H
JÄLTARNA SOM KÄMPAR I
FRONTLINJEN MOT
C
OVID
-19
–
E
N KVALITATIV STUDIE OM
ARBETSMOTIVATION UNDER PANDEMIN
A-K2020:11 Kandidatuppsats Arbetsvetenskap Albana Bajrami Vera Hashani
2
Program: Organisations och personalutvecklare i samhället.
Svensk titel: Hjältarna som kämpar i frontlinjen mot Covid-19. En kvalitativ studie om
arbetsmotivation under pandemin.
Engelsk titel: The heroes fighting in the front line against Covid-19. A qualitative study on
work motivation during the pandemic.
Utgivningsår: 2020
Författare: Albana Bajrami och Vera Hashani Handledare: Christoffer Larsson
Examinator: Göran Jutengren
Nyckelord: Psykosocial arbetsmiljö, Covid-19, stress, sjukvårdspersonal, motivation.
Förord
Vi vill tacka alla medverkande respondenter som har tagit sig tid och ork på sin fritid med att hjälpa oss att genomföra vår studie, utan er hjälp hade det varit omöjligt. Ett särskilt stort tack går till vår handledare Christoffer Larsson som har varit ett stort stöd genom hela vårt
uppsatsskrivande. Sist men inte minst vill vi tacka våra familjemedlemmar som har stått ut under tre års tid med vår kurslitteratur liggandes överallt.
Tack!
Författare,
Albana Bajrami Vera Hashani
3 Abstrakt
Utgångspunkten har varit att undersöka sjukvårdspersonalens arbetsmotivation. Syftet är att belysa sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en pandemi och om de två yrkesgrupperna upplevde några skillnader på deras psykosociala arbetsmiljö, samt vad som motiverar sjukvårdspersonalen till att arbeta under krissituationer i vården. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med följd av semistrukturerade intervjuer med tre undersköterskor och tre
sjuksköterskor från Västra Götalands Regionen. Fyra huvudkategorier framkom, samt åtta subteman identifierades som belyser de två yrkesgruppers positiva och negativa faktorer som påverkade sjukvårdspersonalens upplevelse av psykosociala arbetsmiljö och deras
arbetsmotivation under pandemin, samt om de två yrkesgrupperna upplevde skillnader avseende psykosociala arbetsmiljön. Sjukvårdspersonalen beskrev sin psykosociala
arbetsmiljö som en påfrestande arbetsinsats och en stor arbetsbelastning. Men till stor del en positiv inställning och en känsla av meningsfullhet och motivation var betydelsefullt för sjukvårdspersonalens välbefinnande. Sjukvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö under pandemin är väldigt ansträngd och påfrestande. Det framkommer inte att det finns några skillnader av upplevelsen på psykosociala arbetsmiljön, men däremot finns det skillnader beroende på vilken avdelning personalen arbetar i. Sjukvårdspersonalens arbetsmotivation under pandemin är ett kollegialt samarbete samt den variation som arbetet medför varje dag. En annan viktig faktor för arbetsmotivationen var tacksamhet och uppskattning från patienter och anhöriga samt glädje när patienterna tillfrisknar och kommer tillbaka till vardagen.
Nyckelord: Psykosocial arbetsmiljö, Stress, Sjuksköterskor, Undersköterskor, Covid-19, Motivation.
4
Innehåll
1 Inledning ... 6
2 Problemformulering ... 7
3 Syfte och frågeställningar ... 7
4 Begrepp ... 7
5 Tidigare forskning ... 8
5.1 Psykosocial Arbetsmiljö ... 8
5.2 Stress ... 9
5.3 Arbetsbelastning och förebyggande åtgärder ... 10
5.4 Sjukvårdspersonalens lojalitetsplikt och arbetsplikt under en pandemi ... 11
5.5 Motivation och meningsfullhet ... 11
6 Teorier ... 12
6.1 Krav och stödmodellen ... 12
6.2 Motivation ... 13 6.3 Motivationsteorier ... 13 6.4 KASAM... 14 7 Metod... 15 7.1 Urval ... 15 7.2 Datainsamling ... 16 7.3 Dataanalys ... 17 7.4 Förförståelse ... 17 7.5 Etiska Principer ... 17
7.6 Validitet och reliabilitet ... 17
8 Resultat ... 18
8.1 Sjukvårdspersonalens arbetssituation under en pågående Pandemi ... 18
8.1.1 Arbetsbelastning ... 18
8.1.2 Skyddsutrustning ... 20
8.1.3 Omprioriteringar ... 21
8.2 Samspelet mellan motivation och när kraven blir för stora ... 21
8.2.1 Stress ... 21
8.2.2 Motivation ... 22
8.3 Relationer ... 23
8.3.1 Stöd och grupptillhörighet ... 23
5
8.4.1 Hälsa och Fritid ... 24
9 Diskussion ... 25 9.1 Arbetsbelastning ... 25 9.2 Skyddsutrustning ... 26 9.3 Omprioriteringar ... 26 9.4 Stress ... 27 9.5 Motivation ... 28 9.6 Relationer ... 28
9.7 Hälsa och Fritid ... 29
9.8 Metoddiskussion ... 29
10 Slutsatser ... 31
11 Källförteckning ... 33
11.1 Teori och vetenskapliga artiklar ... 33
11.2 Webbsidor ... 33
12 Bilaga 1... 35
6
1 Inledning
I krissituationer som en pandemi som sträcker sig över ett helt samhälle medför en stor uppoffring från sjukvårdspersonalens sida. Stor arbetsbelastning och långa arbetspass
äventyrar även vårdpersonalens hälsa. Till följd av Covid-19 är vårdpersonalens psykosociala arbetsmiljö ännu ett hot som testar förmågan om tillräcklighet, framförallt finns en oro om att de insjuknar i sjukdomen själva eller att inte klara av arbetsbelastningen som situationen kräver i nuläget Aftonbladet (2020). Att arbetsmiljön inom sjukvården är ett belastat område och en ond spiral bland vårdpersonalen sen tidigare har länge varit känt. Bristen på kompetent vårdpersonal påverkar även det dagliga arbetet för många som samverkar inom sjukvården. Är det inte i fråga om att minimera kostnader och öka effektiviteten så är det ständiga utsagor som dyker upp på arbetsledarnas bord relaterad till vårdpersonalens psykosociala
arbetsmiljöförhållanden (Bengtsson & Berglund 2017, ss. 423-425). På senare år har Sverige inom vårdsektorn genomgått betydande stora förändringar med minskade kostnader,
personaluppsägningar och höga sjukfrånvaron som i sin tur har påverkat sjukvårdspersonalen på ett negativt sätt (Hansen, Sverke & Näswall 2008, ss. 11-24).
När det gäller den psykosociala arbetsmiljön är det viktigt att ha en helhetssyn kring frågor som berör deras arbetsmiljö och i helhet gällande den psykosociala arbetsmiljön som ökar hoten till utbrändhet i längden. Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet har genomgått drastiska förändringar på så kort tid, då vissa perioder har identifierats med minskade personalresurser samt kostnader. Detta har bidragit till att personalen som arbetar inom sjukvården har blivit sjuka av arbetsrelaterade stressfaktorer (Hansen, Sverke & Näswall 2008, ss. 11-24). Den arbetskraft som behövs för att klara av en knivig arbetssituation på en rimlig nivå är betydligt mer omfattande än vad en individ bör klara av för att kunna återhämta sig till nästa arbetspass. Ansträngande arbetsuppgifter, komplicerade arbetssituationer och en otillfredsställd arbetsmiljö beskrivs ofta som en problemställning och inte mindre beskrivs arbetssituationen för många sjuksköterskor och undersköterskor ofta som stressande,
komplicerade och turbulenta. Omorganiseringar som medför att personalen inom vårdsektorn känner att de ofta hamnar i flera komplexa situationer. Krav från patienter, anhöriga och samhället för övrigt i kombination med otillräckliga resurser och krav från arbetet tenderar att göra personalen sjuka av stress. Där av har många lämnat sjukvården och vandrat vidare till nya karriärmöjligheter. Möjligheten med att behålla kvalificerad och frisk personal idag har blivit allt svårare och bör lyftas fram som ett behov att titta närmare på. Olika dimensioner i arbetsmiljön kan påverka personalens arbetstillfredsställelse och i sin tur också påverka kvaliteten inom vården de utför (Eklöf 2017, s, 185).
