LÄRARPROGRAMMET
Lärare twenty-four seven?
Lärares upplevelse av gränsdragningar i det gränslösa yrket
Tobias Eriksson
Henrik Ivansson
Examensarbete 15 hp, nivå: G2 Vårterminen 2009
Handledare: Mattias Lundin Humanvetenskapliga Institutionen
HÖGSKOLAN I KALMAR
Humanvetenskapliga Institutionen
Arbetets art:
Examensarbete, 15 hp, nivå: G2
Lärarprogrammet
Titel:
Författare:
Tobias Eriksson, Henrik Ivansson
Handledare:
Mattias Lundin
Examinator:
Daniel Alvunger
ABSTRACT
Tidigare forskning belyser vikten av att lärare sätter en gräns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats är att klargöra hur lärare upplever denna gränsdragning. Den belyser även gränsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lärares vardag. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den bygger på sex intervjuer av gymnasielärare i olika kärn- och karaktärsämnen. Huvudfrågorna i undersökningen är: Hur upplever lärare gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lärare gränsdragningen mellan det privata och det offentliga? Går det att sätta en tydlig gräns eller upplevs läraryrket som en livssituation? Påverkar gränsdragningen lärarens arbetssituation på något vis? Resultatet visar att lärare har svårt att definiera gränsdragningen och att den är högst personlig, de ser och hanterar gränsdragningen på olika sätt. Resultatet indikerar dock att erfarenhet har en viss betydelse i hur problematisk gränsdragningen upplevs. Utifrån resultatet efterlyser vi ett mer aktivt arbete från skolorna vad gäller lärares arbetsbeskrivning för att förenkla gränsdragningen samt få denna fråga att bli en kollektiv insats istället för personlig.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ... 3
2 BAKGRUND ... 4
2.1 Lärares gränsdragning mellan offentlig person och privatperson ... 4
2.2 Lärares gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv ... 5
3 SYFTE ... 7 3.1 Uppsatsens syfte ... 7 3.2 Frågeställningar ... 7 4 METOD ... 8 5 RESULTAT ... 10 5.1 Arbetsliv ... 10 5.2 Fritid ... 11 5.3 Gränsdragningen ... 12 6 DISKUSSION ... 15 6.1 Arbetsliv ... 15 6.2 Fritid ... 16 6.3 Gränsdragningen ... 16 REFERENSLISTA ... 19 BILAGOR
1
INTRODUKTION
Läraryrket har idag enligt många undersökningar blivit ett riskyrke när det kommer till stress. Enligt en undersökning av Lärarnas Riksförbund är stress och arbetsmiljöfrågor två av de mest avgörande faktorerna till att lärare väljer att lämna yrket (Lärarnas Riksförbund, 2002). I en studie av Dahlberg och Rådström menar författarna att yrkets uppdragsbeskrivning kan tolkas som gränslös. Utöver undervisning ingår det flera andra arbetsuppgifter och yrkets karaktär med många sociala kontakter medför en hög arbetsbelastning. Varje lärare tolkar uppdragsbeskrivningen utifrån hur de identifierar sig med sin yrkesroll vilket för många medför svårigheter i gränsdragningen mellan yrkesliv och privatliv (2008).
Vi, författarna till denna uppsats, stöter ofta på våra elever i miljöer som är långt från den i skolan. Det kan vara allt från att träffa berusade elever på en nattklubb till att träna på samma gym. Det händer också att elever ringer sena kvällar/nätter och behöver prata. Elever söker även kontakt med sina lärare via Internet genom t.ex. Facebook1 och MySpace2 eller liknande sidor. Med ny teknik så blir lärare även lättare att kontakta under dygnets alla timmar. Tankar om lärare och av lärare kan även upplevas mer offentliga i dagens informationssamhälle där Internet kan sprida information otroligt fort och till väldigt många människor.
Tidigare forskning visar på att lärare behöver en tydlig gräns mellan privatliv och arbetsliv för att orka med detta socialt krävande arbete. Uppsatsen kommer att undersöka hur några lärare upplever denna gränsdragning samt hur de upplever gränsdragningen mellan det offentliga rummet och det privata livet.
1 En samlingspunkt på Internet där användare kan kommunicera med varandra digitalt och dela med
sig av fotografier, ett så kallat community.
2
BAKGRUND
Uppsatsen handlar om lärares gränsdragningar. Vi kommer här definiera två typer av gränsdragning som en lärare ställs inför. Den ena är gränsen mellan att vara offentlig person och att vara privatperson, den andra är gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Det finns mycket tidigare forskning på lärares arbetssituation och gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv. Däremot är gränsdragningen mellan det offentliga och privata mer outforskat. Vi vill med denna undersökning belysa lärares upplevelser av dessa gränsdragningar då det är av vikt att förbereda lärare på att dessa blir en kommande arbetsuppgift.
2.1
Lärares gränsdragning mellan offentlig person och
privatperson
En lärare ska idag hela tiden vara tillgänglig och närvarande och dessutom visa upp sin arbetsförmåga offentligt i större utsträckning än förr.
"The teachers can no longer play or laugh or swear or smoke or hide from the public eye" (Nordänger och Lindqvist, 2002).
Detta blir än mer tydligt om en lärare valt att bosätta sig nära sin arbetsplats. Chansen/risken blir då stor att denna som privatperson stöter på elever eller föräldrar i sociala situationer. Det finns ingen tid att kliva ned från scenen längre. Med detta menar de att lärare känner sig pressade och att det är deras insats i det offentliga som bedöms och i och med den individuella lönesättningen så kan lärare aldrig "stänga av" (Nordänger och Lindqvist, 2002).
I en debattartikel publicerad i Sydsvenskan diskuterar Tina Kindeberg och Anders Sigrell att lärare behöver utbildning i pedagogisk retorik för att kunna göra undervisningen intressant för sina elever. De tycker detta för att de anser att en lärare är en förebild för eleverna, vilket är bortglömt i lärarutbildningen, och människor tar efter sina förebilder (Kindeberg och Sigrell, 2008). Vi tolkar detta, tillsammans med Nordänger och Lindqvists teorier, som att en lärare även är en förebild när läraren rör sig utanför skolans lokaler, i det offentliga rummet.
