare förståelse för individens personliga erfarenheter och upplevelser (a.a). Inom litteraturstudiens valda område är målet att öka förståelsen för patienter med diabetes typ 2 vid livsstilsförändringar. Enligt

evidenshierarkin anses kvalitativa studier inte lika generaliserbara som till exempel RCT studier (Polit & Beck, 2017). I kvalitativa studier är det ett mindre antal deltagare än vid kvantitativa studier och deltagarna väljs inte ut slumpmässigt, vilket påverkar överförbarheten (Henricson & Billhult, 2017).

För att få ett mer trovärdigt resultat i litteraturstudien har författarna försäkrat sig om att de artiklar som inkluderas i studien är av god kvalité (Forsberg & Wengström, 2016). Polit och Beck (2017) skriver för att ett arbete ska vara tillförlitligt så ska arbetets process gå att upprepas och komma fram till samma resultat igen (a.a). Därför har författarna tydligt beskrivit hela arbetets process under metodavsnittet, vilket ger andra en möjlighet att upprepa studien.

Med hjälp av POR-modellen strukturerades frågeställningen och gav sedan underlag för databassökningar. I litteraturstudier är det en styrka. En viktig del i arbetsprocessen är att specificera forskningsproblemet eftersom det styr litteratursökningen och underlaget för kommande resultat av

litteraturstudien. Genom att ha en väl strukturerad fråga är det lättare att hitta relevanta och trovärdiga artiklar i sökningen (Willman et al, 2016). En nackdel som har observerats är att författarna inte har använt sig av något sökord för de personer som riskerar att insjuknande i diabetes typ 2. Det kan ha resulterat i att relevanta artiklar inte inkluderats i litteraturstudien. Vid databassökningen upplevde författarna att det var svårt att hitta en balans mellan att få med alla artiklar som var relevanta för

problemformuleringen och samtidigt undvika icke-relevanta artiklar. Författarna prioriterade hög sensitivitet framför hög specificitet. Vilket innebär att sökningen var bred och fångade in alla artiklar som kunde vara relevanta för studien. Det resulterade i högt antal träffar där flera artiklar inte var relevanta och sorterades ut i en relevansgranskning (Willman et al 2016).

Vid analysen lästes först studierna individuellt av båda författarna vilket ses som en styrka för litteraturstudien eftersom studierna tolkades oberoende av varandra. Båda författarna gjorde varsin sammanställning av resultaten som de sedan diskuterade, vilket gjorde det lättare för författarna att hantera sin egen förförståelse (Forsberg & Wengström, 2016). Författarparet har använt sig av triangulering. Det innebär att det är mer än en delaktig i

datainsamlingen, granskningen och analysen, vilket gör att delarna ur

metoden ses ur flera olika synvinklar (Forsberg & Wengström, 2016). Enligt SBU (2017) blir validiteten större om författarna använder sig av

triangulering (a.a).

Många av artiklarna som valts ut för studien var genomförda i andra länder än i Sverige. Författarna valde att alla länder i världen skulle inkluderas i artikeln, för att få fram fler artiklar samt att inget fokus skulle ligga på deltagarnas härkomst. Även fast deltagarnas kultur och syn på diabetes typ 2 skiljde sig åt visade det sig att deltagarna i studierna hade liknande

upplevelser, vilket gör resultatet mer trovärdigt och mer möjlig att generalisera (Willman et al, 2016). Författarna valde att inte använda artiklar äldre än 10 år för att få fram den senaste forskningen. Båda könen valdes att inkluderas eftersom diabetes typ 2 är något som drabbar alla oavsett kön.

Resultatdiskussion

I resultatet framkom det att patienterna upplevde livsstilsförändringarna vid diabetes typ 2 som både positiva och negativa. Motivationen har stor

betydelse för patienterna när de ska förändra livsstilen. Patienterna upplevde svårigheter kring förändring av kost och fysisk aktivitet. I nedanstående text kommer resultatet att diskuteras.

