En jämförelse på beståndsnivå kring snö och vindskador hos Pinus contorta latifolia och Pinus sylvestris i norra Sverige

(1)

Examensarbete

En jämförelse på

beståndsnivå kring snö och vindskador hos Pinus

contorta latifolia och Pinus sylvestris i norra Sverige

A growing-stock-level study regarding snow and wind damages between Pinus contorta latifolia and Pinus Sylvestris in northern Sweden

Författare: Mari Haapalahti Handledare: Johan Lindeberg Examinator: Jimmy Johansson Datum: 2020-05-27

Kurskod: 2TS90E, 15 hp

(2)

(3)

III

Sammanfattning

Contortatallen introduceras till Sverige som ett träd som skulle växa upp fort och hade en lovande framtid och en utlovad merproduktion. Det som inte kunde förutses var dess instabilitet och att dess snabbväxande stam och breda krona skulle utgöra ett problem på svensk mark. Att snön och vinden skulle gå hårt mot contortatallen var svårt att förutspå, då contortatallen

ursprungligen kom från Canada och där finns det gott om snö. Skador orsakade av snö och vind, ger stora förluster på flera hundar miljoner årligen för det svenska skogsbruket. Genom att veta om dessa risker och dessa skador med contortatallen så kan de förebyggas och undvikas i viss mån. En närmare studie har gjorts om hur pass stora skador det blir på contortatallen i

Norrbottens inland jämfört med den svenska tallen, där en inventering har gjorts i bestånden och kvantifierade data har samlats in. De slutsatser som kunde dras visade att det var mer än dubbelt så hög beståndsskada i ogallrade bestånd av contortatall jämfört med tall. Contortatallen är ännu rätt så ny i Sverige och än finns det bristfälliga resultat om hur contortatallens framtid kommer bli och om den utlovade merproduktionen någonsin blir uppnådd. Då hela omloppstider för contortatallen ännu saknas så är det något som bör forskas mera på och följas upp för att få ett mer tillförlitligare resultat som visar på hur mycket dessa skador ger i vinstförlust för contortatallbestånden, till skillnad från tallbestånden.

Nyckelord: contortatall, tall, snöskador

(4)

IV

Abstract

Pinus Contorta was introduced to Sweden as a tree that would grow fast with a promising future, also a promise in increased production. What could not be anticipated was the common Swedish weather conditions, such as snow and wind, would have negative impact on Pinus contorta due to its instability connected to fast-growing trunk and wide crown. Those predictions were hard to estimate since these weather conditions also is common in Canada, where it has its origins. The overall damage caused by snow and wind generates an annual loss of approximately hundred million Swedish crowns (SEK), which has a great impact on the Swedish forestry economy. The awareness of the risks and damages on Pinus contorta makes it possible to both prevent and avoid these to some extent. A more detailed study has been done in the Swedish region Norrbotten, where the level of the damage on Pinus contorta was compared to the Swedish pine. The study included inventory of un- thinned stands and quantified data was collected. The conclusions indicated that the level of damage on Pinus contorta stands was more than twice the damage of the Pinus sylvestris stands. However, since Pinus contorta is relatively new in Sweden, the results regarding the future of the contorta pine are therefore insufficient. Furthermore, it is not possible to predict if the promised increase of production will ever be achieved. To achieved reliable results, further studies are suggested where both loss of profit, compared to the Pinus sylvestris stands, but also the full turnaround time of Pinus contorta are included.

Keywords: Pinus contorta, Swedish pine, Snowdamage

(5)

V

Förord

Den här studien har uppkommit då intresset för skog är stort men även då problematiken med contortatall har funnits med under min uppväxt.

Contortatallen var det trädslag som blev populärt uppe i Norrbotten men på grund av dessa skador så avverkas det nu och ersätts med svensk tall istället.

Studien gjordes för att det var intressant att se skillnaden på dessa skador i contortatallbestånden och sedan jämföra det mot tallbestånd.

Jag vill tacka min handledare Johan Lindeberg, för all support med denna rapport. Tack också till Sveaskog, för er hjälp med att ta ut alla bestånd som behövdes till denna studie, det hade varit svårt att på egen hand hitta

jämförbara bestånd. Sist men inte minst vill jag tacka min far, som följt mig runt i skogarna. Tack ska ni ha. Mari Haapalahti

(6)

VI

Innehållsförteckning

Sammanfattning _________________________________________ III Abstract ________________________________________________ IV 1. Introduktion ___________________________________________ 1

1.1.1 Contortatallens bakgrund ... 1

1.1.2 Contortatall i dagsläget ... 1

1.1.3 Contortatall och tall ... 2

1.1.4 Vind och snöskador ... 3

1.2 Syfte och mål ... 4

1.3 Avgränsningar ... 4

2. Material och metoder ____________________________________ 5 2.1 Kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod ... 5

2.2 Litteraturstudie ... 5

2.3 Urval ... 5

2.4 Datainsamling ... 6

2.5 Skador som inventerades ... 8

2.6 Analys av resultatet ... 9

3. Resultat ______________________________________________ 10 3.1 Observationer ... 12

4. Diskussion och slutsatser ________________________________ 14 4.1 Felkällor, validitet och reliabilitet ... 15

4.2 Vidare studier ... 16

4.3 Slutsatser ... 16

6. Bilagor _______________________________________________ 20 Bilaga 1 ... 20

Bilaga 2 ... 30

(7)

1. Introduktion

1.1.1 Contortatallens bakgrund

Contortatallen (Pinus contorta latifolia) kommer från västra Nordamerika och förekommer naturligt från New Mexiko i söder till Yukon territoriet i norra Kanada. Contortatallen är känd för att växa bra i klimatiskt kärva och exponerade lägen och är ett pionjärträdslag. Runt om i världen har contortatallen introducerats som ett högproduktivt alternativ till inhemska trädslag. Under andra halvan av 1800 talet introducerades contortatallen till Nya Zeeland och under 1900 talet började den introduceras i Sydamerika och i flertal andra europeiska länder. Under 1970 talet kom contortatallen till Sverige, på grund av dess goda tillväxtegenskaper (FSC, 2015). Det finns tre huvudvarianter av contortatall som är lämpade för olika klimat, Pinus contorta contorta som finns vid Stillahavskusten, Pinus contorta murrayana som finns i södra delen av utbredningsområdet och Pinus contorta latifolia som finns i inlandet och som valdes att använda i Sverige då den ansågs som mest lämpad för klimatet (Ledin, 2010). De försökplanteringar som gjordes i Norden under 1900 talet visade på snabb tillväxt, vilket ledde till att contortatallen blev populär och att gagnvirke snabbt skulle kunna produceras. Den storskaliga planteringen av contortatallen började under 1970 talet (Nilsson och Cory, 2010). Under sekelskiftet förväntades det att det skulle

komma en period med brist på avverkningsmogen skog. Contortatallbestånden skulle finnas för att fylla ut den virkessvackan. Den snabbväxande contortatallen blev då ett alternativ till den svenska tallen (Norgren och Elving 1995).

