Hjältar och genus -En kritisk analys av Handbok för superhjältar

48 

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans 1–3 Svenska

Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15,0 hp

VT, 2021

Hjältar och genus

En kritisk analys av Handbok för superhjältar

Linnea Hedengran & Alice Larsson

(2)

2 Abstract

Alice Larsson och Linnea Hedengran. Hjältar och genus: En kritisk analys av Handbok för

superhjältar. 2021. Svenska, självständigt arbete, 15 högskolepoäng. Örebro universitet,

institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Syftet med studien är att ge en kritisk belysning av hur superhjältemotivet och genus presenteras i bokserien Handbok för superhjältar som är populär bland barn och används i skolorna. Bokserien har även en tillhörande lärarhandledning där det finns tips och idéer för hur en kan jobbar med böckerna i skolan. Även böckernas normer med tyngdpunkt på genus och underliggande budskap undersöks. Vidare undersöker vi hur hjältemotivet påverkar elever i grundskolan. Tidigare forskning som är relevant för studien är M May Naraharas litteraturöversikt som behandlar barnböcker hur de förr var riktat till respektive kön och hur könsrollsstereotyper påverkar barn. Vidare används Maria Nikolajevas artikel Harry Potter

och barnlitteraturens hemligheter där hjältens betydelse och förutsättning diskuteras samt

vuxenormaliteten i barnlitteraturen. Till sist presenteras Birgitta Henes avhandling som är relevant för studien där hon undersökt ett 20-tal olika böcker hur pojkar respektive flickor tar plats litteraturen.

Resultatet visar att bokserien inte förhåller sig könsneutralt. Mobbning som ska vara en utgångspunkt för böckerna tar lite plats och det saknas konsekvenser för vad mobbning både orsakar och konsekvenser för de som mobbar. Genom det intersektionella perspektivet kan vi se att en vithetsnorm präglar böckerna med olika typer av makthierkier. I och med

superhjältetemat blir böckerna mer abstrakta och elever kan förhoppningsvis se att alla har en superhjälte inom sig. Däremot anspelar det på att du behöver bli någon annan för att vara speciell och bli bekräftad av samhället, vilket kan vara problematiskt.

(3)

3

Innehållsförteckning

1.0 Inledning... 4 1.1 Syfte ... 5 1.2 Frågeställning: ... 5 2.0 Disposition... 6 3.0 Metod ... 7 3.1 Material ... 7

3.1.1 Bokens handling (analysobjekt) ... 7

3.1.2 Tillvägagångssätt och analysmetoder ... 8

3.1.3 Nikolajevas schema ... 9

4.0 Teoretisk bakgrund och centrala begrepp... 10

4.1 Barnböcker/barnlitteratur ... 10

4.2 Fantastik ... 11

4.2.1 Det karnevaliska ... 12

4.3 Normer... 12

4.4 Genus ... 13

4.4.2 Beskrivningen av flickor och pojkar i böcker ... 14

4.5 Hjältemotivet ... 16

4.6 Intersektionalitet ... 17

5.0 Tidigare forskning ... 19

5.1 Tidigare studentuppsatser om Handbok för superhjältar ... 21

6.0 Resultatredovisning och analys ... 22

6.1 Karaktärernas namn ur ett genusperspektiv... 22

6.2 Karaktärernas utseende ur ett genusperspektiv... 24

6.3 Karaktärernas egenskaper och personligheter utifrån ett genusperspektiv ... 30

6.4 Handbok för superhjältar ur ett intersektionellt perspektiv ... 34

6.5 Handbok för superhjältar utifrån hjältemotivet ... 36

7.0 Lärarhandledningar och arbetet i skolan ... 39

8.0 Avslutande diskussion ... 42

(4)

4

1.0 Inledning

I skolan idag är högläsning en del av svenskundervisningen och många lärare läser böcker som har lärarhandledning att ta hjälp av. Dessutom är det inte ovanligt att böckerna kommer med ett visst budskap som författaren vill förmedla på ett eller annat sätt. Vår uppfattning är att det ofta väljs högläsningsbok i svenskundervisningen som inkluderar ett

värdegrundsarbete. Enligt läroplanen (Skolverket, 2019) ska skolans värdegrundsuppdrag vara inkluderad i alla ämnen som undervisas vilket inkluderar svenskundervisningen.

Värdegrundsarbetet präglas av förståelse för allas lika värde och ingen ska diskrimineras eller kränkas på grund av hur denne är som person. Hela skolgången ska genomsyras av förståelse för andra och en likabehandling där alla är lika mycket värda.

Under vår praktik märkte vi att Elias Våhlund och Agnes Våhlunds Handbok för superhjältar var vanligt förekommande som högläsningsbok i svenskan, dels för att den är populär hos eleverna, dels för att den går att arbeta med utifrån ett värdegrundsperspektiv. Boken som handlar om en mobbad tjej som lär sig att bli en superhjälte fick oss att börja fundera på hjältemotivet i böcker som är riktade till barn och unga. Det är ett vanligt fenomen vi stöter på i böcker, barn som har det dåligt ställt och/eller är mobbade och utvecklas till en hjälte av olika slag. Vi ser det inte bara i Handbok för superhjältar utan vi ser det i Harry Potter,

Hungerspelen, Pippi, listan kan göras lång. Alla dessa böcker fick oss att fundera på vilka

konsekvenser det får i klassrummet när en väljer att arbeta med böcker med denna typ av handling. Får detta verkligen eleverna att känna att de kan vara sig själva eller leder det till förvirring om att en behöver bli någon speciell för att bli accepterad av samhället? Vi har upplevt att många arbetat med Handbok för superhjältar för att på något vis belysa att alla har vi en betydelse och är viktiga, men vi undrar om det verkligen är på det sättet när

huvudkaraktären behöver bli någon speciell för att kunna bli accepterad av alla andra. Blir det rätt signaler vi sänder ut till eleverna eller signalerar det att de inte alls duger som de är?

I en intervju med författarna av Handbok för superhjältar uttrycker Elias Våhlund vidare att de förhåller sig könsneutralt och att det inte finns ett fokus på ’flicka’ och ’pojke’. Att författarna skulle ha ett genusperspektiv när de skrev boken var inget vi hade lagt märke till när vi läst böckerna för första gången. Vi la inte märke till att boken på något vis skulle förhålla sig könsneutralt utan vi var av uppfattningen att det var tvärt om. Flickorna och pojkarna i boken har sådana särdrag som gör det tydligt huruvida det är en pojke eller flicka

(5)

5 som gestaltas. Att författarna uttrycker sig på det sättet och vi upplever det på ett helt annat sätt fick oss också att vilja studera genusaspekterna i boken för att se om vi verkligen kunde uppleva det så olikt mot vad författarna menade att en skulle göra.

1.1 Syfte

Syftet med vår studie är att ge en kritisk belysning av genus och superhjältemotivet i

Handbok för superhjältar, samt böckernas normer med tyngdpunkt på genus och

underliggande budskap.

1.2 Frågeställning:

Hur framställs genus och hjältemotivet i bokserien Handbok för superhjältar?

- Vilka normer, med utgångspunkt ur ett genusperspektiv, synliggörs i bokserien? Vilka positiva och negativa aspekter finns av användandet av hjältemotivet?

(6)

6

2.0 Disposition

För att underlätta läsningen och för att ge läsaren en helhetssyn har vi valt att beskriva i detta avsnitt hur uppsatsen är upplagd. Vi har disponerat vår studie på följande sätt: inledningsvis beskriver vi vår metod, där vi förklarar analysobjektet, tillvägagångssätt och analysmetoder. Vi nämner där bland annat Nikolajevas (2017) schema för vad som är typiskt kvinnligt och manligt. Efter det avsnittet presenterar vi den teoretiska bakgrunden och centrala begrepp. Vi beskriver fantastik, barnlitteratur, det karnevaliska mönstret, normer, genus, hjälten och intersektionalitet. Vidare kommer vi in på den tidigare forskningen. I det avsnittet tar vi upp författarna M May Narahara, Maria Nikolajeva och Birgitta Hene som gjort studier och översikter om hur kön presenteras och gestaltas i barnlitteratur samt hur hjälten och

hjälteberättelsen är uppbyggd. Till sist i det avsnittet presenterar vi tidigare studentuppsatser som gör liknande studier om hjälten och genus i barnlitteratur. Efter tidigare forskning presenteras vår resultatredovisning och analys för studien där vi kommer avsluta med en diskussion hur det kan kopplas till svenskundervisningen. För att sedan samla ihop allt avslutar vi med en diskussion kring studien och hur det skulle kunna forskas vidare.

(7)

7

3.0 Metod

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för och motivera de val vi gjort i studien. Bokseriens handling kommer att vara starten för avsnittet och därefter följer redogörelse för

tillvägagångssätt och analysmetoder. Vi beskriver hur analysen gått till samt presenterar Maria Nikolajevas (2017) schema för vad som är pojkigt respektive flickigt.

