Fakulteten för lärande och samhälle
Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6
Examensarbete i fördjupningsämnet
Samhällsorienterade ämnen och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Lärarrollen i skolan,
skillnader mellan den mångkulturella
och etnisk svenska skolan
The teachers role in school,
differences between the multicultural
and ethnically Swedish school
Amina Bridji
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4-‐6, 240 högskolepoäng
Självständigt arbete på avancerad nivå, 15hp Handledare: Ange handledare Datum: 2016-‐03-‐24
Examinator: Irene Andersson Handledare: Johan Cato
FÖRORD
Jag vill tacka min handledare Johan Cato som alltid svarat på mina mejl och haft svar på mina frågor, bidragit med sina kunskaper och guidat mig genom arbetets gång. Även ett stort tack till både lärare och elever som varit med på mina intervjuer och bidragit med den informationen de kunnat.
ABSTRACT
The aim of my thesis is to study the role of teachers in schools where they help students achieve the objectives of the Swedish curriculum. The aim is also to see if there is a difference in how the school uses students’ experiences, knowledge and desires when planning their lessons, depending on whether they are working in a multicultural school or ethnically Swedish school. Part of the work also discusses the teachers and students experiences around the concept of multiculturalism. The method I have used is the qualitative interview study where I have chosen to interview two experienced teachers and twelve students. One teacher and six students in a multicultural school and then another teacher and six other students of an ethnically Swedish school. I have used various texts in literature, dissertations, articles and other research reviews to discuss the results. The results show that knowledge about the concept of multiculturalism in students in fifth grade is very low, however teachers are more familiar with the term and concept. It shows very clearly that teachers follow the curriculum to help students achieve the desired grades. Students at both schools are well aware off the syllabus available for each topic and why the students’ experiences and wishes cannot always be met during selection of teaching methods. However teachers put an effort into having the students’ experiences and wishes in mind when planning for the lessons.
Keywords: Intercultural learning, multiculturalism, multiculturalism in school, student participation, teachers’ role in the classroom.
INNEHÅLLSFÖRETECKNING
FÖRORD ... 2
ABSTRACT ... 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 4
1. INLEDNING ... 5
1.1SYFTEOCHFRÅGESTÄLLNING ... 6
2. BAKGRUND ... 7
2.1MÅNGKULTURALITET ... 7
2.2INTERKULTURALITET ... 8
2.3SKILLNADENMELLANBEGREPPEN ... 8
3. TEORI ... 9 3.1LEVVYGOTSKY ... 9 3.1.1 SOCIOKULTURELLA PERSPEKTIVET ... 10 3.2HANSLORENTZ ... 10 3.2.1 INTERKULTURELLT LÄRANDE ... 10 4. TIDIGARE FORSKNING ... 12 4.1LÄRARROLLEN ... 12 4.2ELEVEN ... 14 5. METOD ... 16 5.1TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 16 5.2INTERVJUER ... 17
5.2.1 SKOLORNA SOM VALTS ... 17
5.2.1 INTERVJUPERSONERNA ... 18 5.3AVGRÄNSNINGAR ... 20 6. RESULTAT ... 21 6.1ELEVERNA ... 21 6.1.1 SKOLA A ... 21 6.1.2 SKOLA B ... 23 6.1.3 SAMMANFATTNING ELEVER ... 23 6.2LÄRARNA ... 24 6.2.1 ANDERS ... 24 6.2.2 HANNA ... 25 6.2.3 SAMMANFATTNING LÄRARE ... 26
7. ANALYS OCH DISKUSSION ... 27
7.1SAMMANFATTNING ... 30
7.2AVSLUTANDEREFLEKTION ... 31
8. VIDARE FORSKNING ... 33
REFERENSLISTA ... 34
1. INLEDNING
Annorlunda bakgrunder, språk, vanor, kulturer och traditioner möter vi på våra resor, på bussen, i arbetet, i affären och framför allt i skolan. Dessa faktorer är sådana som skiljer dig och mig åt, som gör varje individ till sitt unika jag. Som invånare i världen möter vi dessa olikheter var vi än väljer att befinna oss. Människan placerar gärna in andra människor i kategorierna svensk och invandrare. Men vem är egentligen svensk? Vilka faktorer ligger bakom ordet svensk för att man ska kunna sättas in eller uteslutas ur kategorin. Med tanke på att flyktingströmmen till Sverige ökar är det en självklarhet att skolorna och dess personal möter de begrepp som fått en stor inverkan i vårt samhälle, mångkulturalitet. Eftersom det svenska samhällets internationalisering bara växer sig större så ställer det krav på människans förmåga att leva med andra och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Det är därför viktigt att skolan öppnar upp diskussioner och bemöter frågorna kring främlingsfientlighet (Skolverket, 2011), dock måste dessa frågor mötas upp med kunskap. Skolan och dess personal ska gemensamt sträva efter att eleven når målen i skolan, vare sig man har en svensk bakgrund eller inte. Pedagogernas situation kräver att läraren är aktiv i olika slags lärandeprocesser, det handlar därmed inte om att förmedla och lära ut färdiga kunskaper längre, utan att istället vägleda och handleda individers eget kunskapsbildande (Bergstedt & Lorentz, 2006). Skolan har dock ett särskilt ansvar att ta hänsyn till de elever som av olika anledningar har svårt för att nå målen som utbildningen har, och trots att en likvärdig utbildning är kravet i läroplanen (2011) innebär det inte att undervisningen kan utformas lika för alla.
Under min tid i utbildningen har skolans mångfald inte presenterats, det pratas istället mycket om att vi som lärare ska hitta ett sätt att lära ut på. Men om detta sätt inte fungerar för alla elever, vad gör man då? Vi analyserar läroplanen och elevers läroböcker för att vara beredda på vad vi får möta ute på arbetsmarknaden, men hur förbereder vi oss när vi möter elever som inte har färdiga språkkunskaper? Eller de elever som är långt ifrån att uppnå målen? Dessa frågor öppnade upp intresset för hur jag som lärare måste planera min undervisning, så att den når ut till alla, och hur jag ska förhålla mig till mina elever för att tillsammans med dem uppnå bästa möjliga resultat.
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka lärarens roll i skolan för att eleverna ska nå målen i läroplanen samt att se om det finns en skillnad på hur man i skolan utgår efter elevers erfarenheter, kunskaper och önskemål när man planerar sin undervisning, beroende på om man arbetar i en mångkulturell skola eller en etniskt svensk skola. En andra del av arbetet har som syfte att undersöka lärares och elevers erfarenheter kring arbetet med mångkulturalism och hur man som lärare förhåller sig till elever med en utländsk bakgrund. Alltså om det finns en skillnad på hur man ser på mångkulturalism beroende på om man jobbar i en skola där begreppet är dominerande eller inte.
Jag hoppas genom detta arbete kunna besvara följande frågor:
- Hur kan man som lärare förhålla sig till sina elever i planeringen för att alla ska uppnå ett önskat resultat?
2. BAKGRUND
I läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (2011) står det att utbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande, samt en livslång lust att lära. Det står även att ”var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde […]” (Skolverket, 2011). Alla elever ska alltså få hjälpen att lyckas i skolan, oavsett var man kommer ifrån eller hur bakgrunden eller hemmiljön ser ut. Professorn Hans Ingvar Roth skriver i sin bok Mångkulturalismens utmaningar (2005) att skolan i den svenska kontexten ska vara socialt integrerad, men den ska också bedöma elevers individuella insatser. Därför är det viktigt att personal i anslutning till skolan är medvetna om de olika begrepp som formar en skola. Två av de begreppen som växt sig större i vårt samhälle och som speglar sig i skolan är mångkulturalitet och interkulturalitet. Nedan följer en kort beskrivning av dessa två begrepp, främst mångkulturalitet som är ett huvudbegrepp för detta arbete, och interkulturalitet, ett begrepp som min teori har sitt ursprung ifrån.
