Mervärdesskatt undantaget för
förvaltning av investeringsfonder
Tillämpningssvårigheter avseende 3 kap. 9 § 3 st. 2 p.
Mervärdesskatte-lagen medför rättsosäkerhet
Masteruppsats i affärsjuridik (skatterätt)
Författare: Christoffer Olsson
Handledare: Professor Björn Westberg Framläggningsdatum 2013-12-02
Masteruppsats i affärsjuridik (skatterätt)
Titel: Mervärdesskatt undantaget för förvaltning av investeringsfonder Till-lämpningssvårigheter avseende 3 kap. 9 § 3 st. 2 p. Mervärdesskattelagen medför rättsosäkerhet
Författare: Christoffer Olsson
Handledare: Professor Björn Westberg
Datum: 2013-12-02
Ämnesord Undantag för mervärdesskatt, mervärdesskatt, moms, förvaltning, investeringsfonder, värdepappersfonder, specialfonder
Sammanfattning
Inom Europeiska unionen är förvaltningen av investeringsfonder såsom dessa definieras av medlemsstaterna undantagen mervärdesskatt. Undantaget har implementerats i svensk mervärdesskattelag. Vid tillämpningen av undantaget har diverse frågeställningar uppstått. Innebörden och omfattningen av bestämmelsen är inte riktigt klar och har på flera punkter medfört en rättsosäkerhet. En otydlighet som framträder är huruvida både förvaltningsbe-greppet och investeringsfonder ska definieras av medlemsstaterna. Det klargörs att förvalt-ningsbegreppet är ett unionsrättsligt begrepp som medlemsstaterna inte själva får definiera. Följdfrågan bli hur definieringen ska utformas. Då återstår antagandet att definitionsfrihe-ten måste avse investeringsfonderna. Det har dock visat sig att medlemsstaternas defini-tionsfrihet inte är definitiv.
Europeiska unionens domstol tydliggör att syftet med undantaget måste beaktas, vilket är att underlätta för allmänheten att investera kapital i värdepapper, samtidigt som tillämp-ningen måste vara förenligt med principen om skatteneutralitet. Utifrån praxis går det att fastställa att UCITS-direktivet, även kallat fondföretagsdirektivet, till stora delar speglar de-finitionerna som avses i undantaget för mervärdesskatt.
I många avseenden har Europeiska unionens domstol givit undantaget en relativt vid om-fattning utan att sätta en tydlig bortre gräns, vilket har öppnat upp möjligheterna för fler tjänster och företag att undantas beskattning. Enligt mig är lydelsen i svenska mervärdes-skattelagen inte tillräcklig för att förmedla den omfattning som praxis har tillskrivit undan-taget, varför en ändring kan vara att önska. Undantaget från mervärdesskatt kan ses som åtråvärt, varför jag spår att fler situationer kommer att bli föremål för domstolsprövning i framtiden, både nationellt och internationellt.
Master Thesis in Commercial and Tax Law (Tax Law)
Title: Management of investment funds are exempted from value added tax Difficulties in applying Swedish value added tax law chapter 3 § 9 sub-section 3 item 2. causes a legal uncertainty
Author: Christoffer Olsson
Tutor: Professor Björn Westberg
Date: 2013-12-02
Subject terms: Exemption from value added tax, value added tax, VAT, manage-ment, investment funds, mutual funds, special funds
Abstract
Within the European Union, the management of investment funds as defined by Member States is exempted from value added tax. The exemption has been implemented in Swedish value added tax law. The application of the exemption has caused various issues. The meaning and scope of the provision is not clear and has caused a legal uncertainty. An am-biguity that emerges is whether the concept of both management and investment funds are to be defined by Member States. It has been clarified that the management concept has its own independent meaning in Community law whose content the Member States may not alter. Therefore, the question arises how the concept should be defined. Hence the remain-ing assumption is that the definition of investment funds is free to be defined by the Mem-ber States. It has however been shown that the freedom to define the concept of invest-ment funds is not definitive.
The Court of Justice of the European Union clarifies that the purpose of the exemption must be considered, which is to facilitate the public to invest in equity securities, while the application must be consistent with the principle of fiscal neutrality. Due to case law it is possible to determine that the UCITS-directive, also known as the fund company directive, to a large extent corresponds with the intended definition in the exemption.
In many aspects, the Court of Justice has given the exemption a relatively wide scope with-out establishing a clear limit, which has opened up opportunities for more services and businesses to be exempted from taxation. It seems that the wording in the Swedish legisla-tion is not sufficient to convey the intenlegisla-tion of the exemplegisla-tion, why a change may be ap-propriate. The exemption can be desirable, which is why I predict that more situations will be subject to judicial review in the future, both nationally and internationally.
Förkortningar
AIF Lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder
AUT Authorised unit trust
Dnr Diarienummer
EU Europeiska unionen
EUD Europeiska unionens domstol
Exv. Exempelvis
FEUF Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt FFFS Finansinspektionens författningssamling
ITC Investment Trust Company
Jfr. Jämför
Kap. Kapitel
LIF Lag (2004:46) om investeringsfonder LVF Lag (2004:46) om värdepappersfonder
ML Lag (1994:200) om mervärdesskatt
MS Medlemsstat i Europeiska unionen
Not. Notismål i Regeringsrätten
OEIC Open-ended investment company
P. Punkt RF Regeringsformen (1974:152) RÅ Regeringsrättens Årsbok S. Sida SFS Svensk författningssamling SN Skattenytt SRN Skatterättsnämnden St. Stycke SvSkT Svensk skattetidning
UCITS Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och avgränsning ... 2
1.3 Metod och material ... 3
1.4 Disposition ... 6
1.5 Definitioner ... 7
2
Mervärdesskatt i relation till finansiella tjänster ... 9
2.1 Bakgrund ... 9
2.1.1 EU:s avsikter... 9
2.1.2 Lojalitetsplikt ... 9
2.1.3 Neutralitetsprincipen ... 10
2.1.4 Undantaget för finansiella tjänster ... 11
2.2 EU-direktiv ... 12
2.2.1 Allmänt ... 12
2.2.2 Mervärdesskattedirektivet ... 13
2.2.3 UCITS-direktivet ... 14
3
Den svenska mervärdesskattelagen (1994:200) ... 16
3.1 Historisk överblick ... 16
3.2 Undantag för förvaltning av fonder ... 16
3.3 Värdepappersfond och specialfond ... 18
3.3.1 Värdepappersfonder ... 18 3.3.2 Specialfonder ... 20
4
Förvaltningsbegreppet ... 23
4.1 Allmänt ... 23 4.2 Rättspraxis från EUD ... 24 4.2.1 C-169/04 Abbey National ... 24 4.2.2 C-275/11 GfBk ... 27 4.2.3 C-44/11 Deutsche Bank ... 29 4.3 Tillämpning i Sverige ... 32 4.3.1 RÅ 2003 not. 179 ... 32 4.3.2 Förhandsbesked från SRN 2012-11-01 Dnr. 8-12/I ... 334.3.3 Skatteverkets ställningstagande, Förvaltning av investeringsfonder ... 33
4.4 Sammanfattning och analys av rättsläget angående förvaltningsbegreppet ... 35
5
Definitionen av investeringsfonder ... 42
5.1 Allmänt ... 42 5.2 Rättspraxis från EUD ... 42 5.2.1 C-363/05 JP Morgan ... 42 5.2.2 C-424/11 Wheels ... 47 5.3 Tillämpning i Sverige ... 49 5.3.1 RÅ 2010 not. 42 ... 495.3.2 Skatteverkets ställningstagande, Vissa frågor med anledning av EG-domstolens dom i mål C-363/05 JP Morgan ... 51
5.4 Sammanfattning och analys av rättsläget angående
definitionen av investeringsfonder ... 54
6
Slutsats ... 60
7
Källförteckning ... 62
Bilaga
1 Inledning
1.1
Bakgrund
Inom Europeiska unionen (hädanefter EU) är förvaltningen av fonder undantagen mervär-desskatt. Undantaget i svenska mervärdesskattelagen (1994:200)1 (hädanefter ML) är ett
re-sultat av implementeringen av mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG (hädanefter mer-värdesskattedirektivet). Dock så har tillämpningen av undantaget både i svensk domstol och Europeiska unionens domstol (hädanefter EUD) inneburit svårigheter och frågeställ-ningar. Innebörden och omfattningen av undantaget tycks inte vara riktigt klar och har på flera punkter medfört rättsosäkerhet. VAT and Duties Tribunal2 i London har påpekat att
omfattningen i lagrummet är otydlig, samt att det i praxis hos de olika medlemsstaterna (hädanefter MS) inte föreligger en samstämmighet i tolkningen av lagrummet.3 Även
svens-ka Ssvens-katteverket har konstaterat att det föreligger en skillnad i hur EUD och svensk domstol har tolkat lagrummet.4
Bestämmelsen i mervärdesskattedirektivet artikel 135.1 (g) uttrycker ett undantag från skat-teplikten för "[f]örvaltning av särskilda investeringsfonder såsom dessa definieras av med-lemsstaterna." I Sverige har bestämmelsen kommit till uttryck genom 3 kap. 9 § 3 st. 2 p. ML som undantar skatteplikt för "förvaltning av värdepappersfonder enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder och specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alterna-tiva investeringsfonder." En otydlighet som framträder i mervärdesskattedirektivet, vilket även återspeglas i den svenska lagstiftningen, är huruvida både förvaltning och värdepap-persfonder ska definieras av MS. Det framgår inte i mervärdesskattedirektivet hur förvalt-ningsbegreppet ska definieras.5 Då undantaget först infördes i ML gav inte heller
proposi-tionen någon förklaring till innebörden av förvaltningsbegreppet.6 Lydelsen i lagrummet
kan leda tankarna till att MS fritt får definiera vilken förvaltning och vilka
1 3 kap. 9 § 3 st. 2 p. ML.