3.1 Material

3.1.1 Bokens handling (analysobjekt)

Analysmaterialet vi valt är En handbok för superhjältar vilket är en bokserie skriven av Elias och Agnes Våhlund. Bokserien var från början tänkt att vara en enskild bok skriven för äldre elever men Agnes Våhlunds illustrationer passade bättre till de yngre åldrarna. Böckerna är formade till att passa som högläsningsbok i skolan med korta kapitel och många

illustrationer. Det finns dessutom lärarhandledning till varje bok med material som lärare kan använda sig av i sin undervisning. Lärarhandledningen är gratis och finns att ladda ner på internet. Bilderna i böckerna finns som PowerPoint och PDF att ladda ner för att läraren ska kunna visa bilderna på storbild för att alla ska kunna se. Bilderna i böckerna är tänkta att komplettera texten och har alltså ett viktigt inslag i böckerna. Böckerna är populära bland barn och har toppat listor över bästsäljande böcker. Många skolor använder sig av serien i undervisningen eftersom det även finns material för dem att använda, vilket gör att vårt val av bok har relevans för professionen.

I bokserien Handbok för superhjältar får vi följa Lisa i hennes utveckling från mobbad till superhjälte. Lisa är en vanlig tjej på nio år som nyligen börjat i en ny skola i en ny stad, detta på grund av att hennes mamma har fått jobb utomlands och Lisa ska bo hos sin mormor. Lisa blir mobbad redan från dag ett för att hon har stora utstående öron. I Lisas klass går det tre killar som är de mest drivande i mobbningen mot henne medan resten av skolan ser på. Nästan varje dag jagar de henne efter skolan och Lisa brukar springa det fortaste hon kan till biblioteket för att ta skydd där. En dag när Lisa springer in och gömmer sig bland hyllorna får hon syn på en röd bok, boken är så röd att den nästan är självlysande. Lisa går fram och plockar fram boken för att titta i den. Det är denna bok som ska förändra Lisas liv för all framtid. Lisa har hittat en bok som heter Handbok för superhjältar och det är den som Lisa ska komma att studera de närmaste dagarna och veckorna för att lära sig bli en superhjälte.

(8)

8

3.1.2 Tillvägagångssätt och analysmetoder

Vi har valt att läsa alla sex böcker i bokserien för att få en bra grund och kunna följa

böckernas och karaktärernas utveckling. Vi båda började att läsa igenom alla sex böcker för att få en djupare förståelse för bokens handling, karaktärerna och hur upplägget är för böckerna. Efter att ha läst alla böcker diskuterade vi kring böckerna och identifierade

problemområden. Utifrån problemområden som identifierats och begrepp som varit relevanta har vi läst böckerna igen. Vid den andra genomläsningen anammade vi ett kritiskt

förhållningssätt och vi hade vår teoretiska bakgrund med oss i tankarna, vilket gjorde läsningen mer noggrann och grundlig. Fler genomläsningar gjordes där vi undersökte

bilderna närmare och förde en diskussion kring det vi sett och läst. Då undersökte vi bilderna närmare och diskuterade dem tillsammans efter att ha läst. För att få svar på frågeställningen har analysen genomförts med ett genus- och intersektionellt perspektiv samt att vi gjort en normkritisk analys. Utöver detta har vi även valt att studera hjältemotivet och vilken roll det spelar när det kommer till elevernas personliga utveckling.

Vi har i analysen även gjort en bildanalys för att studera hur pojkar respektive flickorna i bokserien förhåller sig till traditionella könsmönster. Vi använder även bildanalysen för att kunna analyser färger och analysera det som inte går att läsa i texten. En bild säger ”mer än tusen ord” och därför anser vi att bilderna spelar en stor roll för vår analys av denna bokserie. Nikolajeva (2000, s.13) skriver att både texten och bilderna kan lämna luckor åt varandra, vilket gör att de kompletterar budskapet som författaren vill förmedla. Nikolajeva (2000) skriver hur detta kan vara ett sätt för illustratören eller barnboksförfattaren att skapa ett engagemang hos läsaren och få den personen intresserad av läsningen.

Litteraturvetaren Maria Nikolajeva beskriver i sin bok Bilderbokens pusselbitar (2000) hur bild och text kompletterar varandra och därmed skapar förväntningar om varandra för läsaren. Detta är ett sätt för exempelvis barn att uppleva samma bok på olika sätt och därför ges en förklaring till varför barn vill läsa en bok flera gånger. De lär sig att gå djupare in i handlingen och se händelser på nya sätt varje gång. Författaren skriver vidare om hur böckernas textliga innehåll kan lämna luckor åt läsaren att själv fylla i med sina egna erfarenheter och kunskaper, likaså bilderna.

(9)

9

3.1.3 Nikolajevas schema

Vi har under vår analys använt oss av Nikolajevas schema för vad som är pojkigt respektive flickigt i skönlitterära böcker. Schemats egenskaper har skapats utifrån rådande normer för hur pojkar och flickor bör bete sig. Alla personer i skönlitterära böcker följer inte detta schema, det finns böcker där både pojkar och flickor bryter mot schemat och de traditionella könsmönstren. Schemat visar att pojkar bland annat är starka, aggressiva och våldsamma medan flickor är vackra, lydiga och passiva.

Figur 1

Pojkar Flickor

Starka Vackra

Våldsamma Aggressionshämmande Känslokalla, hårda Emotionella, milda Aggressiva Lydiga

Tävlande Självuppoffrande

Rovgiriga Omtänksamma, omsorgsfulla Skyddande Sårbara

Självständiga Beroende

Aktiva Passiva

Analyserande Syntetiserande Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt Rationella Intuitiva

(10)

10

4.0 Teoretisk bakgrund och centrala begrepp

Nedan kommer vi presentera vår teoretiska bakgrund och centrala begrepp som använts i analysen. Avsnittet kommer behandla begreppen barnlitteratur, fantastik, det karnevaliska mönstret, normer och genus där vi också kommer beskriva vad som är typiskt pojkigt respektive flickigt. Avslutningsvis beskrivs hjälten och begreppet intersektionalitet.

4.1 Barnböcker/barnlitteratur

Under 1900-talet fick fler barn tillgång till det kulturella utbudet av böcker och barnboksutgivningen ökade kraftigt, detta till följd av att barnens levnadsförhållande

förbättrades och barnen började få tillgång till utbildning oavsett föräldrarnas ställning (Lena Kåreland, 2001, s. 11). Barnböcker har länge varit en del av barns uppfostran och är så än idag (Kåreland, 2015, s. 22). Det ansågs att barn kunde lära sig hur en uppförde sig samt vad som är rätt och fel genom att läsa böcker där de lydiga barnen i böckerna skulle bli förebilder till dem som läser. Detta i sin tur ska bidra till att läsaren kan utveckla sin egen

karaktärsutveckling. Barnböckerna ändras i takt med samhällets utveckling och speglar olika förhållanden i samhället som är relevant då boken produceras (Kåreland, 2015, s. 19).

Barnlitteratur har precis som vuxenlitteratur olika genrer och inom barnlitteraturens genrer spelar de mål in som läsningen hos barnen ska uppfylla. Genrerna tar olika mycket plats vid olika tidsepoker och speglar det samhälle som är just där och då. Kåreland (2015, s. 55) beskriver som nämnts ovan att barnboken förr var mer riktad till uppfostran men idag är mer inriktad på att endast underhålla och främja fantasin. Trots det finns det ofta ett

underliggande budskap i böckerna idag.

Barnen i förskolan får dagligen möta barnlitteratur och Kåreland (2015, s. 19) hävdar att högläsning är vanligt förekommande och den litteratur de får möta har en viktig roll i deras socialisation. Däremot minskar litteraturens roll när barnen börjar skolan och fokus läggs på läs- och skrivinlärning. I läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2019) står det att elever i svenskämnet ska få möjlighet att möta skönlitteratur från olika tider samt att de ska få möjlighet att utveckla sitt språk och sin egen identitet. De ska också få bekanta sig med skönlitterära barnboksförfattare.

(11)

11 I läroplanen (Skolverket, 2019) för grundskolan står det under svenskämnet att elever ska få möjlighet att möta skönlitteratur från olika tider samt att de ska få möjlighet att utveckla sitt språk och sin egen identitet. Även under det centrala innehållet för årskurs 1–3 står det att eleverna ska bekanta sig med några skönlitterära barnboksförfattare.

4.2 Fantastik

Fantastik, även kallat spekulativ fiktion är ett så kallat paraplybegrepp som innehåller flera undergenrer. Fantastiken inkluderar bland annat science fiction, fantasy och det

övernaturliga. Genren innefattar även realistiska framställningar med övernaturliga inslag, sådant som kanske inte inkluderas inom fantasy men som samtidigt inte speglar verkligheten. Genren tillkom för att kunna inkludera litterära verk som inte passar in i de tre tidigare

nämnda genrerna. Inom det fantastiska behöver världen som skildras i boken (eller filmen) på något vis skilja sig från den värld vi lever i (Malin Liedberg, 2012, s. 24).

Kåreland (2015, s. 53) beskriver att barnböcker kan delas in på olika sätt men också ses som en egen genre. Barnböcker är dynamiska, komplexa och rymmer flera olika genrer som exempelvis djurberättelser och fantasy.

