Den globala krisen- har det påverkat företags
internationalisering?
En studie om den globala krisens påverkan på den svenska möbelindustrins
internationalisering
Författare: Erika Garnyte
Internationella affärer
Namn Program
Handledare: Mikael Hilmersson
Examinator: Mikael Hilmersson
Ämne: Företagsekonomi
Nivå och termin: C-nivå, Vt-2010
2
FÖRORD
Jag vill härmed rikta ett stort tack till de personer som gjort detta arbete möjligt att utföra. Jag vill tacka de respondenter som har ställt upp för mig. Ett stort tack till Stefan Wernhom på Totebo AB och Roger Svensk på Swedwood Furniture AB i Hultsfred.
Jag vill även tacka min handledare Mikael Hilmersson för den tid och hjälp som han har ägnat mig under skrivandet av min uppsats. Ett stort tack!
Kalmar 27 maj 2010
……….
Erika Garnyte
3
SAMMANFATTNING
Globaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sin internationaliserings engagemang på olika utländska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men även genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pågått länge men på senare tid har detta ämne växt enormt mycket.
Den ekonomiska krisen som började år 2008 har förändrat ekonomiska förutsättningar och det finns bevis att världshandel har påverkats negativ och många företag runt om i världen känt av negativa konsekvenser.
Mitt syfte med arbetet är att få en bättre förståelse för varför mina valda fallföretagen etablerar sina verksamheter utomlands och om de har påverkats och i så fall i vilken utsträckning av den globala ekonomiska krisen. Jag vill undersöka vilka problem och hinder företaget stötte på under internationaliseringen i och med krisen. Jag vill även analysera om syn på försatt internationalisering och internationell fokus har förändrats i och med krisen.
Detta syfte har jag försökt uppnå genom teoretiska och empiriska studier, vars resultat jag sedan analyserat.
Slutsatsen som jag kom fram till var att motiven till internationalisering var att företagen först och främst ville sänka kostnader och öka vinst för att kunna växa och överleva. Empirin har påvisad att även under krisen fallföretagen försatt sin verksamhet och även nya etableringar utomlands.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION...7
1.1 Den globala krisen ...7
1.2 Krisens betydelse för världen ...8-9 1.3 Krisens betydelse för den svenska ekonomin...9-11 1.4 Möbelindustri i Sverige...11-12 1.5 Internationalisering av företag……….……12-14 1.6 Problemdiskussion...14-16 1.6.1 Huvudproblem...16
1.6.2 Frågeställningar...16-17 1.7 Syfte……….17
1.8 Avgränsningar ...17
1.9 Disposition ...17-18 2 METOD ……….……19
2.1 Forskningsansats……….….…19
2.2 Forskningsmetod……….20-21 2.3 Forskningsstrategi………. 21-22 2.3.1 Design av fallstudie………...22-23 2.4 Val av företag som undersökningsobjekt……….…...23
2.4.1 Totebo AB………23-24 2.4.2 Swedwood Furniture………....…24
2.5 Empirisk datainsamlingsteknik……….…..24
2.5.1 Sekundärdata……….…..25
2.5.2 Primärdata………....25
2.6 Forskningskvalité……….…25
2.6.1 Validitet………..….……26
2.6.2 Reliabilitet……….……….……..26
3 TEORETISK REFERENSRAM………..…27
3.1 Motivation för internationalisering av företag………..27 3.1.1 Proaktiva motiv………28-29 3.1.2 Reaktiva motiv……….…29-30
5
3.2 Uppsalamodellen………...……30 3.2.1 Kunskaps betydelse i Uppsalamodellen………31-32 3.2.2 Psykiska avstånd………...….32-33 3.2.3 Internationaliseringsprocess……….…..34-35 3.2.4 Kritisk syn på Uppsalamodellen………...35-36 3.3 Entreprenörskapsmodellen………..…..36-38 3.4 Nätverksmodellen ………38-42 3.5 Sammanställning av internationalisering av företag……….…42-43
4 EMPIRI……….….44 4.1 Totebo AB………..…44 4.1.1 Motiv och drivkrafter bakom internationalisering………..…44-45 4.1.2 Internationalisering av företag………45-46 4.1.3 Entreprenörens betydelse för företaget………..…..46 4.1.4 Betydelse av nätverk för företaget………..…46-47 4.2 Swedwood Furniture AB………47 4.2.1 Motiv och drivkrafter bakom internationalisering………...…….48 4.2.2 Internationalisering av företag……….……48-49 4.2.3 Entreprenörens betydelse för företaget………49-50 4.2.4 Betydelse av nätverk för företaget………50
5 ANALYS……….51 5.1 Motiv bakom internationalisering………51 5.2 Internationalisering av företag………51-52 5.2.1 Marknadskunskap………52-53 5.2.2 Psykiska avståndet……….…...53 5.2.3 Internationaliseringsprocess……….53-54 5.3 Entreprenörskap i fallföretagen………54 5.4 Nätverk………....54-55 5.5 Sammanställning av empirin………...55-56
6 SLUTSATS...57 6.1 Internationaliseringsmotiv………57 6.2 Krisens påverkan på internationalisering………..57
6
6.2 1 Internationella fokus………...58
6.2.2 Syn på försatt expansion……….58
6.2.3 Nätverksbetydelse………...58
6.2.4 Entreprenören som drivande kraft………..59
6.3 Rekommendationer för vidare forskning………...59
KÄLLFÖRTECKNING
7
1 INTRODUKTION
I introduktions kapitel redogör jag för fem områden, den globala krisen, dess påverkan på omvärlden och företag samt kommer jag att redogöra för internationalisering av företag och beskriva möbelindustri. De fem områden är viktiga för att kunna förstå min uppsats och vad vill jag analysera. Senare i kapitel kommer jag att formulera ett huvudproblem och som stöd för att svara på mitt huvudproblem kommer jag att ställa flera delfrågor. Dessutom kommer jag att redogöra för uppsatsens syfte och vilka avgränsningar har jag valt i uppsatsen. I slutet av kapitel ska jag beskriva disposition av min uppsats.
1.1Den globala krisen
I slutet av år 2008 upplevde hela världen en stor ekonomisk kris som analytiker och ekonomer klassificerat som den största sedan 1970. Det hela började som en finanskris i USA och väldigt snabbt spred sig över hela världen.
Finanskrisen började i USA år 2007 när låntagare med subprime lån inte längre lyckades betala sina räntor och amorteringar till bankerna som hade gett lånen (Weisberg, 2010). Detta fick globala konsekvenser eftersom bankerna hade sålt dessa värdelösa fordringar till andra banker och finansinstitut även utanför USA. Den resulterande finanskrisen har redan nu blivit historisk, men inte på grund av dess storlek utan dess snabba spridning till världens alla ekonomier och den globala påverkan som den har haft bland dem. I vissa länder har man med hjälp av enorma insatser i form av räddningspaket från den politiska sidan varit i princip tvungen att rädda industrier så som bank och bil från total kollaps för att undvika större problem (WB, 2009).
Varje dag gick mängder av företagen runt om i världen i konkurrs som resulterade i arbetslösa människor som inte kunde varken försörja sig eller betala sina lån. För Europas del, krisen har inneburit kraftig inbromsad tillväxt, stigande arbetslöshet och underskott i de offentliga finanserna.
I det hela kaoset fanns det fortfarande företag som behöll sin verksamhet och dessutom försatt sin internationalisering till andra länder. Dessa företag anpassade sina verksamheter till de negativa globala förändringarna och lyckades därför att överleva.
8 1.1.1 Krisens betydelse för världen
Enligt Världsbanken (2010), har krisen passerat den värsta punkten men att det finns många åtgärder att genomföra för att stabilisera ekonomi. För världen innebär den ekonomiska krisen arbetslöshet, minskat tillväxt i industriländer och avtaget finanshjälp till utvecklingsländer.
