Beslutsmodell för inköp och lagerhållning av motorer i ett produktionssystem: En fallstudie på Sandvik

1

Beslutsmodell för inköp och lagerhållning av motorer

i ett produktionssystem

En fallstudie på Sandvik

Emma Grudén Maritta Syri Eriksson

2013-06-05

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Industriell ekonomi

Handledare: Claes Åkerman Examinator: Göte Olsson

Förord

I och med detta examensarbete avslutar vi vår utbildning Industriell Ekonomin på Högskolan i Gävle. Följande examensarbete har utförts i samarbete med Sandvik SMT. Arbetet har utförts under tio veckor på våren 2013 och motsvarar 15 högskolepoäng.

Vi vill tacka Camilla Albertsson på Centralförrådet som trots sitt hektiska schema tog sig tid för oss och gjorde detta arbetet möjligt. Sten Bergqvist på Motorförrådet för att du har hjälp oss under hela arbetet och bidragit med kunskap och expertis som ingen annan besitter. Peter Ericson på Valsverk 60 för ett väl fungerande samarbete och övrig personal för ett

professionellt och trevligt bemötande. Ni har tillhandahållit oss med material och kunskap som har möjliggjort denna rapport. Ett stort tack till de personer som har tagit sig tid från sina ordinarie arbetsuppgifter för att svara på våra frågor.

Vi vill också tacka de externa organisationerna BillerudKorsnäs och Stora Enso som tagit emot oss för studiebesök, svarat på frågor och delat med sig av sin kunskap. Dessa har visat oss verksamheter av liknande karaktär och ökat på vår kunskap i ämnet och fört detta arbete vidare.

Tack till vår handledare Claes Åkerman och vår examinator Göte Olsson som har styrt oss rätt under arbetets gång. Utan er vägledning och synpunkter hade vi inte kommit i mål.

Tack till våra studiekamrater för alla skratt, samtal, reflektioner, analyser, diskussioner och goda råd gällande både studier och livet. Utan er hade dessa tre år inte varit lika roliga.

Vi tackar Högskolan i Gävle för studietiden och ser med förväntan fram emot framtiden och vad den innehåller.

Gävle 5/6 2013

Emma Grudén & Maritta Syri Eriksson

Sammanfattning

Det är viktigt att välja vilka reservdelar som ska lagerföras. Med rätt delar på lager minskar kostnaderna för lagerhållning och stillestånden i produktionen. Cavalieri et al. (2008) påpekar att balansen mellan lagerhållningskostnad och stilleståndskostnad ofta underskattas. Det är kostnader som påverkar företaget och sambandet måste beaktas inför inköp av reservdelar.

Problemet med reservdelsmotorer är att alla är mer eller mindre kritiska. Det kan vara en orsak till att det inte går att hitta någon tidigare forskning som specifikt inriktar sig på att klassificera och bedöma vilka typer av motorer som bör lagerhållas. Denna studie kan hjälpa till att fylla det gapet och bidra med generell kunskap som inte bara kan användas av den avdelning där fallstudien genomförts.

Syftet med detta examensarbete har varit att utforma en beslutsmodell för lagerhållning av motorer i ett reservdelslager för produktionssystem. I denna modell presenteras även ett system för hur motorer ska klassas genom ledtidsanalys för att erhålla en prioriteringsordning för inköp av motorer.

Modellen består av 4 steg som ger ett underlag till beslut om inköp av en reservmotor. Dessa steg är ledtidanalys, kostnaden för produktionsbortfall, inköpskostnaden och lagerhållningskostnaden. Vid klassning av reservdelar har studien resulterat i att ledtidsanalys är den viktigaste faktorn, från att ett företag beställer en motor till att den finns på plats.

Efter konstruktion av modellen har den utvärderats genom att testas inom Sandvik SMT på Rörverk 60. Testet påvisade modellens användarvänlighet och hur enkelt det är att skapa underlag för beslut om inköp.

Problem som kan uppkomma med modellen är att det finns många sätt att göra beräkningarna i de olika stegen. Kostnad för produktionsbortfall kan räknas ut på olika sätt. Det som är viktigt i modellen är att samma ekvation används hela tiden för att ge ett resultat som går att jämföra. Ett beslut om hur arbetet ska se ut bör fattas vid implementeringen av modellen för att stärka validiteten av modellens resultat.

Abstract

It is important to choose which spare parts to keep in stock. With the right spareparts in stock the costs for inventory and production loss will decrease. Cavalieri et al. (2008) highlights that the balance between inventory cost and production loss is underestimated. It affects the company and must be considered before decision on purchase.

The problem with spare engines is that they are all more or less critical for the production.

That can be a reason for why no previous research targeting engines and classification of with engine should be kept in stock has been found. This study can help to fill that gap in research and contribute general knowledge that can be used by all company’s and not only the one where the study took place.

The purpose with this thesis has been to design and develop a decision model for keeping the right engines in stock for a production system. In the decision model there is also a system for how engines should be classified through leadtime analysis to get the priority order to purchase engines.

The model consists of four steps to give a foundation regarding purchase of the spare engine:

lead time analysis, cost for production loss, purchase cost and warehousing cost. To classify the engines the study has detected leadtime as the most important factor. The leadtime from the order is placed until delivery of a new engine to the company.

After constructing the model it has been tested and evaluated in a operation. Within Sandvik SMT at Rörverk 60 the model was tested. The test showed that the model is user friendly and gives a foundation to make a decision about purchase.

Problems found with the model are the many different ways to calculate the different steps in the model. The cost for production loss can be calculated in different ways. In the model it is important that the same equation is used all of the time to give a result that can be used to compare between different cases and decisions. A decision on how the work should be carried out should be made when the model is being implemented to strengthen the validity of the model.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte ... 2

