Ersta Sköndal Bräcke högskola
Instutionen för socialvetenskap
Socionomprogrammet 210 hp
”Jag upplevde en ganska stor ambivalens över det ansvaret jag
ville ta men inte kunde”
En kvalitativ studie om biologiska barns perspektiv på konflikt och konflikthantering i
och med ett familjehemsuppdrag.
Johanna Lindström och Majid Malik
Socialt arbete och kunskapsutveckling, 30 hp
SOC6, VT 2018
Kandidatuppsats
Handledare: Maria Eriksson
Examinator: Anna Carlstedt
Sammanfattning
Syftet med studien har varit att öka kunskapen om biologiska barns perspektiv på konflikter och konflikthantering samt att undersöka rollens betydelse för konflikter i och med ett
familjehemsuppdrag. Behovet av studien baserades på att konflikter mellan biologiska barn och familjehemsplacerade barn är en vanlig orsak till sammanbrott. Uppsatsen har en kvalitativ ansats som utgått från semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter i åldrarna 18-28 år. Respondenterna delar den gemensamma erfarenheten om vad det innebär att vara biologiskt barn i ett familjehem. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett barndomssociologiskt perspektiv och resultatet tolkades tematiskt och analyserades sedan med hjälp av konflikt- och konflikthanteringsperspektiv samt rollteori. Resultatet visar att de företeelser och situationer biologiska barn behöver förhålla sig till inom ramen för familjehemsuppdraget innefattar system-, mellanmänskliga- och individuella konflikter, där individuella konflikter visat sig mest framträdande i form av ambivalenta känslor och samvetskval. Studien visar också att biologiska barn hanterar konflikter på olika sätt. De synliga hanteringsstilarna är undvikande, anpassande, kompromissande och samarbetande, där undvikande och anpassande visat sig mest framträdande. Resultatet visar vidare att biologiska barn intar olika roller i familjehemsuppdraget som innefattas av ansvar och deltagande på olika sätt, vilket kan resultera i olika individuella konflikter. Respondenterna i studien berättar också att antingen mer stöd från familjen eller stöd utifrån hade gynnat deras upplevelse av familjehemsuppdraget.
Nyckelord
Abstract
”I experienced quite a big ambivalence over the responsibility I wanted to take
but couldn´t”
A qualitative study of biological children´s perspective on conflict and conflict
management in a foster family
The purpose of the study has been to increase the knowledge about biological children's perspective on conflicts and conflict management, as well as to study the importance of the role of conflicts in foster families. The need for the study was based on the fact that conflicts between biological children and foster children are a common cause of cancelation of fostering in foster families. The essay has a qualitative approach based on semi-structured interviews with eight respondents aged 18-28. Respondents share the common experience about what it means to be a biological child in a foster family. The study has its theoretical point of view in a childhood sociological perspective and the result was interpreted thematically and then analyzed using conflict and conflict management
perspectives as well as role theory. The results show that the phenomena and situations that biological children need to relate to within the context of being part of a foster family include systemic,
interpersonal and individual conflicts, whereas individual conflicts have been shown to be most prominent in terms of ambivalent feelings and compunction. The study also shows that biological children handle conflicts in different ways. The visible management styles are avoiding, adaptive, compromising and collaborative, where avoiding and adapting proved most prominent. The result further shows that biological children occupy different roles in the foster family, which is comprised of responsibility and participation in different ways, which can result in different individual conflicts. The respondents in the study also says that either more support from the family or support from outside would have benefited their experience of being a foster family.
Keywords
Förord
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till studiens åtta respondenter som delat med sig av sina berättelser, utan er hade denna studie inte varit möjlig. Tack till vår handledare Maria Eriksson som varit en viktig stöttepelare och som hjälpt oss komma framåt i arbetet genom konstruktiva
handledningstillfällen. Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete och många givande och utvecklande arbetstimmar tillsammans.
Johanna Lindström & Majid Malik Stockholm 2018
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Bakgrund ... 7 1.2 Problemformulering ... 8 1.3 Syfte ... 8 1.4 Frågeställningar ... 8 1.5 Definitioner ... 8 1.6 Förförståelse ... 9 1.7 Studiens disposition ... 102. Teoretisk utgångspunkt och analysram ... 12
2.1 Barndomssociologi... 12
2.2 Konflikt- och konflikthanteringsperspektiv ... 12
2.2.1 Konflikttyper ... 13
2.2.2 Hanteringsstilar... 14
2.3 Rollteori ... 14
3. Metodologi och empiriskt material... 16
3.1 Vetenskapsteoretisk ansats ... 16 3.2 Urval ... 17 3.3 Forskningsetiska överväganden ... 18 3.3.1 Informationskravet ... 18 3.3.2 Samtyckeskravet ... 18 3.3.3 Konfidentialitetskravet ... 19 3.3.4 Nyttjandekravet ... 19 3.3.5 Övriga överväganden ... 19 ... 19 3.5 Genomförande av analys ... 20 3.5.1 Transkribering ... 20 3.5.2 Tematisk analys ... 21 3.6 Studiens tillförlitlighet ... 21 3.7 Metoddiskussion ... 23
4. Kunskapsöversikt ... 25
4.1 Litteratursökning ... 25 4.2 Tidigare forskning ... 254.2.1 Förhålla sig till det placerade barnet och det placerade barnets biologiska föräldrar ... 26
4.2.2 Delaktighet och ansvar i uppdraget ... 27
4.2.3 Relation och förhållningssätt till sina egna föräldrar ... 28
4.2.4 Sammanfattning av kunskapsläget ... 29
5. Resultat ... 30
5.1 Presentation av respondenter ... 30
5.2 Förväntningar till verklighet ... 30
5.3 Förlust ... 31
5.4 Att förhålla mig till det placerade barnets problematiska beteende ... 32
5.5 Att förhålla mig till det placerade barnets nätverk ... 33
5.6 Ansvar och delaktighet ... 34
5.7 De biologiska barnens tidiga tonåren ... 37
5.8 Hur jag hanterade det ... 38
5.9 Vad jag hade behövt ... 40
6.1 Analys av konflikter ... 41 6.1.1 Systemkonflikter ... 41 6.1.2 Mellanmänskliga konflikter ... 41 6.1.3 Individuella konflikter ... 42 6.2 Analys av hanteringsstilar ... 43 6.2.1 Undvika ... 43 6.2.2 Anpassa ... 43 6.2.3 Kompromissa ... 44 6.2.4 Samarbeta ... 44 6.3 Analys av rollen ... 45
6.3.1 Roll i förhållande till det placerade barnet ... 45
6.3.2 Roll i förhållande till familjehemsföräldrarna, socialsekreterare och nätverk ... 46
7. Avslutande kapitel ... 47
7.1. Slutsats... 47
7.2. Diskussion ... 48
7.3. Vidare forskning ... 51
1. Inledning
En vanlig orsak till att en familjehemsplacering avbryts i förtid är konflikter mellan
familjehemsföräldrarnas biologiska barn och det placerade barnet (http://www.socialstyrelsen.se). Ett familjehemsuppdrag innebär såväl för de biologiska barnen i familjen som för familjehemsföräldrarna att de öppnar upp sitt hem för andra människor. Forskning visar att familjehemsuppdraget medför förändringar i en familj och därmed även i de biologiska barnens liv. I vissa fall kan uppdraget vara så krävande för familjehemsföräldrarna att det tar det mesta av deras tid och energi vilket kan resultera i att de biologiska barnen får stå tillbaka då deras behov hamnar i skymundan (Höjer & Nordenfors, 2006).
1.1 Bakgrund
År 2016 fick cirka 30 500 barn och unga vård enligt socialtjänstlagen, SoL, eller enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Familjehemsplaceringar är den vanligaste placeringsformen där cirka 17500 barn årligen placeras i familjehem i Sverige
(http://www.socialstyrelsen.se). En familjehemsplacering sker antingen med samtycke från barnets vårdnadshavare enligt 1 kap. 1 § SoL eller med stöd av LVU då omhändertagandet sker med tvång (1990:52). Ett omhändertagandet sker till följd av antingen vårdnadshavarens bristande
omsorgsförmåga 2 § LVU eller barnets egna problematiska beteende 3 § LVU.