2.2
Lärares gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv
I ”Det oändliga arbetet” beskrivs det att lärare upplevs som lärare dygnet runt av personer i lärarens omgivning. Yrkesgrupper med många sociala kontakter kan av samhället ses som yrkesutövande dygnet runt vilket bidrar till en otillräcklighetskänsla (Svensson och Widmark, 2006). Detta kan ställa nya krav på lärare idag och arbetet kan mer kännas som en livsstil. För att orka med ett socialt krävande arbete med en gränslös uppdragsbeskrivning kan det bli väldigt viktigt med lärarens personliga integritet (Dahlberg och Rådström, 2008). Som vi tolkar dem tycker de även att en lärare som har för höga förväntningar på sig själv som lärare kommer att ha svårare att skilja på jobb och fritid. Men för att må bra som lärare är det viktig att skilja på arbete och fritid (Kristin Johansson, 2008), att själv sätta gränser i den gränslösa uppdragsbeskrivningen. Detta kopplar Svensson och Widmark till samhällets syn på lärare. Alla har erfarenheter av skolan och de menar även att personer utifrån kan uppleva lärares arbetstidsutformning som diffus, de vet inte när en lärare är i tjänst eller inte (2006).
Lärare på senare år har ägnat mer och mer tid åt arbete fastän de egentligen har rast. Enligt Nordänger och Lindqvist lämnar lärare mer sällan klassrummet trots att de har rast och samtalsämnen på arbetsplatsen handlar nästan uteslutande om arbete och elever. I dagens skolorganisation har lärare mer sällan rast samtidigt vilket har bidragit till att känslan av gemenskap börjat avta. Konsekvenserna av detta är att lärarna på en arbetsplats inte känner varandra personligen utan endast ser varandra som just lärare. Arbetet utanför klassrummet har även det intensifierats. Varje rast är en jakt på information samtidigt som lärarna offrar sig för sina kollegor, för elever, för föräldrar och för rektorer (Nordänger och Lindqvist, 2002).
Skolans viktigaste redskap för att skapa goda inlärningsförhållanden är dock relationerna mellan vuxna och ungdomar. Att undfly dessa relationer ses som en omöjlighet. En bra lärare ska utifrån elevernas perspektiv bland annat ha empati, förstå eleverna i relation till deras ursprung samt vara seende och stödja ungdomarnas rätt att uttrycka vad de känner (Trondman, 1999). Vi ser detta som ett
ständigt engagemang som försvårar för lärare att gå undan den tid som är menad för avkoppling på arbetsplatsen, som t.ex. raster. Detta bidrar i sin tur till ökad arbetsbelastning för läraren.
I en arbetsmiljöundersökning av Statistiska centralbyrån framgår det att 65 procent av lärarna upplever sig ha för mycket att göra. Detta är den högsta siffran av alla yrkesgrupper. 53 procent av lärarna upplever dessutom sitt yrke som psykiskt påfrestande vilket är den näst högsta siffran av alla yrkesgrupper. Bara vård och sociala tjänster är högre, nämligen 55 procent (se bilaga 3).
3
SYFTE
3.1
Uppsatsens syfte
Tidigare forskning visar att läraryrket är ett riskyrke vad gäller stress och belyser hur viktigt det är med en tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv. Denna uppsats syfte är att klargöra hur lärare upplever denna gränsdragning samt hur gränsdragningen mellan att vara offentlig och att vara privat upplevs. Vi vill även undersöka om gränsdragningen upplevs som problematisk för lärare och om den påverkar läraren på något sätt.
3.2
Frågeställningar
Hur upplever lärare gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lärare gränsdragningen mellan det privata och det offentliga? Går det att sätta en tydlig gräns eller är läraryrket en livssituation? Påverkar gränsdragningen lärarens arbetssituation på något vis och i så fall hur?
4
METOD
Vi valde att använda intervjuer som metod i vår informationssökning. Vi bedömde att en kvalitativ undersökning var den bästa metoden för att få svar på våra frågeställningar, detta för att vi var intresserade av lärares erfarenheter av och tankar kring gränsdragningar (Carlström och Carlström Hagman, 2006). Möjligheten att kunna använda öppna frågor samt följa upp våra frågor med följdfrågor har också bidragit till vårt val av metod (Andersen och Schwencke, 1998). Huvudfrågorna i våra intervjuer kretsar kring hur lärare upplever gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv samt mellan att vara offentlig och privat. Frågorna var inte specifikt uppdelade i dessa olika gränsdragningar då målet var att få respondenterna att reflektera fritt kring gränsdragning i yrket. Vi har intervjuat gymnasielärare, både kvinnor och män i olika åldrar, som undervisar i olika karaktärsämnen och kärnämnen. Detta val gjorde vi för att få en lite bredare bild av frågorna och inte utesluta någon typ av lärare. För att avgränsa arbetet valde vi att göra sex intervjuer.
Personerna i intervjuerna samt deras arbetsplats har avkodats för att de ska kunna känna sig trygga och anonyma. Vi valde att påpeka detta före intervjuerna började för våra intervjuobjekt då vi hoppades på att få så ärliga svar som möjligt och vi valde att göra detta så att vårt arbete inte skulle kunna skada någon enskild person (Andersen och Schwencke, 1998).
Inför intervjuerna tog vi fram en frågeguide (se bilaga 1) som vi följde när vi genomförde våra intervjuer. Detta gjorde vi dels för att kunna hålla oss till den röda tråden genom intervjuerna, dels för att göra liknande intervjuer eftersom vi två författare inte hade möjlighet att genomföra intervjuerna tillsammans. Frågeguiden vi förberedde var av en strukturerad art med bestämda öppna frågor i en viss följd (Carlström och Carlström Hagman, 2006). Frågeguiden var även indelad i tre teman för att vi lättare skulle kunna genomföra intervjuerna, men också för att resultatet kan sammanställas mer överskådligt på det viset. De två första teman vi frågade inom har för avsikt att definiera vad lärarna tycker om sitt arbetsliv och sin fritid samt få dem att reflektera över sin yrkesroll. Vi valde att i det tredje temat verkligen koncentrera oss på vår frågeställning och bara fråga om gränsdragning. De tre teman vi jobbat efter i intervjuerna blev då arbetsliv, fritid samt gränsdragning.