1.3 Avgränsning ... 3

2. Metod ... 4

2.1 Forskningsansats ... 4

2.1.1 Deduktiv och Induktiv ansats ... 4

2.1.2 Kvalitativ och kvantitativ data ... 4

2.1.3 Fallstudie ... 5

2.2 Metoder för datainsamling ... 5

2.2.1 Litteraturstudier ... 6

2.2.2 Intervjuer ... 7

2.2.3 Observationer och studiebesök ... 7

2.2.4 Källkritik ... 8

2.3 Metod för bearbetning av material ... 8

2.3.1 Vetenskaplighet ... 8

2.3.2 Reliabilitet ... 9

2.3.3 Validitet ... 9

2.3.4 Generaliserbart ... 9

2.4 Praktiskt tillvägagångssätt ... 10

2.5 Kritisk granskning av metod ... 13

3. Teoretisk referensram ... 14

3.1 Motorer ... 14

3.1.1 IEC standard ... 14

3.2 Ledtid ... 15

3.2.1 Ledtidsanalys ... 15

3.3 Underhåll ... 15

3.4 Reservdelar och lagerstyrning av reservdelar ... 16

3.5 Kritiska artiklar ... 19

3.6 Klassificeringsmodeller ... 20

3.6.1 Kvantitativa modeller ... 21

3.6.2 Kvalitativa modeller ... 23

3.7 Gap i forskningen ... 25

3.8 Bristkostnader ... 26

3.9 Kapitalbindning ... 28

3.10 Lagerhållningskostnader ... 28

3.10.1 Kapitalkostnad – finansiell del ... 29

3.10.2 Förvaringskostnad – fysisk del ... 29

3.10.3. Osäkerhetskostnad ... 29

4. Inledande empiriska studier... 30

4.1 BillerudKorsnäs Motorförråd ... 30

4.2 Stora Enso Motorförråd ... 31

4.3 Sandviks Motorförråd ... 32

4.4 Lönne Scandinavia ... 33

5. Beslutsmodell för inköp och lagerhållning av motorer ... 34

5.1 Beslutsmodell ... 34

5.1.1 Ledtidsanalys ... 35

5.1.2 Kostnad för produktionsbortfall ... 36

5.1.3 Kapitalkostnad ... 36

5.1.4 Lagerhållningskostnad ... 36

5.1.5 Beslut om inköp ... 37

5.2 Begränsningar med modellen ... 37

6. Fallstudie ... 38

6.1 Nulägesbeskrivning av problem ... 39

6.1.1 Motorregister och Tekla ... 40

6.2 Lagerhållningskostnad på Motorförrådet ... 41

6.3 Produktion och Maskiner i Rörverk 60 ... 42

6.3.1 Maskiner och kostnader för produktionsstopp på Rörverk 60 ... 42

6.4 Inventering av maskiner i Valsverk 63 ... 43

6.5 Test av modell i verksamhet ... 45

6.6 Förbättringsförslag till motorregistret ... 48

7. Analyserande diskussion ... 49

7.1 Diskussion kring tillämpning av beslutsmodell ... 53

7.2 Utvärdering av beslutsmodell ... 54

8. Slutsats ... 55

8.1 Förslag till fortsatta studier ... 55

8.2 Hur har detta arbete bidragit med ny kunskap ... 55

9. Källförteckning ... 56

Tabellförteckning

Tabell 2. Faktorer för klassificering av reservdelar med låg rörlighet ... 20

Tabell 3. Utdrag ur motorregistret 2013-04-25 ... 40

Tabell 4. Sammanställning av maskiner och kostnader på Rörverk 60 ... 42

Tabell 5. Sammanställning av inventering ... 44

Tabell 6. Test av modell med lång ledtid- uträkningar inför beslut ... 47

Tabell 7. Test av modell med forcerad ledtid- uträkningar inför beslut ... 47

Figurförteckning

Figur 2. Rätt nivå på inventarier ... 17

Figur 3 Olika metoder av reservdelsklassificeringar ... 21

Figur 4. Beslutsmodell ... 34

Figur 5. Prioritering av motorer genom klassificering ... 35

Figur 6. Väga produktionsbortfall mot lagerhållningskostnad ... 37

Figur 7 Test av beslutsmodell ... 45

1

1. Inledning

Inledningen ger läsaren en bakgrund i ämnet, sätter det i en kontext som utmynnar i syftet med detta arbete samt de avgränsningar som gjorts.

1.1 Bakgrund

Tillverkande organisationer bygger sin verksamhet runt de maskiner som producerar de varor som företaget säljer. Tillverkning kräver råvaror att bearbeta och mycket resurser. För att erhålla god produktionsekonomi gäller det att ”hushålla med ett industriföretags resurser”, Olhager (2000, sid 15). Det är viktigt att hålla hög utnyttjandegrad på maskiner. Tidigare använde många företag denna utnyttjandegrad som ett mått på framgång. De produkter som inte såldes lades i ett färdigvarulager. Under 90-talet var det många tillverkande företag som fick upp ögonen för Lean-konceptet och dess verktyg. Konceptet kommer ursprungligen från Toyota i Japan och betyder att hushålla med resurser och motverka slöseri, Liker (2009). En av deras principer beskriver hur lager är av ondo. Material i lager binder kapital och medför lagerhållningskostnader. I och med att denna våg av medvetenhet om lagrets betydelse var det flera organisationer som övergick från stora förråd till att istället köpa in vid behov.

Utvecklingen för tillverkande företag gick från att producera mot ett färdiglager till att producera mot kundorder. För att hela tiden vara konkurrenskraftiga måste företag kvalitetssäkra sina processer och arbeta aktivt med ständiga förbättringar, Bergman och Klefsjö (2007). Det gäller att ha system för att ta tillvara på den kunskap och innovativa förmåga som personalen har för att ständigt utveckla och förnya sina processer och produkter.

Denna utveckling kan enligt Bessant och Tidd (2007) ske genom både radikala och inkrementella innovationer. De förklarar radikala idéer som något helt nytt, som ingen tidigare sett eller inkrementella idéer som små förbättringar av de produkter och processer som redan finns.

För att säkerställa en jämn produktion i maskiner, säkra driften och minska risken för oplanerade stopp eller haverier är det viktigt med förebyggande underhåll. För att detta arbete ska fungera måste företaget planera och säkerställa reservdelar. Om reservdelen som krävs till produktionen saknas kan det innebära ett stillestånd. Cavalieri et al. (2008) beskriver hur stilleståndet blir en administrativ väntan under upphandling av komponenten. Ett stillestånd kan bli dyrt för företaget. Men att lagerföra alla delar som kan gå sönder kan också bli

2 kostsamt och innebära höga lagerhållningskostnader. Det är viktigt att välja vilka reservdelar som ska lagerföras och en lämplig nivå för antalet på dessa. Forskning av Sarker & Haque (2000) visar att företagens strävan att ha få produkter i sina förråd för att minska lagerhållningskostnader och risken för inkurans kan ge direkta konsekvenser på företagets försäljning om stillestånd i maskinerna blir långvariga. De företag som jobbar med Lean är extra känsliga och påverkas mer än andra organisationer då lagren redan är komprimerade, Kang & Gershwin (2007).

Cavalieri et al. (2008) påpekar att balansen mellan lagerhållningskostnad och stilleståndskostnad ofta underskattas. Det påverkar företaget och måste beaktas av inköpsavdelningen vid beslut om vad som ska finnas i lager. Därför behöver företag riktlinjer för hur arbetet ska gå till och hur beslut ska fattas om vad som ska lagerföras.

Problemet med reservdelsmotorer är att alla är mer eller mindre kritiska. Det kan vara en orsak till att det inte går att hitta någon tidigare forskning som specifikt inriktar sig på att klassificera och bedöma vilka typer av motorer som bör lagerhållas. Denna studie kan fylla det gapet och bidra med generell kunskap som inte bara kan användas av den avdelningen där fallstudien genomförts.

1.2 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att utforma en beslutsmodell för lagerhållning av motorer i ett reservdelslager för produktionssystem. I denna modell kommer det även att presenteras ett klassificeringssystem för motorer.

För att utvärdera beslutsmodellen och klassificeringssystemets användbarhet kommer dessa att tillämpas på Sandvik Materials Technology (SMT).

Frågeställningar

 Vilka faktorer bör hänsyn tas till vid beslut om lagerhållning av motorer i reservdelslager?

 Hur ska motorer klassificeras för att säkra produktionssystem?

 Vilka slutsatser rörande beslutsmodell och klassning av motorer och dess användbarhet kan dras då den tillämpas på ett företag?

3 1.3 Avgränsning

Detta projekt kommer att avgränsas genom att fallstudien kommer att utföras i kallvalsverkets verksamhet på Rörverk 60. Denna verksamhet kommer att vara i fokus och studeras i samråd med produktionschef och flödeschef. Arbetet kommer endast att avse motorernas del i produktionen, andra typer av reservdelar eller faktorer för en fungerande produktion kommer inte att betraktas. De motorer som finns i vald verksamhet har sammanställts i ett Excel dokument utifrån det befintliga Motorregistret hos SMT. Detta arbete kommer att uppdatera registret för de motorerna som finns i produktionen idag.

Den nya modellen testas på motorerna i maskin 310. Bristen av reservmotorer till denna maskin ska kartläggas och ställas mot konsekvenserna vid ett stillestånd.

Förluster som uppstår längre ner i kedjan som en konsekvens av produktionsstopp på Rörverk 60 kommer inte att ingå i studien. Kostnaden som redovisas för stillastående produktion ger därför inte en korrekt bild av verkligheten då kostnaden förmodligen är ännu större.

Hänsyn kommer inte att tas till sannolikheten för motorhaveri på grund av bristen på statistik från verksamheten bakåt i tiden.

4

2. Metod

Metodavsnittet redogör för tillvägagångssättet i detta arbete. Det beskriver vilka metoder som använts, hur arbetet genomförts och varför dessa metoder valts.