Med familjehem avses, enligt socialtjänstförordningen 3 kap. 2 § SoF, ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt (ibid.). Familjehemmets uppgift är att ge det placerade barnet god vård och tillgodose barnets behov i samverkan med socialtjänst, biologiska föräldrar och andra berörda. Vården i familjehemmet ska präglas av trygghet, säkerhet, kontinuitet och vara ändamålsenlig. Önskvärt vid placering i familjehem är att barnet ska kunna bo där tills dess att antingen barnets vårdnadshavare återfår förmågan att tillgodose sitt barns behov eller tills dess att barnet är vuxen nog att ta hand om sig själv (Socialstyrelsen, 2012a).
Det finns de fall där placeringen behöver avbrytas i förtid vilket benämns som sammanbrott. Ett sammanbrott innebär ett oplanerat avbrott där vården upphör på grund av brister i vården
(Socialstyrelsen, 2012 b). Enligt en rapport från Socialstyrelsen där en studie gjorts i tolv kommuner i Jönköpings län visade resultatet att omkring en fjärdedel av placeringarna avbröts i förtid. Rapporten visade att familjehemmen valde att avbryta placeringen i 45% av fallen, medan 28% stod för att det placerade barnet själv valde att avbryta placeringen (ibid.).
Ett sammanbrott kan ha flera orsaker. Ingrid Höjer, verksam som professor vid institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet, och Socialstyrelsen belyser att en vanlig orsak till
sammanbrott är konflikter mellan familjehemsföräldrarnas biologiska barn och placerade barn (Höjer, 2006; http://www.socialstyrelsen.se).
I Socialstyrelsens (2012a) Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter i och med placering av barn i familjehem finns information som riktar sig till de yrkesverksamma inom området och till familjehemmet (ibid.). Vidare finns det studier som belyser familjehemsföräldrarnas tankar och upplevelser kring att vara familjehem samt studier kring socialtjänstens ansvar och perspektiv i och med ett familjehemsuppdrag. Det finns även forskning om placerade barns perspektiv i ett familjehem. Däremot finns ett tämligen begränsat antal svenska studier, däribland en rapport och en avhandling men främst kandidatuppsatser som berör biologiska barns perspektiv på hur det är att vara biologiskt barn i ett familjehem.
1.2 Problemformulering
Forskning visar att sammanbrott är förekommande inom familjehemsuppdrag. Både Höjer och Socialstyrelsen lyfter konflikter mellan biologiska barn och placerade barn som en vanlig orsak till sammanbrott. Det finns ett fåtal svenska studier utifrån biologiska barns perspektiv, ändock har ingen studie bedrivits om biologiska barns beskrivningar av problematiska aspekter ur ett konflikt- och konflikthanteringsperspektiv i och med ett familjehemsuppdrag. Det är av vikt att undersöka deras berättelser ur ett konflikt- och konflikthanteringsperspektiv för att öka förståelsen kring ämnet, samt att det vidare kan ge material och förutsättningar för socialsekreterare och familjehem att skapa en bra miljö både för biologiska barn och placerade barn i familjehemmet.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att öka kunskap om biologiska barns perspektiv på konflikter och konflikthantering samt att undersöka rollens betydelse för konflikter i och med ett familjehemsuppdrag.
1.4 Frågeställningar
Hur beskriver biologiska barn i familjehem problematiska aspekter av familjehemsuppdraget och hur förhåller de sig till det?
Hur kan deras berättelser av familjehemsuppdraget förstås ur ett konflikt- och konflikthanteringsperspektiv?
Vilka roller i familjen beskriver biologiska barn att de har haft?
1.5 Definitioner
Under detta avsnitt definieras för studien återkommande och relevanta begrepp och fenomen. Med konflikt har vi avsett „‟...förekomsten av motstridiga intressen, önskningar och behov och att andra på ett eller annat sätt utgör ett hinder i tillfredsställelsen av dessa.‟‟ (Linnéer-Axelson & Thylefors, 2013.s 17)
Ett sammanbrott innebär ett oplanerat avbrott där vården upphör på grund av brister i vården (Socialstyrelsen, 2012 b).
Familjehem är enligt 3 kap. 2 § SoF ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Att arbeta som familjehem är ett avlönat arbete. Familjehem kallades tidigare för fosterhem, vilket är ett begrepp som emellertid använts inom tidigare forskning. Vi har däremot valt att använda oss av begreppet familjehem genomgående i texten, trots att tidigare forskning använt begreppet fosterhem.
Biologiska barn är de barn och unga som sedan födseln vuxit upp i familjen tillsammans med sina biologiska föräldrar. Vi har valt att använda oss av begreppet biologiska barn för att göra det tydligt när det handlar om de barnen som inte är familjehemsplacerade. Trots att samtliga av studiens respondenter är över 18 år har vi valt att benämna dem som biologiska barn.
Familjehemsplacerade barn avser de barn som dels placerats i enlighet med SoL kap 1 § beretts bistånd av socialtjänsten i form av frivillig vård och därigenom har placerats enligt SoL 6 kap 1 §, dels de barn som placerats i enlighet med LVU 1 § (SoL 2001;453 LVU 1990:52). Fosterbarn är en tidigare benämning på familjehemsplacerat barn som i dagens forskning inte används. Vi har genomgående i studien valt att använda oss av begreppet placerat barn, som är en förenkling av familjehemsplacerat barn för att underlätta läsningen. Vi är medvetna om att individen tenderar att försvinna när vi benämner dem som placerade barn, trots det har vi gjort det valet för att tydliggöra för läsaren när det handlar om de barnen som inte är biologiska barn.
Familjehemsförälder innebär föräldern eller föräldrarna som är uppdragstagare eller uppdragstagarna i familjehemsuppdraget. För variationens skull har vi benämnt dem som både föräldrar och familjehemsföräldrar när vi syftat på uppdragstagarna.
Det placerade barnets nätverk innefattar dels socialsekreterare som är involverade i familjehemsuppdraget, dels det placerade barnets biologiska föräldrar, syskon och mor- eller farföräldrar till det placerade barnet.
Problematiskt beteende är en term som bland annat Höjer (2001;2006) använt sig av. Termen är ett samlingsbegrepp för lögner, hot, droger eller stöld.
1.6 Förförståelse
Genom våra sinnen uppfattar vi verkligheten. Vad som först tros vara rena sinnesintryck består i grunden av tolkningar. Det är denna förförståelse som medvetet eller omedvetet formar vår syn på vilken vi ser verkligheten (Thurén, 2007). Med det sagt är det av vikt att redogöra för den förförståelse vi som forskare är formade av. Genom en redogörelse möjliggör vi för läsaren att förstå hur och i vilken utsträckning som vår förförståelse haft inverkan på studien, detta för att öka transparensen.
En av oss har vuxit upp som biologiskt barn i familjehem. Mina erfarenheter har givit mig en insikt om och en förståelse för vad det kan innebära att vara biologiskt barn i ett familjehem. Jag har
erfarenhet av att ett familjehemsuppdrag både kan medföra många positiva erfarenheter, men också vara svårt och påfrestande. Jag har vidare en insikt om att biologiska barn spelar roll i
familjehemsuppdraget och att det som biologiskt barn kan finnas svårigheter i att prata om vissa saker. Min förförståelse grundar sig i att jag vet att det kan uppstå konflikter i familjen i och med ett
familjehemsuppdrag. Jag har också professionell erfarenhet av familjehem då jag utförde min praktik inom familjehemsenheten. Den erfarenheten har gett mig en insyn i hur socialtjänsten kan arbeta inom familjehemsvård. Mitt perspektiv har bidragit med en djupare insikt om företeelser som är unika för att vara familjehem och en ökad insikt om erfarenheten av att vara biologiskt barn i ett familjehem. Den andra av oss har ingen tidigare erfarenhet av familjehem, varken privat eller professionellt. Jag har dock vuxit upp i ett hem med två föräldrar och ett biologiskt syskon. Min förförståelse
grundar sig på mina erfarenheter av konflikter och konflikthantering i en kärnfamilj. Jag har erfarenhet av olika konflikter både med mitt syskon och mina föräldrar samt hur vi har hanterat det. Under min uppväxt har min familjekonstellation sett likadan ut. Jag vet att familjer kan se olika ut och att det egentligen inte finns något som är „‟normalt‟‟ dock anser jag att mitt perspektiv bidragit med vad som skulle kunna ses som „‟vanliga‟‟ konflikter inom en kärnfamilj. Jag anser därmed att mitt perspektiv bidragit med att kunna se skillnaden på konflikter inom en kärnfamilj och konflikter som är specifika för ett familjehemsuppdrag.
