• No results found

Simmons - Diffetential Equations with applications and Historical Notes Kapitel 3 H¨ar behandlas linj¨ara ekvationer av andra ordningen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Simmons - Diffetential Equations with applications and Historical Notes Kapitel 3 H¨ar behandlas linj¨ara ekvationer av andra ordningen"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UPPSALA UNIVERSITET L ¨ASANVISNING 2

MATEMATISKA INSTITUTIONEN Ordin¨ara differentialekvationer Civilingenj¨orsutbildning

L ¨ASANVISNINGAR till G. Simmons -

Diffetential Equations with applications and Historical Notes Kapitel 3

H¨ar behandlas linj¨ara ekvationer av andra ordningen. I Endimensionellanalys tr¨affade vi p˚a dem som hade konstanta koefficienter - visade att det alltid gick att hitta en homogen l¨osning till dem (svarar mot avsnitt 17 h¨ar) samt l¨arde oss g¨ora ansatser f¨or att l¨osa vissa inhomogena ekvationer (avsnitt 18). Vi behandlar h¨ar linj¨ara ekvationer i allm¨anhet - observera dock att det inte finns n˚agon generell metod att l¨osa dessa, ens i det homogena fallet. Man f˚ar unders¨oka varje ekvation f¨or sig och experimentera f¨or att till att b¨orja med finna en homogen l¨osning.

D¨arefter ger metoden i avsnitt 16 ett s¨att att finna en annan, oberoende l¨osning och den relaterade metoden i 19 visar hur man sedan kan f˚a fram den inhomogena l¨osning som beh¨ovs f¨or en fullst¨andig beskrivning av situationen. N¨ar det g¨aller den teoretiska analysen s˚a har vi ett exempel p˚a hur begreppsapparaten fr˚an den linj¨ara algebran: linj¨arkombination, linj¨art oberoende, bas och dimension, kan anv¨andas f¨or att klarg¨ora situationen och samtidigt pekar h¨an mot vad som (f¨ormodligen) g¨aller f¨or linj¨ara ekvationer av godtycklig ordning.

Utg˚ar: avsnitten 20, 21, 22 och 23.

Rekommenderade problem:

14: 1, 3, 4 a), 6 a), f), 9, 10.

15: 1, 2, 3, 6 a), d), 8.

16: 3, 4, 5, 6, 8, 9.

19: 3, 6 d), e).

References

Related documents

Visa att denna information tillsammans med en av Maxwells ekvationer ¨ ar tillr¨ acklig f¨ or att best¨ amma den totala laddningen Q inuti

Men det kan vara illustra- tivt att kika p˚ a l¨ osningarna med Gauss sats d¨ ar man m˚ aste hantera singulariteten, som i detta fall inte ¨ ar en linjek¨ alla..

materialets v¨ armekonduktivitet ¨ ar λ (notera att vi inte ¨ ar intresserade av den tidsberoende l¨ osningen som g¨ aller fram till station¨ arl¨ osningen).

Betrakta det tv˚ adimensionella problemet med tv˚ a punktladdningar (+q och −q) l¨ angs y-axeln p˚ a avst˚ andet a fr˚ an varandra. Det finns inga andra

Det inses relativt l¨ att att volymen som innesluter massa ¨ ar klotet med radie r (med r i omr˚ ade 2) minus den innersta tomma klotets volym (den innesluter ju ingen massa)...

Ekvivalent med detta ¨ ar att om man l¨ agger ett yttre tryck σ p˚ a ett material, kommer dess polarisation P att ¨ andras. Alla ferroelektriska material ¨ ar piezoelektriska, men

Resonemang, inf¨ orda beteck- ningar och utr¨ akningar f˚ ar inte vara s˚ a knapph¨ andigt presenterade att de blir sv˚ ara att f¨ olja.. ¨ Aven endast delvis l¨ osta problem kan

vända till naturen — ,för att sedan med förnyade kralfter gå tillbaka till den verksamhet åt vilken de dock ägna le­.. jonparten av