Världsbanken (2010) bedömer att 64 miljoner människor till kommer att uppleva fattigdom till slutet av 2010 på grund av den ekonomiska krisen.
Den globala ekonomin påverkades negativt av finanskrisen vilket kan ses väldigt tydligt när man studerar BNP tillväxt i världen. Enligt Holland et al. (2009) noterades år 2009 negativ tillväxt för världens samlade BNP för första gången sedan 1946. Detta kan ses som en direkt orsak av de finansiella bubblor som sprack och orsakade finanskrisen (Gros & Alcidi, 2010).
Källa: The World Bank (2010)
Finanskrisens påverkan på världshandeln har varit särskilt negativ och den totala mängden av global handel i varor och tjänster föll med mer än 12 % år 2009 vilket är den största minskningen sedan andra världskriget (WTO, 2010). Enligt Världshandelsorganisationens (WTO, 2010) prognoser kommer volymen av världshandel att öka med 9,5 % i år, 2010, och i så fall kommer det behövas ett helt år till av liknande tillväxt för att komma förbi 2008 års volymer (WTO, 2010).
En av faktorerna som bidrog till att världshandeln föll så mycket kan enligt Hallaert (2009) förklaras med att produktionen har blivit mer fragmenterat till olika länder under de senaste 50 åren och Östasien, som är mest inblandad i internationella supply chains, är det området där handeln minskade mest under kollapsen. Quinn (1998) definierar supply chain som en kedja av samarbetspartners som har ett nära samarbete för enda ändamål, nämligen lägga till mervärde till en produkt eller service och tillfredställa den slutliga konsumenten. Vanligtvis ingår i supply chainet tillverkare, försäljare, återförsäljare, transportören och den slutliga
3,5 3,8
2
-0,8 -2
-1 0 1 2 3 4 5
2005 2007 2008 2009
BNP Tillväxt i Världen 2005 - 2009
BNP +/-
9
konsumenten (Quinn, 1998). Monczka och Morgan (1997) understryker betydelse för nära samarbete mellan kedjans olika delar för att leverera de bästa produkterna till kunder.
Escaith (2009) skriver om att när produktion är uppdelad på flera länder kommer effekterna av finanskrisen på en del av supply chain kunna märkas på produktionens hela supply chainet.
Det vill säga att de globaliserade supply chains är orsaken till att fallet i världshandeln var så synkroniserad över hela världen.
Källa: World Trade Organization- World merchandise exports Q1 2006 – Q4 2009
1.1.2 Krisens betydelse för den svenska ekonomin
Internationell handel har blivit allt viktigare för alla länders ekonomier. Vissa länder är mer beroende av internationell handel än andra. Sverige är väldigt beroende av internationell handel och landets välfärd till mycket stort del är beroende av internationell handel och Sverige har under lång tid gjort stora ansträngningar för att gynna den. Enligt exportrådet är Sverige dubbelt så beroende av internationell handel som exempelvis USA och fyra gånger mer beroende än Frankrike (Ström, 2008).
Sveriges export utgör 49 procent av landets BNP. Det är viktigt för Sverige att fler företag internationaliserar sig och bedrar till att ekonomin stärks. I Sverige multinationella och små och medelstora företag är en viktig källa till tillväxt, sysselsättning, entreprenörskunskap, innovation, social och ekonomisk sammanhållning (Exportrådet, 2009). Det är av ytterst vikt att svenska företag växer internationellt som är en bidragande faktor till välfärd och sysselsättning i landet. (Utrikesdepartement, Exportutredningen, 2008)
Redan 2007 uppmärksammade Sveriges dåvarande handelsminister Sten Tolgfors problemet med att bara ett fåtal företag som står för en stor del av landets exporter eftersom exporter
-40,0 -20,0 0,0 20,0 40,0
2006Q4 2007Q4 2008Q4 2009Q4
Varuexport förändring i procent 2006 - 2009
Varuexport förändring i %
10
utgör en så stor del av Sveriges ekonomi. Skulle dessa storföretags exporter påverkas kommer det att reflekteras i hela Sveriges BNP, därför ska man enligt Tolgfors (2007) satsa på små och medelstora företag för att få en bredare exportfördelning och stabilare tillväxt i Sverige.
Nu när finanskrisens mest intensiva period har passerat kan man se att Tolgfors hade rätt i sin tolkning av Sveriges ekonomiska uppbyggnad och att det behövs fler exporterande små och medelstora företag.
Export i Sverige har minskat de sista åren och krisen har påverkat denna negativa utveckling ännu mer (Utrikesdepartement, Exportutredningen, 2008). Det stora fallet i Sveriges BNP år 2009 beror på en svag utveckling av exportindustrin. Detta var första gången inom en femtonårsperiod som exporten har haft en negativ inverkan på BNP-tillväxten för ett helår.
Den minskade världshandeln har påverkat Sveriges exporter negativt, eftersom efterfrågan från utlandet har varit mindre, vilket i sin tur har dragit ner BNP:s. Minskningen i Sveriges utrikeshandel förra året har varit större än både minskningen i världshandeln och euroområdets import. (Statistiska Centralbyrån, 2010)
Källa: statistiska centralbyrån & World Bank (2010)
3,3 4,09
2,73
-0,2
-4,9 -6
-4 -2 0 2 4 6
2005 2006 2007 2008 2009
BNP Tillväxt i Sverige 2005 - 2009
BNP +/-
11 Källa: statistiska centralbyrån (2010)
1.2 Möbelindustri i Sverige
Möbelindustrin är en gammal bransch som härstammar från 1800-talet. Under 1980-talet ökade efterfrågan av framförallt kontorsmöbler enormt mycket. Företag som varit inriktade på möbeltillverkning för kontor har generellt haft högre lönsamhet och varit större eftersom både privat och offentlig sektor har vuxit i högre grad än marknaden för heminredning (Larsson &
Malmberg, 1997). Författarna skriver (1997) att möbelindustri omfattar både tillverkning och försäljning av möbler vilket ofta innebär att företag producerar och någon annan säljer färdiga produkter. Detta leder till att tillverkarna har dålig kontakt med marknaden och försäljaren har den största påverkan.
Möbelbranschen har de senaste åren befunnit sig i en omvälvande period. Många industrier har lagts ner, tillverkning har flyttats till låglöneländer, och arbetstillfällen har försvunnit. Den svenska möbelbranschen omsatte år 2005 drygt 20,5 miljarder kronor (www.tmf.se).
Branschen i sin helhet har haft en tillväxt det senaste decenniet även om det ser olika ut för olika segment. Beräknat från perioden 1995-2005 har omsättningen nästan fördubblats (Brege
12
m fl., 2001). År 2007 var ett rekordår för möbelindustrin. Enligt Trä- och Möbelindustriförbundet omsatte branschen 22 miljarder kronor under 2007, vilket var en ökning med fem procent jämfört med året innan (Madestrand 2007). Av dessa exporterades det för 15,9 miljarder kronor, eller 2/3 av den totala produktionen (www.tmf.se).
Norge är de svenska företagens största exportmarknad med 32 procent av den totala andelen.
Andra viktiga exportländer är Danmark, Tyskland, Finland, Storbritannien, Frankrike samt USA. De länder som Sverige importerar mest möbler från är Kina, Polen, Tyskland, Danmark samt Norge. Totalt har Sverige 890 möbelföretag med mer än en anställd och de flesta företagen finns i södra delen av Sverige. (www.tmf.se)
Både i Sverige och i hela världen möbelindustri har spelat en stort och viktigt roll för skapandet av arbetstillfälle. I början av 90- talet möbelindustri i Europa rankades som nummer sju för jobbskapande (Nutek, 1997). Möbelföretag som har sin verksamhet på en liten hemmamarknad kan vara intresserad av vidare expansion utomlands (Devine, 2009).