Vi har haft två olika utgångspunkter i vår förförståelse, ett inifrån och ett utifrånperspektiv. Vi menar att det både finns för och nackdelar med våra två olika perspektiv. Nackdelen med ett
inifrånperspektiv kan vara att den egna erfarenheten riskerar att ta över tolkningen av respondenternas utsagor. Fördelen kan vara att forskaren kan uppmärksamma mindre detaljer i respondenternas utsagor. Nackdelen med ett utifrånperspektiv kan vara att forskaren missar de små detaljerna, medan fördelarna kan vara att forskaren tar till sig respondenternas utsagor mer objektivt.
För att ta vara på våra olika styrkor och motverka svagheterna i hur våra förförståelser kan påverka hur vi uppfattar verkligheten har vi genomgående fört en dialog kring forskningsprocessens alla delar. Vi anser att våra olika perspektiv berikat studien då vi diskuterat och lyft olika synsätt samt inte tagit för mycket för givet i analysen av materialet vilket stärkt vår förmåga att uppmärksamma samt identifiera nyanser i respondenternas utsagor. Vår tolkning och analys har således blivit mer genomarbetad än vad den kanske skulle blivit om vi från början haft samma ingång.
1.7 Studiens disposition
Vi har valt att sammanfatta studiens disposition för att enklare möjliggöra för läsaren att följa med i textens upplägg. I den andra delen presenteras den teoretiska utgångspunkten och de teoretiska ramverk vi använt oss av för att förstå vår empiri. I kapitel tre presenteras studiens metodologi för att stegvis och på tydligast möjliga sätt visa hur vi gått tillväga i forskningsprocessen. I kapitel fyra redogör vi för hur vi gått tillväga när vi sökt kunskap samt presenterar forskning vi ansett relevant inom området biologiska barn i familjehem. I kapitel fem redogör vi för vår empiri samt analyserar
denna med hjälp av de teoretiska ramverken. I det avslutande kapitlet redogör vi för de slutsatser vi kommit fram till, diskuterar slutsatserna i relation till tidigare forskning och ger förslag till vidare forskning.
2. Teoretisk utgångspunkt och analysram
I följande kapitel presenteras den teoretiska utgångspunkten och de analysverktyg vi använt oss av i tolkning samt analys av den insamlade empirin. Vi har valt att selektera begrepp från olika teorier som vi menar kan ge en ökad förståelse för biologiska barns beskrivningar av problematiska aspekter ur ett konflikt- och konflikthantering i och med ett familjehemsuppdrag. Som teoretisk utgångspunkt för vår förståelse av biologiska barn i familjehem har vi valt att utgå från ett barndomssociologiskt perspektiv, det vill säga att det är ur det perspektivet vi valt att se på barnet. Det innebär att det är ett aktörsperspektiv på barnet som har varit utgångspunkt för våra analyser och tolkningar, snarare än exempelvis ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Det barndomssociologiska perspektivet har vi valt att fånga upp i slutdiskussionen.
Med hänsyn till studiens syfte och frågeställningar har vi valt att analysera resultatet med hjälp av konflikt- och konflikthanteringsperspektiv samt rollteori för att förstå respondenternas utsagor. Vi har även använt oss av tidigare forskning som stöd i att förstå empirin. Med hjälp av konflikt- och
hanteringsperspektiv hoppas vi kunna öka förståelsen för hur biologiska barn beskriver problematiska aspekter ur ett konflikt och konflikthanteringsperspektiv. Med hjälp av rollteorin hoppas vi kunna förstå hur rollen kan bidra till att skapa konflikter.
Inledningsvis hade vi till viss del med oss konflikt- och konflikthantering in i intervjuerna, däremot har hela teoripaketet vuxit fram genom analysen i dialog med studiens empiri på grund av den
abduktiva ansatsen. Den tredje frågeställningen gällande biologiska barns roll har vuxit fram under analysarbetet (se punkt 3.5.2 tematisk analys). Rollteorin anser vi därför vara relevant för att förstå studiens respondenter och lyfta empirin.
2.1 Barndomssociologi
Barndomssociologin består av flera olika teorier med vissa förenade drag. Jens Qvortrup (2005, refererad i Samuelsson, Sommer & Hundeide, 2013) menar att det finns tre utgångspunkter gemensamma inom barndomssociologin. Den första utgångspunkten syftar mot att barndomen kan uppfattas, erfaras och har rätt till ett eget studium här och nu, istället för att se barn som framtida vuxna. Halldén (2007) menar att en viktig grund inom den nya barndomsforskningen har varit framhävandet av barnet som being snarare än becoming (ibid.). Den andra utgångspunkten syftar till barndomen som en del i den sociala strukturen, snarare än ett skede i en enskild livscykel. Den tredje gemensamma utgångspunkten är att i utvecklingen av sig själva och samhället, är barn viktiga och egna aktiva aktörer, istället för att se barn som endast eller främst föremål för lärande och socialisation (Samuelsson et al., 2013).
2.2 Konflikt- och konflikthanteringsperspektiv
Barbro Linnéer-Axelson och Ingela Thylefors (2013) har skrivit boken Konflikter: uppkomst, dynamik och hantering. Inom befintlig forskning dominerar följande definition av konflikt, vilken vi valt att
använda i vår förståelse av de biologiska barnens berättelser, „‟...förekomsten av motstridiga intressen, önskningar och behov och att andra på ett eller annat sätt utgör ett hinder i tillfredsställelsen av dessa‟‟ (Linnéer-Axelson & Thylefors, 2013. s 18). Inom konfliktperspektivet görs en åtskillnad mellan behov och övriga intressen, då det kan ge möjlighet till en konstruktiv konflikthantering. Konflikter som grundar sig i behov tenderar att bli starkare än sådana som baseras på intressen eller önskningar. Det beror på att behov är grundläggande för människan och handlar om det som människor faktiskt behöver för att överleva både fysiskt och psykiskt. Önskningar och andra intressen är någonting människor gärna vill förverkliga men faktiskt kan klara sig utan. Önskningar och intressen kan däremot ha sina rötter i behov. Intressen eller önskningar kan ses som en symbol för ett behov. I en situation där två syskon kämpar för att få det största rummet, kan rummet för det ena syskonet innebära en ren bekvämlighet i att ha ett större rum. För det andra syskonet däremot kan rummet symbolisera respekt eller bekräftelse. På så sätt blir konflikten mer intensiv för det andra syskonet där rummet symboliserar ett behov snarare än ett intresse (ibid.).
Lennéer-Axelson och Thylefors (2013) menar att konflikter är ofrånkomligt i människans vardag. Det finns flera olika typer av konflikter såväl som det finns flera olika sätt att hantera konflikter, det vill säga olika hanteringsstilar. Vi har valt att selektera de begrepp vi funnit relevanta i förhållande till respondenternas berättelser av problematiska aspekter (ibid.).
2.2.1 Konflikttyper
Konflikter kan uppstå inom oss, mellan oss och utanför oss. Konflikter som uppstår inom en individ benämns som individuella konflikter. Individuella konflikter orsakas av oförenligheter inom en och samma person, exempelvis samvetsproblem, aggressionshämning eller ambivalens. Alla människor arbetar med individuella konflikter vilka vi tenderar att hålla för oss själva. Individuella konflikter manifesteras ofta i samspelet mellan människor, vilket kan leda till mellanmänskliga konflikter (Linnéer-Axelson & Thylefors, 2013).
Mellanmänskliga konflikter innebär konflikter mellan två eller fler individer. Konfliktfrågan i mellanmänskliga konflikter kan bland annat handla om fakta, värderingar, sakinnehåll eller personkemi. Konflikter mellan två eller fler individer kan även som tidigare nämnts bero på individuella konflikter men det kan också bero på systemkonflikter (Linnéer-Axelson & Thylefors, 2013).
Systemkonflikter har sin grund i faktorer som ligger utanför individerna och som är av strukturell karaktär. Exempel på en systemkonflikt kan vara i ett system där begränsning av resurser och förmåner finns, samt otydliga roller eller mål. Begränsning av resurser och förmåner kan leda till en känsla av orättvisa som lätt tar sig uttryck i form av irritation eller avund, medan otydliga roller eller mål kan resultera i slitningar mellan berörda parter (Linnéer-Axelson & Thylefors, 2013).
2.2.2 Hanteringsstilar
Det finns olika kategoriseringar, modeller och begrepp för att beskriva och analysera hur människor förhåller sig till och i konflikter (Linnéer-Axelson & Thylefors, 2013).