Nikolajeva (2017, s. 37) menar att fantasy är en av de viktigaste genrerna inom

barnlitteraturen och har en hög status, till skillnad från allmänlitteraturen där fantasygenren har en låg status (s. 35). Kåreland (2013, s. 67) beskriver att fantasy ligger nära sagan där båda genrerna utspelas i en värld där trollkarlar, drakar och häxor är vanligt förekommande. Även kampen mellan gott och ont är vanligt förekommande i både sagan och fantasy. Det som däremot skiljer dessa genrer är att fantasy ofta utspelas i både verklighetens och fantasins värld. Att barn läser fantasy eller andra typer av icke-realistiska genrer är enligt Nikolajeva (2017, s. 136 – 137) bra för barns kognitiva utveckling. Hon menar att en främmande värld i en bok stimulerar hjärnaktiviteten på ett annat sätt än en realistisk värld. Det gäller att läsaren är på sin vakt och försöka förstå hur en ny värld fungerar.

(12)

12

4.2.1 Det karnevaliska

I många studier av fantastikböcker talas det om det karnevaliska mönstret som böckerna följer, detta är något vi kommer inkludera även i vår uppsats. Begreppet har sitt ursprung från litteraturhistorikern Michail Bachtin och används för att förklara ett specifikt mönster som ofta syns i just genren fantastik. Begreppet syftar till medeltidens karneval där samhället ställde om och blev upp och ner för en begränsad period. Under den medeltida karnevalen kunde narren ses som kung för en dag och när karnevalen sedan var över återgick allt till vardagen som den var innan. Karneval sågs som en dag för ventilation och frihet där en för stunden kunde uppmärksamma orättvisor och andra samhällsproblem, hierarkierna blev för perioden helt omvända och har under karnevalen ingen betydelse. Detta mönster går att se inom fantastiken och fantasygenren, där huvudkaraktären ofta ses i en tråkig vardag som präglas av en viss orättvisa och underlägsenhet för att sedan för en stund ges makt och acceptans. Vi ser det exempelvis i Harry Potter där Harry lever i ett förtryck i

mugglarvärlden för att sedan i trollkarlsvärlden skaffa sig makt och bli en person som andra ser upp till, till att sedan under sommarlovet återgå till det vanliga förtrycket i

mugglarvärlden. Det går alltså att beskriva karneval/karnevaliskt som att en makt tillfaller den underordnade för en stund för att sedan återgå till det normala (Malin Alkestrand, 2016, s. 120).

Barn idag har väldigt lite makt och lever i en underordnad position i förhållande till de vuxna i samhället. Nikolajeva (2017) påpekar hur paradoxalt det därmed blir att vuxna tillskriver barn makt i litteraturen. Denna makt ges, likt det karnevaliska mönstret, under en viss tidsram. Vidare beskriver Nikolajeva (2017) att barnlitteraturens karneval kan få barn att bli medvetna om att de regler och normer som vuxna har förutbestämt inte är det som måste eftersträvas. Det karnevaliska mönstret ska hjälpa barnen att våga ta för sig och ställa sig emot orättvisor samt ge dem talutrymme.

4.3 Normer

Med norm menas att något tillhör det “normala” i samhället. Normer kan se olika ut beroende på olika kulturella sammanhang. Normsystemet består i stort sett av oskrivna regler som människan förväntas förhålla sig till och agera efter. Normernas oskrivna regler formar oss människor och hela samhället. Normer skapas i mötet med andra människor och kan

(13)

13 förändras över tid och beroende på vilken plats en befinner sig på. Det finns positiva normer som gör det möjligt för oss att interagera med varandra i samhället, vissa normer reflekterar vi inte ens över att vi gör. Normer hänger ihop med förtryck, diskriminering och orättvisor. Att gå ifrån normen eller vara utanför normen på grund av att exempelvis inte ha vit hudfärg i Sverige eller sitta i rullstol ger konsekvenser som exempelvis hatbrott, att en inte får ett visst arbete eller bli trakasserad i skolan (RFSL, 2011).

4.4 Genus

Det var i mitten på 1980-talet som genus introducerades, i den bemärkelse som vi ämnar tala om, som samhällsvetenskaplig term och i humanistisk forskning i Sverige. Genus

introducerades med inspiration från engelskans feministiska forskning. Begreppet gäller på samhällsnivå och interaktionsnivå och behandlar kategorisering och ojämlikhet i samhället som sker utifrån könstillhörighet (Eva Magnusson, 2019, s. 186 - 187).

Genusperspektivet studerar vilka betydelser som sammanhang får i relation till egenskaper och handlingar hos människor med olika kön och vilka konsekvenser betydelserna får

(Magnusson, 2019, s. 188). Kåreland (2005, s. 12) menar att det går bra att använda sig av att genusperspektiv även när en studerar skönlitteratur, trots att skönlitterära verk inte alltid baseras på verkliga händelser. Det är viktigt att studera hur flickor, pojkar, kvinnor och män framställs samt att se hur kön och genus konstrueras i barnlitteratur (Kåreland, 2005).

Könsnormer, könstillhörighet och allt som hör därtill har det senaste decenniet varit omtalat i en mängd olika forum. Det har bland annat diskuterats kring hur många kön som det faktiskt finns och huruvida en kan vara utan kön. För inte allt för många år sedan skulle det vara självklart att vi endast har två kön, manligt och kvinnlig, men på senare tid har dessa

självklara kön ifrågasatts av allt ifrån biologer till transpersoner. Att det endast finns två kön var länge djupt rotat både i vetenskapen och i vår kultur. Ställer vi frågan idag om hur många kön det finns bör motfrågan bli vad vi menar med kön. Syftar en endast till fortplantning hos människan är det två kön som gäller. Men i sociala sammanhang där det inte handlar om fortplantning krävs ett bredare perspektiv. Rent biologiskt finns det barn som föds med manliga eller kvinnliga könskromosomer men utvecklar könsorgan till det “motsatta” könet och så finns det de barn som föds till ett kön men under sin uppväxt inte alls identifierar sig

(14)

14 med det könet (Magnusson, 2019, s. 189 - 190). Exempelvis har den blå färgen blivit socialt konstruerat till att vara en ”pojkfärg” men det finns inga sådana belägg från biologin att olika färger eller kläder ska ha en viss könskod. Magnusson (2019, s. 190) drar slutsatsen att det inte är så enkelt som bara två kön utan att det är större än så. Nedan kommer vi att presentera flick- och pojknormen eftersom det är väsentligt för vår analys hur pojkar respektive flickor framställs i skönlitteraturen och den valda bokserien. Vi har valt att nedan beskriva flick- och pojknormen då vi anser att det är väsentligt för vår analys, det betyder inte att vi inte är medvetna om att det finns fler beskrivningar som räknas som kön.

Redan när barn föds blir den första frågan ”vad blev det för något?” alltså om det blev en flicka eller pojke. När barnen sedan växer upp är de medvetna om skillnader som associeras med flickor och pojkar. Att människor delar in efter kön är grundläggande i samhället och medvetet samt omedvetet kommer det att ställas olika krav på pojkar och flickor (Kåreland, 2015, s. 177).

4.4.2 Beskrivningen av flickor och pojkar i böcker

I förskolan när barnen får bekanta sig med läsandet och skrivandet är det bra att barnens egna erfarenhetsvärldar får vara utgångspunkten. Kåreland (2015, s. 177) hävdar att flickor läser mer än pojkar samt att de väljer olika typer av innehåll i litteraturen. Via litteraturen får barnen syn på hur de olika könen uppträder och vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt. Detta kan ske dolt eller öppet men förhoppningsvis kan barnen få insikt om att det finns olika sätt att vara pojke och flicka (Kåreland, 2015, s. 179–180). Under lång tid har pojkar dominerat som huvudkaraktärer i barnlitteraturen, men Nikolajeva (2008, s. 166) hävdar att det på senare år blivit alltmer jämlikt, vilket också Andersson och Druker (2008, s. 97) vittnar om.

Röd är en färg som associeras med blod, kärlek och passion och som har en anknytning till just det flickiga territoriet (Kåreland, 2015, s. 33, s. 108). Den röda färgen kan vi se på exempelvis Pippi och Anne från Grönkullas hår, där det röda håret symboliserar modet att våga säga ifrån, styrka och självständighet (Hallberg, 2001 s. 464, s. 465). Just hårfärg och utseendet på självständiga och tuffa flickor i bilderböckerna är något som sticker ut, som beskrivet innan Pippi och Anne med sitt röda hår och vi kan även se att den kaxiga Lotta i Hallonby av Ulf Hultberg och Behnn Edvinsson är brunhårig. Det är sällsynt med en tuff

(15)

15 självständig flicka i böckernas värld som porträtteras som blond. Hallberg ställer sig själv frågan om den blonda hårfärgen möjligtvis förknippas med ljuvhet, passivitet och ödmjukhet (s. 468).

