1 Uppsala Universitet
Sociologiska institutionen Socionomprogrammet
Självständigt arbete i sociologi
med inriktning på socialt arbete. 15 Hp Höstterminen 2012
Att leva med bonussyskon
- Om de biologiska barnens situation i familjehemmen
Ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv
Författare Annie Dahlbom Handledare Karin Alexanderson
2
Abstract
This essey “living with bonus siblings- Biological children’s situation within their family’s work as a foster family” have been written and executed by Annie Dahlbom.
The purpose of this essay is to understand the biological situation within their family’s work as a foster family. How will the biological children react on their family’s mission? I want to gain knowledge about how these children’s participation takes place within the separate parts of their family’s work. Is there a need for shoring and help for foster homes own children according to their situation? The following questions have been asked to fulfill the purpose of this study: How do foster parents and professionals describe the biological children's
participation and role? What experiences have biological children in the family's mission?
Have biological children need support and help for their own part, and if so, how?
This study is qualitative in nature and based on semi-structured interviews with professionals and foster parents.The results demonstrate that the biological children of the foster family have a significant role in the mission and is heavily involved in the daily care of the child is placed. The foster family’s own children have no involvement in meetings or in contact with social services. The experiences of serving as foster homes are both positive and negative character where lost time with parents as well as good and useful knowledge is examples of such. All respondents believe that some form of group activity would be a good forum for the biological children.
Keywords: Foster family, biological children, bonus siblings, foster parents, professionals
3
Sammanfattning
Uppsatsen ”Att leva med bonussyskon – Om de biologiska barnens situation i
familjehemmen” ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom.
Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts: Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur?
Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsföräldrar.
Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet.
Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med
socialtjänsten. Upplevelserna av att fungera som familjehem är av både positiv och negativ karaktär där förlorad tid med föräldrar samt goda och nyttiga kunskaper är exempel på sådana.
Samtliga informanter tror att någon form av gruppverksamhet skulle vara ett bra forum för de biologiska barnen.
Nyckelord: Familjehem, biologiska barn, bonus syskon, familjehemsföräldrar, familjehemssekreterare
Förord
Jag skulle först och främst vilja framföra ett varmt tack till familjehemmen för att ni tog er tid och delade med er av de erfarenheter ni har. Jag vill även passa på att säga att ni gör en fantastisk fin insats som familjehem där ni öppnar era hem för barn och unga.
Tack till familjehemssekreterarna som bidrog med den professionella synvinkeln och viktig information. Utan er hade denna uppsats inte varit möjlig.
Min handledare Karin Alexandersson vill jag särskilt tacka som drivit mig framåt i
uppsatsarbetet. Dina kommentarer och infallsvinklar har varit viktiga för mig och gjort så att jag nu har ett färdigt verk framför mig.
TACK!
4
Innehållsförteckning
Abstract……….... 2
Sammanfattning………3
Innehållsförteckning………..4
1 Inledning……… 6
1.1 Bakgrund……… 6
1.2 Syfte och frågeställningar……….. 7
1.3 Uppsatsens dispossition………. 7
1.4 Begreppsförklaring………. 8
2 Tidigare forskning………..9
2.1 Sökprocess……….. 9
2.2 Familjehem………. 9
2.2.1 Faktorer som gynnar eller missgynnar en placering……… 10
2.2.2 Sammanbrott……… 11
2.3 Ur ett vuxenperspektiv ……… 12
2.4 Ur ett barnperspektiv ……… 13
2.5 Ur ett professionellt perspektiv……… 13
2.6 Sammanfattning……….. 14
3 Teori……… 15
3.1 Systemteori………. 15
3.1.1 Användbarhet………16
3.2 Affekt theory………17
3.2.1Användbarhet……… 17
4 Forskningsmetod……… 18
4.1 Tillvägagångssätt……….. 18
4.1.1 Metodval……… 18
4.1.2 Semistrukturerad intervju………. 18
4.1.3 Urval………. 18
4.1.4 Urvalskritik……… 19
4.1.5 Intervjuguide……….19
4.1.6 Intervjuer……… 19
4.2 Analys……… 20
4.2.1 Presentation……… 20
4.3 Etik……… 21
4.3.1 Informationskravet……… 21
4.3.2 Samtyckekravet……… 21
4.3.3 Konfidentialitetskravet……… 22
4.3.4 Nyttjandekravet……… 22
4.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet……… 23
4.4.1 Reliabilitet……… 23
4.4.2 Validitet……… 23
5
4.4.3 Generaliserbarhet………. 24
4.5 Presentation av informanter……… 25
5 Resultat……… 26
5.1 Att bli familjehem……… 26
5.1.1Utredning……… 26
5.1.2 Delaktighet i beslut och förberedelse……… 27
5.1.3 Ansvar……… 28
5.2 Att vara familjehem……… 29
5.2.1 Roll……… 29
5.2.2 Delaktighet i uppdraget………30
5.3 Sammanfattning och analys………. 31
5.4 Konsekvenser……… 32
5.4.1 Mindre tid……… 32
5.4.2 Avundsjuka………. 32
5.4.3 Eget utrymme……… 33
5.4.4 Bonusbarnens nätverk……… 33
5.4.5 Strategier……… 34
5.4.6 Ålder……… 35
5.4.7 Sammanbrott……….. 35
5.5 Vinster……… 36
5.5.1 Empati och förmågor……… 36
5.5.2 Närvarande förälder……… 36
5.5.3 Bonusbarnens nätverk……… 36
5.6 Sammanfattning och koppling till teori och tidigare forskning………...37
5.7 Stöd och hjälp……… 38
5.7.1 Avlastning……… 38
5.7.2 Handledning……… 39
5.7.3 Gruppverksamhet……… 39
5.7.4 Ändrade förutsättningar……… 40
5.8 Sammanfattning och koppling till teori och tidigare forskning………...40
6 Avslutande diskussion……… 42
6.1 Övergripande diskussion……… 42
6.2 metoddiskussion……… 45
6.4 Implikationer för forskning och praktik……… 46
Referenslista……… 47
Bilaga 1……… 50
Bilaga 2……… 51
6
1.Inledning
I den inledande delen av uppsatsen presenteras bakgrunden till studien följt av syfte och frågeställningar. För att läsaren ska få en överblick redogörs för uppsatsens disposition som avslutning på kapitlet.