Den anpassande stilen innebär att individen i stor utsträckning tillgodoser andras behov eller intressen men inte sina egna. Den kompromissande stilen är snarlik den anpassande stilen, där skillnaden är att i den kompromissande stilen finns ett måttligt intresse av att hävda sina egna behov eller intressen men samtidigt ett förhållandevis stort intresse att tillgodose andras. Den samarbetande stilen innebär ett stort intresse för att driva både egna frågor men också att gå andra till mötes. Den samarbetande stilen kan beskrivas som integrerande och problemlösande. Slutligen benämns den undvikande stilen som tar sig i uttryck genom passivitet eller flykt för att undvika en konfrontation. Det resulterar i att individen i en konflikt ger upp både sina egna och andras behov eller intressen (Linnéer-Axelson & Thylefors, 2013).
2.3 Rollteori
Vi har även valt att använda begrepp från rollteorin för att förstå de biologiska barnens utsagor. Rollteorin har sitt ursprung i en strukturalistisk sociologi och handlar om hur roller inom sociala relationer skapas (Trost & Levin, 2010; Giddens & Sutton, 2014).
Ralph Linton (1936, refererad i Trost & Levin, 2010) införde termen roll som ett vetenskapligt begrepp istället för att användas som endast ett vardagligt begrepp. Han menar att vi människor lever i grupper där vi ser oss själva och andra i gruppen som en enhet. Visserligen är var och en av oss en egen enhet men ingen kan tänkas vara utan grupptillhörighet enligt Linton (ibid.). När en individ tillhör en grupp får denne förväntningar riktade mot sig från gruppen, vilka har betydelse för individen och hur denne ska handla i en given situation. Det finns fyra centrala termer inom rollteori vilka är position, förväntningar, roll och beteende (Trost & Levin, 2010).
Med position menas att medlemmar i en grupp har olika slags medlemsskap, exempelvis mamma, pappa, syster eller bror. I positionsbegreppet förutsätts att det finns en position som står i relation till en annan för att den ska fylla en funktion. Det vill säga att positionen mamma endast existerar och fyller en funktion om positionen barn finns. I denna studie kommer vi att använda positionsbegreppet utifrån det biologiska barnets position i relation till individer inom familjehemsuppdraget.
Förväntningar innebär att det finns normer eller regler för hur en individ ska bete sig i en given position. En del förväntningar kan vara explicita medan andra kan vara implicita. Ytterligare en aspekt av begreppet förväntningar är att, om positionsinnehavaren är medveten om vilka förväntningar som finns kan det påverka hur individen handlar. Termen beteende innefattar vad en individ gör eller inte gör, säger eller inte säger, tänker eller inte tänker (Trost & Levin, 2010).
Linton (1993, refererad i Trost & Levin, 2010) menar att termen roll innebär det begrepp som omfattas av de processer som finns kopplade till position, förväntningar och beteende. En individs roll utformas således av positionen i förhållande till andra i gruppen, av förväntningar på hur individen ska
agera och av själva agerandet (ibid.). I denna studie kan rollbegreppet användas för att undersöka hur biologiska barns position i förhållande till andra individer i familjehemsuppdraget, förväntningar på positionen och hur de slutligen agerar, tillsammans bidrar till att förklara vilken roll biologiska barn tar. Rollteorin i kombination med konfliktperspektivet kan i sin tur förklara biologiska barns upplevelser av problematiska aspekter.
3. Metodologi och empiriskt material
Följande avsnitt syftar till att redogöra för studiens forskningsmetod, vilken bedömts rimlig och lämplig för att kunna besvara studiens frågeställningar samt uppfylla studiens syfte. Nedan följer i kronologisk ordning studiens vetenskapsteoretiska ansats, urval, forskningsetiska överväganden, intervjuformer och genomförande av datainsamling, genomförande av analys, studien tillförlitlighet och metoddiskussion.
3.1 Vetenskapsteoretisk ansats
För att besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes bedömningen att kvalitativa intervjuer var mest lämplig för att få en djupgående förståelse om biologiska barns perspektiv gällande
problematiska aspekter ur ett konflikt- och konflikthanteringsperspektiv. För att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har en empirisk undersökning utförts baserad på kvalitativa data, således är studiens forskningsmetod kvalitativ. Till skillnad från kvantitativa studier kan kvalitativa studier ge en djupare förståelse för individers perspektiv genom kvalitativa intervjuer och tolkande analyser (Bryman, 2011). Då det var respondentens perspektiv som ståd i fokus och inte forskarens, lämpade sig därmed kvalitativa semistrukturerade intervjuer i föreliggande studie. Kvalitativ forskning innebär ett stort mått av dynamik och flexibilitet och ger således ett stort utrymme för variationer (Backman, 2008)
Vi har använt oss av en abduktiv forskningsteoretisk ansats. Abduktion är ett tillvägagångssätt som växelvis relaterar teori och empiri till varandra vilket innebär en kombination av induktion och deduktion. Det första steget i en abduktiv ansats kännetecknas av att vara induktiv. Forskaren är explorativ i det första fallet och utifrån upptäckter formuleras hypotetiska mönster som kan förklara fallet. I det andra steget arbetar forskaren deduktivt där det hypotetiska mönstret prövas på nya fall. Det hypotetiska mönstret kan således utvecklas för att bli mer generell (Patel och Davidson, 2011). Studien inleddes explorativt genom att undersöka biologiska barn beskrivningar av problematiska aspekter ur ett konflikt- och konflikthanteringperspektiv i och med ett familjehemsuppdrag. Under de första intervjuerna upptäckte vi upprepningar i respondenternas utsagor som vi sedan formulerade hypotetiska mönster utifrån. I nästa steg prövades dessa hypotetiska mönster på resterande intervjuer. Vi noterade exempelvis att de två första respondenterna beskrev sitt ansvar i uppdraget som
problematiskt. I nästföljande intervjuer ställde vi frågor kring ansvaret för att undersöka likheter och skillnader i respondenternas utsagor. Efter varje intervju upprepades processen att upptäcka mönster för att sedan pröva dem. Det finns både för- och nackdelar med att arbeta abduktivt (se punkt 3.7 metoddiskussion)
Föreliggande studie har genomgående haft ett abduktivt tillvägagångssätt. Det har varit svårt att i en statisk text göra rättvisa för hur metod, val av teori, resultat och analys vuxit fram över tid, då processen varit komplicerad och inneburit ett växelvis relaterande mellan empiri och teori.
Utgångspunkten för studien var att explorativt undersöka biologiska barns situation i familjehem där vi efter litteratursökning upptäckte en kunskapslucka. Vi fann att konflikter och konflikthantering berördes i liten utsträckning. Vi läste sedan på om konflikt- och konflikthanteringsperspektiv som vi till viss del hade med oss in i intervjuerna. Det var däremot först under transkriberingarna och den tematiska analysen som vi fastslog att konflikt- och konflikthanteringsperspektiv skulle bli ett av våra analysverktyg. Vidare fann vi under den tematiska analysen att de biologiska barnens roll hade betydelse i deras beskrivningar. I detta stadie beslutade vi oss för att både lägga till den sista frågeställningen samt använda oss av rollteori som ett ytterligare analysverktyg. Vi har även under arbetets gång justerat frågeställningarna så att det finns en tydlig linje mellan syfte, frågeställningar, val av teori, metod, resultat och analys.
3.2 Urval
Vi hade en ambition om att intervjua biologiska barn i åldrarna 15-18 år där familjen skulle ha ett pågående uppdrag. Fördelen med att intervjua respondenter i de åldrarna hade varit att fånga deras upplevelser av konflikter och konflikthantering i ett nuperspektiv. Tidigt i studiens process fick vi däremot i samtal med kursansvarig kännedom om att det inte skulle vara möjligt på grund av etiska skäl. Utifrån studiens syfte och frågeställningar valde vi alltjämt att intervjua biologiska barn i familjehem men ändrade då urvalet till åldrarna 18-25, det vill säga unga vuxna. Bryman (2011) definierar kategorin unga vuxna som människor som grovt räknat befinner sig mellan 18-35 år som lever ett självständigt liv men som ännu inte gift sig eller skaffat barn (ibid.). Med unga vuxna menar vi personer som är i ett tidigt skede i det vuxna livet och som ännu inte hunnit bilda sig en egen familj vilket kan förstås utifrån livsfas snarare än ålderskategori. I och med att vi sökte äldre respondenter än vad vi från början ämnade att göra innebar det också att det inte fanns något krav på att de fortfarande skulle bo hemma med det placerade barnet. Kravet var däremot att respondenterna skulle ha bott under samma tak som det placerade barnet under minst ett år. Då vi hade svårt att få tag i respondenter fick vi bredda vår målgrupp till 18-28 år. Valet att begränsa oss till 28 år grundar sig på att barndomen fortfarande ska befinna sig relativt nära i tiden, och som fortfarande enligt Brymans definition innefattas av unga vuxna.
