Rakare virke i södra Sverige

Anders Lycken, Göran Karlsson

SP Rapport 2008:06

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Skevhet

Rakare virke i södra Sverige

Anders Lycken, Göran Karlsson

Abstract

Straighter timber in southern Sweden

A method, developed by SP Trätek, to measure and detect grain angle in an industrial environment has been tested in three sawmills in southern Sweden. By measuring the grain angle on logs or blocks it is possible to treat twist prone boards during kiln drying, and thereby to a large extent avoid producing twisted boards.

The amount of sixths can be reduced by 4-5%. Besides the rise in quality of the produced timber, the disturbances in production are also lessened, due to fewer boards causing problems in the different process steps.

Key words: kiln, grain angle, saw mill, twist

SP Sveriges Tekniska SP Technical Research Forskningsinstitut Institute of Sweden

SP Rapport 2008:06 SP Report 2008:06 ISBN 978-91-85829-20-0 ISSN 0284-5172 Stockholm 2008 Postal address: Box 5609

SE-114 86 STOCKHOLM, Sweden

Telephone: +46 10 516 50 00

Telefax: +46 411 83 35

Innehållsförteckning

3. Diskussion och slutsats 19

4. Urval av litteratur i ämnet 20

Förord

Projektet ”Kundanpassad sågverksproduktion/rakare virke” är finansierat av Södra Sveriges

Trävaruexportförening samt de medverkande företagen, Viking Timber AB, Wallnäs AB och Bergs Timber AB. Arbetet har pågått ett drygt år, med början i slutet av 2005 och avslut i januari 2007. Orsaken till att plankor blir skeva står främst att finna i fibervinkeln i virket. Den kan mätas antingen på stockens mantelyta eller på den sågade ytan. De biologiska orsakerna till skevhet samt de använda mätteknikerna kan studeras på andra ställen i litteraturen och redovisas inte närmare här.

Sammanfattning

En av SP Trätek utvecklad teknik att industriellt mäta och registrera fibervinkel på barkade stockar eller block har installerats på tre sågverk i södra Sverige. Genom att mäta fibervinkeln kan plankor som är skevningsbenägna särbehandlas under torkningen och därigenom kan man till stor del undvika att producera skeva plankor.

Andelen urlägg beroende på skevhet kan minska med upp till 4-5%. Förutom kvalitetshöjning på det färdiga virket minskar även produktionsbortfall beroende på plankor som fastnar i olika processteg.

1. Försöksupplägg

Fibervinkeln mäts genom att med bildbehandling mäta riktningen på den ellips som uppstår vid belysning av en träyta med punktlaser.

Fibervinkeln mäts under längstransport av stocken (Viking, Bergs) eller blocket (Wallnäs). Det går även att mäta på plankor under tvärtransport i råsorteringen, vilket används på andra ställen. Skälet till fibervinkelmätning är olika för de olika verken, liksom hanteringen av virket efteråt. Skäl och hante-ring beskrivs i texten för respektive installation.

Mätning gjordes på 3 m längd. Plankor vridna åt vänster får negativt tecken, se Figur 1. En glipa till höger i Figur 1 ger alltså -tecken (vanligast), en glipa till vänster ger +tecken.

Figur 1. Tecken för höger- eller vänstervridning.

Efter mätning (Viking, Wallnäs) togs paketen till justerverket för sortering med avseende på skevhet. Listor över utfall togs ut. Det gjordes inte på Bergs Timber.

Ingående träslag är gran.

1.1. Viking Timber

Provet genomfördes 2006-10-24. På Viking Timber sorteras de sämsta 5 %, de med störst fibervinkel, bort i timmerintaget och sågas till annan dimension. Orsaken att endast 5 % väljs bort är problemen som uppstår om fler ”felstockar” skall hanteras. Resterande 95 % används främst till karmvirke, som är känsligt för skevhet. Dimensionen som ingår i försöket är 41x126 mm2.

Figur 2. Mätning av fibervinkel på stockar i sågintaget. Notera laserpunkten på stockens mantelyta.