Vinnova (2005) poängterar att internationalisering av möbelindustri är mest lovande och viktigaste område för framtiden.
1.2.1 Krisens betydelse för den svenska möbelindustrin
I oktober år 2008 stannade stora delar av västvärlden. Konjunkturen dalade allt snabbare och när finansmarknaden kraschade lade sig en nära chockartad stämning över hela Sverige. Helt plötsligt vågade ingen investera. Några som drabbats hårt är företagen i bygg- och möbelbranschen. Men en lågkonjunktur betyder också att det finns tid att genomföra effektiviseringar, hitta nya marknader och att förbättra sin produktion (www.tmf.se, 2008).
Under perioden januari- december 2009 Sveriges export av möbler minskade med 7 % jämfört med 2008. År 2010 kan man observera en liten ökning av export för möbelindustri.
Den totala exporten för möbler ökade med en procent till 3,9 miljarder kr under första kvartalet 2010, jämfört med första kvartalet 2009. (www.tmf.se, 2010)
Det finns många svenska möbelföretag som på grund av krisen gick ner i försäljningssiffror eller till och med gick i konkurs. Möbelföretaget i Sundsvall AB, som drivit butiken Skinngruppen, gick i konkurs. Butiken har funnits i 30 år och de senaste sex åren drivits av Heinz Ericsson (www. st.nu/ekonomi, 2010).
13
Ett annat exempel på ett företag som har gått i konkurs är ABC Laminat i Jämtland (www.nyteknik.se, 2009). År 2004 företaget hade tagit hem ett femårigt storkontrakt från IKEA, i hård konkurrens med tillverkare i Baltikum. ABC skulle leverera skåpstommar till ett värde av 2,1 miljarder. Men svårigheterna hopade sig efter vägen. Bland annat förstörde en brand år 2006 stora delar av spånskivelagret. Personalstyrkan, som mest runt 250 anställda, har minskats i olika nedskärningsprogram de senaste åren. Trots detta har företaget inte lyckats få lönsamhet. I en intervju med tidningen Östersunds-Posten säger vd Hans Ederwall att ABC Laminats kris beror på att Ikea betalar för dåligt, att den stora aktören inte vill betala ett anständigt pris. (www.nyteknik.se, 2009 )
Exklusiva möbelbutiken R.O.O.M gick samma öde till mötes. R.O.O.M köptes år 2008 av den norske investeraren Stian Berg och har ingått i hans lilla svensk-norska möbelimperium som också omfattade norska Hilmers Hus A/S. R.O.O.M, en förkortning av Reflections Of Open Minds, grundades år 1988 av Hans Axelsson och Klas Litzén. Affärerna gick bra och systerbutiker öppnades i Oslo, Göteborg och Köpenhamn. (www.di.se, 2009).
De traditionella hemmöbeltillverkarna tillhör de grupper som klarat åren med lågkonjunktur bäst. Kontorsmöbeltillverkarna är den grupp som tenderar att tappa mer i lönsamhet under krisen. Det kan förklaras med minskat intresse för dyra kontorsmöbler när de svenska företagen upplever hårdare tider. Under krisen har inköpen av kontorsmöbler en av de första kostnadsbesparingar som görs av företagen. Den tidigare studien år 1996-1999 visade tydligt att det under goda tider är bra att vara stor. Siffrorna för 2002 visar dock att storleken kan fungera både uppåt i högkonjunkturen som nedåt i lågkonjunkturen (www.tmf.se).
Men en lågkonjunktur har inte bara negativa effekter. Den tvingar ofta fram effektiviseringar och rationellare produktionsmetoder, som på sikt gynnar företaget. Dessutom är det under lågkonjunktur det finns tid för produktutveckling. I lågkonjunktur får man möjlighet att se över verksamheten och hitta nya enklare lösningar (www.tmf.se).
1.2.2 IKEA`s betydelse för möbeltillverkarna
Ikea är ett multinationellt möbelföretag som grundades 1943 av Ingvar Kamprad. Bolaget ägs av en stiftelse i Nederländerna, men kontrolleras alltjämt av familjen Kamprad. Under
14
verksamhetsåret 2007 omsatte Ikeakoncernen 212 miljarder kronor. 2008 hade koncernen omkring 135 000 anställda i 44 länder. Huvudkontoret för Sverige, ligger i Helsingborg.
Ikea är en av de största aktörerna inte bara i Sverige men även utomlands. Det pågående verksamhetsåret, som avslutas den 31 augusti, ser ut att bli det bästa hittills för Ikea Sverige och överstiga fjolårets rekord på 12,4 miljarder kronor i försäljning (www.e24.se, 2010).
2009 blev ett bra år för IKEA koncernen trots nedgången i världsekonomin. Under året ökade försäljningen med 1,4 procent, och IKEA öppnade 15 varuhus i 11 länder. Företaget fortsätter att expandera om än i något lägre takt, och räknar med att under 2010 öppna ett femtontal nya varuhus, främst i Europa. Den globala lågkonjunkturen känns även på IKEA och företaget är tvungna försätta sänka priser och samtidigt höja kvaliteten (www.ikea.com, 2010). Enligt IKEAs hemsida, under året 2009 har IKEAs marknadsandel ökat i samtliga länder där företaget har verksamhet. Företaget i dagsläget har 1220 leverantörer i 55 länder.
1.3 Internationalisering av företag
Internationell handel har blivit allt viktigare de sista åren. Det finns många anledningar till att handel ökat så pass mycket. Idag har världen en ökad politisk stabilitet, mindre restriktioner för handel mellan länder och möjligheter för transport och kommunikation har ökat omfattande (Björling, 2008).
År 2006 har varit ett rekordår för den svenska möbelindustrin angående försäljningen och detta har utlöst en ökad internationalisering av företag. De sista fyra åren etableringar utomlands har ökat kraftigt. Företag hoppas på att de nya etableringarna skall ge det stora lyftet och konkurrensfördelar gentemot konkurrenter. (Madestrand 2007)
Det är självklarhet att företag breder ut sin verksamhet geografisk om de vill växa (J. Lu och P. Beamish, 2001). Genom att skaffa sig nya kunder utomlands, uppnår företag större produktions volymer och därmed företags expansion. Vidare säger författarna, att det finns olika handels förutsättningar på olika geografiska marknader. Företag kan välja att sälja sina produkter till dessa marknader och genom detta fylla de bristande marknader och åstadkomma större vinst. Strävan efter tillväxt och större vinst leder till att små och medelstora företag expanderar till nya marknader för att erbjuda de kärnkompetenser företag innehar (Zahra, Irland, Hitt, 2000).
Att internationalisera sig har blivit allt viktigare. Företag kan uppnå konkurrensfördelar genom att sprida sin verksamhet till utlandsmarknader. Förutom lönsamhet som lyckad
15
internationalisering bidrar till, så har företag även goda möjligheter till att åstadkomma viktiga kunskaper och information som kan leda till långsiktiga konkurrensfördelar (K.
Wilson, 2006).
Det finns många faktorer som motiverar företag att internationalisera sig men det vanligaste enligt Wilson (2006) är att företag vill maximera vinst och minimera produktionskostnader.
Andra motivationsfaktorer för internationalisering är företags vilja att utvecklas, skaffa sig nya kunskaper samt utvidga kompetenser (K. Wilson, 2006).