2.1 Forskningsansats

Enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (2006) bör ett forskningsprojekt vara intressant, trovärdigt och begripligt genom att sträva efter att hålla en viss relevans, det vill säga att studera sådant som är intressant även för andra. Det är också viktigt att se på undersökningsmaterialet med neutralitet när det ska analyseras samt att ha en balanserad syn på arbetet och förstå att fakta kan tolkas olika och från olika perspektiv.

2.1.1 Deduktiv och Induktiv ansats

Arbetet i ett forskningsprojekt ser olika ut beroende på vilken ansats som valts. Det vill säga om arbetet utgår från teori eller empiri. När en deduktiv ansats används betyder det att en teori eller modell testas i verkligheten och observeras för att se om den är giltig. Medan en induktivt ansats bygger på observationer, insamlad empirisk data som analyseras. Slutsatser dras för att formulera en ny teori. (Eriksson & Wiedersheim-Paul 2006; Hartman 2004)

2.1.2 Kvalitativ och kvantitativ data

Enligt Hartman (2004, sidan 273) är definitionen för kvalitativa undersökningar:

”karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärden hos en individ eller en grupp individer”. Kvalitativ data avser enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (2006) verbalt insamlade uppgifter som ger mer utrymme för nyanser. Detta gör att data kan sakna enhetlighet och precision. Kvalitativa data kan innehålla värderingar, dilemman och beslut.

De tolkas ur perspektivet social konstruktivism som betyder att de är subjektiva och uppstår i samspel mellan människor. (ibid)

Enligt Hartman (2004, sidan 207) är definitionen för kvantitativa undersökningar:

”Karakteriseras av att man undersöker den numeriska relationen mellan två eller flera mätbara egenskaper”. Kvantitativ data avser enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (2006) arbete med numeriska uppgifter så som kvantiteter och mätningar. Dessa data kan analyseras med genomsnittsmått och variation. De tolkas ur perspektivet positivism som gör det lättare att vara objektivt. För att få ett bättre faktaunderlag och resultat kan en kombination av både kvalitativ och kvantitativ metod (Tabell 1) användas. (ibid)

5

Inriktning Data Syfte Insamling Redovisning

Kvalitativ Termer Betydelser, Mening Intervju, Observation Citat, Fallbeskrivning

Kvantitativ Siffror Bestämda egenskaper Enkät, Arkiv, Intervju Tabell, Graf, Diagram

Tabell 1. Kvalitativ och kvantitativ data

2.1.3 Fallstudie

Fallstudier eller Case studies betyder att studera ett fåtal fall ur flera aspekter. Fallstudier kan användas som forskningsmetod för att illustrera eller förtydliga en funktion eller som metod vid förändringsarbeten vid organisationsutveckling. Karakteristiskt för en fallstudie är att den blir en karta som kommunicerar hur verkligheten ser ut med en stark betoning av aktörsrollen.

Det är också en översiktlig klassificering av historiska händelser. Fallstudien används framförallt när undersökningen baseras på att hitta nya begrepp och som hjälpmedel för att skapa en hypotes eller en ny teori som är svår att definiera genom mätningar eller värden.

Fallstudien ses sällan som tillräcklig för att självständigt bidra till ny kunskap som blir vetenskapligt accepterat. (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2006)

Vid fallstudier är det viktigt att fundera ut hur data ska samlas in på bästa sätt. Vad är viktigt och oviktigt? Vilka personer ska kontaktas för att få tag på relevant information. Hur ska data tolkas? Observationer kan ge större insikt/kunskap om helheten och användas som metod för att hitta meningar och sammanhang. Om det finns en modell som kan användas för tolkning av information underlättas arbetet och det blir lättare att jämföra variationer och samband.

Genom att samla in så mycket data som möjligt blir reflektioner, analys och slutsats mer korrekt. (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2006)

2.2 Metoder för datainsamling

Forskningsstudier bygger på konsten att söka information, genom ny eller specifik kunskap.

Information används för att få en bättre bakgrund till problemet och hitta redan utarbetad kunskap som det går att bygga vidare på. Det är viktigt att visa kännedom om tidigare utförd forskning på området. Primärdata är fakta som samlats in direkt från en källa genom till exempel observationer och intervjuer. Genom att själv samla in och bearbeta data kan hög trovärdighet säkerställas. Sekundärdata är fakta som samlats in genom att till exempel studera rapporter, statistik och hemsidor. Då det inte går att veta hur informationen samlats in eller bearbetats blir den inte lika trovärdig. Det finns en risk att den inte är neutral eller objektiv.

(Andersen och Schencke, 1998)

6 2.2.1 Litteraturstudier

Litteraturstudier används för att fördjupa kunskapen till valt syfte. Det fungerar som ett fundament av fakta som arbetet baseras på. Enligt Hartman (2004) används och utvecklas vetenskapliga teorier framför allt för att förklara eller förutsäga och komma närmare svaret på en fråga.

Ord, begrepp, modeller och teorier är intellektuella verktyg som kan användas för att beskriva och analysera verkligheten. Teorier syftar på vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet som är dokumenterad. De innehåller samband mellan givna faktorer och väldefinierade begrepp samt beskriver generella orsaksförhållanden. Modeller är en förenklad bild av en faktiskt eller tänkt verklighet. Förenklingen gör verkligheten hanterbar och tar endast med de mest väsentliga faktorer och samband utan att ange orsak och verkan. Tre vanliga modeller är:

verbal, schematisk och matematisk. Dessa kan med fördel kombineras med varandra.

(Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2006) En modell bör innehållsmässigt vara:

 Robust Fungera i olika miljöer

 Ha täckning/precision Täcka intresseområdet/ inte mer.

 Ha konsistens/vara komplementär Mot innehåll i andra modeller/komplettera tidigare modeller

En modell kan användas för:

 Illustration Som kommunikationsverktyg

 Konkretisering Förtydliga

 Legitimering Underlättar samordning

 Hanterbarhet Används för att pröva olika alternativ

En modell underlättar analys, diskussion och beslut. Genom att foga samman begrepp i modeller och teorier kan dessa tillämpas, testas och utvecklas. Analys, reflektion och kreativitet kan leda till kunskapsgenombrott. (ibid)

7 2.2.2 Intervjuer

Intervjuer kan användas för insamling av primärdata. De ska vara väl förberedda, rätt genomförda och bearbetade för att bidra med tillförlitligt material som kan användas för analys och slutsatser. Intervjuer är att föredra om det inte finns klara svarsalternativ och ger utrymme för mer nyanserade svar. Ett bra förarbete inför en intervju är viktigt. För att få struktur på intervjun kan den delas upp i huvudfrågor och detaljfrågor. Det är viktigt att använda sig av den kunskap som förarbetet gett och ställa relevanta frågor som för arbetet framåt. Skicka gärna frågorna i förväg för att ge den som ska intervjuas möjligheten att förbereda sig. (Andersen & Schencke, 1998)

Vid genomförandet av en intervju är det enligt Andersen & Schencke (1998) viktigt att:

 Skapa en god kontakt och förtroende genom att vara påläst i ämnet.

 Följ välförberedda frågor. Be att få spela in för att inte missa vid dokumentationen.

 Tänk på vilket språk som används och lyssna noga. Ställ följdfrågor vid oklarheter.

 Skriv ner svaren och låt det ta tid.

 Använd pauser. Det ger personen chans till eftertanke att fylla ut svar.

 Var neutral i tonläge och kroppsspråk. Var uppmärksam på vad den intervjuade säger utan att påverka, det ger en korrekt bild av vad personen tycker.

 Fråga om den intervjuade har några egna kommentarer som den vill lägga till och avsluta med att fråga om det går bra att återkomma om det dyker upp fler frågor.

Vid genomförandet av intervjun är det bra att börja med att anteckna grunduppgifter så som:

plats, tid, datum, personuppgifter för den som intervjuas, titel, bakgrund. Det är bra att bearbeta intervjun direkt efteråt. På detta sätt säkerställs ett gediget källmaterial. Materialet från en intervju ska tolkas och analyseras för att se motsättningar eller leta efter samband.