I tidigare forskningsstudier beskrivs psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse inom sjukvården bland personal de positiva förhållandena mellan patienter och arbetskollegor. Individuella faktorer såsom trivsel, tankar, beteenden och det sociala stödet som motsvarande stärker den psykosociala arbetsmiljön hos personalen, samt friheten att agera och ha möjlighet att påverka sin arbetssituation Kjellström, Avby, Areskoug-Josefsson, Andersson Gäre och Bäck (2017). Tidigare studier har även visat att en tillfredsställd psykosocial arbetsmiljö för vårdpersonalen är när den mänskliga miljön, omgivningen och ett teamorienterat arbetssätt har en positiv inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom att erbjuda personalen frihet och utrymme att agera och påverka egen arbetssituation har visat sig ha en god effekt på den psykosociala arbetsmiljön Kjellström, Avby, Areskoug-Josefsson, Andersson Gäre och Bäck (2017). Den psykosociala arbetsmiljön har en stor betydelse för den arbetande personalen inom sjukvården i vanliga fall. När Covid-19 blev en världsproblematik och blev en stor fråga hur sjukvården ska handskas med pandemin, blev det en självklarhet att vidare studera om
7 hur sjukvårdspersonalen ser på deras psykosociala arbetsmiljö under en pandemi. Samt vad som motiverar de till att arbeta under sådana omständigheter. Varje organisation önskar alltid motiverade personal vilket gäller även inom hälso- och sjukvården. Vilken drivkraft har sjukvårdspersonalen även om de utsätts för att riskera bli smittade i en situation som denna pandemi. Är det den inre eller yttre motivationen Aronsson et al. (2017) som driver dessa till att hjälpa människor i samhället?
2 Problemformulering
Den svenska sjukhusvården har under perioder haft svårigheter med att behålla kvalificerad personal. Till följd av att den psykosociala arbetsmiljön har varit osund och detta är något som också är känt i tidigare forskning (Hansen, Sverke & Näswall 2008, ss. 11-24). Ett ständigt högt arbetstempo och underbemannad med vårdpersonal till följd av besparingar har medfört att personalen blir sjuka av stress. Organisationer som har möblerat om från
offentliga till privata verksamheter har ställt till vissa omständigheter för den befintliga arbetande personalen. Den snabbväxande digitaliseringen som de administrativa uppgifterna, är en aspekt som ofta tar tid och är krävande för arbetande personal. Detta medför en stor påfrestning i arbetsmiljön. Då det finns vetenskaplig forskning sen tidigare inom
sjukvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö, blir vår vetenskapliga undersökning av relevans att undersöka två yrkesgruppers psykosociala arbetsmiljö under en pandemi och om den skiljer sig åt mellan dem två yrkesgrupperna. Vidare undersöka vad det är som motiverar sjukvårdspersonalen att arbeta under pandemin. Detta är något nytt som är aktuellt i samhället idag, där det inte finns någon vetenskaplig forskning inom området tidigare eftersom detta är en ny pandemi. Ur vetenskaplig avsikt vill vi med denna undersökning bidra med ny kunskap inom ämnet.
3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur de två yrkesgrupperna sjuksköterskor och undersköterskor upplever deras psykosociala arbetsmiljö, och om de upplever några skillnader på deras psykosociala arbetsmiljö. Samt vad det är som driver sjukvårdspersonalen att arbeta under krissituationer i vården. Det som blir intressant med studiens genomförande och väcker ännu ett stort intresse samt blir relevant för forskningsprojektet, är att se om deras psykosociala arbetsmiljö påverkas annorlunda under en krissituation som en pandemi som råder över en hel värld just nu och har medfört en stor oro bland anställda. Närmare bestämt fokuserar vi på följande frågeställningar:
1. Hur upplever vårdpersonalen på deras psykosociala arbetsmiljö under en pandemi? 2. Vad motiveras vårdpersonalen av till att utföra sitt arbete i en sådan situation som
pandemin just nu?
3. Skiljer sig upplevelsen för de två yrkesgrupperna på den psykosociala arbetsmiljön? 4 Begrepp
Definition av Covid-19
Covid-19 som benämns under rubriken Coronavirus har den 11 mars klassats från WHO som en pandemi som har spridit sig okontrollerat över hela världen. Slutet på 2019 bekräftades att
8 ett nytt virus har identifierats i staden Wuhan i Kina Folkhälsomyndigheten (2020). Det konstateras att virusets smittspridning ursprungligen har skett från djur till människa på en marknad. Sedan visade sig att smittan sprids från människa till människa och olika världsdelar är hårt drabbade av viruset. Viruset orsakar ett högt dödstal och fortsätter att orsaka bland människor i flera länder Folkhälsomyndigheten (2020). Eftersom infektionssjukdomen är relativ nyligen upptäckt så ökar kunskapen om sjukdomen successivt, men sjukdomen påminner likt en influensa med hosta och feber eller som en vanlig förkylning. Detta innebär att en del framförallt äldre och människor som befinner sig i riskgrupper har blivit svårt sjuka och behöver intensiv vård i respirator och olyckligtvis även avlidit av viruset. Covid-19 indelas i minst tre subgrupper alfa, beta, och gamma. De sju olika virus som orsakar
infektionen hos människan tillhör grupperna alfa och beta. Virusets spridningsväg är ännu inte helt klarlagda, men tros i huvudsak ske genom kontaktsmitta eller via luften från hostningar och nysningar. I samband med folkhälsomyndighetens rekommendationer finns det allmänt förebyggande åtgärder som ska följas av hela befolkningen i Sverige. Samt hur organisationer ska arbeta för att förhindra att smittan sprids okontrollerat.
Definition av AFS 2020:2
Med anledning av hotet från sjukdomen Covid-19 har arbetsmiljöverkets föreskrifter särskilda bestämmelser om personlig skyddsutrustning. Den är inriktad till arbetsgivare inom hälso- och sjukvården att skyddsutrusning används och att det gäller under rådande hälsorisker. När det handlar om användning av skyddsmask 90 och skyddsfilter 90 omfattas arbetsgivare inom 1. Ambulans- och räddningstjänst, 2. Försvarsmakten, polismyndighet men även andra som ska upprätthålla alläm ordningen samt 3. Hälso- och sjukvården.
5 Tidigare forskning
5.1 Psykosocial Arbetsmiljö
Den psykosociala arbetsmiljön kan kopplas till individens arbetsförhållande i en socialt organisatorisk arbetsmiljö. En motivering till en frisk arbetsmiljö är något som stärker personalens arbetsförhållanden om det finns möjlighet till att påverka sitt arbete samt utrymme att agera som fria aktörer på sina arbetsplatser. På senare år har privata så väl som offentliga verksamheter genomgått betydligt stora förändringar i syfte att effektivisera arbetet, vilket har medfört att de anställdas förutsättningar har påverkats på ett negativt sätt visar tidigare forskning från Hansen, Sverke och Näswall (2008). Studien är baserad på kvantitativ data som samlades in under 2002 och enkäter skickades ut till alla legitimerade sjuksköterskor på tre olika akutsjukhus i Stockholmsregionen med varsin driftsform. Forskningen blir aktuell i vår kvalitativa studie med anledning av att vi undersöker sjuksköterskornas och
undersköterskornas psykosociala arbetsmiljö, samt om vi kan finna sammankopplingar eventuella likheter eller skillnader som kan styrkas med tidigare forskning.
Den psykosociala arbetsmiljön för vårdpersonal inbegriper arbetets specifika krav och en ömsesidig relation till kollegor, arbetsledare och patienter. Att trivas på arbetsplatsen är en av de viktigaste aspekterna som utgör för hur individens psykosociala arbetsmiljö utformas och har betydelse för vårdpersonalens psykiska och fysiska välmående (Eklöf 2017, s.13). Att mer kvinnor tenderar att bli sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress enligt den forskning statistik som rapporteras beror på att fler kvinnor arbetar inom vård och omsorgsyrken (Eklöf 2017, s. 14). För höga krav på arbetet och en ständig exponering av stressituationer tenderar att göra individen allvarligt sjuk. Arbetsrelaterad stress utan möjlighet till återhämtning medför en sämre arbetsprestation och en avsaknad förmåga till empati samt att motivationen
9 till arbetet sakta avtar. Dessa symtom visar sig långt innan individen insjuknar i
sjukdomsförloppet. Detta är oerhört viktigt att arbetsledaren fångar upp dessa signaler och kan arbeta effektivt med den psykosociala arbetsmiljön ur en promotions tänk i motverkning syfte (Eklöf 2017, ss. 34-35).
Tidigare forskning visar också relevansen av att sjukvården oftast utsätts för stressrelaterade arbetsdagar. Detta leder i sin tur att sjukvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö påverkas på ett negativt sätt eftersom de oftast riskerar att drabbas av både mentalt och fysisk ohälsa, vilket leder till att arbetets engagemang minskar och kan äventyra sjukvårdspersonalens behandlingsresultat Fiabane, Gjorigi, Squazzin och Argentero (2013). Denna forskning är genomförd i Italien genom en kvantitativ ansats. Vi kommer att bidra med en kvalitativ studie som kommer att utföras i svensk sjukvård. Detta kan innebära skillnader i den psykosociala arbetsmiljön avseende lagar och förordningar inte är samma som I Sverige. Forskningen blir relevant i vår studie genom att se vilka interaktioner som samspelar med varandra relaterad till psykosociala arbetsmiljön för de två yrkesgrupperna. Det som blir intressant är att jämföra skillnader eller hitta motsvarande påvisande faktorer relaterad till specifika störningar som hotar personalens välbefinnande.