1.1 Bakgrund
Familjehemsvården är en omfattande del av det sociala arbetet som socialtjänsten bedriver och under 2011 befann sig 26 000 barn och unga under vård och omsorg i olika typer av familjehem samt HVB hem (BRA FAM). På senare tid har vården om barn och unga i familjehem uppmärksammats av regeringen. Denna uppmärksamhet tog fart efter att
dokumentären ”stulen barndom” sänts i media där vuxna berättat om våld, sexuella övergrepp och systematiska kränkningar under deras tid på barnhem (SOU 2009:99). Utredningen SOU 2009:99 tillsattes därför av regeringen för att granska allvarliga övergrepp och vanvård vid institutioner och familjehem inom den sociala barnavården. Utredaren skulle bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp och vanvård vid institutioner inom den sociala barnavården under åren 1950–1980 och resultatet visade att det förekommit allvarliga och omfattande övergrepp inom den sociala barnavården (Ibid). Som följd av denna utredning tillsattes den s.k. upprättelseutredningen (SOU 2011:61). Sedan detta har socialstyrelsen med uppdrag från regeringen arbetat fram ett program för trygg och säker vård (SOSFS 2012:11) där målen var att ta fram föreskrifter, allmänna råd och en handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter när barn och unga placeras utanför det egna hemmet. Detta har resulterat i en vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa, samt ett utbildningsmaterial för familjehem och jourhem. Den 1 januari 2013 presenterades handboken ”Barn och unga i familjehem och HVB – Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter”. Handboken är ett hjälpmedel till den nya
lagstiftningen på området och riktar sig till socialarbetare som arbetar med placerade barn- och unga. Denna handbok kompletterar SOSFS 2012:11 (socialstyrelsen 2013).
Placerade barn och ungas situation och omvårdnad när de befinner sig inom samhällsvården är ett mycket viktigt ämne och det är av vikt att uppmärksamhet och utveckling fortsätter att ske. Jag har för denna uppsats valt att titta på den delen av familjehemsvården som får minst uppmärksamhet och den behandlar familjehemmens egna barn. De biologiska barnen vars familj bestämmer sig för att arbeta med och ta emot barn till sitt hem. Biologiska barn i familjehem gör ett mycket stort och svårt arbete när de tar emot bonus barn till familjen och detta arbete är sällan uppmärksammat från socialtjänsten. Bonus barn kan vara glada, roliga, annorlunda, en tillgång till familjen, en familjemedlem för livet. Men de kan också vara arga, ledsna, våldsamma, självskadande och krävande. Det är många olika känslor som är aktiva inom ett familjehem och jag vill söka kunskap om vad föräldrar och familjehemssekreterare tänker om de biologiska barnen och deras situation.
7 1.2 Syfte och frågeställningar
Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Det genererar frågor som hur det blir för familjehemmens egna barn när familjen bestämmer sig för att bli familjehem. Jag vill undersöka närmare hur de biologiska barnens görs delaktiga i uppdragets olika delar samt vilka erfarenheter och konsekvenser som ett uppdrag medför. Finns det ett behov av stöttning och hjälp för familjehemmens egna barn utifrån deras situation?
Följande frågeställningar har ställts i förhållande till syftet:
Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens/barnets delaktighet och roll inom uppdraget som familjehem?
Vad säger föräldrar och professionella om vilka upplevelser och erfarenheter biologiska barn får i och med familjens uppdrag?
Har biologiska barn, ur familjehemsföräldrarnas och familjehemssekreterarnas perspektiv ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall på vilket sätt?
1.3 Uppsatsens disposition
I denna uppsats kommer först den tidigare forskningen som rör familjehemsvård i allmänhet att presenteras för att sedan inrikta sig på tidigare forskning om familjehemmets egna barn sett från både ett vuxet samt barnperspektiv. Därefter följer ett metodavsnitt som förutom val av metod samt uppsatsens tillvägagångssätt diskuterar etik samt studiens reliabilitet, validitet samt generaliserbarheten. I detta avsnitt presenteras även studiens informanter. I uppsatsens femte kapitel följer studiens resultat och dess relation till tidigare forskning samt teori. I den sista delen av uppsatsen förs en diskussion kring studiens mest relevanta resultat samt metod diskussion och implikationer för forskning och praktik.
8 1.4 Begreppsförklaring
I detta avsnitt definieras uttryck och begrepp som används i studien.
Biologiskt barn och familjehemmets egna barn är lika med de barn som bor i familjen tillsammans med sin biologiska mamma eller pappa.
Bonus barn och placerade barn- avser i denna uppsats barn som enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 § beretts bistånd i form av frivillig vård av
socialtjänsten och placerats enligt SoL 6 kap 1§ eller tvångsomhändertagits enligt lag om vård av unga LVU 1§ (SoL 2001;453 LVU 1990:52)
Bonusbarnens nätverk avser deras närmaste familj och släktingar: Mamma, pappa, syskon och övriga släktingar.
Bonussyskon- De biologiska barnens syskonskap till bonus barnen.
Bra Fam är namnet på en standardiserad bedömningsmetod/instrument, som lanseras av socialstyrelsen, att användas vid rekrytering av socialtjänstens familjehem
(socialstyrelsen)
Sammanbrott är oplanerade avbrott i placeringar som gör att bonusbarnet tvingas flytta från familjen.
Familjehemssekreterare är yrkestiteln på de socialarbetare i socialtjänsten som arbetar med att utreda familjehemmen och ge förslag till beslut om familjen ska godkännas eller ej. Den utredning som ligger till grund för omhändertagande av ett specifikt barn utförs av en socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar. En
familjehemssekreterare har ansvar för frågor som gäller familjehemmet.
Familjehemsutredning den utredning som enligt 4 kap 1§ SoL ska göras innan en familj får ta emot barn enl. SoL 6 kap 1 § eller LVU 1 §. (ref – se ovan)
Familjehem är hem som efter utredning av familjehemssekreterare och godkännande av nämnden får ta emot barn och unga för vård och omsorg.
HvB är en förkortning för Hem för vård eller boende som betyder att det är en yrkesmässigt bedriven verksamhet som kräver tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (SOL kap 7 §)
9
2 Tidigare forskning
Nedan följer en presentation av den tidigare forskningen som är relevant för undersökningens problemställning. Underlaget för denna presentation vilar på en Svensk forskningsöversikt, doktorsavhandling, rapporter samt vetenskapliga artiklar. Först följer den översikt som gjorts på svensk familjehemsvård sedan presenteras faktorer som kan ha betydelse för god
familjehemsvård samt vad som orsakar sammanbrott i placeringar. Slutligen följer ett avsnitt om vad forskning säger om biologiska barns betydelse för familjehemsvården ur ett vuxen- barn- samt professionellt perspektiv.
2.1 Sökprocess
För att möjliggöra för en god bild av den tidigare forskningen har vetenskapliga artiklar samt litteratur sökts. De vetenskapliga artiklar som undersökningen vilar på har sökts genom Uppsala universitetsbiblioteks Primo by ex Libris med följande sökord: Biological children, där Poland & Groze (1993) samt Kaplan (1988) fanns. Disruptions, fostercare resulterade i Mirjam Osterman m.fl.(2007) artikel om avbrott i familjehemsplaceringar och anledningen till detta. Den svenska forskningen om familjehemsvård har särskilt sökts eftersom jag fann dessa särskilt intressanta utifrån En doktorsavhandling av Ingrid Höjer samt en rapport hon skrivit tillsammans med Monika Nordenfors har använts liksom en forskningsöversikt av Bo Vinnerljung. Vetenskapliga artiklar från Bo Vinnerljung samt Ingrid Höjer har eftersökts både via google scholar samt via primo by ex Libris. Detta gjordes på författarnas namn.