Det är vanligt i böckernas värld att pojkar och flickor skildras enligt en stereotypisk bild av hur en flicka och pojke ska vara. Pojkar omskrivs ofta som starka och aktiva som utstrålar pondus och säkerhet medan flickorna beskrivs som rädda, osäkra och fulla av förtvivlan (Kåreland, 2015, s. 128, 142). Andersson och Druker (2008, s. 97) vittnar om liknande skildringar och menar att pojkarna ofta framställs som handlingskraftiga medan flickorna skildras som snälla, passiva och vanliga i den mening att de passar in i den lydiga flickramen. Kristin Hallberg (2001, s. 472) tar upp bilderboken Peter och Kajan på långresa av Erling Gunnar Fischer som exempel där flick- och pojknormerna är tydliga. Boken handlar om ett syskonpar från en stad som gömmer sig ombord på en båt under en kurragömmalek. Barnen somnar och vaknar först när båten har lämnat hamnen. De upptäcks och får följa med på resan. Peter får uppgifter ombord såsom att styra båten medan Kajan får typiskt kvinnliga sysslor att utföra. När de ska klättra ner från en högre höjd klättrar Peter vigt ner själv medan Kajan måste hissas ner sittandes i en korg. När de sedan kommer tillbaka hem är det Peter som berättar för föräldrarna om deras äventyr. I boken syns dessa könsskillnader tydligt där Peter framstår som en initiativtagare och ledare medan Kajan som är lillasyster är blond och rädd för råttor.

Det går att se att litteraturen går mot förändring och det blir fler och fler skildringar av karaktärer som överskrider de traditionella normerna. Det är dock mer vanligt med

flickkaraktärer som överskrider normgränser än vad det är pojkkaraktärer som gör. Det anses fortfarande mer positivt för en flicka att överträda dessa gränser och vara en så kallad

“pojkflicka” till skillnad mot pojkarna där det anses negativt om de anammar för mycket feminint. Pojkar får nämligen lära sig tidigt att ta avstånd från det feminina (Kåreland, Lind- Munter, 2005, s. 133). För en pojke i skolan är det viktigt att anses vara tuff och deras identitetsutveckling präglas av en rädsla att överskrida de gällande könsnormerna. Samhället och skolan har fram till idag kopplat maskulinitet till muskler, hårdhet och tävlande

(Kåreland 2005). Andersson och Druker (2008, s. 107) menar att stereotyper inte

nödvändigtvis måste omskrivas till att ta bort all genusidentitet utan att flickor ska kunna beskrivas som starka trots att de har ett “flickigt” uttryck samt att pojkar ska kunna beskrivas

(16)

16 som mjuka utan att behöva vara feminina. Flickor och kvinnor ska alltså kunna ha egenskaper som tidigare ansetts som manliga drag men fortfarande ha kvar sin kvinnlighet (s. 108).

Kåreland och Lind-Munter (2005, s. 144) beskriver Pelles ficklampa som en bok som tenderar att utmana normerna men samtidigt behålla tydliga stereotyper av vad som är

manligt och kvinnligt. Boken handlar om Pelle som är mörkrädd och beskrivs som en ängslig pojke vilket bryter mot pojknormen och kan anses genusöverskridande. Däremot står hans mamma och steker pannkakor som Pelle sedan ska få gå med hem till sin morbror. Kåreland och Lind-Munter lyfter fram det som kontraproduktivt där Pelle speglar en annan bild än vad som är typiskt för en pojke, för att sedan visa en stereotypisk bild av kvinnan. En bild av en kvinnlig gestalt som steker pannkakor, inte bara till sin son utan även till sin bror som vi kan anta är vuxen. Kåreland och Lind-Munter hävdar att det går att dra en slutsats att brodern antagligen är oförmögen att laga sin egen mat och behöver en kvinna som gör det i hans ställe.

Detta är något som Kåreland och Lind-Munter lyfter fram som något kontraproduktivt, vi har först Pelle som speglar en annan bild av den typiska pojken. Författaren till boken väljer sedan att ha en kvinnlig gestalt som steker pannkakor inte bara till sin son utan även till sin bror som antagligen är vuxen. Vilket gör att det går att dra slutsatsen att han antagligen är oförmögen till att laga sin egen mat och behöver en kvinna som gör det i hans ställe.

4.5 Hjältemotivet

En hjälte är en person som är tapper och som har gjort någon typ av avgörande insats. Hjälten kan även vara en person som gjort uppoffringar eller är mycket tålmodig. Ordet har sitt ursprung från ‘fri man’. Enligt Maria Nikolajeva (2003) är barnlitteraturens hjälte vanligtvis manlig. Hon redogör för att hjälten oftast får en makt och inom fantasy-genren har hjälten en central roll i kampen mellan gott och ont. Hjälten har även en eller flera magiska hjälpmedel för att kunna bekämpa de onda. Margery Hourihan (1997, s. 9) hävdar även hon att hjälten vanligtvis brukar vara manlig och dessutom vara vit. Hjälteberättelser har varit med länge och författaren beskriver att hjälteberättelserna kan vara olika detaljerade men att de alltid har samma typ av handling. En spännande handling som får läsaren att vilja läsa vidare för att se vad som händer näst. I hjälteberättelsen är det centrala att finns en tydighet mellan gott och

(17)

17 ont, och det ska finnas en kamp däremellan. Handlingen tar ofta utgångspunkt i en resa och följer ett oföränderligt mönster. Mönstret börjar med en ung man som lämnar sitt hem för att ge sig ut för att nå sitt mål. Platsen som hjälten kommer till brukar oftast vara skogen, ett fantasiland eller en planet. På den platsen sker ofta farliga och magiska saker som hjälten sedan ska slåss mot, det kan vara motståndare som exempelvis pirater, kriminella eller häxor. Hjälten besegrar sina motståndare eftersom han är modig och stark. Hjälten återvänder sedan hem till sin trygghet där han blir välkomnad och blir ofta belönad för hans insats (Hourihan, 1997, s. 9–10).

4.6 Intersektionalitet

Det intersektionella perspektivet kan ledas tillbaka till USA 1851 då en kvinna höll ett tal vid en kvinnokonferens där hon sa att svarta kvinnor som var slavar satt i en speciell situation. Begreppet kom som en kritik mot feminismen då feminismen skulle innefatta alla kvinnor i världen men egentligen utgick från vita kvinnor i västvärlden. Denna kritik skulle belysa att kvinnor var underordnade andra kvinnor också och inte bara män (Alkestrand, 2016, s. 104– 106). Redan som barn hävdar Elmertoh (2012, s. 34) att pojkar och flickor inte ses och uppfattas på samma sätt i samhället. Pojkar får dyrare leksaker som små, högre lön än kvinnor samt att män har mer inflytande i samhället än vad kvinnor har.

Vi människor ingår i flera olika grupper som har olika maktpositioner. Det kan vara positioner som män och kvinnor, etniska svenskar och icke-etniska svenskar (Elisabeth Elmeroth, 2012, s. 42). I och med dessa olika grupper hamnar en i så kallade

skärningspunkter eftersom vi tillhör flera grupper. Baserat på klass, ras och kön ska begreppet synliggöra det förtryck som sker i de olika skärningspunkterna (s. 42).

Vi människor ingår i flera grupper som nämnts innan. När vi föds, föds vi in i den första gruppen, vilket biologiskt kön vi får. Elmeroth (2012, s. 31) hävdar att redan från när barnen är små finns det olika förväntningar på hur dessa kön ska vara. Författaren skriver att en formar det sociala könet genom samhällets rådande sätt att tala och tänka. När människor vet kön kan de börjar fundera på vilket namn som barnet ska få och hur barnet ska bemötas. Författaren menar att flickor redan tidigt möts av skydd och närhet medan pojkarna

(18)

18 uppmuntras till självständighet och frihet. Hon menar vidare att detta sker oreflekterat men påverkas av samhällets tankar om flickor respektive pojkar (Elmeroth, 2012, s. 31).

Elmeroth (2012, s. 39) hävdar att etnicitet bör ses som en social konstruktion utan biologiskt ursprung då det enligt Elmeroth är större skillnad på människor inom en ”ras” än mellan människor från olika ”raser”. Invandrare har idag svårare på arbetsmarknaden, de utsätts för rasistiskt våld och de är underrepresenterade inom olika organisationer i samhället. Vi ser också skillnad på invandrare från västvärlden och de som invandrar utifrån västvärlden vilket härstammar från det postkolonialistiska tankemönstret.

(19)

19

5.0 Tidigare forskning

I kommande kapitel kommer det presenteras tidigare forskning som är relevant för uppsatsen. Författaren M May Narahara presenteras först där hon gjort en litteraturöversikt om hur barnlitteratur var riktad till respektive kön för att framhäva rätt beteende hos respektive kön. Vidare presenteras författaren Maria Nikolajeva som skrivit en artikel där hon diskuterat barnlitteratur och då utgått från Harry Potter-böckerna och diskuterat hjälten samt vuxnas roll i litteraturen. Den sista författaren som presenteras är Birgitta Hene som i sin avhandling undersöker flickor och pojkars plats i barnlitteraturen samt hur de beskrivs. Avslutningsvis i detta avsnitt presenterar vi tidigare studentuppsatser som gjorts på dessa böcker.