2.1
MÅNGKULTURALITET
Vad betyder då mångkultur? Mångkulturalismen i sig är ett ideologiskt begrepp skriver Caroline Ljungberg, en forskare i IMER (Internationell Migration och Etniska Relationer) i sin doktorsavhandling Den svenska skolan och det mångkulturella – en
paradox? (2005). Begreppet syftar alltså på ideologiska samhällssyner som i olika grad
bekräftar inflytandet av olika etniska och kulturella ursprung. Detta påstår hon eftersom att begreppet uppkom i samband med att ett integrationspolitiskt program formulerades. I samma doktorsavhandling refererar hon till Nationalencyklopedin att ordet mångkulturalism betyder förekomst av många olika kulturer och kulturyttringar i (positiv) samverkan (2005).
Ett mångkulturellt samhälle betecknar ett samhälle där individer grupperas eller kategoriseras efter kulturella föreställningar, dock kan en växande mångkulturalism uppfattas som en utmanande kraft mot mer eller mindre underförstådda tanke- och värderingsmönster i ett samhälle som har en annan majoritetskultur (Roth, 2005). En annan definition av begreppet är att det inom landets gränser lever människor som kan
grupperas efter olika kulturella skiljelinjer. Skiljelinjerna eller gränserna konstrueras av en gemensam etnisk bakgrund eller nationell härkomst (Ljungberg, 2005)
2.2
INTERKULTURALITET
Begreppet är närbesläktat med mångkulturalitet. Interkulturalitet är istället mötet mellan personer från skilda kulturer, att personerna har olika levnadsregler och modersmål. Forskaren Pirjo Lahdenperä, som även är professor i pedagogik, skriver i sin bok
Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald att interkulturalitet sätter kvalitativa
och värdemässiga aspekter på kulturmöten (2008). Med det kvalitativa synsättet riktar man observatörens intresse på hur människor upplever sin verklighet, än vad man objektivt kan se (Backman, 2008). Ömsesidig respekt, tolerans, jämlikhet, demokrati och social rättvisa är bland de etiska värdena som ofta förekommer som mål inom interkulturalitet (Lahdenperä, 2008). Skolan måste själv förstå dessa mål och ha ett interkulturellt förhållningssätt för att kunna tillämpa dem. Ett Interkulturellt förhållningssätt innebär enligt läraren och pedagogforskaren Nabila Alfakir att man som lärare är beredd att lära sig av sina elever och deras liv. Trots att alla i skolan är medvetna om den egna kulturella bakgrunden men att man samtidigt förstår att den kan försvåra kontakten med människor med annan bakgrund om inte de etiska värdena uppmärksammas (2010). Ett interkulturellt lärande kan även ha som mål att skapa både social och interkulturell kompetens, den kan betraktas som ett exempel på mångkulturell utbildning menar forskaren Hans Lorentz (2009).
I Sverige används begreppet som en inriktning i den svenska skolans undervisning i förhållandet mellan svenskar och invandrare. Det finns dock en kritisk aspekt av interkulturellt lärande. Den handlar dels om att förhålla sig kritiskt till den egna historien, kulturen och kulturella värderingar men även om att utveckla en kritisk medvetenhet (Lahdenperä, 2008).
2.3 SKILLNADEN MELLAN BEGREPPEN
Skillnaden mellan begreppen kan kort förklaras att mångkulturalitet handlar om individer som grupperas eller kategoriseras efter deras kulturella föreställningar medan det interkulturella lärandet handlar om mötet mellan individer från olika kulturella grupper.
3. TEORI
Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig utav två teorier, det sociokulturella perspektivet och interkulturellt lärande. Detta för att dessa passar bra ihop främst med syftet för mitt arbete och huvudbegrepp: mångkulturalitet, men även för att det interkulturella lärandet hanterar skillnader som finns i det mångkulturella samhället. Förutsättningen i det sociokulturella perspektivet ligger på kommunikation och relation med andra, att man lär av varandra och att språket är en viktig faktor i interaktion med andra. Förutsättningarna i det interkulturella lärandet ligger även det på kommunikation, att det kan medverka till ett gemensamt språk för att bygga upp en social inkludering och där man får fram kunskaper som gör det möjligt för individer att leva tillsammans. Det interkulturella lärandet i ett sociokulturellt perspektiv visar på så vis hur mångkulturalitet bör hanteras.
3.1 LEV VYGOTSKIJ
Lev Vygotskij var forskare i psykologi och grundaren till en del teorier men framför allt till det sociokulturella perspektivet. Utgångspunkten till denna teori ligger på samspelet med andra, direkt eller indirekt genom kommunikation och relation. Han föddes 1896 i Vitryssland, och dog år 1934. Innan han skrev sin första avhandling i psykologi,
Konstens psykologi (1925, engelsk utgåva 1971), så hade han hunnit börja studera
medicin och gå över till juridik. I teorier som är sociokulturellt präglade har man en kollektiv syn på kunskap, hur man tar emot den och hur kunskapen sen förs vidare. Fokus ligger på att alltid förklara sina känslor, tankar och beteenden i relation till påverkan som individen utsätts för. Men för att kunna göra detta krävs språkkunskaper. Vygotskij menar att språket är ett kollektivt redskap där viktiga delar av samhällets erfarenheter finns representerade (Forsell, 2011). Enligt Vygotskij så anses även individens inre psykologiska utveckling vara den enda drivkraften till lärandet, att interaktionen mellan utveckling och undervisning är förutsättningen för lärandet (Lindqvist, 1999).
3.1.1
SOCIOKULTURELLA PERSPEKTIVET
En av utgångspunkterna för Vygotskij är att människan både är en biologisk varelse och en kulturvarelse. Med den biologiska varelsen menar han att utvecklingslinjen börjar innan man föds och att individen sedan utvecklar färdigheter. Färdigheterna är sådana som att kontrollera sin kropp, gå och springa. Han menar med detta att även barn i olika länder, och som lever under skilda kulturella villkor utvecklas relativt lika under denna fas. För kulturvarelsen menar han att språket spelar en nyckelroll för den sociokulturella utvecklingen (Forsell, 2011). Vygotskij menar att människan kan komma i kontakt med sin omgivning med hjälp av språket och bli delaktig i sociokulturella erfarenheter. Alltså att man lär sig vem man är och hur man ska agera gentemot andra. Detta lär man sig genom interaktion med andra människor, att man med andra ord lär sig allt inom sociala sammanhang. Vygotskiij påpekar även att det är viktigt att veta att människan som individ påverkar hela gruppen lika mycket som gruppen påverkar individen. Genom den sociokulturella utvecklingen skapar människan sig mängder av hjälpmedel som vi använder oss av i våra dagliga verksamheter, vissa saker använder vi oss utav som ett stöd för minnet och andra för att göra sig längre och bredare (exempelvis användning utav en stege för att nå längre upp). För att kunna kommunicera och tänka är vi i behov av olika redskap, dessa redskapen är språk och begrepp för att kunna agera. Språket och handlingen är delar av samma situation och fyller tillsammans en funktion och ju mer komplex situationen är, desto mer behöver vi använda oss utav språket och redskapen för att kunna klara av situationen (Imsen, 2000).
3.2 HANS LORENTZ
Hans Lorentz är en doktorand inom pedagogik och forskare kring interkulturell lärande och mångkulturalism. Han är även verksam på pedagogiska institutionen vid Lunds universitet.
3.2.1
INTERKULTURELLT LÄRANDE
Enligt Hans Lorentz är en definition som kännetecknar ett interkulturellt lärande: olika kulturella beteenden, normer, värderingar och kunskaper som möts och tillsammans genom social kommunikation kan påverka uppfattningar om skilda fenomen i världen (Bergstedt & Lorentz, 2004). Ett interkulturellt lärande kan medverka till ett gemensamt språk, men detta förutsätter då att en gemensamhet och social inkludering skapas av
deltagande, identitet, självmedvetenhet och gemensamma bildningsbehov (Lorentz, 2009). Interkulturellt lärande är alltså en lärandeprocess där man får fram kunskaper och redskap som gör det möjligt för individen att leva tillsammans med andra och hantera de kulturella skillnaderna som finns i det mångkulturella samhället. Det gäller alltså för skolan att utveckla strategier för att förhålla sig till kulturella och sociala skillnader men även att vara öppen för skilda sätt att förstå värderingar, kultur och lärande samt att vara öppen för intuition, blandade känslor och olika upplevelser (Lorentz, 2009).