Enligt Karlman (2000) har det alltid varit av intresse att hitta trädslag som växer fort men det gäller också att vara försiktig och förstå riskerna med att ta in nya exotiska trädslag. 1984 planterades det som mest av contortatall, ca 40 000 ha, men minskade till 6758 ha år 1994 på grund av gremmeniellainfektionen.

Gremmeniellasvampen ger skador på barrträd som gör att träden dör och angriper främst de träd som är yngre än tio år (Karlman, 1986). Gremmeniellasvampen gick hårt på barrträden och när det uppmärksammades att contortatallbestånden blev hårt drabbade så infördes det restriktioner i skogsvårdslagen av hur mycket som tilläts att planteras, främst planteringar som skedde i kärva klimat. Varför just kärva klimat fick de restriktioner berodde på att contortatallen blev mer mottaglig för gremmeniellasvampen när det blev extrema väderförhållanden (Karlman, 2000).

Åren hade då vart mycket kalla och regniga enligt skogsstyrelsen (2009). Contortatallen är till viss mån fortfarande populär att plantera men på grund av dess instabilitets- och insektsskador, som bör tas hänsyn till, så bör contortatallen användas med försiktighet tills det finns mer långsiktiga lösningar tillgängliga menar Karlman (2000).

1.1.2 Contortatall i dagsläget

I dagsläget finns det ca 600 000 hektar contortatallbestånd, de flesta bestånd finns i södra Norrland och nordvästra Svealand och har kommit upp i medelåldern (skogskunskap, 2020). Det finns restriktioner av hur mycket som får planteras med contortatall och det ligger på ca 14 000 ha per år (skogsstyrelsen, 2018). Enligt Skogsstyrelsen (2019) så har intresset för contortatall minskat och sedan 2012 har antalet producerade contortatall-plantor halverats. Att det har minskat är dels på grund av rennäringen, då contortatall gör så att de lavrika markerna minskar och att det växer så tätt så framkomligheten enligt Svenska FSC (2015) blir ett problem. Det blir mindre ljus i

(8)

contortatallbestånden och mer barr på marken vilket påverkar markförhållanden och vegetationen i contortatallbestånden (Gustafsson m.fl. 2009).

Genom att klimatet förändrar så blir osäkerheten kring contortatallen också större, blir det mer extremväder så riskerar skadorna att öka, vilket medför ekonomiska konsekvenser men även ett större problem med skadegörare. Blir det ett torrt klimat så ökar brandrisken och då contortatallen är torrare och brinner lättare än tall så påverkar det också contortatallbestånden och det blir en högre risk för självspridning av bränder (FSC, 2015). Dessa skador ger tillväxtförluster och är svåra att undkomma och kombinationen av vind och snö ger större skador på contortatallen jämfört med tall (Valinger och Fridman, 1995). I en försökspark, Ätnarova i Gällivare, så visade det sig att contortatallen inte klarade av snömängden och omkring hälften av träden knäcktes eller vältes omkull, medan andra trädslag så som tall, gran och lärk klarade av snömängden betydligt bättre (Skogsakuellt, 2010).

1.1.3 Contortatall och tall

Tallen, Pinus sylvestris, är ett pionjärslag precis som contortatallen, Pinus contorta latifolia, och kom till Sverige för ca 12 000 år sen enligt skogssverige (2012). Det är Sveriges näst vanligast trädslag och precis som contortatall så gynnas de av solljus för optimal utveckling (Hallsby, 2008).

Fördelen med contortatallen är att den har högre resistens mot angrepp av insekter och svamp och därmed en bättre överlevnad mot biologiska skadegörare (Engelmark, 2011). Genom

contortatallens snabba tillväxt så kommer plantorna upp från snöskiktet och tål snöskytteangrepp bättre, vilket gör att plantorna har en överlevnad på ca 2 procent mer än tallen. Varför

contortatallen har en snabb tillväxt beror på tidigare skottskjutning. Därmed exponeras årsbarren tidigt och på så sätt fångar barrytan upp mycket ljus tidigt på säsongen vilket kan bidra till ökad biomassaproduktion. Contortatallens rotutveckling är snabb, den satsar på klena rötter för att kunna penetrera marken snabbt och på så sätt få upp mycket näring och vatten, även kvävet utnyttjas på ett effektivt sätt (Elving och Norgren, 1995).

Nackdelen med contortatallen är den snabbväxande stammen och de klena rötterna. Genom att rotutvecklingen utvecklas till det sämre, på grund av dess snabba tillväxt så leder det till instabilitet hos contortatallen, när träden blir täckta av snö och is eller utsätts för vindar eller stormar (Karlman, 1984). Genom en bra rotutveckling kan instabiliteten begränsas hos contortatallen, detta genom att gynna rotutvecklingen i plantskoleskedet. Det är viktigt att rotutvecklingen inte blir hämmad av plantbehållaren. En bättre stabilitet kan ges via sådd eller naturlig föryngring av contortatallen då ett större utrymme för rötterna fås samt rotsnurr och rotdeformation som leder till instabilitet kan undvikas (Elving och Norgren, 1995). Naturligt föryngrade bestånd blir inte lika drabbade av rotdeformation då rotsystemet blir symmetriskt och pålroten blir välutvecklad (Rosvall, 1994). Tvärkrök, långböj och grövre kvistar är också

contortatallens nackdel, då dessa defekter förekommer mer på contortatallen jämfört med tall (Nilsson och Cory, 2010).

Till skillnad från contortatallen så är tallens strategi att bygga en stadig stam och grova rötter som är väl förankrade i marken för att sedan breda ut sin krona vilket ger en stabilare stam (Elving och Norgren, 1995). Tallen är mer känslig för frost och låga temperaturer och blir mer utsatt för älgbetesskador (Unbeck, 2011).