Syftet med intervjuer är att samla in material som kan bidra till lösningar eller förklaringar i arbetet. (ibid)

2.2.3 Observationer och studiebesök

Observationer utförs genom att delta i olika arbetssituationer för att uppleva och studera hur arbetet ser ut i praktiken. Det ger möjlighet att uppfatta handlingar som är svåra att kartlägga genom att ställa frågor. Svårigheten med observationer kan vara att tolka det som faktiskt sker och förstå vad en handling uttrycker. Observationer kan ske som öppna eller dolda. De dolda är att föredra för att se hur personen utför arbetsuppgifter utan risk för att denne förskönar

8 tillvägagångssättet för att den känner sig iakttagen. Det är viktigt att i förväg bestämma vem och vad det är som ska observeras. För att skapa en klar bild av det som observerats ska ett så fylligt språk som möjligt användas. Anteckningarna ska vara detaljerade, men var noga med att särskilja på vad som faktiskt observerats och egna reflektioner. Anteckningarna är datamaterial som ska ligga till grund för bearbetning och analys. Renskriv observationsanteckningar så snart som möjligt för att behålla detaljer så klara som möjligt.

Syftet med observationer är att skapa en bättre förståelse för problemställningen och hjälpa till att komma fram till ett resultat. (Andersen & Schwencke, 1998)

2.2.4 Källkritik

När en forskningsstudie genomförs och information ur olika källor ska användas bör detta göras med utgångspunkt att det som står skrivet inte alltid är sant. Material som studeras bör värderas utifrån ”Källkritiska kriteriernas krav”, som enligt Hartman (2005, sid 45) är:

 Oberoende kriterier Att data är opåverkad av informationsgivare.

Primärkällor är mer pålitliga än sekundärkällor.

 Tendenskriterier Att data inte är vinklat utan neutral.

 Samtidkriterier Att data är aktuell och inte gammal information.

Det är viktigt att kritiskt granska alla typer av källor vid insamling av information och värdera allt material som kommer att presenteras i rapporten. Materialet ska prövas för att styrka att källan är vad den utger sig för, om materialet har relevans och är att lita på. Det vill säga ”fri från systematiska felvariationer”. (Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2006, sid 167)

2.3 Metod för bearbetning av material

När material ska bearbetas kan det följa ”bevisets väg” eller ”upptäckarens väg” enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (2006, sid 54). Det vill säga att studier där känd kunskap ifrågasätts visar sig hålla eller leder till nya möjliga lösningar. De säger vidare att det gäller att hitta en balans mellan kritiskt och kreativt tänkande i undersökningsarbete. Det gäller att betrakta data genom att ifrågasätta den men också vara nyfiken och se nya möjligheter.

2.3.1 Vetenskaplighet

Vetenskaplig kunskapsbildning sker mellan teorier av dokumenterad vetenskap och insamlad data om verkligheten (empiri). Ett grundläggande problem eller en forskningsfråga vägleder hela arbetet och talar om vad undersökningen ska hantera. Genom att samla teori och empiri

9 skapas en kunskapsgrund som hanteras med stöd av vetenskaplig metodik. Det är viktigt att ta reda på vad som är känt genom att söka information och läsa teorier om det specifika ämnet för att sedan söka och utforska det som inte är känt. På detta sätt kan forskningen i bästa fall leda till ny, unik kunskap. Vetenskap kan vara fakta eller kunskap om teorier men också insikt om metoder för att ta fram kunskap. (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2006)

2.3.2 Reliabilitet

För att lita på data som samlas in vid vetenskapliga observationer måste de uppfylla krav på pålitlighet. Det betyder att experiment kan ske upprepade gånger oberoende av tid och rum eller vem som utför det och ändå utmynna i samma resultat/observation. (Hartman, 2004) I tolkande utredningar kan reliabiliteten ifrågasättas men även mätningar kan vara felaktiga.

De metoder som används för att mäta något i en undersökning måste ge stabila utslag, vara tillförlitliga och oberoende av undersökare ge samma resultat. (Eriksson & Wiedersheim- Paul, 2006)

2.3.3 Validitet

Validitet innebär att arbetet är uppbyggt på data som är relevant för att svara på frågorna i syftet. Eriksson & Wiedersheim-Paul (2006, sid 60) definierar begreppet med: ”ett mätinstruments förmåga att mäta det som man avser att det ska mäta.” Enligt Hartman (2004) gäller det att skapa giltighet vid vetenskapliga observationer genom att utföra dessa så korrekta som möjligt. Det betyder att eliminera så många omgivande faktorer som kan bidra till felkällor som möjligt. Några kända felkällor som kan underminera giltigheten på data är påverkan av omgivning, mänsklig natur och selektiv uppmärksamhet, som betyder att det är lätt att läsa in egna förväntningar i observationer.

2.3.4 Generaliserbart

Generalisering är den del av forskningsuppdraget och innebär att göra resultatet abstrakt.

Resultatet ska bedömas efter hur det kan användas externt utanför studien av andra intressenter. Det är svårare att generalisera ett kvalitativt arbete eller en fallstudie eftersom uppdragsgivare ofta vill ha ett specifikt syfte som de har nytta av. (Björklund och Paulsson, 2003)

10 2.4 Praktiskt tillvägagångssätt

Figur 1. Praktiskt tillvägagångssätt

Forskningsansatsen för detta arbete är abduktiv (leduc.se). Det vill säga att arbetet utgår från både teori och empiri, med inslag av både kvalitativ och kvantitativ data. Kvalitativ data som arbetet grundas på är litteraturstudier och empiriska undersökningar. Arbetet kommer att utgå från befintliga modeller för klassificering av reservdelar. Dessa kommer att studeras för att ligga till grund för en egen beslutmodell för inköp och lagerhållning av motorer. Arbetet kommer att utföras som en fallstudie i samarbete med Motorförrådet på Sandvik SMT där modellen kan testas i praktiken.

Datainsamling i detta arbete kommer att göras genom litteraturstudier, intervjuer, och observationer/studiebesök. Dessa utförs med syfte att få fram verksamhetsspecifik information och samla in gediget material av primärdata till resultatdelen som sedan ska ställas mot kända teorier om klassificering av reservdelar. Intervjuerna, observationerna och studiebesöken har utförts på SMT, hos motoransvarig på BillerudKorsnäs och genom telefonkontakt med motoransvarig på Stora Enso. Detta för att jämföra likvärdig verksamhet, det vill säga andra motorförråd för att se hur de är uppbyggda och hur deras arbetsprocesser ser ut. Observationer och studiebesök har utförts genom att delta i det dagliga arbetet på Motorförrådet och Valsverket för att lära känna dess styrkor och svagheter.

Publicerade vetenskapliga artiklar och annan litteratur räknas som forskning och beprövad kunskap. Det är mot denna som insamlad primär- och sekundärdata ska relateras och sedan resultera i ett förslag på en modell för beslut om inköp och lagerhållning i reservdelslager.

Litteraturstudien i detta arbete används för att söka teorier och modeller genom böcker och vetenskapliga artiklar som ska ligga som kunskapsbas för att uppfylla syftet. Valda delar kommer att presenteras i den teoretiska referensramen som arbetet utgår ifrån. Detta underlättar för läsaren och ger kännedom om ämnet. Litteraturstudierna genomförs också för

Inledande Litteraturstudier

•Bakgrund

• Syfte

• Sammanställa tidigare forskning

Inledande Empiriska Studier

•Motorförråd på Sandvik, Korsnäs och Stora Enso

Ingående Litterturstudier

•Klassificerings- modeller

• Lagerhållning

• Produktionsbortfall

Empiriska Studier Utformning av beslutsunderlag

•Utforma modell

• Förklara modell

• Testa modell

Validering av modell

•Analyserande diskussion

•Slutsatser

•Förslag till fortsatta studier

11 att ligga till grund för de empiriska undersökningar som kommer att genomföras. Delar av den presenterade teorin ligger till grund för modellen. Modellen är enkel och det bör bidrar till dess användbarhet.