Den vanligaste internationaliserings modell som även kallas den traditionella, är Uppsalamodellen. Detta innebär att företag väljer att expandera till länder som ligger närmast (Brewer, 2007). Enligt Brewer (2007) genom att välja närliggande marknader, vill företag minska osäkerhet. Närliggande länder är lättare att förstå kulturellt och skillnader mellan länder är då inte så väsentliga.
Enligt Hollensen (2007), företagen i början av sin expansions fas, vill expandera till närliggande länder för att minska osäkerhet och konsekvent lära sig om internationalisering.
Närliggande marknader är mer lika kulturellt och därför är lättare att förstå vad kunderna vill ha och deras köpvanor. Företaget kan se större möjligheter på en marknad som de känner sig trygga och säkra att operera i. (Hollensen, 2007)
Fram till 1970- talet forskning visat på en stegvis internationalisering utomlands. Dock detta har ändrats på senare år och ibland företag hoppar över vissa steg och exempelvis förvärvar ett företag utomlands. Snabb internationalisering har därmed blivit ett mer naturligt steg för företag idag. (Eriksson & Westerberg, 1999) De kan på så sätt snabbare få del av genomarbetade kontaktnät och dessutom smidigare etablera sig på utländska marknader. Att köpa upp redan etablerade företag på en marknad för att på så sätt skaffa sig en säker position har dominerat som internationaliseringsmetod för företag under de senaste årtiondena, bl a på grund av den ökade globala konkurrensen (Buckley, 1989). På 80-talet visade empirisk forskning att företagsuppköp som en strategi för utlandsetablering ökade med 20 procent (Melin, 1992).
Dock denna förändring av internationalisering gäller huvudsakligen stora företag (Johanson &
Vahlne, 1990). Utvecklingen för mindre företag ser dock något annorlunda ut. Detta beror på att de oftast inte har samma resurser som större företag. Därför kan mindre företag inte skynda på sin internationalisering genom att köpa upp företag som redan är etablerade på den marknad de vill in på. (Vahlne & Nordström, 1992)
16
Export är den vanligaste internationaliserings strategi i synnerhet för små och medelstora företag. I jämförelse med direkta investeringar till utlandet (Foreign Direct Investments FDI), så export är den enklaste och snabbaste väg till utlandsmarknader. Dessutom den involverar lite risk och engagemang (Lu, Beamish, 2001). När företag använder sig av export mode, behöver de inte avsätta stora resurser för den nya marknaden. Däremot är det helt motsatt om företag investerar direkt till andra länder, företag behöver större resurser och med detta ökar risk. Genom att exportera företag undviker all för komplicerade processer som behövs när företag vill etablera exempelvis ett dotterbolag. Vidare företag kan använda samma faciliteter utomlands som hemma och på detta sätt spara resurser. Detta är väldigt viktigt för små och medelstora företag eftersom SMF har väldigt begränsade resurser och är inte villiga att riskera dessa (Lu, Beamish, 2001).
Det finns en mängd internationaliseringsstrategier företag kan välja beroende typ av industri, resurser och vad har de för mål. Forskare intresserat sig av olika internationaliseringsmodeller och det finns mängder av observationer om hur företag börjar sin etablering i verklighet. Men det finns ingen forskning kring hur krisen har påverkat företags internationaliserings strategier. Johanson och Vahlne (1990) är ense om att internationaliseringsprocess skall försätta oavsett vilka strategiska beslut ska tas i akt och vilka händelser sker i företagsmiljö (Johanson och Vahlne, 1990). Forskarna diskuterar inte i Uppsala modellen de faktorer och störningar i den externa miljön som kan påverka internationaliseringsprocess.
Det finns ingen forskning kring hur obalans i ekonomi kan påverka företags internationaliseringsmönster och vilka förändringar sker i företags internationella fokus i och med krisen. Därför tyckte jag att det är av störst uppmärksamhet att analysera om den globala krisen har påverkat företags internationalisering och i så fall i vilken utsträckning internationell fokus och syn på försatt tillväxt förändrades.
1.4Problemdiskussion
För många år sedan var internationaliseringen inte lika utbredd som den är idag. Utvecklingen i affärsvärlden gör att företag etablerar sig på utlandsmarknader allt i snabbare takt. Med dagens starka konkurrens, i såväl hemlandet som internationellt, är samverkan med utländska
17
marknader viktigt för företags framtida utveckling och överlevnad (www.his.se). Väl etablerade och fungerande positioner på den inhemska marknaden räcker inte alltid för att företag ska överleva och utvecklas. Det är ofta nödvändigt att även vara verksam internationellt (www.his.se). Snabb internationalisering har därmed blivit ett mer naturligt steg för företag idag. (Eriksson & Westerberg, 1999) Internationaliseringen har blivit allt mer viktig för tillväxten och är många företags överlevnadsstrategi. Vidare är internationaliseringen en viktig väg till lärande och därmed ett viktigt strategisk beslut.
Problem som kan uppkomma vid internationalisering av företag är att internationaliseringsprocess kan bli påverkad av olika miljöfaktorer. Alla företag möter dagligen de utmaningar och möjligheter som internationaliseringen för med sig och det har lett till att allt fler mindre företag etablerar sig utomlands. (www.esbri.se)
Fram till sen höst år 2008, hela världen upplevde en högkonjunktur som försett befolkningen med arbetet och säkra inkomster samt som konsumtion ökade i hög fart. Det diskuterades mycket om att folk konsumerar för mycket och hur detta påverkar världens ekonomi.
Företagen runt om i världen hade väldigt lönsamma tider. Expandering till andra länder ökade i snabb takt och det fanns få hinder för att göra affärerna med andra länder och Sverige var inte ett undantag. I alla tider har landet varit beroende av export och allt fler företag sökte sig till utomlands för att öka vinster, sänka kostnader eller av ren nyfikenhet och ledningens önskemål.
I slutet av 2008 situationen har förändrats, inte minst för företags affärsverksamheter. De flesta företag blev berörda och alla blev mer eller mindre påverkade av ekonomisk instabilitet.
Vi vet att företags internationalisering är viktigt för företags verksamhet och för landets ekonomi och välfärd. Men i dagsläget kan vi inte argumentera för att den ekonomiska krisen har satt sina spår i företags verksamhet och i synnerhet på företags internationaliseringsmönster på långsikt. Krisen är inte över än och det är för tidigt att se negativa konsekvenser som eventuellt har drabbat företag.
Inom forskning diskuteras det olika teorier hur företag gå tillvägs för att internationalisera sin verksamhet. De forskare som forskat kring företags internationalisering, har inte intresserat sig av hur en ekonomisk kris kan påverka företags internationaliseringsprocess. Företag vanligtvis kan uppleva minskade siffror i försäljning som resulterar i minskad lönsamhet och vinst som i sin tur kan leda till verksamhets stagnation eller i värsta fall konkurrs. Det fattas
18
en utförlig forskning kring krisens påverkan på företags internationalisering. Jag anser därför att det är intressant att undersöka krisens påverkan på affärsverksamheter ur internationaliserings perspektiv av den svenska möbelindustrin och därför ska jag ägna min uppsats åt denna fråga. I min uppsats kommer jag att undersöka om och i så fall vilken utsträckning den globala krisen har påverkat den svenska möbelindustrins utlandsetableringar.
Min största uppmärksamhet ska jag lägga på de företagen som mer eller mindre har samarbete med IKEA och är beroende av IKEA.
1.6.1 Huvudproblem
Under krisens gång har företag runt om i världen blivit mer eller mindre utsatta för krisens följder. Jag kan ana att påverkan på företag kan vara mångsidig och företag kan känna av detta i olika omfattningar. I vår uppsats kommer jag att lägga vår fokus på företags internationella expansion under krisen. Den viktigaste frågan i vår studie är
Har och i så fall vilken utsträckning syn på internationell expansion förändrats i och med kris?