Jämförs virkesegenskaperna med varandra så är det likvärdiga och även ståndortskraven.

Contortatallen producerar ca 30 procent mer än tallen i stambiomassa. Contortatallen har större

(9)

vedandel och tunnare bark men lägre veddensitet. Enligt Andersson (1987a) så har contortatallen större spännvidd gällande värden för hållfasthet och styvhet men lägre böjhållfasthet jämfört med tall.

1.1.4 Vind och snöskador

Skador som uppkommer av snö, ger ett ekonomiskt problem i skogsbruket i Sverige. Den sammanlagda virkesvolymen som dött eller blivit skadad där orsaken har berott på snö och

vindskador blev ca 69 miljoner m3skackumulerade virkesvolym från år 1988–1992 (Fridman och Valinger 2000). Årligen skadas det ca fyra miljoner m³sk i Sverige (Fridman och Valinger 1998).

Det är inte bara de primära skadorna som blir ett problem, även de sekundära skadorna påverkar, så som insekts och svampskador som då ökar lättare och på så sätt minskar intäkterna från skogen.

Det blir också en ekonomisk kostnad då större skador på ett bestånd kan behöva åtgärdas direkt och den planerade skötseln försvåras (Fridman och Valinger, 2000).

Valinger och Fridman (2000) menar att det går att förutsäga vilka områden som kommer drabbas av snöskador då det beror på det geografiska läget och hur terrängen ser ut. När contortatallen kom till Sverige så planterades trädslaget i vissa fall på olämpliga ståndorter och det visade sig att contortatallen inte bör planteras på finjordiska eller alltför bördiga marker då rotsystemet inte breder ut sig lika mycket jämfört med om contortatallen planteras på grövre jordarter (Eis, 1970), då detta ledde till instabilitetsproblem och stamböjar (Skogsstyrelsen, 2009).

Contortatallens krokiga stammar kan förklaras av att ungskogar som blir belastade av snön eller vinden påverkar trädets stambas eller rot. Belastningen som blir ändrar rotens läge och stammen böjs. Genom att trädet kommer fortsätta sträva efter att växa rakt så får stammen en böj. Att stammarna blir krokiga är inte bara beroende av instabilitet i roten utan andra faktorer påverkar så som markberedning, snedplantering, plantstorlek, uppfrysning m.m. Dessa böjar och krökar leder till tjurvedsbildning och formstabiliteten och styrkan förändras i det sågade virket (Rosvall, 1994).

Skador orsakad av snö och vind beror på trädets sämre stabilitet och förankring under jord. En frusen mark med tjäle gör att trädet hindras från att blåsa omkull men stambrott och toppbrott uppkommer istället (Fries, 2012). Det gäller att känna till dessa risker och på så sätt anpassa skötseln efter det. Är det hög risk att bestånden kan bli skadade av snön så menar Engelmark (2011) att det kan tas hänsyn till det vid åtgärdsplaneringen. Han menar också på att är risken hög för snöskador så ska det inte lämnas många klena träd, därför bör höggallring och senarelagd gallring undvikas. En första gallring bör ske när contortatallen har kommit upp i en övre höjd på ca 11–13 meter för att minska den framtida risken av beståndsskador som uppkommer av snön (Unbeck, 2011).

Contortatallen är ännu rätt så ny i Sverige och få studier om skadeproblematik finns om trädslaget och därav är denna studie inriktad till att undersöka hur pass stora skador det blir på contortatallen, till skillnad från tallen, som orsakats av vind och snö på beståndsnivå. En tidigare studie har gjorts av Tobias Österberg och Måns Näsman (2015) där de har undersökt vind och snöskador på

contortatall och andra inhemska trädslag, via dataunderlag från riksskogstaxeringen på

beståndsnivå i Jämtland, Västerbotten och Västernorrland. Skillnaden i denna studie är att den bara tar hänsyn till contortatallen och tallen och att undersökningen görs via inventering på bestånden inom ett specifikt område. Undersökningen valdes att göra i Norrbottens inland, där det

(10)

finns contortatallskogar men även för att det är där som contortatallen blir mest utsatt för snöbrott och rotvältor.

1.2 Syfte och mål

Syftet med studien är att undersöka skador på contortatallbestånd som orsakas av snö och vind.

Detta för att sedan jämföra med tallbestånd, för att se skillnader i Norrbottens inland och hur stor skillnaden i så fall är. Studien gjordes för att fördjupa sig inom contortatallbestånd och på så sätt bredda kunskapen om hur stora skador det är på contortatallbestånden som orsakats av

snömängden.

Frågeställningar:

- Hur stora skador finns det på contortatallbestånd orsakad av snö och vind?

- Hur stora skador finns det på tallbestånd orsakad av snö och vind?

- Hur stor är skillnaden mellan dessa trädslag och dess skador?

Hypotes

Contortatallen är känsligare än tall mot skador orsakad av snö och vind, därav har contortatallen högre beståndsskada bestående av toppbrott och rotvältor.

1.3 Avgränsningar

Det är satt tio veckor till denna studie för 15 hp och därav finns det några avgränsningar. Studien avgränsas med att 10 contortatallbestånd och 10 tallbestånd där det är medelhöjden och åldern som avgör vilka bestånd det blir, för att få ett så jämförbara resultat som möjligt. Studien tar ingen hänsyn till bonitet då det blir svårare att få fram 10 bestånd av vartdera trädslaget och på så sätt kunna få en skillnad mellan dessa bestånd. Bestånden avgränsas till att det är ogallrade bestånd som undersöks, då contortatall inte gallras så mycket och det är svårt att få fram gallrade contortatallbestånd.

(11)

2. Material och metoder

2.1 Kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod

Denna studie grundar sig på en kvantitativ forskningsmetod för att analysera det data som samlats, då redovisning av data sker i tabeller och diagram som är relevant för frågeställningarna. Datat analyseras sedan kvalitativt för att gå in djupare på ämnet och de bakomliggande faktorer som finns kring resultatet.

Att först samla in data och sedan generera teorier och begrepp som närmare belyser den data som fåtts, är en kvalitativ metod enligt Bryman (2007). Det som utgås från en kvalitativ metod är att det kan vara observationer för att få en djupare förståelse för studien. ”Kvalitativa analyser syftar till en problematisering och helhetsförståelse av specifika förhållanden” (Befring, 1994, s.83).