Vi har använt oss av ett målinriktat urval som Bryman (2011) beskriver som ett selektivt och strategiskt tillvägagångssätt där forskaren söker respondenter som bäst kan besvara studiens frågeställningar. Vi började med att kontakta socialtjänsten och enheter för familjehemsvård i
Stockholmsområdet i hopp om att de kunde hjälpa oss att rekrytera respondenter till studien. Vi vände oss till ett flertal kommuner via telefon och mail. Målet från början var att genomföra tio enskilda intervjuer men då vi inte fick tag i någon respondent med hjälp av socialtjänsten vände vi oss till föreningar och våra privata kontakter inom socialtjänsten. Genom föreningar och privata kontakter fick vi sammantaget åtta respondenter till studien i åldrarna 18-28 år. Genom att vi ändrade
tillvägagångssättet i sökandet efter respondenter har det medfört att studiens respondenter är utspridda i Mellansverige. Samtliga har ännu inte bildat egen familj. Sex av åtta har flyttat hemifrån medan resterande två fortfarande bor hemma med sin familj i ett pågående familjehemsuppdrag.
Vi har begränsat studien till att vi valt bort biologiska barn i familjer som agerat jourhem. Detta för att en jourhemsplacering ska vara ett kortvarigt uppdrag (6 kap. 6 § ) medan familjehemsplaceringar syftar till att vara ett långvarigt uppdrag vilket vi tänker får en annan innebörd för uppdraget och relationerna i familjen. Då jourhem syftar till kortvariga placeringar uppfylls inte kriteriet vi haft i föreliggande studie att de biologiska barnen ska ha bott tillsammans med det placerade barnet i minst ett år.
3.3 Forskningsetiska överväganden
För svensk humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning krävs att studien följer de etiska principer som gäller, vilka är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017). På följande sätt har hänsyn till de etiska principerna i studien tagits.
3.3.1 Informationskravet
Informationskravet innebär att vi är skyldiga att informera respondenterna om studiens syfte
(Vetenskapsrådet, 2017). Vi sammanfattade ett informationsbrev (Bilaga 1) som respondenterna fick ta del av, där vi så tydligt som möjligt försökte informera om studiens syfte genom att vara sakliga och använda ett begripligt språk. I informationsbrevet framgick det att deltagandet är frivilligt och att respondenten kan och får avbryta när som helst utan konsekvenser. Trots ålder på respondenterna skulle vissa ämnen kunna vara känsliga att prata om. Således tog vi under samtliga intervjuer hänsyn till att det kunnat vara känsliga områden och var därför tydliga med att respondenten själv bestämmer hur mycket hen vill dela med sig. Vi lämnade utrymme för att både innan och efter intervjuerna svara på eventuella frågor från studiens respondenter. Vidare blev samtliga informerade om studiens användande vilket är ett examensarbete som ska publiceras.
3.3.2 Samtyckeskravet
Samtyckeskravet innebär att de som medverkar samtycker över sin medverkan och att de kan avbryta när som helst de önskar (Vetenskapsrådet, 2017). I informationsbrevet som skickades ut i syfte att söka respondenter till studien bifogades en samtyckesblankett (Bilaga 2) som samtliga respondenter fick skriva under. Det nämndes även muntligt för varje respondent innan intervjun att möjligheten till att avbryta när som helst under intervjuns gång är tillåtet samt att respondenten kan välja att inte svara på frågor hen inte vill besvara.
3.3.3 Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet innebär att respondenternas uppgifter förvaras säkert och att vi som ansvarar för studien ser till att obehöriga inte får tillgång till materialet (Vetenskapsrådet, 2017). Vi spelade in intervjuerna på en mobiltelefon som direkt efter varje inspelad intervju överfördes till våra respektive datorer, samt raderade ljudfilen från mobilen. Under studiens gång har vi förvarat ljudfilerna på datorernas hårddiskar och övrigt material på Google drive. Samtliga verktyg och instrument har haft skyddat lösenord. Respondenternas eller andras namn och platser har kodats om vid transkribering för att inte röja respondenternas identitet.
3.3.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet endast används för att uppnå syftet med studien (Vetenskapsrådet, 2017). Således kommer allt material, både inspelningar och transkriberingar, raderas när examensarbetet är inlämnat och godkänt.
3.3.5 Övriga överväganden
Efter varje avslutad intervju var vi noggranna med att, i den mån det var möjligt, inte lämna
respondenterna kvar i ett möjligen känsligt ämne. Vi frågade respondenterna hur det kändes att delta i intervjun och frågade om de ville formulera om något uttalande de inte var nöjda med, samt att de hade samma möjlighet i efterhand om dem skulle ändra sig.
I sökandet efter respondenter vände vi oss till privata kontakter och föreningar för biologiska barn i familjehem. Detta tillvägagångssätt innebar att förmedlarna oundvikligt blev medvetna om vilka som blev tillfrågade att delta. Därmed var vi noggranna med att förtydliga att de eventuella respondenter som skulle vara intresserade av att delta i studien skulle kontakta oss direkt istället för att gå via förmedlaren. På så sätt undvek vi att förmedlaren fick kännedom om vilka som slutligen valt att delta.
Inte vjufo e och geno f nde v d t in ling
Studiens empiriska material samlades in med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I semistrukturerade intervjuer har respondenten en stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt (Bryman, 2011). Forskaren behöver vara flexibel under intervjuerna då frågorna inte alltid behöver komma i samma ordning. Inom ramen för semistrukturerade intervjuer utformar forskaren en intervjuguide, vilken innehåller specifika teman som ska beröras för att skapa en dynamisk och flexibel intervjuprocess. Frågor som inte ingår i intervjuguiden kan också ställas om forskaren återkopplar till någonting som respondenten sagt (ibid.).Inför intervjuerna utformades en intervjuguide (Bilaga 3) för att dels garantera att att varje intervju utgick från samma teman, dels att frågorna baserades på studiens syfte och frågeställningar. De tre övergripande temana var bakgrundsinformation, konflikt och konflikthantering. Vidare formulerades
öppna frågor, kopplade till respektive tema, som skulle ge utrymme för respondenterna att fritt och på sitt eget sätt kunna besvara frågorna ur sitt perspektiv. Tonvikten låg i vad respondenterna upplevde som viktigt varpå vi ställde följdfrågor i syfte att fånga upp sådant som respondenterna berättat. I samtliga intervjuer har vi, när vi varit osäkra, frågat respondenten om vi uppfattat informationen rätt. Respondenten har då fått möjlighet att omformulera eller bekräfta sitt uttalande.
Samtliga åtta intervjuer genomfördes under en period av två veckor. Intervjuerna genomfördes individuellt med en respondent och två intervjuare där respektive intervju pågick i cirka 60 minuter. Valet av individuella intervjuer grundade sig på att upplevelsen av problematiska aspekter i familjen kan vara ett personligt och privat ämne. Vi ville också få en så detaljerad beskrivning som möjligt från respektive respondent, därav ansåg vi att en gruppintervju skulle kunna hämma respondentens
berättelse genom en annan individs närvaro eller av att bli avbruten. Fem av åtta intervjuer genomfördes fysiskt på en överenskommen plats. Resterande tre genomfördes via
videosamtalsprogrammet Skype då avståndet försvårade möjligheterna till att kunna träffas. De åtta intervjuerna spelades in via mobiltelefon och transkriberades därefter. Samtliga intervjuer
transkriberades samma dag som de genomfördes för att vi på så sätt skulle få fatt i vår egen
intervjuteknik och för att uppmärksamma teman användbara för nästföljande intervju (se punkt 3.7 metoddiskussion).
Samtliga respondenter tog del av informationsbrevet innan vi kom överens om en intervju. Samtyckesblanketten skickades via mail till de respondenter som genomförde intervjun via Skype, resterande fick samtyckesblanketten tilldelad vid träff.
3.5 Genomförande av analys
3.5.1 Transkribering
Samtliga intervjuer har transkriberats löpande under intervjuprocessen där förtjänsten var att vi fick syn på vårt egna sätt att intervjua. På så sätt kunde vi reflektera över och lära oss samt utveckla vår intervjuteknik till efterföljande intervjuer. Kvale och Brinkman (2014) menar att forskaren lär sig mycket om den egna intervjustilen genom att transkribera intervjuerna. Under transkribering tar forskaren i viss utsträckning med sig de emotionella och sociala aspekterna från intervjutillfället och har redan då påbörjat analysen (ibid.).