2 Brittisk domstol som hanterar mervärdesskatterättsliga ärenden. 3 EUD mål C-169/04 punkt 33.
4 Skatteverkets ställningstagande, Förvaltning av investeringsfonder, 2007-01-23, dnr. 131 560843-06/111. 5 Se nedan 4.2.1, EUD mål C-169/04, fotnot 124.
der som ska vara undantagna mervärdesskatt. Om förvaltningsbegreppet inte ska definieras av MS uppstår frågan om hur förvaltning ska definieras, vilka tjänster omfattas av undanta-get för förvaltning och kan dessa delegeras till tredje man vilken i sig inte är ett fondbolag. Lydelsen kan ge upphov till antagandet att MS äger en oinskränkt rätt att själva definiera vilka investeringsfonder som avses med undantaget. Det har genom praxis7 visats att MS
inte har den frihet som kan uttolkas av lydelsen.
Problematiken har bekräftats genom att EU-kommissionen har presenterat förslag till änd-ring av lagrummets lydelse. Kommissionen uttrycker att "[d]et stigande antalet rättsliga tvis-ter mellan medlemsstatvis-ternas skattemyndighetvis-ter och ekonomiska aktörer har redan medfört avsevärt ökade administrativa utgifter för dessa skattemyndigheter och till viss del skapat budgetmässig osäkerhet."8 Dock har de förslagna ändringarna ännu inte lett till
unionsin-tern lagstiftning, varför ekonomiska aktörer och skattemyndigheter tvingas anpassa sig efter de ökade administrativa kostnaderna och den osäkerhet som bestämmelsen medför.
1.2
Syfte och avgränsning
Uppsatsen avser att, utifrån såväl EU-rätt som svensk mervärdeskattelagstiftning, analysera undantaget för mervärdesskatt som framgår i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG ar-tikel 135.1 (g) respektive 3 kap. 9 § 3 st. 2 p. ML. Syftet är att studera hur bestämmelsen har hanterats av EUD och svensk domstol samt svenska myndigheter. Analysen syftar till att belysa tolkningssvårigheter samt identifiera väsentliga element som ska beaktas vid tillämp-ning av bestämmelsen, för att söka fastställa om bestämmelsen medför rättsosäkerhet. Uppsatsen avgränsas till att behandla bestämmelsen i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG artikel 135.1 (g) respektive 3 kap. 9 § 3 st. 2 p. ML. Den praxis och de ställ-ningstaganden som används i uppsatsen har meddelats från år 2003 och framåt. Lagrum-met i ML hänvisar till definitioner i lag (2004:46) om värdepappersfonder och lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dessa definitioner kommer en-dast i korthet att presenteras, i syfte att ge läsaren en övergripande förståelse för ämnet och kommer inte mer ingående att behandlas i uppsatsen.
7 Se exv. nedan 4.2.1 EUD mål C-169/04 samt 5.2.1 EUD mål C-363/05.
8 KOM(2007) 747 slutlig/2, om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för
1.3
Metod och material
För att behandla uppsatsens syfte kommer jag att använda mig av en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att jag söker identifiera gällande rätt, de lege lata, med hjälp av rättskällor.9
För att kunna behandla juridiska problem är det viktigt att utgå ifrån en hierarki bland rättskällor för att kunna fastställa gällande rätt. Mervärdesskatten är ett område som är harmoniserat inom EU, därför finns det rättskällor från EU som måste beaktas.10 EU är en
juridisk person vilken kan träffa avtal med internationella organisationer och stater.11 För
att en stat ska kunna bli medlem i EU krävs att staten gör ett suveränitetsavstående.12 I
EU-rättsliga sammanhang utgör grundläggande fördrag med hänsyn till senare ändringar primärrätt. EU-bestämmelser så som förordningar, direktiv, bindande beslut och icke bin-dande rättsakter brukar benämnas som sekundärrätt.13 Av EU utgivna fördrag,
förordning-ar och direktiv14 har även företräde framför nationell lagstiftning som antagits i ett senare
skede av en MS.15 I samband med Sveriges medlemskap i EU genomfördes ändringar i
Re-geringsformen (hädanefter RF).16 Genom införandet av 10 kap. 6 § RF har Sverige avsagt
sig en del av sin suveränitet till fördel för EU-rätten.17 I lagen (1994:1500) med anledning
av Sveriges anslutning till Europeiska unionen 2-3 §§ uttrycks att de normer, fördrag och andra instrument som EU skapar blir en del av rättsordningen i Sverige med den effekten som följer av instrumenten. Detta medför att fördragen är direkt tillämpliga i Sverige och är bindande för myndigheter och domstolar.18 Hierarkiskt betraktas EU-rätten som
9 Lehrberg, B., Praktisk juridisk metod, 6 uppl., s. 167-168.
10 Kleerup, J. & Kristoffersson, E. & Melz, P. & Öberg, J., Mervärdesskatt i teori och praktik, 2 uppl., s. 29. 11 Lehrberg, B., Praktisk juridisk metod, 6 uppl., s. 92.
12 Påhlsson, R., Konstitutionell skatterätt, 2 uppl., s. 49-50.
13 Kleerup, J. & Kristoffersson, E. & Melz, P. & Öberg, J., Mervärdesskatt i teori och praktik, 2 uppl., s. 29. 14 De direktiv som avses är de vilka tillgodoser diverse krav, dessa omfattar bland annat krav om klarhet och
att övergångstiden passerat.
15 EUD mål C-6/64. Westberg B., Mervärdesskatt- en kommentar, s. 25. 16 Lehrberg, B., Praktisk juridisk metod, 6 uppl., s. 91-92, 94.
17 Påhlsson, R., Konstitutionell skatterätt, 2 uppl., s. 49-50. 18 Lehrberg, B., Praktisk juridisk metod, 6 uppl., s. 91-92, 94.
nad svensk rätt.19 Varför EU-rätten i uppsatsen kommer betraktas som överordnad svensk
rätt.
EU har genom Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (hädanefter FEUF) artikel 113 förklarat att det ska föreligga en harmonisering av MS mervärdesskattelagar. Harmoni-seringen genomförs genom direktiv, som sedan implementeras i MS nationella lagstift-ning.20 Den svenska ML är ett resultat av Sveriges implementering av EU-rättsliga
mervär-desskatteregler.21 Detta medför att mervärdesskattedirektivet kommer att ligga till grund för
behandlingen av uppsatsen. Utöver mervärdesskattedirektivet kommer även UCITS-direktivet22, vilket ofta benämns fondföretagsdirektivet, att i korthet redogöras för nedan.
Anledningen till det är att vissa delar i UCITS-direktivet genom praxis har kommit att fun-gera som ledstjärna vid uttolkning av mervärdesskattedirektivets undantag för förvaltning av investeringsfonder.
För att EU-rätten ska tolkas likvärdigt i alla MS är det av vikt att nationella domstolar till-lämpar EU-rätten på samma sätt. EUD fyller en väsentlig funktion när det gäller att vägleda MS i deras tolkning av EU-rätten och EU-rättsliga principer. I artikel 267 FEUF framgår att EUD kan lämna ett förhandsavgörande i en EU-rättslig tolkningsfråga. Ett förhandsav-görande från EUD blir bindande för den nationella domstolen.23 Det kan även vara
intres-sant att påpeka att EUD inte endast är behörig att pröva förenligheten med nationell lag-stiftning utan kan även pröva beslut som företas av Skattemyndigheter.24 EU-rätten och
rättspraxis från EUD kommer att ha en framträdande roll i uppsatsen.
