Pre-internationalisering
- En fallstudie om beslutfattare i små och medelstora företag och drivkrafterna mot en internationalisering.
Författare: Abdalla Mohamed Omar & Alex Pablo Gabriel Huachos
Handledare: Susanne Sandberg Examinator: Stefan Lagrosen Termin: VT14
Ämne: Företagsekonomi
Abstract
This study is about describing the pre- internationalization phase and to study companies that are in this phase. We are trying to capture characteristics of decision- makers in the pre- internationalization phase, to then compare the theoretical material with empirical material from case companies. Then in the final stages of the thesis, we want to account for if we managed to answer our research questions. In the method, we give a description of the approach selected in conjunction with the study. The study is qualitative and we used both primary and secondary data, with a deductive approach.
The theory chapter will consider the most relevant theories that are related to the topic, which is internationalization, pre-internationalization, international entrepreneurship, and the psychology behind personalities, attitudes, and how these can affect the organization's strategic decisions. In the empirical chapter, we outline the cases of the companies included in the study and also how they have responded to the designed interview guide. We then analyze the empirical data and theory in the analytical chapter before we answer our research questions and offer our recommendations, as a
conclusion of the study.
Keywords: Internationalization, pre-internationalization, international entrepreneurship, attitudes, personality and characters-traits
Abstrakt
Denna studie handlar om att beskriva pre-internationalisering samt att studera företag som befinner sig i den här fasen. Vi kommer att försöka fånga karaktärsdrag hos beslutsfattarna i pre-internationaliseringsfasen, för att sen jämföra det teoretiska materialet med det empiriska materialet från fallföretagen. Därefter vill vi i uppsatsens slutskede redogöra för huruvida vi lyckats svara på våra forskningsfrågor. I metoden ger vi en beskrivning av tillvägagångssättet som har valts i samband med studien som är kvalitativ där vi använt oss av både primärdata och sekundärdata, med en deduktiv ansats. Teorikapitlet kommer att ta upp dem viktigaste teorierna som är relaterade till ämnet vilka är internationalisering, pre-internationalisering, internationellt
entreprenörskap samt psykologin bakom personligheter, attityder och hur dessa kan påverka organisationens strategiska beslut. I empirikapitlet redogörs det för
fallföretagen som ingått i studien och även hur dessa har svarat på den utformade
intervjuguiden. Därefter analyseras empirin och teorin i analysen innan vi svarar på våra forskningsfrågor och ger rekommendationer som ett avslut på studien.
Nyckelord
Internationalisering, pre-internationalisering, internationellt entreprenörskap, attityder, karaktärsdrag.
Förord/Tack
Vi vill börja med att tacka samtliga företag som har åsidosatt sina egna intressen för att erbjuda sin enormt viktiga input som på så sätt har hjälpt oss att uppfylla syftet med studien. Vi vill även uttrycka den största möjliga tacksamhet till vår handledare Susanne Sandberg, vars vägledning har inneburit enormt mycket runt de utmaningar som
uppstått under studiens gång.
Abdalla Mohamed Omar Alex Pablo Gabriel Huachos
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 3
1.3 Forskningsfrågor ... 6
1.4 Syfte ... 6
1.5 Avgränsningar ... 7
1.6 Disposition ... 8
2. Metod ... 9
2.1 Forskningsansats ... 9
2.1.1 Deduktiv ansats ... 9
2.1.2 Induktiv ansats ... 9
2.1.3 Abduktiv ansats ... 9
2.1.4 Val av ansats ... 10
2.2 Forskningsmetod ... 10
2.2.1 Kvantitativ forskningsmetod ... 10
2.2.2 Kvalitativ forskningsmetod ... 10
2.3 Utformning av fallstudie samt intervjuguide ... 11
2.3.1 Urval ... 12
2.3.2 Fallföretag ... 13
2.4 Informationsinsamling ... 14
2.4.1 Primär data ... 15
2.5 Undersökningskvalitet ... 16
2.5.1 Validitet ... 16
2.5.2 Reliabilitet ... 17
2.6Metodkritik ... 17
3. Teori ... 18
3.1 Internationalisering ... 18
3.2 Pre-‐internationalisering ... 19
3.3.1 Internationellt entreprenörskap ... 24
3.3.2 Personlighet och attityder ... 26
4. Empiri ... 30
4.1 Företagsfakta ... 30
4.1.1 Företag A ... 30
4.1.2 Företag B ... 30
4.1.3 Företag C ... 31
4.1.4 Företag D ... 31
4.2 Pre-‐internationalisering ... 31
4.2.1 Företag A ... 31
4.2.2 Företag B ... 32
4.2.3 Företag C ... 33
4.2.4 Företag D ... 34
4.3 Beslutfattarnas karaktärsdrag ... 35
4.3.1 Internationellt entreprenörskap ... 35
4.3.2 Personlighet och attityder ... 37
5. Analys ... 41
5.1 Pre-‐internationalisering ... 41
5.2 Beslutsfattarnas karaktärsdrag ... 43
5.2.1 Internationellt entreprenörskap ... 43
5.2.2 Personlighet och attityder ... 46
6. Slutsats ... 49
6.1 Delfråga 1 ... 49
6.2 Delfråga 2 ... 50
6.3 Huvudfråga ... 51
6.5 Rekommendation för kommande forskning ... 52
7. Referenser ... 53
7.1 Vetenskapliga artiklar ... 53
7.2 Elektroniska källor ... 56
7.4 Muntliga källor ... 59 8. Bilagor ... I Bilaga A Intervjuguide ... I
1. Inledning
Det här kapitlet syftar till att introducera uppsatsens ämne, pre-internationalisering.
Problemdiskussionen kommer sedan att lyfta problematiken kring det gap som har uppstått gällande avsaknaden av studier gjorda på företag i pre-
internationaliseringsfasen. Inledningen avslutas med att presentera uppsatsens forskningsfrågor, syfte och definitioner.
1.1 Bakgrund
Det har sedan 1970-talet bedrivits genomgående forskning kring internationalisering av små och medelstora företag vilket framgår i det väldiga arkivet av publicerade studier i ämnet (Johanson & Wiedersheim-Paul, 1975; Johanson & Vahlne, 1977; Sandeberg, 2012; Devine, 2010). Enligt Tillväxtverket (2011) är ungefär vart fjärde av alla svenska små och medelstora företag internationaliserade. Av undersökningen att döma framgår det framförallt två viktiga saker, den ena visar att det finns ett stort intresse av
internationell handel bland svenska företag, men att det fortfarande finns en hel del av alla svenska små och medelstora företag som inte är internationaliserade.
Om vi tittar vidare på vad Business Sweden (2013) visar i sin undersökning, ser man att år 2013 exporterades varor och tjänster från Sverige till ett värde av 1 664 miljarder SEK, vilket motsvarar hela 46 % av BNP. Under 2011 exporterades 55 % av all varuproduktion (jordbruk, industri, energi) samt 64 % av produktionen i
tillverkningsindustrin (SCB, 2013; Business Sweden, 2014). Trenden i Sverige bland små och medelstora företag pekar därmed på att den svenska marknaden med tiden blir allt mindre, inte minst på grund av globaliseringen, som i sin tur leder till allt fler konkurrenter i Sverige vilket kan leda till att fler företag söker sig utanför landets gränser. Därför är det intressant att studera företagen som ännu inte tagit steget ut på den internationella marknaden, men som visar ett intresse för en eventuell
internationalisering. Oavsett vilket tillvägagångssätt företag väljer att tillämpa under en internationaliseringsprocess så finns det ett stadie som alla företag går igenom, det här stadiet kallas för pre-internationalisering (Reid, 1981). Pre-internationalization, eller pre-internationaliseringsfasen, är det stadiet som företag befinner sig i innan beslutet att internationalisera verksamheten har tagits eller redan har tagits men inte utförts än. Med andra ord, innan första försäljningen utanför landets gränser har skett.