Faktorer som påverkar motivationen

Brist på motivation är en anledning till att patienterna inte upprätthåller en god diabeteskontroll (Karlsen, 2013). Det framkom både positiva och negativa faktorer som har påverkan på hur personen upplever motivationen

till livsstilsförändringar. En hälsosam livsstil och goda levnadsvanor är betydelsefullt för behandlingen av diabetes typ 2 (Sagen, 2013), trots detta är det många som inte är villiga att ge upp de goda sakerna i livet som till exempelvis mat och dryck (Ågård et al ,2016; Booth et al, 2012; Sebire et al, 2018; Bennich et al, 2019; Wermeling et al, 2014). Patienterna upplevde det belastande att ändra sina vanor gällande kost och motion (Laursen et al, 2017) och att det är viktigt att få stöd och motivation från familj, vänner och sjuksköterskor (Abuelmagd et al, 2019; Laursen et al, 2017; Mathew et al, 2014; Yu‐Lun et al, 2014; Ljung et al, 2013; Booth et al, 2012; Sebire et al, 2018; Bennich et al, 2019)

Mot bakgrund av vad som kom fram i resultatet kan familjen både vara en positiv faktor och en negativ faktor för motivationen. Familjens stöd är en viktig del av motivationen. Visar familjen stöttning upplevs det som en positiv påverkan för motivationen. Om familjen inte upprätthåller stödet och tar för givet att personen har sin sjukdom under kontroll, minskar

motivationen. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat och utgår från den enskilda individens önskemål gällande inkludering av familj. Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning bör sjuksköterskan utföra omvårdnadsarbetet i symbios med patienter och närstående (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Det kan således vara ett bra att vid ett rådgivningstillfälle inkludera anhöriga så att de får kunskap om hur de på bästa möjliga sätt kan stötta och motivera patienten (Polonsky, 2002). Det framkommer i resultatet att motivationen påverkas av patienternas resultat av att förändra livsstilen. Genom förbättring av blodglukos och viktminskning ökade motivationen för att fortsätta, men om patienterna inte såg något resultat minskade motivationen (Booth et al, 2012; Fink et al, 2019; Sebire et al, 2018). Att se resultat kan ta olika lång tid för olika personer och det är viktigt att sjuksköterskan informera patienten om detta och fortsätter att stötta och följa upp patienten (Aas, 2013)

I resultatet framkom det att flera patienter uttryckte att det var motiverande att gå diabetesprogram där man i grupp fick utbildning i diabetes typ 2 och fick lära sig mer om kost och motion (Laursen et al, 2017; Ljung et al, 2013). Det kan tyda på att en del diabetes typ 2 patienter kan bli hjälpta av att gå ett diabetesprogram. I ett diabetesprogram skapas en gemenskap där deltagarna tillsammans kan stöttar varandra och delar erfarenheter och tankar med varandra.

Svårigheter med att förändra livsstil

Det framkommer i resultatet att många personer upplever det svårt att ändra på sina matvanor och öka sin fysiska aktivitet (Abuelmagd et al, 2019; Booth et al, 2012).

I en av studierna beskrev de flesta av patienterna att de var införstådda med att de skulle äta hälsosamt men kunskapen om hur de skulle gå tillväga saknades (Booth et al, 2012). Då diabetes typ 2 är ett kroniskt tillstånd som är beroende av förbättrad kost, motion och blodglukoskontroll är det viktigt att patienterna är medvetna om vikten av livsstilsförändringar (Egan och Dinneen, 2014). Vid förändring av kost krävs det att ta hänsyn till flera olika dimensioner. Patienterna måste få kunskap om bristerna i den nuvarande

kosten, varför det är viktigt, hur mycket de ska äta, vad de ska äta och hur maten ska lagas. Dessutom är motivationen en viktig faktor för att klara av att bryta gamla vanor och förändra livsstilen (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). För att ge patienten möjlighet till en god förståelse och kunskap om sin sjukdom bör sjuksköterskan och läkaren individanpassa information och råd som ges. Det är sjuksköterskans ansvar att tillsammans med varje individ identifiera vad som är hälsa för just den, för att kunna främja en hälsosam livsstil (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Det blir således lättare för patienten att implementera förändringarna till sin vardag.

Kulturella och sociala faktorer spelar stor roll in på hur en person lever och vilka värderingar den personen har. I resultatet framkom det att personerna tyckte att det var svårt att anpassa sin kost i förhållande till

rekommendationerna. Patienterna upplevde att deras mattraditioner inte stämde överens med rekommendationerna, vilket resulterade i att det var svårare att tillämpa den hälsosamma kosten i sin vardag (Abuelmagd et al, 2019). Resultatet tyder på att det finns behov av mer kulturellt anpassade råd gällande kost. Genom att en dietist ger en mer kulturellt anpassad kostrådgivning kan det vara lättare för patienten att införa mer hälsosamma alternativ i sin kost.

Positiva upplevelser med att förändra livsstilen

I artiklar beskrevs framförallt det som var svårt med att förändra livsstilen, men i flera artiklar beskrevs även positiva effekter med livsstilsförändringar (Laursen et al, 2017; Yu‐Lun et al, 2014; Ljung et al, 2013; Malpass et al, 2009; Sebire et al, 2018; Tanenbaum et al, 2015). Ur resultatet framkom det att det var viktigt att hitta en aktivitet som var rolig och motiverande, för att senare få en ökad förståelse för dess effekter på hälsan och en mer positiv inställning (Yu‐Lun et al, 2014). Resultatet tyder på att det är svårare att implementera fysisk aktivitet i det vardagliga livet om personen ej finner något nöje i det. Erbjuds patienterna att testa olika träningsformer både i grupp och enskilt kan patienten lättare hitta en aktivitet de upplever rolig. På så vis blir det lättare att upprätthålla ett hälsosamt beteende.

När patienterna kom till det stadie där livsstilsförändringarna stämde överens med deras uppfattning av vad ett gott liv är, så ökade välmåendet (Laursen et al, 2017; Sebire et al, 2018). Patienterna upplevde att de kunde kontrollera sin diabetes typ 2 och var inte längre lika rädda för

komplikationer (Malpass et al, 2009). Med resultatet som bakgrund drar författarna slutsatsen att det är särskilt viktigt att patienterna kontinuerligt erbjuds stöd och uppföljning av sjuksköterskan i början av resan till att förändra sin livsstil. Sjuksköterskan kan sedan i samråd med patienten minska kontakten allteftersom patienten känner sig trygg i sin diabetes typ 2 och livsstil.

KONKLUSION

Diabetes typ 2 är en sjukdom som kräver god egenvård där ett stort ansvar ligger hos individen. Sjuksköterskan och familjen har möjlighet att underlätta

upplevde svårigheter med att både förändra livsstilen och upprätthålla ett hälsosamt beteende. Det beskrivs att kulturella och sociala faktorer hindrade deltagarna från att upprätthålla en god egenvård. Patienterna uttryckte även ett ökat behov av kunskap kring kost och motion, samt kontinuerligt upprätthållande av stöttning för att inte tappa motivationen och falla tillbaka i gamla vanor. Genom att få en ökad kunskap och förståelse för sjukdomen är det lättare för patienten att förbättra sin hälsa.

FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE

Resultatet av examensarbetet kan användas till att utveckla och förbättra sjuksköterskans omvårdnad och förståelse för diabetespatienter. För att sjuksköterskan ska kunna utveckla och förbättra sitt omvårdnadsarbete är det viktigt att ha god förståelse för patienters upplevelse av

livsstilsförändringar. Genom att sjuksköterskan har förståelse för patienters olika förväntningar och behov av stöd är det lättare för hen att hjälpa dem. Diabetes typ 2 är en sjukdom som ständigt ökar i världen och det är därför aktuellt att fortsätta forska inom området. I resultatet framkom det att en del patienter upplevde det svårare att ändra livsstilen på grund av deras kultur. Vidare forskning inom olika nationaliteter skulle ge en bredare kunskap om hur upplevelserna skiljer sig åt mellan olika kulturer. Om sjuksköterskan får djupare förståelse för olika nationaliteters upplevelser, så kan vården bli mer personcentrerad.

REFERENSER

Aas A-M (2013) Kostens betydelse vid diabetes. I: Skafjeld, A & Graue, M (red.).

Diabetes: förebyggande arbete, behandling och uppföljning. 2., [rev.] uppl. Lund:

Studentlitteratur

Abuelmagd W, Osman B.B, Håkonsen H, Jenum, A.K, Toverud E, (2019) Experiences of Kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: a qualitative study from Norway. Scandinavian Journal of Primary Health

Care, Vol 37, 347-349.

Adolfsson Thors, E (2012) Kost - en del i behandlingen. I: Wikblad, K (red.). Omvårdnad vid diabetes. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Agardh, C-D & Berne, C (red.) (2010). Diabetes. 4. [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Annersten Gershater, M & Frid, A (2016) Diabetes Mellitus. I: Ekwall, A & Jansson, A. (red.) Omvårdnad & medicin. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Asp N-G, Vessby Bengt, (2010) Kost. I: Agardh, C-D & Berne, C (red.) (2010). Diabetes. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Bennich B.B, Munch L, Overgaard D, Konradsen H, Knop F.K, Røder M, Vilsbøll T, Egerod I, (2019) Experience of family function, family

involvement, and self-management in adult patients with type 2 diabetes: A thematic analysis. Journal of advanced nursing, Vol 10, 5-8.

Booth A.O, Lowis C, Dean M, Hunter S.J, McKinley M.C, (2012) Diet and physical activity in the self-management of type 2 diabetes: Barriers and facilitators identified by patients and health professionals. Primary Health

Care Research & Development, Vol 14, 295-302.

F Dinneen, S & M Egan, A (2014) What is diabetes? Science direct, vol 38, 589-590.

C. Baptista L, M. Machado-Rodrigues A, A. Martins R (2018) Back to basics with active lifestyles: exercise is more effective than metformin to reduce cardiovascular risk in older adults with type 2 diabetes. Biology of

sport, vol. 35, 366–368.

Diabetesförbundet (2017) Lär dig om diabetes. >http://www.diabetes.se <HTML (2019-11-06)

Egan, A & Dinneen, S (2014) What is diabetes. Sience direct, vol 42, 723-725.

Fink A, Fach E.M, Schröder S.L, (2019) 'Learning to shape life' - a

qualitative study on the challenges posed by a diagnosis of diabetes mellitus type 2. International journal for equity in health, Vol 18, 4-8.

Forsberg C & Wengström Y, (2016) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.

Friberg F, (2017) Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbete. Lund: Studentlitteratur AB.

Graneheim U.H & Lundman B, (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. Vol. 24, 105-112.

Groop, L, Lyssenko, V & Renström,E (2010) Orsaker till typ 2-diabetes. I:Agardh, C-D & Berne, C (red.) (2010). Diabetes. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Henricson M, Billhult A (2017) Kvalitativ Metod I: Henricson, M (red).

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad.

Andra upplagan. Lund, Studentlitteratur AB.

Hofling K, (2012) Prediabetes. I: Wikblad, K (red). Omvårdnad vid

diabetes. Andra upplagan. Lund, Studentlitteratur AB.

Karlsen B, (2013) Det individuella handledningssamtalet- nyckeln till bättre

diabateshantering? I: Skafjeld A & Graue M, (Red). Diabetes, Förebyggande arbete, behandling och uppföljning (2:1). Lund,

Studentlitteratur AB.

Kitson, A., Marshall, A., Bassett, K., & Zeitz, K. (2013). What are the core elements of patient-centred care? A narrative review and synthesis of the literature from health policy, medicine and nursing. Journal of Advanced

Nursing, 69, 11.

K. Ndayi, L. Tsolekile, P. Delobelle, T. K. Masupe & T. Puoane (2018) Redefining diabetes and the concept of self-management from a patient’s perspective: implications for disease risk factor management. Health

education research. Vol 33, 43-48.

Kärvestedt, L & Smide, B (2012) Diabetes hos den äldre-äldre personen. I: Wikblad, K (red.).

Omvårdnad vid diabetes. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Laursen D.H, Frølich A, Christensen U, (2017) Patients' perception of disease and experience with type 2 diabetes patient education in Denmark.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, Vol 31, 1041-1044.

Ljung S, Olsson C, Rask M, Lindahl B, (2013) Patient Experiences of a Theory-Based Lifestyle-Focused Group Treatment in the Prevention of Cardiovascular Diseases and Type 2 Diabetes. International Journal of

Malpass A, Andrews R, Turner K.M, (2009) Patients with Type 2 Diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study.

Patient education and Counseling, Vol 74, 260-261.

Mathew R, Gucciardi E, De Melo M, Barata P, (2012) Self-management experiences among men and women with type 2 diabetes mellitus: a qualitative analysis. BMC Family Practice, Vol 13, 3–8.

Mulder, H (2017). Diabetes mellitus: ett metabolt perspektiv. 2., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur

Mårtensson, J & Fridlund, B (2017) Vetenskaplig kvalitet i examensarbete I: Henricson, M (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination

inom omvårdnad. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Petersson, A (2011) Kost vid diabetes - en vägledning till hälso- och

sjukvården. >Socialstyrelsen.se <PDF (2019-10-28)

Polonsky, William (2002). Diabetes hela livet. Lund: Studentlitteratur Rosengren, A (2018) Cardiovascular disease in diabetes type 2: current concepts. Journal of internal medicine,September 2018, Volume 284.

Sagen V, J (2013) Sjukdomslära. I: Skafjeld, A & Graue, M (red.). Diabetes:

förebyggande arbete, behandling och uppföljning. 2., [rev.] uppl. Lund:

Studentlitteratur

SBU, (2017) Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ

analysmetodik>http://www.sbu.se <PDF (hämtad 2019-11-27)

Sebire S.J, Toumpakari Z, Turner K.M, Cooper A.R, Page A.S, Malpass A,

Andrews R.C, (2018) “I’ve made this my lifestyle now”: A prospective qualitative study of motivation for lifestyle change among people with newly diagnosed type two diabetes mellitus. BMC Public Health, Vol 18, 4–7.

Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering - SBU (2014) Mall för

kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. >www.sbu.se <PDF (2019-11-27).

Svensk sjuksköterskeförening (2017), Kompetensbeskrivning för

legitimerad sjuksköterska>http://www.swenurse.se <PDF (2019-11-13)

Tanenbaum M. L, Leventhal H, Breland J. Y, Yu J, Walker E.A, Gonzalez J.S, (2015) Research: educational and psychological issues successful management among non-insulin-treated adults with Type 2 diabetes: a self-regulation perspective. Diabetic Medicine, Vol 32, 1506–1509.

Vetenskapsrådet, (2019) Forskningsetiska principer. >http://www.codex.vr.se <PDF (2019-10-24)

Wermeling M, Thiele-Manjali U, Koschack J, Lucius-Hoene G, Himmel W, (2014) Type 2 diabetes patients’ perspectives on lifestyle counselling and

weight management in general practice: a qualitative study. BMC Family

Practice, Vol 1, 3-5.

WHO (2018) Diabetes>http://www.WHO.int< HTML (2019-10-28)?

Wikblad, K (2012) Egenvårdsutbildning. I: Wikblad, K (red). Omvårdnad

vid diabetes. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Wiklund Gustin L & Lindwall L (2012) Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur, 168.

Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B (2016) Evidensbaserad

omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.

Yu‐Lun, K, Shu‐Chen W, Mark H, Wen‐Lin H, Mei C Sen‐Fang H, Shu‐ Chuan C, (2014) Exercise engagement in people with prediabetes - a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, Vol 23, 1919-1922.

Ågård A, Ranjbar V, Strang S, (2016) Diabetes in the shadow of daily life: factors that make diabetes a marginal problem. Practical Diabetes, Vol 33, 50-52.

BILAGA 1 SÖKRESULTAT I PUBMED

#1 Diabetes mellitus type 2 OR Diabetes type 2

143,192 Diabetes typ 2

#2 "Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh] 126, 791 Diabetes typ 2

#3 Patient* 2,726379 Patient

#4 (("Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh] OR Diabetes Mellitus type 2 OR Diabetes type 2)) AND Patient*

21,552 Diabetes typ 2 och patient

#5 Experience OR attitude 1,157104 Upplevelser #6 Lifestyle OR Lifestyle changes OR

Diet OR Exercise

448,824 Livsstil

#7 Qualitative study 52 469 Kvalitativa

studier

#8 ((("Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh] OR Diabetes Mellitus type 2 Or

Diabetes type 2)) AND Patient*) AND (Experience Or Attitude)) AND

(Lifestyle OR Lifestyle changes OR Diet OR Exercise)) AND Qualitative study 162 Kvalitativa studier, upplevelser och livsstil, diabetes typ 2 och patienter

#9 Limiters - Published Date: 20090101-20191231

BILAGA 2 SÖKRESULTAT I CINAHL

#1 Diabetes mellitus type 2 OR Diabetes type 2

67,044 Diabetes typ 2

#2 MH "Diabetes Mellitus, Type 2"

54,281 Diabetes typ 2

#3 Patient* 1,794,789 Patienter

#4 (MH "Diabetes Mellitus, Type 2") OR Diabetes mellitus type 2 OR Diabetes type 2 AND patient*

62,014 Diabetes type 2 och patienter

#5 Experience OR attitude 541,218 Upplevelser

#6 Lifestyle OR lifestyle changes OR diet

153,499 Livsstil

#7 Qualitative study 115,351 Kvalitativa studier

#8 MH "Diabetes Mellitus, Type 2") AND patient* AND ( experience or attitude ) AND ( lifestyle or diet or exercise or lifestyle changes ) AND qualitative study