Lorentz menar att lärarrollen till en stor del bygger på konsten att kunna kommunicera på ett meningsfullt sätt (Lorentz, 2009). Han skriver i sin bok Skolan som mångkulturell
arbetsplats: att tillämpa interkulturell pedagogik (2009) att en av rollerna som läraren
har i dagens samhälle är att vara både en vägledare och handledare för individens eget skapande och kunskapsbildande, speciellt att utifrån elevens egna erfarenheter och kunskaper kunna bygga vidare för ett fortsatt lärande.
4. TIDIGARE FORSKNING
Resultat av tidigare forskning om mångkulturalitet, interkulturellt lärande och lärarens roll i skolan är av intresse i detta sammanhang. Tidigare forskning som granskats är doktorsavhandlingar och annan typ av kurslitteratur där forskning, observationer och analyser gjorts och skrivits av bland annat professorer, forskare, teoretiker och andra författare i form av lärare och föreläsare. Forskningsstudierna och annat material som granskats är både nationellt och internationellt. Här nedan har jag sammanfattat samlad fakta av forskning som gjorts om de faktorer som spelar en stor roll för mitt arbete, dvs. lärarrollen och elevens roll.
4.1 LÄRARROLLEN
Hur viktig är egentligen läraren i klassrummet, och för eleven? Litteratur samt forskning menar på att läraren spelar en stor roll för elevens lärande och för att eleven ska behålla sin motivation i skolan. I Skolverkets kunskapsöversikt Att förstå sin omvärld och sig
själv från 2013 visar forskning att lärarens trygghet i sin yrkesroll spelar en stor roll.
Lärare med en professionell kompetens och ett stort engagemang påverkar elever positivt. Psykologerna och författarna Bo Jacobsen, Irene Christiansen och Christina Sand Jespersen menar därför i sin bok Möt eleven - Lärarens väg till demokrati i
klassen (2004) att det har en betydelsefull roll för många elever att träffa en lärare som
är rättvis och ärlig, samt en modell för eleverna. Dock kan inte detta göras om inte läraren själv är trygg i sin yrkesroll. Även forskaren och professorn i pedagogik John Hattie visar i sin metastudie Synligt för lärandet (2012) att lärarens engagemang och trygghet i yrkesrollen har en stor betydelse för eleverna. Lika viktigt är det att förstå vikten av gemenskapen i klassrummet för att läraren själv ska kunna trivas (Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen, 2004).
För att alla elever ska kunna ta en del av undervisningen krävs det att alla elever är inkluderade i planeringen, även trots att elever är i olika nivåer av kunnande så ska undervisningen fortfarande anpassas till varje elevs förutsättning och behov (Skolverket, 2011).
Som tidigare nämnts menar Lorentz att en av rollerna som läraren har i dagens samhälle är att vara både en vägledare och handledare för individens eget skapande och kunskapsbildande, alltså genom att använda sig utav elevernas egna kunskaper och erfarenheter planera sin undervisning, även läroplanen styrker att elevers fortsatta lärande och kunskapsinhämtning ska ha sin utgångspunkt i elevers bakgrund, tidigare erfarenheter och kunskap (Skolverket, 2011). Detta förutsätter då att läraren känner till sin klass och sina elever och möter dem efter deras behov samtidigt som man tar del av de dem redan kan. Även trots att läraren ska möta eleven och hjälpa honom/henne att uppnå ett önskat resultat är det viktigt att man som lärare fortfarande ställer krav och visar förväntningar på sina elever, både i klass och som enskilda individer (Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen, 2004). Att ha förväntningar på sina elever och coacha dem och klassen att uppnå sina mål är några av de faktorer som målar upp en ”god lärare” menar författarna Gudrun Ekstrand och Balli Lelinge (2009).
Förutom kommunikation, trycker Lorentz på hur viktigt det är att som lärare motivera elever för att öka deras kunnande. Universitetslektorn och forskaren Lena Granstedt skriver i sin avhandling Synsätt, teman och strategier – några perspektiv på
mångkulturella frågor i skolan i ett praktiknära projekt (2010) att mångkulturalism ofta
trycks ner i skolan på så vis att man i skolan har föreställningar kring de elever med utländsk bakgrund, att det är dem man pekar på när man pratar om elever som misslyckas i skolan. Lärare som undervisar i en mångkulturell klass ställs alltså inför krav när det gäller att formulera sig på så sätt så att eleverna främst förstår språket, men även undervisningens mening (Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen, 2004). Det ställer även krav på lärarens egen kunskap om kultur och kulturens betydelse i samhället menar Hans Lorentz (2009). Att en elev inte förstår uppgiften som läraren gett ut behöver inte betyda att eleven har svårigheter eller att det beror på en utländsk bakgrund, utan att det är lärarens främsta uppgift att skapa förutsättningar för att individer med en skild social, kulturell eller etnisk bakgrund ska kunna förstå och får samma möjligheter som resterande elever (Lorentz, 2009). Inger Assarson, forskare och doktorand i pedagogik menar att elever som inte lever upp till skolans krav på exempelvis koncentration, eller elever som inte har möjlighet att nå skolans mål måste acceptera en diagnos för att därefter kunna få hjälp (2009) istället för att man som lärare gör en undervisning som fungerar för alla elever i klassrummet. Det är lärarens uppgift att utforma en lektion som inkluderar alla elever. Jan Håkansson och Daniel Sundberg,
båda forskare i pedagogik visar i sin kunskapsöversikt Utmärkt undervisning –
Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning (2012) att det viktigaste för att
en elev ska bli motiverad för inlärning och finna ett intresse i undervisningen och utveckla sina kunskaper är att lektionen är rolig, för att en lektion ska vara rolig måste läraren själv tycka det samt att som tidigare nämnts, vara trygg i sin yrkesroll. Detta bidrar i sin tur till elevers intresse, för ju starkare engagemang och intresse läraren visar, desto större intresse genereras hos eleverna. Intresset gör i sin tur att elevernas lärande utvecklas och prestationerna blir bättre. Håkansson & Sundberg (2012) menar även att läraren bör ha goda ämneskunskaper och kunna hantera sin undervisning på ett sätt som anpassas till olika elever. Detta belyses även av läroplanen som menar att undervisningen inte kan utformas lika för alla (Skolverket, 2011). Dock påpekar John Hattie att det är av en stor betydelse att man ger ett sammanhang för eleverna och att läraren sätter upp tydliga mål för vad man som lärare vill att eleverna ska uppnå.
Det är även viktigt att man ger en konstruktiv återkoppling som både stödjer och stärker eleverna (Skolinspektion, 2010). I en sammanställning av senare års forskning och utvärdering som Skolverket tagit fram (2008) menar författarna att uppgifterna i skolan ofta introduceras av lärarna på ett engagerat sätt men att responsen som eleverna sedan får inte bidrar till en utveckling, författarna menar att detta beror på att lärarna saknar didaktiska kunskaper om textarbeten och hur man samtalar med eleverna. Detta skapar problem för de elever som redan har svårigheter med språket, resultatet från samma sammanställning visar att det ställs höga krav på vårdnadshavarna till de barn som är svaga läsare eller skribenter. För de eleverna som inte kan få någon språklig hjälp hemma blir detta ett större problem (Skolverket, 2008). Men förutom didaktiska kunskaper så är det även lärarnas uppgift att skaffa sig en interkulturell kompetens, detta är inte enbart nödvändigt för att kunna förstå sig själv som en lärare i den mångkulturella skolan, utan även för att föra vidare denna kompetens till dagens elever – både de etnisk svenska och de mångkulturella (Lorentz, 2009).