En av dem senaste studierna kring pre-internationalisering av Tan et. al (2010) poängterar att intresset gällande tidigare obesvarade frågor inom pre-
internationaliseringsfasen av företag har med tiden fått allt mindre utrymme. Istället för att undersöka faktorer som väcker företagens intressen (stimuli) att påbörja en
internationalisering, har större uppmärksamhet riktats mot nya problemområden som ökat i takt med att den internationella marknaden kommer företagen allt närmre.
Pre-internationalisering uppmärksammades först av Wiedersheim-Paul et. al (1978).
Detta genom en pre-exportsmodell som visar hur beslutsfattaren i ett företag blir
exponerad mot internationell handel genom drivkrafter som till exempel, en första order från en utländsk marknad som ska verka som en viktig avgörande faktor i inledandet mot en internationalisering. Vidare belyses företagets tidigare erfarenheter,
produktsortiment samt karaktärsdrag hos beslutsfattaren, som viktiga komponenter i konjunktion med att fånga miljön i pre-exportsläget. Förhållandet mellan alla dessa komponenter, tillsammans med interna och externa drivkrafter (stimuli) verkar enligt Tan et. al (2010) som drivkrafter till internationalisering i pre-internationaliseringsfasen.
Författarna poängterar även att, företaget kan befinna sig i pre-internationaliseringsfasen en längre tid, och menar att så länge inte processen fullföljs genom internationell handel så befinner sig företaget alltid i pre-internationaliseringsfasen.
Eftersom att beslutsfattaren inför en internationalisering beskrivs som en viktig person att studera är internationellt entreprenörskap ett område värt att titta närmre på i pre- internationaliseringsstudier. Karaktärsdrag hos entreprenören i ett internationellt sammanhang beskrivs i teorin av bland andra, Zahra & George (2002) samt Oviatt &
McDougall (2005). Författarna Oviatt & McDougall (2005) skriver att internationellt entreprenörskap anses vara ett internationellt äventyr, där affärsorganisationer söker konkurrenskraftiga fördelar genom resurser och försäljning från de olika länderna.
Zahra (2005) menar att internationellt entreprenörskap har tillfört en helt ny dimension till internationella affärer, och Zahra & George (2002) konstaterar att innovation, risktagande och entreprenörskap är avgörande för att lyckas på en internationell marknad.
Tidigare studier om pre-export och pre-internationalisering inkluderade som tidigare nämnt, karaktärsdrag hos beslutsfattaren som angelägna faktorer att studera i företagens beslut gällande en internationalisering, varför människors attityd och personlighet ur ett teoretiskt perspektiv är intressant att studera i sammanhanget (Wiedersheim-Paul et. al, 1978; Tan et. al, 2010). Som en förlängning av internationellt entreprenörskap, för att komma djupare in på dem personliga egenskaperna redogörs det även kort för teorin bakom attityder och personligheter. Schneider (1987) talar om betydelsen av människor i organisationer, och menar att det är människan som står i fokus i organisationen, varför tillexempel en organisationsförändring inte är möjlig utan att människorna som utgör organisationen har förändrats. Författaren menar även att personligheten hos grundarna är av betydelse för hur organisationsstrukturen ter sig, samt vilken strategi som tillämpas.
Aizen (2005) fortsätter inom samma område och poängterar att människan tar till sig en mängd olika värderingar i livet genom en rad olika event som slutligen påverkan vår attityd enormt. Attityd är något Bagozzi (1981) anser vara relativt komplext, med multidimensionella reaktioner som influerar genom att endast påverka våra intentioner, och påverkar vårt beteende i låg grad. Schneider (1987) menar istället att människors attityd enbart är en reflektion av den sociala miljön där dessa arbetar, samtidigt väljer Cabazos (2013) att beskriva attityder som inlärda pre-dispositioner som svarar på ett fördelaktigt konsekvent, eller ofördelaktigt konsekvent sätt och sen skapar interna reaktioner, vilket resulterar i intentioner.
1.2 Problemdiskussion
Internationaliseringsprocessen, vilken företag går igenom i sin jakt på nya
affärsmöjligheter utanför landets gränser har varit i fokus sedan 1970-talet. Både via Uppsala modellens bidrag, som föreslår att företag internationaliserar sig gradvis i takt med att kunskapen om den internationella marknaden ökar, samt nätverksmodellen som poängterar vikten av ta tillvara på kunskapen inom internationella nätverk (Johanson &
Wiedersheim-Paul, 1975; Johanson & Vahlne, 1977; Johanson & Mattsson, 1988). I forskningen kring Uppsala modellen sågs det ett mönster där företagen gick ifrån ingen export för att därefter bedriva exportverksamheten och successivt öka involveringen på den internationella marknaden.
Däremot levererar modellen inte vidare på vad som händer innan export, varför det behövs ytterligare forskning kring vad företagen drivs av innan första exporten har ägt rum (Tan et. al, 2007).
Business Sweden (2013) och Tillväxtverket (2011) konstaterar i sina rapporter om svenska små och medelstora företags tillväxtvilja och beteende att trenden tydligt pekar på att allt fler företag söker sig utanför landets gränser. Författarna Devine (2010), Johanson och Vahlne (1977), Johanson och Wiedersheim-Paul (1975) samt Sandberg (2012) nämner att det finns tydliga teorier för hur företag ska gå tillväga för att internationalisera sig. Trots detta finns det ett stort behov av forskning gällande pre- internationaliseringsstadiet, där intentionerna bakom beslutet att internationalisera företaget samt vad det är som väcker företagens intresse är faktorer som står i fokus (Tan et. al, 2007).
Bilkey & Tesar (1977) menar att teorin kring export är ett av de mest studerade områdena gällande internationalisering, men att det samtidigt finns särskilda områden inom dessa studier som tillhör de minst förstådda fenomenen inom internationalisering.
Trots att Wiedersheim-Paul et. al (1978) tidigt gjorde ett försök att försöka beskriva pre- internationalisering och även beslutsfattarens roll i det här stadiet är pre-
internationaliseringsfasen ett område där gedigen forskning saknas (Tan et. al, 2007).
Samtidigt har forskningen (Oviatt & McDougall, 2005) lyft fram entreprenören som en viktig person att titta närmre på i ett företags internationalisering, varför internationellt entreprenörskap i pre-internationaliseringsfasen kan hjälpa till att fylla gapet i
forskningen som har uppstått gällande små och medelstora företag i pre-
internationaliseringsfasen. Allt eftersom forskningen på senare tid riktat mer och mer fokus mot den internationella entreprenören har denne enligt Zahra (2005), ansetts bringa en helt ny dimension till internationalisering, varför karaktärsdragen och beslutsfattaren i pre-internationalisering också kan bidra till att förklara fenomenet ytterligare.
Vidare har Devine (2014) i sitt bidrag till det mindre outforskade området gällande människors påverkan på organisatoriska beslut tagit fram en modell baserad på teori inom följande områden: Bakgrundsfaktorer, Attityd, Intentioner och Strategiskt val.
Från ovanstående områden har Devine (2014) utvecklat en konceptuell modell som visar sambandet mellan alla olika faktorer och hur detta påverkar beslut i
organisationen.
En stor del av problemet berör hur individens personlighet och intentioner kan påverka organisationens strategiska beslut, varpå Schneider (1987) anser att om det ska vara möjligt att förklara organisationens beteende, bör uppmärksamheten ägnas åt människorna som utgör organisationen och avgör dess potentiella utveckling. Detta innebär att det fortfarande bör läggas fokus på beteenden utifrån organisationens perspektiv enligt Schneider (1987), men att det finns ett behov av att gå djupare för att få en förklaring till beteendet (Felin & Hesterly, 2007). Enligt Aizen (2005) är
bakgrundsfaktorer sådant som kan ligga till grund i förklararingen av ett beteende, men att dessa bakgrundsfaktorer endast har en indirekt förankring till beteendet genom personens tro (värderingar och tankesätt). För att förstå problemet ytterligare och kunna bidra till att fylla gapet är det viktigt att studera beslutsfattarna och entreprenörerna som ligger bakom strategiska beslut. Detta för att försöka kartlägga om det finns några särskilda beteenden eller intentioner hos beslutsfattarna som går att koppla till varför det strategiska beslutet sedan fattas.