Informationen som detta examensarbete bygger på är hämtad från böcker, artiklar, uppsatser och internetsidor. Sökningen har gjorts i databaser som Google Scholar, Libris, DiVA och Science Direct via biblioteket på Högskolan i Gävle. Vid sökningen efter vetenskapliga artiklar användes sökorden: ”spare parts”, ”spare part inventory” I de artiklar som verkade relevanta och intressanta användes också referenslistorna för att söka andra sakkunniga på området.

Den empiriska studien startade genom ett intresse för verksamhetsoptimering och arbete med ständiga förbättringar. Sandvik är ett välkänt företag och viktigt för hela regionen och därför intressant att studera. Vid ett samtal med chefen för Centralförrådet på Sandvik diskuterades lämpligt område för studien. Motorförrådets verksamhet bestämdes som lämplig avgränsning.

Valet av företag för inledande empiriska studier grundar sig på författarnas tidigare kännedom om verksamheterna samt att de har motorförråd. Lönne Scandinavia valdes ut eftersom fallstudien utförs på Sandvik och de är en leverantör av motorer till dem.

Eftersom motorer alltid är mer eller mindre kritiska kommer modellerna att modifieras och ändras för att passa just denna kategori av reservdel. Dessa ändringar kommer att göras efter den information som samlats in. Det kommer att presenteras ett förslag på ett beslutsunderlag för inköp och lagerhållning av motorer. Detta förslag kommer att testas i praktiken på vald maskin i Valsverket. Testet kommer att ligga till grund för diskussion, analys och slutsats och stödjas av de vetenskapliga teorier som presenterats tidigare.

Materialet har bearbetats genom insamling av fakta från flera källor som varit oberoende av varandra. Relevant data/dokumenterad vetenskap har samlats in, jämförts mot varandra samt ifrågasatts mot insamlad empiri för att stärka både reliabilitet och validitet i arbetet.

Artiklarna som lästs är publicerade vetenskapliga artiklar. Detta innebär att de inför publicering blivit granskade av andra forskare för att bedömas som relevanta och trovärdiga.

De är också värderade efter hur nya de är, det vill säga att de innehåller aktuell information.

De personer som valts ut och intervjuats är de med längst erfarenhet på området i samtliga företag. De har arbetat länge med motorer och har djup kunskap på området.

12 Detta förhållningssätt till insamlat material säkerställer dess relevans som grund till det slutliga resultatet och ökar möjligheten till trovärdiga tolkningar/lösningar. Genom att söka fakta från så många källor som möjligt och besöka företag med motorförråd i olika branscher byggs modellen som presenteras generellt för att vara användbar i olika organisationer.

Hög tillförlitlighet på materialet har säkerställts genom fokus på objektivitet, att inte ställa ledande frågor och få den tredje parten att känna sig bekväm i samtal. De intervjuade har fått ta del av den insamlade informationen och ge sitt godkännande av materialet som dokumenterats så det överensstämmer med uppgifterna som de har lämnat. Genom att svaren har kontrollerats av källan har feltolkningar eliminerats och reliabiliteten stärkts.

För att styrka validiteten i arbetet har BillerudKorsnäs, Stora Enso och Sandvik kontaktats.

Svaren och resultaten från de tre källorna har jämförts och sammanställts och därför är resultaten inte baserade på en specifik verksamhet utan ska gälla för alla. Detta innebär att en verksamhets avvikande faktorer inte styr projektets riktning. Därför anses modellen innehålla rätt mätvärden då de valda parametrarna baseras på tillverkande industri och inte enbart på ett företag. Då det inte finns någon personlig vinning att erhålla från resultatet av studien anses observationerna ha gjorts utan att personliga förväntningar har påverkat utfallet.

Generaliserbarheten har garanterats genom att flera källor ligger till grund för resultatet.

Modellens utförande bidrar till att den är användarvänlig och lätt att förstå. Parametrarna som ska föras in i modellen för att generera ett beslut finns med största sannolikhet redan dokumenterad inom företaget. Det handlar om att kartlägga dem och sätta dem i rätt kontext till varandra. I målet med modellens design ingick generaliserbarhet och detta har påverkat arbetet. Modellens design anses uppnå målet och fungera utanför denna studies ramar.

Rapportens struktur

Avsnitt 1. Introduktion, ger bakgrund till syftet och dess avgränsningar.

Avsnitt 2. Metod, presenterar forskningsansats och metoder som valts.

Avsnitt 3. Teoretisk referensram, redogör för teorier och inspirerande modeller.

Avsnitt 4. Inledande empiriska studier, presenterar valda företags verksamhet.

Avsnitt 5. Beslutsmodell för inköp och lagerhållning av motorer, presenterar modell Avsnitt 6. Fallstudie, utförd på SMT för att testa och validera modellens användbarhet.

Avsnitt 7. Analyserande diskussion, diskuterar resultat mot vald teori.

Avsnitt 8. Slutsats

13 2.5 Kritisk granskning av metod

I tolkande utredningar som bygger på kvalitativ data och fallstudier kan reliabiliteten ifrågasättas. Det är svårt att garantera att de metoder som används i denna typ av undersökning alltid ger stabila utslag, alltid är tillförlitliga och ger samma resultat oberoende av undersökare. Det går inte att säkerställa att allt material som studerats fyller de källkritiska kraven. Det vill säga att data är opåverkad, neutral eller ”fri från systematiska felvariationer”

(Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2006, sid 167). En fallstudie ses sällan som tillräcklig för att självständigt bidra till ny kunskap. Därför har detta arbete valt att bygga modellen efter teorier och inledande empiriska studier för att sedan testa den. Tillförlitligheten har säkrats genom att studera ämnet ifrån så många infallsvinklar som möjligt och kontakter med flera personer med djup kunskap från flera olika organisationer.

Vid vetenskapliga observationer ska dessa genomföras så korrekt som möjligt. Några kända felkällor som kan underminera giltigheten på data är påverkan av omgivning, mänsklig natur och att det är lätt att läsa in egna förväntningar i observationer och intervjuer. Trots att metodik studerats inför både intervjuer och observationer kan det ha uppkommit svagheter vid genomförandet. Inför intervjuer har frågor förberetts men det har många gånger ställts följdfrågor och samtalen har fortsatt utanför protokollen efter avslutad intervju. Detta har lett till djupare kunskap i ämnet och det har varit positivt för arbetet i stort men det kan också ha påverkat objektiviteten. Observationer har inte utförts dolda. Det kan ha påverkat respondenternas svar eller deras sätt att utföra sina arbetsuppgifter. Det går inte att garantera att alla intervjuer/observation skulle utmynna i exakt samma resultat. Även här har detta arbetats bort genom att medvetet studera tre olika organisationer och av det faktum att modellen inte ger konkurrensfördelar till någon specifikt företag utan försäkrar optimal produktion och minskar eventuella bristkostnader oavsett vem som använder den.

För att erhålla så trovärdigt resultat som möjligt har litteraturen till detta arbete valts med omsorg. Artiklarna som sökts fram har varit sådana som varit tillgängliga genom de sökvägar som använts. Detta kan dock ha bidragit till att relevanta artiklar har missats. Av de artiklar som lästs inför arbetet har flera av dem påpekat att det saknas forskning på de reservdelar som rör sig sällan och slumpmässigt. Det vore märkligt om det inte finns någon som försökt närma sig detta. Det har dock inte gått att hitta något liknande arbete genom de sökvägar som använts. De vetenskapliga artiklarna har varit på engelska och av teknisk karaktär de har ibland varit svåra att översätta och tolka. Detta kan ha påverkat förståelsen för en del av texterna men bör inte ha påverkat resultatet i detta arbete.

14

3. Teoretisk referensram

Teoriavsnittet redogör för olika befintliga teorier och klassificeringsmodeller.

