Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
Övriga recensioner
2 5 5
de d ik tb y g g e t och p e k a r p å rad er av in tressan ta fo rsk n in g su p p g ifte r.
T ill de sto ra fö rtjä n ste rn a i S jö b e rg s b o k hör den n o gg ran n a g en o m g ån g e n av E le g in s la tin se k v e n se r, v arv id även d e illu stratio n er som b e le d sagar te x te n k o m m en teras. H än v isn in g en till den av E k e l ö f o k ä n d e A u d o lle n ts D e fix io n u m tab ellae fö r d e tre in le d an d e » fastn aglin g sfo rm lern a» b ör e m e lle rtid ersättas av en re fe re n s till D ie h ls V u l- g ärlatein isc h e In sch riften , en av E k e lö fs h u vu d k ä l lo r fö r de ö v rig a latin textern a. F o rm le rn a återfin n s där som nr 8 5 6 (m itten ), 8 5 2 (b örjan ) o ch 8 5 1 .
Fastän S jö b e r g s am bition in te har v a rit att g e ett h e lh e tsp e rsp e k tiv p å E leg in har fram ställn in gen än d å b liv it o n ö d ig t splittrad. A v s n itte t A P y re on the B e a c h , f. ö. ett av d e få i d ik ten som S jö b e r g har av sk ilt u n d er en eg en ru b rik utan n ågra e g e n t liga skäl, skall in n eh ålla en allu sion till E d w ard T re la w n y s b e sk riv n in g av S h e lle y s lik b ål, citat från R im b a u d s M au vais sang re sp e k tiv e L ’Im p o ssib le, a n sp eln in g ar p å d ry a d e r och p å d iv e rse fig u rfra m ställnin gar. R e fe r e n s e rn a k n yts em ellertid aldrig sam m an till en h elh et, k a n sk e ö v e rstig e r detta m än sk lig fö rm åg a, m en m an får inte h eller någon v äg led n in g om h u r d e fu n g e ra r i d et en sk ild a av snittet. U p p le v e ls e n av d ik ten b efo rd ras inte av den in fo rm atio n som ges.
D e m in d re textav sn itt i v ilk a S jö b e r g ind elat d ik ten b o rd e h a an alyserats som h elh eter. D å sk u lle m an ha nått en bit p å vägen m o t en to tal syn p å E le g in , o ch d e r e fe re n s e r som nu sträcker sig ö v e r stö rre d elar av d ik ten , t. ex. O d ysseu s- o ch d rö m sp e lsm o tiv e n , k u n d e då o ck så få den u p p m ärk sam h et d e b ö r ha.
M an kan in te påstå att E k e lö fs eleg i som helh et har b liv it ty d lig a re och g rip b a ra re g e n o m d en n a u n d e rsö k n in g , m en v i h ar fö rm o d lig e n fö rsetts m ed de fle sta n y ck larn a till d ik ten . M an får hoppas att S jö b e r g skall u tn yttja sin im p o n eran d e k u n skap o m E n M ö ln a -E le g i fö r att återvän d a till texten m ed v id g ad e syften och u tfö ra den sam m an fattan d e ö v e r b lic k , d en h elh etsto lk n in g , som nu fram står som allt m er an gelägen . O m en sådan ö v e rh u v u d taget är m ö jlig att g e n o m fö ra to rd e L e if S jö b e r g ha de b ästa fö ru tsä ttn in gar att lyckas.
Pär Hellström
Skandinavische Lyrik der Gegenwart. IX . Studien
konferenz der International Association for Scandi
navian Studies (IASS). Referate und Berichte.
H e r a u sg eg eb en v o n O tto O b e rh o lz e r. V e r la g J . J . A u gu stin . G lü c k sta d t 1 9 7 3 .I ju li 1 9 7 2 h ö lls i K ie l d en n io n d e stu d ie k o n fe re n sen fö r In te rn atio n al A sso c ia tio n fo r Scan dinavian Stu d ies u n d er tem at » N u tid a sk an d in avisk ly rik » . T a c k v a re k o n fe re n sv ä rd e n O tto O b e rh o lz e r fö r e
lig g er nu en ra p p o rt ö v e r vad sig d är tilld rog : S k an d in a visch e L y rik d e r G e g e n w a rt.
D e t lig g er i sakens natur att en p u b lik atio n av d en n a typ b lir g an sk a splittrad och o en h etlig , och i en k o rt anm älan kan en dast vissa b id rag b eröras. R a p p o rte n är u p p d elad i fy ra h u vu d d ela r: B e - stan dsaufn ahm e, H a u p tre fe ra te , B e ric h te aus den A rb e itsg ru p p e n , E in z e lre fe ra te und B e ric h te .
I den in led an d e » in ven terin g en » sk isserar fö r fattaren Lars G u sta fsso n b ak g ru n d en till relativ is m en i 60-talets sv e n sk a ly rik och p e k a r p å tro lö s- h etsd eb atten , idén om d et »öp p n a» k o n stv e rk e t, den »d em o k ratiska » k o n k retism en och n y e n k e l h eten som de vik tig aste fa ktorern a . T o rb e n B ro strn m ko n staterar, att p ro d u k tio n e n av ly rik i D an m ark ö k at k raftigt, sam tid igt som det sk ett en fö rsk ju tn in g från in tresset fö r sp råk ets innehåll till d ess fu n ktio n , v ilk e t fått sitt främ sta u ttryck i k o n k retism en , sam t en strävan att u n d erm in era fö rfa t tarrollen . D e n n o rsk a ly rik e n , hävdar K je ll H eg - g elu n d , är jäm fö rd m ed sven sk och dansk täm ligen sparsam och trad ition ell, m en en n yh et u n d er 6 0-talet är in tresset fö r fö rfattaren s ek o n o m isk a, sociala och p o litisk a roll. I sin ra p p o rt om läget på Island g år Sv ein n S k o rri H ö sk u ld sso n län gre till b ak a i tiden, till d en ly risk a fo rm re v o lu tio n som ägde rum på 4 0 -talet, ju st u n d er d e t sk ed e i Is lands historia, som fö ra n le d d e de rad ikalaste fö r än d rin garn a i själv a sam hällets struktur. Island in tar i fle ra fall en särställn ing bland d e sk an d in avi sk a ländern a, v ilk e t sätter sin p räg el p å d ik t nin gen: d els g e n o m fasth ållan d et v id d en gam la d iktar trad ition en , som v e rk a t häm m an de p å u t v eck lin g en av n y a ly risk a fo rm e r, d els g e n o m sin sp ec iella situation alltsedan k rig sslu tet, v ilk e t h aft till fö ljd att d ik tarn a m era en gag erat sig i sina in h em sk a p ro b le m än i in tern atio n ell p o li tik. M en p å sen are år har en d ik targ en eratio n fram trätt, som ägnat sig åt b åd e fo rm e x p e rim e n t o ch sociala o ch g lo b alt p o litisk a frågor.
Från ick e-sk an d in avisk syn p u n k t skärskåd as den sven sk a ly rik e n i utlandet. P. M . M itch ell fin n er i en sp råk ligt eleg an t m en väl svep an d e ö v e rsik t att dess b e ty d e lse i U S A i stort sett är lik a m ed noll. A m y van M ark e n m en ar att de n o rd isk a län d ern a har en rik t facetterad ly rik av h ö g kvalitet, som satt v issa spår i H o llan d , t. ex. den n y en k la p o esin , m edan d et är tunnsått m ed k o n k retister och p o litisk a d iktare. N ä r det g ä lle r sk an d in avisk ly rik i T y sk la n d intar, p å p ek ar O tto O b erh o lz er, S v e rig e en särställn ing, främ st g e n o m att v i haft fö rm ån en att h ysa en så lysan d e d ik ta rp erso n lig h et som N e lly Sachs, som ju flitigt ö versatt sven sk a d ik tare från S ö d e rg ran till T ra n strö m e r och ägnat separata v o ly m e r åt E d felt, E k e lö f, L in d eg ren o ch V en n b erg . H an näm ner o ck så vår flitig e k o n ta k t m an G u sta v K o rlé n som v ik tig fa k to r i d e ty sk sv en sk a fö rb in d elsern a . Istvån B ern åth , verk sam
även som ö v ersättare, ra p p o rte ra r o m sv å rig h e tern a att ö v e rfly tta sk an d in avisk p o e si till u n g ersk a, m ed an V a le riu M u n téa n u an m ärk n in g svärt n o g kan re d o v isa ett sto rt in tresse fö r sk an d in avisk litteratu r i R u m än ien .