Vi registrerade intervjusvaren genom att löpande anteckna svaren samtidigt som vi spelade in hela intervjuerna för att smidigt kunna gå tillbaka och lyssna igen ifall något varit oklart. Efter intervjuerna genomförts har vi tillsammans sammanställt resultatet av dem i en tabell (se bilaga 2) så vi överskådligt kunde se vad som framkommit i intervjuerna. Vi tog bara med det vi tyckte ansåg var av störst intresse för att svara på våra frågeställningar (Andersen och Schwencke, 1998).
Vi letade sedan i respondenternas svar efter intressanta händelser som vi ansåg var av vikt för att svara på våra frågeställningar, detta kan närmast beskrivas som en narrativ analys av materialet (Carlström och Carlström Hagman, 2006).
Undersökningen är genomförd i två svenska småstäder vilket vi tror har en betydande roll i resultatet. Vi är medvetna om att undersökningens begränsade storlek och geografiska begränsning gör att vi inte kan ge en klar bild över hur alla lärare i Sverige tycker i dessa frågor. Vi kan trots begränsningen få en bild av hur vissa lärare förhåller sig till samt upplever gränsdragning.
5
RESULTAT
Vi kommer nedan att redogöra för det som framkommit under de intervjuer vi genomfört. För att på ett enklare sätt visa upp svaren på de frågeställningar vi har i uppsatsen har vi valt att först redovisa lärarnas syn på arbetslivet och på sin fritid. Under rubriken gränsdragning ligger fokus på de fyra frågeställningar vi har i uppsatsen.
5.1
Arbetsliv
De lärare vi intervjuat trivdes eller trivdes delvis med sitt yrke som lärare. Det som oftast dök upp som positivt var att få möta ungdomar och se dem utvecklas. Ungdomar på gymnasienivån är i en intressant ålder som en lärare uttryckte det, de är i fasen att gå från barn till vuxen. Många tyckte också om att arbeta med sina kollegor och tyckte om den sociala kontakt de har på sin arbetsplats. Någon tyckte även att få undervisa i ämnen som intresserar en var positivt.
”Jag trivs med mötet med ungdomar, samarbetet med kollegor, självklart dom ämnena jag undervisar i.” (Kärnämneslärare)
De negativa aspekter lärarna hade på yrket var den administration som finns i yrket. Mycket tid går åt att planera sina arbetspass och mindre givande studiedagar. Några elevers inställning till skolarbete upplevdes även som negativt, många vi pratade tyckte inte om att behöva tjata på eleverna eller att sitta i tröga och fruktlösa elevvårdskonferenser. En av de vi intervjuade tyckte att arbetet aldrig har ett slut och man jobbar konstant, vilket blir stressande i längden.
”När man har fjärde eller femte elevvårdskonferensen och det inte har skett någon förändring. Ja, det är trist.” (Kärnämneslärare)
Lärarna gav en delad bild om läraryrket är en livsstil eller inte. Några tyckte att det var en livsstil då de aldrig helt slutar jobba och en annan tyckte att det lätt blir det eftersom alla människor har gått i skolan och har en bild av hur en lärare är, inklusive en själv, vilket gör att man säkerligen agerar som man själv eller andra tror en lärare gör.
"Läraryrket är ett sätt att förhålla sig till människor, därför blir det en livsstil." (Musiklärare)
En del tyckte dock inte att det var en livsstil utan lämnade jobbet när de gick hem för dagen och vem de var utanför skolan kunde vara vem som helst. En lärare uttryckte det som att personen får betalt för 45 timmars arbete i veckan och jobbar inte fler timmar gratis.
Andra åsikter som lärarna hade kring arbetslivet som vi tycker var intressant var dels en lärare som såg sig själv som att vara allt för eleverna, psykolog, förälder, lärare, kompis, etc. Detta upplevdes som ganska jobbigt för att det ökade arbetsbelastningen för läraren.
”Är du lärare så är du ju allt, du är förälder, du är psykolog, du är lärare, du har ämneskunskapen, du är social, du är administratör, du är tekniker, när du jobbat som lärare kan du nästan säga att du jobbat med alla yrken som redan finns.” (Språklärare)
Ett par andra lärare tog upp att de kanske var lite skadade av sitt yrke, dök det upp något på nyheterna som var intressant för ämnet de undervisade i så slog arbetshjärnan igång direkt. Detta ansågs varken vara positivt eller negativt, det bara var så.
5.2
Fritid
Många av de lärare vi intervjuade är på fritiden involverade i liknande aktiviteter som de undervisar inom, t.ex. musiklärare som spelar musik aktivt på fritiden. Vad våra respondenter gör en "vanlig dag" skiljde sig ganska mycket, men de som hade familj och barn hade dock ett klarare schema för när de kom hem. En lärare berättade att skolan tog all energi ur kroppen så det inte fanns några aktiviteter som orkades med efter en dag på jobbet.
”Jag har varit så otroligt trött, så har inte kunnat ta mig för nästan nånting när jag kommit hem.” (Språklärare)
Hälften av lärarna som intervjuades bor på annan ort än den där de arbetar. De som bor nära arbetet tyckte det var skönt att slippa pendla till jobbet. Några av de som inte bodde på samma ort som skolan de undervisar hade tidigare bott i samma ort men flyttat, en av dem för att det blev jobbigt att hålla sitt privatliv privat och en för
att andra intressen fanns på annan ort, men hade läraren jobbat heltid hade läraren bott på samma ort.
De som inte bodde på samma ort tyckte att det var ganska skönt att ha en naturlig distans till arbetet och på vägen hem kunna varva ner och koppla bort jobbet. De som bor där de arbetar tyckte inte det var något större problem, några tyckte att det var skönt att ha en social kontroll av sina elever och då minska att någon elev glöms bort. Några tyckte det var jobbigt att ibland behöva prata jobb med människor de mötte på sin fritid, t.ex. elever eller föräldrar. Denna kontakt utanför arbetet kunde ses som både positiv och negativ, beroende på lärarens humör/situation.