2.2 Familjehem
Kunskapen om hur biologiska barn i familjehem upplever sin situation har tidigare varit begränsad i den samhällsvetenskapliga forskningen (Vinnerljung 1997, Höjer 2001,2006, Poland & Grooze 1993, Kaplan 1988). Familjehemsvården har dock varit ett föremål för samhällsforskningen i närmare femtio år men har framförallt koncentrerat sig på situationen för det placerade barnet och vad det innebär att flytta från sin familj (Kaplan1988).
Bo Vinnerljung har i sin forskningsöversikt om svensk fosterbarnsvård granskat forskning från 1970- talet fram till 1996 och där presenteras och diskuteras ett brett utbud av
forskningsresultat som handlar om familjehemsvårdens omfattning, vilka som får sina barn placerade och vilka barn som placeras. Översikten presenterar situationen för
familjehemsplacerade barn i familjehemmen och hur det går för barn som befunnit sig i samhällsvård i framtiden. Intressant för denna undersökning är översikten som handlar om familjehemsföräldrarna, socialtjänsten samt olika utfall av samhällsvården. I kapitlet om familjehemsföräldrar konstateras att ingen tidigare svensk forskning har tagit upp frågan hur det blir för de biologiska barnen i familjehemmet när ett bonus barn flyttar in. Vad gäller forskning som kopplas till på vilket sätt socialtjänsten agerar och dess betydelse för hur det fungerar i familjehemmen har det konstaterats att det finns ett behov av stöd från
familjehemmen som är otillfredsställda. Kritik har riktats genom rapporter från
tillsynsmyndigheter åtskilliga gånger mot kommunernas sätt att hantera sitt ålagda ansvar samt sätt att sköta sina familjehem och ärenden. Kritiken handlar bland annat om stöd och
10 utbildning till familjer som fått i uppdrag att fungera som familjehem inte är tillräckliga.
Anledningen till varför det är på det sättet finns det delade meningar om, en del menar att arbetsbördan är för stor för socialsekreteraren eller familjehemssekreteraren och resultatet blir att familjehemmen blir lidande utifrån handläggarnas tidsbrist. Vikten av bra utredningar av familjehem problematiseras i denna översikt och när den skrevs hade Kälvesten-metoden som är en utredningsmetod för familjehem använts i 10-15 år utan att utvärderas. Forskare har även varit överens om att det är svårt att göra sig en bild av hur en familj kommer att fungera som familjehem samt att vilka ”egenskaper” som en familj har och som möjliggör för en god vård finns det få indikatorer på (Vinnerljung 1996).
Tilläggas kan att Kälvesten-metoden nu finns som en gammal och en ny version som lanserats 2011. Den gamla metoden har fått flera efterföljare vilket försvårat forskning om dess nytta.
Nu utbildas i en ny variant som är något kortare. Den presenteras på en egen hemsida
(Kälvestenintervjun u.å). Där kan man läsa att ”Nya Kälvestenintervjun syftar till att få fram känslomässig tillgänglighet och ett reflekterande sinnelag. Det är en halvstrukturerad intervju med ett tre-generations perspektiv men med betoning på anknytning, mentalisering och affekter.” Den Nya Kälvestenintervjun får inte användas utan utbildning. Den är anpassad till Bra-fam och även till BBIC och ska ses som en del i utrednings/bedömningsarbetet.
2.2.1 Faktorer som gynnar eller missgynnar en placering
Mycket av den tidigare forskningen har focuserat på att finna faktorer som gynnar respektive missgynnar en placering. Oosterman 1997 menar att olika risk- och skyddsfaktorer runt barn och ungdomar som dessa bär med sig in till ett nytt hem kombinerat med faktorer i
familjehemmet och hur socialtjänsten hanterar ärendet får betydelse för utfallet i en placering.
Att placeringar i familjehem slutar i sammanbrott eller omplacering är ett vanligt bekymmer (Oosterman 1997, Vinnerljung 2002) och komplexiteten av detta gör det svårt att generalisera och därmed identifiera och skapa förutsättningar för lyckade placeringar. Barn som lever inom samhällsvården bär med sig egna unika ryggsäckar med risk och skyddsfaktorer som kan vara både till fördel och till nackdel för förutsättningarna att ”lyckas” i det nya hemmet.
Sett till andra barn så löper barn som befinner sig i samhällsvård större risk att ha
hälsomässiga- kunskapsbaserade samt beteendemässiga problem/svårigheter (Ibid). När man granskat vilka faktorer kopplade till familjehemmet som har samband med utgången av en placering är det oftast föräldra- och barn- relationer och dess dynamik som varit föremål för undersökning och syskonrelationer och dess betydelse har sällan granskats (Höjer 2006).
Faktorer som är bidragande till att en placering lyckas bygger på goda relationer mellan de inblandade och som i den tidigare forskningen koncentrerat sig på relationerna mellan det placerade barnet, familjehemsföräldrarna, socialtjänsten och de biologiska föräldrarna (Höjer 2001). Jag kommer nu att gå in på vad forskning säger om vad närvaron av biologiska barn har för betydelse för utgången av en placering.
11 2.2.2 Sammanbrott
Tidigare forskning på sammanbrott som presenteras i Oosterman (1997) samt Vinnerljung (2002) visar att närvaron av biologiska barn i familjehem ökar risken för sammanbrott varpå frånvaron av biologiska barn ger större möjlighet för en lyckad placering. Av betydelse har även vad för ålder och kön barnen har i familjen då placeringar av barn med samma kön som det biologiska barnet kombinerat med att åldrarna ligger nära varandra ökar risken för att placeringar sammanfaller. I familjer där de biologiska barnen är yngre än det placerade barnet utgör detta en risk för att placeringar oftare slutar i sammanbrott. Då höjer (2006) i sin
undersökning korrelerar en god syskonrelation med ålder då barnen svarat själva i enkätform så visade det sig att om de biologiska barnen var två år yngre än de placerade barnet var detta gynnsamt för syskonrelationen. Varför det sker sammanbrott i familjehemsplaceringar har Cautley (1980) funnit i sin forskning där familjehemsföräldrar delat med sig av sina
erfarenheter, bero på att konflikter mellan de biologiska barnen och de placerade barnen har gjort situationen i familjen ohållbar och därför slutat i sammanbrott. Detta var fallet i mer än hälften av de sammanbrott i familjehem som varit föremål för undersökningen.
Situationen för det placerade barnet när denne flyttar från sin egen familj till en ny är
fortfarande en mycket viktig fråga men hur blir det för barnen som fungerar som familjehem?
Familjehemsvården syftar bland annat till att placerade barn ska få leva i en ”normal” tillvaro i en familj och bygger på stabila och goda relationer, både till familjehemsföräldrarna och till syskon. Höjer (2006) har sett att en konsekvens av uppdraget för familjens egna barn kan bli att de upplever sin tillvaro som onormal och i vissa situationer otrygg med otrygga relationer.
För att ett familjehem ska kunna ges förutsättningar för att ta emot ett barn till familjen och göra det bästa för just det barnet är det viktigt att alla familjens medlemmar trivs och mår bra.
Nedan presenteras forskning som utgått från vad vuxna säger om biologiska barns situation i familjehemmen sedan följer forskning som bedrivits ur ett barnperspektiv.