Vid försöket placerades 3 paket med bra virke (utan 5 % sämsta) i en stapel. Paketen märktes FS1, FS2 och FS3. Som referens placerades 3 paket med osorterat virke i en stapel intill. Dessa referenspa-ket märktes RS4, RS5 och RS6. Pareferenspa-keten är 22 lager höga med 11 plankor i bredd. Antal strörader är 9. Vikter används under torkningen, som sker i kammartork. Fuktkvoten på virket sades vara 12 %, vil-ket inte kontrollmättes.

Mätning skedde på lager 1, 2 och ca halva 3 samt 21, 22 och ca halva lager 20 i paket 1, 3, 4 och 6. Inga mellanpaket mättes. Totalt mättes ca 55 plankor/paket.

Figur 3. Paketens placering i torken.

FS 1

FS 3

RS 5

RS 6

Framsorterat

bra virke

FS 2

RS 4

”Nulägesvirke”

Figur 4. Ett underpaket med plankor sågade ur ett parti där stockarna med de 5 % största fibervinklarna bortsorterats.

Plankorna sorterades därefter i justerverket. På Viking Timber skulle plankorna gå in i produktionen direkt, varför sorteringen skedde även med övriga kvalitetsaspekter, vilket till viss del försvårar utvär-deringen av justeringsresultatet, eftersom det kan vara svårt att avgöra orsaken till nedklassningen.

1.2. Wallnäs

Provet genomfördes 2006-10-25. På Wallnäs sorteras den sämsta 3:e-delen av plankorna undan för att läggas i bottenpaket i torken. Dimensionen som mätningen utfördes på är 44x125 mm2.

Figur 5. Mätning av fibervinkel på sågad yta på fyrkantblock. Notera den röda laserpricken på blockets ovansida.

Figur 6. De skevningsbenägna plankorna märks med färg för att kunna sorteras för sig i råsorteringen. I den vänstra bilden syns färgsprutan. I den högra bilden syns plankor, färgmärkta för att sorteras till bottenpaket.

Vid försöket placerades 2 paket med skevningsbenäget virke, de med stor fibervinkel (1/3 sämsta) i en stapel, som topp- och bottenpaket, tillsammans med ett bra paket som mittpaket. Paketen numrerades och märktes med nummer 1, 2 och 3. Som referens placerades 3 paket med bra virke i en stapel intill. Dessa paket märktes med nummer 4, 5 och 6. Paketen är 22 lager höga med 11 plankor i bredd. Antal strörader är 9. Paketen är torkade i vandringstork utan vikter eller tryckramar.

Fuktkvoten mättes till 12,8 på toppaket Nr 1 och 15,5 på bottenpaket Nr 6.

Mätning skedde på lager 1, 2 och ca halva 3 samt lager 11, 12 och ca halva lager 13 i paket 1, 2, 3, 4 och 6. Totalt mättes ca 52 plankor/paket.

Figur 7. Paketens placering i torken.

Figur 8. Paket 4, 5 och 6 kommer ut ur torken.

Paketen sorterades därefter i justerverket och listor över utfallet togs ut. Justerverkssorteringen skulle ske enbart utifrån skevheten på plankorna.

Paket

1

Paket

2

Paket

3

Paket

4

Paket

5

Paket

6

Sämsta tredjedelen

(skevningsbenäget)

Referens-paket

Figur 9. Ett överpaket med skevningsbenägna plankor.

Figur 10. Ett överpaket med skevningsobenägna, bra, plankor.

1.3. Bergs Timber

Provet genomfördes 2007-01-26. På Bergs Timber mäts fibervinkeln på stocken för att kunna posta om de skevningsbenägna stockarna till en annan, inte så känslig, dimension. I försöket hade den säm-sta tredjedelen stockar sorterats ut. Dimension som ingick i studien var 47x100 mm2. De fibervinkel-mätta stockarna var längdsorterade, ca 3 m långa, medan de ordinarie inte var längdsorterade. Båda partierna var klentimmer ur samma diameterklass.

Figur 12. Fibervinkeln mäts på stockens mantelyta för att kunna posta om sågen.