Under sista kvartalet av 1800-talet blev det allt vanligare att skriva barnböcker som var riktade till respektive kön. Detta skriver M May Narahara (1998, s. 6) i sin litteraturöversikt var för att böckerna skulle behandla könsanpassat beteende. Författaren skriver att

pojkböckerna skulle framhäva ledarskap och aktivitet medan böckerna för flickor skulle framhäva ödmjukhet och lydnad. Narahara (1998, s. 7) hävdar att könsrollsstereotyper påverkar hur de barn som läser böcker uppfattar sig själva. Vidare skriver författaren att barn påverkas extra om det är negativa skildringar av deras kön vilket i sin tur påverkar deras identitetsutveckling. Yngre barn som ännu inte utvecklat en stark identitet är extra utsatta för att bli påverkade. Författaren skriver i sin syntes och analys att författare idag har mer känsla för könsstereotyper och att de idag skildras mer kvinnor och de får en mer central plats i böckerna (s.13). Att författarna idag har mer förståelse och känsla för könsstereotyper i barnlitteratur är viktigt och Narahara (1998, s. 16) avslutar sin översikt med att belysa vikten av författares, lärares och föräldrars ansvar när de väljer hur de skriver eller vilka böcker som ska läsas i skolan eller hemma. Detta eftersom böckerna är en resurs för barnet för att lära sig förstå sin omvärld, förstå värderingar samt att de hjälper barnen att utforska och hitta sin egen identitet.

I Maria Nikolajevas (2003) artikel Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter diskuterar hon barnlitteratur och barnlitteraturforskning. I artikeln utgår Nikolajeva från böckerna om Harry Potter. Hon undersöker hjältens betydelse, barnlitteraturhjältens förutsättningar samt de vuxnas roll i litteraturen. Fantasygenren är dominerande inom barnlitteraturen och det är enligt Nikolajeva (2003, s. 9) det bästa sättet att ge barnen makt.

(20)

20 Nikolajeva (2003, s. 6–7) beskriver Harry Potter som en typisk huvudperson. Han är

föräldralös vilket gör att han har större möjligheter att utforska världen på sina sätt och utvecklas som person. Däremot beskriver författaren att barnen inte kan lämnas helt själva och istället får en eller flera andra personer som ska stå för tryggheten och de regler som vanligtvis finns för barn. När ett barn i litteraturen är föräldralöst eller utan en förälder för ett tag kan barnet (hjälten) utsättas för större utmaningar och det identitetssökande temat i boken kan stärkas. Hjälten i en klassisk fantasyroman för barn är ofta ett vanligt barn som på något sätt får makt. Ofta fås denna makt genom ett magiskt föremål eller en magisk medhjälpare (s. 7). Makten som huvudpersonen får är till en början begränsad. Barnet måste lära sig att hantera makten och magin samt att det kan finnas olika lagar som säger att det inte får

användas. Ett exempel på detta är att Harry Potter inte får använda sin trollstav utanför skolan (2003, s. 8). Efter varje skolår måste Harry Potter återvända hem till ”den vanliga”

(mugglar)världen där han inte får använda sin trollstav och hamnar då i en underlägsen position. Harry Potter blir av med den tillfälliga makten och behöver följa de lagar och regler som de vuxna satt upp (s. 11). Nikolajeva (2003, s 12) hävdar att det är typiskt för

barnlitteraturen att en vuxen tar över i slutändan trots att hjälten i berättelsen är modig, klok och slåss mot fienden.

Vidare skriver Nikolajeva (2003, s. 8) om samhällets genusdiskussioner. I Harry Potter-serien har J.K Rowling satt in en kvinnlig vapendragare till Harry Potter som också ses som en ny stereotyp för vad en stark och oberoende kvinna är. I jämförelse med traditionella stereotyper för en kvinna tillåts Hermione briljera över dessa. Däremot i de lägen där mod och handling krävs kliver Harry Potter och den tredje vännen som också är pojke fram och Hermione hamnar i skuggan. Nikolajeva (2003, s. 15) avslutar med att påpeka

maktförhållandena i Harry Potter-böckerna som inte ifrågasätts på något sätt. Barnen får tillfällig makt som sedan tas tillbaka av de vuxna. Författaren beskriver att det är

vuxennormalitet både i samhället och i litteraturen och barnen förväntas lyda. Nikolajeva (2003) frågar sig hur det skulle blir om de vuxna inte var i maktposition i förhållande till barnen, det vill säga att byta till barnnormalitet i stället för vuxennormalitet i litteraturen. Exempel på ifrågasättandet av de vuxnas makt och regler är Pippi Långstrump, hon

ifrågasätter vuxennormaliteten vilket samhället inte hade tillåtit. De vuxna besitter makten.

Birgitta Hene (1984, s. 2) undersöker i sin avhandling hur flickor och pojkar beskrivs samt hur många flickor respektive pojkar som tar plats i böckerna. Författaren studerade

(21)

21 barnlitteratur som läses av barn och ungdomar i ”slukaråldern” som enligt Hene (1984) är barn i åldrarna 9–13 år, då barn läser som mest. Författaren studerade 20 olika böcker och undersökte vilken persongrupp de tillhör, alltså om det är huvudpersoner, bipersoner eller pseudopersoner. Med pseudopersoner menar författaren rollfigurer som sätter på sig en förklädnad och då spelar olika roller samt fantasifigurer. En rollfigur kan alltså vara i två olika kategorier, både som huvudperson och pseudoperson (s. 25). Resultatet visar att i flickböckerna är det enbart flickor som är huvudpersoner och i pojkböckerna är det enbart pojkar. I de neutrala böckerna förekommer båda könen. Bland flickböckerna är det 111 kvinnliga rollfigurer och 146 manliga. I pojkböckerna förekommer det däremot bara 34 kvinnliga rollfigurer och 182 manliga (s. 44). I de böcker som författaren undersökt är det tydligt att pojkar förekommer mer än flickor. Av sammanlagt 560 rollfigurer i de 20 böckerna är det 386 manliga figurer och bara 174 flickor (s. 45).

5.1 Tidigare studentuppsatser om Handbok för superhjältar

I och med att denna bokserie varit väldigt populär sökte vi även upp tidigare studier som gjorts om bokserien. Vi skrev in titeln på böckerna i databasen Diva och fick då 10 träffar. En av dessa berör hjälten, där Matilda Herbertsson (2019) gör en jämförande analys av hur hjälten framställs i Handbok för superhjältar del 1 och Grattis världen! Jag är här nu! Denna uppsats undersöker hur hjältarna är framställda i de respektive böckerna och författaren utgår från olika traditionella beskrivningar av hjältar och avslutar med att diskutera hur dessa böcker kan användas i undervisningssituationer. Det som kommer skilja vår uppsats från denna är att vi har en kritisk infallsvinkel medan Herbertsson jämför två hjältar.

De övriga åtta studentuppsatserna berör genus och normer. Uppsatserna undersöker huruvida

Handbok för superhjältar lyfter fram de traditionella könsmönstren och om böckerna bryter

mot dessa mönster. Detta är även något vi kommer att analysera och beröra i denna uppsats. Däremot kommer vår uppsats även att beröra de två senaste böckerna i serien och hur denna serie kan användas i svenskundervisningen med inslag av värdegrundsarbetet i skolan.

(22)

22

6.0 Resultatredovisning och analys

Kanske handlar det också om att huvudkaraktären är en tjej, men man tänker inte henne som “en tjej”. Vi skriver aldrig uttryckligen om tjejer eller killar på det sättet, utan förhåller oss könsneutralt. (Våhlund, 2017)

Citatet ovan är ifrån en intervju sajten Boktugg hade med författarparet Våhlund där de får frågan om varför serien varit populär hos barnen. Denna intervju läste vi efter att vi läst igenom böckerna en första gång och vi upplevde inte alls det på sättet som Elias Våhlund uttalar sig. Enligt vår mening är böckerna i själva verket inte alls könsneutrala. Det är ju sällan en skönlitterär framställning skriver ut huruvida huvudkaraktären är en kille eller tjej, det görs inte utan syns på det pronomen som används, karaktärens namn och i bilderböcker speglas det genom bilderna. Nedan följer olika avsnitt där vi analyserar och diskuterar böckerna från de olika perspektiv som vi presenterat under metodavsnittet. Först ut har vi genusperspektivet följt av ett intersektionellt perspektiv för att sedan gå över till

hjälteperspektivet.

6.1 Karaktärernas namn ur ett genusperspektiv

Uttalandet av Elias Våhlund fick oss att vilja analysera böckerna djupare och vi kunde se redan i analysen av karaktärernas namn att de inte var av könsneutralkaraktär. Vi vill redan innan vi går vidare i analysen förtydliga att vi inte anser att alla böcker bör vara könsneutrala, karaktärer i böcker ska givetvis få vara tjej, pojke, trans eller annan form av könstillhörighet. Detta genusavsnitt förhåller sig till viss del till Elias Våhlunds uttalande där han menar att böckerna är könsneutrala vilket gjort att vi valt att ha det som utgångpunkt i analysen. Det behöver alltså inte vara negativt att karaktärer i boken är just flicka eller pojke.

Vi börjar med huvudkaraktären som författarna valt att namnge Lisa. Det är två sidor in i berättelsen som huvudkaraktärens namn presenteras. “Lisa sprang så fort hon kunde” (Våhlund, 2017, s.12) går det att läsa och vi kan här se tydligt att Lisa är en flicka. Till att börja med är Lisa ett erkänt kategoriserat flicknamn. Svenskanamn.se (2020) skriver att Lisa är ett kvinnonamn som härstammar från det hebreiska namnet Elisabet och betyder “Gud är fullkomlig”. SCB:s statistik visar att 20 112 med juridiskt kvinnligt kön har Lisa som

tilltalsnamn i motsvarighet till de fyra med juridiskt manligt kön som har det som tilltalsnamn (SCB, 2020). Det finns också tydliga indikationer i Lisas utseende som tyder på att hon är en

(23)

23 flicka men utseendet har vi valt att analysera och diskutera separat vilket kommer presenteras längre ner.