"Man har en naturlig kontakt till sina elever som är positiv, men jag är lite försiktig att gå ut och festa." (Teaterlärare)
Majoriteten av lärarna tänker på jobbet på sin fritid, det gäller planeringen av sitt arbete men framförallt när en elev mår dåligt eller har problem. En lärare uttryckte det även som att när personen var irriterad över något på arbetsplatsen kunde den irritationen malas en längre tid.
5.3
Gränsdragningen
Gränsdragning var svårt för lärarna att definiera. Många sa att de inte hade en gräns men började sedan ju längre de tänkte och pratade säga sig ha olika gränser i olika former. När det kom till privatlivet så fanns det olika varianter, vissa tyckte att stänga av mobilen var en tydlig gräns, en annan sa att det egna hemmet var den tydliga gränsen och där skulle inga elever vara. En lärare sa att det var omöjligt att dra en gräns och att arbetet som lärare var mycket uppslukande.
Många av lärarna tyckte att gränsdragningen påverkades väldigt mycket av lärarens erfarenhet, några tyckte det var svårare i början av deras lärarkarriär för de kände sig osäkra på sin roll. Det fanns dock lärare som tyckte det blivit svårare vid en högre ålder, för att det fanns fler aspekter att tänka på nu för tiden. En lärare tyckte även att det kunde vara svårt att dra en gräns i sin undervisning, läraren kunde vara orolig för hur dennes personliga åsikter avspeglades i undervisningen när det kom till lite känsligare frågor.
Det som var svårt i att hålla gränsen var elevkontakt vid oönskade tillfällen, t.ex. sena sms eller telefonsamtal på helgerna eller att träffa elever ute på nattklubbar eller pubar. När det kom till mer allvarliga situationer då elever hörde av sig för att de mådde dåligt tyckte lärarna att detta var tufft, speciellt för de inte är utbildade för att hantera situationen och var inte säkra på att det ingick i deras arbete.
”Den här personen skriker efter hjälp, så jag går upp mitt i natten och ringer eleven/…/sen efteråt så tänker jag: vad håller jag på med? Det är inte mitt jobb egentligen och göra det, men nu gör jag det för att liksom jag ändå bryr mig om andra människor. Jag är inte kurator eller psykolog, jag är lärare liksom.” (Språklärare)
När det kommer till utekvällar så kände lärarna mest att de inte kunde slappna av och vara som vanligt med sina vänner för att de hade en viss rädsla för skvaller, de trodde dock att eleverna inte heller egentligen ville träffa sin lärare vid sådana tillfällen.
De nya kontaktytorna såsom olika Internetcommunitys och mobil kommunikation kände lärarna olika inför. Vissa blev vän med sina elever på t.ex. Facebook men tänkte då på vilket material som läraren dela med sig av på sådana ställen. Det fanns lärare vi pratade med som konsekvent tackade nej till elever för att kunna hålla sitt privatliv för sig själv och sina vänner, de personerna ville inte att eleven skulle kunna misstolka vem läraren var baserat på material som delades med vänner på sådana sajter.
”Jag tycker inte de här kontaktytorna, ähh, man får inte göra dom personliga för då är man ju korkad.” (Medialärare)
Resultatet i fråga om arbetslivet påverkat privatlivet eller vice versa var skiftande. En lärare tyckte att om man hade personliga problem/kriser så kunde man inte ge hundra procent på jobbet vilket märktes ganska snart på sin arbetsplats. En lärare som sitt första år jobbade heltid kände att personen aldrig varit så nära att gå in i väggen, vilket hade påverkat personens vänskapskrets väldigt negativt och läraren blev medveten om problemet först när vännerna reagerade starkt.
”Då mådde jag fysiskt och psykiskt dåligt under en längre period.” (Medialärare)
Även saker av tyngre karaktär såsom självmord eller självdestruktivt beteende hos eleverna påverkade lärares privatliv. En lärare svarade att det som påverkat
privatlivet mest från arbetslivet var en lång flytt för arbetet. En annan lärare svarade också att all energi läggs på jobbet och då blir privatlivet lidande, energin tar slut.
6
DISKUSSION
Vi kommer nedan att koppla vårt resultat till den bakgrund uppsatsen har. Istället för att presentera diskussionen efter rubrikerna som bakgrunden är indelad i presenterar vi diskussionen i de rubriker som intervjufrågorna och resultatet har. Vi väljer att presentera diskussionen på detta sätt eftersom det var så intervjuerna löpte, lärarna själva såg inte gränsdragningen ur de två perspektiv vi gör utan såg det hela som en gränsdragning.
6.1
Arbetsliv
Av de lärare vi intervjuade så trivdes nästan alla bra på jobbet och de verkar då inte påverkas negativt av att behöva vara mer tillgängliga under raster och dylikt som Nordänger och Lindqvist påvisar. Att detta inte är fallet kan bero på att lärare överlag tycker om den kontakt de har med elever och att det som de värdesätter i arbetet är mötet med ungdomar och att se dem utvecklas. Denna relation mellan lärare och elev är något som behövs för att lärandet skall fungera enligt Trondman. Om relationen mellan lärare och elev blir till mer än just lärare och elev, t.ex. kompis eller förälder, så tyder resultaten på att detta adderar till lärarens arbetsbelastning. En gränsdragning i relationerna på arbetsplatsen kan behövas för att underlätta för läraren.
Vi kan se en koppling mellan att lärare tyckte det var tråkigt att behöva tjata på vissa elever som inte visade samma entusiasm för sina studier som andra elever. Om relationen mellan lärare och elev består av att läraren tjatar på eleven vid de flesta tillfällen de möts så är nog inte relationen bra för någon inblandad part och elevens lärande blir lidande av detta.
Det som lärarna ser som negativt är de arbetsuppgifter som inte har med själva lärandet och utvecklingen att göra d.v.s. det administrativa i yrket. Nordänger och Lindqvist menar att lärare idag har fler arbetsuppgifter och att de mer sällan har tid att koppla av och just detta upplever de intervjuade som negativt. Här tror vi att en tydligare uppdragsbeskrivning skulle minska belastningen på lärare.