4.2 ELEVEN
På samma sätt som trygghet är en viktig faktor för läraren i sin yrkesroll, är det även viktigt för eleven att känna sig trygg. Elever måste också få chansen att vara sitt egna jag i klassrummet utan att bli sedda på ett negativt sätt, det kan vara av en stor
konsekvens för en elev att känna sig oönskad. Jacobsen, Christiansen och Sand Jespersen menar att elever som känner sig oönskade kan påverka inlärningen och den egna utvecklingen negativt och ge utslag i många situationer (2004). För elever är det viktigt att lärare reagerar på det som skapar en rädsla och otrivsel och direkt agerar vid ett negativt beteende (Ekstrand & Lelinge, 2007). Men för att eleverna ska känna sig trygga måste det finnas ett samspel mellan alla parter som medverkar i klassrummet. Den enskilde eleven är beroende av gemenskapen både för sin inlärning men även för sitt välbefinnande, eleverna måste därför få möjligheten till att lära känna varandra och på så sätt uppnå en social struktur gentemot varandra (Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen, 2004).
Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi menar i sin bok Lärande i praktiken: ett
sociokulturellt perspektiv att lärandet hela tiden sker under den begränsningen att
produktionen inte störs (2014), läraren borde därför ta varje tillfälle till akt att låta eleverna utveckla sin språkinlärning genom kommunikation. Förutsättningen är då att eleverna känner varandra så väl att de kan kommunicera med varandra, eventuellt att läraren ger dem en uppgift där kommunikation med en kamrat krävs. Dock menar Hans Ingvar Roth att skolan fortfarande ska vara aktivt självständig i den bemärkelsen att eleverna uppmuntras till ett eget kritiskt tänkande (2005), dessutom är det viktigt att ställa krav på eleverna för att låta dem ta ansvar för sig själva (Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen, 2004).
Motivation är fortfarande en faktor för elevens fortsatta lärande. Skolan och utbildningen har till skillnad från förr numera gått mot att eleven själv ska inse hur viktigt kunskapen som skolan ger är, och motiveras till att själv styra sitt lärande i en önskad riktning (Assarson, 2009). Därför måste vi som lärare ge en betydelsefull undervisning och vara tydliga med både instruktioner och mål som vi vill att eleverna ska uppnå. Skolan ska erbjuda eleverna en strukturerad undervisning under ledning av läraren, såväl i helklass som enskilt och för de eleverna med svårigheter är det lärarens uppgift att stimulera, handleda och ge ett särskilt stöd så att dem också uppnår målet med undervisningen (Skolverket, 2011).
5. METOD
För att få hjälp att besvara mina frågor till detta arbete har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie på två olika skolor. Intervjuerna har gjorts med både elever och lärare i mellanstadiet på två olika skolor, i två olika städer. Frågorna till lärarna innefattar hur de inkluderar alla sina elever i sin planering och undervisning och hur han eller hon arbetar i klassen för att eleverna ska känna trygghet vid dennes närvaro. Frågorna till eleverna handlar om hur undervisningen utformas, om det är viktigt att deras kunskaper, intressen och erfarenheter uppmärksammas av läraren när han eller hon utformar och planerar sin lektion. Frågeställningarna innefattar även de båda parternas kunskaper kring mångkulturalitet, och hur man i skolan förhåller sig till begreppet. Jag hoppas med hjälp av mina frågor kunna få den informationen som jag behöver för att kunna svara på min frågeställning.
5.1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Eleverna i skola A känner jag till sedan tidigare då min VFU (verksamhetslagda utbildningen) är på den skolan, jag har alltså varit där vid ett tillfälle på 4 veckor under hösten. Det var också så jag fick kontakt med den skolan. Den andra skolan känner jag till då jag själv som barn gick där, eftersom jag har nära bekanta i årskurs 5 så frågade jag hennes klasslärare om jag fick intervjua eleverna till mitt arbete. Innan intervjuerna gjordes skickades en lapp ut till vårdnadshavarna, enligt Vetenskapsrådets etiska regler (2002). Under den andra punkten; samtyckeskravet, står det att jag som forskare ska inhämta samtycke från vårdnadshavarna för dem eleverna som ska intervjuas, detta eftersom de är under 15 år. Vårdnadshavarna fick på så sätt svara ifall deras barn fick vara med i studien eller inte. Intervjuerna har sedan gjorts enskilt med läraren och eleverna har i sin tur intervjuats i grupp tillsammans med mig. Alla som intervjuades fick veta att samtalet spelades in och att inspelningen sedan raderas, dock så utgör materialet det som sedan blir föremål för min analys (Kvale & Brinkeman, 2014). Eleverna fick även veta att de under vilken stund som helst fick avbryta deltagandet, och att de självständigt får bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska delta (Vetenskapsrådet, 2002).
5.2 INTERVJUER
Vad är då en intervju? Enligt den nu bortgångne norska forskaren och psykologen Steinar Kvale och psykologiprofessorn Svend Brinkemann så är en intervju ”ett utbyte av åsikter mellan två personer som samtalar om ett tema av ömsesidigt intresse” (2014). I mitt arbete har jag använt mig av den kvalitativa intervjumetoden som undersökningsform. Detta för att frågorna jag ställer till lärarna och eleverna rör människor och deras upplevelser och erfarenheter. Den som intervjuas ger därför svar på frågan genom att man använder sig av kunskap som han/hon upplever vara relevant och viktigt (Bryman, 2011), jag vill alltså försöka förstå deras sätt att resonera eller reagera på och därför är den kvalitativa metoden mest lämplig som undersökningsform vid mitt val av arbete (Trost, 2010). Intervjun med eleverna gjordes i grupp, vilket har både för- och nackdelar. En av nackdelarna med intervju i grupp är att den som intervjuas kan känna att han eller hon har fel eller inte vågar uttrycka sig som önskat, tolkningar som ett svar av den ene kan modifiera ursprungstolkningarna för den andre (Kvale & Brinkeman, 2014) Jan Trost menar även att intervju i grupp inte låter de tystlåtna träda fram och kan därför bli lite komplicerade då de språksamma tar över, dock bör man inte tysta ner dem heller för atmosfären kring intervjun kan då bli spänd (2010). Däremot är det positiva att man, genom att lyssna på andra själv kan komma på idéer både genom att hålla med vad någon annan sagt och/eller tycka något annat. Det kan med andra ord öppna upp en diskussion där flera kan hoppa in och tycka till.
5.2.1 SKOLORNA SOM VALTS
Eftersom att syftet med mitt arbete är att se skillnaden på hur man som lärare planerar sin undervisning beroende på om man jobbar i en mångkulturell skola eller ”etnisk” svensk skola så har valen av skolor varit viktiga. En del av arbetet riktar sig även mot kunskaper kring begreppet mångkulturalitet hos både vuxna och barn i skolan, därför är valet av skolor återigen viktigt. Jag valde därför en skola som har över 90 % av elever med utländsk bakgrund, och en skola med färre än 10 % med utländsk bakgrund. Skolorna nämns i arbetet som skola A och skola B.
Skola A – Ligger i mellersta Skåne med ca 300 elever i skolan. Det är en F-6 skola där majoriteten av eleverna har svensk bakgrund. Det uppskattas vara mellan 3-4 % vars föräldrar/en förälder har en utländsk bakgrund. I varje klass går det mellan 37-47 elever,
dock är varje klass uppdelad i två större grupper som har ett så kallat hem klassrum. Klassen är sen uppdelade i olika grupper på till exempel idrotten, slöjd och musik. Skola B – Även denna ligger i mellersta Skåne men i en annan ort. Skolan i helhet har ca 250 elever totalt. Majoriteten av eleverna har en utländsk bakgrund och därför identifieras skolan som mångkulturell. Skolan är en F-6 skola där det går mellan 32 och 38 i varje klass. Klassen delas upp i olika grupper vid exempelvis idrott, slöjd och musik.