Karaktärerna som presenteras härnäst är Lisas antagonister och tillika mobbare. Mobbarna består av ledaren Robert och hans två vänner Nick och Max. Robert är enligt svenskanamn.nu ett mansnamn som betyder ära, ljus och strålande och enligt SCB (2020) har 27 200 med juridiskt manligt namnet som tilltalsnamn i motsvarighet till 22 med juridiskt kvinnligt kön som har Robert som förnamn. Denna statistik visar tydligt på ett namn som förknippas med det manliga könet. Nick är ett namn som, enligt SCB (2020), 648 med juridiskt manligt kön har som tilltalsnamn och 7 med juridiskt kvinnligt kön. Namnet betyder enligt

svenskanamn.se (2020) godhet på Sydkurdiska och persiska. Det finns dock inga tecken på att karaktären skulle ha en persisk bakgrund utan vi gissar på att det är ett smeknamn. Det står inget specifikt om att namnet skulle vara manligt betingat men det går enligt statistiken att dra slutsatsen om att det är ett manligt förknippat namn. Namnet Max däremot skulle kunna var ett kvinnligt namn, exempelvis som en förkortning av Maxine. Men namnet Max är enligt Svenskanamn.se (2020) ett mansnamn och kommer från Maximilian som har betydelsen den störste. Alla tre namnen är typiska mansnamn som gör att det går att identifiera dessa tre pojkar som just pojkar, om en ser till endast deras namn.

När Lisa tar skydd inne på biblioteket får vi möta Lisas mormors syster för första gången. Hennes namn är Caroline, vilket också anses som ett typiskt kvinnonamn. 18 727 med

juridiskt kvinnligt kön använder Caroline som tilltalsnamn och endast 2 med juridiskt manligt kön har det som förnamn (SCB, 2020). Caroline är den feminina formen av det latinska mansnamnet Carolus, namnet Carolus betyder fri man vilket gör att Caroline får betydelsen fri kvinna (Svenskanamn, 2020). Namnet på Lisas mormor får vi däremot aldrig veta.

Vid vår undersökning av de personnamn som förekommer i bokserien framkommer det att samtliga namn är tydligt könskodade. Vår analys kunde inte urskilja något namn som skulle kunna anses vara könsneutralt.

I böckerna förekommer det ett gäng skurkar med en ledare vars namn är Wolfgang. Namnet Wolfgang är ett mansnamn som enligt svenskanamn.se (2020) skulle kunna betyda ledare, ulvgång eller ulvaktig. Att ledarens namn betyder just ulv är intressant i det syftet att denna liga kallas vargarna och använder sig av vargmasker när de maskerar sig. Wolfgangs högra

(24)

24 hand är en ung kvinna med namnet Rebecka. Rebecka är ett kvinnonamn som har ett flertal betydelser och kan betyda fastbunden, fängslande, att knyta, tilldragande och älskad.

Av ovanstående analys kan vi dra slutsatsen att namnen i böckerna verkar vara av betydelse. Betydelsen av namnen på karaktärerna ovan tycks stämma överens med karaktärernas personligheter. Namnen är av tydlig kvinnlig och manlig karaktär, vilket i sig inte behöver vara något negativt. Däremot motbevisar det Elias Våhlunds uttalande huruvida böckerna förhåller sig könsneutrala. Visserligen spelar fler aspekter in än bara namnen för att kunna se om de är könsneutralt eller inte, de aspekterna kommer vi analysera och diskutera nedan.

6.2 Karaktärernas utseende ur ett genusperspektiv

På framsidan av första delen av Handbok för superhjältar poserar Röda masken (Lisa) i en röd dress med röd mask för ögonen. Hon står i en stridsställning med båda fötterna på marken och händerna knutna vid sidan med en bestämd min. Vid första anblick kan bilden ge ett könsneutralt intryck, men vid närmre granskning kan vi se något annat.

Figur 2

Kåreland (2015) hävdar att den röda färgen hänger ihop med det flickiga. Hon beskriver hur den röda färgen associeras med modet att våga säga ifrån och att det sänder signaler som styrka och självständighet. Vi menar att Kårelands beskrivning passar in på bilden av Lisa på omslaget. Lisas kroppshållning signalerar just mod och styrka och med hjälp av Kårelands

(25)

25 teorier vågar vi hävda att det är en flicka på omslaget. Lisa blir så småningom vän med sina mobbare som får superhjältedräkter i färgerna blå, gul och lila. Att Lisa är tjej och får den röda färgen är inte ovanligt – vi ser det även i bland annat i barnprogrammet

Pyjamashjältarna.

När vi sedan slår upp försättsbladet illustreras en skola i stadsmiljö med elever som går där ifrån. Bilden visar att eleverna har någon form av skoluniform där flickorna bär kjol och pojkarna byxor. I övrigt är både pojkarnas och flickornas uniform blå med rödrandig slips och alla bär skjorta. Författarna har valt att gestalta en skolmiljö med skoluniform vilket ger ett uttryck om att vi inte längre befinner oss i Sverige utan snarare i England. Utanför skolan bär Lisa byxor och ofta en kort magtröja. Kan det vara så att författarna har valt att ha denna typ av klädkod i skolan för att bilda kontrast till Lisas egna preferenser för vad hon klär sig i eller vill de få läsarna att känna mindre tillhörighet till karaktärerna och visa på fiktion?

Lisa är brunhårig med utstående öron som hon blir mobbad för. Hon har en slank och smal kropp och klär sig ofta i magtröja och byxor när hon inte bär sin skoluniform eller

superhjälteklädnad. Lisas superhjältedräkt är en rödpyjamas som hennes mormor sytt åt henne och som ansiktsmask har hon en röd slips som hon tagit från sin döda morfar och klippt hål för ögonen. Rummet Lisa bos i hos sin mormor har rosa väggar och hennes lakan i sängen är även de rosa. Lisas utseende och inredningen i hennes rum visar ett tydligt

könskodat mönster. De få gånger vi får se Lisa i en annan färg än rött och rosa är när hon bär sin skoluniform som är blå samt under en kort sekvens där hon bär blå klädnad när hon fantiserar om hur hon är en hjälte.

Masken som Lisa har för ögonen håller in hennes utstående öron, vilket hon gillar. Lisa får ständigt höra hur stora och fula hennes öron är av sina mobbare. Det är inte förrän hon är superhjälte som hon börjar acceptera öronen, Lisa märker nämligen att hon har bra hörsel på grund av sina stora öron och kan då höra när människor är i fara och behöver hjälp. Dock accepterar hon inte sina öron helt förrän hon blivit accepterad av killgänget som mobbar henne, det är då på kvällen hon ser sig i spegeln och gillar sina öron. Att Lisa accepterar sina öron när hon får bekräftelse från killarna som är elaka är en problematisk framställning angående huruvida en ska acceptera sitt utseende. Elever i samma sits kommer kunna

identifiera sig med Lisa och samtidigt få sina farhågor bekräftade om att det behövs acceptans från andra för att det utseende som sticker ut ska bli accepterat, vilket kan ta tid. Detta kan i

(26)

26 stället för att in ge hopp om en lösning snarare få eleverna som är utsatta att känna att det aldrig kommer hända dem. Vi menar att problematiken ligger i att tjejer behöver få

bekräftelse från killar för att kunna acceptera sitt utseende om det inte faller in i normen av vad som är attraktivt.

Lisas bruna hårfärg är för starka karaktärer inget unikt utan är talande och ska symbolisera styrka och självständighet. Som vi nämnde i bakgrunden menar Andersson och Druker (år) att det är sällan vi stöter på starka, självständiga individer som är blonda. Lisas hårfärg blir mer regel än undantag. Det finns många starka karaktärer vi kan dra liknelser till och vi finner inte många som är just blonda. Detta gör att blonda flickor kan få svårt att identifiera sig med starka och självständiga flickor som porträtteras i böcker och film. Pippi Långstrump är ett exempel där den starka och självständiga karaktären är Pippi som är rödhårig med utstående flätor och där Annika är den lydiga, ängsliga blonda flickan som hela tiden vill se efter både Pippi och sin bror Tommy. De brunhåriga flickorna med en stark och självständig personlighet kan vi hitta bland annat i Lassemajas detektivbyrå, Ronja Rövardotter och Kajsa

Kavat. Det blir svårare när vi försöker hitta blonda starka flickor som dessutom har en

huvudroll. Vi kan se att Lotta i Barnen på Bråkmakargatan skulle kunna vara blond enligt vissa bilder, men om vi ser till Astrid Lindgrens tidiga verk av Lotta framställs hon enligt bilderna mer åt det brunhåriga hållet. Nelly Rapp i Monsterakademien böckerna är en blond flicka som inte passar in den typiska ramen för hur de blonda flickorna porträtteras utan hon är självständig och blir en monsteragent. Dock har Nelly Rapp fått Pippis karaktäristiska morotsröda hårfärg i filmen med samma namn. Disney har några karaktärer som är blonda, bland andra Rapunzel och Askungen, men dessa karaktärer speglar den stereotypiska bilden av en blond flicka som flickan i nöd som behöver en prins som hjälper henne ur den misär hon lever i. Varken Rapunzel eller Askungen har kapaciteten att ta sig ur sin livssituation utan en mans hjälp. I barnlitteraturen är alltså starka blonda flickor ovanliga.