6.2
Fritid
Svensson och Widmark varnar för en otillräcklighetskänsla som kan drabba lärare som jobbar med många sociala kontakter i skolan. Av de lärare vi pratade med så togs egentligen inga sådana tankar upp. De tänkte oftast inte på jobbet när de var hemma förutom i vissa lite allvarligare fall där en elev far illa och det kan säkerligen bero på den sociala relation läraren har med eleverna. Lärarna uttryckte även att arbetet är bortkopplat så länge de inte finner sig i en situation med någon från skolan, t.ex. en elev eller förälder. Denna kontakt med elever eller föräldrar verkade dock inte vara något som utgjorde ett större problem för lärarna eftersom de kände att föräldrar hade respekt för lärarens fritid och att elever mest troligt inte heller ville träffa sin lärare på fritiden.
Lärarna vi pratade med hade dock en tendens att involvera sig i fritidsaktiviteter som faller i samma anda som de ämnen de undervisar. Huruvida detta påverkade läraren negativt eller positivt är svårt att säga. Johansson hävdar att det är viktigt att skilja arbete och fritid åt, men vi kan känna att om läraren har stimulerande fritidsaktiviteter som påminner om arbetet så kan detta vara positivt för läraren. Dels ägnar sig läraren åt något som de tycker är roligt, dels får de naturliga uppslag till sin undervisning.
6.3
Gränsdragningen
Kristin Johansson menar att det är viktigt för lärare att själva kunna dra en gräns mellan arbete och fritid, detta med bakgrund mot att läraryrket har en ganska gränslös arbetsbeskrivning. Vi håller med Johansson i detta, dock är vi förvånade över att de lärare vi intervjuade hade vissa problem med att definiera denna gränsdragning. Det som kom fram var att majoriteten lärare vi pratade med hade på något sätt jobbat med gränsdragning för sig själva. Det skilde sig mellan varandra och kunde vara så enkelt som att stänga av mobiltelefonen eller att inte ta elever till det egna hemmet. Att ha en gräns mellan arbete och fritid tror vi inte är unikt för läraryrket utan måste nog finnas i alla människors liv för att kunna ha en sund relation till sitt yrke, frågan är hur stor vikt som behöver läggas på den beroende på vilket yrke en person har.
Vad gäller gränsdragningen mellan det privata och offentliga menar Nordänger och Lindqvist att lärare inte längre kan gömma sig från offentligheten, en lärare är en offentlig person. Respondenterna som bor på samma ort som de arbetar upplevde detta i större utsträckning än de som bor på annan ort, men de ansåg inte detta vara enbart negativt. I vissa situationer kunde det upplevas negativt och då beror det oftast på den enskilda lärarens humör. En av lärarna uttryckte en försiktighet när det gäller att gå ut på krogen och det kopplar vi till Kindeberg och Sigrells tolkning av lärare som förebilder. Man vill inte att elever ska se alla sidor då förtroendet mellan lärare och elev är viktigt.
Lärarna var medvetna om den offentliga bild de gav av sig själva på Internet, de hade olika sätt att hantera detta. Några var väldigt konservativa med vilka människor de delade material med, andra var väldigt konservativa med vilket material de delade med sig av. Vi tycker att gränsdragningen mellan det privata livet och det offentliga är helt upp till den enskilda läraren att göra, dock ser vi att några av dessa olika frågor inte påverkar de lärare som bor på en annan ort än där de arbetar.
Nästan alla lärare hade en gemensam nämnare när det kom till gränsdragning och det handlade om lärarens egen erfarenhet. När de var nya som lärare hade de svårt att dra gränsen, men detta blev lättare med åren. En lärare uttryckte även att personen aldrig varit så nära att bränna ut sig som vid sitt första år i läraryrket. Vi tror att det är av största vikt att nyutexaminerade lärare får stöd med denna gränsdragning för att just undvika en sorts trötthet på ett ganska intensivt yrke. En ganska ung lärare vi intervjuade uttryckte det som att läraryrket sög upp all energi och det inte fanns någon ork kvar för fritidsaktiviteter. Att lärare känner att de har för mycket att göra och att yrket är psykiskt påfrestande jämfört med andra yrken får vi bekräftat genom Statistiska Centralbyråns arbetsmiljöundersökning från 2007. Intressant är att även människor som arbetar inom hälso- och sjukvård, sociala tjänster och veterinärverksamhet känner detta. Vi tror att det kan ha med att dessa yrkesgrupper, inklusive lärare, arbetar med människor i hög grad och har någon form av socialt ansvar gentemot dessa människor.
Något som efterfrågats från de lärare vi intervjuade var en tydligare arbetsbeskrivning. Johansson kallar dagens uppdragsbeskrivning för gränslös och
detta är något som lärarna i vår undersökning upplever. Vad vi erfar så har skolan ofta en väldigt klar och tydlig beskrivning för vad lektioner skall innehålla och exakt hur mycket tid som skall spenderas på undervisning, dock lämnar skolan ofta frågorna kring tiden som inte består av undervisning. Vår åsikt är att om skolorna började jobba mer aktivt med lärares arbetsbeskrivning skulle det vara enklare för läraren att veta vad som ingår i jobbet och vad som inte ingår. Det skulle också rättfärdiga lärare som vill säga ifrån på sin fritid att de inte arbetar just för stunden. Dessa åtgärder skulle underlätta för lärare och få frågan om gränsdragning att bli en kollektiv insats istället för upp till varje enskild individ i läraryrket. Visserligen skulle en del av den frihet det innebär att vara lärare försvinna. En del lärare uppskattar säkert friheten med en gränslös uppdragsbeskrivning medan andra lärare kanske finner den frihet i arbetet mer krävande. En tanke som slog oss är att skolan kan arbeta fram en mer detaljerad arbetsbeskrivning som inte är obligatorisk att följa. Detta skulle betyda att de lärare som känner sig bekväma med att planera sin arbetstid själva fortsätter att göra det. De lärare som känner sig behöva ett stöd i sin arbetstidsplanering har ett dokument att ta hjälp av och arbeta efter.