2.2 Litteraturstudie

För att kunna besvara syftet och dess frågeställningar så har det samlats in information. Studien påbörjades genom att relevant studielitteratur genomfördes. Det har använts en så bred

litteraturstudie som det går, dels för att fakta om contortatallen inte var helt enkelt att hitta och att det inte finns så mycket forskat om contortatallen ännu men också dels för att få en så bred bild som möjligt. All litteratur ligger sedan som bakgrund för resultatet och dess analys.

2.3 Urval

Bestånden har valts ut inom ett område i Norrbottens inland, runt omkring Långträsk där breddgraden ligger på ca 65 grader nord, se figur 1. Bestånden ligger på produktiv skogsmark.

Figur 1. Översiktskarta på contortatallbestånd och tallbestånd

(12)

Bestånden har fåtts ut via kontakt med en gallringsplanerare på Sveaskog som tog fram lämpliga bestånd av både tall och contortatall med tillhörande kartor.

Ålder på bestånden är från 30 - 50 år och ett höjdintervall från 9 -15 m. Bestånden som valdes var ogallrad skog, då contortatall inte gallras så mycket och det blir en mer jämförelsebar

undersökning om alla bestånd är ogallrade.

2.4 Datainsamling

Material som användes i denna studie var måttband, spaltrelaskop, kartor på bestånden, gpsenhet (garmin astro 320) och höjdmätare (Ludde).

Bestånden inventerades under en vecka där två metoder användes. På grund av att det låg mycket snö kvar så har 9 respektive 8 bestånd kunnat inventeras av vartdera trädslaget.

Första metoden som användes var linjetaxering. En linjetaxering gjordes på varje bestånd från 3–5 linjer för att få ut antal stammar som blivit skadade där toppbrott och rotvältor räknades in. Genom att bestånden inte varierade så mycket så ansågs det lämpligt att begränsa till 3–5 linjer.

Linjetaxeringens bredd låg på 20 meter och lades i parallella linjer, se figur 2. Beroende på hur bestånden såg ut så varierade längderna på bältet. De bestånd som låg vid en väg så lades linjerna ca 20 meter in från vägkanten och en riktning rak fram hölls som kan ses i figur 2. De bestånd som inte låg vid en väg så var det beståndets gräns som avgjorde och därifrån stegades det in ca 20 meter. Linjerna lades ut på beståndets bredaste del.

Andra metoden som användes var provytor som slumpmässigt lades ut under linjetaxeringens gång. Provytorna kunde varieras med att en provyta togs i mitten på första linjen och den andra provytan kunde tas på den andra linjen i början eller i slutet på linjetaxeringen. Detta gjordes för att få en variation var provytorna togs för att få så rättvis data som möjligt från beståndet. Ett spaltrelaskop användes för att få ut grundytan genom att de antal träd som fyllde spaltöppningen räknades in. Det som fås ut av spaltrelaskopet är grundytan i m² per hektar. Provytorna som togs varierade från 3 till 5 provytor beroende på hur stort beståndet var och hur bestånden såg ut. Det bedömdes lämpligt med 3–5 provytor då bestånden såg jämna ut. Det togs även diameter och höjd på två provträd i varje provyta. Diametern mättes med ett måttband och höjden togs via en Ludde.

(13)

Figur 2. Bestånd 32 som visar de parallella linjerna i beståndet

Den yta som en linjetaxering har gjorts på, har mätts upp och avståndet har fåtts ut via en gps.

Utförandet gick till så att en person gick i mitten och den andra i utkanten av den ena linjen, 10 meter ifrån och räknade antal skadade stammar åt ett håll och sen togs den andra sidan på samma sätt på tillbakavägen och för att hålla rak riktning så användes det gps med kompassriktning inbyggd.

Genom bredd och längd för de taxerade linjerna så fås det ut en inventerad area för respektive bestånd. Utifrån diametrar på provträden så kan Dgv (grundytevägd medeldiameter) räknas ut för respektive bestånd genom ekvation 1. För att få ut den procentuella skadan på antal stammar per hektar i linjetaxeringarna så har en uträkning gjorts för varje bestånd se ekvation 2 – 4.

Ekvation 1

Ekvation 2

Ekvation 3

(14)

Ekvation 4

2.5 Skador som inventerades

Vid inventeringen av bestånden, kunde olika toppbrott märkas, de som nyss hade fått ett toppbrott och var krökt och ett toppbrott där toppen hade helt gått av och låg på marken, se figur 3 och 4.

Figur 5 visar hur rotvältorna kunde se ut, där det syns tydligt att den blivit nedtyngd av snö men roten är fortfarande förankrad i marken. Varför rotvältor räknades med, är för att det blir rotvältor på grund av att snötryck och stormar som gör att trädet inte orkar stå emot något mer.

Figur 3. Toppbrott, contortatall

A B Figur 4 A-B. Toppbrott på en contortatall där toppen har gått av helt

(15)

Figur 5. Visar hur rotvält kunde se ut, contortatall

2.6 Analys av resultatet

Det data som fåtts ut av inventeringen i bestånden analyserades kvantitativt då resultatet räknades om procentuellt för att få en översikt, för att sedan kunna jämföra bestånden med varandra. Det beräknades även ett regressionssamband mellan andel skador och höjd, dgv, samt stamantal. Data sammanställdes i tabeller och diagram.

De data som fåtts från inventeringen analyserades även kvalitativt utifrån tidigare forskningar som gjorts från bakgrunden, med syftet att få en större förståelse varför contortatallskogarna inte klarar av snömängden i Norrbottens inland, till skillnad från tallen.

(16)

3. Resultat

Contortatallen och tallen visar en skillnad i beståndsskada bestående av toppbrott och rotvältor där contortatallen ligger på ca 18 procent och tallen på ca 6 procent. Tabell 1 visar procentuellt

skadade stammar per hektar där ett medelvärde har tagits ut av bestånden.

En jämförelse gjordes mellan höjd och andel skadade stammar för att se skillnaden, se figur 6.

Höjden var rätt så jämn mellan dessa bestånd, från 10 meter till ca 15 meter. Medelhöjden på contortatall var 11,5 och tallens medelhöjd var 11,8 meter. Låga r2 värden indikerar svaga samband mellan beståndskador och höjd.

En jämförelse gjordes mellan dgv och andel skadade stammar, se figur 7, där det visar på högre r2 värden, där grövre stammar har ökade beståndskador. Contortatallen hade ett medelvärde av dgv på ca 12 och tallen ett medelvärde av dgv på ca 17. Contortatallen visar på betydligt klenare stammar och mer beståndsskada än tallen.