Att studera rättspraxis från EUD kan i sig medföra tolkningssvårigheter, på samma sätt som tolkningssvårigheter kan framträda i lagtext. Då EUD tolkar EU-rätten används en språklig tolkning vilket innebär att ordalydelsen i bestämmelsen är utgångspunkt för tolk-ningen. Den språkliga tolkningen kan kompletteras med en teleologisk metod. Det innebär att EUD tolkar bestämmelsen med hänsyn till unionens funktionssätt som helhet. Hänsyn
19 Påhlsson, R., Konstitutionell skatterätt, 2 uppl., s. 49-50. 20 Påhlsson, R., Konstitutionell skatterätt, 2 uppl., s. 52. 21 Westberg, B., Mervärdesskatt- en kommentar, s. 23.
22 Europaparlamentet och Rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som
avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).
23 Lehrberg, B., Praktisk juridisk metod, 6 uppl., s. 164. 24 Påhlsson, R., Konstitutionell skatterätt, 2 uppl., s. 116.
tas då till bestämmelsens syfte och vilken påverkan den har till andra unionsrättsliga regel-verk. Här prioriteras att bestämmelsen ska vara effektiv och praktiskt användbar.25 På
samma sätt kommer jag behandla juridiska problem utifrån en språklig tolkning. Mitt för-hållningssätt innebär att man närmar sig juridiska problem utifrån en objektiv tolkning av språket vilket medför att begreppen ges en bestämd definition. Jag kommer komplettera mitt objektiva förhållningssätt med en teleologisk metod för att med stöd av bestämmel-sens syfte söka fastställa gällande rätt. EUD har uttryckt sig, i relation till undantaget som är föremål för denna uppsats, att då lagstiftningen tillåter att undantag görs från den allmänna skatteplikten ska de ges en restriktiv tolkning.26 Vilket även jag kommer att väga in i min
behandling av uppsatsen.
Det är viktigt att beakta att domar primärt avser att lösa en individuell tvist. Det är först i andra hand som domarna kan fungera som allmängiltiga juridiska regler. EUD försöker i sina domar att uttrycka principiella ställningstaganden som ska kunna ligga till grund och vara vägledande även i andra situationer. EUD kan även göra uttalanden om tolkning som sträcker sig utanför målet ifråga.27 EUD skapar ofta EU-rättsliga principer och fungerar
som en förebild avseende lagtolkning, argumentation och tolkning av sin egen praxis. Även mer generella resonemang från EUD brukar beaktas av uttolkare.28 Tyngden av ett
prejudi-kat kan minska om det finns flera avgöranden som pekar åt olika håll, samtidigt som ett prejudikat kan stärkas om flera pekar i samma riktning.29 Då flera prejudikat bekräftar
var-andra på området är det enklare att försöka formulera en generell regel i frågan.30
I enlighet med den metod som valts kommer EU-rätten31 att behandlas som hierarkiskt
överordnad svensk lag och svensk domstolspraxis. I efterföljande hierarkiska ordning kommer svensk lag, propositioner, svensk domstolspraxis, myndighetsutlåtanden och sist litteratur. Tidskrifter och artiklar från internet kommer att behandlas som litteratur.
25 Lehrberg, B., Praktisk juridisk metod, 6 uppl., s. 119-120. 26 Se nedan 4.2.1, EUD mål C-169/04 fotnot 124.
27 Strömholm, S., Rätt, rättskällor och rättstillämpning, 5 uppl., s. 499, 501. 28 Lehrberg, B., Praktisk juridisk metod, 6 uppl., s. 165.
29 Lehrberg, B., Praktisk juridisk metod, 6 uppl., s. 165.
30 Strömholm, S., Rätt, rättskällor och rättstillämpning, 5 uppl., s. 502-503. 31 För tydlighetens skull vill påpekas att domar från EUD hänförs till EU-rätten.
En deskriptiv32 metod kommer att användas för att presentera det relevanta lagrummet
samt nära sammankopplade bestämmelser vilka påverkar lagrummet. Avsevärd vikt kom-mer att läggas vid redogörelse för domstolspraxis i avsikt att belysa problematik och identi-fiera hur rättskällorna har hanterats. Efter den beskrivande delen kommer ämnet bli före-mål för analys, i avsikt att tydliggöra gällande rätt. Uppsatsen behandlar primärt två delom-råden av den berörda bestämmelsen. I avsikt att underlätta för läsaren att flöja med i upp-satsens framställning kommer dessa två områden att behandlas, sammanfattas och analyse-ras separat för att avslutningsvis sammanstråla i en slutsats. För att undvika flera upprep-ningar kommer sammanfattningen och analysen för varje delområde att behandlas tillsam-mans. Trots EU:s uttryckta överhöghet inom mervärdesbeskattningen utgör svensk rättskällelära fortfarande en väsentlig del vid utövandet av mervärdesbeskattningen i Sveri-ge. Det är viktigt att hålla i minnet att EU:s bestämmelser ska ge ett ramverk för MS att förhålla sig till, ramverket ska sedan kompletteras med nationell lagstiftning, som inte allt för sällan medför vissa friheter i utformningen av den nationella lagen.33 Varför svensk rätt
fyller en plats i uppsatsen.
I enlighet med den rättsdogmatiska metoden kommer jag att vända mig till förhandsbesked från Skatterättsnämnden (hädanefter SRN), ställningstaganden från Skatteverket och littera-turen för att tydliggöra hur undantaget ska hanteras eller för att belysa problematik som finns kopplat till bestämmelsen.34
1.4
Disposition
Första kapitlet ger läsaren en bakgrund samt en inblick i det syfte, avgränsningar, metod, material och definitioner som avses med uppsatsen. I andra kapitlet ges en översiktlig pre-sentation om hur mervärdesskatten verkar i relation till finansiella tjänster samt EU-rättsliga bestämmelser och principer. Andra kapitlet avser även att ge läsaren en något djupare för-ståelse av lagrummets undantag för mervärdesskatt. Det tredje kapitlet behandlar svensk mervärdesskatt. I samma kapitel kommer även de för uppsatsen relevanta lagrummen att presenteras. Problemområdet som behandlas i uppsatsen har genom kapitel fyra och fem separerats i två huvudsakliga delområden. Varje delområde kommer att behandlas,
32 Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 2 uppl., s. 66. 33 Westberg, B., Mervärdesskatt- en kommentar, s. 26.
manfattas och analyseras var för sig, i vissa fall behandlas samma rättsfall i båda analyserna. Avslutningsvis ges i kapitel sex en övergripande slutsats. Källförteckningen presenteras i det sjunde kapitlet. I slutet av uppsatsen finns UCITS-direktivets bilaga II bifogad, i syfte att ge läsaren möjlighet att tillgodogöra sig bilagans fullständiga innehåll. Bilagan har visat sig utgöra ett viktigt redskap vid hantering av vissa moment som behandlas i uppsatsen.
1.5
Definitioner
I flertalet av domarna som beskrivs i uppsatsen görs ursprungligen hänvisningar till direktiv 77/388/EEG, även kallat sjätte mervärdesskattedirektivet. Den 1 januari 2007 blev det sjät-te mervärdesskatsjät-tedirektivet utbytt mot direktiv 2006/112/EG (mervärdesskatsjät-tedirektivet). Där anges att tidigare hänvisningar som gjorts till sjätte mervärdesskattedirektivet istället ska betraktas som hänvisningar gjorda till nya mervärdesskattedirektivet.35 För uppsatsens
vidkommande, i syfte att underlätta för läsaren att följa med i redogörelsen av rättsläget, har jag därför anpassat de hänvisningar som gjorts till sjätte direktivet och istället skrivit ut de aktuella lagrummen.
I uppsatsen hänvisas ofta till UCITS-direktivet. På samma sätt som mervärdesskattedirekti-vet så har UCITS-direktimervärdesskattedirekti-vet genomgått förändringar under de senaste åren. Den 1 juli 2011 ersattes direktiv 85/611/EEG (gamla UCITS-direktivet) av direktiv 2009/65/EG (nuva-rande direktivet nedan kallat UCITS-direktivet). De hänvisningar som gjorts till gamla UCITS-direktivet ska istället betraktas som hänvisningar gjorda till nya UCITS-direktivet.36
För uppsatsens vidkommande, i syfte att underlätta för läsaren att följa med i redogörelsen av rättsläget, har jag därför anpassat de hänvisningar som gjorts till föregående direktiv och istället angett det aktuella lagrummet.
Ibland har jag valt att kursivera vissa ord i texten. Detta är då i syfte att uppmärksamma lä-saren på ett väsentligt begrepp. Då en hänvisning görs till "artikeln", om inget annat ut-trycks, så avses artikel 135.1 (g) i mervärdesskattedirektivet. Uppsatsen behandlar undanta-get för mervärdesskatt på förvaltningskostnader av investeringsfonder. Uttrycket särskilda
investeringsfonder används i mervärdesskattedirektivet, i ML används istället uttrycket värde-pappersfonder eller specialfonder. Då inget annat uttrycks används begreppen investeringsfond,
värdepappersfond, specialfond, fondföretag, fondbolag samt fond synonymt med varandra
35 Direktiv 2006/112/EG artikel 411.2 hänvisar till bilaga XII för jämförelsetabell mellan de båda direktiven. 36 Direktiv 2009/65/EG artikel 117 hänvisar till bilaga IV för jämförelsetabell mellan de båda direktiven.
och avser en fond vilken består av kapital från allmänheten som placeras i värdepapper och ägs av dem som investerat i fonden. Med begreppet värdepapper avses finansiella instru-ment som beskrivs i 1 kap. 1 § 1 st. 7 p. lag (2004:46) om värdepappersfonder och motsva-rar "[...] överlåtbara värdepapper, fondandelar, penningmarknadsinstrument, derivatinstru-ment samt annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarkna-den,".