Vi har, i arbetet med denna diskussion, märkt att vi skulle utforskat just temat gränsdragning mer i våra intervjuer och vår bakgrund. Något som hade varit av intresse att vidare utforska är just skolans arbetsbeskrivning till lärare, hur skiljer den sig åt mellan skolor och vad vill lärare att den säger? En lärare vi intervjuade uttryckte även att det hade varit väldigt intressant att ställa i stort sett samma frågor till elever istället för lärare, för att se hur de känner inför skola, fritid och gränsdragningen där mellan.
REFERENSLISTA
Andersen, E.S. & Schwencke, E. (1998): Projektarbete – en vägledning för
studenter. Lund: Studentlitteratur.
Carlström, I. & Carlström Hagman, L. (2006): Metodik för utvecklingsarbete och
utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, A. & Rådström, S. (2008): Vem äger tiden? - En studie av läraryrkets
kärna och gränser. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs
universitet.
Johansson, K. (2008): Stress eller hälsa - en kvalitativ ansats att finna
hälsofrämjande åtgärder för lärare. Stockholm: Psykologiska institutionen,
Stockholms universitet.
Kindeberg, T. & Sigrell, A. (2008): Lärare är förebilder. Sydsvenskan. Online. Internet. http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article324627/Larare-ar-forebilder.html Sökdatum: 2009-10-27.
Psykologiska institutionen Lärarnas Riksförbund (2002): Varför lämnar lärarna
yrket? Online. Internet. http://www.lr.se/lrweb/Home.nsf/ByKey/PKAEL-5V7K3H/$file/Rapport%20varför%20lämnar%20lärarna%20yrket.doc Sökdatum: 2009-07-26.
Nordänger, U.K. & Lindqvist, P. (2002): The impact of the invisible. Online. Internet. http://www.leeds.ac.uk/educol/documents/00002330.htm Sökdatum: 2009-07-26.
Svensson, I. & Widmark, L. (2006): Det oändliga arbetet - en litteraturstudie om
lärares arbetstid. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs univeritet.
Statistiska centralbyrån (2007): Andel av de sysselsatta enl.
arbetsmiljöundersökningen för vald arbetsmiljöfråga efter näringsgren SNI 2002 (SNI92).
Trondman, M. (1999): Shysst med knäpp eller surast i kommunen? Kultursociologi i
BILAGA 1
Intervjuguide
Presentation
Vi är två studenter som läser yrkeslärarutbildningen vid Akademi Sydost. Vi genomför nu vårt examensarbete där målet är att undersöka hur lärare upplever gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv.
Du får avbryta intervjun när du vill, du får även vara anonym om du vill. Vi kommer att skydda dina personuppgifter och de kommer inte att användas till något annat än just detta examensarbete.
Uppvärmning
Vem är du? Vad undervisar du i? Är kaffet gott?
Hur länge har du jobbat som lärare? Vilket är ditt favoritämne?
Arbetsliv
Trivs du med läraryrket? Vad trivs du med / inte med? Vad ser du som positivt respektive negativt i din yrkesroll? Om jag säger att läraryrket är en livsstil vad säger du då?
Fritid
Hur ser din fritid ut?
Hur ser en "vanlig" dag ut för dig, du åker till jobbet och hem... och? Har du valt att bo nära ditt jobb?
Tänker du på jobbet när du är inte är på skolan? Varför/varför inte?
Gränsdragningen
Har du en tydlig gräns mellan vad som är arbete och vad som är fritid? Hur formulerade du den gränsdragningen?
Har du några problem med att hålla på det?
Om nekande: Upplever du det som problematiskt att du inte håller på den? Utveckla/förklara!
Om jakande: Upplever du det som problematiskt att hålla på den? Utveckla/förklara!
Har något som hänt i ditt privatliv fått konsekvenser i arbetslivet eller vice versa (då räknar vi inte naturliga saker som skador eller sjukdom)?
BILAGA 2
Beskrivning Arbetsliv Fritid Gränsdragningen
Teaterlärare, Man, Verksam i 20 år
Trivs delvis med yrket. Positivt: elevkontakten och att se deras utveckling. Kollegor och det sociala. Trevlig arbetsplats. Negativt: fyrkantig och gammalmodig
administration. För lite kontakt med omvärlden, svårt att utvecklas. Känner sig överkvalificerad och är dessutom ensam lärare på programmet.
Ser inte yrket som en livsstil. Har blivit bättre på att lämna jobbet på plats och tror det handlar om rutin. Kurser och intresse flyter dock ihop och därför är yrkesradarn på vid t.ex. externa föreställningar mm.
Involverad i teaterförening, arrangerar föreställningar.
Har valt att bo nära
arbetsplats och träffar därför elever och föräldrar i vardagen. Ser det positivt, blir en naturlig kontakt. Är dock försiktig med att gå ut och festa.
Tänker på jobbet på vardagar men försöker koppla bort det under lov. Funderar dock en del på hur uttryck hos elever ska lockas fram. Även elevproblem eller liknande följer med hem i tankarna.
Har inte formulerat någon tydlig gräns men försöker hålla isär yrkesliv och privatliv. Anpassar
gränsdragning efter situation men vill ha en tydlig lärare/elev-gräns.
Gränsdragningen var svårare i början av lärarkarriären som kanske beror av att man då är mer osäker på sin roll. Det var mer familjärt då. Lättare efter att man fått mer erfarenhet. Svårt att hålla på gränsen när man känner elever eller föräldrar privat. Har aldrig känt sig manipulerad.
Ingen drastisk händelse som har påverkat mer än en lång flytt på grund av yrkesval. Musiklärare, Man, Verksam i
14 år
Trivs med yrket. Intresse och arbetsliv flyter ihop men kan dessutom ta ut vartannat vilket är mindre positivt. Kul att jobba med ungdomar och lustfyllt när det fungerar.
Ser yrket som en livsstil då
Har barn som upptar stor del av fritid. Spelar och spelar in musik.