5.2 Stress
Faktorer som förbinder de psykosociala arbetsmiljöförhållanden är den kognitiva förmågan som ger möjlighet till förståelse, samspel, insamling, tolkning och bearbetning av information. Såsom fysiska och sociala förhållanden kan medföra till att homeostasen som är en
livsnödvändig försvarsmekanism som verkar 24 timmar om dygnet och 365 dagar om året under en hel livsprocess. Systemet kan rubbas om individen utsätts av långvarig
arbetsrelaterad stress. Den känslomässiga sociala och funktionspåverkan som är viktig för återhämtning är också det funktioner som påverkas negativt vid stress (Holmström & Ohlsson 2014, s.25). Att arbetsrelaterad stress bidrar till ohälsa kan definieras ur en rad påfrestningar som individen kan ställas inför. Beroende på hur höga kraven är eller omvälvningar för vårdpersonalen som under en pandemi just nu, belastar även personalens såväl som den psykiska och fysiska arbetsmiljön och den svenska sjukvården i allmänhet. Att det blir mycket att göra på arbetet en kort period är inte farligt och kroppen återhämtar sig snabbt. Men om det blir en långvarig period av svårt sjuka patienter och långvarig belastning på
vårdpersonalen utan möjlighet till återhämtning, riskerar individer med en högre sårbarhet att utveckla stressrelaterad ohälsa (Holmström & Ohlsson 2014, s.32-33).
Arbetsrelaterad stress är intimt förknippad med fysiska och sociala ramar som verksamheten sätter för arbetet. Stress kan definieras som den biologiska och psykologiska reaktionen om personalen utsätts för olika påfrestningar under en längre period utan möjlighet till
återhämtning. Det kan röra sig om en omvälvande och ohållbar situation som kräver
personalens insatser under en längre period. Relaterad till pandemin är det en stor belastning inom den Svenska sjukvården just nu, parallellt med det så krävs det omorganiseringar på avdelningar för att få fler intensiv platser. Det är något som personalen själva sliter med dagligen och går omkring med skyddsutrustning för att inte själva riskera att bli smittade. Den fysiologiska och psykologiska arbetsbelastningen som är just nu är enormt krävande för vårdpersonalen. En grundtanke är om individen ska klara av de fysiska och psykiska påfrestningarna som arbetet ställer just nu är styrning via ledning, arbetsfördelning, tydliga mål och en god samarbetsförmåga med kollegor nödvändiga element för att klara av en påfrestande arbetsmiljö (Holmström & Ohlsson 2014, ss.36-37).
10 Ur Fiabane, Gjorigi, Squazzin och Argentero (2013) kvalitativa studie framkommer det att yrkesgruppen sjuksköterskor utvecklar emotionella besvär som utvecklas på grund av stress vilket kan relateras till ångest, utbrändhet och depression. Det som senare kan utvecklas är att risken för missbruk och självmord förekommer. Där av visar studien vikten av att försöka identifiera faktorer som leder till att vårdpersonalen hamnar i en ond spiral, genom att vara uppmärksam som arbetsgivare och förhindra uppkomsten av stress och arbeta hälsofrämjande för välbefinnandet. Forskning blir aktuell i vår studie genom att se vilka interaktioner
samspelar med varandra relaterad till psykosociala arbetsmiljön för de två yrkesgrupperna. Det som blir intressant är att jämföra skillnader eller hitta motsvarande påvisande faktorer relaterad till specifika störningar som hotar personalens välbefinnande. Eftersom skillnader på den psykosociala arbetsmiljön kommer att jämföras för de två yrkesgrupperna som har olika utbildningsnivåer blir forskningen ovan ännu mer relevant för att se om skillnad på utbildning har någon påverkan på psykosocial arbetsmiljön. Fiabane, Gjorigi, Squazzin och Argentero (2013) kommer också fram till i sin studie att skillnaden på utbildningsnivå och ansvar för respektive yrkesgrupper kan drabbas på ett negativt respektive positivt sätt.
5.3 Arbetsbelastning och förebyggande åtgärder
En vanlig definition av arbetets psykiska krav och som föreslogs inom forskning av Karasek och Theorell (1990) kan relateras till arbetsbelastning, stress, och ohälsa. Denna definition har en tonvikt på mängd och hastighet som kan upplevas motsägelsefull av personalen om
arbetets belastning blir högt (Eklöf 2017, s. 47). När vårdpersonal inte har tid för
återhämtning kan för hög arbetsbelastning påverka personalens psykiska hälsa på ett negativt sätt men även möjligheterna att kunna påverka sin arbetsfördelning. Inom vårdyrket arbetar personalen skiftarbete och då är det viktigt med återhämtning och lediga dagar, annars riskerar de att drabbas av psykisk ohälsa. När psykiska krav som exempelvis stress uppstår hos individen kan detta bidra till att tidspress och en svårhanterlig arbetsmängd automatiskt medför en känsla av jäkt hos den arbetande personalen, om de blir tvungna att hoppa över raster och pauser (Eklöf 2017, s. 49).
I artikeln ur Fiabane, Gjorigi, Squazzin och Argentero (2013) nämner de att överbelastning, brist på personal, socialt stöd samt låg deltagande i beslutsfattande situationer kan påverka kvaliteten på den vård som utförs. Även Hansen, Sverke och Näswall (2008) betonar vikten av hur brist på resurser kan påverka personalens psykosociala arbetsmiljö beroende om sjukhusen är vinstdrivande eller icke-vinstdrivande. Vidare betonar Fiabane, Gjorigi, Squazzin och Argentero (2013) att lagom arbetsnivå skyddar personalen mot utmattning i längden. För att begränsa att utbrändhet utvecklas så är det nödvändigt med lugna perioder i arbete och hemmet. En annan viktig aspekt som tas upp är de värderingar som organisationen och medarbetare är eniga om, bidrar till att medarbetarnas motivation och engagemang ökar. För att minska arbetsbelastningen för sjukvårdspersonalen betonar forskarna vikten av att socialt stöd och en teambaserad känsla, samt möjligheten att delta i beslutsfattande situationer visade sig vara effektivt mot den psykosociala arbetsmiljön. Motsatsen visar att för hög arbetsbelastning, tidspress, samt brist på feedback och belöning är faktorer som påverkar de anställda negativt.
Fiabane, Gjorigi, Squazzin och Argentero (2013) och Hansen, Sverke och Näswall (2008) betonar vikten av tillräckliga resurser samt en känsla baserad på kollegialt samarbete kan påverka arbetsbelastningen och den psykosociala arbetsmiljön på olika sätt. I vår
undersökning av den psykosociala arbetsmiljön för sjukvårdspersonalen är resurser en stor del av arbetets krav. För att klara av påfrestande av intensiva perioder i vården såsom pandemin nu då många patienter kommer att behöva vård och anställdas arbetsmängd kommer att öka
11 generellt, blir deras forskning aktuellt i vår studie för att se om resurserna är avgörande för personalens välmående.
5.4 Sjukvårdspersonalens lojalitetsplikt och arbetsplikt under en pandemi
I svåra tider som under en pandemi är den svenska sjukvården överbelastad med människor som är svårt sjuka i Covid-19 och behöver intensivvårdas i respirator. För
sjukvårdspersonalen innebär det extra insatser från deras sida med långa arbetsdagar och ett högt arbetstempo med en outhärdlig skyddsutrustning för att inte själva bli smittade. Det är ännu en faktor som hotar vårdpersonalens psykosociala arbetsmiljö.
I tidigare forskning av Damery et al. (2010) visar ofta att vårdpersonalen antas ha arbetsplikt för sitt arbete även om de riskerar sin egen hälsa. Undersökningen av studien är genomförd i Storbritannien ur en kvalitativ och kvantitativ forskningsansats i olika sjukhus. Resultatet från deras studie visar på att även under svåra omständigheter känner personalen en skyldighet att arbeta som kan relateras till deras pliktkänsla. Vidare framkommer det i studien att brist på ömsesidighet från arbetsgivaren och känslan av familjeplikt kan orsaka obalans i
välbefinnandet. De förväntningar som finns på sjukvårdspersonalen att bidra med lösningar i nödsituationer är ett beslutsfattande från individens sida att gå in i sitt yrke. Detta överlappar skyldigheten som yrkesman och medborgare. Arbetsskyldigheten granskades i Storbritannien på grund av svininfluensapandemin som visar att sjukvårdspersonalen känner plikt gentemot patienten och den professionella skyldigheten. Oavsett om det är skillnader i
utbildningsnivåer och löner hos vårdpersonalen finns en respekt som driver dem till att behandla svårt sjuka patienter oavsett risk. Vidare framkommer att det är arbetsgivarens ansvar att minimera riskerna och vidta åtgärder exempelvis personlig skyddsutrustning och belöningar. Detta kan också styrkas med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om särskilda bestämmelser om personlig skyddsutrustning med anledning av sjukdomen Covid-19 (AFS 2020:2).