En tidigare lydelse i ML hänvisade till lagen (2004:46) om investeringsfonder. I den aktuella ly-delsen hänvisas till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. I exempelvis Skatteverkets ställ-ningstaganden, som refereras till nedan37, har den gamla benämningen lagen om
invester-ingsfonder använts. Namnändringen som genomfördes efter Skatteverkets ställningstagan-den avsåg ingen ändrad innebörd i sak varför dessa två lagrum används synonymt med var-andra i uppsatsen.38
37 Se nedan 4.3.3 samt 5.3.2.
2 Mervärdesskatt i relation till finansiella tjänster
2.1
Bakgrund
2.1.1 EU:s avsikter
Ett av EU:s primära mål med unionen är att eliminera alla hinder för den fria rörligheten av varor och tjänster samt förbud mot nationell diskriminering.39 Denna eftersträvan
konkreti-seras uttryckligen i artikel 113 FEUF, där det framgår att rådet ska skapa lagstiftning om mervärdesskatter "[...] i den mån en sådan harmonisering är nödvändig för att säkerställa att den inre marknaden upprättas och fungerar och för att undvika snedvridning av konkur-rensen."40 Utan gemensamma bestämmelser för konsumtionsbeskattningen skulle
med-lemsstaterna kunna påverka beskattningen så att inhemska producenter gynnades och där igenom rubba konkurrensförutsättningarna, vilket i sin tur skulle underminera förutsätt-ningarna och EU:s fundamentala målsättning med en gemensam marknad.41
För att uppnå en konkurrensneutral mervärdesbeskattning på en marknad, som omfattar flertalet stater, är det av vikt att skattebaserna är likställda mellan MS. Det är därför nöd-vändigt att MS utformar sin nationella mervärdesbeskattning i enlighet med mervärdesskat-tedirektivet. I sammanhanget innebär det att skattebasen för mervärdesskatt bör vara så bred som möjligt, vilket medför minsta möjliga antal undantag, dock är det av lika stor vikt att undantagen behandlas på samma sätt av alla MS.42
2.1.2 Lojalitetsplikt
MS har förbundit sig till en lojalitetsplikt gentemot EU-rätten, vilket bl.a. innebär att MS ska vara lojala mot EU och verka för unionens mål och syften. Detta medför att MS tar till sig EU-rätten och anpassar och tillämpar nationell lagstiftning i enlighet därmed. Lojalitets-plikten innebär även att nationella myndigheter ska följa EUD:s praxis och att MS ska tolka sin nationella lagstiftning mot bakgrunden av direktivets syfte och dess ordalydelse. Be-greppet direkt effekt grundas i lojalitetsplikten.43 Då en bestämmelse i ett direktiv är
39 Westberg, B., Mervärdesskatt- en kommentar, s. 24. 40 Påhlsson, R., Konstitutionell skatterätt, 2 uppl., s. 52. 41 Melz, P., Mervärdesskatt, 15 uppl., s. 26.
42 Melz, P., Mervärdesskatt, 15 uppl., s. 26-27.
43 Kleerup, J. & Kristoffersson, E. & Melz, P. & Öberg, J., Mervärdesskatt i teori och praktik, 2 uppl., s.
korlig, tillräckligt klar och precis kan den generera direkt effekt, vilket innebär att skattskyl-diga kan åberopa bestämmelsen till sin fördel gentemot andra nationella bestämmelser. För att kunna hävda direkt effekt krävs att implementeringstiden har passerats och att direktivet behandlar en situation som ger ett privat rättssubjekt en rättighet gentemot staten.44 Direkt
effekt kan endast åberopas av de enskilda och inte av det allmänna. Detta grundas i att MS har en skyldighet att implementera direktiven och då detta inte gjorts är MS inte skyddsvär-da.45 För att EU-rätten ska kunna ges företräde framför nationell lagstiftning är det en
för-utsättning att principen om direkt effekt kan tillämpas. 46
2.1.3 Neutralitetsprincipen
Neutralitetsprincipen är principen om skatteneutralitet, vilken är en grundläggande princip inom mervärdesbeskattningen. Principen som sådan ska hindra att näringsidkare behandlas olika vid mervärdesbeskattning. För att principen ska bli tillämplig krävs att näringsidkarna genomför samma transaktioner, det är dock inte nödvändigt att transaktionerna är identis-ka. Skatteneutraliteten kräver att liknande och konkurrerande tjänster behandlas lika i mer-värdesskattehänseende.47
Neutralitetsprincipen torde vara den viktigaste principen vid utformningen av mervärdes-skattesystemet. Principen syftar till att mervärdesskatten i så liten utsträckning som möjligt ska påverka konsumentens val vid konsumtionen. Den vara eller tjänst som konsumenten uppfattar som bäst innan mervärdesskatten påförts ska även uppfattas som bäst efter det att mervärdesskatt påförts. Om olika varor, vilka konkurrerar med varandra, behandlas oli-ka i fråga om mervärdessoli-kattesats eller mervärdessoli-katteplikt uppkommer en konkurrens-snedvridning på marknaden. Denna konkurrens-snedvridning kan medföra att näringsidkare tvingas bort från marknaden trotts att deras produkt eller tjänst är bättre än konkurrenternas. Det är irrelevant vilken omfattning snedvridningen har, all konkurrenssnedvridningen ska
44 EUD mål C-363/05 punkt 58.
45 Kleerup, J. & Kristoffersson, E. & Melz, P. & Öberg, J., Mervärdesskatt i teori och praktik, 2 uppl., s. 30. 46 Påhlsson, R., Konstitutionell skatterätt, 2 uppl., s. 114-115.
danröjas.48 För att motverka konkurrenssnedvridning har ett avgörande incitament varit att
mervärdesskatten ska omfatta så många varor och tjänster som möjligt.49
2.1.4 Undantaget för finansiella tjänster
Att ha ett pålitligt system för finansieringar, betalningar, möjligheter att spara och placera samt att hantera ekonomiska risker är elementärt i en marknadsekonomi. I samtliga stater som tillämpar mervärdesskatt utgör beskattningen en väsentlig inkomstkälla för de statliga finanserna.50
I mervärdesskattedirektivet fastställs att alla beskattningsbara personer ska inbetala mervär-desskatt till staten på den omsättning som görs. Likväl fastställs att beskattningsbara perso-ner har rätt till avdrag för den ingående mervärdesskatt som uppstår i verksamheten. Avsik-ten med detta är i princip att eliminera skattekonsekvenserna för näringsidkaren. Tillsynes drabbas inte näringsidkaren av beskattningen då den utgående mervärdesskatten som han är betalningsskyldig för erläggs av köparen och den ingående mervärdesskatten som han behöver erlägga för inköp är avdragsgill. Beskattningen avser endast att belasta den slutliga konsumenten. Att mervärdesskatten skulle vara neutral och inte påverka näringsidkaren är inte riktigt sant i alla sammanhang. Mervärdesskatt får varken läggas till eller dras av gällan-de tillhandahållangällan-den som är undantagna från skattskyldigheten. Detta innebär att mervär-desskatt inte ska belasta köpeskillingen vid försäljning av dylika tillhandahållanden men lik-väl att näringsidkaren inte har möjlighet att göra avdrag för den mervärdesskatt han erlagt vid inköpen som relateras till hans försäljning. Detta medför att ingående mervärdesskatt, i affärsverksamheter som är undantagna skatteplikten, utgör en omkostnad. I och med den-na utformning så kan avdragsrätten i sig medföra en snedfördelning i konkurrensförutsätt-ningarna likväl som det kan påverka aktörers affärsmässiga val, vilket är något som uttryck-ligen anses vara oönskat i mervärdesskattedirektivet.51 Eftersom vissa företag på grund
här-av inte beviljas rättigheten att göra här-avdrag för ingående mervärdesskatt så kan det bli mer ekonomiskt lönsamt att anställa egen personal eller att köpa interna tjänster istället för att köpa in tjänsterna från en extern leverantör vilken är skyldig att debitera icke avdragsgill
48 Se nedan 5.2.1, EUD mål C-363/05 fotnot 207.
49 Kleerup, J. & Kristoffersson, E. & Melz, P. & Öberg, J., Mervärdesskatt i teori och praktik, 2 uppl., s.
24-25.