5.2.2 INTERVJUPERSONERNA
Eleverna som intervjuades är från årskurs 5. Det blev totalt 12 elever som intervjuades från de båda skolorna och valet av vilka elever som fick vara med under intervjun gjordes av klassföreståndarna, som utgick efter vilka elever som gärna pratade och kunde dela sina åsikter. Eleverna i skola A intervjuades i två grupper, tre elever per grupp. Eleverna i grupp ett är tre elever som tar lite längre tid på att formulera sig, och är lite svagare i skolan medan eleverna i grupp två är de skolstarka eleverna som gärna diskuterar, och tar för sig vid samtal. Innan intervjun fick eleverna komma på namn som de ville bli kallade under intervjun, detta gjorde jag för att lätta upp stämningen då de alla kändes lite nervösa med min bandspelare i mitten. Jag förklarade även då att intervjun inte spelas in med annat syfte än till detta arbete, och så fort jag var klar skulle det raderas.
I skola A intervjuades följande: Melissa 12 år, Sofia 11 år, Yanwisha 11 år, Ronn 11 år, Hugo 11 år och Viggo 12 år. Namnen är som tidigare nämnts inte de riktiga, utan istället namn som eleverna själva valt för att vara anonyma. Eleverna visade stort intresse för frågorna och var engagerade under hela intervjuns gång. De svarade på frågorna och formulerade sig väl för att göra sig förstådda, även vid de gånger de höll med vad en kamrat sagt förklarade de hur de höll med. Trygghet för varandra speglade sig klart när de kunde berätta hur dem tänkte utan att söka bekräftelse från någon annan i gruppen om det han eller hon svarade var rätt, och inte heller till mig.
I skola B intervjuades följande: Getti 12 år, Ino 12 år, Nimar 12 år, Ronaldo 11 år, Nano 11 år och Kubbo 11 år. Dessa elever intervjuades i helgrupp och alltså inte på samma
sätt som med Skola A. Eftersom att enbart en av dessa elever känner mig sen tidigare var dem mer nervösa än de eleverna från skola A, dock fungerade även dessa. Alla eleverna har en utländsk bakgrund men är födda i Sverige. De visade precis som eleverna från skola A ett stort intresse för intervjun och var mycket engagerade genom att svara så gott de kunde och på bästa möjliga sätt. Ibland hade vissa av dem svårt att formulera sig men då var det någon som flikade in och hjälpte till med att säga klart meningen. Dessa elever sökte bekräftelse på om det de sa var rätt och tittade gärna på min reaktion när de sa något. De hade lätt att prata inför varandra och därför kunde jag dra den slutsatsen att det var deras okunskap om mig som gjorde dem nervösa, detta lättades dock upp under intervjuns gång och eleverna kunde diskutera och svara på frågorna.
På grund av tidsbrist har inte lärarna kunnat intervjuas som vi i början planerade, jag träffade dem båda (var för sig) och planerade tillsammans hur vi skulle göra. Den ene läraren intervjuades kvalitativt, på samma sätt som eleverna och han är även klassföreståndare på skola A. Dock är det lättare att intervjua en vuxen än ett barn, detta eftersom att den vuxne lättare kan abstrahera och föreställa sig eller minnas hur någonting var eller kändes (Trost, 2010). Den andra läraren fick svara på frågorna via mejl, tanken från början var att intervjua en lärare i skola B men hon som var tänkt skulle resa bort under perioden som intervjun var aktuell. Nackdelen med E-post intervjuer är att man gärna förväntar sig ett svar i ögonblicket under ett samtal, därför måste man med mail vänta lite längre för ett resultat (Kroksmark, 2006). Dock var hon snabb med att svara och hade välformulerade svar, detta underlättade mitt arbete för en senare analys. Namnen som jag kallar lärarna för i arbetet är sådana som de själva valt och är därför inte deras riktiga.
Anders är idag 43 år och har jobbat med barn och ungdomar i 25 år. Han var först elevassistent, barnskötare och fritidsledare innan han sedan började jobba som klasslärare. Anders har varit mellanstadielärare i 10 år där han främst undervisar i svenska, engelska och SO ämnena, d.v.s. samhälle, historia, geografi och religion. Anders är klassföreståndare för de eleverna som jag intervjuat från skola A.
Hanna är idag 60 år och har jobbat inom skolan i 40 år. Hon började sitt arbete i skolan som modersmålslärare i finska och är idag specialpedagog. Hon har jobbat för de äldre
årskurserna i många år men är för tillfället med i mellanstadieklasserna på den skolan hon jobbar på. Skolan hon jobbar på idag ligger i en av Skånes större städer, elever med en utländsk bakgrund är av majoriteten där och elever med en etnisk svensk bakgrund är i minoritet.
5.3 AVGRÄNSNINGAR
Klassrumsklimatet är en central faktor för både lärares och elevers trygghet och välbefinnande under skolans gång, dock har detta inte observerats. Anledningen är dels tidsbrist men även för att frågeställningarna till mitt arbete inte har med klassrumsperspektivet och göra.
6. RESULTAT
Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov samt att den ska främja fortsatt lärande genom att ha utgångspunkt i elevers bakgrund, tidigare erfarenhet, språk och kunskaper (Skolverket, 2011). Eftersom syftet med mitt arbete är att se på hur man som lärare planerar sin undervisning beroende på om man jobbar i en mångkulturell skola eller ”etnisk” svensk så har mina frågeställningar till lärarna därför riktat sig mot hur man som lärare inkluderar elevernas kunskaper och erfarenheter i planeringen, till eleverna har jag istället lutat mig mot frågan om han eller hon tycker det är viktigt att det egna intresset och erfarenheter finns med vid lärarens val om hur lektionen ska utformas. En del av arbetet riktar sig även mot kunskaper kring begreppet mångkulturalitet hos både lärarna och eleverna, vad begreppet betyder i sin helhet samt vad det innebär i anslutning till skola. Jag hade en del huvudfrågor (se bilaga 1) som jag ställde till eleverna och lärarna, sen hade jag vissa följdfrågor för att utveckla ett svar från de som intervjuades.
6.1 ELEVERNA
6.1.1 SKOLA A
”Nått sorts grupparbete på något sätt” var svaret jag fick av en elev i skola A på frågan vad mångkultur är för någonting. Innan det, diskuterades det om att det kanske var någonstans eller ”nått slags folk” man kunde prata med om man mår dåligt, blir mobbad eller om något som hänt och hänvisade till AMOR (en antimobbningsorganisation, som arbetar för att motverka mobbning och rasism i skolan). Genom vägledning för vad kultur kunde betyda (ett ord som de alla kände igen men inte riktigt kunde förklara) och om det hade någonting med religion att göra blev det lättare för första gruppen från skola A att utveckla sina tankar kring begreppet mångkultur (elevintervju, 03.03.2016). Den andra gruppen i skola A, svarade istället att mångkulturalism betyder att ”man har många olika kulturer och sätt att leva på” (elevintervju, Hugo 03.03.2016), och de andra eleverna höll med. På frågan om vem som är mångkulturell svarade de istället på att det är någon som reser mycket, testar olika sorters maträtter och testar på olika saker som kanske inte är vanliga här i Sverige. Dock menar de även att den mångkulturelle individen även kan vara han eller hon som bott eller blivit född i ett annat land och sen
väljer att flytta hit och tar med sig den kultur som fanns i det landet som han/hon bodde i. Mångkulturalism i skolan menar eleverna istället handlade om ”folk som kommer från jättemånga olika länder men som går på samma skola” (Elevintervju, Hugo 03.03.2016).
Som svar på frågan ifall skola A var mångkulturell svarade första gruppen ganska så direkt ja. De menade att skola A är mångkulturell för att alla hade respekt för varandra och för att alla elever känner varandra, såhär förklarar Ronn sitt svar till varför han tror att skola A är mångkulturell:
Eftersom att alla respekterar varandra och vi är en hel religion där alla respekterar varandra … eller jag menar vi är en stor familj bara det att vi är olika klasser … indelade liksom men eftersom att vi alla känner varandra så är vi liksom någon sorts … Ja asså familj (Elevintervju, 03.03.2016)
De två andra eleverna nickade instämmande och hade inte något att tillägga. Eleverna från andra gruppen i skola A sa allihopa ”sådär” samtidigt, men sen säger Hugo: ”eller nä kanske inte .. det finns ju skolor som är mycket mer mångkulturistiska än vår” (Elevintervju, 03.03.2016).