Tall Skadade stammar (%)

Contortatall Skadade stammar (%)

Bestånd

5 8 6 19

28 8 8 17

31 2 14 17

45 10 29 20

51 3 32 13

83 5 36 18

88 6 44 18

89 4 48 21

57 21

Totalt 6 18

Tabell 1: Beståndsskada procentuellt på contortatall och tall

(17)

Figur 6. Beståndsvis medelhöjd mot andel skadade stammar för tall respektive contortatall

Figur 7. Beståndsvis dgv mot andel skadade stammar för tall respektive contortatall

En jämförelse gjordes mellan totalt stamantal och skadade stammar, se figur 8. Diagrammet visar ett lågt r2 värde för contortatallbestånden. Andel skadade stammar ligger mellan det totala

stamantalet på 1200 till 2100 där bestånden är samlade. Tallbestånden hade ett högre r2 värde, stamantalet skiljde sig mer men de flesta bestånden med högre andel skadade stammar låg mellan det totala stamantalet på 590 – 1340.

(18)

Figur 8. Beståndsvis totala stamantal mot andel skadade stammar för tall respektive contortatall

3.1 Observationer

Det som kan beskrivas som helhet för contortatallbestånden var att många bestånd hade krokiga eller böjda stammar, vilket kan ses i figur 9. Medan tallbestånden hade mer raka och jämna stammar, vilket kan ses i figur 10.

Figur 9. Visar stammarna i contortatallbestånd

(19)

Figur 10. Visar stammarna i ett tallbestånd

Beroende på hur bestånden såg ut så blev det en skillnad där, något bestånd låg i en sluttning och därav hade de mindre beståndsskada än de övriga bestånden.

I bestånd 32 var marken plöjd, vilket gav en fördel för tillväxten i contortatallbeståndet. Det var enstaka träd som var skadade. Stammarna var mer raka än i de andra bestånden och resultatet visar också en lägre beståndsskada på ca 13 procent.

(20)

4. Diskussion och slutsatser

Resultatet visar på att contortatallbestånden hade högre beståndsskada än tallbestånden.

Det visar på att contortatallen är känsligare för snörelaterade skador och att hypotesen stämmer.

Tallbestånden hade inte alls lika många skador och toppbrotten var få. Även rotvältor som orsakats av snö och vind var få. Som resultatet visar så var det rätt så jämt bland tallbestånden och dess beståndsskada då bestånden låg från 2 till 10 procent.

Contortatallbestånden låg på en jämn och hög beståndsskada i alla bestånd så visar det på att de är känsligare för snön än tallen. Detta visar på att contortatallens stambyggnad inte håller och det är lätt att brytas av i toppen då stammen är smal och kronan mer utbredd och med den tunga snön som finns så blir det lätt ett brott (Fries, 2012).

En jämförelse mellan höjden och andel skadade stammar visade på att det inte skiljde sig så mycket mellan trädslagen. Medelhöjden låg på ca 11,5 meter på

contortatallbestånden respektive 11,8 meter på tallbestånden, inget speciellt samband mellan beståndskador och höjd kunde påvisas.

En jämförelse mellan dgv och andel skadade stammar visar på ett högre dgv hos tallen på ca 18 cm jämfört med contortatallen på ca 12 cm. Detta visar på att tallen i högre grad prioriterar diametertillväxt framför höjdtillväxt jämfört med contortatallen. Detta visar och som Elving och Norgren (1995) menar på, att dessa trädslag har olika strategier och tallens strategi är att bygga en stadig stam och grova rötter jämfört med contortatallen. Tallens dgv är lite mer spridda mellan bestånden och har en dgv mellan 12 och 19. Antal skadade stammar jämfört med dgv hos tallbestånden visar på ökade skador när dgv är högre. Contortatallens dgv mellan bestånden är mer jämn och har en dgv mellan 11 och 14. Andel skadade stammar jämfört med dgv hos

contortatallbestånden visar på något högre skadade stammar när dgv har ett högre värde.

En jämförelse gjordes mellan totala stamantalet och andel skadade stammar.

Contortatallen visar på högre beståndsskada mellan stamantal på 1200 – 2100. R2 värdet var lågt och bestånden var samlade och låg på jämnt stamantal och beståndskada.

Det contortatallbeståndet som hade högst beståndskada hade det högsta totala stamantal på över 2000 stammar per ha. Tallbestånden hade ett högre r2 värde och det totala stamantalet låg mellan 590 – 1340. Det bestånd som hade högst andel skadade stammar hade ett lågt stamantal på ca 590 stammar per ha. Ett bestånd skiljde sig och hade lägst andel skadade stammar men ett högt stamantal på ca 2300 stammar per ha.

Tallbestånden visar på ökade skador när stamantalet minskade.

Det totala stamantalet mellan contortatallbestånden och tallbestånden skiljde sig mellan dessa trädslag. Åldern mellan bestånden av vartdera trädslag låg mellan ca 30 – 50 år men resultatet visar på att contortatallbestånden hade betydligt högre stamantal än tallbestånden. Det höga stamantalet på contortatallbestånden visar på att contortatallen växer tätare än tallbestånden som FSC (2015) beskriver det. Contortatallen satsar på höjdtillväxt med klena stammar, vilket kan ge en fördel med att ha ett lite högre stamantal än tallen för att minska risken för mer skador, då contortatallen har mindre

(21)

diametertillväxt och en klenare stam. Elving och Norgren (1995) menar på att

contortatallplantorna har en bättre överlevnad än tallplantorna och kommer fortare upp ur snöskiktet vilket kan bidra till att stamantalet är högre på contortatallbestånden jämfört med tallbestånden. Contortatallen har också högre resistens mot angrepp av insekter och svamp som kan ha gjort att stamantalet är högre i contortatallbestånden (Engelmark, 2011). Tallbeståndens lägre stamantal är mer fördel för tallen då den kunnat bygga upp en stadig stam med en bra diametertillväxt.

Contortatallen, ska enligt Engelmark (2011) undvikas att höggallras eller att klena träd lämnas och vid inventeringen av bestånden så kunde det synas att det var just de klena träden som hade fått toppbrott, vilket kan ses i figur 3 där stammen var smal och lång.