Lisas vardagskläder som hon bär utanför skolan är oftast röda, vilket som vi nämnt tidigare symboliserar styrka och modet att säga ifrån. Den röda färgen på Lisas kläder träder dock fram då hon börjar studera till superhjälte. Innan hon börjar träna inför sina uppdrag bär hon en rosa pyjamas. Den röda färgen blir som en övergång från den svaga och utsatta Lisa i rosa pyjamas som sedan byter om till röda kläder och Lisa blir då stark, självständig och modig.

(27)

27 När Lisa börjar träna slagsmålsteknik plockar hon fram sin nalle Bo som även han har ett tydligt könskodat namn. Nallen Bo blir klädd i morfaderns blårandiga gamla pyjamas och han ser aggressiv ut. Det manliga könet är enligt Nikolajevas schema tydligt kopplat till våld vilket gör att till och med Bo blir tydligt könskodad.

Lisas mormor och mormors syster Caroline är två äldre kvinnor som gestaltas i böckerna (se figur 3). De båda har det stereotypiska utseendet av en tant. Caroline är bibliotekarie på biblioteket där Lisa brukar ta skydd från mobbarna och där Lisa hittar boken. Caroline är klädd i röda byxor, bär glasögon och har kort grå/vitt krulligt hår. Vid ett tillfälle ser Caroline vad mobbarna gör mot Lisa och stormar ut från biblioteket och säger ifrån. Återigen lägger vi märke till den röda färgens inblandning. Vi kan konstatera att Carolins röda byxor och hennes mod att säga ifrån hör ihop. Lisas mormor däremot bär oftast kjol och blus med ett förkläde runt midjan. Kläderna är oftast rosa/lila och vid enstaka tillfällen bruna. Mormodern har även den stereotypiska tantiga frisyren, det vit/grå håret uppsatt i en knut på huvudet. Det är inte negativt i sig att kvinnorna gestaltas på detta sätt men de faller in i ramen för en stereotypisk gestaltning av äldre kvinnor.

Bilden av dessa äldre kvinnor hade kunnat få vara annorlunda. Det behöver nödvändigtvis inte vara negativt att mormodern och hennes syster porträtteras av en stereotypisk bild men med det samhälle vi lever idag vill vi gärna se något mer, något som bryter mot de normer vi är vana vid. Vi hävdar inte att karaktärerna ska bete sig och se könsneutrala ut utan snarar att det finns inslag av mer i karaktärerna. Detta skulle ge karaktärerna mer djup och de skulle kännas mer verkliga samt att fler barn skulle kunna identifiera sig med böckernas karaktärer.

(28)

28

Figur 3

Lisas tre mobbare Robert, Nick och Max faller alla tre in under pojknormen både utseende- och personlighetsmässigt. Robert är ledaren i deras lilla gäng, han är vit, blond och klär sig i blått. Nick är kille som bär keps i lila, med mörkt rufsigt hår. Han bär ofta luvtröja i antingen lila eller grönt med röda eller lila byxor. Även Nicks superhjältedräkt är lila. Max är en svart stor och rund kille som alltid klär sig i gult. Killarna passar in i ramen för hur en kille ”ska” se ut och det enda som avviker något är Nicks lilafärg val.

I boken är det tydligt att varje karaktär är kopplade till en specifik färg. Lisa är röd, Robert är blå, Nick lila/grön och Max är gul. Nick bär lila som är en kvinnlig könskodad färg enligt sociala bestämmelser vilket gör Nick normöverskridande med sin lila färg.

Max är den i gänget som först blir vän med Lisa men till en början skäms och inte vill visa det för de andra i gruppen. Max och Lisas vägar korsas när Max är den som blir bort vald i sitt lilla gäng. Robert och Nick ska göra något tillsammans och Max får inte vara med. Max har även listat ut att det är Lisa som är Röda masken och konfronterar henne med det och för att Lisa inte ska bli avslöjad får Max vara med och Lisa tränar honom att bli superhjälte. Under Max utveckling till att bli superhjälte blir han också smalare. I första boken är han tjock och stor medan han i de böcker han får på sig sin superhjältedräkt ser han mer vältränad ut än tjock. Visst hade en kunnat tro att det är för att Max har växt och blivit äldre men

(29)

29 vi kan se är att Max blir smal när han utvecklas och blir en bättre individ i och med att han blir superhjälte, vilket gör det tydligt att det finns en smalhetsnorm som präglar böckerna. Vi kan inte se någon anledning till att Max blir smalare när han blir superhjälte, det är för kort tid för att det skulle ske av naturliga skäl. Det hela visar på att författarna och illustratören tycker att han inger mer auktoritet och ser häftigare ut om han inte är tjock. Detta blir en tydligståndpunkt för barnen att du inte kan vara tjock och ha betydelse och göra bra saker utan du behöver bli smal. Barn och elever som enligt sociala bestämmelser anses som ”tjocka” kommer känna sig exkluderade och att det inte finns någon karaktär de kan identifiera sig med.

Figur 4

I böckerna finns det även en man som syns på bilderna men som inte nämns i texten. Han har en feminin touch och är helt klädd i rosa och lila, och har till och med en rosa stor pudel. Vi får inte veta något mer om honom än hur han ser ut. Detta är en man som tydligt bryter mot de könskoder som samhället byggt upp, samtidigt ges han aldrig någon mer betydande roll i framställningen utan förekommer endast som en passiv karaktär i bakgrunden.

Röda maskens (Lisa) antagonister är Vargarna. Vargarna är stadens kriminella gäng som vill komma åt ett speciellt mynt som är värt stora summor pengar. Vargarnas ledare heter

Wolfgang men av sina underordnade går han under namnet Chefen. Wolfgang och hans medarbetare använder sig av varg masker för att maskera sig och de är stora män

(30)

30 allesammans förutom Rebecka som är kvinna och Wolfgangs hårdaste medhjälpare. Det är intressant att de väljer en kvinna för jobbet som Wolfgangs högra hand. Det är positivt i den bemärkelsen att hon är kvinna och får ha betydande roll för ligan, men det är intressant ur den aspekten att hon inte innehar chefsrollen. Hon har fortfarande en stor stark som hon är

underordnad och behöver ta order ifrån. Det hade varit mer normbrytande om Rebecka var chefen i stället för denna man som passar in i den typiska maskulina normen. Att ha en kvinna som högsta chef inom det kriminella gänget hade visat att kvinnor också kan var stora och besitta makt. Visserligen är borgmästaren i staden en kvinna men hon är ”svag”.

Borgmästaren blir tillfångatagen av Vargarna och hon blir därmed det typiska offret. Detta anspelar på att kvinnor inte kan sitta i maktpositioner, borgmästaren besitter inte tillräckligt med makt för att undgå att bli tillfångatagen och hon är inte kapabel till att hålla ordning i sin stad utan behöver hjälp av några superhjältar för att få bukt på brottslingarna.

6.3 Karaktärernas egenskaper och personligheter utifrån ett

genusperspektiv

När vi har analyserat böckerna har vi utgått från Nikolajevas schema (se figur 1). Med hjälp av det schemat har vi kunnat undersöka tydliga könsmönster i böckerna. Det tydligaste av dem alla är Lisas Mormor som är en tydlig stereotyp av kvinna. Hon klär sig i kjol och mestadels rosa och har rosa inredning i sitt hem. Mormodern bockar av nästan varje punkt på Nikolajevas schema. Hon är en mormor som bakar bullar och står i köket och lagar mat i de flesta scener som hon är med i vilket visar att hon är omtänksam och omsorgsfull. Hon visar att hon bryr sig om Lisa och frågar om hennes dag och syr kläder till henne vilket visar det emotionella och milda. Hon väljer att ta hand om Lisa medan Lisas mamma är iväg på jobb vilket tyder på självuppoffring, då hon åsidosätter sin vanliga vardag för att agera Lisas förälder för en period. Även mormoderns syster Caroline passar in i Nikolajevas schema för hur en kvinna framställs. Caroline är aggressionshämande och hjälper Lisa i striden mot mobbarna. Hon är omtänksam och omsorgsfull i den mening att hon visar att hon bryr sig och hon lånar ut handboken till Lisa trots att den inte finns med i systemet.