Trots gedigen forskning i ämnet internationalisering och olika tillvägagångssätt att nå den utländska marknaden finns det fortfarande ett specifikt stadie i processen som fortfarande är i behov av ytterligare forskning. Gapet i forskningen gällande internationalisering av små och medelstora företag gäller både fenomenet pre- internationalisering, såväl som och beslutsfattarnas karaktärsdrag hos företag som befinner sig i en pre-internationaliseringsfas, vilket styrks av tidigare forskning av Tan et. al (2010).
1.3 Forskningsfrågor
För att tydliggöra kring ämnet pre-internationaliseringsfasen samt, beslutsfattarens karaktärsdrag och personlighet vill vi därför undersöka vad som påverkar
beslutet att till en internationalisering, inte minst beslutfattaren.
För att kunna skapa en förståelse för både pre-internationalisering och karaktärsdrag hos internationella entreprenörer har vi utformat en övergripande forskningsfråga.
Hur påverkar beslutsfattarens karaktärsdrag, i små och medelstora företag, det strategiska beslutet att internationalisera företaget under Pre-
internationaliseringsfasen?
För att besvara huvudfrågan har vi tagit fram två delfrågor.
Hur ser pre-internationaliseringsfasen ut bland små och medelstora företag och vad driver företagen till en internationalisering?
Vad karaktäriserar entreprenörer som ligger bakom beslut om en internationalisering av företagen?
1.4 Syfte
Syftet med denna studie är att studera drivkrafterna i pre-internationaliseringsfasen. Vi ämnar även fånga karaktärsdrag hos beslutsfattarna i fallföretagen. Därför är en del av syftet att även studera personerna i ledningen samt om deras bakgrund, personlighet och attityder kan påverka beslutet att gå utanför landets gränser och som fattas i pre-
internationaliseringsfasen.
1.5 Avgränsningar
Vi kommer i vår uppsats att begränsa oss till svenska små och medelstora företag som är verksamma inom samma region i Sverige. Alla företag har internationalisering av sina tjänster/produkter som en gemensam nämnare, men vi kommer inte att restriktivt hålla till företag inom en särskild bransch då alla fallföretagen har olika
verksamhetsområden. Vi kommer även att avgränsa oss till att fokusera på entreprenörer som i detta fall är grundare och eller ägare. Små och medelstora företag definieras enligt Europa kommissionen enligt följande bild där det tas hänsyn till främst två faktorer
1 antalet anställda 2 omsättning eller balansomslutning
Figure 1. Definition av små och medelstora företag. (Hämtad ur ec.europa.eu)
1.6 Disposition
Efter bakgrund, problemdiskussion med forskningsfrågor och tillhörande syfte i det inledande första kapitlet beskriver kapitel två metoden och hur vi gått tillväga i vår undersökning. I kapitel tre kommer vi att presentera den teoretiska referensramen och redogöra för valda teorier inom internationalisering, pre-inertnationalisering,
internationellt entreprenörskap samt intentioner och personligheter som påverkar organisationen och dess strategiska beslut. I kapitel fyra kommer vi presentera empirin från våra fallföretag, som sedan med hjälpt av teoridelen kommer att analyseras
djupgående i kapitel fem, analys. Efter en utförd analys är det dags för att dra egna slutsatser i kapitel 6, som förhoppningsvis besvarar forskningsfrågorna för att därefter lämna vidare rekommendationer inom forskningsområdet.
Slutsats Analys
PresentaLon av empirisk data
För-‐InternaOonalisering InternatInternaOonellt Entreprenöskap
Personlighet och AQtyder
TeoreLsk referensram
InternaOonalisering Pre-‐InternaOonalisering InternaOonellt Entreprenöskap
Personlighet och AQtyder TeoreLsk syntes
Metod IntrodukLon
Problemdiskussion Forskningsfråga
-‐Delfråga
-‐Delfråga
2. Metod
2.1 Forskningsansats
2.1.1 Deduktiv ansats
Enligt Patel & Davidsson (2003) utgår en deduktiv ansats från redan existerande teorier, därefter tas det fram en konklusion om verkligheten och för att sedan samla information som förstärker de existerande teorier som finns tillgängliga. Fortsättningsvis berättar de att forskningen blir mer objektiv på grund av att utgångspunkten är från redan
existerande teorier och att detta minskar påverkningen av egna preferenser.
2.1.2 Induktiv ansats
Ahrne & Svensson (2011) berättar att i en induktiv ansats är startpunkten den samlade empirin, därefter tolkas den insamlade data och sedan görs det ett försök att koppla informationen till utvalda teorier. De nämner även att det ingår i ansatsen att dra en slutsats utifrån befintlig data som sedan leder till teorier. En förklaring som stöttas av Wallén (1996) som väljer att uttrycka sig genom att berätta att forskaren startar från empirin och därifrån drar teoretiska slutsatser. Patel & Davidson (2011) väljer att påpeka att forskarens opinioner och tankar kan komma att influera utarbetandet av teorierna med en induktiv ansats.
2.1.3 Abduktiv ansats
Det tredje tillvägagångssättet som redogörs är abduktion, som enligt Patel & Davidsson (2003) ligger emellan deduktion och induktion och som uppstod på grund av
restriktioner som deduktion och induktion erbjuder berättar Johansson Lindfors (1993).
Däremot menar Patel & Davidsson (2003) att även med denna ansats kan personliga erfarenheter komma att påverka arbetet. Patel & Davidsson (2003) beskriver att abduktion är en forskningsansats som till en början är induktiv, vilket med andra ord betyder att utgångläget är från ett fall för att sedan ta fram en teori. Därefter görs det en ändring till en deduktiv synvinkel för att applicera teorin på nya fall och därmed kunna ge en mer övergripande bild.
Vidare menar Patel & Davidsson (2003) att denna forskningsansats hjälper forskare att vara mer flexibla till skillnad från den deduktiva eller induktiva metoden.
2.1.4 Val av ansats
I vår forskning kommer vi att utgå ifrån vad teorin redogör om pre-internationalisering, internationellt entreprenörskap samt personlighet och karaktärsdrag hos beslutsfattaren.
Därefter kommet vi att jämföra insamlad empirisk data mot den teorin som bearbetats kring ovanstående ämnen. Därför utgår vi ifrån en deduktiv ansats, detta för att övriga ansatser antingen utgår ifrån empirin som startpunkt eller blandar de båda ansatserna.
Valet har varit enkelt av den anledningen att det redan finns teorier som bygger kring internationaliseringsprocessen och vi vill ta reda på hur dessa teorier överensstämmer med verkligheten. Att våra fallföretag befinner sig i valet av att ta steget internationellt, möjliggör samt förenklar beslutet om att använda en deduktiv ansats, eftersom vi söker en djupare förståelse och inte vad som sker runtomkring.
2.2 Forskningsmetod
2.2.1 Kvantitativ forskningsmetod
En kvantitativ forskningsmetod beskrivs enligt Bell (2006) som forskarens
informationsinsamling och studier av olika uppsättningar av informationen. Författaren menar att mätningen och tillämpningen av vetenskapliga tekniker kan ge kvantifierbara resultat, om det även finns en möjlighet att generalisera slutsatsen. Kvantifierbara resultat beskrivs av Ejvegård (2009) som resultat som kan räknas och anges i siffror eller termer som motsvarar siffror. Trots att det är den vanligaste formen, behöver inte kvantifierbara resultat vara numeriska. Bryman & Bell (2005) förklarar kvantitativ forskningsstrategi och definierar det som insamling av numerisk data, att det är av ett deduktivt slag gällande relationen mellan teorin och forskning, samt att det baseras på ett naturvetenskapligt synsätt. Författarna menar även att synen på verkligheten ur forskningsperspektivet är objektiv.