Dessa presenteras för att ligga till grund för en ny beslutsmodell gällande reservdelen Motor för att svara mot syftet.

3.1 Motorer

En motor är en maskin som omvandlar elektrisk energi till mekanisk. (ne.se)

Elektriska motorer kan grovt delas upp i likströmsmotorer och växelströmsmotorer. Förr var det vanligare att likströmsmotorer användes i maskiner för att det var lätt att reglera likström.

En likströmsmotor har ett bättre startmoment och de är effektivare. Med den teknik som fanns var likströmsmotorn oslagbar när det gällde att driva maskiner. Nackdelen med en likströmsmotor är att den kräver underhåll så som kolkontroller, byte av kol och rengöring.

Detta bidrar till underhållskostnader. (Sandvik, 2013 A)

På 90-talet utvecklades växelströmsmotorer med frekvensomriktare för varvtalsreglering.

Dessa kräver nästan inget underhåll förutom lagerbyte efter ett visst antal timmar. I dag används nästan uteslutandes växelströmsmotorer i produktionsanläggningar. En frekvensomriktare ändrar frekvensen på växelströmmen till motorn så att den kan arbeta med olika effekter. Det betyder att det går att styra hur motorn arbetar efter behov. (Sandvik, 2013 A)

Om en motor blir överhettad (brinner) så finns det två alternativ, antingen skrotas den eller så lagas den. Om den lagas måste motorn lindas om. Det går i princip att linda om alla typer av motorer. En tumregel för standardmotorer är att det inte lönar sig att linda om motorer under 55 kW. Som exempel kan en motor lindas om till en kostnad av cirka 100 000 kronor medan det går att köpa en ny energieffektiv motor för 110 000 kronor. Dessa siffror visar snabbt att det inte lönar sig att reparera en gammal motor. (Sandvik, 2013 A)

3.1.1 IEC standard

IEC står för International Electrotechnical Commission och är en internationell standard för all elektronik och elektroteknik. Standarden innebär bland annat att alla fästen till produkter tillverkas enligt samma mått utifrån ett förbestämt basutbud. Dessa förbestämda mått gör att alla delar passar alla maskiner och ökar konkurrensen på marknaden. (iec.ch)

15 3.2 Ledtid

Definitionen av ordet ledtid är tiden från en beställning tills att varan har levererats. Ledtid kan därför förklaras som kundens totala väntetid. Ledtiden består av flera olika delar som inkluderar olika aktiviteter och beskrivs enligt följande av Lumsden (2006):

3.2.1 Ledtidsanalys

”Ledtidsanalys innebär att på ett strukturerat sätt analysera ett informations- eller materialflöde med syfte att minska den totala tiden i flödet.” (Oskarsson et al. 2006, sid 209) Målet med ledtidsanalys är att hitta alternativa lösningar. Lösningarna är situationsberoende och individuella för varje fall. För att hitta de bästa lösningarna krävs det ofta arbete och eftertanke. (Oskarsson et al. 2006)

3.3 Underhåll

Cavalieri et al. (2008) intervjuade underhållspersonal samt chefer och kom fram till att många företag underskattar behovet av en ordentlig ledningspolicy för ”MRO - Maintance, Repair and Operation”.

Enligt Ghodrati & Kumar (2005) bör reservdelsbehovet prognostiseras baserat på tillförlitlighet och karakteristiska egenskaper som finns i miljön runt omkring där maskinen är verksam. Dessa faktorer ger villkor för den mest effektiva strategin för att förhindra oplanerade stopp enligt författarna.

Tillverkare eller leverantörer rekommenderar underhållsprogram för motorer baserat på deras ålder utan att ta hänsyn till den operativa miljön som komponenten eller maskinen ska arbeta i. Saknaden av hänsyn till utomstående faktorer leder till oplanerade stopp och komponentfel.

För att få det optimala lagret av reservdelar måste miljön tas med i beräkningen. (Ghodrati &

Kumar, 2005; Ghodrati et al. 2012)

 Order Tiden för ordermottagning och orderbehandling

 Planering Tiden för planering

 Ingenjörsarbete Ev. kundanpassning

 Bearbetning Formförändringar inkl. ev. montering (genomloppstid)

 Distribution Förflyttning

16 Underhållsarbete och reservdelshantering kan styras utifrån en fastlagd policy i organisationer. För att få fram rätt siffror att använda i policys är man beroende av statistik med gamla uppgifter. Dessa kan vara svåra att hitta och saknas ofta enligt Porras & Dekker (2007).

För att hålla systemen och maskinerna igång kontinuerligt bör hänsyn tas till följande faktorer: underhåll, tillgång till service, reparationer, reservdelar och leveransservice (organisatoriska aspekter, fart, kunskap). Alla dessa faktorer påverkar varandra och om en ändras så ändras villkoren för alla. (Ghodrati et al. 2012)

3.4 Reservdelar och lagerstyrning av reservdelar

Reservdelslager hålls som skydd mot långvariga driftstopp genom tillgången av artiklar som ersätter specifika delar av produktionen. (Kennedy et al. 2001; Ghodrati et al. 2012)

Genom att styra reservdelar förbättras produktiviteten. Det reducerar tomgångskörning på maskiner och ökar utnyttjandet av resurser. Reservdelsstyrning är ett komplext problem och kräver en exakt analys av alla villkor och faktorer som påverkar valet av lämpliga modeller för att förse produktionen med reservdelar. (Ghodrati & Kumar, 2005)

Målsättningen med att lagerhålla reservdelar och reservdelsstyrning ska enligt Hagberg &

Henriksson (1995) vara att få så låg totalkostnad som möjligt. Totalkostnaden inkluderar kostnader för lagerhållning, administration och olika former av bristkostnader. De påpekar också att det är bra att göra totalekonomiska överväganden vid valet av vad som ska lagerhållas. Detta innebär en bedömning av vad det kostar att lagerhålla artiklarna samt vad det kostar att inte lagerhålla dem.

Kostnaden för att lagerhålla reservdelar består enligt Hagberg & Henriksson (1995) av:

• Kostnader för bundet kapital

• Kostnader för fysiska lagerhantering

• Lagerlokals- och utrustningskostnader

• Kostnader för lagrat gods till exempel: svinn, inkurans, skador och försäkring

• Administrations- och inventeringskostnader

17 Lagerstyrning av reservdelar är nödvändig för många organisationer då stora lager kan leda till höga lagerkostnader. Om reservdelen inte finns i lager kan de ha stor påverkan på den operativa verksamheten och bidra till stillestånd. Med rätt lagermodell kan pengar sparas och servicenivåerna förbättras. (Porras & Dekker, 2007)

För att underlätta arbetet i ett lager och hantering av reservdelar kan artiklar delas in efter varu- eller materialgrupp där varugruppen anger vilken typ av reservdel det är. Denna uppdelning används speciellt när delarna har fått ett artikelnummer som kan kopplas ihop med en viss anläggningsdel, som kan sökas i förrådssystem eller som finns på en speciell hylla.

Detta system kan användas av fler om systemet har en generell standard. Då kan organisationer samarbeta och utnyttja samma lager till exempel. (Hagberg & Henriksson, 1995)

Med höga krav på fungerande materialflöden blir reservdelar en naturlig del av lagren. Ibland väljer företag att placera denna typ av lager hos en leverantör för att själva slippa ta kostnaden för dessa speciella delar. (Huiskonen, 2001).

Cavalieri et al. (2008); Hagberg & Henriksson (1995) presenterar en modell (Figur 2) som visar att rätt nivå på inventarier är en kompromiss mellan lagerhållningskostnader och stilleståndskostnader.