Vid försöket placerades 3 paket med bra virke, utan 1/3 med störst fibervinkel, i en stapel. Paketen märktes 1, 2 och 3. Som referens placerades 3 paket med osorterat virke i en stapel på motsvarande position i torken, från andra sidan, se Figur 13 och Figur 14. Dessa paket märktes 4, 5 och 6. Torken tar fem staplar. Paketen är 22 lager höga med 12 plankor i bredd. Antal strörader är 7. Tryckramar eller vikter används inte under torkningen, som sker i kammartork. Fuktkvoten på materialet sades vara 20 %, vilket inte kontrollmättes.

Mätning skedde på lager 1, 2 och 3 samt 10, 11 och 12 i paket 1, 2, 3, 4 och 5. I paket 6 mättes endast lager 1, 2, 3 och 4 pga tidsbrist. Totalt mättes ca 70 plankor/paket. Ingen justerverkssortering genom-fördes.

Figur 13. Paketens placering i torken.

Figur 14. Paketens placering i torken. Även första stapeln var tre paket hög.

Provpaketen placerades på så likartat sätt som möjligt i torken, så att torkens förmåga inte skall på-verka resultatet. Paketen täcker inte hela torkens bredd, utan står omlott, men provpaketens ställdes lika långt från torkens väggar och port för att påverkan skall bli så lika som möjligt för de olika försöksleden.

2. Resultat

Eftersom plankorna kan skeva åt antingen höger och vänster, vilket ställer till lika mycket problem, och man vill veta hur mycket partiet vrider sig, oberoende av riktning, har medelvridningen beräknats utgående från vridningens absolutvärde medan spridningsmåttet beräknas utifrån det faktiska vrid-ningsmåttet med tecken.

2.1. Viking Timber

Skillnaden mellan ”bra” paket och ”nuläges”-paket är inte så stor vad gäller skevhetens storlek. Topp-paketens skevhet är i stort lika, oberoende på om de är ”bra” eller ”nuläges”. Bottenpaketen skiljer

”Nulägesvirke”

5

6

4

1

3

Framsorterat

bra virke

2

mer, men inte särskilt mycket, se Tabell 1. Notera att endast de 5 % sämsta stockarna sorterats bort. För noggrannare beskrivning, se Tabell 7 i bilagan.

I justerverket sorterades plankorna även på andra kvalitetsnedsättande defekter, så utslaget är inte så stort som kunde förväntas. Den största skillnaden är i VII, som minskade med hälften då stockarna sorteras för fibervinkel, se Tabell 2. Med V+ och V hopslagna är enda skillnaden att ca 2 % flyttas från VII till VI, se Tabell 3. För noggrannare beskrivning av sorteringsresultatet, se Tabell 10 i bilagan.

Tabell 1. Mått på skevheten på virke från Viking Timber. FS-paket innehåller "bra" virke, RS-paket innehåller "nulägesvirke".

Viking Timber (5 % sämsta stockar bortsorterade)

Paketnr

FS 1 FS 3 RS 4 RS 6 Totalt Totalt Medelvärde av Skevhetens absolutbelopp,

mm/3m 7,0 6,5 7,1 7,3 7,0

Totalt Skevhetens standardavvikelse, mm/3m 3,7 4,4 4,8 4,6 4,4

Tabell 2. Kvalitetsutfall i justerverket. FS-paket innehåller "bra" virke, RS-paket innehåller "nulägesvirke".

Tabell 3. Kvalitetsutfall med V+ och V hopslagna. FS-paket innehåller "bra" virke, RS-paket innehåller "nulägesvirke". FS V, V+ VI VII Tot, antal 541 167 15 %, volym 75,0% 23,1% 1,9% RS V, V+ VI VII Tot, antal 542 153 30 %, volym 75,0% 21,2% 3,8%

2.2. Wallnäs

Skillnaden mellan ”bra” och ”dåliga” paket var stora. Genom att placera plankor från timmer med stor fibervinkel i bottenpaket kan partiets medelskevhet minska från ca 8 mm till ca 7 mm i medelvärde. Andelen nedklassade på grund av skevhet sjunker från drygt 7 % till drygt 3 %. För noggrannare beskrivning av skevheten, se Tabell 8 i bilagan. För noggrannare beskrivning av sorteringsresultatet, se Tabell 11 i bilagan.