2.2.2 Kvalitativ forskningsmetod
Widerberg (2002) beskriver att den kvalitativa forskningen söker efter problemets karaktär, inte minst klargöra denna samt meningen med problemet. Vidare nämner han att syftet är att fördjupa sig inom ett visst område och att den kvalitativa forskningen genererar framtida teorier. Levin (2008) beskriver denna metod som analyserande, som sedan utvärderas och redovisas, där det centrala är att förstå och inte att förklara. Patel
& Davidsson (2011) väljer att beskriva kvalitativ forskning som ett sätt att studera hur ett problem tolkas och där det görs ett försök att besvara frågor som var och hur. En syn
som delas av Grazio & Raulin (2013), vilka väljer att formulera den kvalitativa metoden som en beskrivande och analyserande studie. Vidare menar Patel & Davidsson (2011) att vikten med denna metod är att få en bättre förståelse för upplevelser där fokus ligger på information som kan uppfattas annorlunda. En förklaring som Olsson & Sörensen (2011) är inne på, vilka nämner att utifrån språket, vilket är ett verktyg för att ta den av varandras tankar, kan forskare tolka och beskriva den insamlade informationen. Det som däremot inte utförs i en kvalitativ forskningsmetod är enligt Eneroth (1984) mätningar, eller ett fastställande av hur stort ett problem kan vara. Andra svagheter enligt Eneroth (1984) är att metoden inte erbjuder en diversifierad syn på problemet, vilket beror på de få deltagande i en kvalitativ undersökning.
Vår studie syftar främst till att studera en särskild fas som små och medelstora företag går igenom, vilket gör att djupgående frågor kommer att ställas. Ett annat mål med studien är fånga drivkrafter och karaktärsdrag hos människor som befinner sig i den här fasen. Därför tror vi att det kan bli svårt att få fram ovanstående värden genom en kvantitativ forskningsmetod, varför vi i enlighet med Bryman & Bell, (2006) tror att en kvalitativ forskning är att föredra.
2.3 Utformning av fallstudie samt intervjuguide
Det finns olika strategier att använda sig av i forskningen, där Johanessen & Tuffte (2003) förklarar dessa inom kvalitativa forskningsmetoder och kan vara observationer och fallstudier. Enligt Thomas (2011) kan fallstudier delas in två delar där bägge delar är nödvändiga och kompletterar varandra. Dessa delar är ett ämne att studera och en analytisk som författaren beskriver som ett ”objekt”. Johanessen & Tuffte (2003) menar att informationen som samlas in vid en fallstudie är en central del av studien. Meriam (2009) beskriver en multipel fallstudie där forskaren samlar material och analyserar flera olika företag samtidigt. Detta menar författaren leder till något som kallas för cross-case analyser, där likheter och olikheter bland företagen jämförds med varandra.
Thomas (2011) försätter att förklara att en fallstudie lämpar sig bra när forskningen gället att studera ett ämne eller att studera flera företag samtidigt.
Översättandet av teoretiska begrepp till intervjufrågor beskrevs av Patel & Davidsson (2011) som operationalisering. Se följande figur för ett förtydligande av
operationaliseringen av den teoretiska referensramen.
Vår undersökning syftar till att få en djupare inblick i företag som befinner sig i för- internationaliseringsstadiet, varför vi anser att fallstudier passar med företagen bättre för att uppnå syftet med undersökningen. Vi kommer även att undersöka flera företag samtidigt och titta på både likheter och olikheter bland dessa, varför en multipel fallstudie kommer genomföras. Utformningen av intervjuguide har skett genom operationalisering i enlighet med Patel & Davidsson (2011) där teoretiska begrepp har omvandlats till intervjufrågor.
2.3.1 Urval
Svenning (2003) påpekar att det krävs att forskarna fördjupar sig och lägger ner mycket tid på både intervjuerna och analysen när det utförs en kvalitativ metod. Vidare
fortsätter Johannessen & Tufte (2003) att nämna hur viktigt det är att noggrant välja ut vilka som ska delta i undersökningen med denna metod, och att detta måste göras utefter hur lämpliga dessa informanter är. Andra delar att tänka på är hur många och vilka som är lämpade för att delta i studien, men att detta är något som kan redas ut mer allt eftersom arbetet går framåt. Jacobsen (2007) väljer att påpeka att forskare kan komma att få allt för mycket onödig information, vilket är viktigt att få bort i efterhand för att endast ha den relevanta informationen kvar.
Avslutningsvis beskriver Denscombre (2009) de fyra olika tillgängliga alternativen för att utföra ett urval: snöbolls urval, teoretiskt urval, bekvämlighets urval och subjektivt urval. Ett urval som baseras utifrån lämpliga individer till studien och hur viktig
Teoretisk referensram Huvudreferenser
Delfråga, 1
Delfråga, 2
Pre-internationalisering Drivkrafter mot en internationalisering.
Beslutsfattarens karaktärsdrag Internationellt entreprenörskap Attityder, värderingar, intentioner och personlighet.
Wiedersheim-Paul et. al (1978), Tan et. al (2007)
Oviatt & McDougall, (2005), Zahra (2005), Zahra &
George (2002) Schneider (1987), Aizen (2005), Devine (2014)
information dessa besitter för att kunna utföra en god analys och tolkning. Det som skiljer metoderna åt är tillvägagångssättet som forskare använder sig åt för att hämta relevant information. Vad gäller snöbollsmetoden karaktäriseras denna av att en person hänvisar vidare till nästa, bekvämlighetsurvalet däremot kännetecknas av att den är lättast tillgängliga informationen och kan därför bli lätt feltolkad. Det subjektiva urval centrerar sig på att medvetet välja rätt individer som kan bidra med relevant
information. Teoretiskt urval baseras på relevanta koncept som framkommer under studiens gång och som guidas av den utvecklade teorin.
Företagen vi har valt att intervjua är sådana som söker/ser möjligheter på den utländska marknaden, vilka vi anser befinner sig i ett stadium som lämpar dig för vår studie kring pre-internationalisering och individen i sig. Intervjupersonerna som kommer att delta är antingen ägare eller VD på respektive företag och är inblandade i företagens viktigaste beslut, därmed anser vi att dessa är relevanta och kan förse oss med rätt information. Vi kommer även att bortse från onödig information genom att endast fokusera på ämnen som berör våra teorier och kan analyseras, även om det alltid finns risk för att samla in fel information. Skulle det visa sig att det saknas data för undersökningen har vi möjlighet att komplettera detta genom att utföra en kompletteringsintervju med intervjupersonerna. Det mest lämpade urvalet är det teoretiska eftersom vi kommer att avgränsa den insamlade information till områden som har störst betydelse för teorierna och frågeställningarna.
2.3.2 Fallföretag
Fallföretagen vi har valt ingår i ett projekt som kretsar kring internationalisering. Alla företag står inför liknande problem, som är internationalisering, och har befunnit sig i eller befinner sig i pre-internationaliseringsfasen som är uppsatsens främsta
forskningsområde.
Samtliga intervjupersoner har valt att får vara anonyma.
Företag A
Företag A bildades 1997 av Verkställande direktören som i år fyller 50 år och fortfarande är ägare till företaget. Företaget har idag åtta anställda och befinner sig i lastbilsbranschen med fokus på tillbehörsprodukter. Vi har intervjuat grundaren av det här företaget som även är företagets VD, vilket skedde i Kalmar över telefon på
morgonen den 8 maj 2014 och varade cirka 40 minuter. Intervjun spelades in och transkriberades i sin helhet.