I utvecklade länder har arbetsgivaren vidtagit åtgärder på grund av deras skyldighet för medarbetaren för att minska arbetsrisker. Detta har bidragit till att dem möter färre risker i arbetet än tidigare. En viktig central punk i studien av Damery et al. (2010) visar att 72% av sjukvårdspersonalen känner lojalitetsplikt att arbeta under en pandemi även om det innebär risker för deras hälsa. Deras upplevelse om arbetsplikt under en pandemi tycks uppfattas som positivt hos vårdpersonalen när de utför ett bra arbete och räddar liv. Det är sannolikt att den psykosociala arbetsmiljön är hårt belastad och påfrestande för den arbetande personalen under en pandemi som nu. Därav blir det intressant att få sjukvårdspersonalens uppfattningar och upplevelser i Sverige om de känner arbetsplikt och lojalitet. Vidare har det också varit viktigt att undersöka om det framkommer i vår studie hur arbetsgivaren vidtar åtgärder för att minska arbetsrisker.
5.5 Motivation och meningsfullhet
Eftersom människan är styrd av motivation blir en sådan aspekt så pass viktig för individens inre känslor och driv relaterad till arbetslivet. Tidigare forskning Kjellström, Avby, Areskoug-Josefsson, Andersson Gäre och Bäck (2017) förmedlar vikten av att motivation är en stark avgörande faktor och en driv hos individen när verksamheten anpassas till deras önskemål. Ett välfungerande kollegialt samarbete och gemensamma mål att utföra en professionell och trygg vård, ger glädje och samhörighet hos de anställda. Att få “frihet under ansvar” som ofta
benämns i det praktiska livet ökar arbetsmotivationen och självförtroendet när individen kan påverka sitt arbete. Den tidigare forskning som studien är baserad på är en kvalitativ ansats med femtio djupintervjuer som har genomförts i olika vårdavdelningar i Sverige. Det blir
12 intressant att kunna avgöra relaterade faktorer som kommer fram i vår analys om det
överensstämmer med tidigare forskning, samt om vi kan uppfylla fler luckor som inte benämns i tidigare forskning. Varför motivation och meningsfullhet blir viktig till vår studie är för att se om motivationen respektive känslan av meningsfullhet fortfarande kvarstår, samt vilka faktorer som avgör för att anställda klarar den påfrestande situationen i vården just nu. 6 Teorier
6.1 Krav och stödmodellen
Teorin om krav, kontroll, och socialt stöd (Figur 1) visar hur graden av stress påverkar individen utifrån olika arbetsrelaterade faktorer. Om resurserna inte räcker till för att kunna hantera arbetets utmaningar uppstår negativa effekter av stress. Krav och resurser i arbetslivet är sammanvävda komplexa mönster och kan innefattas dels av mentala krav, hur pass
komplex en arbetsuppgift är och hur stor uppgiftens omfattning är medför att individens känslor skapar en inre stress (Eklöf 2017, s.135). Agerandet av kontroll och
handlingsutrymme innefattar arbetstagarens kompetens och erfarenhet för att kunna hantera de arbetsuppgifter som arbetet kräver. En bristande känsla och små kontrollmöjligheter leder till ett spänt arbete (strain), resulterar att individen inte har någon kontroll över sin
arbetssituation och medför i längden att individen hotas av sitt personliga engagemang. Därmed leder detta till att stressmekanismer aktiveras i hjärnan och arbetsmotivationen blir låg (Eklöf 2017, s. 136).
Det sociala stödet kan relateras till chefer och arbetskollegor, vilket kan kopplas till
individens känsla av samhörighet på arbetsplatsen och hur pass känslig mot kritik individen är. Om det istället finns en låg grad av samhörighet och stöd så uppstår en stressupplevelse av otillräcklighet och ingen kontroll av att påverka situationen över sitt arbete. När individen utsätts för sådana faktorer som stödbrist och kontroll uppstår automatisk en känsla av
passivisering och en inlärd hjälplöshet uppstår. Ett spänt arbete förbinder samman riskfaktorer för både psykisk och fysisk ohälsa (Eklöf 2017, s.137). I den här studien kommer krav,
kontroll och social stöd innefattas under begreppet psykosocial arbetsmiljö.
Tidigare forskning visar på att vårdpersonalen påverkas negativt av yttre påtryckningar, reformer som ger oavsiktliga konsekvenser, begränsningar på självbestämmelse och ökade administrativa arbetsbelastningar. Detta innefattar individens kunskaper och kompetenser som en individ måste inneha för att kunna klara av de arbetsuppgifter som arbetet kräver. Men det är inte bara negativa aspekter som bör lyftas fram i vården. Forskning visar att tydliga mål och arbetspolicys för att uppnå bästa patientvärde ökar anställdas känsla av stöd och kontroll som vidare leder till att de anställdas motivation ökar för arbetet om deras individuella mål
anpassas till organisatoriska mål. En god samarbetsförmåga och en glädjande interaktion med arbetskollegor ökar trivseln och motivationen för arbetet Kjellström, Avby,
Areskoug-Josefsson, Andersson Gäre och Bäck (2017). Krav och resurser är en viktig del i arbetet enligt teorins betydelse för att individen ska kunna hantera det påfrestningar som arbetet kräver. Teorin är relevant att koppla till vår studie om krav och resurser råder i harmoni med varandra för att sjukvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö inte står på spel.
13 Figur 1: Krav, kontroll, och socialt stöd modellen
6.2 Motivation
Motivationen utgör en viktig faktor för medarbetarnas trivsel på arbetsplatsen. I vardagsspråk är motivation ett begrepp som är ganska oklart. Det kan innebära alltifrån att personalen har lust, om de är villiga, har avsikt eller har beslutat att göra en viss sak. Fokus ligger på en uppgift, att känslan av drivkraft till något finns, behovet eller måstet till att göra en viss sak. Här läggs inte någon djupare innebörd i de, då vi anser att vi förstår vad andra menar. När det pratas om i teoribegrepp blir saken annorlunda. Det består av begrepp och vissa antaganden vilket krävs att begreppen hanteras med omsorg. Teoretiska begrepp måste hänga ihop och kan inte bara slängas med sig av massa begrepp. Motivation utifrån teoretiskt begrepp är att reflektera över antaganden som begreppen baseras på och dessa varierar från teori till teori. För att kunna identifiera motivation och vad detta innebär för sjukvårdspersonalens
arbetsinsatser, har vi i vår studie valt teoretiska begrepp som Maslows behovstrappa (Hein 2012, ss.12-13).
6.3 Motivationsteorier
För att se vad som motiverar individen utgår vi ifrån Maslows behovstrappa se (Figur 2). För att se vad som gör att människor motiveras när man utformar en organisation där dessa ska prestera för organisationen och dess mål. Behovstrappan omfattar fysiologiska behov, behov av trygghet, social behov, behov av status, prestige och självförverkligande. För att hitta på ett sätt att motivera anställda inom en organisation växte belöningssystemet fram vilket har haft en stor genomslagskraft (Aronsson et al. 2017, s.26). Allt en individ gör handlar om
drivkrafter som leder till motivation och kan vara alltifrån reflexer, instinkter, drifter och dylikt men också till genomtänkta syften och målsättningar. Organisationer önskar alltid motiverade anställda som gör bra ifrån sig. Människor har alltid behov vilket som medför att de agerar efter det. Det som kan förklaras är hur människors beteenden kopplas till dessa behov, vilket också anses vara det viktigast. Genom att behoven växer så expanderar även motivationen (Aronsson et al.2017, s.199).
Behovsteori som är en mer modern teori idag är Self Determination Theory. En teori som menar på att den viktiga delen inte är den mängd av motivation vi har som avgör hur bra arbete vi utför, utan det är typen av den motivation vi som individer drivs av. Autonom kallas just denna typ av motivation vilket antas tillfredsställa de grundläggande behoven för att individen ska göra bra ifrån sig. Den skiljer sig mellan inre- och yttre motivation.
I den inre motivationen drivs individen till att prestera mer och att vi även mår bättre. Du som individ känner meningsfullhet till att göra ett gott arbete och att du tycker det är roligt. Det handlar inte om bara ekonomi eller att arbetet utförs bara för arbetsgivarens skull, utan att viljan leder till att arbetet du utför är något viktigt och att det skapar mening. Yttre motivation är motsatsen till inre motivation, där utförs arbetet för ekonomisk skull och att fokus ligger på
14 just belöning (Aronsson et al. 2017, ss.202-203). Teorin blir spännande att relatera till
sjukvårdspersonalens motivations drivkrafter till att arbeta under väldigt påfrestande
arbetssituationer. Det som blir intressant att se hos personalen är om det är den inre eller yttre motivationen som personalen styrs av till att klara av att arbeta under en pandemi.