12
2.3 Ur ett vuxenperspektiv
Den forskning som har hämtats in har oftast varit sekundär vilket menas att kunskap och information om biologiska barns situation i familjehem har svarats på av familjehemsföräldrar och inte av barnen själva. Vilket så även är fallet i Ingrid Höjers (2001) doktorsavhandling där hon skildrar fosterfamiljens inre liv, där behandlar hon bland annat ämnet -att växa upp med fostersyskon. Höjer kunde se att föräldrar till biologiska barn i familjehem anser att det viktigaste som barnen får med sig är andra perspektiv på hur barn kan ha det och att detta medför att barnen utvecklar sin empatiska förmåga.
En problematik och konsekvens för biologiska barn i familjehem är att de inte får lika mycket tid med sina föräldrar som förut. Familjens atmosfär förändras när det tillkommer placerade barn i hemmet och detta kan vara svårt för biologiska barn att hantera och anpassa sig till. När konflikter mellan barnen och fostersyskon uppstår handlar det oftast om att dela på saker och föräldrarnas tid. När barn får fostersyskon till sin familj får de se vilka svårigheter dessa syskon får bära och leva med och att detta ibland vara svårt att hantera. Om familjen inte hade varit familjehem skulle barnet inte behöva hantera sådana svårigheter (Höjer 2001).
En konsekvens som Kaplan (1988) identifierat av att vuxna svarar i barns ställe ger skev bild av verkligheten då resultat kunde presenteras som tyder på att familjehemsföräldrar svarar att sina biologiska barns erfarenheter av placering inom familjen är mer positiv än vad barnen själva anser. Barnens upplevelser förminskades av mödrarna som även hade höga
förväntningar på sina egna barn avseende graden av mogenhet. När frågan ställts till föräldrar i Höjers (2001) doktorsavhandling om de tror att deras barn är nöjda med att leva som ett familjehem, svarar 76% att deras barn är positivt inställda till dem som uppdragstagare.
Kontrasten till svarsfrekvensen om barnen är missnöjda är slående då mycket få trodde att deras barn var missnöjda. Kopplat till vad Kaplan (1988) kommit fram till i sin studie är det problematiskt att presentera sekundär kunskap vid undersökningar om dessa inte
problematiseras utifrån det. Men när vuxna tidigare biologiska barn i familjehem själva tillfrågats om erfarenheter av att vara familjehem är de flesta positiva och kan själv i framtiden tänka sig att verka som familjehem (Vinnerljung 1996).
13
2.4 Ur ett barnperspektiv
Biologiska barns perspektiv på sin situation har framförallt synliggjorts genom Ingrid Höjers och Monica Nordenfors (2006) forskning. I deras forskning som resulterat i boken ”att leva med fostersyskon” har barn och ungdomar själva svarat för vilken betydelse det har att under sin barndom dela sina föräldrar med fostersyskon. De mest framträdande resultaten är att biologiska barn känner att de är delaktiga i uppdraget. Att de tar ansvar för sina fostersyskon.
Biologiska barn i familjehem känner att de fått en annan förståelse och perspektiv på hur andra barn kan leva och ha det. Jämfört med jämnåriga kamrater anser de att de kommit mycket längre med att reflektera över sådana situationer och att de kan se sina egna problem och bekymmer med ett annat perspektiv. Trots att biologiska barn beskrivit svåra situationer som varit påfrestande och jobbiga hade de ändå en positiv attityd till att leva med
fostersyskon. Höjer & Nordenfors (2006) såg att detta resultat var på grund av att familjerna hade ett reflekterande synsätt där man pratade om allt som hände och gav hjälp och stöttning till varandra. När det kommer till att känna orättvisa hade det en stark påverkan för
syskonrelationen, om föräldrar uppmärksammade orättvisan var detta en bidragande faktor till en bättre relation. Författarna anser att denna kunskap är viktig för socialtjänst och
familjehemsföräldrar att känna till. Känslan av att komma i andra hand var vanligt bland biologiska barn i familjehem, om de inte blev tillsatta den positionen så satte de sig själv där när de såg att fostersyskonet hade större behov än de själva och när föräldrarnas behov av att klara av situationen som den är. Detta resulterade i att många barn höll sina problem för sig själv. Resultatet blir därför att biologiska barns behov blir försummade på grund av att fostersyskonets behov av omsorg går före.
2.5 Ur ett professionellt perspektiv
Socialnämnden (SOSFS 2012:11) har ansvaret att utreda, utbilda och skapa de bästa förutsättningar för att en placering ska bli så bra som möjligt. Vid granskning av socialstyrelsens allmänna råd till socialnämnden om deras ansvar för ban och unga i familjehem nämns endast familjehemsföräldrar som omsorgs givare och därmed aktörer i uppdraget. Det står därmed inget om familjehemmets egna barn, om de har några rättigheter till stöd eller hjälp om problem uppstår inom ramen för uppdraget.
När biologiska barn blivit tillfrågade hur kontakten ser ut med socialtjänsten svarar endast 17% att de har god kontakt och majoriteten i Höjers (2006) studie hade sällan eller aldrig kontakt med de professionella. Biologiska barn i familjehem uttalar att de har en särskild kunskap om sina fostersyskon men eftersom de sällan blir tillfrågade synliggörs inte den och deras egen betydelse för uppdraget förminskas därmed (Höjer 2006, Tillit 2004).
14
2.6 Sammanfattning
Den tidigare forskning som är presenterad visar hur det kan vara för biologiska barn att leva i familjehem (Kaplan 1988 m.fl.). En direkt konsekvens för dessa barn är att de får mindre tid med sina egna föräldrar eftersom uppmärksamheten ska delas av fler barn. Föräldrar upplever själva att de ibland försummar sina egna barn eftersom det placerade barnet kräver mycket uppmärksamhet. Detta är biologiska barn medvetna om och på grund av detta väljer de själva att stå tillbaka med sina egna behov eftersom fostersyskonet har ett större behov samt med vetskapen om att föräldrarna har fullt upp. Biologiska barn i familjehem får kännedom om problem och svårigheter som de kan ha svårt att hantera, den förändring som det innebär att fungera som familjehem kan vara svår att hantera (Höjer 2001,2006) Det är ett vanligt problem att familjehemsplaceringar slutar i sammanbrott (Oosterman 1997, Vinnerljung 2002). Cautley (1980) fann att i mer än hälften av de placeringar som slutat i sammanbrott berodde detta på att situationen i familjehemmet blev ohållbar på grund av otrivsel för de familjehemmens egna barn. I de nya riktlinjerna för socialnämnden (SOSFS 2012:11) står det tydligt beskrivet att nämnden ansvarar för att ge familjehemsföräldrarna handledning och fortbildning anpassad till uppdragets karaktär. Detta ansvar är riktat till
familjehemsföräldrarna och inte till familjehemmet i stort, biologiska barn är därmed inte sedda som aktörer. När biologiska barn själva svarar för hur de uppfattar sin situation är delaktighet en ständigt återkommande ståndpunkt. Barnen anser att de är i allra högsta grad involverade, ansvarstagande och delaktiga i vården men blir sällan tillfrågade av
socialtjänsten. Dessutom förefaller det som att familjehemsföräldrarna själva kanske inte vill se att det är påfrestningar för det egna barnet.