Företag B
Företag B startades av två män, varav den ene är 29 år, VD, styrelseordförande och har ansvar för försäljningen på företaget. Båda grundarna äger 50 % var av företaget, som bildades redan 2008 och har 15 anställda idag och verksamheten består av
glasstillverkning. Vi har intervjuat ena grundaren av företaget som även är företagets VD den 9 maj 2014 över telefon och spelades in i Kalmar. En intervju som höll cirka 60 minuter och som sedan även transkriberades.
Företag C
Företag C är aktivt inom kontorsmöbler/möbelbranschen, ett företag som både ägs och drivs av en 44 årig Verkställande direktör men som dock inte är grundaren. Företaget köptes upp år 2013 utav nuvarande ägaren, och har 2 anställda idag. Vi intervjuade ägaren den 10 maj 2014 över telefon och befann oss i Kalmar. Längden på samtalet blev cirka 35 minuter och spelades in för att sedan transkriberas i sin helhet.
Företag D
Företag D bildades redan 1988 och har idag 20 anställda med en verksamhet som kretsar kring att bygga intelligenta modulära plattformar som anpassas efter kundernas behov. Företagets VD är 39 år och är i detta fall inte grundare eller ägare för den delen, utan han är en utomstående person som började jobba på företaget den 17 mars 2014. Vi intervjuade företagets VD den 9 maj 2014 över telefon från Kalmar, en intervju som spelades in och varade cirka 65 minuter, för att därefter transkriberas.
2.4 Informationsinsamling
Forskare kan komma fram till ett resultat genom att samla in relevant information, varför informationsinsamlingen är en viktig del i en studie. Enligt Eriksson &
Wiedersheim-Paul (2011) räcker det inte med att nöja sig med endast en
informationskälla. Tvärtom, menar författarna, att volymen på information som forskarna lyckas samla in, står i direkt relation till graden av trovärdighet som förknippas med studien. Författarna konstaterar, att i samband med studien, kan
insamlingen samt även granskningen av det empiriska materialet vara tidskrävande och
kostsamt. Informationsinsamlingen kan ske på flera olika sätt, men de vanligaste är via primärdata och sekundärdata.
2.4.1 Primär data
Primärdata, menar Bell (2006) består av material som samlas in av forskaren och uppkommer eller skapas under projektets gång som ett resultat av till exempel ett protokoll från ett sammanträdande. Patel & Davidsson(2011) nämner även att det i primära källor är informationslämnaren som är avgörande eftersom att denne involveras inom ögonvittnesskildringar och förstahandsrapporteringar. Vidare menar Eriksson &
Wiedersheim-Paul (2011) att primärdata vanligen samlas in genom observationer eller enkäter och intervjuer. Vid insamlingen av data i en kvalitativ forskning förklarar Bryman & Bell (2005) att det finns flera olika metoder. Exempel på sådana är enligt författarna; etnografi/deltagande observation, kvalitativa intervjuer, fokusgrupper, språkbaserade metoder för insamling och analys av kvalitativ analys. I de fall där intervjuer förekommer, sker de vanligen genom personliga intervjuer där forskaren besöker respondenten, eller genomför intervjun per telefon, Patel & Davidsson (2011).
Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011) upplyser även om att tillämpning av enkätteknik är billigare än intervjutekniken, per observation räknat, men att det ger ett sämre resultat än användandet av intervjuer.
Eftersom att vi med denna uppsats har valt att sätta beslutsfattarna i en central roll, är kvalitativa intervjuer den typen av insamlingsmetod av primärdata vi anser lämpar sig bäst för vår studie. Detta har skett genom telefonintervjuer med ägare och verkställande direktörer hos företagen. Eftersom att uppsatsen delvis handlar om att fånga
karaktärsdrag hos beslutsfattarna kan syftet ha påverkats negativt av att vi inte kunde göra några personliga intervjuer. Vi hade önskat att få träffa var och en av
beslutsfattarna personligen för att lyckas fånga ytterligare karaktärsdrag, genom att även studera kroppsspråk och andra karaktärsdrag som inte går att avläsa via telefon.
2.4.2 Sekundär data
Sekundärdata beskrivs av Olsson & Sörensen (2011) som tidigare insamlad information av andra forskare i form av registerdata, bokföringsdata samt samlingar av publicerade vetenskapliga artiklar. Jacobsen (2002) konstaterar Olsson & Sörensens (2011)
resonemang kring sekundärdata och konstaterar att sekundärdata är information som forskaren inte samlar in på egen hand från huvudkällan, utan snarare har tagit till sig
data som är baserad på tidigare forskning inom ämnet vilken är genomförd av någon annan. Informationen är insamlad för annat ändamål, där forskaren i fråga har samlat in data i syfte att kunna relatera den till sin egen problemställning (Jacobsen, 2011). Det finns både fördelar och nackdelar med att använda sig av den här metoden enligt Bryman & Bell (2005). Författarna påpekar att forskare kan spara tid samt kapital genom att studera sekundärdata, främst eftersom att informationen redan är behandlad.
Däremot menar författarna att forskare på grund av att informationen redan är
behandlad, förlorar insikten i ämnet, och blir inte lika delaktig som vid användandet av primärdata.
Vi har i vår studie använt oss av sekundärdata som finns tillgänglig. Detta eftersom vi ville få en sådan bred kunskap som möjligt inom vårt ämne. Det innebär att vi bland annat har studerar publicerade vetenskapliga artiklar som finns tillgängliga på OneSerach och Diva portalen.
2.5 Undersökningskvalitet
2.5.1 Validitet
Yin (2007) beskriver att användningen av relevanta modeller och att upplysa andra tolkningar förstärker validiteten, en annan viktig faktor är att mäta den som påstås vilja mätas om det ska kallas validitet menar Ghauri & Gronhaug (2010). Inre validitet behandlar överensstämmelsen mellan resultatet och verkligheten, att slutsatsen har en koppling till tidigare utgångspunkter och att hela uppsatsen innehar en enighet, det är även viktigt att forskarna bara återger en bild av det dessa beskådar och inte ser
(Merriam, 2009). Extern Validitet anses vara svår eftersom generaliseringen begränsas av de få fall som brukar studeras, men samtidigt är avgörande om det uppnådda
resultatet från uppsatsen generaliseras till andra personer, tider eller miljöer (Yin, 2007).
För att stärka validiteten har vi redogjort olika teoritolkningar som berör vårt ämne, samt försökt att vara neutrala genom att spela in intervjuerna med informanterna för att kunna återge deras version. Vi har tyvärr inte kunnat få feedback av våra informanter, något vi gärna hade velat ha men som inte går att genomföra på grund av tidsbrist från båda sidorna.
2.5.2 Reliabilitet
Reliabiliteten är det avgörande verktyget som fastställer trovärdigheten av en viss metod där samma procedur ska erbjuda ett identiskt resultat under liknande förhållanden och under olika tidpunkter (Merriam, 2009). Ett resultat som ska kunna uppnås av andra forskare med samma tillvägagångsätt menar Yin (2007). Merriam (2009) beskriver att det är komplicerat att upprätthålla reliabiliteten inom kvalitativa studier av den
anledningen att beteende, erfarenheter, omständigheter och den sociala miljön är föränderliga och påverkar att återfå samma resultat vid en annan tidpunkt.
För att erbjuda en hög reliabilitet har vi valt att använda oss av samma frågeformulär, vi har även valt att vara transparenta genom att ha med citat från informanterna i empirin för att stärka resultatet. Dock går det att ifrågasätta ifall fyra fallföretag är tillräckligt representerande för uppsatsen ämne, något som alltid och ständigt är aktuellt inom kvalitativa metoder, men är något vi tar hänsyn till samt är medvetna om.