50 Henkow, O., Financial activities in European VAT, s. 1-2. 51 Se nedan 5.2.1,EUD mål C-363/05 fotnot 207.
mervärdesskatt. Mervärdesbeskattningen kommer inte att påverka de interna lönekostna-derna, då privatpersoner inte kan anses vara en beskattningsbar person.52
Hur mervärdesskatten ska förhålla sig till finansiella tjänster har alltid varit ett omdiskuterat problem. Finansiella tjänster är normalt sett undantagna från mervärdesskatt.53 Redan innan
sjätte direktivet antagits var finansiella tjänster undantaget omsättningsskatter i flera med-lemsstater, i bland annat Belgien och Tyskland ville man motverka att lånekostnaderna skulle bli ännu högre för konsumenter samt att det tekniskt och administrativt sett var svårt att påföra omsättningsskatt på finansiella tjänster.54 Mervärdesskatt ska läggas på i varje led
för att spegla det tillförda värdet i tjänsten men vid finansiella tjänster är det svårt att identi-fiera vad som utgör det tillförda värdet.55 EU-kommissionen har uttalat sig i relation till
skapandet av sjätte mervärdesskattedirektivet att de initiala avsikterna var att undanta till-handahållandet av finansiella tjänster från banker och finansiella institut. Motiveringen till undantagen grundades i att man inte ville påföra orealistiska administrativa bördor samt undvika en allt för komplicerad lagstiftning, vilket det praktiskt sett skulle vara att identifie-ra beskattningsbaidentifie-ra och avdidentifie-ragsgilla tidentifie-ransaktioner.56
2.2
EU-direktiv
2.2.1 Allmänt
I artikel 288.3 FEUF anges att det är avsikten med direktivet som är bindande för MS. Ex-akt hur implementeringen av direktivet ska genomföras är upp till varje MS själv att be-stämma. Det kan anges någon form av tidsfrist eller minimikrav som MS måste uppnå vid implementeringen av direktivet. Nationell lagstiftning som grundas på ett EU-direktiv ska tolkas direktivkonformt vilket kan innebära att svenska domstolar måste tolka den nationel-la nationel-lagstiftningen i ljuset av det bakomliggande direktivet och EU-rättsliga principer.57
Be-stämmelsens syfte utgör en väsentlig del vid tolkning av EU-rätten. Utgångspunkten är be-stämmelsens språkliga utformning, logiska uppbyggnaden samt det rättsliga sammanhanget.
52 Henkow, O., Financial activities in European VAT, s. 4-5. 53 Henkow, O., Financial activities in European VAT, s. 2. 54 Henkow, O., Financial activities in European VAT, s. 88. 55 Henkow, O., Financial activities in European VAT, s. 6-7. 56 Henkow, O., Financial activities in European VAT, s. 89. 57 Lehrberg, B., Praktisk juridisk metod, 6 uppl., s. 94-95.
Dessutom måste kravet på fri rörlighet av kapital, varor, tjänster och personer (inkluderat diskrimineringsfrihet) beaktas.58
Då en bestämmelse i ML ska behandlas måste EU-rätt, särskilt mervärdesskattedirektivet, beaktas. Även sådana regler som inte ännu blivit implementerad i svensk rätt kan få bety-delse på grund av principen om direkt effekt. I det följande kommer både mervärdesskatte-direktivet och UCITS-mervärdesskatte-direktivet att i korthet redogöras för.
2.2.2 Mervärdesskattedirektivet
Under 1960- och 1970 talen fastställde EG genom flera beslut att medlemsstaterna skulle tillämpa mervärdesbeskattning. År 1977 antog EG det sjätte mervärdesskattedirektivet vil-ket har haft en avsevärd inverkan på dagens mervärdesbeskattning. Det sjätte mervärdes-skattedirektivet tillsammans med flera andra direktiv konsoliderades år 2007 till det nuva-rande mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG. Mervärdesskattedirektivet harmoniserar mervärdesbeskattningen mellan de olika medlemsstaterna genom att fastställa långtgående regler för hur beskattningen ska tas ut.59
EU:s mervärdesskattedirektiv är det mest centrala instrumentet för mervärdesbeskattning.60
Mervärdesskattedirektivet är inte uttömmande varför praxis från EUD utgör en väsentlig källa för att förstå direktivet och hur en mervärdesskattesituation ska behandlas.61 EUD har
i praxis62 konstaterat att mervärdesskattedirektivet har skapat ett eget ramverk för tolkning
av unionsrätten, vilket bör beaktas vid hanteringen av mervärdesskatt. Undantagen som framträder i artikel 135.1 kan således inte tolkas utifrån nationella principer utan har en specifik unionsrättslig innebörd och måste överrensstämma med tolkningarna som gjorts av EUD. Dock så är viktigt att uppmärksamma att tolkningar som rent språkligt kan anses höra hemma under undantagen men uppenbart inte kan anses tillhöra de avsedda undanta-gen således inte ska kvalificera sig till undantaundanta-gen.63
58 Westberg, B., Mervärdesskatt- en kommentar, s. 25. 59 Melz, P., Mervärdesskatt, 15 uppl., s. 26.
60 Westberg, B., Mervärdesskatt- en kommentar, s. 24.
61 Kleerup, J. & Kristoffersson, E. & Melz, P. & Öberg, J., Mervärdesskatt i teori och praktik, 2 uppl., s. 30. 62 Se bl.a. EUD mål C-348/87 punkt 11 och mål C-2/95 punkt 21.
2.2.3 UCITS-direktivet
UCITS är en engelsk förkortning som står för Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities. Direktivet avser att ge ett samordnat regelverk för verksamheten hos fondföretag vilka är inbegripna i kollektiva investeringar i form av överlåtbara värde-papper.64 UCITS-direktivet utgörs av direktiv 2009/65/EG som är en omarbetning av
fö-regående direktiv 85/611/EEG.
I praxis som behandlas i uppsatsen har det visat sig att bilaga II65 i UCITS-direktivet är av
intresse. Det är viktigt att hålla i minnet att UCITS-direktivet inte är något mervärdesskat-tedirektiv, utan ett direktiv som avser att reglera fondföretagsbestämmelser. Exempelvis kan nämnas att UCITS-direktivet inte omfattar slutna fonder, likväl kan mervärdesskattedi-rektivets syfte ändå omfatta den typen av fonder.66 Artikel 1.2 i UCITS-direktivet har visat
sig utgöra en väsentlig utgångspunkt för definitionen av fondföretag, som EUD använt vid tolkning av mervärdesskattedirektivet.67 Artikel 1.2 lyder enligt följande:
”Vid tillämpning av detta direktiv, om inte annat följer av artikel 3, avses med fondföretag företag
a) som har till enda syfte att företa kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper och/eller i andra likvida finansiella tillgångar som avses i artikel 50.1 med kapital från all-mänheten och som tillämpar principen om riskspridning, och
b) vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses, direkt eller indirekt, med medel ur företagets tillgångar. En åtgärd som ett fondföretag vidtar för att säkra att börsvärdet av dess andelar inte i någon väsentlig mån avviker från fondandelsvärdet (NAV) ska jämställas med återköp eller inlösen.
Medlemsstaterna får tillåta att fondföretag består av flera delfonder.”
I artikel 50.1, som refereras till ovan, framgår bestämmelser som anger de olika finansiella instrumenten som fondbolaget kan investera i. Ett fondföretag som definieras enligt artikel
64 UCITS-direktivet, artikel 1.1.
65 Bilaga II finns bifogad i slutet av uppsatsen.
66 Westberg, B., Mervärdesskattedirektivet en kommentar, www.karnovgroup.se, se kommentar till artikel
135.1 (g) st. IV.
1.2 kan utgöras av investeringsfonder för kollektiva investeringar vilka bygger på kontrakt-, trust- eller bolagsrättslig grund. Dock omfattas inte fondföretag som är slutna.68
De tillgångar som finns i ett fondföretag ska förvaras hos ett förvaringsinstitut.69 I artikel
22.3 och 32.3 framgår att förvaringsinstitutet bland annat ska säkerställa att fondföretaget genomför sin verksamhet på ett lagkonformt sätt och i enlighet med fondens bestämmel-ser. Övriga uppgifter som kan ankomma ett förvaringsinstitut är att utföra uppgifter som givits av förvaltningsbolaget och tillse att inbetalningar görs i rätt tid.