Genom min undersökning vill jag bidra med information kring hur biologiska barns situation uppfattas av socialtjänsten och av familjehemsföräldrar inom en kommun i mellan-Sverige.
På vilket sätt skapas förutsättningar för familjehemsföräldrarna att klara sitt uppdrag och hinna med att se alla barns behov inom familjen. Jag vill titta på hur man ser på biologiska barn som aktörer i uppdraget och uppmärksamma om det finns ett behov av stöd för familjehemmens egna barn. Undersökningen tar vid från Ingrid Höjers och Monika
Nordenfors forskning som publicerades 2006 och vill belysa på vilket sätt det ser ut idag sex år senare.
15
3 Teori
Det följande kapitlet avser presentera bakgrunden till system teori samt affekt theory, vilka båda har valts för denna studie. Information kring teorierna samt på vilket sätt de kommer till användning kommer presenteras i det närmaste.
3.1 Systemteori
Systemteorins rötter finner vi inom biologin då man ville förstå hur celler fungerar enskilt och tillsammans. Denna teori visade sig sedan vara mycket användbar inom psykologin där framförallt familjeterapin haft framgångar med systemtänkandet (Broberg 2003) Det systemteoretiska tankesättet innebär att man förstår världen i helheter, relationer,
sammanhang, funktioner och mönster. Intressant är samspelet mellan formen och funktionen och där helheten anses vara större och av betydelse för hur delarna förhåller sig och agerar (Öqvist 2008). Grundidén i systemteorin är helheten, med det menas att alla människor är delar av system (helhet) som ingår i ett annat system osv. Relationerna i systemen har en påverkan på varandra och som tillsammans bildar denna helhet. System och organisationer ses som öppna och levande system i ständig förändring. För att uppnå förståelse om varför en individ handlar på ett visst sätt måste det sättas i relation till den helhet som en människa befinner sig i. Genom att anta ett vidare perspektiv kan man tillgodogöra sig nya perspektiv och detta innebär i sin tur att det uppkommer nya handlingsalternativ. Nivåer är förutom helhet ett grundläggande begrepp för att förstå på vilket sätt varje del fungerar och förhåller sig till varandra inom ett system. Att ha tydliga gränser mellan de olika nivåerna anses vara av stor betydelse. Inom en familj skulle detta innebära gränsen mellan vad som är vuxnas eller barnens angelägenheter. Det finns inom den moderna systemteorin några begrepp som anses vara intressanta och användbara för denna studie och kommer i det följande att presenteras (Öqvist 2008).
Vägg av konstanter- För att ett system ska kunna fungera väl krävs enligt
systemteoretiskt tänkande att systemets delar inte ska vara för tätt sammankopplade.
Unfreezing- moving- refreezing- Att det är oordning eller kaos i lagom dos ses som positivt enligt detta synsätt. Detta eftersom ur kaos eller när man fastnat (unfreezing) söker man nya vägar (moving) för att systemet ska fungera och en ny ordning
(refreezing) skapas.
Överskott av potentiellt ledarskap- Det finns i alla system och organisationer kompetens som man inte tar hand om. Systemteorin förespråkar att man vänder på pyramiden för att få större kreativitet.
Att förändra genom att ligga lågt- systemteorins grundsats är att förändring sker genom information snarare än kraft. Att ”ligga lågt” kan därför innebära att systemet av egen kraft kommer på relevanta lösningar på problem och använder sina egna resurser.
Att vara på plats- För att tillgodogöra sig information och därmed säkra för en bra utveckling bör man vara närvarande där man önskar förändring. (Ibid)
16 3.1.1 Användbarhet
Att se familjen som ett system med dess inneboende medlemmar tros vara ett bra sätt för att analysera på vilket sätt familjens medlemmar interagerar med varandra. Familjen är även en del av andra större system och varje medlem ingår även i flera mindre som har påverkan på dem som individer. När en familj blir familjehem tillkommer fler komponenter till familjen såsom socialtjänsten och de placerade barnets nätverk. Ett familjehem går från att vara en privat familj till att bli ett offentligt rum, vilket kan vara en stor förändring för dess
medlemmar. Familjen är det viktigaste systemet och hur det fungerar kan ha påverkan på de andra system som dess medlemmar ingår i. Det kan vara skolan, vänkretsen eller släkten.
Genom att använda systemteorin kan man se familjens medlemmar som aktörer i sitt eget samt andra system och beroende på hur det fungerar i familjen kan detta ha påverkan på andra system.
3.2 Affekt theory
Affekt theory grundades på 1960 talet av den amerikanska psykologen Silvan Tomkins och handlar om olika känslor som människan är utrustad med och som är grundläggande för andra emotioner och känslor. Teorin om affekter och känslotillstånd är förenliga med de
grundtankar som finns i Ainsworths anknytningsteori (Psykologguiden) Två olika
existentiella behov styr människan och dess utveckling. Det är närhet till andra människor samt behovet att utveckla en egen identitet dessa är medfödda beteendesystem och benämns som anknytningssystemet samt systemet för nyfikenhet och utforskande. Anknytningsteorin handlar om de känslomässiga band som vi knyter till omsorgspersoner och som säkrar vår existens och överlevnad (Wennerberg 2001).
De reaktioner som uppstår när vi ställs inför olika situationer kallas för affekter. Dessa affekter har varit nödvändiga för vår överlevnad liksom för andra arter i djurlivet. Vid fara tenderar vi att dra oss undan för att säkerställa överlevnad liksom vi drar oss nära det som känns tryggt och säkrar vår överlevnad. Man kan urskilja två olika bas effekter av positiv karaktär. Den ena är glädje och den andra är intresse. Genom glädjen eller känslan av välbehag har människan skapat relationer och intresset har drivit människan till att utforska världen. En neutral bas affekt är förvåning, när vi ställs inför nya situationer uppstår förvåning och ur den föds en värdering om vi ska tycka om det som står framför oss eller betrakta det uppkomna som hotfullt. De negativa affekterna anses vara de som haft störst betydelse för överlevnad, dessa är rädsla, ledsnad, ilska, avsky och avsmak samt skam. Genom rädslan förmår vi oss att dra oss undan när farliga situationer uppstår. Genom att vi kan bli och visa ledsamhet eller missnöje kan vi signalera till andra att något är fel och därmed säkra
överlevnad. Ilskan har en skyddande funktion när vi behöver försvara oss i situationer som upplevs som hotfulla. Avsky och avsmak gör att vi väljer bort situationer där risk finns för fara för hälsan. Känslan av skam skapas när vi inte får gensvar på de positiva affekterna, skammen ger de största sociala konsekvenserna. Att vi känner skam i mindre grad är skyddande på det sättet att vi inte gör saker som inte är accepterat i samhället.
17 Dessa affekter fungerar som signaler både utåt och inåt om vad som är värt att närma sig eller avstå ifrån (Landerholm 2005).