I nedanstående tabell används ”alla paket” som nulägesbeskrivning och paket 2, 3 och 4 som mått på förbättringspotentialen. ”Alla paket” kan användas som nulägesbeskrivning eftersom de innehåller alla plankor, både ”bra” och ”dåliga”. Paket 2, 3 och 4 valdes för att beskriva förbättringspotentialen, dvs hur det kan se ut med ett ”dåligt” paket i botten och två ”bra” paket ovanpå.

FS V+ V VI VII Tot, antal 450 91 167 15 %, volym 62,2% 12,8% 23,1% 1,9% RS V+ V VI VII Tot, antal 470 72 153 30 %, volym 64,8% 10,3% 21,2% 3,8%

Tabell 4. Mått på skevheten på virke från Wallnäs. Paket 2, 4 och 6 innehåller "bra" virke medan paket 1 och 3 innehåller skevningsbenäget virke.

Wallnäs (sämsta tredjedelen plankor skall sorteras till bottenpaket)

Paketnr

1 2 3 4

5 (samma

som 2) 6 Totalt Totalt Medelvärde av Skevhetens absolutbelopp,

mm/3m, paket 1, 2, 3, 4, 5, 6 18,3 5,1 10,3 6,8 5,1 2,9 8,0 Totalt Skevhetens standardavvikelse, mm/3m,

paket 1, 2, 3, 4, 5, 6 8,7 4,2 4,4 8,3 4,2 3,5 8,0 Totalt Medelvärde av Skevhetens absolutbelopp,

mm/3m, paket 2, 3 och 4 5,1 10,3 6,8 7,4 Totalt Skevhetens standardavvikelse, mm/3m,

paket 2, 3, 4 4,2 4,4 8,3 6,4

Tabell 5. Justerverkssortering enbart på skevhet.

Ej nedklassade Nedklassade till VI Nedklassade till VII Nedkl tot

Antal Volym % Antal Volym % Antal Volym % Antal % Totalt

Paket

1, 2, 3, 4, 5, 6 1342 31,06 92,7% 87 2,04 6,0% 18 0,42 1,2% 105 7,3% 1447

Paket

2, 3, 4 696 16,09 96,8% 19 0,44 2,6% 4 0,09 0,6% 23 3,2% 719

2.3. Bergs Timber

Skillnaden mellan ”bra” paket och paket från ordinarie produktion är här inte så stor vad gäller skev-hetens storlek, ca 1 mm. Spridningen är ungefär densamma i de båda grupperna. För noggrannare beskrivning, se Tabell 9 i bilagan.

Ingen justerverkssortering gjordes. Istället kontrollerades hur många som klarar Nordiskt Träs skev-hetsregel. Mätningen i försöket gjordes på 3 m mätlängd och NT:s mätlängd är 2 m. Tillåten skevhet enl NT är 6 % av bredden, i detta fall 100 mm, alltså 6 mm. Vi mätte på 3 m längd, tillåten skevhet blir alltså 9 mm. Antal plankor som klassas ner pga skevhet i ordinarie parti är 11,3 % och i fibervin-kelsorterade 8,7 %. En minskning med 2,6 %-enheter.

Tabell 6. Mått på skevheten på virke från Bergs Timber. ”Fiber-”paket innehåller "bra" virke, utan plankor från den tredjedel stockar som har störst fibervinkel.

Bergs (sämsta tredjedelen stockar skall sorteras till annat)

Fiber botten Fiber mitt Fiber topp Ordinarie botten Ordinarie mellan Ordinarie topp Totalt Totalt Medel av Abs av skevhet 3,0 2,6 5,1 5,1 3,5 5,6 4,1 Totalt Stdav av Skevhet, mm/3m 4,0 3,5 6,5 4,3 3,5 5,9 4,8

3. Diskussion och slutsats

En av finesserna med att fibervinkelmäta virket före tork är att man kan förbättra produkterna, i stället för att klassa ner de dåliga i justerverket – utbytet ökar.