Figur 2: Maslows Behovstrapp
6.4 KASAM
Många upplever stress i arbetssituationen inom alla yrken och för att kunna hantera den stress som upplevs finns det olika verktyg att använda sig av. Personliga resurser är också ett sätt som kan medverka till att hantera stress mer effektivt vilket är känslan av sammanhang, KASAM se (Figur 3) som syftar just till detta (Eklöf 2017, s.41). Begreppet beskrivs utifrån tre dimensioner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det som kan leda till att KASAM verkar antingen positivt eller negativt är den psykosociala arbetsmiljön. Om känslan av sammanhang ökar beror detta på att de arbetsuppgifter som finns är förståeliga och
förutsägbara. Det som också har inverkan på individer är personliga samt yttre resurser. Det är faktorer som har betydelse för att kunna hantera de krav som ställs, att det finns
meningsfullhet samt att kunna skapa en djupare existentiell mening i arbetet. Detta kan kopplas till egenkontroll, stimuli och motiverande arbetsegenskaper (Eklöf 2017, s. 42). Teorin beskriver vikten av meningsfullhet och sammanhang för personalens välbefinnande psykosociala arbetsmiljö. Därav blir teorin relevant i vår studie då sjukvårdspersonalens arbetssituation är väldigt belastad. Meningsfullhet och sammanhang blir därför en viktig känsla i arbetet oavsett arbetssituation.
15 7 Metod
7.1 Urval
I studien deltog sex respondenter i ålder 31-44 år, samtliga aktiva inom sjukhusvården. Urvalet i studien är genomförd ur tre olika dimensioner såsom målstyrd, bekvämlighets och snöbollsurval. Utifrån ett målstyrt urval blir aktuell eftersom personerna är relevanta för vår forskningsstudie och forskningsfrågor som har formulerats (Bryman 2011, s. 392).
Intervjupersonerna är sjuksköterskor och undersköterskor från olika avdelningar inom ett sjukhus i Västra Götaland. Urvalskriterierna på respondenterna som skulle medverka var att dessa skulle vara legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor, hur länge de har arbetat inom yrket fanns inga begränsningar eller i vilken avdelning respondenterna arbetar i. Tre av respondenterna är sjuksköterskor och tre undersköterskor, varav en manlig sjuksköterska bland dessa. Adam arbetar som sjuksköterska på barnakuten och detta skiljer honom från resterande respondenter som arbetar på Covid-19 avdelningar. Till att börja med var tanken att göra ett studiebesök på sjukhuset och fråga runt om det finns frivilliga som kunde ställa upp till vår studie. Relaterad till Covid-19 och de begränsningar som är just nu, har medfört att sjukhuset inte tar emot personer utifrån på besök på grund av smittspridning. Då fick vi ändra om taktiken till att försöka hitta intervjupersoner på egen hand privat, om det var någon som arbetade på sjukhuset och kunde hjälpa till att hitta andra som kunde ställa upp. Eftersom vi hade några bekanta som kände till personer som arbetade på sjukhuset hjälpte dessa till att lämna kontaktuppgifter till oss, och vi blev positivt överraskade hur villiga de var på att ställa upp. Detta resulterade till ett bekvämlighetsurval då en av respondenterna fanns tillgänglig för forskaren och som sedan hjälpte till att hitta vidare till nästa respondenter som arbetar inom sjukhuset (Bryman 2011, s.194). Med hjälp av respondenten så var snöbollsurval ett sätt att få kontakt med resterande respondenter som är relevanta till undersökningens tema och där de vidare kunde få kontakt med ytterligare respondenter (Bryman 2011, s.196).
Respondenterna kontaktades sedan upp av oss per telefon där de blev informerade kring studien samt om samtyckeskrav som vi är skyldiga att informera om. Samtyckesbrevet som skickades till varje respondent innehöll information om studien och dess syfte. I
informationsbrevet fick respondenterna information om hur deras personuppgifter hanteras och att detta är frivilligt och anonymt. Informationsblanketten skickades sedan tillbaka till oss med deras signatur på. På grund av pandemin så stötte vi på motstånd vilket medförde att intervjuerna genomfördes via skypesamtal på grund av rekommendationer från Högskolan och de riktlinjer som gäller för hela Sverige för att skydda och förhindra smittspridning. Vid samtal med respondenterna bokades tid för en intervju som anpassades efter respondenternas fritid, då de inte hade möjlighet på sin arbetstid.
Dessa har blivit tilldelade fiktiva namn som redovisas i tabell 1. För att vara säker så allting skulle fungera med ljudinspelning samt videosamtal så genomfördes en pilotintervju och för att beräkna hur lång ungefärlig tid intervjun kommer att ta, men också testa frågorna från frågeguiden. Från början var studiens syfte att undersöka skillnader på den psykosociala arbetsmiljön mellan de två yrkesgrupperna. När pandemin satte sina spår i hela världen och blev större och allvarligare än det vi hade kunnat förutspå så ökade vårt intresse för området och att vi ville undersöka det närmare. Särskilt i synnerhet hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar vårdpersonalens hälsa under en sådan påfrestande situation och arbetsbelastning.
16 Tabell 1: Medverkande Respondenter:
Sjuksköterska Avdelning Undersköterska Avdelning
Karin: 43År Intensivvårdavdelningen
Covid-19 Maria:37År Covid-19
Hanna: 40År Intensivvårdavdelningen
Covid-19 Lena:44År Intensivvårdavdelningen Covid-19
Adam:36År Barnakuten Leila:31År Covid -19
7.2 Datainsamling
Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats med vald av intervjuer. För att koppla till individens sociala verklighet kommer studien vara ur ett fenomenologiskt perspektiv där den sociala verkligheten skapar mening och därför blir handlingarna meningsfulla. Eftersom detta skapar mening och tolkas ur deras synvinkel (Bryman 2011, s.33).
Semistrukturerade intervjuer är relevanta till studien då forskaren styr ämnesområdet och hur frågorna formuleras. Denna metod är en informationshämtningsmetod och är induktiv. Intervjuguiden innehåller frågor med tillgång till följdfrågor se (Bilaga 1). Frågorna är
formulerade och uppdelade i teman med öppna och hur frågor. Respondenterna har stor frihet att svara och utforma sina svar på sitt sätt, som är av vikt att få respondenternas egna
upplevelser och tankar kring temat. Denna intervjuprocess är flexibel och frågorna behöver inte ställas i ordning, utan möjlighet fanns att flika in med andra frågor som anknyter till relevant tema (Bryman 2011, s. 415).
Enskilda intervjuer genomfördes via skypesamtal mellan två studenter och
respondent. Eftersom möjligheterna med att genomföra intervjuer på en arbetsplats eller någonstans är begränsade på grund av Covid-19, blev skypesamtal ett självklart val. Enligt Bryman (2011) så ska intervjun genomföras i en lugn och ostörd miljö samt att personen inte ska behöva oroa sig för att någon annan ska höra vad som säg under intervjun. Men detta är inget vi kunde påverka eftersom intervjupersonen satt i sin hemmiljö. Detta påverkar naturligtvis det kontextuella sammanhanget eftersom respondenternas kroppsspråk kan förminskas en aning, då möjligheten att läsa av respondenten inte blir på samma sätt som i ett vanligt samtal mellan två personer i samma miljö (Bryman 2011, s. 421). I början av
skypesamtalet så välkomnas respondenten varmt och samtalet mjuknar upp en aning eftersom det kan vara jobbigt för respondenten att delta i en sådan intervju i den aspekten av att vi inte känner varandra, detta blir av stor vikt att respondenten bör känner sig bekväm och
avslappnad (Bryman 2011, s. 213). Alla intervjuer har fungerat väldigt bra och som planerad. Under intervjuprocessen har vi medvetet varit fullt närvaro och fokuserade med att inte avbryta eller inflika då respondenterna delar med sig egna berättelser och erfarenheter. Respondenterna var väldigt nöjda och vi var väldigt tacksamma för att de kunde ställa upp med intervjuer. Vid intervjuns slutskede fick varje respondent en sista fråga om det hade något mer de ville tillägga och något som inte har kommit fram under intervjun, samt om det fanns möjlighet för oss att återkomma om vi behövde komplettera med något mer.
17
7.3 Dataanalys
Den insamlande data består av en induktiv ansats som utgör att all empirisk material analyseras och granskas noggrant, att induktivt koda data och identifiera mönster samt formulera de potentiella förklaringar till de mönster som framkommer av analysen.
1. När den första pilotintervjun genomfördes spelades den in med ljudinspelning på mobiltelefon vilket sedan lyssnades efteråt för att se så allting har fungerat bra. Vi genomförde sedan resterande intervjuer till vår empiriinsamling för att göra en kvalitativ innehållsanalys.
2. Efter intervjuernas genomförande transkriberades inom kort dessa ordagrant och formulerades till en löpande text (Bryman 2011, s. 429). Eventuella pauser och känslouttryck las märke till och markerades i materialet. Transkriberingen skrevs ner på ett Word dokument på datorn och skrevs sedan ut för att lättare granska materialet. 3. När materialet började granskas kunde vi läsa och identifiera relevanta teman och
finna relevant information från resultatet av empiriinsamlingen. Efter eventuella teman så kunde subteman identifieras av materialet efter noggrann läsning för att lättare dela upp och diskutera vad som kommit fram. Sedan kodades de återkommande motiv och olika begrepp såsom olikheter och likheter för att kunna få fram den information som kan besvara vårt syfte och frågeställningar (Bryman, s.528).