68 UCITS-direktivet, artikel 1.3, 3(a). 69 UCITS-direktivet, artikel 22.1, 32.1.
3 Den svenska mervärdesskattelagen (1994:200)
3.1
Historisk överblick
Omsättningsskatter tillhör inget modernt påfund, utan har existerat i olika former åtmin-stone sedan antiken. I Sverige infördes en allmän konsumtionsskatt först år 1941, då be-tecknad som den allmänna omsättningsskatten vilken avsåg att öka statens intäkter under krigstiden i Europa. Initialt träffade omsättningsskatten främst restaurangförsäljning, bu-tikshandelsvaror samt uthyrning av varor.70
En allmän varuskatt (omsen) trädde ikraft år 1960 men ändrade namn till mervärdeskatten (momsen) år 1969. Huvudsakligen hade omsen från år 1960 samma omfattning ända fram till skattereformen år 1991. I samband med skattereformen år 1991 medfördes en betydan-de utvidgning av skattebasen, fler transaktioner kom att bli skattepliktiga, främst inom tjänstesektorn.71 En ny mervärdesskattelag med omfattande lagtekniska förändringar
inför-des år 1994 och uttrycket mervärinför-desskatt, som vi idag känner det, hade skapats. Efter Sve-riges inträde i EU år 1995 har den svenska mervärdesskattelagen ytterligare kommit att an-passas för att harmonisera med EU:s mervärdesskattedirektiv.72
3.2
Undantag för förvaltning av fonder
Skyldigheten att erlägga mervärdesskatt i Sverige regleras genom ML. Då en skattepliktig vara eller tjänst omsätts inom landet, av en beskattningsbar person, uppstår skatteplikten.73
En tjänst kan anses omsatt då den tillhandahålls, utförs eller tas i anspråk av någon.74 ML
ger rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt i verksamheten, dock kräver avdragsrätten att man är skattskyldig för mervärdesskatt och att den ingående skatten som man vill göra avdrag för har ett direkt samband med import eller förvärv i verksamheten.75
I 3 kap. 9 § 3 st. 2 p. ML anges ett undantag från skyldigheten att debitera mervärdesskatt för omsättning som utgör förvaltning av värdepappersfonder och specialfonder eller
70 Melz, P., Mervärdesskatt, 15 uppl., s. 24.
71 Sandberg Nilsson, A. & Westfahl, L., Mervärdesskattens grunder, 1 uppl., s. 9. 72 Melz, P., Mervärdesskatt, 15 uppl., s. 24-25.
73 1 kap. 1 § 1 st. 1 p. ML. 74 2 kap. 1 § 3 st. ML. 75 8 kap. 3 § 1 st. ML.
med jämförlig verksamhet. I och med att förvaltning av värdepappersfonder undantas från mervärdesbeskattningen medför det att möjligheten till avdrag för ingående mervärdesskatt försvinner i dessa verksamheter.76 Ursprunget till undantaget i den svenska ML grundas på
artikel 135.1 (g), i EU:s mervärdesskattedirektiv 2006/112/EG: Artikel 135
"1. Medlemsstaterna skall undanta följande transaktioner från skatteplikt:
g) Förvaltning av särskilda investeringsfonder såsom dessa definieras av medlemsstaterna."
Direktivets bestämmelser har sedan implementerats till den svenska mervärdesskattelag-stiftningen. Bestämmelsen återfinns i 3 kap. 9 § 1 st. samt 3 st. 2 p. ML och lyder enligt föl-jande:
"Från skatteplikt undantas omsättning av bank- och finansieringstjänster samt sådan om-sättning som utgör värdepappershandel eller därmed jämförlig verksamhet.
Med värdepappershandel förstås
2. förvaltning av värdepappersfonder enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder och specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfon-der."77
Uttrycket värdepappersfonder och specialfonder har tillförts genom proposition 2012/13:155 och trädde ikraft 22 juli 2013. Tidigare lydelse av lagrummet omfattade "för-valtning av investeringsfonder enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder." I propositio-nen anges att uttrycket investeringsfonder ska bytas ut.78 Ändringarna i lagstiftningen om
investeringsfonder innebar att även definitionen av värdepappershandel i 3 kap. 9 § ML måste anpassas för att korrespondera med lagstiftningen i övrigt. I propositionen uttrycker regeringen att "[ä]ndringarna i tredje stycket 2 är en följd av att uttrycket investeringsfond utmönstras ur fondlagstiftningen och ersätts av uttrycken värdepappersfond och
76 Lundén, B. & Svensson, U., Moms, 12 uppl., s. 29.
77 Fortsättningsvis är det endast lagrummets 3 st. 2 p. som kommer att behandlas.
fond[...]. Någon ändring i sak åsyftas inte."79 Redan 1992 infördes bestämmelsen om att
förvaltning av en investeringsfond var undantaget skatteplikt.80 I förarbetena81 gavs ingen
förklaring till innebörden av bestämmelsen. Dock så uttrycks att det inte avsågs föreligga någon skillnad mellan en nationell värdepappersfond och en fond som definieras i UCITS-direktivet.82
3.3
Värdepappersfond och specialfond
3.3.1 Värdepappersfonder
I 3 kap. 9 § 3 st. 2 p. ML uttrycks att undantaget avser ”[…] förvaltning av värdepappers-fonder enligt lagen (2004:46) om värdepappersvärdepappers-fonder och specialvärdepappers-fonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.” Rubriken till den gamla lagen (2004:46) om investeringsfonder (hädanefter LIF) har bytt namn till lagen (2004:46) om värdepappersfonder (hädanefter LVF). Som beskrivs ovan så åsyftar regeringen ingen änd-ring i sak med den nya lagstiftningen.83 LIF har formats utefter UCITS-direktivet, varför
även LVF i sin tur måste anses utformad efter samma direktiv.84
Då en person vill investera i en värdepappersfond köper han en andel i fonden. Till skillnad från en aktie så köps denna andel inte från en annan person utan fonden utfärdar en helt ny andel till investeraren.85 I princip är samtliga andelar i fonden lika stora och medför lika rätt
till fondens egendom. Det får dock förekomma andra andelsklasser. Värdepappersfondens värde ska fastställas utifrån dess gällande marknadsvärde. Minst varje vecka ska fondbolaget värdera och offentliggöra värdet av en fondandel.86 Då en andelsägare vill lösa ut sin andel i
fonden så sker även det via fondbolaget. Det kapital som finns i fonden förvaltas av ett fondbolag vilket har blivit godkänt av Finansinspektionen.87
79 Regeringens proposition 2012/13:155, Förvaltare av alternativa investeringsfonder, s. 526.
80 Gamla lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Införandet gjordes genom SFS 1991:1755. Bestämmelsen
fram-gick i 8 § 3 p. och anvisningspunkt 5.
81 Jfr. Regeringens proposition 1991/92:50, Om sänkning av mervärdesskatt på vissa varor och tjänster, m.m., s. 17. 82 Regeringens proposition 2002/03:150, En ny lag om investeringsfonder, s. 261-262.
83 Regeringens proposition 2012/13:155, Förvaltare av alternativa investeringsfonder, s. 526.
84 Skatteverkets ställningstagande, Förvaltning av investeringsfonder, 2007-01-23, dnr. 131 560843-06/111. 85 Skatteverkets ställningstagande, Förvaltning av investeringsfonder, 2007-01-23, dnr. 131 560843-06/111. 86 4 kap. 10 § LVF.
Enligt LVF definieras en värdepappersfond som ”[…] en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapi-taltillskott från allmänheten och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt be-stämmelserna i 5 kap. eller 5 a kap. [...]".88 En värdepappersfond kan beskrivas som en
kol-lektiv sparform. Det är delägarna i fonden som gemensamt äger fonden.89
En värdepappersfond är inget rättssubjekt, vilket medför att fonden inte kan ikläda sig skyldigheter, förvärva rättigheter eller föra en egen talan emot myndigheter. En delägare i fonden kan inte bli personligt ansvarig för fondens förehavanden. Fondens egendom kan inte bli föremål för en utmätning. Det är ett fondbolag som handlar i eget namn vid för-valtningen av fonden.90
Varje värdepappersfond har ett förvaringsinstitut, vilket är en bank eller annat kreditinsti-tut, som ska verka oberoende av fondbolaget.91 Förvaringsinstitutet har i uppgift att förvara
fondens tillgångar. Fondens tillgångar kvarstår fortfarande i fondens namn.92
Förvaringsin-stituten utför en viss administration kopplat till värdepappersfonden, som exempelvis att kontrollera att hanteringen av fonden är lagenlig.93 Förvaringsinstitutet kan även
admini-strera in- och utbetalningar till fonden.94 Förvaringsinstitutet ska vidare ta emot och förvara
den egendom som ingår i fonden samt se till att:
1. "försäljning och inlösen av fondandelar sker i enlighet med bestämmelserna i denna
lag och fondbestämmelserna,
2. fondandelarnas värde beräknas enligt bestämmelserna i denna lag och fondbe-stämmelserna,
3. tillgångarna i fonden utan dröjsmål kommer institutet till handa, och
881 kap. 1 § 25 p. LVF.
89 Skatteverkets ställningstagande, Förvaltning av investeringsfonder, 2007-01-23, dnr. 131 560843-06/111. 90 4 kap. 1-2 §§ LVF.