3.2.1Användbarhet
Genom affektteorin avser jag kunna förklara på vilken grund som familjehemsföräldrar reagerar och resonerar kring sina egna barn och vilka olika känslor som blir synliga inom detta uppdrag. Affektteorin kompletterar systemteorin på det sättet att den förklarar bakgrunden till handlande på individ nivå och systemteorin tar ett större perspektiv för systemet som helhet.
18
4 Forskningsmetod
För att möjliggöra en förståelse för uppsatsens vetenskapliga förutsättningar och uppbyggnad följer nu en presentation av forskningsmetoden. Nedan presenteras vilket angreppssätt som valts samt vilket urval undersökningen insamlat data ifrån. Sedan följer en beskrivning av tillvägagångssättet och slutligen vilka etiska överväganden som gjorts samt hur analysen av datamaterialet gått till.
4.1 Tillvägagångssätt
4.1.1 Metod val
Samhällsvetenskaplig forskning har olika metoder för inhämtning av analys och data, två metoder som är vanligt förekommande är kvalitativa samt den kvantitativa metoden. Valet av metod styrs av undersökningens art och den som bäst lämpar sig svara på undersökningens frågeställningar (Trost 2010). Kvalitativa metoder möjliggör för en god uppfattning av verkligheten när man får möjlighet att ta del av några berättelser och gå in på djupet i dessa (Blom 2011). Denna metod innebär att utöver de förbestämda frågeställningar som forskaren formulerat, även finns utrymme för respondenten att ta upp vad denne vill ställa följd frågor utifrån det.
4.1.2 Semistrukturerad intervju
När man använder ostrukturerad intervju som arbetssätt arbetar man med mer allmänna frågeställningar och vanligt är också att intervjua utifrån teman. Att använda
semistrukturerade intervjuer kan tänkas i högre utsträckning ge respondenterna möjlighet att prata om det som är relevant om ämnet utifrån deras perspektiv (Trost 2010). Intervjuerna har haft varit låg grad av standardisering vilket innebär att frågorna inte varit identiska varandra under intervju tillfällena utan har anpassats efter informanterna. Vissa teman har dock funnits med vid alla intervjuerna (se intervjuguider bilaga 1 och 2).
4.1.3 Urval
Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar blir informanterna således familjehemsföräldrar som är aktiva uppdragstagare och har egna barn. Samt familjehemssekreterare som arbetar med familjehemsfrågor i sitt yrke.
Urvalet av respondenter har begränsats till en socialtjänst i mellan Sverige där respondenterna fungerar som uppdragsgivare samt uppdragstagare. Urvalet är ett bekvämlighetsurval på det sättet att jag fått tillgång till dessa respondenter genom min praktikplats under utbildningen.
Ett bekvämlighetsurval innebär att forskaren fått tillgång till lämpliga respondenter genom sin omgivning (Bryman 2011, Trost 2010). På enheten finns två familjehemssekreterare varpå dessa tillfrågades om medverkan. Familjehemssekreterarna har i sin tur frågat två familjehem som är aktiva som uppdragstagare och som bedömdes lämpliga som informanter utifrån forskarens krav om att det ska finnas biologiska barn i familjehemmet. Samt att
familjehemmet ska ha haft ett familjehems placerade barn under de senaste sex månaderna.
19 4.1.4 Urvalskritik
Eftersom familjehemssekreterarna stått för urvalet av familjehem kan tänkas att de valt familjehem som de tror kommer att vara ”bra” respondenter för min undersökning. Jag kan exempelvis tänka mig att det finns risk för att familjehem valts där det inte förekommit några problem kopplat till hur det är att vara biologiskt barn i familjehem. Å andra sidan kan familjehem ha valts ut just utifrån att det funnits mycket problem för familjehemmets egna barn vilket eventuellt inneburit mycket kontakt med familjehemssekreteraren.
Familjehemssekreterarna har valt ett familjehem vardera vilket jag anser vara positivt för urvalet då det kan ha gett bättre förutsättningar med tanke på ovanstående
problemformulering för risken för urvals fel.
4.1.5 Intervjuguide
Eftersom jag valt att intervjua både familjehemssekreterare och familjehemsföräldrar
konstruerades två olika intervjuguider som anpassas efter, förutom syfte, frågeställningar och teori, valet av respondent. Intervjuguiden till familjehemsföräldrar (bilaga 1) har genom frågeställningarna delats in i olika teman ”Att bli familjehem” Där har frågorna berör beslut, delaktighet och uppdrag ”Att få bonus syskon” handlar om relationer, konsekvenser och positiva erfarenheter ”Stöd/Handledning” innefattar svåra situationer och behov av stöd.
Familjehemssekreterare har på ett liknande sätt (bilaga 2) svarat på frågor rörande
”Familjehem” Med focus på biologiska barns betydelse och delaktighet ”Erfarenheter” av svårigheter och styrkor. ”Stöd/handledning” ansvar och behov av stöd.
Vid konstruktionen av intervjuguiderna har tanke ägnas åt att göra frågorna tydliga så att de inte ger upphov till missförstånd. Även under intervjuerna har målet varit att föra fram
frågorna på ett enkelt sätt och vikt har lagts vid att informanten förstår frågan. Detta är viktigt eftersom en felkälla kan vara på grund av otydliga frågor men det kan även vara på det sättet som frågan ställs av den som intervjuar (Bryman 2002). En tydlig och bra intervjuguide är att föredra eftersom den minskar risken för felkällor. Att intervjua är en krävande process och det är annars lätt att tappa bort någon fråga som kan vara av stor betydelse för studien. Viktigt är även vid initieringen av en intervju att tydligt presentera syftet för respondenten, detta skapar en tillit och trygghet som möjliggör att respondenten kan ge information som de är kapabel till (ibid). Vid utformningen av en intervjuguide får inte de frågeställningar som forskaren ställer vara så specificerade att respondentens egna upplevelser inte får möjlighet att träda fram. Det ska alltså finnas möjlighet till andra synsätt än den som konstruerar frågeställningen har (Bryman 2002).
4.1.6 Intervjuer
Det empiriska datamaterialet bygger på två intervjuer med familjehemssekreterare och två med familjehemsföräldrar. Dessa varade mellan 1-2 timmar och familjehemssekreterarna intervjuades på respektive kontor på socialtjänsten och familjehemsföräldrarna träffades i deras hem.
20 Intervjuerna har registrerats med hjälp av ljudupptagare på mobiltelefon för att sedan
transkriberas ordagrant. Valet att spela in intervjuerna är enkelt då fördelarna är många med den metoden. Att vara närvarande och inte upptagen av att anteckna är ett exempel på en sådan. Intervjuaren kan istället koncentrera sig på vad som säga och fånga upp vad som sägs.
Närvaron skapar även förtroende mellan parterna och en positiv konsekvens är att informanten kan prata mer öppen hjärtligt och personligt under intervjun (Trost 2010).