7.4 Förförståelse
Av tidigare erfarenhet som sjukvårdspersonal vet vi att den psykosociala arbetsmiljön inom vårdyrket är utsatt på grund av en rad olika faktorer. För att vår förförståelse inte ska präglas av våra egna värderingar och påverka data och analysen så har vi valt att inte lägga egna värderingar, utan ha en öppen syn på respondenternas subjektiva upplevelser och erfarenheter av den psykosociala arbetsmiljön under pandemin. Detta för att inte påverka resultatet i studien.
7.5 Etiska Principer
I studien har respondenterna informerats om de fyra etiska principerna. Som forskare har du ansvar för att delge den informationen till intervjupersonerna. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman 2011, s.131). Med informationskravet har vi meddelat intervjupersonerna om den aktuella undersökningen och syftet med studien samt vad som gäller för varje respondent, vad det innebär och att det är frivilligt med rätten till att hoppa av om de så önskar. De har tagit del av kontaktuppgifter till oss samt till vår handledare. Samtyckeskravet innebär att du som respondent har rätt att själv bestämma över deltagandet och vi som forskare har varit tydliga med att informera om vilka rättigheter de har samt vilka skyldigheter vi har. Vidare har respondenterna informerats om att dem är anonyma vilket hänför till att respondenterna kommer att tilldelas fiktiva namn för att inte avslöja personens identitet och att information inte läcker ut. Vi informerat varje
respondent att all samlade uppgifter som har samlats in från enskild respondent kommer att endast användas för studiens ändamål (Bryman 2011, ss. 131-132).
7.6 Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är forskningsmetoder som används för olika datainsamlingsteknik och för att få fram de resultat som mäts och samlats in. Reliabilitet rör sig om hur tillförlitliga resultaten i denna studie blir om undersökningen skulle genomföras på nytt men det är inget
18 som är av relevans i vår studie eftersom vi inte har ägnat oss av enkätundersökningar. Att ha god reliabilitet och validitet i en studie är en förutsättning för att slutresultatet ska kunna generaliseras även i andra forskningsansatser än de som har undersökts (Bryman 2008, s. 50) Validitet innebär att det som var syftet att undersöka från början är avsedd att undersökas och inget annat. Validitet går ut på en bedömning av studien och den slutsats som genererats fram hänger ihop eller inte. I denna studie kommer validiteten arbetas fram kontinuerligt under hela projektet beroende på hur resultatet växer fram. I kvalitativa studier utgör validitet mer om att kunna precisera och beskriva hur datainsamlingen har genomförts och bearbetats fram på ett hederligt och systematiskt sätt (Bryman 2008,s. 50). Eftersom intervjuerna inte bygger på en systematiserad erfarenhet av sjukvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö under en pandemi är det svårt att avgöra graden av validitet i vår studie. Men då vi i varje intervju på ett
hederligt sätt arbetat fram en rättvis bild av varje respondents upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön under pandemin ökar studiens trovärdighet och fullgör validitet.
8 Resultat
Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier med sina respektive underkategorier och dessa redovisas i tabellen med en översikt av dem (se tabell 2).
Tabell 2: Presentation av teman
Kategorier Subkategorier
Sjukvårdspersonalens arbetssituation under en pågående
Pandemi Arbetsbelastning
Skyddsutrustning Omprioriteringar
Samspelet mellan motivation och när kraven blir för stora Stress Motivation
Relationer Stöd &
Grupptillhörighet
Återhämtning Hälsa & Fritid
8.1 Sjukvårdspersonalens arbetssituation under en pågående Pandemi 8.1.1 Arbetsbelastning
Samtliga respondenter är överens om att arbetsbelastningen just nu är utöver det vanliga väldigt ansträngd och påfrestande för alla. Adam arbetar som sjuksköterska på barnakuten och menar på att läget på barnakuten skiljer sig från vuxenavdelningen. Eftersom Covid-19
drabbar mer äldre så är barnen förskonade av viruset, detta innebär att vår arbetsbelastning har minskat på senare veckor då barn inte söker sig till akutmottagning just nu. Adam påpekar att detta beror på att de restriktioner som är och ska följas nu under Covid-19, så har barnen
19 hållits hemma mer än på förskolor och att föräldrar inte söker för det lilla minsta, men att vi ändå är förberedda om situationen förändras. Adam påtalar även en stor oro när pandemin börjar avta. Respondenten menar på att sjukdomar fortsätter att frodas och cancern fortsätter att utvecklas. Så som det är just nu på den avdelningen så är det ont om personal redan. Respondenten beskriver följande:
“Vi har det lugnt men risken att det kanske blir ett berg som sedan ramlar in. Hur tar vi tag i det då?” (Ssk, 36år)
Respondenten är fundersam över hur ekonomin kommer att se ut efter pandemin och om besparingar kan komma att ske som kan drabba personalens arbetsbelastning. Adam berättar även när han arbetade en period som staffet sjuksköterska hur jobbigt och stressigt det kunde vara på vissa avdelningar på grund av brist på personal och kunde känna att det blev för mycket belastning på en.
Resterande respondenter arbetar inom intensivvårdsavdelningar och avdelningar som har ändrats om till intensivavdelningar, men som numera är på Covid-19 avdelningar.
Beskrivningen av arbetsuppgifterna skiljer sig åt mellan de två yrkesgrupperna. Som
sjuksköterska på intensivvårdsavdelning har arbetsuppgifterna fördubblats och arbetsmiljön är inte som i vanliga fall. Detta har medfört att från att ta hand om två patienter har du som sjuksköterska hand om fyra till fem patienter. Vidare beskriver sjuksköterskorna Karin och Hanna att deras uppgift nu är att vara arbetsledare till personal från operation och andra avdelningar som får arbeta med intensivvårdspatienter. Undersköterskornas arbetsuppgifter består av omvårdnaden av patienten och ordinationer från läkare och sjuksköterskor, samt en hjälpande hand för sjuksköterskorna. De tre undersköterskorna arbetar på Covid-19
avdelningarna och beskriver deras arbetsbelastning som väldigt psykiskt påfrestande och detta till följd av att inte kunna tillfredsställa patienternas mentala behov när de behöver extra omsorg på grund av tidsbrist. De samtliga respondenterna känner att det är en psykisk påfrestning då patienter idag dör ensamma, möjligheten till att vara där och hålla hand finns inte på grund av tidsbrist samt rädslan av att bli smittade själva om de stannar för länge i samma rum som den sjuke. Vidare beskriver de fem av sex respondenterna att
arbetsbelastningen är extremt mer laddat än vanligt med telefonsamtal från anhöriga som inte får vistas på avdelningarna. Undersköterskan Lena uttrycker att en stor emotionell
arbetsbelastning som tömmer på energi är att anhörigvård är en stor del av arbetet. I annat fall brukar Lena hantera detta väldigt bra, vilket också har utmärkts av andra kollegor, men nu under Covid-19 krisen är det väldigt tufft att handskas med oroliga anhöriga. Sjuksköterskan Karin som arbetar på intensivavdelningen påpekar att det vore optimalt att ha en Ipad som är till för anhöriga och att någon utomstående personal kunde ägna sig åt anhörigsamtal, för att minska på arbetsbelastningen hos övrig personal och att ägna sig åt viktigare arbetsmoment. Respondenterna beskriver att de får vara anhörigas ögon för att meddela anhöriga om hur patienten mår. Samtliga respondenterna beskriver annars deras arbete i vanliga situationer som något positivt och många fina fördelar som att hjälpa människor och rädda liv. Det fina med deras arbete säger samtliga respondenter är att de får tillbaka så mycket kraft och lust när patienterna tillfrisknar och kommer tillbaka till sina liv. Nu är det andra omständigheter beskriver respondenterna. Sjuksköterskan Karin uttrycker följande:
“Pandemin har ställt allting på sin anda, det är svårt att beskriva när vi började vårda dem patienter på vår egen intensivvårdsavdelning. Då var vi rädda och oroliga vi skulle ha på oss
20 skyddsutrustning allting var väldigt nytt för oss och just att detta var väldigt nytt gjorde att vi blev ännu oroligare, sen har detta gått väldigt snabbt”
Sjuksköterskorna Karin och Hanna och undersköterskan Lena nämner att deras
arbetsbelastning har varit påfrestande på grund av de omprioriteringar och omorganiseringar från kirurgavdelningar till intensivvårdsavdelningar. Detta skulle ändras om fort och på bara två dagar, samtidigt som patienter vårdas och arbetsuppgifterna väntar. Karin uttrycker följande:
“Det går inte riktigt att beskriva vilket arbete som har lagts ner i detta, det är svårt när man inte kan visa hur det ser ut men det är ett extremt jobb som har lagts ner. Synd att ni inte kan vara på plats och se detta”
Undersköterskan Maria som arbetar inom bemanningspoolen beskriver att hon specifikt inte arbetar inom någon avdelning utan där behovet uppstår. Just nu arbetar hon på Covid-19 avdelningen som hon hann med att arbeta i några dagar innan hon började känna en extrem trötthet och huvudvärk. Med anledning av att hon är arbetande personal testades hon positivt med Covid-19. Maria beskriver känslan följande:
“Jag har inte hunnit känna så mycket för jag insjuknade i Covid-19 rätt fort själv och nu när man har smittats själv så är man orolig att man ska smitta familjen. Första tanken var hur många har jag smittat och hur ska jag leva nu? Kommer jag att bli sjukare än så här?” Maria påpekar att hon har följt de restriktioner som råder just nu men även att
skyddsutrustning har används enligt instruktionerna på arbetet. Hon menar på att hon har varit mer skyddat under arbetstiden än vad hon är privat.