Figur 2. Rätt nivå på inventarier

Efterfrågan från kund driver lagernivåer i färdiglager och pågående arbete i produktionsprocesser. Men i system för lagerstyrning finns det inget som talar om vad som driver efterfrågan. Effektiv lagerstyrning av reservdelar är viktigt för att stödja underhållsavdelningen och som skydd mot maskinhaveri. (Cavalieri et al. 2008)

Kostnader för inköp och lagerhållning är inte de enda kostnaderna som bör förknippas med reservdelar. Stillestånd på grund av brist på reservdelar kan även orsaka dolda kostnader som

18 också måste räknas in. De menar att ett stillestånd innebär: administrativ tid, leveranstid av reservdel, reparationstid och uppstart av maskin. (Cavalieri et al. 2008)

”För att få en enhetlig och effektiv hantering bör all beställning och expediering av reservdelar och material som är registrerat i förrådssystemet ske via centralförråd” Hagberg

& Henriksson (1995, sid 13).

Skillnaden på ett förråd och ett reservdelsförråd är att ett förråd innehåller förbrukningsmaterial medan reservdelsförrådet innehåller reservdelar som försäkrar produktionen mot driftstopp (Hagberg & Henriksson, 1995; Kennedy et al. 2001). Ett vanligt förråd har krav på sig att omsätta materialet i det med en bestämd hastighet men i ett reservdelsförråd kan materialet liggande längre utan att röra på sig. Ofta sätts lagernivåer utan modeller och baseras bara på expertutlåtanden enligt Porras & Dekker (2007).

Produktionsstopp på grund av reservdelsbrist kan leda till allvarliga konsekvenser och bli dyra enligt Sarker & Haque (2000). Underhållsavdelningar i produktionssystem lagrar gärna mycket i reservdelslager för att säkerställa tillgänglighet, men dessa lager binder kapital.

Underhållsavdelningar bör därför arbeta med att fastställda rutiner för lagernivåer av reservdelar.

Efterfrågan på reservdelar kan vara väldigt sporadiskt och svår att förutse enligt Huiskonen (2001). Reservdelar som är speciella beställs ofta med ”producera-efter-order” principen. Då kan ledtiderna bli långa, priserna höga och delarna finns sällan på lager hos leverantören.

Elektriska motorer är ett exempel på denna typ av reservdel. (ibid).

Vid inköp av elektriska motorer måste reparationskostnader jämföras med om det är mer lönsamt att byta hela delen. Ghodrati et al. (2012) nämner växlar, lager och elektroniska delar som exempel på komponenter där hela delen byts ut. En reparerad del kan ibland vara sämre och inte lika bra som en ny del och kan då skapa problem. (Ghodrati & Kumar, 2005)

Reservdelar hanteras på samma sätt som andra lagerförda artiklar trots sin låga efterfrågan.

Huiskonen (2001) ser problem med den typen av lagring då det inte finns tillräckligt med fokus på reservdelarnas karaktär. Kraven på reservdelar skiljer sig mot andra artiklar. De nya datasystemen möjliggör för avancerade modeller och uträkningar av lagernivåer. Men trots

19 utvecklade datasystem krävs det fortfarande att brukarna av systemet väljer rätt kontrollparametrar. I och med detta är klassificering av viktigare än någonsin. (ibid)

Idag finns det flera typer av datoriserade lösningar för lagerhållning. Men kunskapen om hur beslut ska fattas ligger ändå hos människan då datorprogram inte kan tänka själv. Cavalieri et al. (2008) föreslår en beslutsmodell i fem steg som kan användas vid inköp av reservdelar:

(1) Part coding Kodningen av underhållsreservdelar bör innehålla: teknisk information, varusort, leverantör, plats i lagret

(2) Part classification Klassificering kan se olika ut men bör innehålla grundläggande information för rätt lagerhållning.

(3) Part demand forecasting Eftersom reservdelar kan stå stilla länge utan att de används krävs det speciella prognoser för dessa.

(4) Stock management policy Organisationer måste ha en lagerhållningspolicy speciellt för reservdelar

(5) Policy test and validation Varje organisation bör granska och validera resultatet vid användning av beslutsordningen och ändras den om det behövs.

3.5 Kritiska artiklar

Den viktigaste egenskapen hos reservdelar är den kritiska faktorn, det vill säga klassificering av reservdelar utifrån deras betydelse för produktionen. Cavalieri et al. (2008) definierar den kritiska graden som utrustningens betydelse för att upprätthålla produktion på ett säkert och effektivt sätt. Klassificering av utrustning används för att ge bevis för att de kritiska reservdelarna förtjänar mer uppmärksamhet och bör hållas i lager. Hur kritisk en del är bestäms av konsekvenserna som kommer av ett haveri om en reservdel inte finns, Huiskonen (2001). Dagens krav på resultat och avkastning i företag har gjort reservdelsfrågan viktig och ett sätt att överleva i hård konkurrens. Det är viktigt att ledningen är medveten om detta, Wagner & Lindemann (2008).

Beroende på vart leverantörer ligger och vilken man väljer att köpa ifrån så klassas delarna olika, Ghodrati et al. (2012). Om ett svenskt företag beläget i Gästrikland köper från en leverantör belägen i Hofors till priset av 100 kr och ledtid på en dag så kanske inte delen är kritisk men om vi väljer en leverantör i Kina till priset av 75 kr och en ledtid på två veckor så blir delen kritisk. Dessa siffror måste jämföras med lagerhållningskostnaderna för att se vilken som är det bästa alternativet. Med en ledtid på en dag kanske artikeln inte behöver lagerhållas.

20 Kennedy et al. (2001) föreslår samarbeten med lokala leverantörer för att få snabba leveranser.

3.6 Klassificeringsmodeller

Klassificering av reservdelar kan hjälpa organisationer att skapa underlag för vilka reservdelar som ska köpas in och lagerhållas. Målet med klassificeringen är att dela in reservdelar i olika kategorier efter hur kritiska de är genom att bygga modeller som talar om vilka faktorer som ska tas med i dessa beräkningar. Klassificering byggs genom befintlig kunskap och gör en grov uppdelning av olika typer av reservdelar. De som bör utredas vidare är specifika och strategiska reservdelar till exempel motorer.

För att göra en korrekt styrning och uppföljning krävs det att artiklarna i lagret är klassificerade på olika sätt. Klassificeringen gör att arbetet kan ske utan alltför omfattande arbetsinsatser då det är svårt att styra alla. Anledningen till att det finns olika typer av klassificering är att de ska fylla olika syften. Klassificeringen identifierar även rätt sak på rätt lagerplats och vilken optimeringsmetod som ska väljas för att bestämma lagerkvantiteter.

(Hagberg & Henriksson, 1995)

Bacchetti & Saccani (2012) har studerat 25 artiklar om klassificering av reservdelar. Tabell 2 redovisar vilka faktorer som använts för reservdelar med låg rörlighet.

Artikel

Delens Kostnad/

värde

Kritiska delar

Leverans faktorer

Efterfrågan Volym/

Värde

Efterfråge- variation

18 x

19 x x

20 x x x x

21 x x x x

22 x x x x

23 x x x

24 x x x

Tabell 2. Faktorer för klassificering av reservdelar med låg rörlighet

21 Enligt Figur 3 finns det två olika metoder som kan användas för klassificering: kvantitativ eller kvalitativ, Cavalieri et al. (2008); Braglia et al. (2004); Bacchetti & Saccani (2012);

Huiskonen (2001).

De kvantitativa metoderna bygger på siffror med bestämda värden medan de kvalitativa metoderna bygger på att klassificera hur kritisk en reservdel är genom en grov bedömning eller genom ett poängsystem.

Figur 3 Olika metoder av reservdelsklassificeringar

3.6.1 Kvantitativa modeller

Den mest kända och använda klassificeringen är ABC-klassning, Huiskonen (2001); Cavalieri et al. (2008); Bragila et al. (2004); Bachetti & Saccani (2012). Metoden baseras på uträkningar samt siffror och är en analys av årlig förbrukning, inköpskostnad eller volymvärde.