Lisa är en karaktär som även hon passar in i Nikolajevas schema. Lisas omsorgsfulla sida speglas till en början genom hennes husdjur vilket visar på en omsorgsfullhet. Senare visar det sig i sättet hon är som superhjälte när hon hjälper stadens invånare från olika typer av

(31)

31 problem, bland annat genom att stoppa bankrån och hittat bortsprungna hundar. Lisa är

underlägsen killarna som mobbar henne och även underlägsen de övriga på skolan som bara ser på. Hon är sårbar och självuppoffrande. Lisa kritiserar ofta sig själv och tycker inte att hon duger som hon är och hon ifrågasätter hela sin existens, att nedvärdera sig själv är ett typiskt inslag hon flickor. När Lisas känslor beskrivs har författarna valt typiskt könskodade känslor. Lisa uttrycker exempelvis inte att det är coolt att kunna flyga utan hon uttrycker att hon får fjärilar i magen. Vi menar att om det varit en kille som blev superhjälte och fick dessa krafter hade han förmodligen uttryckt att det var coolt och häftigt att kunna flyga.

Det är inte endast negativa egenskaper som Nikolajeva hävdar är kvinnligt. Att tänka kvalitativt är en positiv egenskap, vilket Lisa gör då hon ofta tänker taktiskt och gör upp en plan innan hon agerar. Givetvis är det inte negativt att vara omsorgsfull eller emotionell men det blir ofta en negativ egenskap hos kvinnor och de manliga får ta mer plats. Det är inte förrän kvinnor anammar manliga egenskaper som de ges rum och plats att ta makt. Många kvinnor som sitter på maktpositioner upplevs ofta som känslokalla och tävlande vilket enligt Nikolajevas schema är manliga egenskaper. Vi ser det exempelvis i karaktären Effie Trinket i

Hungerspelen, Dolores Umbridge i Harry Potter, Hjärter Dam i Alice i Underlandet och vi

ser det hos Askungens styvmor.

Kåreland belyser att kvinnor ofta speglas som ordningsamma och som hjälpredor medan pojkar ofta visar en slarvig sida där de vill ha den ordning som passar för dem. Detta ser vi exempel på när vi betraktar Lisas respektive Nicks rum. Lisas rum är välstädat med allt på sin plats, sängen är prydligt bäddad och när hon byter om ligger kläderna prydligt lagda på sängen. Nicks rum, tillskillnad från Lisas, är stökigt med en massa grejer som sticker upp ur lådorna.

(32)

32 De brottslingar som Röda masken (Lisa) hjälper polisen att spärra in är bara män och

majoriteten av Vargarna är män, endast en är kvinna. I del tre finns det en bild på en

fängelsecell där alla brottslingar Röda masken spärrat in sitter, och där finns det inte en enda kvinna. Bland de egenskaper som enligt Nikolajevas schema anses manliga hittar vi bland annat aggressivitet, rovgirighet, styrka och känslokallhet. Dessa normer kan vara anledningen till att författarna valt att ha flest manliga brottslingar. Det är socialt rotat att män har dessa tendenser vilket gör att det oftast är de som får spela dessa roller medan de kvinnliga egenskaperna som omsorgfullhet och omtänksamhet inte är något en förknippar med brottslighet.

Robert, Nick och Max har alla tre egenskaper som passar in i Nikolajevas schema. De är känslokalla, vilket visas i och med deras mobbning och sättet de behandlar andra människor och djur. Vid ett tillfälle plockar de upp en liten kanin och hotar med att skada den och vid ett annat tillfälle trycker de upp en klasskompis som är mycket mindre än dem mot ett skåp. De hånar och retar ständigt Lisa för hennes öron vilket även det visar hur känslokalla dessa killar är. Killarna framställs som tuffa, omotiverade och bråkiga i skolan vilket visar sig i och med att de får kvarsittning och deras kroppsspråk på bilderna som visar dem i klassrumsmiljö. De anser sig vara bättre än andra och vill gärna bestämma över Lisa. De blir inte superhjältar tillsammans med Lisa för att de frågar om de får vara med eller för att Lisa bjuder in dem. Först är det Max som listar ut att Lisa är Röda masken och tvingar sig in i Lisas rum och hävdar bestämt att han ska hjälpa Lisa och därefter får Max vara inkluderad. Robert och Nick blir misstänksamma när Max börjar umgås med Lisa och bestämmer sig för att följa efter dem. De ser att Lisa och Max övar i sina superhjältedräkter och lyckas bli avslöjad när de spionerar på Lisa och Max. Robert och Nick försöker övertala Lisa om att hon och Max behöver dem för att kunna vinna över Vargarna men när Lisa bestämt säger ifrån att de inte får vara med tar de till hot i stället då Nick säger ”Du kommer att ånga det här, det vet du va?”. Nick går sedan hem och funderar och försöker ta sig an Vargarna själv men misslyckas och blir kidnappad. Max hämtar Robert och hävdar att de behöver all hjälp de kan få och när de tillsammans räddat Nick är de alla sedan en grupp superhjältar tillsammans. Nicks sätt att hantera att han inte får vara med visar på en tävlande egenskap och han vill hävda sig samt visa att han är kapabel till att vara superhjälte han med. Lisa får alltså inte välja själv huruvida hon vill ha med sig killarna för att hjälpa henne utan hon blir tvingad att ta deras hjälp. Även om hon är den som är ledare får hon ingen makt att säga ifrån då killarna inte går med på det. Detta diskuteras vidare under avsnittet om intersektionalitet.

(33)

33 Det sker en viss utveckling av killarnas egenskaper, vid ett tillfälle får vi se hur Nick

uttrycker sina känslor inför Robert, vi får se hur Robert försöker uppmuntra Nick att fortsätta träna och hävdar att de är vänner och de behöver varandra. Att vara sårbar på detta sätt som Nick visar är enligt Nikolajevas schema en kvinnlig egenskap precis som den omsorgfullhet som Robert visar för Nick. Det är positivt att författarna väljer att ha med denna konversation och vi menar att det behövs mer av detta i litteraturen. Killar som vågar visa känslor och visa sig sårbara är något som behöver lyftas fram mer för att det sociala oskrivna reglerna ska kunna förändras och vi ska kunna får en bättre omvärld att leva i.

Wolfgang, ledaren för Vargarna, är en normtypisk man. Wolfgang framställs som stark, känslokall, hård, våldsam, aggressiv och rovgirig, vilket alla är egenskaper plockade från Nikolajevas schema över vilka egenskaper som är manliga. Han vill åt ett mynt som är värt en stor summa pengar och gör allt som krävs för att komma åt det. Han besitter ingen sympati för någon och behandlar sina underordnade som att de inte vore något värda. Wolfgang har satt så mycket skräck i sina medarbetare att de inte ens vågar tilltala honom vid namn utan benämner honom som ”Chefen”.

Vargarnas första rånoffer är en äldre man vid namn Paul Ponsonby-Jones. Paul är en empatisk man som passar in i de egenskaper som Nikolajevas schema hävdar är kvinnligt. Han är omsorgsfull, vilket visas i och med att han skänker sin myntsamling till välgörenhet. Han är sårbar och beroende då han är ett enkelt byte för Vargarna och han behöver andras hjälp. Ofta framställs de kvinnliga egenskaperna hos män som något negativt, det är aldrig styrkor utan alltid svagheter. Män i film och litteratur behöver ha kvinnliga egenskaper som får en positiv inverkan på deras liv för att sända budskap till andra pojkar och män att det är positivt med kvinnliga egenskaper. Männen ska inte behöva vara feminina för att kunna visa på typiska kvinnliga egenskaper.

(34)

34

6.4 Handbok för superhjältar ur ett intersektionellt perspektiv

Max, som är den första att bli vän med Lisa och superhjälte, är svart. Han är den i gruppen som är tydligt underlägsen de andra killarna. Max är på nästan varje bild placerad bakom de andra killarna, och de andra två killarna i

gänget gaddar ihop sig mot Max. När de spelar Tv-spel hånar de Max och skrattar åt honom (se figur 6). Max blir i denna situation ledsen och tänker att det inte hjälper att säga något utan bara att gå hem. Att han tänker så och går hem visar på att detta hänt tidigare men han

fortsätter vara med killarna. Många barn kan identifiera sig med Max känslor i detta läge, att några av ens kompisar gaddar ihop sig och hånar en. Dock gör inte Max något typ av motstånd eller

berättar för någon utan bara går hem och låter det vara. Barnen som identifierar sig med Max riskerar att tro att det är bäst att göra så och tro att det är okej så som kompisarna beter sig.

Svartas skildring i film och böcker är ofta negativ. Filminstitutet har skrivit i en artikel om fem klassiska stereotyper som svarta ofta har i film och böcker. Bland annat har svarta en roll som slav eller att de framställs som tröga, lata och slöa. Att människor har någon att

identifiera sig med i böcker och film är otroligt viktigt och även viktigt för hur andra ska tänka om en viss grupp (Filminstitutet, 2015). Runt om i skolorna i Sverige går det barn med olika bakgrunder. Extra viktigt blir det att de känner igen sig i någon karaktär för sin

identitetsutveckling.

Nick har även han mörkare hy, dock är den ljusare än Max hy. Nick och Max ingår i en grupp som icke-etniskt svenskar. De har då mindre makt än andra grupper, som exempelvis etniska-svenskar. Detta visas tydligt i killarnas gäng. Robert som är vit är gruppens ledare vilket visar på att han sitter på makten i gruppen. Här hade författarna kunnat ge ledarrollen till Max eller Nick för det hade i handlingen inte haft någon betydelse. Det i sin tur hade kunnat visa

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :