Hemdrup-staven - ett nytt tolkningsförslag
Back Danielsson, Ing-Marie
Fornvännen 96, [73]-77 : ill.
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2001_073
Ingår i: samla.raa.se
Hemdrup-staven - ett nytt tolkningsförslag
Av Ing-Marie Back Danielsson
Back Danielsson, I-M. 2001. Hemdrup-staven - e t t nytt tolkningsforslag (The I lemdi npmslgrimcsialf- a reassessmenl). Fornvännen 96.
In 1 g ig, a Staff was found in a bog al 1 lemdi up, Jutland. The vew-lree staff, 50 cm in length and linely polished, has a rhombic pattern carved into il. Within this pattern are a humanoid figure, several dog-like animals, two runic inscrip-tions and a triquetra. Earlier interpretainscrip-tions, largely androcentric, view the Hemdrup staff as a sliepherd's staff, a »fiery-cross« message of war tidings, or a stick with a love poem. This paper lavours a new interpretation. Il is suggested 111.11 a sha 111.111 or a person perfonning sejd is represented on the stall' in t lic form ni .1 lärd-like being. The dog-like animals are interpreted as spil ils that help tlie shanian lo (base away a possibly evil living spirit. It is also contended thal ihe staff is metaphoi icallv linked lo a llnte and a serpent, and that ii connected dif-ferent cosmic ders and made travel through them possible.
Ing-Marie Back Danielsson. Arkeologiska institutionen. Stockholms l 'niversilel, SE-106 1)1 Stockholm. Sweden
im.backe telia.com
I en mosse vid H e m d r u p , Na-sborg sogn, Slet herred, Jylland, påträffades år 1949 en slav ined ristade figurer och runor (fig. 1). Staven, som är fint polerad och ca 50 cm lång, stod näs-tan lodrätt i mossen med den tjockare änden nedåt. Den tjockare änden är 3,4 cm i diame-ter och den andra, som är svedd av eld, 2,1 cm. Staven är gjord av idegran, och figur- ocb run-ristningarna återfinns inom etl rombliknande nät som ristats in på stavens tjockare del. De fi-gurer som återges i detta nät eller mönster är, med början i den tjockare änden: ett hundlik-n a hundlik-n d e djur, ett likhundlik-nahundlik-nde djur bredvid ehundlik-n ruhundlik-n- run-ristning och en människofigur; i fälten därefter
två hundliknande djur och en runristning och
i del sista fältet en trikvetra (fig. a). Märkbart är
också att det i stavens tjockare ände gjorts en flöjtiiknande tillskärning (Skautrup 1951, s. 154 f.; Andersen 1971,8. 18 ff.).
f den första artikeln om Hemdrup-staven tolkas den av Peter Skautrup som en herde-käpp som råkat bli bränd i ena änden när
bei-den eller drängen rotat i ett bål som han säkert gj( 111 upp som tidsfördriv (1951, s. 155, 161). Rist-ningarna anges vara tillkomna pä liknande sätt. Människofiguren tolkas som en kvinna med ut-slaget hår, utsträckta armar och en klädedräkt som når ner till fötterna (lig. 3). Det uttydda nam-net Ase i en av runinskrifterna skulle dä möjli-gen kunna vara herdens flickvän. Hell säkerl är slaven eller käppen inte magisk eller hemlig-hetsfull, menar Skautrup.
Är 1971 diskuteras Hemdrupstaven igen -Harald Andersen tolkar då staven som en bud-kavle, närmare bestämt en krigsbudkavle (da.
Vidjebranden) (1971, s, 22 ff). Flera tolknings-förslag har presenterats för åtminstone den ena av d e två runinskrifterna. Den andra, som linns närmast smålanden (fält 2b enligt Skaut-rup 1951), bar av Erik Moltke tolkats som mycket svårtydda lönnrunor (Moltke 1976, 5. 890). Runinskriften i mitten, som h a r e n hund-liknande varelse på ena sidan ocb en inänni-skoliknande figur pä (len andra, utläser Moltke
74 Ing-Marie Back Danielsson
Fig. i. Hemdrup-staven i det läge den återfanns i mossen, slående lodrätt med den tjockare änden nedåt. Filer Andersen 1971, s. 18. - The Hemd-rup stall as it was found standing perpendu nlarlv in (he bog. som 11 a 11 11 i k i 11,1 I i 11 k a t i * å s a a u a å u b i (ibid., s. 289). Med stöd från runinskriften på bronsblecket frän Hög-Stena i Väslergölland, som bl.a. innehåller en galdt-r mot »den liv gan-de", tolkar Moltke in-skriften som »Den fly-gande (feberdjävulen?) log aldrig kal på dig, Åse...« (de sista bokstä-verna a u a ä u b i avstår han ifrån att uttyda, ibid., s. 290). Moltke da-terar staven till 800-ta-let, medan Skautrup da-terar den till 900- eller iooo-talet (1951,5. 161 f ) .
Niels Åge Nielsen framförde år 1984 en mindre omskrivning av Moltkes tolkning, och föreslog vidare en tyd-ning av de sista r u n o r n a (Nielsen 1984, s. 2 19 f ) . Hans tolkningsforslag ly-der: »Övervann dig ald-rig den flygande. Åse har lycka i strid«. Han framför vidare att tex-ten är ljööaliätir, dock med omvänd ordföljd. Nielsen föreställer sig att en man ristat in text och figurer på »pinnen«, som en hyllning till den unga kvinna, Åse, som avbildas och som ny-ligen övervunnit en sjukdom eller allvarlig fe-ber. »Pinnen» bar varil en gåva från m a n n e n .
och runinskriften skulle sannolikt kunna vara Danmarks äldsla kända kärleksdikt
Därmed skall vi lämna de tidigare tolkning-arna av Hemdrup-staven. Till allra största del kan dessa karaktäriseras som androcentriska. Det är m a n n e n som beskrivs som aktiv, han gör i ordning slaven, l ö n n a r den, gör runinskrifter och avbildat sin kvinna, som bara »är«, dvs ett passivt föremal (på flera plan?) lör mannens känslor; pä sin höjd tillåts hon vara sjuk. Tolk-ningarna tenderar även att ha en heterocent-risk och essentialistisk slagsida. Heterocentheterocent-risk då staven placeras i sådana tolkningssamman-hang där det handlar om en man och en kvin-na och deras (därmed möjliga) känslor förvar-andrå; och essentialistisk då kärlek, kön och krig tolkas vara desamma genom alla tider. Nedan presenteras ett nytt tolkningsförslag, som tar i beaktande varför Hemdrup-staven återfanns stående i mossen, varför den har det rombiska mönstret, varför den är bränd i ena änden, vad ristningarna kan betyda, varför sta-ven har en flöjttillskärning och varför den är sa välpolerad.
Lai oss börja med den människoliknande fi-guren. Dess utstyrsel eller dräkt har täta sneda streck, vilka kan leda tankarna till en fjäder-dräkt (lig. 3). Figurer från järnåldern med fjä-d e r fjä-d r ä k t eller i fågelhamn, ät känfjä-da bl.a. från guldgubbama/giimmoi"tia. Detta gäller tex. det guldbleck som återfanns ihoprullat och upp-trätt på elt päiihalsband deponerat i en mosse vid Torring pä Jylland (Fischer 1971, s. 29 f.). Del gäller även några av guldblecken frän Eke-torp, Öland, nämligen de som föi utom möjlig fjäderdräkt uppvisar en profilställd figur stående på tå, också med långt bår som H e m d n i p -liginen (Back Danielsson, i tryck). Den av Molt-ke och Nielsen föreslagna iittvdningeii av run-inskriften bredvid den människoliknande figu-ren talar också om något »flygande», liksom de påpekar inskriftens koppling till galdrar. Galdrar kan sägas vara trollsånger eller kväden med magisk effekt, vilka av Dag Strömbäck för-knippats med sejd (Strömbäck 1935, s. 1 19). Scjd utövades av flera orsaker. Den använ-des t.ex. av medicinska skäl, för att se in i fram-tiden, för att få vetskap om orsaker till olyckor eller lör alt påverka en person som befann sig
Hemdrup-staven — ett nytt tolkningsforslag 75 Fig. 3. Den
människolik-nande figuren med möjlig fjäderdräkt Efter Ander-sen 1971,8.20. — The hu-manoid tigure in its fea-ther-like garment.
Fig. g. Stavens rombliknande mönster med figurer, utvecklat. Mönstre! kopplas i artikeln till en orms fjäll. Längst ner avbildas den llöjlliknande tillskär-ningen, och ovanför den, i ett fjäll, cn hundliknan-de varelse. Därpå runinskriften om »hundliknan-den flyganhundliknan-de», bredvid en figur i lägelhamn och ytterligare an-dedjur, följt av lönnrunor och igen ett parandedjur eller hundar. Överst en trikvetra. Efter Andersen 1971, s. 19. — The rhombic pattern and figures, in flai projection. The pattern is linked to a serpcnt'8 Scales. Al llic StafFs bottom, a Qute-like incision is seen. Within the scales dog-like animals and a lin-manoid figure in a feather-like garment seem 10 run and fly towards the top of the Staff, 01 towards hea-venly realms. The runic inscription next lo lhe hn-manoid speaks of »the flying».
långt borta (Strömbäck 1935, s. 124, 142 ff., 153). Sejden har genom Strömbäcks avhand-ling inte bara kunnat kopplas till hamnskifte, utan också genom dess extatiska inslag till sha-manism (ibid., s. 160 f.). Genom extastillstånd kunde en person byta skepnad och bli ett djur (t. ex. en fågel) eller en demonisk varelse (ibid., s. 163). För att kunna försätta sig i träns eller komina i extas var sånger av största vikt, men även andra ljud användes som liknats vid män-niskors röster eller sång, såsom suerös songr, väpna galdr och ödda messa (ibid., s. 1 19). Ett annat ljud som kan ha använts i extassyfte är del från en flöjt (jfr. Eliade 1954). H e m d r u p -staven har, som påpekats ovan, en llöjlliknande tillskärning i den tjockare änden. Flöjter från järnåldern med liknande tillskärning bar bl. a.
återfunnits i ett kärr i Vesterbölle på Jylland (Vestergaard Nielsen 1951,5. I45f.) och i Svar-t a j o r d e n på Björkö (Oldeberg 1950, s. 51 ff.). Notabelt är också ordet varölok(k)ur, som dels tolkats som den säng som användes för att åter-kalla sbamanens själ till den fysiska kroppen, men som dels också identifierats med orden »ande«/»själ« (vari)) och »slaa«/»lukkepind« (—lokur/loka) - alltså den pinne eller slå med vilken anden eller själen låstes fast, eller med vilken anden inneslöts (Strömbäck 1935, s.
7(1 Ing-Marie Back Danielsson
1 2 5 , 1 3 9 ) . D e två o l i k a t o l k n i n g s a l t e r n a t i v e n b e h ö v e r e n l i g t m i n m e n i n g i n t e u t e s l u t a var-a n d r var-a . I s var-a m m var-a n h var-a n g e t k var-a n ä v e n n ä m n var-a s sejd-staven, v -liken t o r d e h a h ö r t till e n s e j d a n d e s ut-r u s t n i n g (ibid., s. 1 4 0 ) . H e m d i " i i | > s t a v e n ä r g j o r d av i d e g r a n , e t t träslag s o m k a n s k e tillskrevs s ä r s k i l d a e g e n s k a -per. I d e g r a n e n ä r g r ö n å r e t o m , o c h b å d e dikt-n i dikt-n g o c h a dikt-n d r a s k i l d r i dikt-n g a r i d e dikt-n dikt-n o r r ö dikt-n a littera-t u r e n n ä m n e r h e l i g a littera-t r ä d s o m bl.a. k u n d e vara evigt g r ö n a b a r r t r ä d (Ba-ksted 1 9 8 ) , s. 5 2 ) . D e n liar d e s s u t o m e t t segt virke o c h ä r giftig. V i r k e t synes h a valts m e d o m s o r g , o d i staven ä r sa v ä l p u t s a d all d e n g l ä n s e r . D e t m ö n s t e r s o m 1 isiats p å staven k a n l i k n a s vid e n o r m s fjäll (fig. 2 ) . S t a v e n k a n ä v e n i sig, g e n o m sin l ä n g d , tjocklek o c h g l ä n s a n d e yta, a s s o c i e r a till e n o r m . Birgitta J o h a n s e n h a r ä v e n k o p p l a t völvaus stav lill o r m e n ( 1 9 9 7 , 5 . 7 9 ) . H e m d r u p s t a ven kan s å l e d e s h a i n g å t t i s b a i n a n i s l i s k a u p p -levelser e l l e r i sejd. D e n t r a n s f o r m e r a d e sha-m a n e n r e p r e s e n t e r a s av e n f j ä d e r k l ä d d figur t i l l s a m m a n s m e d h j ä l p a n d e a n d e d j u r . S h a m a -iien kan k a n s k e , m e d l e d n i n g av r u n i n s k r i f t e n , vara d e n f l y g a n d e s o m s ä n l s iväg, lör all u n d v i -ka att e n a n n a n f l y g a n d e själ, e l l e r s j u k d o m , g j o r d e o n t (fysiskt e l l e r a n d l i g t ) . G e n o m sta-vens a s s o c i a t i o n till e n flöjt k a n u r d e n k o m m a såväl e x t a t i s k a ljud s o m luft, vilka h j ä l p e r sha-i n a n e n att b å d e flyga o c h b e h å l l a transtsha-ill- transtill-S t å n d e t M e d sig b a r s b a m a i i e i i e l l e r d e n sejd a n sejd e flera h j ä l p a n sejd e a n sejd e sejd j u r sejd e h u n sejd l i k -n a -n d e v a r e l s e r -n a . Såväl a -n d e d j u r s o m d e -n m ä n n i s k o l i k n a n d e f i g u r e n ser m att r ö r a sig i r i k t n i n g u p p å t R ö r e l s e n g a r l i a n d e n t j o c k a r e ä n d e n (»flöjtens» l u f t i n t a g ) o c h d ä r m e d o c k s å m o s s e n s b o l l e n e l l e r d e k t o n i s k a k r a f t e r n a , o c h m o t d e n s m a l a r e ä n d e n ( l u f t e n s / l j u d e n s u t f l ö d e ) o c h u p p å t , m o t d e h i m m e l s k a krafter-n a . S t a v e krafter-n / o r m e krafter-n / f l ö j t e krafter-n f ö r b i krafter-n d e r d ä r m e d ä v e n olika k o s m i s k a p l a n : d e l u n d e r j o r d i s k a , niellanväi I d e n o c h d e t h i m m e l s k a e l l e r överj o r d i s k a . T r i k v e t r a n , s o m är högst u p p på o r m -fjällen, b a r förknippats jus! m e d r ö r e l s e e l l e r v r i d n i n g , m e n kan o c k s å ses s o m ett m a g i s k ! b e -s k y d d a n d e t e c k e n ( B i e d e r m a n n 1 9 9 1 , 5 . 4 2 8 f., S k a u t r u p 1 9 8 4 , 8 . 2 1 9 ) . Ett a n d e d j u r följer d e n
mäktiga shamanen med gälder. Längre fram,
u p p å t , l i n n s y t t e r l i g a r e två s k y n d a n d e d j u r o c h d e s s u t o m e n b e s v ä r j e l s e f o r m e l i l ö n n r u n o r s a m t d e n o m n ä m n d a t r i k v e t r a n . S o m e n e x t r a s ä k e r h e t s å t g ä r d h a r s t a v e n / o r m e n s / f l ö j t e n s ä n d e , s o m p e k a r u p p å t m o t h i m l e n , b r ä m s l ö r a t t r e n a d e n själ, a n d e e l l e r s j u k d o m , s o m g e n o m d e n s b a i n a n i s l i s k a o m v a n d l i n g e n o s k a d l i g g ö r s e l l e r jagas iväg. D e t t a kraftfulla, t r a n s f o r m e r a n d e o c h nuiltiasso( iativa r e d s k a p k u n d e b a r a v e r k a o c h h a n t e r a s i e n speciell miljö -e n m o s s -e s o m , l i k s o m c n t r a n s f o r m -e r a d s h a m a n , ä r l i m i n a l , o c b fylld av s ä l l s a m m a krafter.
Referenser
Andersen, II. 1971. Den bra-ndte stok. SKAEK 1 97 1 :g. Förhistorisk museum Hojbjerg. Back Danielsson, l-M. I tryck (Un)Masking G e n d e r
- G o l d f o i l (Dis)l-'.mbodiments in Lale Iron Age Seandinavia I: V. llamilakis, M. Plucenniks, M. Shanks. & S. Tarlow (red). Thinking Ihrough Ihe Body. London.
Biedermann. II. 1991. Symbollexikonet. Slockholm. Baeksted, A. 1988. Nordiska guden ock hjältar.
Slock-holm.
Eliade, M. Kl,",). Shamanismus vnd Arehåiscln- Ekslase-leibnik. /.lirich. Stuttgart
Fischer. C 197 \. Guldgubbe. SKAEK 1974:5. Förhi-storisk museum Hojbjerg.
Johansen, B, 1997- Omtalur. Aspekter av tillvaro oeh landskap. Stockholm studies in archaeology 14. Institutionen föi arkeologi, Stockholms Univer-sitet
Moltke. E. 197b. Rstnerne i Danmark og deres oprindelse. Köpenhamn,
Nielsen, N. A. 1984, Nyl om Hemdrup tta-pind. KUML 1982—83. Jysk arkaeologisk selskab. Kö-p e n h a m n .
Oldeberg, A. 1950. Vallhorn, herdepipor ocb lurar: en studie med utgångspunkt lian eu värm-ländsk! järnaldeisfvnd. Värmland förr oeh 1111. [n bok jran Värmlands museum 1950. Stiftelsen Värm-lands museum CH Ii VärmVärm-lands fornminnes- och museiförening. Karlstad,
Skautrup, I'. 1951 • H e m d r u p ruiiesiav. Kl Ml. 195 1. )vsk arkaeologisk selskab. Köpenhamn.
Strömbäck, 1). 1935. Sejd, Textstudier i nordisk reb gionshisloria. Nordiska texter och lindersökningai 5. Stockholm.
Vestergaard Nielsen, S. 1951. Blokllojter fra oldtid og middelalder. Kl Ml. 1951. |\sk arkaeologisk selskab. Köpenhamn.
Summary
Hemdrup-staven — ett nytt tolkningsforslag 77
In 1949, a staff was found standing perpen-dicularly in a bog al Hemdrup, [utland. It is ma-de of yew-tree, 50 cm long and finely polished. Its top has been slightly burned, whereas its bottom is cut like a flute. Within a rhombic car-ved pattern, a humanoid figure, several dog-li-ke animals, two runic inscriptions and a tri-quetra are found.
Earlier interpretations, largely androcent-ric, view the H e m d r u p staff as a shepherd's staff, a »fiery-cross« message of war lidings, o r a stick with a love poem. T h e man is described as active - he is the o n e who has made the staff, shaped it, designed il, made the runic inscrip-tions a n d carved an image of his beloved. T h e woman is portrayed as passive; she is an object that is at the most allowed to be ailing.
Here a new interpretation is suggested, whe-re all circumstances of the H e m d r u p staff awhe-re considered. It is suggested that the staff was part of a shamanistic experience. The humanoid fi-gure is interpreted as a representation of a sim-man, or a person performing sejelr, in the shape of a bird-like spirit O n e of the runic inscriptions refersto »thellv i ng«. I be dog-like beings are view-ed as helping spirits thal assistview-ed the sliaman in chasing away an evil flying spirit, transformed as an illness of the body or spirit Since it is possib-le to link the stall to a flute, d u e to the flute-like shape of one of its ends, the flute or staff
may be conceived as the instrument through which both sounds and air travelled that si-multaneously facilitated the necessary ecstatic state of the shaman and the shaman's flying abilities. It is further suggested that the staffs rhombic pattern reflects a serpcnt's scales, to which may be added the length of die stall as well as its polished, shiny surface. T h e stall is, thus, not only metaphorically connected to a Ilute, but also to a serpent, which in its turn bas been linked lo a specific staff, namely thal of the volva. Notice has also been paid to the fact thal lhe humanoid and animal figures, as well as lhe runic inscriptions, reflect a movement upwards, from the bottom of the staff/flute/ serpent, that is the bog and in extension lhe chthonic realms, and to the outflow of air and sound, and lims towards heavenly spheres. T h e staff/fkite/serpent connects different cosmic tiers and makes travel through them possible. T h e staff s top may have been burned in order to cleanse a n d render baiinless the evil spirit that was seemingly chased away by the shaman and ihe (log spirits.
In condusion, the staff from H e m d r u p is interpreted as a powerful, transforming and nnilti-assix iative tool, that could only be dealt wilh in a bog, a place just as liminal and filled with spectacular powers as a transformed sha-man,