Nästa fråga handlade om hur viktigt de tyckte det är att läraren utgick efter deras erfarenhet, intressen och önskemål. Alla elever, i båda grupperna höll med om att läraren ”i alla fall lite” kunde utgå från intressen och önskemål som eleverna hade ibland, men att det inte gick alltid eller hela tiden eftersom att alla inte delar samma intressen. Det blir därför svårt att göra en lektion där alla kan känna att det är utifrån deras intressen och önskemål. Dock tyckte eleverna att det är viktigt att läraren gör lektionen så roligt som möjligt för att ”det ska bli roligt att lära sig sånt som annars är tråkigt” (Elevintervju, Melissa 03.03.2016), Sofia inflikar därefter ”lektionerna kan inte alltid vara roliga för att läraren måste följa läroplanen, annars når vi inte alla mål som sen ska göras till sexan” och resterande höll med (Elevintervju, Sofia 03.03.2016). Om lektionen istället är för tråkig så känns det som att ”man bara slösar bort tiden” menar Sofia, hon fortsätter sen ”men lektionen kan inte vara för rolig heller för då glömmer man bort vad det är man ska göra och lära sig och det är ju inte så bra” (Elevintervju, Sofia 03.03.2016). ”Allt kan ju inte vara roligt, det finns ju såntdär som man måste lära
sig även om det inte är kul” lägger Ronn till innan det blir tyst (Elevintervju, Ronn 03.03.2016)
6.1.2 SKOLA B
I skola B så rycker eleverna först på axlarna när jag ställer frågan ”Vad tror ni mångkultur innebär” innan Getti säger ” något som har med tro att göra, typ högtider, religion och sånt” efter det hakar några av de andra på instämmande och fortsätter ”många religioner”, ”att man har olika tro, men att man ändå lever tillsammans … kanske” (Elevintervjuer, 02.03.2016). På frågan vem som var mångkulturell svarade ena eleven ”såna som oss, som våra föräldrar… att vi ehm, pratar typ annat språk än svenska” (Elevintervju, Kubbo 02.03.2016) jag frågade därför även om en svensk eller en kristen också kunde vara mångkulturell och då svarade Ronaldo: ”En kristen kan för det finns många kristna i världen, men en svensk kan inte, då måste han vara född utanför Sverige och då är han ju inte svensk” (Elevintervju, Ronaldo 02.03.2016). På frågan om deras skola är mångkulturell så nickar alla elever samtidigt, de är välmedvetna om att elever med en utländsk bakgrund är en majoritet i skolan, när jag istället frågar dem hur de vet det svarar Nimar: ”Det finns invandrare i varje klass på hela skolan, så jag tror vi är mångkultur” (Elevintervju, Nimar 02.03.2016).
När jag sen ställer frågan om det är viktigt att läraren utgår efter deras intressen, erfarenheter och önskemål så svarar Ino att det inte hänger ihop med målen i läroplanen och att denna finns för att ”annars blir vi inte godkända sen i sexan” (Elevintervju, Ino 02.03.2016). Dock tycker Ronaldo att det ändå är viktigt att läraren väljer att lyssna på vad eleverna tycker är intressant och att hon eller han sen kan utforma undervisningen utifrån det. ”Om läraren inte alls bryr sig om vad vi tycker är roligt och sånt så känner jag mig ignorerad och inte mött med respekt” (Elevintervju, Nano 02.03.2016). ”Ja det känner jag också, besviken också” inflikar Ino
6.1.3 SAMMANFATTNING ELEVER
Likheterna jag upptäckte mellan eleverna var att de ganska så direkt refererade till läroplanen när frågan ställdes om att läraren skulle utgå efter deras önskemål och erfarenheter vid planeringen. Båda klasserna tänker att det är svårt att allas erfarenheter, intressen och önskemål kan inkluderas då det enligt dem är omöjligt att alla elever delar
dessa. Det var som en elev i skola A sa ”det kommer alltid vara någon som inte tycker det vi gör är kul, läraren får göra det på ett roligt sätt istället” (Elevintervju, Hugo 03.03.2016).
Skillnaderna var däremot hur eleverna tolkade och förklarade begreppet mångkulturalitet. De alla var bekanta med ordet kultur men hade svårt att förklara det. Eleverna på skola B började direkt diskutera att begreppet hade med religion att göra, medan eleverna från grupp ett på skola A först spekulerade kring natur, konst och en antimobbningsorganisation innan de på ett rätt relativt sätt kunde förklara begreppet. Andra gruppen i skola A kunde däremot ganska så direkt förstå begreppet, och ”med andra och fler ord” (Elevintervju, Viggo 02.03.2016) förklara begreppet mångkulturalitet.
6.2 LÄRARNA
6.2.1 ANDERS
För Anders handlar begreppet mångkultur om att man är i många olika sorters föreningar, skola, jobb och att man har personer av alla slag. Han menar att begreppet är så brett att det inte finns ett rakt svar men att det både gäller ursprung och sexualitet, alltså inte enbart hudfärg eller var man kommer ifrån. Skolan han jobbar på är inte mångkulturell, det finns inte många olika nationer utan det handlar om 3 eller 4 % i skolan som inte är svenskfödda eller som bott i Sverige hela livet, eventuellt har föräldrar med utländsk bakgrund. På frågan vad kännetecknar en mångkulturell skola för honom, svarar han följande:
Det är just det här med att kultur kan vara allt möjligt, men framförallt så är det ju det som kännetecknas av att man är många nationaliteter kanske både bland elever och personal på en skola ... men det gäller även matkultur och kultur överlag. Men framförallt kännetecknas det av att jag tycker just det här med nationer och nationaliteter.
(Lärarintervju, Anders 07.03.2016)
Eleverna inkluderas utifrån de individuella utvecklingsplanerna (IUP) som skolan har, där jobbar han enskilt med dem, han menar att det inte alltid går att forma en undervisning efter elevernas kunskaper, erfarenheter och önskemål. Dock har han alltid i åtanke när han planerar sin undervisning hur varje elev behöver arbeta för att kunna ta
till sig informationen, om det är något extra redskap eller om specialpedagogen behöver närvara i klassrummet under lektionstid. Ibland låter han eleverna konstruera proven och eleverna får tillsammans bestämma hur de vill visa honom att de lärt sig, på så sätt blir de inkluderade. För att eleverna ska känna trygghet i Anders omgivning menar han att det är viktigt att han som lärare är glad, ger eleverna beröm samtidigt som han också talar om för eleverna när de gör fel så att de ska kunna rätta till det, samt ger råd för hur de ska klara någonting i skolan osv. (Lärarintervju, Anders 07.03.2016).
6.2.2 HANNA
På frågan om vad begreppet mångkultur innebär svarade Hanna att det handlar om olika erfarenheter, bakgrunder och ursprung som existerar sida vid sida i ett samhälle. Den mångkulturella skolan menar hon är en skola där det bland personal och elever finns representanter för olika bakgrunder, och att den mångkulturella skolan vanligtvis uppfattas på så vis att det i skolan finns ett stort antal elever med en annan bakgrund än den etnisk svenska. Skolan hon jobbar på är mångkulturell och elever med en etnisk svensk bakgrund är en minoritet. Hon tycker dock att det är viktigt att man i begreppet ser en förståelse för den mångfald som eleverna representerar, d.v.s. att man i förhållningssättet och i den pedagogiska planeringen sätter en synlig tråd som kan sägas utgå från det mångkulturella tänkandet.