Vi använde oss av det onlinebaserade transkriberingsverktyget Otranscribe på grund av dess tidseffektiva funktioner. Varje enskild transkribering inrymde mellan 15-20 sidor vilket sammantaget genererade 140 sidor. I samband med transkriberingen av intervjuerna kodades respondenternas namn till förkortningen av intervjuperson och därefter adderades det nummer i den ordning som intervjun ägde rum. Varje respondent har således ett eget kodad namn, IP1, IP2 och så vidare för att följa anonymitetskravet. Bryman (2011) menar att transkriberingen ska både innehålla vad
intervjudeltagaren säger men också hur. Genom att transkribera detaljerat minskar risken för att forskaren gör egna tolkningar vilket leder till högre tillförlitlighet (ibid.). Samtliga intervjuer har
transkriberats ordagrant, däremot har inte alla överlappningar, pauser, tvekan, skratt med mera analyserats.
3.5.2 Tematisk analys
När det gäller kvalitativa data är tematisk analys ett av de vanligaste angreppssätten. Tematisk analys innebär att skapa ett index av centrala teman och subteman. De olika teman och subteman som identifieras är resultatet av en noggrann läsning av transkriberingarna (Bryman, 2011). En
rekommendation är att leta efter repetitioner, metaforer och analogier, likheter och skillnader samt språkliga kopplingar i sökandet efter teman (Ryan och Bernard, 2003).
Första steget är att hitta subteman som sedan kategoriseras in i övergripande kärnteman (Bryman, 2011). Flera av studiens respondenter beskrev exempelvis att de förlorade tid, uppmärksamhet och sin ungdom. Gemensamt i deras beskrivningar var förlusten av någonting, vilket resulterade i förlust som ett kärntema. Redan vid transkriberingen av intervjuerna skrev vi ner eventuella teman och
analystankar. Efter att samtliga intervjuer var genomförda och transkriberade, gick vi igenom alla transkriberingar ett flertal gånger för att hitta likheter och skillnader i subteman. Därefter skapade vi kärnteman för att sedan välja ut de mest framträdande och relevanta teman för att besvara syftet med studien. Följaktligen utmynnade den tematiska analysen i åtta teman; 1) förväntningar till verklighet, 2) förlust, 3) att förhålla mig till det placerade barnets problematiska beteende, 4) att förhålla mig till det placerade barnets nätverk, 5) ansvar och delaktighet, 6) de biologiska barnens tidiga tonår, 7) hur jag hanterade det, 8) vad jag hade behövt.
Under analysarbetet upptäckte vi att rollen i familjehemsuppdraget upprepades i respondenternas utsagor. Samtliga respondenter beskrev olika roller i familjehemsuppdraget, exempelvis syskon, psykolog och otydlig roll. Vid en närmare granskning kunde vi urskilja att rollen också var kopplad till deras beskrivningar av problematiska aspekter. Under analysarbetet framkom det exempelvis att syskonrollen kunde ibland innebära ett för stort ansvar för biologiska barn. Det i sin tur utmynnade således i studiens tredje frågeställning om vilken roll biologiska barn beskriver att de haft. På så sätt kan det beskrivas som att den teoretiska ramen och våra analysredskap utformats genom den abduktiva forskningsprocessen och ingår på så sätt i föreliggande studies resultat.
3.6 Studiens tillförlitlighet
Studiens tillförlitlighet handlar om kvalitéten på studien. För att uttala sig om studiens tillförlitlighet används ofta begreppen reliabilitet och validitet. Begreppen har emellertid inte samma innebörd i kvantitativ forskning som i kvalitativ forskning (Bryman, 2011).
I kvantitativ forskning innebär reliabilitet att de mätningar som gjorts ska kunna upprepas av en annan forskare, genom att använda sig av samma urval och metod ska samma resultat kunna uppnås (Bryman, 2011). I kvalitativ forskning är däremot varje situation unik och därmed svår att replikera. Detta har visat sig i föreliggande studie då vi som forskare varit följsamma i respondenternas utsagor
och ställt följdfrågor vilket medfört att samtliga respondenter inte tilldelats samma frågor. Begreppet reliabilitet får således en annan innebörd inom kvalitativ forskning och närmar sig istället
validitetsbegreppet. Validitet och reliabilitet i kvalitativ forskning är sammanflätade vilket medför att forskare använder sig av begreppet validitet snarare än reliabilitet (Patel & Davidson, 2011).
Andra forskare, däribland Lincoln (1985, refererad i Bryman, 2011), menar att begreppet
pålitlighet istället kan användas som motsvarighet till begreppet reliabilitet. Med pålitlighet innebär att forskaren skapar en transparens, det vill säga en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faser i forskningsprocessen. Transparensen ger läsaren möjligheten till ett granskande synsätt vilket gör att läsaren själv kan bedöma tillförlitligheten i studien (ibid.). Genomgående i studien har vi som forskare försökt så tydligt som möjligt redogöra för hur vi gått tillväga i forskningsprocessens alla faser. En ytterligare aspekt för att stärka pålitligheten är att spela in intervjuerna för att sedan transkribera dem ordagrant, vilket vi gjort i samtliga intervjuer.
I kvalitativa studier genomsyras validitet av att forskaren upptäcker företeelser, tolkar och förstår innebörden av beskrivningar, uppfattningar eller en kultur (Patel & Davidson, 2011). Således innebär det att begreppet validitet i en kvalitativ studie genomsyrar forskningsprocessens samtliga delar. God validitet utgörs av forskarens förmåga att att använda sig av sin förförståelse och sina analysredskap genom hela forskningsprocessen. Validiteten i själva datainsamlingen handlar om i vilken mån forskaren lyckas samla in underlag för att göra en trovärdig tolkning av respondentens berättelse. Vidare kopplas validiteten till hur forskaren lyckats fånga det mångtydiga och motsägelsefulla i respondenternas berättelser (ibid). För att stärka validiteten i studien har vi redogjort för vår
förförståelse samt gjort trovärdiga tolkningar av respondenternas berättelser genom att utnyttja våra olika förförståelser. Genom intervjuer har respondenterna själva fått möjlighet att beskriva sina perspektiv, till skillnad från observation där vi som forskare observerar och väljer ut det vi ser som signifikant. Vidare har intervjuerna innehållit öppna frågor vilket givit respondenterna möjlighet att lyfta det dem själva anser vara av betydelse. Vi som forskare har också varit lyhörda under
intervjuerna och försökt uppmärksamma såväl motsägelsefulla som mångtydiga uttalanden.
I en kvalitativ studie är begreppet statistisk generaliserbarhet, att resultatet ska gå att generalisera på en större befolkning, inte uppnåbart. De personer som intervjuas i en kvalitativ undersökning är inte representativa för en population eftersom att urvalet är alldeles för litet och selekterat (Bryman, 2011). Den framtagna empirin kan generaliseras till teori och inte till populationer. En kvalitativ analys kan leda fram till en förståelse av ett fenomen och de variationer som detta fenomen visar i relation till sin kontext. Generaliseringen kan eventuellt även göras i förhållande till andra liknande situationer eller kontexter (Patel & Davidson, 2011). Det betydande för begreppet generaliserbarhet inom kvalitativa studier syftar till kvaliteten på de teoretiska slutsatser som formuleras med stöd av kvalitativa data (Bryman, 2011). Då studien är baserad på åtta enskilda intervjuer med biologiska barn i familjehem, kommer studiens resultat inte gå att generalisera på en större befolkning dock kan vi uppnå en analytisk generaliserbarhet genom koppling mellan empiri och teori.
3.7 Metoddiskussion
Då det var forskningsetiskt problematiskt att intervjua biologiska barn under 18 år som fortfarande lever ihop med det placerade barnet, har vi gått miste om biologiska barns beskrivningar i ett nutidsperspektiv. Istället är studiens respondenter unga vuxna vars berättelser utgår från ett retroperspektiv. Nackdelen med ett retroperspektiv är att minnen kan ha försummats eller
rekonstruerats. Samtidigt ser vi fördelarna av att intervjua unga vuxna, då de ökar möjligheterna för att respondenterna hunnit bilda sig en bredare uppfattning om hur det var samt hunnit utveckla en större självkännedom som kan ge studien en djupare analys av biologiska barns beskrivningar av
problematiska aspekter i och med ett familjehemsuppdrag.