2.6Metodkritik
Noggrannheten i fallstudier är ett ämne som har fått utstå mycket kritik. Främst eftersom att forskaren inte anses vara konsekvent i sina handlingar, vilket leder till att det framtagna resultatet ifrågasätts (Yin, 2014). Författaren menar att andra
forskningsstrategier inte är förknippade med liknande kritik eftersom att noggrannheten i dessa anses vara högre. En av anledningarna till att den här typen av forskningsstrategi ifrågasätts beror enligt Merriam (2009) på att fallstudier inte kan generaliseras och därmed inte är kapabel att tillföra utveckling i vetenskapen. Merriam (2009) menar att det är forskaren som bestämmer utformningen av studien i en kvalitativ intervju, och även vad som skall ingå. Liknande gäller enligt Yin (2014) kring mänskliga aspekter som framkommer under intervjun, och att dessa kan vara känsliga. Det är då upp till forskaren att ta hänsyn till dessa, men att forskaren återigen bestämmer hur mycket anonymiteten skall skyddas i studien. Det kan i den kvalitativa forskningen framkomma etiska frågor under intervjun som kan tänkas vara i behov av skydd, varför Merriam (2009) fortsätter genom att belysa forskaren om den noggrannhet som bör upprätthållas vid namnbyte på intervjuobjekten, samt vilken av den känsliga informationen som forskaren väljer att ta med i studien.
Trots att valet av vår forskningsstrategi har utsått en del kritik där noggrannheten har ifrågasatts anser vi ändå att det är det bästa tillvägagångssättet för att uppnå syftet med studien. Gällande etik och känslig information, har samtliga företag bett om att få vara anonyma, vilket respekterar och avslöjar därmed inga namn på varken personerna, företagen eller regionerna företagen är verksamma inom. Vi har valt att återberätta den information vi har blivit tilldelade på ett sätt där inget av den känsliga informationen har framgått, vilket ibland försvårar möjligheten att uppnå delar av syftet med studien.
3. Teori
I följande teorikapitel kommer vi att beskriva de valda teorierna för den här uppsatsen.
Kapitlet inleds med en kortare beskrivning av internationalisering med fokus på
Uppsala modellen. Detta för att den senaste forskningen kring pre-internationalisering är nära kopplat till Uppsala modellen. Därefter kommer pre-internationalisering att beskrivas djupgående med fokus på delar som är relevanta för studiens syfte.
Internationellt entreprenörskap kommer att även att belysas, för att sedan avsluta med ett avsnitt som berör psykologi, attityd och personligheter.
3.1 Internationalisering
Kortfattat beskrivs internationalisering som ett företags intentioner och inställning till relaterade aktiviteter bortom landets gränser och som utförandet av internationella affärsaktiviteter (Buckley et. al, 1999). I undersökningen av det väl studerade ämnet internationalisering har samtliga forskare och författare redogjort för strategier och tillvägagångssätt att nå en ny marknad, gällande fenomenet internationalisering (Johanson och Widersheim-Paul, 1975; Johanson och Vahlne, 1977; Buckley et. al, 1999).
Studier kring den internationella processen har gjorts på både små och medelstora företag branschspecifikt (Devine, 2010) samt större organisationer som Volvo och Atlas Copco (Buckley et. al, 1999). Johanson & Wiedersheim-Paul (1975) samt Johanson &
Vahlne (1977) presenterade Uppsala modellen, efter en tids studier av hur företag går tillväga i sin selektion av utländsk marknad. Resultatet visade en internationalisering med länder inom ett rimligt avstånd (psychic distance), för att därefter expandera angripa länder med längre avstånd när kunskap och mer kännedom om dessa länder hade samlats in.
Det var under 1970 talet som de svenska forskarna Johanson & Wiedersheim-Paul, (1975) samt Johanson & Vahlne (1977) vid Uppsala Universitet började studera företagens internationaliseringsprocesser. Studierna genomfördes på
tillverkningsföretag i Sverige och ledde fram till en modell som visar företagens tillvägagångsätt vid val av utländsk marknad samt vilken metod som används vid ingången. Forskarna Johanson & Wiedersheim-Paul (1975) noterade att de studerade företagen inledde en internationalisering med länder som låg inom rimligt avstånd (psychic distance) från den inhemska marknaden och gick endast vidare mot länder med längre avstånd från den inhemska marknaden när kunskapen och kännedomen om länderna var tillräckligt hög. Det noterades även att företagen vanligen tog sig in på ny internationell marknad via export och sällan startade upp säljavdelningar eller
produktion i det nya landet. Företagen väntade med att äga sina egna anläggningar efter flera års export till landet. Forskarna Johansson & Wiedersheim-Paul (1975) föreslår fyra olika tillvägagångssätt som även stegvis ökar involveringen av företaget på den nya marknaden: 1. Ingen export, 2. Export genom självständiga representanter, 3.
Etablering av säljstyrka utomlands och 4. Utländsk produktions och tillverkningsenheter.
3.2 Pre-internationalisering
Det finns ett stadie som alla företag går igenom oavsett om företagen i fråga redan är aktiva på den internationella marknaden eller har intentioner att börja exportera sina varor eller tjänster. Det här stadiet kallas för, pre-internationalisering (Reid, 1981).
Området är inte lika väl studerat som internationalisering, men bygger vidare på tidigare forskning av bland andra Wiedersheim-Paul et. al (1978).
Det som påverkar företag i Pre-internationaliseringsstadiet som slutligen leder till en internationalisering sägs grunda sig i en ökad medvetenhet om nya möjligheter som i sin tur väcker företagens intresse för internationell handel (Reid, 1981). Andra forskare menar att det är överraskningarna och upptäckten som kan uppstå i den dagliga verksamheten som påverkar företag i en pre-internationalisering fas att påbörja en internationaliseringsprocess (Hohenthal, Johansson & Johansson, 2003). Johanson &
Wiedersheim-Paul (1975) samt Johanson & Vahlne (1977) menar istället att företag beslutar sig för att utöka sin verksamhet internationellt beroende på hur långt avståndet
(psychic distance) är mellan den inhemska och den internationella marknaden. Buckley et. al (1999) menar att beslutet att investera i en internationalisering även grundar sig på interna och externa faktorer i företaget, såsom sociala system (internt), tiden det tar att genomföra organisationens ambitioner, graden av osäkerhet relaterat till
internationaliseringen (externt) samt om intentionerna stämmer överens med
organisationens mål. Buckley et. al (1999) menar även att det finns svårigheter gällande i vilken utsträckning beslutfattarna självständigt får ta beslut om investeringar mot en internationalisering som måste tas i beaktande.
Företagen utför en rad olika aktiviteter i en pre-internationaliseringsfas och det anses vara extremt värdefullt för organisationen att förstå den här fasen då den avgör företagets framtida prestation internationellt (Tan et. al, 2007). Uppsala modellen och andra studier som föreslår att företag internationaliserar sig stegvis och gradvis ökar involveringen på den internationella marknaden talar inte om vilken situation företagen befinner sig i innan beslutet om att exportera har tagits (Johanson & Wiedersheim-Paul, 1975; Johanson & Vahlne, 1977).
I pre-internationaliseringsfasen påverkas företagen av olika faktorer som sedan motiverar företagen att söka sig mot en expansion internationellt. Det är något som leder fram till ett stadie som beskrivs som internationell readiness, IR (Tan et. al, 2007).
Det räcker dock inte med att företagen påverkas av yttre faktorer, utan det måste även finnas ett mål inom organisation att genomföra en internationalisering. Osäkerheter minskas i den här fasen genom en ökad kunskap, och den ökade kunskapen leder ytterligare företaget mot en framtida internationalisering (Tan et. al, 2007)
Figuren beskriver pre-internationaliseringsstadiet där en rad olika aktiviteter gällande
Figur 1. Pre-‐Internationaliseringsfas i kombination med Uppsala modellen. (Tan et. al, 2007)
internationalisering ska leda företaget fram till den kallade international rediness (IR) punkten. IR uppstår som ett resultat av företagets erfarenheter, lärande och pre-
internationaliseringsaktiviteter som sedan binder samman
pre-internationaliseringsstadiet med det slutliga åtagandet om internationalisering (Tan et. al, 2007). De pre-internationaliseringsaktiviteter, vilka avgör företagets IR påverkar sedan åtagandet som företagen gör i change stadiet i Uppsala modellen. Det här stadiet påverkas även av hur mycket kunskap företaget har om marknaden och beror delvis på företagets aktiviteter efter det initiala åtagandet om en internationalisering.