B lan d » h u v u d re fe ra te n » m å näm nas H an s K u h n s båd e tän k värd a och u n d erh ållan d e fö re d ra g om » E x e m p la risc h e M ö g lic h k e ite n d er In te rp re ta tion M o d e rn e r L y r ik » , som m y n n ar ut i k o n sta te ran d et att en in terp retatio n fö ru tsä tter en i sig slu ten k o n stn ärlig h elh et, o ch att de m o d ern a, » ö p p n a » , k o n k re ta d ik tern a bara läm n ar två vägar öppn a: an tingen d en ren a b e sk riv n in g e n som lätt b lir ta u to lo g isk , e lle r en re d o v isn in g av en s u b je k tiv läsarreak tio n , som lätt b lir g o d tyc k lig .
I sitt e leg an ta och in tressan ta fö re d ra g » N a tu ren s fö rvan d lin g ar. N a tu rsk ild rin g i sven sk ly rik 1 9 5 0 - 7 0 » g år B jö r n J u lé n ig en o m ett antal n atur d ik ter från F o lk e Isak sso n till T o b ia s B e rg g re n o ch k o n statera r, att naturen som tem a fö r d ik t in galun da fö rsv u n n it, m en att den fö rvan d lats från själstillstån d till o b je k t fö r m iljö v å rd sp ro b le m a tik , v ilk e t snarast är ett tec k en p å d en fö rän d ra d e sy nen p å d ik ta ren s u ppgift.
Slu tlig en b ö r näm nas S v e n M n ller K riste n se n s bid rag om m o d ern ism en s fö rh ållan d e till m arxis m en . H an p e k a r p å de o lik a b ed ö m n in g ar m an in om m arxistisk a le d g jo r t av d en m o d e rn istisk a ström n in gen : dels som ett u ttry ck fö r d ek a d en sen i den b o rg erlig a k u ltu ren , d els som en p ro te st m o t d en n a k ultur. M e n , fastslår M e lle r K riste n se n m ed rätta, m o d ern ism en är ett y tte rst sam m ansatt och m o tstrid ig t fen o m en , som inte låter sig etik e tte ra s utan en b ety d lig t g ru n d lig a re och m era n yan serad analys.
M an k a n sk e inte i fö rsta hand ska b e d ö m a en b o k av d etta slag som en v e te n sk a p lig p u b lik atio n avsed d att tillfö ra fo rsk n in g en nya rö n o ch a s p e k ter — även om som liga b id rag g ö r d et — utan som en ra p p o rt från en sam m anslutn in g, vars in satser inte är m in d re v ä rd e fu lla o m de o ck så lig g e r p å e tt annat plan än d et i strik t m en in g veten sk ap lig a.
Gunilla Bergsten
2 5 6
Övriga recensioner
J ö r g H ie n g e r:
Literarische Zukunftsphantastik.
Eine Studie iiber Science Fiction.
V a n d e n h o e c k & R u p re c h t. G ö ttin g e n 1 9 7 2 .D e t v e te n sk a p lig a in tresse som p å sen are år k o m m it triviallitteratu ren till d el har en dast i ringa o m fattn in g in riktats p å d et såväl k va litativ t som in n eh ållsm ässigt syn n erlig en sk iftan d e fo rsk n in g s fä lt som b ru k a r sam m anfattas u n d er ru b rik e n Sci e n ce fiction . F le ra av de g ru n d läggan d e arb eten a p å o m rå d e t är fö rfa tta d e av s k rib e n te r som s jä lv a p ro d u c e ra t sig i g e n re n - B ria n W . A ld iss och A r th u r C . C la rk e bl. a. — o ch d eras hålln in g till
ämnet är naturligt nog partisk och saknar littera
turvetenskaplig disciplin. Jörg Hiengers bok utgör
därför ett välkommet bidrag till den allvarligt syf
tande forskningen på Science fictionområdet, där
vedertagna litteraturvetenskapliga arbetsmetoder
med fördel kan kompletteras med synsätt hämtade
från sociologi och psykologi.