Hon försöker fånga elevernas egna tankar och ha dem levande i sin planering och under lektionerna. Hon tycker det är viktigt att elevernas erfarenheter respekteras och framförallt att de får vara med i diskussioner och val av material, på så sätt får eleverna känna delaktighet som i sin tur förmedlar känslan av duglighet. Hanna menar att läraren tydligt måste visa eleverna att det är normalt att eleverna kan ha olika uppgifter, att någon behöver mer tid än andra för att bli klar med vissa uppgifter, och att det inte är farligt att möta motgångar. Hon tycker det är viktigt att man som lärare på en mångkulturell skola strävar efter att se eleven som sitt unika jag. Hon förklarar på följande sätt hur hon utför sitt arbete för att eleverna ska känna trygghet i skolan:
I mitt arbete försöker jag se elevernas styrkor och att jag som deras lärare har höga förväntningar på dem, att jag visar tillit till deras förmåga att utvecklas. Det gör jag genom att bekräfta det som eleven lyckas med och ge stöd i det som behöver utvecklas. Jag försöker också genom mitt arbete tydligt visa att det är viktigt att visa respekt för varandra och varandras olikheter.
(Lärarintervju, Hanna 06.03.2016)
6.2.3 SAMMANFATTNING LÄRARE
Båda lärarna har vid sin planering elevernas erfarenheter och kunskaper i åtanke, dock är det viktigare för Hanna att erfarenheterna respekteras och att eleverna ska få känna en typ av delaktighet i lektionerna. Anders däremot menar på att det inte går att utforma en lektion eller undervisning baserad på detta, dock kan han inkludera eleverna vid vissa moment som exempelvis konstruktion av ett prov i något ämne. Skillnaden ses också utifrån hur lärarna svarar på frågan hur eleverna ska känna trygghet till dem, Anders pratar om egenskaper som han menar krävs, medan Hanna skriver om hur hon ska arbeta för att eleverna ska känna trygghet i hennes närvaro.
7. ANALYS OCH DISKUSSION
”Om man ser fram emot minst en lektion varje dag så är det roligare att komma till skolan” (Elevintervju, 03.03.2016). Men vad ska jag som lärare göra för att mina elever ska se fram emot skolan, eller som den här eleven säger, att se fram emot minst en lektion? Jag tror att elevers känsla av delaktighet är en faktor som får dem att ”lockas” till skolan. Hans Lorentz menar på att vi som lärare ska hjälpa eleverna att bygga vidare på det de redan kan för ett fortsatt lärande, detta gör vi genom att utgå ifrån elevernas erfarenheter och kunskaper (2009).
Syftet med mitt arbete var att undersöka vilken roll läraren har i skolan för att eleverna ska nå målen i läroplanen, hur han eller hon planerar sitt arbete för att alla elever ska bli godkända, trots svårigheter som de möter i skolan. Frågeställningen till detta syfte blev
Hur kan man som lärare förhålla sig till sina elever i planeringen för att alla ska uppnå ett önskat resultat? Jag är nog inte ensam när jag säger att det inte finns ett rätt svar för
att kunna svara på denna fråga, dock tycker jag att det är viktigt att vi som lärare tydligt visar våra elever att en motgång eller svårighet inte är lika med ett F i betyg. Min lärarroll blir därför beroende utav en trygghet i min yrkesroll, känner jag inte mig trygg så kommer detta att spegla sig i klassrummet gentemot mina elever. Vem som drabbas värst utav det? Jo, eleverna. Jag frågade eleverna som jag intervjuade vilka egenskaper läraren måste ha för att de ska känna sig trygga i hennes/hans närvaro och de var alla enade om att hen skulle vara glad, ha humor, rättvis, ibland vara bestämd och ”lita på oss, lita på att vi kan” (Elevintervju, Ino 02.03.2016). Med andra ord, att ha förväntningar på eleverna. Både Hanna, läraren som jag intervjuat (06.03.2016) för detta arbete, och litteratur från tidigare forskning av Christiansen, Jacobsen och Sand Jespersen (2004) som jag hänvisat till i tidigare kapitel, samt författarna Ekstrand & Lelinge (2007) nämner att förväntningar på eleverna är sådant som ger eleverna trygghet och som målar upp oss lärare som ”goda lärare”.
Det sociala klimatet i klassen har en avgörande betydelse för elevens inlärning och välbefinnande, det är därför viktigt att tillsammans utveckla ett tryggt klimat i psykologisk bemärkelse genom bland annat acceptans, öppenhet och en känsla av samhörighet (Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen, 2004). Med det sociala klimatet menar man att eleven får lov att vara sig själv och har en lust att lära sig något, i
läroplanen står det även att läraren ska utgå från att eleven kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan (Skolverket, 2011). Läroplanen (2011) bekräftar också att elevens fortsatta lärande och kunskapsinhämtning ska ha sin utgångspunkt i elevernas bakgrunder, tidigare erfarenheter och kunskaper dock menar Anders (Lärarintervju, 07.03.2016) att det inte alltid går att utforma en undervisning efter dessa då det är en stor elevgrupp där alla måste inkluderas, han har dock i åtanke hur varje elev behöver arbeta för att kunna ta till sig kunskap från undervisningen. Hugo (Elevintervju, 03.03.2016) menar att ”det alltid kommer vara någon som inte tycker det vi gör är kul eller intressant så läraren får göra det på ett roligt sätt istället” när läraren planerar och utformar en lektion. Just att en lektion ska vara rolig menar Håkansson och Sundberg är viktigt för att eleverna ska bli motiverade för sin inlärning och för att finna ett intresse i undervisningen
Det interkulturella lärandet kommer till grund här då det förutom lärarens didaktiska kunskaper även är viktigt att skaffa sig en interkulturell kompetens. Hans Lorentz (2009) menar att detta inte enbart är nödvändigt för att kunna förstå sig själv som en lärare i den mångkulturella skolan, utan även för att föra vidare denna kompetens till dagens elever – både de etnisk svenska och de mångkulturella.
Mitt andra syfte med arbetet var också att undersöka elevers och lärares erfarenheter kring mångkulturalism, vad begreppet betyder men även vad det innebär i anslutning till skola. Vad begreppet betyder eller står för är väldigt brett och man kan uttrycka sig med många ord och meningar, enligt Roth (2005) handlar mångkulturalism om flera individer i samhället som grupperas och kategoriseras efter sina kulturella föreställningar. Lärarna som intervjuades gick på samma spår som Roth och var eniga om att det handlade om olika nationer och nationaliteter, religioner och kulturer samlade i det gemensamma samhället. Min uppfattning av begreppet faller inte långt ifrån, däremot märktes det att eleverna inte var välbekanta med begreppet, det var en elev av 12 som kunde pricka in en beskrivning, resterande behövde vägledning eller lyssna på vad någon annan i gruppen sa innan de kunde ge idéer på vad begreppet kunde innebära. Om det handlar om osäkerhet eller okunskap vågar jag däremot inte svara på. Till detta delsyfte ställde jag frågan vilka uppfattningar har lärare och elever kring
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.
(Skolverket, 2011)
Beroende på hur man tolkar begreppet mångkultur faller minst några av nämnda faktorer in under kategorin, genom att känna till faktorernas innebörd utvecklar vi en större förståelse för begreppet. Det är därför viktigt att människor från olika skikt, med olika kulturella och religiösa bakgrunder möts menar Assarson (2009). Hon menar att trots att vi som personer är olika, kommer från olika kulturer och seder, har annorlunda bakgrunder och kanske inte delar samma tankar eller åsikter om något, ändå ska kunna kommunicera och finna respekt för varandra. För att lyfta detta menar Lorentz att det ställer det krav på lärarens kunskaper kring kultur och kulturens betydelse i vårt samhälle. Det är också viktigt att vi i skolan utvecklar en förmåga att hantera oenighet, missnöje och förstår att alla inte tycker och tänker likadant men att olika synpunkter ska kunna komma i uttryck i en atmosfär som är öppen och präglad av respekt (Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen, 2004). Även skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att dessa förs fram (Skolverket, 2011).