4.2 Analys
Att analysera innebär att noggrant undersöka det empiriska datamaterialet och sätta det i relation till teorin. Man kan inte få svar på sina frågeställningar utan att först analysera materialet. Det insamlade materialet har i allra högsta grad stor betydelse för analysen och kvalitén på materialet utgör även den en betydande del (Aspers:2007). I denna undersökning utgör intervjuerna och det transkriberade materialet grunden för analysen vilken är av
betydande del för undersökningen. Inläsning av de transkriberade intervjuerna har möjliggjort att god kännedom om materialet har uppnåtts. Därefter har innehålls analys tillämpats vilken är en metod som hjälper forskaren att analysera sitt material. Efter inläsning av materialet kodades materialet till preliminära teman. Efter ytterligare genomläsning hade materialet brutits ner i slutgiltiga teman: Att bli familjehem, Att vara familjehem, Konsekvenser, Vinster samt Stöd och hjälp. Under dessa teman har subkategorier identifierats och kopplats till de nämnda temana. Dessa framgår av resultatavsnittet. Innehållsanalysen har för undersökningen liksom för Denscombe (2009) möjliggjort att det som är relevant, vad som prioriteras och de värderingar som framträder kan länkas ihop och bilda en helhet.
4.2.1 Presentation
Presentationen av studiens resultat görs i löpande text där citat från informanterna fälls in för att förtydliga och berika för läsaren. Johan Ödman (2007) beskriver en svårighet i
presentationen av materialet vilket benämns som förmedlingsproblemet. Detta innebär att på vilket sätt som resultatet presenteras kan få betydelse för hur läsaren uppfattar det skrivna. Jag har valt att återge en så stor del som möjligt av det insamlande materialet då jag liksom Nylén (2005) anser att detta ger läsaren en god inblick i forskningsprocessen.
21
4.3 Etik
Vetenskapsrådet har publicerat forskningsetiska principer att förhålla sig till när man bedriver forskning inom samhällsvetenskap och humaniora. Beroende på vad man forskar om och vilka som är berörda varierar principerna. De fyra huvud principer som gäller i stort är:
Informationskravet, Samtyckekravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Utöver dessa finns andra etiska rekommendationer och råd att ta del av och förhålla sig till, vilka dessa är beror på vilken typ av forskning man bedriver (Vetenskapsrådet u.å).
4.3.1 Informationskravet
Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
Informanterna som blivit tillfrågade att medverka i en undersökning har fått god kunskap om vad forskningen syftar till och hur forskningen kommer att gå till väga. Information har också getts om vilken institution forskaren kommer ifrån och hur dessa kan komma i kontakt med ansvarig. Det kan även vara bra att presentera vilka vinster forskningen önskar uppnå i kunskap om ämnet (Vetenskapsrådet u. å).
Informanterna för denna undersökning har först genom familjehemssekreterarna fått muntlig förhandsinformation om vad studien syftar till. Sedan gavs en mer ingående muntlig
information från forskaren då även tid bokades för intervjuer. Vid intervjutillfällena har samtliga respondenter fått tagit del av grundläggande muntlig information om studiens syfte, bakgrund till studien och vad den önskar uppnå. Forskaren är även presenterad som
socionomstudent vid Uppsala universitet, sociologiska institutionen.
4.3.2 Samtyckekravet
Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
En informant måste samtycka till att medverka i en undersökning. När det gäller
intervjupersoner under 15 år måste även samtycke inhämtas från respektive vårdnadshavare.
En informant har rätt att själv bestämma över sin medverkan, det kan röra om att man inte vill delta i alla delar av en undersökning eller avbryta en pågående intervju. Om en intervjuperson väljer att avbryta sin medverkan ska detta göras utan påtryckningar om medverkan
(Vetenskapsrådet u.å).
Informanterna till denna undersökning har muntligt samtyckt till forskaren om sitt deltagande.
22 4.3.3 Konfidentialitetskravet
Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga ej kan ta del av dem.
Uppgifter om de som medverkar ska hanteras med största försiktighet. Informanter till en undersökning ska känna sig trygg med att inga uppgifter lämnas ut eller publiceras på ett sådant sätt att det direkt kan härledas till den personen. Detta innebär att vid publicering av det empiriska datamaterialet ska göras på ett sådant sätt att det inte framgår vem som
uppgifterna kommer ifrån, det ska med andra ord inte gå att identifiera vilka som har sagt vad i undersökningen (Vetenskapsrådet u.å).
Eftersom familjehemmen och familjehemssekreterarna är verksamma i samma kommun samt att kommunen är av en mindre storlek finns risk att det går att identifiera vilka som valt att delta i undersökningen. Eftersom familjehemssekreterarna själva hjälpte till att finna och tillfråga lämpliga familjehem är dessa medvetna om vilka som valt att delta. Detta är deltagarna införstådda med i och med att de mottog frågan från dessa. Jag kommer vid
presentation av datamaterialet att utesluta namn och kön samt utelämna uppgifter som gör det möjligt att direkt identifiera vilka som medverkar. De inspelade intervjuerna har raderats när de transkriberats och texterna har förvarats på ett säkert ställe och kommer även dem att tas bort när de inte längre är i bruk.
4.3.4 Nyttjandekravet
Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.
Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlats in endast får användas inom
undersökningen och inte utlånas för andra syften. Personuppgifter får heller inte användas på ett sådant sätt att det direkt påverkar den enskilde (Vetenskapsrådet u.å).
23
4.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
4.4.1 Med reliabilitet menas att de forskningsresultat som framkommer är tillförlitliga och att om samma undersökning upprepas vid annat tillfälle skulle resultaten vara oföränderliga (Kvale & Brinkmann 2012). Reliabilitet används främst vid kvantitativ forskning då det är av intresse att se hur resultaten är bestående och kan gälla för en större massa (Bryman 2002).
4.4.2 Validitet
Validitet innebär i vilken utsträckning en undersökning mäter vad den vill mäta (Kvale &
Brinkmann 2012) Traditionellt delas validitet in i olika begrepp och man brukar skilja mellan begreppsvaliditet som främst är användbar i kvantitativ forskning samt intern- och extern validitet. Intern validitet har med orsak-verkan att göra och innefattar huruvida det finns ett samband mellan olika företeelser. Den externa validiteten innebär om resultaten som
framkommer i en studie kan generaliseras till andra utöver dem som ingår i undersökningen.
Det förekommer diskussioner om relevansen för dessa begrepp och hur de ska användas vid kvalitativ forskning, diskussioner har resulterat i att det finns andra tolkningar och idéer om hur man ska förhålla sig till validitet och reliabilitet i kvalitativa studier (Bryman 2002).
Kvale & Brinkman skriver i sin bok om validitet, reliabilitet och generaliserbarhet i
intervjukunskap. De har där format om dessa begrepp så att de blir relevanta när man arbetar med kvalitativa intervjuer.
Enligt dem handlar reliabilitet i intervju sammanhang om respondenterna skulle ge samma svar oberoende av vem som intervjuar. För att säkra validitet i en undersökning är det viktigt att forskaren genomgående under forskningsprocessen kontrollerar, ifrågasätter och teoretiskt tolkar resultaten. Validering i en intervju undersökning kan hänföras till sju stadier som kan vara till hjälp för forskaren i strävan att uppnå validitet. 1) Tematisering är det första stadiet och handlar om på vilket sätt forskaren har kopplat teori till forskningsfrågor. 2) Planering handlar således om intervjudesign och intervjumetod kopplat till ämne och syfte. 3) Intervju.