91 3 kap. 1 § LVF.
92 Skatteverkets ställningstagande, Förvaltning av investeringsfonder, 2007-01-23, dnr. 131 560843-06/111. 93 3 kap. 2 § 1-2 st. LVF.
94 1 kap. 1 § 15 p. LVF samt Skatteverkets ställningstagande, Förvaltning av investeringsfonder, 2007-01-23, dnr.
4. medlen i fonden används enligt bestämmelserna i denna lag och
fondbestämmel-serna.”95
Anledningen till att förvaltning och förvaring är uppdelad är att ge andelsägarna en större trygghet.96 Både förvaringsinstitutet och fondbolaget ska verka i andelsägarnas
gemensam-ma intresse.97
I 4 kap. 4 § 1 st. LVF framgår att ett fondbolag får delegera vissa uppgifter eller funktioner till en tredje man vilken har fått erforderliga tillstånd i enlighet med UCITS-direktivet. Då ett fondbolag överlämnar delar av förvaltningen så specificerar 4 kap. 5 § 2 st. LVF vissa krav som ställs på den som åtagits uppdraget. Om ett svenskt bolag övertar förvaltningen så måste bolaget ifråga bland annat stå under Finansinspektionens tillsyn. De konkreta rikt-linjer som finns för hur fondbolaget ska placera fondens medel är förhållandevis fria, med-len kan placeras i flertalet finansiella instrument. Dock måste fondbolaget företa en viss riskhantering genom att sprida fondens placeringar.98 Ett fondbolag är förbjudet att, för
värdepappersfondens räkning, förvärva aktier som gör det möjligt att utöva ett väsentligt inflytande över det förvärvade bolaget.99
3.3.2 Specialfonder
En specialfond är en sorts investeringsfond, vilken förvaltas enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (hädanefter AIF) och som dessutom uppfyller villkoren i lagens 12 kap.100 I lagens 1 kap. 2 § framgår att:
"Med alternativ investeringsfond avses ett företag som har bildats för kollektiva invester-ingar och som
1. tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fast-ställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare, och
95 3 kap. 2 § 2 st. LVF.
96 Skatteverkets ställningstagande, Förvaltning av investeringsfonder, 2007-01-23, dnr. 131 560843-06/111. 97 4 kap. 2 § LVF samt 3 kap. 1 § LVF.
98 5 kap. 1 § LVF. 99 5 kap. 20 § 1 st. LVF. 100 1 kap. 11 § 23 p. AIF.
2. inte kräver auktorisation enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföre-tag), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU."
Efter det att Finansinspektionen har lämnat sitt medgivande får ett fondbolag förvalta en specialfond.101 En specialfondfond är inget rättssubjekt, vilket medför att fonden inte kan
ikläda sig skyldigheter, förvärva rättigheter eller föra en egen talan emot myndigheter. En delägare i fonden kan inte bli personligt ansvarig för fondens förehavanden. Fondens egendom kan inte bli föremål för en utmätning. Det är den alternativa investeringsfonds-förvaltaren (hädanefter AIF-förvaltare) som företräder fonden i eget namn. Likt strukturen med värdepappersfonder är förvaltningen åtskild från förvaringsinstitutet.102
AIF-förvaltaren är ansvarig att tillse att varje specialfond har ett förvaringsinstitut.103
AIF-förvaltaren och förvaringsinstitutet handlar i andelsägarnas intresse.104
Investerarna och således andelsägarna i en specialfond kan antingen vara en avgränsad per-sonkrets eller allmänheten.105 Avseende fondandelarna och inlösen av dessa andelar ska 4
kap. 10-14 §§ LVF tillämpas.106 Ett grundantagande är att samtliga andelar i fonden är lika
stora och medför lika rätt till fondens egendom. Det får dock förekomma andra andelsklas-ser. Värdepappersfondens värde ska fastställas utifrån dess gällande marknadsvärde. Minst varje vecka ska fondbolaget värdera och offentliggöra värdet av en fondandel.107
Om Finansinspektionen har lämnat sitt godkännande kan begränsningar förekomma avse-ende förvärvningsmöjligheter av andelar. En investerare i en specialfond måste minst en gång per år få möjlighet att lösa in sina andelar.108 I 12 kap. 13 § AIF framgår bl.a. att
101 1 kap. 5 § 1 st. LVF samt 3 kap. 1 st. AIF. 102 12 kap. 1-2 §§ AIF.
103 9 kap. 1 § AIF.
104 12 kap. 2 § 3 st. AIF. 9 kap. 2 § 1 st. AIF. 105 12 kap. 4 § AIF.
106 12 kap. 5 § AIF. 107 4 kap. 10 § LVF. 108 12 kap. 6 § AIF.
nansinspektionen ska fastställa huruvida specialfonden har tillämpat en lämplig risksprid-ning av fondens medel. Avseende förvaltrisksprid-ningen så gäller bestämmelserna i 5 kap. LVF, förutsatt att Finansinspektionen inte har godkänt undantag.
4 Förvaltningsbegreppet
4.1
Allmänt
Bestämmelsen i mervärdesskattedirektivet uttrycker ett undantag från skatteplikten för "[f]örvaltning av särskilda investeringsfonder såsom dessa definieras av medlemsstater-na."109 I Sverige har bestämmelsen kommit till uttryck genom att undanta skatteplikt för
"förvaltning av värdepappersfonder enligt lagen [...]".110 En otydlighet som framträder i
mervärdesskattedirektivet, vilket även återspeglas i den svenska lagstiftningen, är huruvida både förvaltning och värdepappersfonder ska definieras av MS. Lydelsen i lagrummet kan leda tankarna till att MS fritt får definiera vilken förvaltning (hädanefter används ordet för-valtningsbegreppet då uttrycket förvaltning i lagrummet avses) och vilka investeringsfonder som ska vara undantagna mervärdesskatt. Det framgår inte i mervärdesskattedirektivet hur förvaltningsbegreppet ska definieras.111 Då undantaget först infördes i ML gavs heller ingen
förklaring till innebörden av förvaltningsbegreppet.112 Om förvaltningsbegreppet inte ska
definieras av MS uppstår frågan om hur förvaltning ska definieras, vilka tjänster omfattas av undantaget för förvaltning och kan dessa delegeras till tredje man vilken i sig inte är ett fondbolag. Det har genom praxis113 visats att MS inte har den frihet som kan uttolkas av
ly-delsen.
I de följande avsnitten kommer omfattningen av förvaltningsbegreppet att behandlas. De rättsfallsreferat som görs utgår från EUD och svensk domstol. Det av Regeringsrätten be-handlade målet RÅ 2003 not. 179 kommer endast i korthet att belysas, av den anledningen att det torde stå i konflikt med senare fastställd EUD praxis.114 Innan sammanfattning och
analys avslutar kapitlet kommer även förhandsbesked från SRN och ställningstagande från Skatteverket att behandlas.
109 Mervärdesskattedirektivet, artikel 135.1 (g). 110 3 kap. 9 § 3 st. 2 p. ML.
111 Se nedan 4.2.1, EUD mål C-169/04 fotnot 124.
112 Regeringens proposition 2002/03:150, En ny lag om investeringsfonder, s. 261-262. 113 Se exv. nedan 4.2.1, EUD mål C-169/04.
4.2
Rättspraxis från EUD
4.2.1 C-169/04 Abbey National
Abbey national förvaltade flertalet fonder men hade, i enlighet med UCITS-direktivet, de-legerat delar av administrationen till tredje man. De delegerade uppgifterna bestod bland annat av bokföring, statistik, avkastningsprognoser, värdering samt säkerställandet att för-valtningen av fonderna var lagkonformt. Målet berörde huruvida dessa tjänster skulle be-läggas med mervärdesskatt eller om de utgjorde en sådan förvaltning av fonder som är un-dantagen skatteplikten.115
Abbey national gjorde gällande att de tillhandahållna tjänsterna från tredje part var just så-dan förvaltning av en särskild investeringsfond som enligt mervärdesskattedirektivet var undantagen mervärdesskatt.116 Den brittiska skattemyndigheten menade att undantaget var
begränsat till förvaltningen av investeringarna, så som förvärv och överlåtelser av de värde-papper som omfattas av fonden.117
Den första frågan som EUD kom att behandla var huruvida artikel 135.1 (g) skulle tolkas som att MS inte endast får bestämma definitionen av särskilda investeringsfonder utan även får definiera vilka förvaltningstjänster som omfattas.118
EUD uttryckte allmänt att undantagen i artikel 135 har behandlats i praxis som självständi-ga unionsrättslisjälvständi-ga begrepp. För att lagstiftningen ska tillämpas lika mellan MS är det av vikt att ge bestämmelsen en unionsrättslig definition.119 EUD konstaterade att den italienska,
danska, franska och tyska versionen av lagrummet endast tillät MS att fritt definiera inne-börden av särskild investeringsfond. En sådan tillämpning hade stöd både i systematiken och i ändamålet i direktivet, att mervärdesskattesystemet ska tillämpas likvärdigt i samtliga MS.120 Detta beslut medförde att MS själva endast får definiera vilken typ av fonder som
115 EUD mål C-169/04 punkt 26-28. 116 EUD mål C-169/04 punkt 28-30. 117 EUD mål C-169/04 punkt 32. 118 EUD mål C-169/04 punkt 34.1, 35. 119 EUD mål C-169/04 punkt 38. 120 EUD mål C-169/04 punkt 41-42.