Tre av åtta intervjuer har genomförts via videosamtalsprogrammet Skype. Genom att vi genomfört intervjuer över nätet, kan vi möjligtvis ha gått miste om dynamiken som annars uppstår vid verkliga möten. Däremot ansåg vi det av vikt att kunna se varandra under intervjun och valde därför
videosamtal istället för enbart röstsamtal. Då vi kunde se varandra liknade det mer ett fysiskt möte där vi kunde fånga varandras ansiktsuttryck för att undgå att misstolka varandra. Vi upplever vidare att det skapade en större tillit i samtalet då vi kunde se varandra än om vi inte hade sett varandra, vilket kan ha gjort att samtalet blev mer levande och mer likt ett fysiskt möte. Det kan också finnas en fördel med att ha ett videosamtal istället för ett fysiskt samtal. Distansen kan antingen ha bidragit med en trygghet eller otrygghet beroende på hur respondenten själv ser på det, då vi inte hade träffat någon av dem tidigare. Resterande intervjuer genomfördes på fik med andra människor runt omkring oss. Det faktum att människor cirkulerade runt omkring oss kan ha bidragit till att miljön inte blev lika trygg som om vi suttit ensamma, vilket kan ha stört respondenterna i deras berättelser. Vi valde att båda två skulle vara med under genomförandet av samtliga intervjuer då vi såg fördelen i att två personer kunde vara lyhörda på respondenternas utsagor. Det kan ha skapat en två-mot-en känsla för respondenten då vi som forskare besitter en annan position i detta sammanhang. För att minimera känslan av den två-mot-en situation som respondenten skulle kunna uppfatta, var vi noggranna med att en av oss satt bredvid respondenten medan den andra satt mittemot.
Vi har arbetat med intervjuguiden under hela intervjuprocessen. Intervjuguiden har utgått från tre övergripande teman innehållande mer specifika frågor. Efter varje intervju har nya förslag på frågor lagts till i intervjuguiden. Däremot blev det allt eftersom ett större fokus på temana snarare än de specifika frågorna. Genom att ha ett större fokus på temana blev vi som intervjuare mer följsamma på respondenten och dennes berättelse. En nackdel med att vi haft en så öppen ingång och hållit oss till teman snarare än specifika frågor är att alla respondenter inte fått samma frågor, däremot har samtliga intervjuer utgått från samma teman. Valet att lägga fokus på teman snarare än specifika frågor grundar sig på viljan att fånga bredden av deras berättelser. Vi som forskare har vidare utvecklat vår egen intervjuteknik efter varje intervju genom att vara mer lyhörda på respondenterna, vilket resulterat i bredare berättelser från varje enskild respondent.
Patel och Davidson (2011) menar att fördelen med en abduktiv ansats är att forskaren inte i så hög grad blir låst som i en bestämd induktiv eller deduktiv ansats. Det finns dock risker med att arbeta abduktivt. Ingen forskning inleds förutsättningslöst då alla forskare är präglade av erfarenheter och tidigare forskning. Det finns en risk att vi som forskare omedvetet formulerar en hypotes utifrån erfarenhet och tidigare forskning och således utesluter andra alternativa tolkningar. Därmed blir det viktigt att vi är vidsynta så att den hypotetiska teorin inte verifieras i abduktionens deduktiva fas (ibid). Vi anser dock att kombinationen av våra olika förförståelser och perspektiv minskat risken att vi som forskare verifierat hypoteser baserade på tidigare erfarenheter och forskning i abduktionens deduktiva fas.
4. Kunskapsöversikt
I följande avsnitt presenteras hur vi gått tillväga för att söka kunskap inför studien för att sedan redogöra för den forskning vi fann relevant inom området biologiska barn i familjehem. För att ge en bred överblick över biologiska barns perspektiv i ett familjehemsuppdrag, kommer såväl nationell som internationell forskning att presenteras nedan.
4.1 Litteratursökning
Ofta sker en litteratursökning i ett tidigt stadium i forskningsprocessen, dels för att ta reda på vilka kunskaper som redan finns inom området, dels då en genomgång av relevant litteratur kan förse forskaren med argument som rör betydelsen av det tema som valts att studera (Bryman, 2011).
Tidigt i processen genomförde vi en litteratursökning inom ämnet biologiska barn i familjehem för att få en övergripande bild över kunskapsläget samt för att på så sätt kunna belysa de kunskapsluckor som existerar. För att upptäcka såväl nationell som internationell forskning har vi systematiskt sökt litteratur och vetenskapliga artiklar både i Google Scholar, Diva och i SocIndex där nyckelord i sökningen varit: “Biologiska barn i familjehem”, “Biologiska barn i fosterfamilj”, “Biologiska barn i familjehem konflikt”, “Biologiska barn konflikt”, “Familjehem konflikt” “Biological children foster care”, Biological children fostering”, Biological children conflict” och “Foster care conflict”. Vi fann ingen forskning inom området biologiska barn i familjehem där konflikter och konflikthantering specifikt studerats. Däremot bör nämnas att det finns ett stort område om såväl forskning kring konflikter och konflikthantering, som forskning om familjehemsplaceringar. Då vi har avgränsat med utrymme för vår studie har vi valt att begränsa oss till att belysa tidigare forskning kring just
biologiska barn i familjehem.
4.2 Tidigare forskning
I följande kapitel kommer en redogörelse för befintlig forskning som vi bedömt mest relevant för vår studie. Studien har sitt fokus kring biologiska barns perspektiv på problematiska aspekter ur ett konflikt- och konflikthanteringsperspektiv i och med ett familjehemsuppdrag.
Då vi har hittat återkommande teman i samtliga studier har vi valt att strukturera den tidigare forskningen utifrån ett tematiskt upplägg i syfte att underlätta för läsaren att följa med i texten. Vi redogör för såväl gemensamma som utstickande teman som i sin tur leder fram till kunskapsluckan som föreliggande studie ämnar undersöka. Följande teman som presenteras nedan är: Förhålla sig till det placerade barnet och till det placerade barnets biologiska föräldrar, delaktighet och ansvar i uppdraget samt relation och förhållningssätt till sina egna föräldrar.
4.2.1 Förhålla sig till det placerade barnet och det placerade barnets biologiska
föräldrar
Ingrid Höjer är professor i socialt arbete och hennes forskning om biologiska barns perspektiv i familjehem är den mest framträdande i Sverige. Monica Nordenfors är doktor i socialt arbete där hon riktar in sig på barn och familj med utgångspunkt i barndomssociologin. Tillsammans har de två forskarna skrivit Att leva med fostersyskon (2006) som varit en av få svenska studier som beskriver biologiska barnens perspektiv i att leva i ett familjehem. Höjer har också själv skrivit en avhandling, fosterfamiljens inre liv (2001), där syftet varit att beskriva vad som händer då en “vanlig familj” blir en “särskild sorts familj”.
När en familj tar på sig ett familjehemsuppdrag kan det innebära stora förändringar i vardagslivet (Höjer, 2001). En av dessa förändringar Höjer lyfter är att leva med det placerade barnets
problematiska beteende. Hon påpekar att barn med stora behov tar mycket tid och uppmärksamhet och barnets tidigare erfarenheter kan ställa familjen inför både ovana och svåra situationer. Höjer och Nordenfors (2006) menar att konflikter med det placerade barnet är en av de mest påfrestande faktorerna i ett familjehemsuppdrag och som de biologiska barnen beskriver som en av de mest negativa aspekterna med att bli familjehem (ibid.). Ilona Demir och Marit Englund (2012) har skrivit en kandidatuppsats, en kvalitativ studie Ingen tackar de biologiska barnen för att de lånade ut sina föräldrar, sina hem, och i många fall, hela sina liv, om hur det är för biologiska barn att växa upp med familjehemsplacerade syskon. Det framgår även i deras studie att konflikter med det placerade barnet upplevs som besvärligt bland de biologiska barnen. De belyser att det främst är i samband med konflikter som känslan av att önska bort det placerade barnet är som starkast (ibid.). Några negativa erfarenheter de biologiska barnen lyfte i Höjer och Nordenfors (2006) studie var det placerade barnets problematiska beteende vilket beskrivs som när det placerade barnet ständigt krävde uppmärksamhet, stal och ljög eller systematiskt förstörde det biologiska barnets egendom. Ett annat exempel som uppstod var när där det biologiska barnet ständigt hamnade i bråk och konflikter med det placerade barnet vilket resulterade i att det biologiska barnet undvek att vara hemma. Lögner och fantasier från det placerade barnet var ett återkommande tema i Höjer och Nordenfors studie, vilket var svårt för de biologiska barnen att hantera (ibid.). Jenny Werling (2014) har genomfört ett examensarbete i form av en kvalitativ studie om biologiska barns upplevelse av sin vardag i familjehemmet samt deras tankar om stöd, där hon lyfter många olika känslor som kan väckas i de biologiska barnen när det placerade barnet har ett problematiskt beteende. Frustration, oro, hjälplöshet och oväntade känslor om att barnen borde vara tacksamma för vad de fått och vad familjen gett upp för dem, är några exempel på sådana känslor (ibid.).