Stammarna var betydligt krokigare och mer böjda på contortatallbestånden jämfört med

tallbestånden, vilket figur 9 och 10 visar på. Det var en stor skillnad och visar på att contortatallen är känslig mot snö och vindbelastning. Det är många faktorer som påverkar till att det blir krokiga stammar. Då strävan fortfarande kommer att vara att få en höjdtillväxt så blir stammarna krokiga enligt Rosvall (1994). Contortatallbestånden hade en hel del rotvältor vilket kan antas att rötterna inte är lika utbredd och inte lika förankrade i marken som tallens rötter är.

Vissa contortatallbestånden hade något mindre beståndsskada, det var också bestånd som låg i en sluttning, vilket gjorde att bestånden inte var lika tätt och contortatallen blev inte lika utsatt för snötrycket jämfört med de bestånd där marken var planare och mer jämn.

Som FSC (2015) nämner, om att klimatet kommer att ändras och det kommer att bli mer

extremväder så kommer contortatallen påverkas i framtiden. Vilket gör att contortatallen står inför en osäker framtid och beroende på av att skadorna ligger på en högre andel än tallen redan i dagsläget så är det troligt att contortatallen kommer minskas genom att den planteras mindre i Norrbotten.

4.1 Felkällor, validitet och reliabilitet

Genom att denna studie var begränsad till att utföras på tio veckor och snömängden slog rekord detta år och snön inte hann tina bort så fick inventeringen ske på snö, vilket gör att vissa träd låg under snön och inte alltid syntes, vilket påverkade resultatet som fåtts. Genom att ta grundyta via ett spaltrelaskop så ges det inte alltid ett rättvist resultat då träden antingen kan skymma varandra och det är även risk att något träd, helst det som ligger på gränsen, inte räknas med. Även hur många provytor som tas påverkar, mer provytor ger en säkrare grundyta. För att få en säkrare grundyta hade de gränsträd som funnits behövts mätas upp, för att se om det skulle vara med eller inte. Istället för att använda sig av grundyta så skulle ett stamantal ha tagits ut i provytorna då det är ett intressantare värde att redovisa. För att få ut stamantal i bestånden så räknades detta ut med hjälp av dgv. Ett mer tillförlitligt resultat hade också fåtts om fler bestånd hade jämförts med varandra och om det hade skett på barmark. För att få ett säkrare resultat så hade det behövts göra grundligare undersökningar på mer likvärdiga bestånd och att klava alla träd på linjen hade gett ett mer exakt mått av hur många som var skadade av alla träd som fanns inom linjen. Denna studie utgick från ett medelhöjdsintervall och åldersspann mellan dessa bestånd, då det är svårt att hitta tall och contortatall som planterats samtidigt.

(22)

4.2 Vidare studier

För att ett säkrare resultat ska fås och en större förståelse med problematiken med contortatallen så kan vidare studier göras. Det var ogallrade bestånd som undersöktes så om gallrade bestånd hade visat ett bättre resultat är svårt att veta men något som kan undersökas vidare. En större studie hade kunnat göras av att jämföra olika platser i Norrbotten för att se om skadorna hade minskat om bestånden låg mer söderut än vad dessa gjorde. Då snömängden skiljer sig rätt mycket mellan kust och inlandet så kanske Contortatallen som växer rätt nära kusten klarar sig bättre. För att förstå om det blir och hur mycket vinstförluster contortatallbestånden ger så hade det behövt undersökas vidare.

Att contortatallbestånden ger vinstförluster är något som kommer påverka dess framtida produktion. Hur mycket det kommer påverka den framtida produktionen av

contortatallen är svårt att veta och på grund av att nettoproduktionen av gagnvirke inte finns och inget som har forskats vidare på så är det svårt att veta. Det är trots allt det som fås ut av skogen som ger ett tillförlitligt värde och inte de träd som det finns toppbrott eller de träd som ligger på marken som räknas in. Därav behövs det en större och fördjupande studie som riktar in sig på slutresultaten av contortatallbestånden för att verkligen se vad som fås ut volymmässigt kontra mot tallbestånden. Då

contortatallbestånden nu börjar komma upp i den åldern och i det skede att det kan slutavverkas så hade det vart intressant att få se dess proviens och om det kan bli bra sågtimmer och vilket pris det kommer att bli på virket.

4.3 Slutsatser

Slutsatser som kan dras av denna studies genomförande är att syftet uppfylldes. Studien inriktades till att ta reda på om contortatallbestånden har högre beståndskada jämfört med tallen och hur pass stora skadorna är i bestånden orsakade av snö och vind. Genom att inventera bestånden och kvantifierade data har samlats in så visade det att metoden som användes i denna studie gav ett resultat. Medelvärdet för skador på contortatallbestånden orsakad av snö och vind blev ca 18 procent. Medelvärdet för skador på tallbestånden orsakad av snö och vind blev ca 6 procent.

Resultatet av denna studie visar en skillnad mellan dessa trädslag där contortatallbestånden har dubbelt så hög beståndskada jämfört med tallbestånden och därav är contortatallen mer känslig för snö och vind.

(23)

5. Referenser

Andersson, E. 1987a. Pinus contorta – hållfasthet. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. f virkeslära, Uppsala. Rapport 185.

Befring, E. 1994. Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. 2007.

Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Engelmark, O. 2011. Contortatall i Sverige – ett storskaligt ekologiskt experiment. Umeå: Tomas Lundmark, SLU Info (Nr 9 2011)

Eis, S. 1970. Root-growth relationships of juvenile white spruce, alpine fir and lodgepole pine on three soils in the interior of British Columbia. Dep. Fish. For. CFS. publ. no. 1276.

FSC. Contortatall i Sverige. 2015. https://se.fsc.org/preview.contortatall-i-sverige- en- kunskapssammanstllning-och-riskbedmning.a-812.pdf

Hämtad 2020-03-23

Fries. C. 2012. Stormen Dagmar fällde miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr. Jönköping: Skogsstyrelsen.

http://www.skogscertifiering.se/default.asp?oewCmd=10&pageid=28639&path=

&file=694%

5Canpassning%5Fmed%5Fanledning%5Fav%5Fstormen%5Fdagmar%5F2012%

2D01%2D1 7%2Epdf Hämtad 2020-04-22

Gustafsson L m.fl. 2009. Konsekvenser för kulturarv, friluftsliv, landskapsbild och biologisk mångfald. Faktaunderlag till MINT-utredningen. SLU, Rapport. ISBN 978-91-86197-45-2.

Hallsby, G. 2008. Alla tiders skog. 2.ed. Stockholm: LRF Skogsägarna. ss 95-97.