1.6.2 Frågeställningar
Som stöd för att besvara den huvudsakliga problemformuleringen, har jag utformat flera delfrågor:
Varför etablerar sig företag utomlands?
Den första delfrågan syftar på att beskriva de faktorer som förklarar varför företag internationaliserar sig utomlands. Jag ska redogöra för de teorier som klargör de anledningar till att företag väljer att etablera sig utomlands. Jag tycker att det är relevant för att besvara vårt huvudfråga eftersom jag kan se hur företags syn på nya etableringar har förändrats i och med krisen.
Har och i så fall vilken utsträckning förändrades internationellt fokus?
Med den andra delfrågan har jag för avsikt att beskriva hur företags internationaliserings fokus förändrades i och med krisens uppkomst. Jag tycker att det är relevant att titta på vilka marknader företag fokuserat sig på innan krisen och vart ser företag tillväxt potential under
19
krisen. Dessutom kan jag se i vilken utsträckning företag har följt de traditionella internationaliseringsmodellerna innan krisen och under krisen. Jämförelse möjliggör för oss att besvara i vilken utsträckning förändrades företags fokus under krisen och detta gör möjligt för oss att svara på vår huvudfråga.
Hur tänker företag expandera internationellt under krisen?
Den sista delfrågan syftar till att redogöra för hur företag vill internationalisera sig under krisen. Det är intressant att se hur företag expanderat till nya marknader innan krisen och vilka etableringsstrategier företag använder sig av under krisen. Här kan jag se om företag har följt de modeller som traditionella internationaliseringsteorier förespråkar. Jag anser att delfrågan är relevant för att kunna se de eventuella förändringarna i företags internationalisering. Detta möjliggör att besvara min huvudfråga.
1.7 Syfte
Syftet med vår uppsats är att:
Beskriva i vilken utsträckning den globala krisen har påverkat internationalisering av små och medelstora företag som de traditionella internationaliseringsteorierna förespråkar.
Analysera i vilken utsträckning krisen har förändrat företags internationaliseringsmönster.
Tillhandahålla förslag till andra intresserade att forska kring krisens påverkan på internationalisering av företag.
1.8 Avgränsningar
I min uppsats har jag valt att analysera krisens påverkan på möbelindustri, eftersom jag tror att genom att koncentrera mig på företag som är av samma art, kan jag göra klarare och mer trovärdiga analyser och slutsatser.
1.9 Uppsatsens disposition Kapitel 1- Inledning
20
I detta inledande kapitel ger jag en bakgrund till problemområdet samt genomför jag diskussion kring problemet. Detta slutar i en problemformulering som sedan följs av uppsatsens syfte och avgränsningar.
Kapitel 2- Metod
Här förklarar jag hur jag går tillvägs för att besvara mina frågor kring ett ämne jag forskar samt motiverar mitt val.
Kapitel 3- Teoretisk referensram
I detta kapitel behandlar jag teorier som är kopplade till område jag intresserar mig av.
Kapitel 4- Empiri
Fjärde kapitel ska jag ägna mig åt empiri, som består av analyser från intervjuer och andra källor.
Kapitel 5- Analys
I detta kapitel kopplar jag samman empirin med den teori som jag redogjort för och för en diskussion kring detta.
Kapitel 6- Avslutande diskussion
I det avslutande kapitlet redogör jag för svaret på problemformuleringen baserad på analysen samt ger förslag på vidare forskning kring ämnet.
21
2 METOD
I detta kapitel kommer jag att redogöra för hur jag gått tillväga för att besvara min huvudfråga. Vidare kommer jag att beskriva vilka metoder som jag har använt mig av när jag forskade samt på vilket sätt har jag samlat in data.
2.1Forskningsansats
Forskningsansats är samspel mellan teori och empiri skriver Bryman och Bell (2005). Det finns flera sätt att koppla teori med empirisk forskning men de vanligaste i forsknings värld är deduktion, induktion och abduktion.
Enligt Bryman och Bell (2005), den deduktiva forskningsansatsen är det vanligaste tankesättet om hur teori och empiri relaterar till varandra. En deduktiv ansats innebär att man utgår från befintlig teori först och utifrån detta formulerar man ett problem. Den befintliga teorin och den problemformuleringen sedan skapar ett grund för den empiriska undersökningen. Det sista steget i den deduktiva forskningen är att de teorier som används bearbetas, vilket betyder att teorierna kopplas till resultatet av den empiriska undersökningen. Utifrån detta går det att utforma nya slutsatser.
Induktion är en forskningsansats där en undersökning blir en ny teori (Bryman & Bell, 2005).
I den induktiva forskningen, forskaren drar egna slutsatser efter observationer han har gjort i undersökningen. Dessa slutsatser ska kunna vara generaliserbara och kunna appliceras på liknande fall.
Patel och Davidson (2003) beskrev den tredje- abduktions forskningsansatsen som kombination mellan induktion och deduktion. Enligt Patel och Davidson (2003), innebär abduktion att utifrån ett enskilt fall formulerar forskare ett förlag till teori som kan förklara detta fall. Den nya teorin prövas på nya fall efter det.
I vår uppsats kommer jag använda mig av den deduktiva forskningsansatsen av flera anledningar. Jag vet att det redan finns bra och intressant teori inom internationalisering och
22
jag kommer att få mycket bra hjälp att formulera mina frågor utifrån dessa teorier. Dessutom Patel och Davidson (2003) påstår att objektiviteten stärks om forskaren utgår redan från befintliga teorier. Nackdelen är enligt författarna att man kan missa nya råd eftersom man koncentrerar sig för mycket på befintliga teorier.
2.2Forskningsmetod
Det finns två forskningsmetoder för forskare för att skapa, analysera och bearbeta den information man samlat in under forsknings tid, nämligen kvalitativ och kvantitativ forskning.
(Merriam, 1998).
Enligt Merriam (1998) är kvalitativ forskning en metod där mjuk data som intervjuer samlas in och forskaren fokuserar på en helhet av företeelse medan den kvantitativa fokuserar på delarna av en företeelse. Beroende på vilka frågor i en forskning vill forskaren få svar på, så kan man välja antingen kvalitativ eller kvantitativ metod, eller både och. Centrala aspekter i kvalitativ forskning enligt författaren är intervjuer, observationer och analyser. Den kvalitativa forskningsmetod lägger allt fokus på helheten av kontext och hur olika delar av denna kontext fungerar tillsammans. Bryman och Bell (2003) menar att om en forskare vill få djupare kunskap om forsknings objekt, då ska han ägna sig åt den kvalitativa metoden. Men förutsättningen är att forskaren måste bearbeta mer text på grund av intervjuer och det är tidskrävande och innebär mycket mer arbete.
Huvudsakliga stegen i en kvalitativ forskning (Bryman& Bell, 2003: 300) 1. Generella frågeställningar (problemformulering)
2. Val av relevanta platser och intervjupersoner
3. Insamling av relevant data 5b. Insamling av mer data 4. Tolkning av data
5. Teoretisk och begreppsligt arbete 5.a Snävare specifikation av problemformulering 6. Resultat och slutsatser
23
Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod. Jag väljer en kvalitativ istället för kvantitativt ansats då den kvalitativa undersökningen ämnar få fram djupare information om företagen och fokusera på en helhet, vilket kan vara svårt att få fram via en kvantitativ ansats.