I rapporten har skevheten redovisats som ett absolut mm-mått, och inte som ett skevhetsmått per breddenhet, vilket gör att resultaten inte är direkt jämförbara då plankbredderna varierar mellan de olika verken.

Oavsett vilket sätt man använder för att sortera bort eller fram virke med hjälp av fibervinkelmätare – stock, block eller planka – kan det vara lönsamt. Vilken metod som väljs beror på sågverkets layout och möjlighet till anpassning; det är inte säkert att det är möjligt att sortera bort stockar i sågintaget; det skall finnas fack i råsorteringen att lägga virke till bottenpaketen i, logistiken skall fungera med särskild hantering av vissa paket, osv.

I studierna på de tre ingående verken har tre olika system testats, och alla har visat sig uppfylla de självklara kraven att upptäcka stockar och block som genererar skevhetsbenägna plankor. Det finns även system som klarar att mäta fibervinkeln på plankor i råsorteringen.

Efter ett antal månaders drift vid Wallnäs säger sig justerverkspersonalen se märkbara skillnader mellan virke som är sorterat med avseende på fibervinkel jämfört med osorterat virke.

I den föreliggande studien har det ekonomiska utfallet inte beräknats. Den ekonomiska förtjänsten har på andra verk beräknats till ca 15 kr/m3 för de behandlade dimensionerna Det är nog inte en för opti-mistisk siffra, utan den kan säkert uppfyllas även här. Förutom den rena ekonomiska vinsten, beroende på minskade nedklassningar och mindre avkap, flyter produktionen lättare med mindre störningar or-sakade av skeva plankor. Förtjänsten, eller besparingen, beroende på produktionsförbättringar är betydligt svårare att beräkna, men kan i många fall vara högre är kvalitetsförbättringsintäkten. Även hyvlingslinjer fungerar bättre om det skeva virket hålls utanför.

I goda tider, då ”allt går att sälja”, gäller det att hålla produktionen uppe, med minimala driftstörning-ar. I sämre tider, då kvaliteten är viktigare, gäller det att hålla en hög kvalitet. I båda fallen är skeva plankor till besvär och bör undvikas. Detta kan göras genom att mäta fibervinkeln och behandla virket därefter

4. Urval av litteratur i ämnet

Att detektera fibervinkel med 4 kameror på obarkade stockar. Resultat från vinterprov Berg Per; Oja Johan

Stockholm, Trätek, 2004 Trätek Rapport L 0404010

Mätutrustning för bestämning av fibervinkel och kärnvedsinnehåll vid tvärtransport av träprodukter i råsorteringen

Oja, Johan; Grundberg, Stig; Berg, Per; Fjellström, Per-Anders

Skellefteå, SP, 2006 SP Rapport 2006:16

Automatic measurement of compression wood and spiral grain for the prediction of distortion in sawn wood products.

Nyström, J. 2002.

LTU 2002:37 ISSN 1402-1544.

Drying and Re-conditioning of Pre-twisted Boards Laboratory and Industrial Tests Report on WP 2.4 and WP 2.7 of the STRAIGHT project

Salin, Jarl-Gunnar; Esping, Björn; Hájek, Boris

Stockholm, SP, 2005 SP Rapport 2005:14

Spiral grain in Norway spruce Säll Harald

Växjö, Växjö university press, 2002 Acta Wexionensia 22/2002

Inköpsregler för byggnadsvirke : byggbranschens kvalitetskrav Johansson, Germund; Kliger, Robert; Perstorper, Mikael

Stockholm, BFR, 1993

Bilagor

Tabell 7. Mått på skevheten på virke från Viking Timber.