Bor nära jobbet vilket är positivt med tanke på pendling. Ibland negativt med sociala kontakter i vardagliga
Vill känna dom jag arbetar med (elever). Vill gärna komma eleverna lite närmre än en ”vanlig” lärare med tanke på gruppdynamik. Men har en gräns, tror att elever känner den gränsen själva. Har aldrig upplevt detta som ett problem.
tanken på arbetet alltid finns med. Slutar aldrig helt att jobba.
situationer. Känner mig ibland tvingad att stanna upp och prata med människor om yrkesfrågor trots att jag inte jobbar. Ibland är det trevligt, ibland jobbigt.
Planering upptar ibland en stor del av fritid.
Hemmet är en gräns, tar aldrig hem elever. Vill inte att de ska veta för mycket om mig. Värnar om min integritet som privatperson.
Svårare med gräns i yngre ålder. Åldern har stor betydelse i gränsdragningen. Social situation har också betydelse. Har man inte mycket fritidsintresse dras man lätt med i arbetet som blir en större del av livet. Vissa lärare bygger hela sitt självförtroende på sin yrkesroll.
Konflikter i hemmamiljö kan smitta av sig på jobbet och vice versa.
Musiklärare, Kvinna, Verksam i 30 år.
Trivs mycket bra i yrkesrollen. Positivt: Kontakt till alla sorters människor. Följa utvecklingen hos elever, det individuella lärandet. Negativt: det blir allt jobbigare att dra igång en ny åk 1 för varje år.
Ser yrket som en livsstil, mest med tanke på att yrket innebär ett visst förhållningssätt till människor och att alltid ha respekt till omgivningen.
Svårt att sätta gräns mellan fritidssysselsättning och skola/arbete p.g.a. ämnets karaktär. Försöker dock koppla av från arbetet.
Bor nära arbetet nu. Positivt att man har en slags social kontroll på elever som gör att ingen slinker emellan. Negativt att aldrig bara kunna vara mormor/farmor på t.ex. stranden utan att behöva diskutera elever och skolarbete.
Tänker väldigt mycket på jobbet. Planering, elevvård etc. Kan inte sova utan att först ha utvärderat dagen i huvudet.
Har ingen tydlig gräns mellan arbete och privatliv. Tycker inte att det går att ha en tydlig gräns ofta p.g.a. ämnets karaktär. Är väldigt uppslukad av jobbet.
Har svårt att sova på grund av att jag inte har en tydlig gräns och kan därför inte släppa vissa saker.
Lättare att dra gräns i yngre år. Fler aspekter nu, allting är inte svart eller vitt längre och därmed blir det svårare att sätta gräns nu. Mer tålamod nu. SMS och Internet har också gjort gränsdragningar svårare nu.
Det händer saker varje dag som får konsekvenser men de är svåra att sätta fingret på. Saker som påverkar sättet att se på saker och ting. Man får nya perspektiv av olika händelser.
Tragiska händelser såsom själmord begånget av en elev på en skola påverkar både som lärare och privatperson.
Kärnämneslärare, Man, Verksam i 10 år.
(plus) mötet med elever, kollegor och ämnen. Elever är i en intressant period av sina liv. (minus) tjatet på elever, svårmotiverade elever, tröga EVK, administration, menlösa studiedagar
Man är lite skadad av sina ämnen (titta nyheter, filmer, etc) dock finns intresset där från början. Skulle inte läraren ha intresset kan nog inte läraren motivera elever att tycka det är intressant.
Ingen livsstil, ligger inte sömnlös över det. Får betalt 45 tim och jobbar inte mer gratis. Krisar det så måste tid tas från andra arbetsuppgifter.
Vanlig dag – hem till familjestyr och sysslor. En timmes jobb varje kväll blir det, av olika art.
Bor 2 mil bort av slump, men skönt med distans både psykiskt och geografiskt. Man går inte till jobbet och
tjyvjobbar, man ”slipper” träffa elever utanför jobbet. Kan vara svårt att slappna av helt om elever är närvarande (t.ex. puben), vice versa för eleven. Tänker inte på jobb mkt, ibland i perioder om någon elev far illa – allvarliga situationer.
Det finns en ganska tydlig gräns mellan jobb och privatliv, dvs när det inte går i varandra – intressen som sammanfaller med jobb. Gränsen är inte uttalad, men telefon kan stängas av och det är så. Detta blir inga större problem – elever / föräldrar brukar respektera jobbtider.
Andra kontaktytor: typ facebook – tackar ja till elever men tänker sig för vad som hamnar där. Går att göra privata grupper för vänner. Facebook blir ju dock ett intrång i ens privata sfär. Dock ser man även elevens bilder etc och väljer jag att inte titta för mkt på.
En gräns i skolan kan vara konstig att dra – t.ex. lyser mina egna åsikter igenom när jag undervisar något.
Språklärare, Kvinna, Verksam i 3 år
(plus) Ungdomar är kul att arbeta med, äldre ungdomar kan ta eget ansvar. Kul att se utveckling – att de lär sig.
(minus) Jobbigt att det inte finns något slut, ingen ände. Man jobbar konstant och
Vanlig dag – kommer hem är trött, orkar inget. Helt slut… orkar knappt laga mat, orkar bara sitta vid tv / dator. Jobbet tar all energi, egna intressen och egna livet påverkas.
Boende: flyttade till skolorten i
Skulle vilja ha men har nog inte… ”jagad” efter 17.00. och 17.00 är nog gränsen ändå – beroende av situation. Detta har ändrats med tiden, ringde förr med privat telefon från hemmet, vilket medfor att föräldrar hade numret –
stressen byggs upp i en ond spiral – hamnar man efter så blir det bara värre. Början av läsåret brukar vara bra, men sedan dyker alltid ngt upp som ”förstör” ens planering (gott / ont).
Jobbigt med curlade ungdomar som vill ha allt serverat (generaliserar lite). Slacker-attityd
Man är allt som lärare – förälder, psykolog, lärare, etc etc – en enorm bredd. Man slutar aldrig lära sig saker som lärare vilket är positivt, men man tappar kanske också lite av sina ämneskunskaper. Man blir inte utmanad av sina elever och få sänka sin nivå.