8.1.2 Skyddsutrustning
Följande respondenter beskriver att alla avdelningar har fått skyddsutrustning som dessa har tillgängligt på varje avdelning. Adam som arbetar på barnakuten berättar att de har tillgång till dessa men att det inte har varit så mycket som på barnakutmottagningen. Eftersom resterande respondenter arbetar inom avdelningar där Covid-19 patienter vårdas beskriver de att
skyddsutrustning är en del av arbetet idag. Lena beskriver följande innan arbetspass:
“Det är bäst att jag har fått i mig frukost innan jag går hemifrån för jag vet inte om jag kommer ut innan jag kommer hem”
Lena menar på att hon kan fastna och bli kvar på avdelningen i flera timmar i sträck. Resterande respondenter påpekar att påklädning och avklädning av skyddsutrustningen är mycket tidskrävande. Innan ingång till avdelningen ska de ha på sig skyddsrock, handskar, munskydd, mössa, rock över den andra skyddsrocken samt visir. Därför är det svårt att lämna avdelningen då det blir omständigt och tidskrävande för personalen, vilket medför att
personalen får stanna på avdelningen den mesta delen av sitt arbetspass. Samtliga
respondenterna tycker det är jobbigt med skyddsutrustning i så många timmar. Detta på grund av förhöjd kroppstemperatur, samt att munskyddet och visiren trycker åt ansiktet vilket bidrar till att det blir kvarstående märken och att det är mentalt jobbigt att bära på en
skyddsutrustning. Sjuksköterskan Karin betonar också svårigheten med att höra vad andra kollegor säger, svårt att andas i den samt att det blir mycket buller runt omkring. Karin, Hanna och Lena som arbetar på intensivvårdsavdelningen menar på att arbetsmiljön inte är något
21 vidare behagligt just nu. Detta på grund av omorganisering av fler intensivplatser för att kunna ta hand om fler smittade patienter med Covid-19.
8.1.3 Omprioriteringar
Respondenterna Karin, Hanna och Lena som arbetar vanligtvis på intensivvårdsavdelningen beskriver just nu att en nackdel i deras arbetssituation är att det är dåliga lokaler och de håller på att bygga om för att det ska bli bättre förutsättningar för kommande Covid-19 patienter. Detta beskriver situationen som något väldigt slitsamt och påfrestande fysisk och psykisk, personalen har fått slita med att möblera om på avdelningar samt att de har fått springa runt då utrustningen inte har varit tillgänglig på samma sätt som innan. De berättar att operationssalar har omvandlats till intensivvårdsplatser, vilket arbetsmiljömässigt inte är bra men under rådande omständigheter är tvungna att omprioritera så att alla kan få den vård de behöver. Undersköterskan Lena beskriver utförligt omprioriteringar som är en stor del i arbetet och är tidskrävande. Allt ifrån morgonrapporter samt resterande rapporter under varje pass som nu har blivit längre än vanligt, till att det kommer nya riktlinjer varje dag på vad som ska göras annorlunda än igår. Omprioriteringar är något som alla respondenter arbetar med under sitt arbetspass eftersom det händer förutsägbara situationer som hjärtstopp och andnöd, vilka prioriteras i första hand utöver de vanliga rutinerna. Sjuksköterskorna Karin och Hanna från intensivvårdsavdelningen arbetar under väldigt påfrestande arbetssituationer där dem beskriver att noggrannhet och extra eftertänksamhet är väldigt prioriterbart. Det handlar om den tekniska apparaturen som kan krångla och det uppstår stopp i tuben för patienter som ligger i respirator, samt patienter med hjärtstopp. Detta leder till att patienten blir orolig och dessa måste givetvis prioriteras först. Respondenterna beskriver sitt yrke att det alltid handlar om prioriteringar då vi har med människoliv att göra, men under omständigheterna med Covid-19 så medför det automatiskt att omprioriteringar sker mer än vanligt. En av respondenterna uttrycker sig följande om arbetsmiljön:
“Vi lever just nu i den verkligheten om att vi inte har någon aning om vad som väntar framöver och hela samhället håller på att förbereda sig. Det är ett organiserat kaos. Arbetsmiljön är svår men jag vet inte hur man skulle gjort det bättre annars”(Usk, 44år) Respondenten berättar även i intervjun hur stolt och tacksam hon är för sina kollegor och att alla försöker ta ansvar i detta och gör så gott dem kan. Hon tycker det är så fantastisk att se samhället och sjukhus samt vår klinik sluta ihop sig och organisera om och att alla sliter dygnet runt med att vårda svårt sjuka patienter.
8.2 Samspelet mellan motivation och när kraven blir för stora 8.2.1 Stress
Respondenterna som arbetar med Covid-19 patienter beskriver situationen som något extraordinärt och väldigt intensivt. Det är mycket språng mellan patienter samtidigt spring i långa korridorer vilket bidrar till att tiden blir knapp och stressig med att hinna med alla sina rutinkontroller. En fördel som respondenterna nämner är att det alltid är någon som tar över efter deras arbetspass, annars hade det varit väldigt tufft att hinna med allting beskriver en av respondenterna. Undersköterskan Leila nämner att brist på personal är en bidragande faktor till att stress förekommer bland personalen. Hon menar på att sjukvården inte prioriteras men har nu under Covid-19 uppmärksammats mer, samt att hon har en undran om hur vården kommer att prioriteras när pandemin är över. Leila och Hanna beskriver deras arbete att beroende på hur du är som person avgör också hur stresstålig du är samt vilken
22 är dem vana att ha kontrollen och att det förekommer alltid intensivvård i vanliga fall, men nu är det så klart väldigt stor skillnad. Normalt sätt vårdar en intensivvårdssjuksköterska en till två patienter men nu är en sjuksköterska tvungen att vårda mellan fyra fem patienter. Hanna uttrycker följande:
“Det liknar en krigszon”
Hon berättar att det jobbar under onormala arbetsmiljöförhållanden och ingenting är som normalt. De har fått ändra arbetssätt helt och hållet. Du har ingen aning om hur dagarna timmarna sekunderna kan komma att se ut. Det kan ändra sig så fort inom intervallerna och svänga radikalt. Det är tufft att handskas med så svårt sjuka patienter. De är så oroliga om vad som kommer att hända dem. Det är så många frågor som kommer som vi inte alltid kan besvara. Det tar mentalt på psyket och det är utmattande. Linda nämner att hon arbetar bara deltid och känner inte av den stressen som hon annars hade känt ifall hon arbetade heltid. Men nu under pandemin så känner hon en ökad press om att vilja gå in och arbeta heltid. Detta stressar henne av att se sina kollegor arbeta så intensivt och att hon inte kan arbeta mer än deltid, eftersom hon känner att det är just i sådana tider som vi behöver ställa upp för varandra. Hon skulle vilja arbeta mera men att hennes kropp inte klarar av den höga arbetsbelastningen som krävs just nu. Vidare berättar sjuksköterskan Hanna att hon inte känner sig speciellt stressad just nu för att hon lägger fokus och energi på det som är viktigt här och nu. Samtliga respondenter uttrycker att dem är ovetande om hur situationen med pandemin kommer att utvecklas framöver eftersom dem inte vet om de har nått toppen ännu. Det som oroar respondenterna är att deras sommarsemester är ovetande och hänger löst, på grund av att de inte vet hur pandemin utvecklar sig och att deras arbetskraft är en viktig del i samhället just nu. Sjuksköterskan Adam som arbetar på barnakuten känner sig inte speciellt stressad då dem har väldigt få med patienter som söker sig till barnakuten nu. Detta skiljer sig något mellan i arbetsmiljön från resterande respondenter som arbetar på vuxenavdelningarna.