Ledin, J. 2010. Planteringsförbandets betydelse för kvalitetsegenskaper i Contortatall (Pinus contorta var. latifolia). Examensarbete 2010:10. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. För skogens ekologi och skötsel

Karlman, M. 2000. Risks associated with the introduction of Pinus contorta in northern Sweden with respect to pathogens. Department of Silviculture, Faculty of Forestry, Swedish University of Agricultural Sciences, S-901 83 Umeå, Sweden.

Karlman, M. 1984. Pathogens and other threats to Pinus contorta in northern Sweden.

Faculty of Forestry, Department of Ecological Botany, S-901 83 Umeå, Sweden.

Karlman, M. 1986. Damage to Pinus contorta in northern Sweden with special emphasis on pathogens. Studia Forestalia Suecica.

Nilsson, P. & Cory, N. 2010. Skogsdata 2010, aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen. [Forestry statistics 2010]. Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges Lantbruksuniversitet.

(24)

Norgren, O. & Elving, B. 1995. Tall eller contorta-valet mellan stabilitet och tillväxt, Fakta Skog nr.15, 1995.

Rosvall, O. 1994. Contortatallens stabilitet och motståndskraft mot vind och snö. SkogForsk. Redogörelse nr 2, 1994.

SkogsSverige. 2012. Tall .http://skogssverige.se/node/38378 Hämtad 2020-04-20

Skogsaktuellt. 2010. Contortan knäcktes av snön.

https://www.skogsaktuellt.se/artikel/35728/delad.html Hämtad 2020-03-23

Skogsstyrelsen. 2012. Produktion av contortaplantor halverad sedan 2012

https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/produktion-av-contortaplantor- halverad-sedan-2012/

Hämtad 2020-03-23

Skogsstyrelsen. 2019. Föreskrifter för anläggning av skog.

https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/publikationer/2018/rapport- 201813- foreskrifter-for-anlaggning-av-skog.pdf

Hämtad 2020-05-05

Skogsstyrlesen. 2009. Regler om användande av trädslag.

https://shopcdn.textalk.se/shop/9098/art89/4645989-7880a1-1572-1.pdf Hämtad 2020-06-05

Skogskunskap. 2020. Contortatall https://www.skogskunskap.se/skota- barrskog/foryngra/valj-tradslag-i- barrskogen/contortatall-pinus-contorta/

Hämtad 2020-04-20

Unbeck, R. 2011. Skogspalntor. Contorta. https://www.skogsplantor.se/media/3zedglgh/trad- contorta_web.pdf

Hämtad 2020-04-20

Valinger, E. & Fridman, J. 2000. Träden avslöjar risken för vind- och snöskador Umeå: Göran Hallsby, Institutionen för skogsskötsel (Nr 3 2000).

Valinger, E, & Fridman J. (1998). Modelling probability of snow and wind damage using tree, stand, and site characteristics from Pinus sylvestris sample plots, Scandinavian Journal of Forest Research, 13:1-4, 348-356. Eis, S. 1970. Root-growth relationships of juvenile white spruce, alpine fir and lodgepole pine on three soils in the interior of British Columbia. Dep. Fish. For.

CFS. publ. no. 1276.

Valinger, E. & Fridman, J. 1995. Vind- och snöskador- omfattning och motåtgärder. Skog &

Forskning 3:40–45.

Ek, B. u.å. Skogen. Utveckla ditt skogsbruk. Dgv beräkning.

https://www.skogen.se/glossary/grundytevagd-medeldiameter-dgv Hämtad 2020-05-25

(25)

Östermalm, T & Näsman, M. (2015) Vind- och snöskador på beståndsnivå hos contortatall jämfört inhemska trädslag. Kandidatarbete i skogsvetenskap.

(26)

6. Bilagor

Bilaga 1

Bilaga 1 visar alla uträkningar som har gjorts för contortatallbestånden se tabell 2–19, där uträkningen har gjorts på samtliga bestånd.

Ekvation 1

Ekvation 2

Ekvation 3

Ekvation 4

(27)

Data från inventeringen och uträkning för bestånd 6 kan ses i tabell 2 och tabell 3.

Tabell 2: Visar olika parametrar för bestånd 6 Bestånd 6

Provytor

Grundyta Höjd Diameter (dgv)

Ålder Ha

1 16 10 10,1

2 16 9 13

3 17 10 9,3

4 16 11 12,1

Totalt 16,25 9,8 11,5 40 54,4

Tabell 3: Visar det data som fåtts ut från inventeringen och uträkning som gjorts för varje linjetaxering

Bestånd 6 Linjetaxering

Längd (m)

Bredd (m)

Ha (uppmätt)

Antal skadade stammar

Skadade stammar per ha

Totalt staman tal

Skadade stammar (%)

1 521 20 1,04 312 299 1564 20

2 521 20 1,04 309 297 1564 19

3 521 20 1,04 298 286 1564 18

4 521 20 1,04 305 293 1564 19

Totalt ^4,16

(7,6 % av total ha )

1224 19

16,25 / (0,115^2 * 3,14/4) = 1564 stammar/ha

(28)

Data från inventeringen och uträkning för bestånd 8 kan ses i tabell 4 och 5.

Provytor

Grundyta Höjd Diameter

(dgv)

Ålder Total Ha

1 20 10 10,1

2 21 10 13

3 19 13 12,3

4 22 12 12,1

Totalt 20,5 11,2 12,1 30 48,8

Längd, (m)

Bredd (m)

Ha (uppmätt)

Antal skadade

Totalt antal stammar per ha

skadade stammar (%)

1 ²⁸⁵ ²⁰ ^0,57 ²⁰³ ³⁵⁶ ¹⁷⁸³ ²⁰

2 ¹⁴⁷ ²⁰ ^0,29 ¹⁰³ ³⁵⁵ ¹⁷⁸³ ²⁰

3 ⁵⁸⁴ ²⁰ ^1,17 ²⁵⁵ ²¹⁸ ¹⁷⁸³ ¹²

4 ⁴⁷⁹ ²⁰ ^0,95 ²⁵³ ²⁶⁶ ¹⁷⁸³ ¹⁵

Totalt ^2,81

(5,8 % av total ha)

814 1783 17

20,5 / (0,121^2 * 3,14/4) = 1783 stammar/ha

(29)

Provytor

Ålder Total ha

1 18 14 11

2 20 12 10,5

3 21 13 13,0

4 19 13 12,5

Totalt 19,5 13 12 42 89,7

Längd (m)