Viking Timber

Paketnr

Lager i

paketet FS 1 FS 3 RS 4 RS 6 Totalt 1 Medel av abs av Skevhet, mm/3m 7,3 7,5 7,4 7,4 7,4 Stdav av Skevhet, mm/3m 4,6 5,7 4,9 3,2 4,5 2 Medel av abs av Skevhet, mm/3m 5,6 7,4 7,0 5,7 6,4 Stdav av Skevhet, mm/3m 2,9 4,3 4,9 4,2 4,0 3 Medel av abs av Skevhet, mm/3m 8,0 6,6 6,8 6,0 6,9 Stdav av Skevhet, mm/3m 5,8 6,3 3,5 4,7 4,9 20 Medel av abs av Skevhet, mm/3m 6,8 6,3 7,8 5,7 6,5 Stdav av Skevhet, mm/3m 4,2 4,0 7,2 1,8 4,2 21 Medel av abs av Skevhet, mm/3m 6,5 6,7 7,5 9,7 7,6 Stdav av Skevhet, mm/3m 3,5 3,6 4,4 7,2 4,8 22 Medel av abs av Skevhet, mm/3m 8,0 4,3 6,4 9,0 6,9 Stdav av Skevhet, mm/3m 2,3 2,9 4,8 4,6 4,1 Totalt Medel av abs av Skevhet, mm/3m 7,0 6,5 7,1 7,3 7,0 Totalt Stdav av Skevhet, mm/3m 3,7 4,4 4,8 4,6 4,4

Tabell 8. Mått på skevheten på virke från Wallnäs.

Vallnäs Paketnr Lager 1 2 3 4 5 (samma som 2) 6 Totalt 1 Medel av abs av Skevhet, mm/3m 20,8 10,1 10,5 10,3 10,1 4,5 11,1 Stdav av Skevhet, mm/3m 6,7 4,1 4,8 9,1 4,1 3,1 7,8 2 Medel av abs av Skevhet, mm/3m 24,3 3,0 11,5 11,1 3,0 1,5 10,3 Stdav av Skevhet, mm/3m 12,1 2,9 4,6 10,9 2,9 2,0 11,2 3 Medel av abs av Skevhet, mm/3m 19,5 3,3 11,0 8,6 3,3 2,5 8,4 Stdav av Skevhet, mm/3m 9,0 2,2 6,1 9,2 2,2 4,2 9,1 11 Medel av abs av Skevhet, mm/3m 14,7 3,5 9,5 3,3 3,5 3,1 6,8 Stdav av Skevhet, mm/3m 5,9 3,0 2,5 3,9 3,0 3,3 6,3 12 Medel av abs av Skevhet, mm/3m 15,7 4,7 10,3 3,8 4,7 2,5 7,4 Stdav av Skevhet, mm/3m 6,7 3,9 5,3 6,9 3,9 2,7 7,7 13 Medel av abs av Skevhet, mm/3m 11,0 4,2 7,5 2,4 4,2 3,6 5,4 Stdav av Skevhet, mm/3m 2,8 2,9 4,0 3,6 2,9 4,5 5,4 Totalt Medelvärde av Skevhetens absolutbelopp,

mm/3m, paket 1, 2, 3, 4, 5, 6 18,3 5,1 10,3 6,8 5,1 5,1 8,0 Totalt Skevhetens standardavvikelse, mm/3m,

paket 1, 2, 3, 4, 5, 6 8,7 4,2 4,4 8,3 4,2 4,2 8,0 Totalt Medelvärde av Skevhetens absolutbelopp,

mm/3m, paket 2, 3 och 4 5,1 10,3 6,8 7,4 Totalt Skevhetens standardavvikelse, mm/3m,

Tabell 9. Mått på skevheten på virke från Bergs Timber. Bergs Paketnr Lager Data Fiber botten Fiber mitt Fiber topp Ordinarie botten Ordinarie mellan Ordinarie topp Totalt 1 Medel av Abs av skevhet 2,7 4,7 6,5 6,2 5,2 7,2 5,4 Stdav av Skevhet, mm/3m 3,1 5,0 7,0 4,8 4,7 8,3 5,7 2 Medel av Abs av skevhet 6,0 2,2 4,9 3,8 3,0 5,1 4,1 Stdav av Skevhet, mm/3m 6,2 2,5 9,3 3,1 3,4 6,8 5,5 3 Medel av Abs av skevhet 1,6 1,9 7,7 5,4 2,7 5,6 4,1 Stdav av Skevhet, mm/3m 2,4 3,7 9,1 4,4 2,7 5,6 5,2 4 Medel av Abs av skevhet 5,1 5,1