Undersökningen syftar till att genom intervjuer ta reda på hur de tre företag agerat vid sina etableringar innan krisen och sedan under krisen för att senare analysera företagens eventuellt förändrat etableringsmönster utifrån uppsatsens referensram, som består av internationaliserings teorier som jag redogjort för. Undersökningen syftar även till att utreda om respektive företags internationaliserings beteende förändrades angående etableringen till andra marknader. Jag anser att intervjuer ar det bästa tillvägagångssättet för att få information om företagsinternationaliseringar som överensstämmer med uppsatsens fokus. Jag tycker att den kvantitativa metoden inte skulle ge mig den utförlig och djup förståelse om företags internationaliserings beteende samt att denna metod hindrar att se en helhet i kontexten vilket jag behöver för att kunna förstå denna företeelse som jag ämnar mig att forska kring.
2.3Forskningsstrategi
Författarna Bryman och Bell (2005) skriver att i en fallstudie brukar en forskare fokusera sig på att studera en viss situation som han är intresserad av, och det gör han under en längre period. Enligt författarna, att utföra en fallstudie innebär kvalitativ forskning med exempelvis ostrukturerade intervjuer eller observationer.
Merriam (1988) definierar fallstudie som en specifik företeelse, exempelvis en händelse eller ett specifikt skede. Man väljer att forska denna begränsade företeelse för att det är viktigt eller intressant. Ibland kan denna företeelse utgöra en hypotes som är intressant att forska (Merriam, 1988).
Enligt Merriam (1988) forskare kan snarare inrikta sig på upptäckt, förståelse och tolkning om man fokuserar sig på kvalitativ fallstudie än man hade gjort vid hypotesprövning. Genom att fokusera sig just på en enda händelse, forskare strävar efter att belysa i samspelet mellan centrala faktorer som karaktäriserar företeelse i frågan (Merriam, 1988).
Yin (1994) argumenterar att forskare väljer fallstudier där det inte går att urskilja variablerna beträffande företeelse från kontexten eller sammanhanget. Merriam (1988) menar att genom att lägga all fokus på en situation eller företeelse, strävar man efter att belysa i samspelet mellan viktiga elementer som karakteriserar företeelse eller händelse i fråga. Enligt författaren, ska man välja forskningsstrategi utifrån problemformulering och forskningssyfte.
Merriam (1988) säger att fallstudie innebär ett sätt att utforska komplexa sociala enheter som
24
består av multipla variabler som kan vara väldigt viktiga för en förståelse av en företeelse i fråga. Metoden enligt författaren är förankrad i verkliga händelser och därför medför fallstudier till en holistisk redogörelse av denna händelse. Fallstudiemetoden ger insikt och upplysning på ett sätt som utvidgar läsarens kunskaper (Merriam, 1988).
I min uppsats har jag valt att använda mig av fallstudie som forskningsdesign då den faller väl in under det kvalitativa tillvägagångssättet och jag inser att det är viktigt att lägga allt fokus på ett flertal företag och koncentrera mig på en företeelse, närmare bestämt krisens paverkan på företags internationalisering. I min uppsats har jag frågeställningen som består av frågor som
”hur”, ”varför” och ”på vilket sätt” och enligt Yin (1994) är dessa frågor är förklarande karaktär och därför oftast leder till fallstudier. Då jag i uppsatsen ämnar studera om krisen har och i så fall i vilken utsträckning påverkat internationalisering av företag krävs en djup förståelse och insikt i både företags beteende och traditionella internationaliseringsteorier.
I denna studie har valet gjorts att studera de två företag som har sina verksamheter etablerade både på hemmamarknaden och utomlands. Företagen passar därför bra in på problemformuleringen.
2.3.1 Design av fallstudie
Enligt Yin (1994) finns det fyra typer av fallstudier. Första steget för forskaren är att välja om han vill studera enskilda eller multipla fall, där den första innebär att man forskar ett separat fall och den andra att flera olika företag ska studeras. Andra steget innebär att bestämma sig för hur många analysenheter vill man studera. Författaren urskiljer holistisk och inbäddad analyser vilket innebär i den holistiska analysen att fallet studeras i sin helhet och i den inbäddad analys att relationer mellan analysenheter studeras. (Yin, 1994)
Enskilt fall Multipla fall
Holistisk analysenhet
Inbäddad analysenhet
TYP 1 TYP 3
TYP 2 TYP 4
25 Typer av fallstudie design (Yin, 1994: 39)
Jag har valt att utgå från den holistiska analysenheten och multipla design i min fallstudie. Jag ska intervjua en respondent från varje företag. Detta tillvägagångssätt väljer jag för att undvika olika subjektiva synsätt om internationalisering från olika respondenter på samma företag. Jag har valt den multipla designen för att jag vill studera flera företag och sedan generalisera teorier på ett trovärdigt sätt. Ju fler fall väljer forskare desto mer ökar trovärdighet av studier (Merriam, 1988). Jag ska studera tre företag och jag tycker att det är tillräckligt för att kunna genomföra tillförlitlig forskning och kunna analysera resultatet. Jag tycker att den multipla fallstudien passar vår studie bäst eftersom det ger en djupare inblick i olika fall vilket i sin tur förse oss med mer tillförlitliga generaliseringar och resultat.
2.4Val av företag som undersöknings objekt
Vid en fallstudie kan urvalet av vilket eller vilka typer av fall som ska studeras ibland vara mycket enkelt, till exempel kan forskaren känna till ett visst fall som han har velat studera en längre tid, eller också kan han ha speciella kunskaper om ett visst fall. (Yin, 2007) Men ibland kan det vara mycket svårare att välja vilken fall som passar bäst till den specifika forskningen.
Yin (2007) säger att ibland finns det många fall som skulle kunna passa till forskningens frågeställningen och då forskaren måste välja det som är mest lämpligt att studera. Författaren säger att det finns två steg i urval av fall. Det första steget är att samla in många alternativ som passar in på de kriterierna. Sedan kan forskare utforma ytterligare kriterierna som begränsar antalet möjliga undersökningsobjekt ännu mer.
I min uppsats hat jag valt att studera två fallföretag som empiriska källor, Totebo AB och Swedwood Furniture AB. De två företagen som jag har valt att studera uppfyller de kriterier för träindustri företag med internationellt inriktning. Jag eftersträvade att intervjuerna med Totebo AB och Swedwood skulle ge mig en djupare empirisk förståelse för företagens genomförda expansion till internationella marknader och vad den globala krisen inneburit för respektive företags internationella expansion. Jag tyckte att välja samma industri skulle ge en djupare förståelse och analys så jag kan generalisera det jag kommer fram senare i uppsatsen.
Intervjuerna har bidragit med en verklig inblick i företagens verksamhet och jag har haft en god möjlighet att undersöka krisens påverkan på dessa företag. Nedan följer en introduktion
26
av de företagen jag valt att använda som empiriska källor i uppsatsen och jag redogör även för varför jag valt respektive respondent.
2.4.1 Totebo AB
Enligt Totebo AB hemsida, företaget är ett av Sveriges största företag för tillverkning av planmöbler. Totebo AB sysselsätter cirka 200 personer som arbetar i skift med att producera möbler i pigmentlack och fanér till ett 30-tal kunder. Genom att hela tiden investera i modern produktionsutrustning bemöter företaget den hårdnande konkurrensen i en alltmer internationell värld. Företaget serietillverkar hemmöbler, kök och badrumsinredning, skrivbordskivor och förvaringsmöbler. Totebo AB levererar möbelkomponenter, kompletta möbler i platta paket och monterade möbler. Företaget säger att de är svårslagna på planmöbler och oslagbara på figurativa skivor. Exportandelen på företaget idag är 50 % och företaget har 150 anställda.
Jag genomförde en personlig intervju med Stefan Wernholm. Valet baserads på att han är produktionschef på företaget som har bra insyn i företags verksamhet och därför besitter han information jag behöver om företagets internationella expansion.