Modellen ovan utvecklades för att fylla det tomrum som finns, som inte förklarar vad företag gör innan Uppsala modellen blir aktuell. Det är i det här stadiet som intresset för internationell handel väcks till liv, och företagets ambitioner ökar ytterligare och leder slutligen till ett exporteringsläge (Reid, 1981).
Det gjordes ett försök att förstå företags beteende under pre-internationaliseringsfasen genom en pre-export modell som tog fram av Wiedersheim-Paul et. al (1975). Den här modellen (figur 2) ligger till grund för vad som idag kallas pre-internationalisering, eftersom att den inkluderar en rad olika faktorer som är aktuella innan den första
exporten sker. Pre-internationaliseringsstadiet sammanfattades av Wiedersheim-Paul et.
al (1978) genom att ta fram tre komponenter kring pre-export stadiet (se figur 1) vilka integrerar med varandra och leder företagen till ett export-läge.
De tre komponenterna kan antingen integrera med varandra positivt, vilket skulle leda till att företaget genomför en export, eller negativt vilket skulle leda till ett beslut om att inte fortsätta internationaliseringen och därmed inte fullfölja utvecklingen mot en eventuell första export. De tre komponenterna i modellen ovan som studerats för att förstå pre-internationaliseringsstadiet närmre är:
• Karaktärsdrag hos företaget
• Interna & externa stimulanser (Drivkrafter)
• Beslutsfattarens karaktärsdrag
Figur 2. Förenklad för-‐export modell. (Tan et. al, 2007)
Företagets karaktär
Tan et. al (2007) presenterar tre komponenter inom företagets karaktär som innebär starkast påverkan på företaget gällande beslutet om en internationalisering: företagets målsättningar, produktsortiment och företagets historia.
Vad gäller företagets målsättningar handlar det om frågor som säkerhet; hur stabilt företaget är, samt överlevnad; hur säljprestationerna ser ut. Tan et. al (2007) poängterar att om företag visar en ostabil säljprestation på den inhemska marknaden minskar företagets upplevda osäkerhet på marknader utanför landets gränser. Detta är en oväntad upptäckt då det likväl hävdas att företagets inställning till expansion beror på erfarenhet från tidigare försök till expansion. Egenskaper i produktsortimentet som bland andra komplexiteteten relaterat till sortimentet är också faktorer som påverkar beslutet om internationalisering. Detta beror på att en högre komplexitet i produktsortimentet leder till ett ökat informationsflöde mellan köparen och säljaren.
Interna & Externa Stimulanser
I takt med att företagets affärer växer på den inhemska marknaden ökar även storleken på det egna nätverket, vilken i sin ökar möjligheterna för företaget att exponeras mot drivkrafter gällande export. Interna & externa stimulanser, även kallade drivkrafter är den typ av input som tas in i den dagliga verksamheten hos företaget i pre-export läget.
Tan et. al (2007) menar dock att den input som går in i företaget endast blir relevant beroende på i vilken utsträckning beslutsfattaren tar in stimulansen. Stimulanserna sänder nämligen signaler till beslutsfattaren som sedan fungerar som en motivation för denne att påbörja export. Sammanfattningsvis ser det ut enligt följande, graden av stimulans, eller drivkrafter beror på företagets egenskaper.
Denna stimulans uppfattas olika beroende på beslutsfattarens egenskaper, varpå denne blir påverkad av stimulansen genom att svara på den i form av att fortsätta mot en första export. Beslutsfattaren kan också svara på stimulanserna genom att låta bli att fullfölja internationaliseringsplanerna. Beslutet är även beroende av beslutsfattarens
erfarenheter. Positiv återkopplingen av tidigare erfarenheter formar företagets
egenskaper på ett sådant sätt att det föder fler aktiviteter och ytterligare ökar företagets erfarenheter och historia.
3.3 Beslutsfattarnas karaktärsdrag
3.3.1 Internationellt entreprenörskap
Internationellt entreprenörskap definieras som ett äventyr där sökandet efter resurser och eller försäljning i olika länder skapar konkurrenskraftiga fördelar (Oviatt &
McDougall, 1994). Zahra (2005) tillägger att Internationellt entreprenörskap har tillfört en ny dimension till internationella affärer, men att innovation, risktagande och
entreprenörskap även är avgörande för att uppnå succé på den internationella
marknaden (Zahra & George, 2002). Andra som väljer att understryka hur viktigt det är med Internationellt entreprenörskap för att lyckas driva ett presterande företag är Zhang et alt (2009); Covin & Slevin (1989); Shane & Venkataraman (2000); Baker et al (2005). Författarna sammanväver faktorerna till tre olika perspektiv som fokuserar på förmedling, möjligheter och processen av genomförandet.
Första perspektivet handlar om förmedling, värdeskapande, resursförlängning eller utnyttjande, där möjligheten söks via ett risksökande beteende, proaktiv och kombination av innovation. Det andra perspektivet handlar om möjligheter, detta synsätts har definierats som en undersökning av hur, av vem och effekterna av möjligheterna att skapa framtida tjänster och varor som senare evalueras och
exploateras. Det tredje perspektivet är som en process av genomförande och upptäckt.
Här väljer perspektiv att inte att se möjligheterna som ett objektivt fenomen.
Förespråkare för detta synsätt ser den sociala miljön som ett subjektivt skapande
fenomen som influerar människor. Följaktligen har dessa tre huvudperspektiv försett en bas för att bringa fram förmågan av Internationellt Entreprenörskap.
Oviatt & McDougall (1994) och Zahra & George (2002) beskriver Internationellt Entreprenörskap som en integration av internationella affärer och entreprenörskap där det letas en möjlighet att exploatera utanför nationella gränser i mån om att skapa värde i olika länder. Oviatt & McDougall (2005) lägger tonvikt i sin definition av
Internationellt Entreprenörskap på möjligheter att skapa framtida varor och tjänster.
Ordet framtid ser dem som en återspegling av det faktum att entreprenörer ofta föreställer och skapar något som ännu inte existerar. Zhang et. al (2009); Covin &
Slevin (1989); Shane & Venkataraman (2000); Baker et alt (2005) har framfört hur
viktig ståndpunkten Internationellt Entreprenörskap är inom entreprenörskap och dess tonvikt inom företagets prestation. Oviatt & McDougall (2005) väljer att även beskriva Internationellt Entreprenörskap som en term för att beskriva företag som utövar
innovativa aktiviteter bortom gränser där hänsyn inte tas till ålder eller storlek.
Författarna nämner även att teorin gäller såväl för nya företag som etablerade, speciellt om dessa är engagerade i utländsk direkt investering (FDI).
Ett återkommande karaktärsdrag i studier av entreprenörer är motivation (Tyszka et alt, 2011). Däremot väljer Gatewood, Shaver & Gartner (1995); Carter et al (2003) att definiera entreprenörskap som viljan att skapa och uppnå något nytt genom att utnyttja sina kunskaper och erfarenhet. De skriver att motivationen inom entreprenörer är viljan att ha frihet, kontroll, flexibilitet och lyckan av "självanställning". Det nämns även att entreprenörer har ett behov av att bli accepterade samt status för uppnådda bedrifter, men också kunna se en personlig utveckling och att lyckas med självuppsatta mål.
Sarasvathy et al (2003) menar i sin beskrivning att arbetet som entreprenör är att upptäcka och utnyttja möjligheter som att: undersöka en efterfrågan som ännu inte existerar, samt skapandet och utnyttjandet av nya möjligheter genom att föreställa sig en potentiell efterfrågan och utbud som för närvarande inte existerar.