Stdav av Skevhet, mm/3m 4,9 4,9

10 Medel av Abs av skevhet 1,6 1,4 2,2 2,7 3,3 2,2 Stdav av Skevhet, mm/3m 2,2 2,2 1,7 2,7 3,9 2,7 11 Medel av Abs av skevhet 2,3 4,0 5,2 4,2 6,6 4,4 Stdav av Skevhet, mm/3m 3,3 3,1 5,0 4,3 6,3 4,6 12 Medel av Abs av skevhet 3,7 1,3 3,3 3,2 6,1 3,5 Stdav av Skevhet, mm/3m 4,3 2,5 2,9 3,2 3,4 3,7 Totalt Medel av Abs av skevhet 3,0 2,6 5,1 5,1 3,5 5,6 4,1 Totalt Stdav av Skevhet, mm/3m 4,0 3,5 6,5 4,3 3,5 5,9 4,8 Totalt Medel av Abs av skevhet,

Fibermätt 3,5

Totalt Stdav av Skevhet, mm/3m,

Fibermätt 4,9

Totalt Medel av Abs av skevhet,

Ordinarie 4,7

Totalt Stdav av Skevhet, mm/3m,

Tabell 10. Utdrag från justerverkslista, Viking Timber.

Viking Timber

41x126

FS

L [dm], antal V+ V VI VII tot %

30 1 1 0,1% 33 1 1 0,1% 36 20 20 2,8% 39 27 3 30 4,1% 42 403 91 164 13 671 92,8% Tot antal 450 91 167 15 723 % 62,2% 12,6% 23,1% 2,1% lm [m] 1870 382 701 61 3013,5 medellängd [m] 4,16 4,20 4,19 4,06 4,17 Vol [m3] 9,7 2,0 3,6 0,3 15,6 62,2% 12,8% 23,1% 1,9% 41x126 RS

L [dm], antal V+ V VI VII tot %

30 3 3 0,4% 33 1 1 0,1% 36 15 15 2,1% 39 25 25 3,5% 42 430 72 153 26 681 94,2% Tot antal 470 72 153 30 725 % 64,8% 9,9% 21,2% 4,1% lm [m] 1958 302 643 122 3024,0 medellängd [m] 4,16 4,20 4,20 4,05 4,17 Vol [m3] 10,1 1,6 3,3 0,6 15,6 64,8% 10,3% 21,2% 3,8%

Det kan tyckas vara alltför lika mellan partierna, men i VII har antalet halverats. Det innebär att värstingarna är borta.

Tabell 11. Utdrag från justerverkslista, Wallnäs.

Provsortering 44x125 Gran Wallnäs 20061025 Nedklassning endast på grund av

skevhet. Paket # Ej nedklassade Volym Nedklassade till VI Volym Nedklassade

till VII Volym Paket # 1 167 3,79 66 1,56 14 0,33 Paket # 2 234 5,59 1 0,02 Paket # 3 226 5,06 15 0,35 1 0,02 Paket # 4 236 5,44 3 0,07 3 0,07 Paket # 5 239 5,61 2 0,04 Paket # 6 240 5,57 31,06 2,04 0,42 Total volym 33,52 Nedklassade till VI 2,04 Nedklassade till VII 0,42

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Box 857, 501 15 BORÅS

Telefon: 010-516 50 00, Telefax: 033-13 55 02 E-post: info@sp.se, Internet: www.sp.se www.sp.se

SP Rapport :2008:06 ISBN 978-91-85829-20-0 ISSN 0284-5172

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut utvecklar och förmedlar teknik för näringslivets

utveckling och konkurrenskraft och för säkerhet, hållbar tillväxt och god miljö i samhället. Vi har Sveriges bredaste och mest kvalificerade resurser för teknisk utvärdering, mätteknik, forskning och utveckling. Vår forskning sker i nära samverkan med högskola, universitet och internationella kolleger. Vi är drygt 850 medarbetare som bygger våra tjänster på kompetens, effektivitet, opartiskhet och internationell acceptans.