De biologiska barnen i Höjer och Nordenfors (2006) studie beskrev också att det var svårare att visa negativa känslor framför det placerade barnet än vad det var framför sina biologiska syskon. Respondenterna i studien kunde inte förklara varför det var svårare, däremot lyfts att bråk med biologiska syskon kunde handla om syskonkärlek vilket tillhörde en normal syskonrelation där bråk
med det placerade barnet emellertid inte var tillåtet på samma sätt (ibid.). De flesta respondenter i Werlings (2014) studie beskriver relationen till det placerade barnet som en stark syskonrelation. Den starka relationen ger sig även i uttryck genom att de biologiska barnen oroar sig för det placerade barnets framtid och att det finns en rädsla för att förlora det placerade barnet (ibid.).
Werling (2014) lyfter vidare att de biologiska barnen har en skiftande förståelse för det placerade barnets biologiska föräldrars livssituation. Det framkommer att flera av de biologiska barnen undviker det placerade barnets biologiska föräldrar (ibid.). Höjer och Nordenfors (2006) menar att det placerade barnets biologiska föräldrar å ena sidan kan ses som en tillgång där de biologiska barnen kan ha en okomplicerad och positiv relation till det placerade barnets biologiska föräldrar. Å andra sidan kan kontakten också vara en orsak till konflikter och bekymmer som påverkar placeringen negativt för alla parter, inklusive de biologiska barnen. Vidare kan besök i hemmet av det placerade barnets biologiska föräldrar upplevas som ett intrång och ett störande moment för de biologiska barnen (ibid.).
4.2.2 Delaktighet och ansvar i uppdraget
Werlings (2014) studie betonar de biologiska barnens delaktighet i vardagen i
familjehemsuppdraget, detta genom att de biologiska barnen lagt mycket tankar på det placerade barnet och dennes släkt samt på sina egna föräldrar. De biologiska barnen menar att de haft lagom med ansvar utifrån sin aktuella ålder, trots att uppdraget inneburit ett ökat ansvar. Vad gäller delaktigheten i beslutsfattandet kring att vara familjehem framgår i studien att de biologiska barnen ansåg det som en självklarhet att få vara delaktiga. Genom att de fått vara delaktiga i beslutsfattande har de också på ett naturligt sätt fått möjlighet till emotionellt och informativt stöd av sina föräldrar (ibid.).
De teman som tas upp i studier från Sverige återkommer även i den internationella forskningen på området. Denise C. Poland och Victor Groze (1993) har genomfört en amerikansk studie Effects of Foster Care Placement on Biological Children in the Home. Det är en kvantitativ studie baserad på 52 familjehemsföräldrar och 52 biologiska barn. De undersökte vilka effekter familjehemsuppdraget får på de biologiska barnen. Poland och Groze menar att om de biologiska barnen blir mer involverade i förberedelsen samt under hela processen skulle hela erfarenheten bli bättre för de biologiska barnen. Både familjehemsföräldrarna och de biologiska barnen ansåg att förberedelsen inte var tillräcklig och behövde kompletteras. Författarna menar att de biologiska barnen borde få kunskap om på vilket sätt familjehemsuppdraget kommer påverka deras liv. Familjehemsföräldrarna ansåg det speciellt viktigt att diskutera, innan familjen tog emot ett placerat barn, hur det skulle bli för dem biologiska barnen att dela föräldrarnas tid och uppmärksamhet. Andra saker familjehemsföräldrarna lyfte som bör
diskuteras var de biologiska barnens roll i familjehemmet, vad det innebär att vara ett placerat barn, olikheter i disciplin mellan biologiska barn och placerat barn samt hur man hanterar sorgen när ett placerat barn lämnar familjehemmet. Både familjehemsföräldrar och biologiska barn ansåg att fler förberedelsetillfällen hade varit gynnsamt för de biologiska barnens delaktighet (ibid.).
En annan studie från Storbritannien som tar upp ett liknande tema är Louise Sutton och Niamh Stack (2013) som genomfört studien Hearing Quiet Voices: Biological Children's Experiences of Fostering, som grundar sig på sex kvalitativa intervjuer med biologiska barn i familjehem. I studien framkommer att de biologiska barnen ser sig som en del av uppdraget och att de är aktiva medlemmar som påverkar och blir påverkade av deras miljö. Författarna lyfter att den raka och ärliga
kommunikation biologiska barnen upplevde i uppdraget, stärkte deras roll som medlemmar av familjehemsuppdraget och var väsentlig för att de skulle se på processen som positiv (ibid.).
Sandra Eek och Maria Larsson (2017) har skrivit examensarbetet Uppdrag:syskon, en kvalitativ studie om familjehemmens biologiska barns upplevelser av förändringen i syskonskaran. Deras studie visar att det är en utmaning för biologiska barn att agera utifrån en ny roll, vilket är en process som tagit olika lång tid att hantera. Författarna menar att det ökade ansvaret som familjehemsuppdraget inneburit har medfört att de biologiska barnen fått en annan roll i familjen som bidragit till att de upplever sig mer tagna på allvar. De lyfter även negativa aspekter av det nya ansvaret, såsom en känsla av att växa upp för fort, krav på att hjälpa till mer, att någon behövde mer uppmärksamhet och en oro för föräldrarna (ibid.).
Sutton och Stacks (2013) framhäver vikten av att ha en vuxen att kunna vända sig till för att ge de biologiska barnen möjlighet att förstå och hantera situationer eller händelser de erfar i uppdraget. De biologiska barnen ser sig själva som en del i uppdraget vilket leder till att de kan känna en stolthet när det sker positiva utvecklingar i uppdraget, såväl som de kan ta på sig ett ansvar över misslyckanden (ibid.).
4.2.3 Relation och förhållningssätt till sina egna föräldrar
Demir och Englund (2012) lyfter de konsekvenser som haft inverkan på relationen mellan de biologiska barnen och deras föräldrar. En konsekvens var att de biologiska barnen önskade mer uppmärksamhet av sina föräldrar och att de tvingades konkurrera med det placerade barnet om föräldrarnas tid. Ytterligare en konsekvens Demir och Englund belyser som påverkade relationen till sina föräldrarna, var de biologiska barnens upplevelse av förlorad egentid. Det framkommer däremot att de biologiska barnen både varit medvetna om och haft förståelse för varför deras föräldrar varit tvungna att lägga mer tid på de placerade barnen (ibid.). Vidare lyfter Werling (2014) att biologiska barn uppskattar och beundrar framförallt sina mödrar som orkar med uppdraget och att ta hand om de placerade barnen (ibid.).
Tidigare forskning visar att de biologiska barnen utvecklar större empati och ökad förståelse för andra människor i och med ett familjehemsuppdrag (Höjer & Nordenfors, 2006). I Werlings (2014) studie framkommer det däremot att medvetenheten och förståelsen medförde att de biologiska barnen emellertid höll sina tankar och känslor för sig själva. Det framhävs även i Höjers (2001) studie att de biologiska barnen inte vill belasta sina föräldrar med sina egna bekymmer då de anser att föräldrarna redan har mycket att hantera med det placerade barnet.
4.2.4 Sammanfattning av kunskapsläget
Samtliga av ovanstående studier syftar till att lyfta biologiska barns perspektiv kring att vara familjehem. Vad som blir tydligt är att biologiska barn på olika sätt påverkats av uppdraget. Studier visar både positiva erfarenheter och problematiska aspekter som biologiska barn kan uppleva. Ökad empati och förståelse är några positiva upplevelser medan mindre tid med och oro för föräldrarna, ett stort ansvar och påfrestningar på grund av det placerade barnet problematiska beteende lyfts som några problematiska aspekter. Ytterligare en problematisk aspekt i uppdraget är konflikter mellan biologiska barn och det placerade barnet. Däremot berörs konflikter i liten utsträckning, samtidigt som det också framgår att konflikter är en vanlig orsak till sammanbrott. Föreliggande studie syftar således till att undersöka biologiska barns beskrivningar av problematiska aspekter ur ett konflikt- och