Shane (2003) är också inne på samma spår gällande potential på marknaden som ännu inte existerar. Shane nämner att detta är ett steg som uppstår när entreprenörschefen ser möjligheten att tillfredsställa en framtidsefterfrågan. Författaren beskriver att
entreprenörschefer kan skapa helt nya marknader i olika länder och att dessa inte agerar utefter marknadsmisslyckanden, u. själva utformar efterfrågan och stimulerar nya ekonomiska aktiviteter. Katsikeas & Morgan (1994) har i sin definition valt att fokusera på motivationen till att hitta nya marknader samt expandera, samt att denna beror på föregående erfarenheter och kunskap om hur processen går till. Zahra et. al (2000) skriver i sin redogörelse att det finns avslöjade möjligheter och att andra bara visas i form av resultat under processens gång när det är dags att identifiera ett behov, som i sin tur kan kopplas till entreprenörens motivation och leda till framgång och nya uppnådda mål. Zahra et. al (2005) redogör för en intressant vinkel om varför vissa väljer att ta möjligheten att exploatera internationella marknader och varför andra inte gör det. Det pratas om att ett företags internationalisering är kopplat till entreprenörens preferenser och att i andra fall kan det vara kopplat till den inhemska marknaden som kan tvinga
företaget att internationalisera sig i mån om att överleva eller att individen har ett missnöje som är kopplat till förhållandena på den inhemska marknaden. Wielemaker &
Gedajlovic (2011); Makadok (2001); Wiklund et al (2011) går in på entreprenöriella förmågor, vilka är människor, resurser (icke mänskliga), timing och möjligheter.
Människor och resurser för att dessa dimensioner hanterar satsningars kapacitet mot marknadens resurser med strategiska faktorer, samt timing och möjlighet för att dessa gör det möjligt att hantera satsningars förmåga att manövrera i speciella sammanhang.
3.3.2 Personlighet och attityder
När det uppstår problem i en organisation, är det väldigt vanligt att försöka förändra organisationsstrukturen, när det egentligen är människorna som behöver förändras (Schneider, 1987). Författaren förklarar även att resterande förändringar såsom
strukturen och processer slutligen sker efter att själva kärnan, i form av människor, har genomgått den nödvändiga förändringen. Hur en chef agerar och leder en organisation är väldigt viktig för överlevnaden av denna (Schneider, 1987).
Likaså influerar uppfattningarna om konkurrenskraft på chefers attityder mot att, till exempel, ingå strategiska allianser (Cavazos, 2013) och det är numera bevisat att det finns en koppling mellan chefers avsikter och attityd (Aizen 2005). En parallell som kan dras till hur avgörande människor är för organisationerna, eftersom dessa slutligen avgör hur dessa kan komma att se ut och att situationer skapar ett visst beteende hos människor (Schneider, 1987). Schneider (1987) finner också att grundarnas personlighet är en viktig och avgörande faktor för hur organisationsstrukturen och strategin i ett företag kan komma att se ut.
Vidare berättar Aizen (2005) att under vår livsresa tar vi människor till oss många olika värderingar om en mängd olika objekt, händelser, och event. Värderingar som både minskar eller glöms bort, men också att nya uppkommer och blir formade som ett resultat av direkta observationer, självgenererade genom olika processer, eller även bli formade indirekt genom att acceptera information från källor såsom vänner, television, tidningar, böcker osv. Författaren påpekar att det endast är möjligt att behålla ett visst antal värderingar och tro om varje givet objekt under en given tidpunkt, och som är lätt åtkomliga i vårt minne, därmed en omedelbart avgörande faktor i en persons attityd.
Ett av karaktärsdragen i en människas personlighet kopplat till olika situationer är attityder, som Bagozzi (1981) anser vara relativt komplexa och multidimensionella
reaktioner, och som influerar bara genom sin påverkan på intentioner och att attityder påverkar beteendet till låg grad. För Schneider (1987) är attityder hos beslutsfattaren en av faktorerna som påverkar organisationers processer och strukturer tillsammans med känslor, erfarenheter, betydelser och beteenden och poängterar att det är människorna som gör själva arbetsplatsen. Vidare menar Schneider (1987) att människors attityd bara är en reflektion av den sociala miljön där dessa jobbar.
Cabazos (2013) väljer däremot att beskriva attityder som inlärda pre-dispositioner som svarar antingen på ett konsekvent fördelaktigt eller ofördelaktigt sätt, och som senare skapar interna reaktioner gentemot intentionen. Aizen (2005) väljer att beskriva hur viktigt det är att överväga hur uppställningen av avsikter kan leda till utvecklingen av attityder som i sin tur är förenliga med den tro och värderingar som vissa människor kan komma att ha (beliefs). Aizen (2005) menar att vi vanligtvis formar vår tro och
värderingar om ett objekt genom att associera det med ett visst antal attribut. Samtidigt påverkar attityder både direkt på beteendet och indirekt via intentioner (Bagozzi, 1981).
För Cabazos (2013) är attityder något som uppstår automatiskt och samtidigt är oundvikliga när ny information samlas in om ett visst objekts attribut och värdena av dessa attityder kan senare länkas till objektet. Cavazos (2013) redogör en intressant teori framtagen av Aizen kallad TPB- Teorin om Planerat Beteende, som syftar på att en individs intentioner har sin grund i: deras positiva eller negativa utvärdering av beteendet (attityder); den sociala pressen för att engagera sig eller inte gör det i ett beteende; och deras uppfattning om förmågan att leverera ett visst beteende. Vidare har Devine (2014) i sitt bidrag till det mindre outforskade området gällande människors påverkan på organisatorisa beslut tagit fram en modell baserad på teori inom följande områden:
• Bakgrundsfaktorer (se tydlig redogörelse ovan, s 22-25)
• Attityd
• Intentioner
• Strategiskt val
Från ovanstående områden har Devine (2014) utvecklat en konceptuell modell som visar sambandet mellan alla olika faktorer och hur detta påverkar beslut i
organisationen. Författaren har även delat in faktorerna beroende på vilken nivå dem påverkar individen/organisationen. Detta sker på två plan: makro-nivå samt mikro nivå.
Makro-nivån representerar det strategiska beslutet vilket leder till organisationens beteende och resultatet av detta beteende. Mikro-nivån berör bakgrundsfaktorer, attityd samt intentioner.
3.3 Teorisyntes
Forskarna Johanson och Wiedersheim-Paul (1975) samt Johanson och Vahlne (1977) bedrev en tidig studie kring internationalisering och syftet var att studera svenska företag och processen kring internationaliseringen. Studien genomfördes av forskare från Uppsala Universitet, varför teorin eller det särskilda tillvägagångssättet kom att kallas för Uppsala Modellen. Vidare bygger pre-internationalisering på delar av Uppsala Modellen som visar hur företagen behandlar åtaganden och förändringar. Med andra ord fokuserar pre-internationalisering på perioden innan beslutet om en internationalisering har genomförts (Tan et. al, 2007). Ett beslut som baseras på karaktärsdrag som
nyfikenhet, drivkraft samt en stark vilja att lyckas och som återfinns hos den
internationella entreprenören (Oviatt & McDougall, 1994). Pre-internationalisering och drivkrafterna i den här fasen samt hur entreprenörens karaktärsdrag påverkar det
strategiska beslutet att internationalisera är den teori som ligger till grund för syntesen nedan.
Pre-‐InternaLonalisering
-‐DrivkraDer i pre-‐
internaFonaliseringsfasen
Delfråga 1 -‐
Hur ser Pre-‐internaFonaliseringsfasen
hos små och medelstora företag och vad driver företagen Fll en
internaFonalisering?
BeslutsfaSarens karaktärsdrag
-‐Personligheter & aOtyder samt InternaFonellt
entreprenörskap
Delfråga 2-‐
Vad karaktäriserar entreprenören som
ligger bakom beslutet aT internaFonalisera företaget?
Figure 2 Teorisyntes, egen modell