2.4.2 Swedwood Furniture
Swedwood är en företagsgrupp inom IKEA-koncernen för tillverkning och distribuering av olika sorters träbaserad möbler och kök. IKEA grundade dotterbolaget Swedwood Furniture den 1 april 1991 och sen dess utvecklats och expanderat i högt tempo. I Swedwoods produktionsanläggningar tillverkas idag bland annat köksluckor samt täcksidor, och man blev först i världen med att foliera kanterna på sina luckor. Företagsgrupp idag består av mer än 50 produktionsenheter och kontor i 12 länder över tre kontinenter. Företagsgrupp har 15 000 anställda som varje år tillverkar runt 100 miljoner enheter av möbler och möbelkomponenter.
Jag genomförde en personlig intervju med Roger Svensk som är VD i Hultsfred. Urvalet baseras på att han är den nuvarande VD:n på företaget. Han är entreprenören som har arbetat igenom företagets internationella expansion och därför har han information om företagets internationalisering.
2.5 Empirisk datainsamlingsteknik
Det finns två huvudsakliga metoder för insamling av data, nämligen sekundär – och primärdata. (Yin, 1994) Enligt Yin (1994), sekundär data är information eller data som inte
27
forskaren ställt samman enbart för sin egen studie utan samlat in från annat håll. Vidare säger författaren att primärdata är den information som forskaren samlar in själv exempelvis genom intervjuer. I uppsatsen använder jag mig av både sekundär- och primärdata för att samla in data jag behöver för att kunna analysera och besvara det jag ämnar mig åt. Den teoretiska referensramen baseras enbart på sekundärdata. Genom att använda såväl primär- som sekundärdata tycker jag att jag har fått ett bra underlag för att genomföra min analys.
2.5.1 Sekundärdata
Sekundärdata är information som tidigare publicerats eller sammanställs i ett annat ändamål av någon annan och det finns i böcker, artiklar och internet källor. (Merriam, 1998) Författaren säger att det är viktigt att granska sekundär data med kritiska ögonen eftersom den samlats av någon annan och i ett annat syfte. I vår uppsats tyckte jag att jag behöver sekundärdata för att skapa den grundläggande förståelsen för läsarna om internationalisering av företag.
2.5.1 Primärdata
Primärdata är den information som forskaren samlat in själv genom exempelvis intervjuar eller observationer. (Merriam, 1998) Intervjuer är det mest lämpligt sätt att gå tillväga för primärdata insamling enligt Yin (1994). Jag har valt att samla in primärdata till min uppsats genom intervjuer med respondenter på respektive företag.
Jag har genomfört intervjuer med respondenter från två företag, produktionschef Stefan Wernholm på Totebo AB och VD Roger Svensk på Swedwood Furniture. Samtliga företag verkar internationellt även om i olika grad och olika internationaliserings engagemang gör forskning ännu mer intressant.
Enligt Yin (1994) intervjuer är det mest fundamentala källa som ett stöd för fallstudier.
Författaren säger att forskaren har en möjlighet att träffa de personer som har bra insikt i företags affärer och situationer. Respondenter kan förse forskaren med viktiga situationsinsikter samt genväg till historiska företagshändelser som kan hjälpa forskaren att identifiera andra relevanta källor för sin forskning. (Yin, 1994)
28
2.6 Forskningskvalité
Enligt Merriam (1988), syfte med all forskning är att producera giltiga och hållbara resultat. I fallstudier enligt författaren är det viktigt att beakta validitet och reliabilitet eftersom dessa inte kan bestämmas i förväg och dessutom står det i fokus respondentens och forskarens subjektiva tolkningar.
2.6.1 Validitet
Enligt Bryman och Bell (2003) handlar validitet om huruvida de indikatorerna forskaren valt i syfte att mäta ett begrepp verkligen mäter just det begreppet. Inre validitet enligt Merriam (1988) refererar till i vilken grad resultat överensstämmer med verkligheten.
För att tillförsäkra validiteten i min insamling av relevant data har jag varit noga med att genomföra ett urval av företag som jag tyckte kunde ge mig information som gick att koppla till min problemformulering. Genom att intervjua två företag som har någon form av etableringar utomlands kommer jag att får svar från intervjuerna som kommer vara applicerbara på det problem som jag formulerade i inledningen av uppsatsen.
2.6.2 Reliabilitet
Reliabilitet enligt Merriam (1988) handlar om huruvida resultaten från en undersökning är tillförlitliga och ifall resultatet från undersökningen skulle bli detsamma om den utfördes flera gånger.
För att säkerställa reliabiliteten i min uppsats ville jag när jag bokade intervjuer med företagen ta kontakt med den eller de personer som jag ansåg hade bäst kunskap om det ämnet som uppsatsen behandlar. I mitt fall innebar det att jag i första hand försökte ta kontakt med den person på respektive företag som hade mest information om internationalisering av företag.
Genom att intervjua dessa personer säkrade jag att intervjuobjektet kunde svara utförligt på de frågor jag ställde och kunde förse mig med relevant och trovärdig information.
29
3. TEORETISK REFERENSRAM
I följande kapitel kommer jag att beskriva de teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram. Jag kommer att redogöra för de internationaliserings teorier som beskriver företags internationalisering som en process. I kapitel beskrivs de traditionella internationaliseringsmodellerna, nämligen Uppsala- och Nätverksmodellen, samt Entreprenörs- modellen. Dessutom ska jag redogöra för de motiv som orsakar att företag internationaliserar sin verksamhet.
3.1 Motivation för internationalisering av företag
Enligt Hollensen (2007) finns det en rad olika motiv som ligger bakom varje utlandsetablering. Det finns två typer av motiv för att expandera till en ny marknad: proaktiva och reaktiva motiv. Proaktiva motiv innebär att företagets unika kompetens driver det till en ny marknad. Företaget anser sig besitta kunskapen om den nya marknaden och ha förutsättningar att lyckas. Här agerar företaget aktivt för att ta tillvara fördelar och bemöta problem. Reaktiva motiv har att göra med hot och press från hemmamarknaden eller den utländska marknad som tvingar företaget att etablera sig på en ny marknad. Det kan ses som anpassning från företagets sida. (Hollensen, 2007)
Anledningen till att företag börjar med internationella etableringar är starkt sammankopplat med företagets grundläggande mål. Bland de vanligaste motiven till internationalisering är möjligheten att utnyttja nya marknader och genom internationell tillväxt öka möjligheten till långsiktig lönsamhet. Ju mer motiverat företaget är att växa, desto mer engagerad i processen av internationella möjligheter kommer företaget att vara. (Albaum et al, 1989)
30
Globaliseringen har orsakat att företag känner att de måste internationaliseras för att kunna överleva. Den internationella konkurrensen ökar och företag internationaliserar sig för att ha en chans att överleva. (Vahlne & Nordström,1992) Ball och McCulloch (1985) menar att de flesta motiv till varför företag vill internationalisera sig kan kopplas till önskan att öka eller skydda försäljning och vinster.
Hollensen (2007) urskiljer proaktiva och reaktiva motiv för internationalisering av företag.
3.1.1 Proaktiva motiv Vinst och tillväxtmål
Många företag väljer att etablera sig utomlands för att öka kortsiktiga vinsten, antingen i tron att en utlandsetablering snabbt ger ökad vinst eller för att uppfylla mer långsiktigt ställda tillväxtmål. ”The stronger the firm.s motivation to growth, the greater will be the activities in generates, including search activity for new possibilities, in order to find means of fulfilling growth and profit ambitions (Hollensen, 2007:43).
Ledningens önskemål
Ledningens önskemål kan vara en av motiv som avspeglar motiverad, driven och engagerad ledning. Ledningens entusiasm att etablera sig utomlands kan komma från deras önskan att företaget skulle vara en internationell aktör eller av en ren nyfikenhet från individer i ledningen. (Hollensen, 2007) Speciellt för mindre företag har ledarens inställning till internationalisering en avgörande roll då beslutsfattandet kan bero på endast en person.