Speciella människor blir lärare… många blir stressade (bittra). Är det en livstil – njae, men i en liten ort blir man utpekad mer som lärare. Lärare har dock en ”mask” på sig, lever sitt yrke – inte jag själv. Vill verkligen inte ha det som livsstil.
början, orten liten, kan ej vara privat. Bodde nära elever, vill inte se / bli sedd. Orten i sig inte kul. Flyttade från för att pendla. Förhoppningen var att koppla bort jobbet under vägen hem.
Tänker på jobb hemma ibland, dyker upp då och då. Kollar mail fastän hemma, stör sömn etc för det dyker upp. Irritation kan malas en längre tid.
jobbigt. Sänt en signal att hemtelefon och mobil är privat.
Mentorskap: blir
problematiskt, t.ex. sms lördag natt medför extra jobb, inte min roll riktigt.
Kontaktsökningar från elever m problem. Lärare som kompis inte ok, svår gräns.
Svårt att hålla gränsen, kan bero på brist på erfarenhet, vem man är som person.
Kontaktytor: mobilen kan vara positiv för de som inte vågar ringa. Facebook, myspace aldrig tackat ja till elever. Privat sida som kan misstolkas av elever, kan också betyda mer jobb, ok när yrkesrollen är över – eleven gått ur skolan.
Ja det sitter ihop, privata problem betyder att man inte orkar göra sitt jobb 100%. All energi läggs på jobbet och privatlivet blir lidande, energin tar slut.
Medialärare, Man, Verksam i 3 år
Arbetet är som roligast då man ser elever i praktiken göra saker på riktigt och kul när de kopplar. (plus): se elever växa och bli individer, kollegor är trevligt, bra relation med en bra rektor.
(minus): man är oftast inte 100% förberedd inför lektion, fattig arb-beskrivning, jobba på fritiden, krävande yrke.
Svårt att se sig själv som lärare, läraren bedömer en alltid vilket har färgat eleverna – hade varit najs med betygslös skola.
Man är 100% lärare, formar man sig. Alla har gått i skolan haft lärare, de lägger den bilden de har på dig som lärare, en förutfattad mening.
Bor inte i byn längre, men stannar över när jag jobbar (halvtid) bor då hos rektor. När man kommer hem jobbar ofta med annat, eller tränar, eller tv – sova. Lätt att koppla bort jobbet eftersom det finns många jobb som jag har. Tänker dock på det om det hänt något spec. Då som humanist – hur ska jag kunna hjälpa ”kalle” som har det tufft. Ligger dock inte och grubblar.
Dagen före jag ska jobba ”kopplar” jag på skolan och planerar upp mina arb-dagar. Ett egenutvecklat schema. Bor ju 2 timmar bort, bodde nära skolan i ett år, men andra intressen fanns på annan ort så jag flyttade. Hade jag varit lärare heltid hade jag bott i byn.
Svårt att dra gräns i
lärarrollen, lättare i mina andra yrken.
Träffar man på en elev ”ute” då är man lärare, då blir jag annorlunda, nästan förskjuter jag eleven. Kan inte riktigt slappna av. Svårt att ha en avslappning fritidsroll om eleven närvarar.
En del saker är privat en ansvarskänsla för eleven även utanför, orolig för skvaller. Tror dock inte eleven vill träffa sin lärare ute heller. Gränsen är vid elevkontakt. Vissa har inte huvudintresse för att vara lärare, de som har det tänker nog mer på jobbet. Svårt att vara något i 110 vad det än är…
Försöker inte att bli kompis med mina elever, tackar dock ja till dem på facebook. Jag tänker dock på vilket material som hamnar där, men jag tänker dock alltid på att inte göra internet för privat. Eleverna vet ofta vem jag är sedan innan och det är inget jag gömmer eller förnekar,
googla mitt namn och du hittar mkt som kanske inte är så ”lärare”, men sån är jag.
Hade varit intressant med en vidare studie med samma frågor till eleverna…
Konsekvens: första året väldigt nära att gå in i väggen pga jobbet. Den pressen på jobbet smittade av sig på vänner, utan att jag var medveten om det, vänner reagerade till slut. Halvtiden var ett medvetet beslut, annars slutat som lärare…
BILAGA 3
Andel av de sysselsatta enligt arbetsmiljöundersökningen efter arbetsmiljö, näringsgren SNI 2002 och tid2007 upplever att (instämmer helt eller delvis) man har alldeles för mycket att göra A+B jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske ..
C+D utvinning av mineral, tillverkning 54 E el-, gas-, värme- och vattenförsörjning ..
F byggverksamhet 55
G parti- och detaljh; rep av fordon m.m. 57 I transport, magasinering och kommunikation 50
J finansiell verksamhet ..
K fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster 58
M utbildning 65
N hälso- och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet 53 H+O+P personliga och kulturella tjänster; renhållning 50 L+Q offentlig förvaltning, försvar, internationell verksamhet 55 upplever att (instämmer helt eller delvis) arbetet är psykiskt påfrestande A+B jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske .. C+D utvinning av mineral, tillverkning 30 E el-, gas-, värme- och vattenförsörjning ..
F byggverksamhet 26
G parti- och detaljh; rep av fordon m.m. 34 I transport, magasinering och kommunikation 29
J finansiell verksamhet ..
K fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster 32
M utbildning 53
N hälso- och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet 55 H+O+P personliga och kulturella tjänster; renhållning 38 L+Q offentlig förvaltning, försvar, internationell verksamhet 42 Arbetsmiljöundersökningen är en urvalsundersökning. Uppgifter som bygger på ett litet antal svar kan därför ge osäkra värden. Resultat
som bygger på mindre än 100 svaranden ersätts med två punkter i tabellen. Det är viktigt att vid tabelluttag - förutom procenttal- ta ut uppgifter om konfidensintervall. Genom att studera procenttalet tillsammans med konfidensintervallet får man en bild av den statistiska osäkerheten i det redovisade procenttalet. Om t.ex. procenttalet = 25 och konfidensintervallet = +/- 3 ligger det efterfråga procenttalet med 95 procents säkerhet någonstans mellan 22 och 28.