Jag märkte att begreppet även var svårtolkat hos elever med en utländsk bakgrund, eleverna i skola B var mer bekanta med ordet invandrare än mångkultur. Dock kunde de relatera till begreppet så fort de förstod vad det innebar och började referera till ett ”vi” perspektiv medan eleverna i skola A istället svarade med ett ”någon” eller ”den” perspektiv när dem skulle ge exempel på situationer. Ett exempel på detta kunde man se på frågan vem som är mångkulturell, där svarade eleverna från skola A ”såna som oss”, ”som våra föräldrar”, ”vi som pratar annat språk än svenska” medan eleverna i skola A svarade ”någon som reser mycket”, ”den som testar olika saker” eller ”den som provar olika maträtter” (Elevintervjuer, Skola A och Skola B 03.03.2016 & 02.03.2016). Lorentz menar att medvetenhet och kunskap om varandra och varandras olikheter bör bidra till att individer blir mer toleranta mot varandra och varandras kulturer, speciellt eftersom samhället och skolan blivit så mångkulturell (2009). Jag anser därmed att det är viktigt att kunskaper kring begreppet finns, att man framförallt suddar bort ”vi-och-dom-tänket” och istället presenterar mångfalden som något normalt och inte avvikande.
Dock måste detta, samt elevers frågor och tankar bemötas med kunskap (Skolverket, 2011).
Assarson (2009) refererar till den belgiske filosofen Chantel Mouffe som menar att skolan ska fungera som en social mötesplats där en gemensam värdegrund ska skapas. Kännedom om olikheter är därför viktiga, etnisk tillhörighet handlar t.ex. om varifrån eleven kommer, kulturell tillhörighet, om vad eleven är uppfostrad till, och hur han/hon identifierar sig. Det behöver alltså inte betyda att den typiske ”invandrareleven” är född utanför Sveriges gränser, eller har några språksvårigheter utan att eleven enbart har föräldrar/mor- eller farföräldrar som kommit till Sverige från utlandet (Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen, 2004). Den gemensamma faktorn är därför språket som eleverna använder sig utav för att kommunicera, och kommunikationen sker genom interaktion med andra. Vygotskij menar att det är med språket människan får kontakt med sin omgivning och blir delaktig i sociokulturella erfarenheter, språket är med andra ord länken mellan samhället och individen (Forsell, 2011).
7.1 SAMMANFATTNING
Att förhålla sig till elevernas erfarenheter, kunskaper, intressen och önskemål i sin planering krävs enligt Skolverket (2011) för att alla elever ska kunna ta del av undervisningen och vara inkluderade, enligt de båda lärarna är detta svårt, dock menade läraren Anders att elevernas kunnande, erfarenheter och önskemål fanns i åtanke under planeringen och att de ibland fick vara med och exempelvis konstruera ett prov. Hanna, den andra läraren som jag intervjuade menade att hon gärna har med elevernas styrkor och tankar levande i sin planering och under lektionerna, samt att de fick vara med i diskussioner och val av material. Även eleverna menade att det är svårt för läraren att göra en undervisning där allas intressen finns med, ”det finns alltid någon som tycker något man gör är tråkig, och alltid någon som tycker att samma sak är skitkul” (Elevintervju, Yanwisa 03.03.2016). Sen hänvisade eleverna till skolans styrdokument och kursplaner när de diskuterade varför läraren inte alltid kunde gå efter deras intressen och önskemål vid planeringen av sin undervisning ”där står ju sånt som vi måste klara för att sen bli godkända i sexan, och allt som finns där är inte roligt ju” (Elevintervju, Nimar 02.03.2016).
Vilka uppfattningar lärare och elever har kring begreppet mångkultur var ganska så liknande, de båda lärarna höll med på att det hade något med många nationaliteter och kulturer samlade i det gemensamma samhället. Elevernas tankar var ganska så olika, eleverna från den mångkulturella skolan svarade att mångkulturalitet hade något med religioner och högtider att göra, medan eleverna i den etnisk svenska skolan menade även de att det hade något med religion att göra och man har olika kulturer och sätt att leva på. Att diskutera mångkulturalism bör göras eftersom begreppet växer sig större i vårt samhälle, Lorentz menar att medvetenhet och kunskap om andra och varandra bidrar till att individer blir med toleranta mot varandra och varandras kulturer (2009).
7.2 AVSLUTANDE REFLEKTION
Trots att jag läst litteratur skriven av psykologer, forskare samt professorer, intervjuat elever och erfarna lärare och själv gått och tänkt på frågor som dyker upp under tiden som jag skrivit detta arbete så är jag medveten om att ett svar eller påstående inte gäller som svar på varenda skola runt om i Sverige. Frågorna jag ställt kan besvaras olika beroende på var i Sverige man befinner sig. Begreppet kan vara mer bekant i en mångkulturell skola i en tätbefolkad stad än i en glesbefolkad stad och tvärtom. Hur man som lärare förhåller sig till sina elever, eller hur man som lärare arbetar och planerar sina lektioner beror också på vad för klass man har och vad man som lärare väljer att lägga sitt fokus på vid val av undervisning. Jag upplevde dock detta arbete som väldigt intressant och det har gett mig en tankeställare på hur jag vill vara som lärare, hur jag vill bemöta mina elever och tillsammans med dem uppnå ett mål vi gemensamt beslutar oss för att nå. De lärarna som jag intervjuat bidrog till mycket bra information och deras reaktioner och uttalande om mycket stämde väl överens med den forskning som jag hittat, trygghet var en omedveten men återkommande faktor som spelade en stor roll både enligt forskare och intervjupersoner för lärarens yrkesroll och elevernas utveckling, detta hängde i sin tur med genom hela arbetet.
Jag känner att detta arbete gett mig en större inblick på hur både elever och lärare resonerar, samt vad forskning säger om min yrkesroll och hur viktig den faktiskt är i klassrummet. Hade jag fått chansen att göra detta arbete på nytt hade jag tagit tillfället att intervjua elever och lärare i flera skolor, samt att observera lektioner för att se om det finns någon maktstruktur i klassrummet beroende på om man är i det etnisk svenska klassrummet eller den mångkulturella.
Slutligen vill jag säga att vi lever i en tid där människor har olika bakgrunder och erfarenheter, skolan är den platsen som möter dessa olikheter. Det är därför viktigt att alla som kommer till skolan får känna sig välkomna och respekterade utifrån sina egna förutsättningar, och att alla kan känna sig trygga i sitt egna jag.
8. VIDARE FORSKNING
Lärarrollen är viktig i förhållande till skolan, elevens välmående och kunskapsutvecklingen. Under arbetets gång har jag hittat mycket relevant fakta som stödjer just det. Det som bör göras är mer forskning kring klassrumsklimat i förhållande till mångkulturalitet. Att forska kring, och observera klassrummet för att se elevernas attityd gentemot varandra och hur de mångkulturella eleverna uppmärksammas i de klassrummen där de är utav en majoritet respektive minoritet.
REFERENSLISTA
Alfakir, Nabila (2010). Föräldrasamverkan i förändring: handbok för pedagoger. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Assarson, Inger (2009). Utmaningar i en skola för alla: några filosofiska trådar. Stockholm: Liber
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bergsteds, Bosse & Lorentz, Hans (red.) (2004). Lärandets skilda vägar: om
kunskapsbildning i mångkulturella kontexter. Lund: Pedagogiska inst., Lund univ.
Bergstedt, Bosse & Lorentz, Hans (red.) (2006). Interkulturella perspektiv: pedagogik i
mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Ekstrand, Gudrun & Lelinge, Balli (2007). Klassen som Gud glömde: hur man
förebygger och åtgärdar oro och konflikter och får ett bra klassrumsklimat. Malmö:
Gleerups Utbildning AB.
Forsell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6., [omarb] uppl. Stockholm: Liber
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forsknings_etiska_principer_2002.pdf
Granstedt, Lena (2010). Synsätt, teman och strategier: några perspektiv på
mångkulturella frågor i skolan i ett praktiknära projekt. Diss. Umeå: Umeå universitet,
2010