(Albaum et al, 1989; Boter & Holmquist, 1996) Teknisk kompetens/ unik produkt
Enligt Hollensen (2007) unika produkter och tillgång till unik kompetens kan vara andra motiv till utlandsetablering. Ett företag som kan erbjuda varor och tjänster som inte finns på andra marknader har bra förutsättningar och möjligheter till en lyckad etablering. Att vara aktiv på flera marknader innebär att de fasta kostnader ett företag har kan spridas över flera enheter, som i sin tur kan ge företaget kostnadsfördelar gentemot sina konkurrenter. Om ett företag har en unik kompetens på sin hemmamarknad kan det vara lämpligt för företaget att satsa på en utländsk marknad.
Möjligheter på utländska marknader/ kunskaper om marknaden
Hollensen (2007) diskuterar att företag har möjlighet att lyckas på en ny marknad under en förutsättning att det finns tillräckligt med de nödvändiga resurserna att tillgodose
31
framtidsmarknadens behov. Det företag som redan har kunskap om utländska kunder och har specifika kunskaper om marknad i fråga har en fördel framför sina konkurrenter. Företag som har tillgång till eller redan skaffat sig kunskap om en ny marknad har konkurrensfördel. Detta kan företaget göra genom att genomföra undersökningar på plats eller genom att skapa värdefulla kontakter där eller ”being in the right place at the right time”. På så sätt kan företaget skaffa sig gedigen kunskap om marknaden som inte är allmänt känd bland konkurrenterna. Vidare säger författaren att en lyckad senast marknadssatsning kan vara en orsak att företag vågar utvidga sin etablering ännu mera. Kompetens i en eller flera marknads aktiviteter är oftast ett motiv bakom företags export initiering eller vidare expansion.
Lärningskurva
Genom att vara aktiv på utländska marknader kan företag öka produktion som i sin tur leder till en ökad skicklighet. Ju mer företag tillverkar desto mer minskar produktionskostnader.
Ökad produktion till de utländska marknaderna kan därför leda till minskade kostnader på hemmamarknad som gör att företag uppnå konkurrensfördelar även på hemmamarknad.
Genom export kan företaget sprida de fasta kostnaderna för exempelvis forskning och utveckling, personal och administration över flera enheter. (Hollensen, 2007)
3.1.2 Reaktiva motiv Konkurrenspåtryckning
Viktigaste reaktiva motiven enligt Hollensen (2007) är påtryckning från konkurrenter. Ett företag kan tvingas till etablering på nya marknader som ett sätt att skydda sig mot konkurrenter som genom en tidigare globalisering har ett övertag som även kan användas på företagets hemmamarknad. Författaren säger att företag startar internationalisering efter att deras konkurrenter har börjat etablera sig på utländska marknader.
För liten och mättad hemmamarknad
Företag kan tvingas till andra marknader på grund av för liten potential av hemmamarknad.
Ibland företag kan inte uppnå stordriftsfördelar på hemmamarknad och därför är tvungna att söka sig till utomlands. Genom etablering till andra marknader företag kan utnyttja all kapacitet och effektivt använda sina kompetensresurser. (Hollensen, 2007)
Kapacitetsöverskott
Enligt Hollensen (2007) kan företag hamna i ett läge av kapacitetsöverskott och/eller stora lager. Genom att sänka lönsamhetskraven på överskottslager och kapacitet kan man kortsiktigt realisera sig in på en ny exportmarknad. Expansion då kan innebära att företag kan
32
även sänka fasta kostnader genom att fördela på olika enheter vilken bidrar positivt till lönsamheten.
Sporadiska exportorder
Förfrågan från nya intressenter på marknader kan komma in av en tillfällighet. Förfrågan kan företag få som ett resultat av annonsering i större handelstidskrifter och potentiell kund uppmärksammat den. På basis av sådana förfrågningar triggas företaget att se över export till den marknad som intressentförfrågan kom ifrån. (Hollensen, 2007)
Förlängd försäljning av säsongprodukter
Förfrågan av säsongvaror kan skilja sig från land till land enligt Hollensen (2007). För att utöka sina försäljningssiffror företag kan välja att undersöka utländska marknader som kan resultera till att företag uppnår en stabil efterfrågan genom hela året.
Närhet till internationella kunder
Både fysisk och psykologisk närhet till utländska marknader kan spela en avgörande roll i Utlandsetableringsbeslut skriver Hollensen (2007). Företag väljer ett grannland och ser detta internationell etablering som extension av hemmamarknadsaktiviteter.
3.2 Uppsalamodellen
Redan på 60-talets början startade forskning om internationellt företagande på Uppsala universitet. Det är denna forskning som ligger till grund för många av de modeller och teorier som sedan fått stor uppmärksamhet när det diskuteras om företags internationalisering.
Forskning har bedrivits inom företags internationaliseringsprocesser och enligt Johanson et al.
(2002) har en rad olika teorier vuxit fram.
1977 utvecklade två forskade, Johanson och Vahlne vid Uppsala universitet en internationaliseringsmodell kallad Uppsalamodellen. Modellen inriktar sig på att företag använder sina kunskaper om internationella marknader och gradvis ökar sin internationella utvidgning. I modellen utgår Johanson och Vahlne (1977) utifrån att företagen strävar efter att öka sin långsiktiga vinst, uppnå tillväxt, samt att företagen vill minimera ekonomisk risk.
Norden N. Europa N. Amerika Asien
Ökad geografisk diversifiering
33
Stegvis process av företags internationalisering (Hollensen, 2007: 64, bearbetat )
3.2.1 Kunskaps betydelse i Uppsala modellen
Enligt Johanson (2002) går denna modell ut på att företag blir mer internationaliserade ju mer kunskap de har om den utländska marknaden. Modellen kan ses som en process som beskriver utvecklingen av ett företags kunskap och resurser. Enligt Hollensen (2007) vid internationalisering är ett företag, som ny aktör, tvunget att lära sig om den nya marknaden för att kunna konkurrera med etablerade företag som har viss kunskap om hur marknaden fungerar.. I uppsalamodellen framgår det att företag väljer i tidigt skede av internationalisering närliggande marknader och sedan penetrerar sig stegvis till marknader med större avstånd. (Hollensen, 2007) Arnaldo Camuffo et al (2006) menar att följa en stegvis etablering ger en djupare förståelse om den främmande kultur och därmed ökar förståelsen för utlandsmarknaden.
Enligt Johanson och Vahlne (1977), brist på information om utländska marknader leder till att företag inte kan utnyttja sina möjligheter till fullo men det är möjligt att anskaffa kunskap företag behöver. Vidare säger författarna att det bästa sättet att skaffa sig den information företag behöver är att operera i den nya marknaden istället för att samla in och analysera data från offentliga källor om den aktuella marknaden. Genom att ha sin verksamhet i den nya marknaden, företag dessutom får en nära kontakt med marknaden och är villig att lägga mer resurser för sin verksamhet. (Johanson och Vahlne, 1990) Författarna skriver att företag kan öka sin internationaliserings engagemang stegvis och utvidga sin verksamhet till längre liggande marknader under lärningsprocess.
Enligt författarna, det centrala i Uppsala modellen är kunskap om den marknad företag är intresserad av. Johanson och Vahlne (1977) delar upp de kunskaperna i generella och marknadsspecifika kunskaper. De generella kunskaperna företag kan samla in från andra företag som redan har etablerat sig utomlands. De generella kunskaperna är lätt tillgängliga och överförbara. De marknadsspecifika kunskaperna företag kan uppnå genom att operera i