ska omfattas i undantaget från skatteplikt men att begreppet förvaltning ska betraktas som ett unionsrättsligt begrepp vars innebörd MS inte får definiera själva.121
Vidare konstaterar EUD att det inte finns någonting i lagrummet som tyder på att bestäm-melsen skulle syfta till att vara begränsad till hur företaget bildats. Lagrummet avser således alla investeringsfonder för kollektiva investeringar vilka bygger på kontrakt-, trust- eller bo-lagsrättslig grund. En särbehandling av de företag som bildats på bobo-lagsrättslig grund skulle strida mot principen om skatteneutralitet, vilken emotsätter att likvärdiga näringsidkare skulle behandlas olika i skattefrågor endast på grund av hur de valt att bilda sitt bolag.122
I den andra frågan berördes innebörden av förvaltningsbegreppet och EUD konstaterar att lagrummet inte innehåller någon definition till vägledning. Utan att en tolkning måste göras utifrån sammanhanget, systematiken och ändamålet i direktivet. Vid tolkningen ska ratio le-gis (lagens grund123) beaktas. Undantagen i artikel 135 ska tolkas restriktivt.124
I UCITS-direktivet framgår att en investeringsfonds transaktioner utgörs av kapital från allmänheten och avser kollektiva investeringar i värdepapper. EUD påpekar att syftet med undantaget är "[...] att underlätta för små investerare att placera pengar i värdepapper via investeringsföretag."125 Undantaget för förvaltningstjänster avser "[...] att säkerställa den
skattemässiga neutraliteten i det gemensamma mervärdesskattesystemet när det gäller valet mellan direkta placeringar i värdepapper och investeringar via företag för kollektiva inve-steringar. De transaktioner som avses med detta undantag är alltså de som är specifika för verksamheten vid företag för kollektiva investeringar."126
Utöver portföljförvaltning anses även funktionen för administrering som förvaltning. Den form av administrering som avses är den som är specifik för företag inbegripna i kollektiva investeringar. I bilaga II under rubriken administration i UCITS-direktivet framgår vilken administration som i sammanhanget anses specifik.127 "I nämnda bilaga nämns juridiska
121 Holmlund, M. & Sundberg, P. & Nilsson, U., Mervärdesskatt vid förvaltning av fonder -några
kommenta-rer till EG-domstolens avgörande i mål C-169/04 Abbey National, SN 2006, s. 513-514.
122 EUD mål C-169/04 punkt 53-54, 56.
123 Rembe, A. & Eklund, S., Juridiska ord och begrepp, s. 109. 124 EUD mål C-169/04 punkt 57-60.
125 EUD mål C-169/04 punkt 62.
126 EUD mål C-169/04 punkt 62-63, samt punkt 61. Se även artikel 1.2 i UCITS-direktivet. 127 EUD mål C-169/04 punkt 64.
tjänster och redovisningstjänster avseende fondförvaltningen, förfrågningar från kunder, värdering och prissättning (inklusive kontrolluppgifter avseende skatter), övervakning av att tillämpliga bestämmelser följs, upprätthållande av förteckning över andelsägare, fördelning av intäkter, emission och inlösen av andelar, affärsavveckling (inklusive utskick av certifi-kat) samt registerföring."128
Funktioner som åligger ett förvaringsinstitut, avseende kontroll och övervakningen av fondbolag för kollektiva investeringar, omfattas inte av förvaltningsbegreppet. Funktioner som anges i artikel 22.1 och 22.3 och artikel 32.1 och 32.3 i UCITS-direktivet syftar till att säkerställa att investeringsfonder genomför sin verksamhet på ett lagkonformt sätt och ut-gör således funktioner som inte kan anses som förvaltning.129 "Enligt direktivet skall
förva-ringsinstitutet bl.a. kontrollera försäljning, utgivning, återköp, inlösen och makulering av andelar; värdeberäkning av andelar; att inbetalningar gör inom sedvanlig tid; att intäkterna används i enlighet med lag samt verkställa instruktionen från värdepappersfonden eller in-vesteringsföretaget."130
Den tredje hänskjutande frågan berörde huruvida de administrativa förvaltningsuppgifterna samt bokföring för fonder, var undantagna mervärdesskatt även om de tillhandahölls av tredje man vilken anlitats som förvaltare. EUD valde att inledningsvis framhålla att förvalt-ningsbegreppet ska behandlas utifrån det ”[...] slags tjänster som tillhandahålls och inte med hänsyn till vem som tillhandahåller eller vem som mottar tjänsten.”131
Det finns inget i lagrummets ordalydelse som utesluter att förvaltningen delas upp i olika tjänster och tillhandahålls av tredje man. Detta medför i princip att utomstående förva-ringsinstitut vilka tillhandahåller förvaltningstjänster även omfattas av undantaget. Detta grundas i att principen om skattemässig neutralitet, vilket leder till att en näringsidkare fritt måste kunna välja den organisationsform som passar verksamheten bäst.132
128 Holmlund, M. & Sundberg, P. & Nilsson, U., Mervärdesskatt vid förvaltning av fonder -några
kommenta-rer till EG-domstolens avgörande i mål C-169/04 Abbey National, SN 2006, s. 514.
129 EUD mål C-169/04 punkt 65.
130 Holmlund, M. & Sundberg, P. & Nilsson, U., Mervärdesskatt vid förvaltning av fonder -några
kommenta-rer till EG-domstolens avgörande i mål C-169/04 Abbey National, SN 2006, s. 514.
131 EUD mål C-169/04 punkt 66, se även punkt 34(3). 132 EUD mål C-169/04 punkt 67-69.
För att kvalificeras som undantagna förvaltnings- och bokföringstjänster enligt lagrummet måste tjänsterna, då de tillhandahålls av tredje man, vid en helhetsbedömning ”[...] anses utgöra en avgränsad enhet och att de är specifika och väsentliga för förvaltningen av dessa fonder.”133 Avseende begreppet avgränsad enhet så uttrycker sig EUD att då en extern
för-valtare tillhandahåller en tjänst, vilket enligt lagrummet anses som väsentlig och specifik för fondförvaltningen, så anses det som en avgränsad enhet om hela den specifika tjänsten fullgörs av tillhandahållandet. Dock omfattar förvaltningsbegreppet inte sådana tillhanda-hållna tjänster som är rent materiella eller tekniska, såsom ett datasystem.134
4.2.2 C-275/11 GfBk
Målet ifråga berörde bolaget Gesellschaft für Börsenkommunikation mbH (hädanefter GfBk) vars verksamhet bestod i att tillhandahålla information, köp- och säljrådgivning till ett tyskt fondbolag (förvaltningsbolaget) som förvaltade en investeringsfond vilken var öp-pen för allmänheten och således undantagen från mervärdesskatt. Enligt avtalet mellan för-valtningsbolaget och GfBk så skulle den senare "[...] även beakta principen om risksprid-ning, de lagstadgade investeringsbegränsningarna ... samt ...investeringsvillkoren [...]”135 när
de tillhandahöll sin rådgivning.136
När GfBk tillhandahöll köp- och säljrekommendationer så genomförde förvaltningsbolaget dessa oftast inom några minuter. Förvaltningsbolaget gjorde inte själva något aktivt val av-seende kapitalplacering utan kontrollerade endast att rekommendationerna var lagenliga. För att behålla beslutsmakten och ansvaret behöll förvaltningsbolaget rätten att själva utfö-ra tutfö-ransaktionerna, GfBk tillhandahöll endast placeringsrådgivning. Frågan i målet var hu-ruvida placeringsrådgivningen från tredje man omfattas av förvaltningsbegreppet, vilket skulle medföra att rådgivningen var undantagen mervärdesskatt.137
EUD inledde med att hänvisa till mål C-169/04 Abbey National och förtydligade att exter-na förvaltningstjänster omfattas av undantaget för mervärdesskatt. Detta grundas i att un-dantaget ”[…] definieras utifrån vilka slags tillhandahållanden av tjänster som är i fråga, och 133 EUD mål C-169/04 punkt 74. 134 EUD mål C-169/04 punkt 70-71. 135 EUD mål C-275/11 punkt 14. 136 EUD mål C-275/11 punkt 13-14. 137 EUD mål C-275/11 punkt 16, 19.