8.2.2 Motivation
Helen, Karin och Lena som arbetar på intensivvårdsavdelningarna och berättar om deras motivation till arbete. Detta beror på att de är en variation och att en dag aldrig är sig lik en annan. Det förekommer mycket arbete med olika typer av teknisk apparatur samt att huvudet alltid bör vara med eftersom det är mycket att tänka på och komma ihåg samtidigt. Eftersom det finns många olika yrkesgrupper som de samarbetar med för att vårda en patient så är detta en positiv tillfredsställelse i arbetet och väldigt utvecklande. Det händer ofta förutsägbara situationer vilket ändrar arbetssättets riktning väldigt snabbt och medför att det aldrig blir tråkigt utan det finns alltid saker att göra. Det som också ökar motivationen till arbetet är kollegorna och att det är högt i tak. Är samarbetet med kollegorna bra så sprider detta positiv energi . Respondenten Karin uttrycker:
“Kollegor är A och O, vi tycker om varandra, vi är sociala pratar om saker som inte har med arbetet att göra och vi har väldigt roligt. Detta blir som en försvarsmekanism för att man ska orka med när man pratar om annat än arbetet”.
Hon menar på att kunna prata om annat när man sitter på rasterna och kunna koppla bort arbetet är som en försvarsmekanism för att orka med jobbet. Hög personaltäthet är en fördel till motivationen så klart, du blir aldrig är ensam och det ökar tryggheten men just nu är det tufft med att få in extra personal under pandemin. Detta medför att det blir lite oro för
kommande framtid i verksamheten och kan minska motivationen till arbetet. Adam beskriver motivationen till sitt arbete som något väldigt positivt och att det är tillfredsställande att få
23 hjälpa andra. Även om många saker blir ens vardag menar han på så känns det enormt stort att bara finnas till för en nyfödd bebis pappa som får panik av att barnet inte kan andas på grund av luftvägsproblem. Eller ett barn som har cancer och behöver hjälp med att sätta in
sondslang. När man lyckas med första gången är känslan obeskrivlig just för att inte behöva utsätta dem för ännu mer lidande än nödvändigt. Vidare berättar han under intervjun att ett bra arbetsklimat är något som ökar hans motivation till arbetet. Det som framkommer av
undersköterskorna Maria, Lena och Leila är att det som motiverar dem är den omvårdnad som ges till patienterna och anhöriga samt att dem får så mycket tacksamhet tillbaka när anhöriga känner att dem är i en svår tid och livsförändring. Vi försöker arbeta så professionellt som möjligt och bli ihågkommen av patienterna på ett positivt sätt i en tuff tid som de befinner sig i, för eländet kommer de aldrig glömma oavsett.
8.3 Relationer
8.3.1 Stöd och grupptillhörighet
När det handlar om stödet från chefer är respondenternas syn på ledarskap just nu inte särskilt positivt. Men samtidigt att det också uttrycker sig om att dem har en viss förståelse med tanke på hur mycket arbetsledare har arbetat med att ta fram handlingsplan som rör arbetet under en pandemi. Cheferna har varit väldigt upptagna med att sitta på massa möten. Olyckligtvis har detta medfört att personalen har uppmärksammats mycket mindre eller inte alls.
Undersköterskan Leila menar på att det hade varit omtänksamt av chefen att springa ut i korridoren två minuter och fråga om hur personalen mår och om vi behöver något. Hon menar på att det är viktigt för henne att en chef ska vara ödmjuk och ha förståelse för det är ändå vi som vet hur det är på golvet och sliter med detta dagligen. Det hade inte skadat om vi kunde ha tillgång till en psykolog på avdelningen för att ventilera, speciellt vid sådana svåra situationer som nu. Samtliga respondenter syn på ledarskap är att en ledare ska vara
tillgänglig och dra alla åt samma håll speciellt viktigt under krissituationer. Att en ledare är rak och tydlig i sin kommunikation samt återkopplar och inte nonchalerar. Det är viktigt att medarbetarna får förtroende för sin arbetsledare så att dem kan vända sig till hen om något inte fungerar på avdelningen. Undersköterskan Lena menar specifikt att det vore kul med belöningar och uppskattning för det arbetet vi utför, samt att de andra respondenterna berättar att någon löneförhöjning eller i form av andra belöningar inte förekommer nu även om det behövs. Samtliga respondenter betonar vikten av att ha bra arbetskollegor och något som stärker ens positiva inställning till arbetet. De beskriver den nuvarande situationen med en varm inställning till arbetskollegorna som är stöttande och förstående. Alla försöker att visa solidaritet och visa hänsyn och förståelse för varandra och att detta är något som är tufft för alla berörda. Undersköterskan Leila berättar i sin intervju om att de har blivit fördelade i moduler och försöker turas om vem som ska arbeta och vem som bör vara ledig för att återhämta sig. Hon uttrycker sig i följande citat:
“Det är viktigt att ha bra kommunikation och stöttande arbetskollegor om vi ska klara av detta”
Leila tycker att de har ganska roligt ihop och det känns skönt att vi kan vara oss själva, skojar gråter och skrattar mycket, det är det som håller oss vid liv. De tre undersköterskor
respondenterna har en önskan om att de kunde samverka med varandra mer. Genom att träffas utanför arbetet för att stärka deras samhörighet och göra annat för att komma ifrån arbetet, men det finns inte den orken eller möjligheten just nu hos någon av dem. Det är väldigt viktigt att träffas utanför arbetet uttrycker sig Leila. Tidigare berättar undersköterskan Maria i sin intervju som arbetar på olika avdelningar men är just nu mest på intensivvårdsavdelningen att
24 de brukar planera in dagar då det kan träffas och ha kul ihop. Det är ganska viktigt i synnerhet till att hon inte hinner lära känna alla när hon hoppar in och arbetar på olika
sjukhusavdelningar. Hon berättar att de brukar planera in en dag med fullt av aktiviteter då dem flesta som arbetar på samma sjukhus kan närvara. Sjuksköterskan Adam som arbetar på barnakuten beskriver kollegorna som en väldigt viktig del av arbetet. Han berättar att de har en bra arbetskultur på arbetsplatsen men att det samtidigt finns en problematik på
uppdelningen av de olika yrkesgrupperna. Det är en uppdelning mellan läkare och undersköter/ sjuksköterskor, de två yrkesgrupperna är mera tillsammans på arbetsplatsen medans läkarna är vid sidan av. Det förekommer tendenser som liknar av en chefsstruktur och det beror kanske på att läkarna har en annan roll medans vi har en annan. Han menar på att det blir krångligt att driva och utveckla enhetens arbete när det är så många som arbetar och det inte alltid råder överensstämmelse. Annars tycker han att han har ett fantastiskt intressant yrke och arbetet har många fina sidor och inte bara nackdelar även om det låter så ibland, men något som kan minska hans motivation är otacksamma patienter.
8.4 Återhämtning 8.4.1 Hälsa och Fritid
För att hålla sig frisk och orka med arbetet menar en av undersköterskan Lena att det gäller att kunna ta hand om sig själv. Det är viktigt att rannsaka sig själv och ifrågasätta sig själv hur jag vill vara. Om jag ska orka utföra ett bra jobb dem dagarna jag arbetar så är det bättre till hennes fördel att hon arbetar deltid och inte heltid på grund av kronisk värk. Sjuksköterskan Karin påpekar att det är viktigt med träning efter jobbet för att orka med arbetet på
intensivvårdsavdelningen både psykiskt och fysiskt. När du står under en stor press situation som just nu så är det ännu viktigare att vara skärpt mentalt och i bra fysisk form. För henne är det viktigt att hon går dagligen långa promenader ute i skogen för att rensa sinne och själ. Detta för att koppla av arbetet och få ny energi och där hon kan fokusera på att göra ett bra arbete. Samtliga respondenter beskriver återhämtningsfasen som något som bör beaktas och känna av de varningssignaler som kroppen ger. En av sjuksköterska respondenten uttrycker följande:
“Man måste tala om när det blir jobbigt”
Hon menar att det är viktigt att be arbetskollegorna om hjälp när situationen blir kärv men att inte ta för vana att alltid backa, när det gäller samma patient eller att slippa utföra vissa tråkiga och jobbiga saker som arbetet kräver. Vissa av respondenterna arbetar inte heltid och det finns möjligheter till att lägga önskeschema efter deras önskemål men i slutändan är det verksamhetens behov som avgör om det schemat kan följa. Undersköterskan Maria berättar att hon har tid till återhämtning eftersom hon arbetar bara nätter vilket gör att möjligheten till en veckas ledighet finns vissa månader, men detta kan förändras nu när Covid-19 är i farten. Hon menar på att hon kanske måste hoppa in om det saknas personal och om de inte kan få in extra personal nu under denna sköra tid. Samma sak beskriver sjuksköterskan Karin att deltidsarbete möjliggör att återhämtning finns och att det går ihop med hennes privatliv. Relaterad till deras fritid så talar respondenterna om att det är sällan de tar med arbetet hem, det händer ibland vi är människor och har känslor men oftast så lämnar respondenterna detta på arbetet. Respondenterna uttrycker att beroende på hur länge du arbetat kan detta påverka ens emotionella tankar. Sjuksköterskan Karin berättar att det var svårt att lämna jobbet bakom sig i början av hennes karriär, då tog hon alltid med sig jobbet hem beroende på vilka