Många industrier använder klassisk ABC-klassificering enligt Paretoprincipen för att hantera lagerstyrnings problem. Begränsningen med denna metod är att den ofta bara styrs mot en parameter. Detta gör att det inte går att skilja ut att olika reservdelar har olika styrparametrar för inköp och lagerhållning. (Braglia et al. 2004)

22 Enligt Braglia et al. (2004) sker reservdelsstyrningen i industrier i tre steg:

(1) Genom en feleffektsanalys för att hitta de som är kritiska.

Endast de som ses som kritiska här analyseras vidare.

(2) ABC-analys enligt Paretos princip för att gradera de kritiska reservdelarna ytterligare.

den mest använda i många organisationer är:

A-klass Mycket Viktig B-klass Viktig

C-klass Mindre viktig

(3) Utvärdering och eventuell revidering av lagernivåer för olika typer av reservdelar.

Volymvärde (ABC)

I reservdelsförråd med många artiklar kan det vara svårt att styra alla på ett noggrant sätt. Då gäller det att välja ut de väsentligaste och sedan koncentrera styrinsatserna på dessa. Ett sätt att välja de väsentliga är genom en volymvärdesanalys. (volymvärde = senaste årets

förbrukning multiplicerat med priset). Detta innebär att man sortera artiklarna efter

volymvärde. Klassificeringen fungerar oftast bra då en liten andel av artiklarna nästan alltid svarar för en stor del av det totala volymvärdet.

Formeln brukar resultera i följande fördelning:

A= 10-20% av antalet artiklar som svarar för det största volymvärdet.

B= de följande 10-30% av antalet artiklar med störst kvarvarande volymvärde.

C= resten.

För artiklar med mycket låg förbrukning till exempel vart femte år används en genomsnittsförbrukning. Artiklar som är klassade som A-artiklar ägnas de största styrinsatserna där nya ekonomiska optimeringar sker 2 ggr/per år. De som klassificeras som B-artiklar optimeras en gång per år och för C-artiklarna så görs inga optimeringar. (Hagberg

& Henriksson, 1995)

Då antalet kontrollparametrarna ökar räcker inte längre ABC-analysen till. (Huiskonen, 2001) En annan kvantitativ metod är konstruerad av Mukhopadhyay et al. (2003) men presenteras av Cavalieri et al. (2008), den heter FSN och är en analys av efterfrågan. Denna metod baseras på hur ofta reservdelen rör på sig i ett lager. F =fast moving, S=slow moving, N=non moving.

23 Delar som är relaterade till utrustning valde Porras & Dekker (2007) att klassificera enligt kritiska koder med tre kategorier: Hög (H), Medium (M) och Låg (L)

H: Om tillgänglighet saknas på detta material blir det dyra stillestånd och kan vara fara för personskador. Risktagning vid beställning kan inte rättfärdigas.

M: Otillgänglighet på dessa material kan resultera i produktionsbortfall. Men ingen risk för personskador och en beräknad risk beställning kan tas.

L: Otillgänglighet på dessa skapar inte stillestånd eller risk för personskador.

Klassificering utifrån förbrukning är en metod som kan användas som beräkningsmetod för att kunna optimera sitt förråd. ”Uppdelningen är nödvändig, eftersom de matematiska optimeringsmetoder som används är beroende av hur förbrukningen ser ut”. (Hagberg &

Henriksson 1995, sid 11) De grupper som författarna rekommenderar är:

försäkringsreservdelar, förbrukningsreservdelar och förbrukningsmaterial.

Försäkringsreservdelar är delar som lagerhålls som en försäkring mot dyra driftstopp. För dessa reservdelar gäller det att avgöra om delen ska köpas in eller inte. Enligt Hagberg &

Henriksson (1995) ska delen lagerhållas om den sannolika kostnaden för produktionsbortfall under maskinens återstående livslängd överstiger den sannolika kostnaden för lagerhållning adderat med den sannolika kostnaden för inkurans. Med Förbrukningsreservdelar gäller samma uträkning som vid försäkringsreservdelar men här måste man ta ställning till vilket antal som ska ligga på hyllan genom att analysera totalkostnaden, det vill säga summan av förväntad bristkostnad, förväntad lagerhållningskostnad och förväntad inkuranskostnad utifrån olika typer av policys (en reserv till tio i bruk, alltid två i förrådet). För att hitta rätt nivå för förbrukningsmaterial är det vanligt att använda sig utav partiformning. Partiformning är när varor införskaffas i stora mängder vid ett tillfälle trots att det inte finns ett direkt behov av produkterna. Valet av partiformning kan se olika ut. Ett exempel är att ha en konstant inleverans efter ett visst antal dagar.

3.6.2 Kvalitativa modeller

En kvalitativ metod baseras på information och faktorer som kostnad, lagerhållningskostnad och stilleståndskostnad.

Braglia et al. (2004) finns det två huvudtyper av metoder för dessa klassificeringsmodeller:

”Reliability centred maintenance (RCM)” och ”Analytic hierarchy process (AHP)” RMC ger möjlighet att på ett praktiskt och strukturerat tillvägagångssätt få fram en underhållsstrategi för varje reservdel och dess felorsaker i ett produktionssystem. Några faktorer som kan tas

24 med när reservdelar ska klassificeras är: säkerhet, underhållskostnad, produktionsbortfall och bristande kvalitet. RMC bygger på beslutsdiagram där det fattas beslut genom att följa noder genom ett diagram. Detta kan vara svårt eftersom det bygger på antaganden och bedömningar.

Problem som kan uppstå är överväganden om: valen vid noderna kan svaras med åt två håll, oftast måste fler faktorer bedömas och dessa är ofta immateriella och svåra att värdera.

Enligt Braglia et al. (2004) presenterades AHP för första gången av Saaty (1980, 1982, 1990) som ett verktyg för beslutfattande när det ska vägas in många faktorer samtidigt. Den organiserar de kritiska faktorerna av ett problem i en hierarkisk struktur genom en serie enkla jämförelser och ranking. Detta sätt hjälper till att komma fram till beslut och visar också varför valet gjorts. AHP är mer än 30 år gammal men används ändå ofta som teknik för beslutsfattande. De viktigaste med denna metod är att den gör det möjligt att ta itu med ett problem på ett grundligt sätt som tar hänsyn till flera faktorer på flera nivåer till exempel när reservdelar ska klassas som kritiska. Metoden ger möjligheten att hantera ett stort antal alternativ enkelt genom jämförelser. Metoden kräver inte heller kvantitativ data och detta underlättar för beslutsfattare och gör det möjligt att bedöma immateriella kriterier. Om det finns kvalitativ data tillgänglig för vissa faktorer så kan de lätt användas i en hierarkisk tabell.

Idag finns till och med AHP med som en del i vissa mjukvaruprogram för beslutsprocesser.

Braglia et al. (2004) utvecklade ett verktyg (MASTA) som snabbt och lätt ska kunna användas av underhållschef/personal. Verktyget hjälper organisationer att hålla rätt lagerhållningspolicy för olika typer av reservdelar. Lagerstyrning av reservdelar i industrin är komplex på grund av svårigheter att samla information och valet av hur många faktorer som ska tas med i beräkningarna. Braglia et al. (2004) presenterar ett klassificeringssystem som bygger på flerfaktoranalys av reservdelar. De visar först tre beslutsdiagram som hjälper till att klassificera reservdelarna som mer eller mindre kritiska. Sedan har de byggt fyra förenklade AHP modeller som analyserar en reservdel genom 16 faktorer som graderas i en tregradig skala: Kritisk, Viktig och Önskvärd. Dessa kartlägger förutsättningarna för:

 Hur kritisk reservdelen är för produktionsenheten

 Leveranskriterier

 Lagerhållnings parametrar

 Användningsfrekvens

Cavalieri et al. (2008) presenterar en kvalitativ modell: VED som gjorts av Mukhopadhyay et al. (2003). Denna modell är utvecklad i samarbete med experter på underhållsfrågor. VED