Här behandlas kvalitén av vad som framkommer i intervjuerna och dess tillförlitlighet. Det är således viktigt att forskaren gjort sig förstådd med meningen bakom uttalanden. 4) Utskrift.
När forskaren skriver ut intervjuerna och gör översättningar från muntligt till skriftligt språk i sin presentation av data är det av vikt att inte ändra en mening så att det framställs av annan betydelse. 5) Analys. När man analyserar sitt material är uppbyggnaden av tolkningarna viktiga att framställas så att läsaren förstår och kan följa logiken bakom utsagorna. 6) Validering. Vid validering av resultaten ska lämplig metod användas och val av andra som ska kontrollera studiens resultat. 7 ) Rapportering. Den slutliga rapporten ska spegla de resultat som har framkommit (Kvale & Brinkmann 2012).
Denna undersökning har till viss del tagit hänsyn till och beaktat innehållet i ovanstående beskrivna stadier under hela studiens genomförande. Något som inte tagits i beaktning är kontroll av de presenterade resultaten. Informanterna har inte läst igenom och återkopplat på resultaten från intervjuerna. Detta arbetssätt har upplevts användbart för kontroll och
ifrågasättande under insamling och bearbetning av datamaterialet. Vidare diskussion om metod förs i diskussions avsnitt.
24 Vid användandet av semistrukturerade intervjuer reduceras risken för att frågorna blir allt för ledande och styrande på det sätet att informanterna pratar fritt i större utsträckning än vid en styrd intervju. Under intervjuerna har ett öppet förhållningssätt tillämpas och tillåtit
respondenterna att prata fritt i så stor utsträckning som möjligt. För undersökningen har detta inneburit att mer material och andra vinklar har framkommit. Detta är berikande för studien och ger även en högre intern validitet när respondenterna själva valt att ta upp olika aspekter av ämnet (Kvale & Brinkmann 2012).
4.4.3 Generaliserbarhet
Om resultaten i en studie går att applicera på andra liknande situationer så talar man om generaliserbarheten i en studie. Det är vanligt att man inom den kvalitativa forskningen ifrågasätter resultaten eftersom informanterna ofta är få till antal. Kvale och Brinkmann (2012) lyfter frågan varför man ska generalisera och menar att denna föreställning kommer från föreställningen om att vetenskaplig kunskap är giltig över tid och rum. När man talar om generalisering i den kvalitativa forskningen är det främst hur man generaliserar fall till fall.
Det finns olika typer för detta och den naturalistiska generaliseringen handlar om den
personliga erfarenheten och hur denna överförs till kunskap. Den statistiska generaliseringen behandlar urvalet av informanter vilket är särskilt viktigt då de är få till antal. Den bedömning som forskaren gör i sin studie om vilken vägledning de presenterade resultaten kan ge för andra situationer handlar om Analytisk generalisering (Ibid).
25
4.5 Presentation av informanter
Nedan följer en presentation av undersökningens informanter. Av konfidentiella skäl benämns informanterna könsneutralt.
Familjehemssekreterare 1
Är utbildad socionom och har arbetat inom individ och familjeomsorgen på olika sätt i drygt tjugo år och har under de närmsta åtta åren fungerat som familjehemssekreterare i den aktuella kommunen.
Familjehemssekreterare 2
Startade sin karriär inom socialtjänsten för tolv år sedan. Fältassistent var det första arbetet följt av handläggning av ärenden på en ungdomsenhet inom den kommunala socialtjänsten.
Tjänsten familjehemssekreterare har sträckt sig över tre år.
Familjehem 1 (en förälder)
Detta familjehem har haft uppdrag av socialtjänsten på olika sätt i arton års tid. Ungefär sjutton barn och ungdomar har passerat genom åren och familjen har anlitats som jour hem, kontaktfamilj samt familjehem. I skrivande stund består familjen av, förutom modern och fadern två biologiska barn samt två bonusbarn. Familjehemmet berättar att de egentligen aldrig valt att bli familjehem utan det bara blev så. Genom deras arbete med människor med missbruksproblematik fick de se en familj rasa samman inför deras ögon. Föräldrarna i den familjen ville att de skulle ta hand om deras barn och så blev det. Sedan dess har
förfrågningar om uppdrag från socialtjänsten fortsatt.
Familjehem 2 (två föräldrar)
Med anledning av att det fanns missbruksproblematik inom släkten fick detta familjehem för nio år sedan en förfrågan om att stötta en släkting och dennes barn. Sedan dess, med något uppehåll, har familjen fungerat som kontaktfamilj, jourfamilj samt familjehem. Det har genom åren passerat ca sex barn och i skrivande stund bor det förutom modern och fadern ett biologiskt barn samt fem bonusbarn varav ett av bonusbarnen varit i familjen sedan födseln.
Familjen arbetar för olika kommuner och de aktuella placeringarna idag handläggs från olika socialtjänster.
26
5 Resultat
Under respektive frågeställning följer en presentation temavis, av det resultat som
undersökningen kommit fram till. Informanternas svar redovisas i löpande text och läsaren får först bekanta sig med processen att bli familjehem till att vara familjehem. Vilka
konsekvenser och vinster biologiska barn upplever och slutligen ett stycke som innefattar behov av stöd och hjälp. Varje frågeställning sammanfattas innan nästa tar vid och resultaten ställs i relation till tidigare forskning och valda teorier.
Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll?
5.1 Att bli familjehem
5.1.1 Utredning
Det finns olika metoder och tillvägagångssättet vid utredningar av tilltänkta familjehem, på den aktuella enheten använder de sig av en utredningsmodell som inte innefattar intervjuer med de biologiska barnen i tilltänkta familjehem. Familjehemssekreterarna uttrycker att de
”kollar av” vilken inställning biologiska barnen i familjehemmet har till det tilltänkta uppdraget men att detta inte görs i intervjuform. När familjehemssekreterarna träffar ett tilltänkt familjehem för första gången vill de gärna att de biologiska barnen är med. De tittar på samspelet mellan föräldrarna och barnen och kallpratar över köksbordet. Trots att
familjehemssekreterarna inte använder sig av en strukturerad intervju med de biologiska barnen tycker de ändå att de får svar på sina frågor.
Det blir nästan som en smygintervju, vad tänker de om det här med familjehem?
Hur har de pratat om det? Vad gör dom i skolan och på sin fritid. Man kollar vad det är för barn man har framför sig. - Familjehemssekreterare 2
Båda familjehemssekreterarna utrycker att de inte är nöjda med det utredningssätt som de använder sig av idag eftersom de ser brister i på vilket sätt de biologiska barnens inställning till uppdraget skildras. I den nya modellen BRA-FAM (socialstyrelsen 2012) som väntas komma ut i januari 2013 är förhoppningen att den ska innehålla en metod som möjliggör för familjehemsföräldrar att reflektera på ett djupare plan om sina barn och vad ett uppdrag skulle innebära för dem.