Literarische Zukunftsphantastik
är en s. k. habi- lita tio n ssk rift o ch h ö r so m p ro v p å ak ad em isk t h an tv erk till m ästarstadiet. N o ta p p a ra t, litte ra tu r fö rte c k n in g och re g iste r är inte b ara fö re d ö m lig t k o rr e k ta och u tfö rlig a, d e in n eh åller o ck så en ri k e d o m p å an visn in gar fö r d en som v ill g å v id a re i äm n et. Stilen är v isse rlig e n in te särd eles le d ig m en klar o ch k o n k re t och g e n o m g å e n d e k u ltiv e ra d och n atu rlig tvis fri från v a rje spår av d en flåsen tu siasm som annars u tm ä rk e r så m ån ga fram ställn in g ar in om äm net.H ie n g e rs u n d e rsö k n in g är u p p d elad i två hu v ud avsn itt, ett tem atisk t in n eh ållslig t och ett stil- h isto risk t b erättartek n isk t. D e t fö rsta o ch till o m få n g et stö rsta re d o g ö r p å sam m anlagt 1 5 0 sto ra sid o r u n d er d e n g e m e n sa m m a titeln » G e d a n k e n - sp iele» fö r en rad in o m Science fiction v an lig en fö re k o m m a n d e id é e r och m o tiv , v ilk a an tin gen v a r fö r sig e lle r i k o m b in atio n bildar sto m m en i de ro m an er som u tg ö r u n d e rsö k n in g sm a te ria le t: c ir ka 1 3 0 titlar av ett 6 0-tal o lik a fö rfa tta re alltifrån Ju le s V e r n e och H . G . W ells fram till v å ra dagars sto rh e te r so m A s im o v , B ra d b u ry o ch H e in le in . K a rin B o y e s
Kallocain
fin n s f. ö. o ck så m ed . B la n d avsn ittets k a p ite lru b rik e r m ärk s » A b sc h ie d v o n d er E r d e » , » W e ltg e sc h ic h te a u f rassisch er G ru n d - la g e » , » E x p e rim e n te m it d er C o n se c u tio T e m p o rum » och » In d iv id u e n d iv id ie rt und d u p liz iert» . H ie n g e r b e m ö d a r sig om att g e en sam m an h än g an de och rättvis bild av de » ta n k e le k a r» han tar u p p till b eh an d lin g o ch e x e m p lifie ra r rik h altigt. D e n g e n o m g å e n d e o b je k tiv a ton en stö rs inte av v ärd eran d e in p ass som »en av de få lä sv ärd a ro m a n e rn a ö v e r d e tta m o tiv » och lik n an d e.S ä rsk ilt in tre sse v ä c k a n d e o ch g iv a n d e blir H ie n g e rs fram ställn in g g e n o m hans led ig a m en säk ra h än visan d e till äld re tid ers litteratu r i v il k e n han ty ck e r sig u rs k ilja de g e n re - e lle r m o tiv m ässiga fö ru tsä ttn in g arn a fö r d en m o d e rn a Science fiction . Låt oss som e x e m p e l ta k a p ite l 7 , » M e n - sch en m asch in en », som avh an d lar ro b o ta rn as g e n e a lo g i o ch fu n k tio n in o m litteratu ren .
F ö rfattaren b ö rja r m ed o rd e t ro b o ts h ärstam ning: d et är bild at av ett slav isk t ord som b e ty d e r arb eta o ch p räg lad es av tje c k isk e sk riftställaren K a r e l C a p e k i hans sk å d e sp e l