122 Kvalitativa

studier,upplevelser och livsstil,

diabetes typ 2 och patienter

#9 Limiters - Published Date: 20090101-20191231

BILAGA 3 ARTIKELMATRIS

Experiences of Kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: a qualitative study from Norway

Author, year, country Aim and objectives Population

Study design, Method Results Quality

Walaa Abuelmagd, Bavi Botan Osman, Helle Håkonsen, Anne Karen Jenum and Else-Lydia Toverud. (2019)

Norway

“To explore the experiences of immigrant Kurdish patients in Oslo, Norway, related to the management of type 2 diabetes mellitus” There were 9 males and 9 females aged 40 to 64 years

Data was collected through focus group interviews, based on a qualitative design. Participants was recruited from Kurdish mosques and cafes in Oslo.

Data was collected from short questionnaire. After each interview the recording transcribed verbatim.

Many of the Kurdish participants reported that they followed the medical treatment, even though they were stressed about the situation. They were more occupied

with changing their diet, rather than starting to exercise. For that reason healthcare personnel should be more aware of the difficulties with lifestyle changes.

Patients' perception of disease and experience with type 2 diabetes patient education in Denmark

Author, year, country Aim and objectives Population

Study design, Method

Results Quality

Ditte Hjorth Laursen, Anne Frølich, Ulla Christensen. (2017) Denmark

”To explore differences in how persons with diabetes experience diabetes-related patient education programmes” There were 11 participants in the study. Five men and six women in the age from 44 to 76.

Qualitative in-depth interviews. This study was a piece of a questionnaire collection, which the participants were asked to participate a qualitative interview six months after the education

programmed had finished.

All interviews were read using thematic analysis to obtain a sense of the

subject.

The results varied depending on the degree to which

diabetic therapy affected daily life. Those patients who were healthy in their diabetes experienced more benefits from patient education, compared to those who were more severely ill in their diabetes. The sick participants experienced difficulties in perceiving and understanding the information provided

Diabetes in the shadow of daily life: factors that make diabetes a marginal problem.

Author, year, country

Aim and objectives Population

Study design, Method Results Quality

Anders Ågård, Vania Ranjbar, Susann Strang. (2015)

Sweden

“To identify factors that influence patients’ willingness and ability to adhere to prescribed medicine, to recommend lifestyle choices and to acquire a deeper

understanding of the way these factors influence adherences. 24 participants with type 2 diabetes. 15 males and 9 females aged 20-80 A qualitative study. Data was collected with a face to face interview with the participants. Manifest and latent content analysis were the methods they used for analysis.

Although the patients were aware that lifestyle changes like a healthy diet and a more physical activity would have a good impact in them, they didn't do anything about it. This because they were to lazy and didn't want to give up on the good things in life.

Medium high

Self-management experiences among men and women with type 2 diabetes mellitus: a qualitative analysis.

Author, year, country

Aim and objectives Population

Study design, Method Results Quality

Rebecca Mathew, Enza Gucciard2, Margaret De Melo and Paula Barata. (2012) Canada

“To better understand differences in diabetes self-management, specifically needs, barriers and challenges among men and women living with type 2 diabetes mellitus”

35 participants from a diabetes education center. 18 women and 17 men in the study and the average age was 57.

Qualitative study.

Participants from a diabetes education center were identified and there were five focus groups and nine individual interviews. Thematic analysis were used as a method and independent coding.

Men found it more difficult to identify with diabetes than women, who were often open with their illness. Women had a more open view of lifestyle changes and men leaned toward independent diabetes resources.

Medium high

Exercise engagement in people with prediabetes - a qualitativestudy.

Author, year, country Aim and objectives Population

Study design, Method Results Quality

Yu-Lun Kuo, Shu-Chen Wu, Mark Hayter, Wen-Lin Hsu, Mei Chang, Sen-Fang Huang and Shu-Chuan Chang. (2013)

Taiwan

“To explore the experiences of people with prediabetes who engage in exercise, from the initiation of exercise to the discontinuation or continuation of exercise”

There were 20

participants in this study. 9 men and 11 women. Aged between 38-66.

Grounded theory study with qualitative design. In-depth semi-structured interviews data was collected

between August 2011 – November 2012 to get rich information. The data collection were analysed parallel by following

grounded theory and constant comparative of method.

The study showed that the difficult part was to continue exercising and implementing it as part of the lifestyle. It is a struggle between driving forces and resistance forces. The goal should focus on increasing motivation for future exercise and improving diabetes.