Bredd (m)

Ha (uppmätt)

Totalt stamantal per ha

1 528 20 1,1 301 274 1725 16

2 450 20 0,9 295 328 1725 19

3 214 20 0,43 114 265 1725 15

Totalt ^2,43

2,7 % av total ha)

710 1725 17

19,5 / (0,12^2 * 3,14/4) = 1725 stammar/ha

(30)

Provytor

1 ²⁶ ¹³ ^13,6

2 ²⁵ ¹⁴ ¹⁴

3 ²⁷ ¹⁵ ^14,3

4 ²⁴ ¹³ ^13,4

Totalt 25 14 13,8 38 68,7

Längd (m)

Bredd (m)

Ha (uppmätt)

1 ³⁰⁰ ²⁰ ^0,6 ²³⁵ ³⁹² ¹⁶⁷² ²³

2 ²⁹⁰ ²⁰ ^0,58 ²²² ³⁷⁰ ¹⁶⁷² ²²

3 ²⁷⁸ ²⁰ ^0,56 ¹⁶⁹ ²⁸⁷ ¹⁶⁷² ¹⁷

4 ³¹⁵ ²⁰ ^0,63 ¹⁷⁵ ²⁹² ¹⁶⁷² ¹⁷

Totalt ^{2,72 ha}

(2,7 procent av total ha)

739 1672 20

25 / (0,138^2 * 3,14/4) = 1672,29 stammar/ha

(31)

Provytor

1 ¹⁴ ⁹ ^9,5

2 ¹⁵ ¹⁰ ^9,3

3 ¹⁵ ¹¹ ^13,0

4 ¹⁶ ¹⁰ ^12,1

5 ¹⁶ ⁹ ^9,8

Totalt 15,2 9,8 11 37 34,6

Längd (m)

Bredd (m)

Ha (Uppmätt)

Procent (%)

1 ⁵⁰⁰ ²⁰ ¹ ²⁰⁹ ²⁰⁹ ¹⁶⁰⁰ ¹³

2 ⁵⁰⁰ ²⁰ ¹ ²⁰⁵ ²⁰⁵ ¹⁶⁰⁰ ¹³

3 ⁵⁰⁰ ²⁰ ¹ ²⁰³ ²⁰³ ¹⁶⁰⁰ ¹³

4 ⁵⁰⁰ ²⁰ ¹ ¹⁹⁸ ¹⁹⁸ ¹⁶⁰⁰ ¹²

5 ²⁵⁰ ²⁰ ^{0,5 Ha} ¹⁰³ ²⁰⁶ ¹⁶⁰⁰ ¹³

Totalt ^{4,5 ha}

(13 procent av total ha)

918 13

15,2 / (0,11^2 * 3,14/4) = 1600 stammar/ha

(32)

Tabell 12: Visar olika parametrar för bestånd 36 Provytor

bestånd 36

1 ¹⁹ ⁹ ^9,5

2 ²¹ ⁹ ^9,8

3 ²⁰ ¹² ^12,0

4 ¹⁸ ¹¹ ^12,1

Totalt ^19,5 ^10,2 ^11,1 ³¹ ^41,8

Längd (m)

Bredd (m)

Ha (uppmätt)

Skadade stammar per hektar

Totalt stamantal per hektar

1 132 20 0,26 102 392 2016 19

2 220 20 0,44 163 370 2016 18

3 342 20 0,68 246 362 2016 18

4 270 20 0,54 197 365 2016 18

Totalt ^{1,9 ha}

708 2016 18

19,5 / (0,11^2 * 3,14/4) = 2016 stammar/ha

(33)

Provytor

1 ¹³ ¹⁰ ^10,1

2 ¹⁴ ¹¹ ¹³

3 ¹² ¹¹ ^9,3

4 ¹⁵ ¹² ^12,1

Totalt 13,5 11 11,5 36 62,5

Längd (m)

Bredd (m)

Ha (uppmätt)

skadade stammar per ha

Totalt stamantal

1 ³³⁷ ²⁰ ^0,67 ¹⁵⁵ ²³¹ ¹³⁰⁰ ¹⁸

2 ³⁵³ ²⁰ ^0,70 ¹⁷³ ²⁴⁷ ¹³⁰⁰ ¹⁹

3 ³⁰⁶ ²⁰ ^0,61 ¹³⁴ ²²⁰ ¹³⁰⁰ ¹⁷

4 ⁴¹⁵ ²⁰ ^0,83 ²⁰⁹ ²⁵² ¹³⁰⁰ ¹⁹

Totalt ^{2,81 ha}

671 1300 18

13,5 / (0,115^2 * 3,14/4) = 1300,37 stammar/ha

(34)

Provytor

1 ²⁰ ¹⁰ ^13,6

2 ²¹ ¹¹ ¹⁴

3 ²⁰ ¹² ^14,3

4 ¹⁹ ¹¹ ^13,4

Totalt ²⁰ ¹¹ ^13,8 ³⁸ ^102,3

Längd (m)

Bredd (m)

Totalt ha

Totalt stamantal

1 428 20 0,85 245 288 1338 22

2 400 20 0,88 222 252 1338 19

3 278 20 0,56 167 298 1338 22

4 215 20 0,43 123 286 1338 21

Totalt ^{2,72 ha}

(2,66 procent av tot ha)

739 21

20/ (0,138^2 * 3,14/4) = 1337,83 stammar/ha

(35)

Provytor

1 ²⁷ ¹⁴ ^12,5

2 ³¹ ¹³ ^13,5

3 ²⁹ ¹³ ^14,3

4 ²⁸ ¹² ^12,1

Totalt 28,75 13 13,2 42 69,5

Längd (m)

Bredd (m)

Ha (uppmätt)

Skadade stammar

1 369 20 0,74 303 409 2102 19

2 479 20 0,96 367 382 2102 18

3 413 20 0,83 378 455 2102 21

4 313 20 0,63 326 517 2102 24

Totalt ^{3,16 ha}

(4,6 procent av totala ha)

1374 21

28,75/ (0,132^2 * 3,14/4) = 2101,94 stammar/ha

(36)

Bilaga 2

Bilaga 2 visar alla uträkningar som har gjorts för tallbestånden se tabell 20-37, där uträkningen har gjorts på samtliga bestånd.

Ekvation 1

Ekvation 2

Ekvation 3

Ekvation 4