4
Johanna Andersson Malin Ekman
Miljöredovisning
En studie av sex kommuner i Värmland
Environmental Accounting
A study of six municipalities in Värmland
Företagsekonomi C-uppsats
Termin: VT 10
Handledare: Rune Brandel
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till Karolina Pettersson, Dan Johansson, Veronica Carlsson, Karin Sandqvist, Hannes Fellsman samt Anna Greholm som har ställt upp på våra intervjuer och på det sättet gjort denna uppsats möjlig. Vi vill även rikta ett tack till vår handledar Rune Brandel som ställt upp med goda råd under uppsatsens gång. Till sist vill vi tacka de som ställt upp och läst igenom uppsatsen och kommit med värdefulla synpunkter.
____________________ ____________________
Johanna Andersson Malin Ekman Karlstad, juni 2010
Sammanfattning
Miljöfrågan står idag i fokus hos organisationer. Organisationer väljer att redovisa vad de gör för miljön i form av en fristående miljöredovisning eller som en del i årsredovisningen. I denna uppsats blir läsaren informerad om anledningen till att sex av Värmlands kommuner miljöredovisar.
Syftet med denna uppsats är att ta reda på varför vissa kommuner i Värmlands län väljer att miljöredovisa medan andra väljer att inte redovisa det och om storleken på kommunen har någon inverkan.
För att uppfylla vårt syfte har vi valt att göra en studie av sex kommuner i Värmlands län med olika storlek. Intervjuer har gjorts med de ansvariga inom området. Studien visar att storleken har betydelse men att den inte är avgörande för om kommunerna i Värmland miljöredovisar eller inte. Största anledningen till att göra en miljöredovisning beror på nyttan den ger och att intressenter vill ha ett kvitto på arbetet som gjorts. Vi har även kommit fram till att majoriteten av de kommuner som tillfrågades, hade antingen miljöpartiet eller centern i majoriteten när beslut togs om att börja miljöredovisa.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1. Bakgrund ... 4
1.2. Problemdiskussion ... 5
1.3. Syfte ... 5
1.4. Avgränsning ... 5
2. Metod ... 6
2.1. Metodansats ... 6
2.2. Datainsamling ... 6
2.2.1. Primär och sekundär data ... 6
2.2.2. Intervju ... 7
2.3. Urval ... 7
2.4. Trovärdighetsanalys ... 8
3. Referensram... 9
3.1. Varför miljöredovisa? ... 9
3.2. Miljöredovisning i kommuner ... 10
3.3. Intressenterna ... 11
3.4. Miljöbalken och miljörevisorer ... 11
3.5. Miljöredovisning i monetära termer ... 12
3.6. Miljöstyrningssystem ... 13
3.6.1. ISO 14001 ... 13
3.6.2. Eco-Management Audit Scheme (EMAS) ... 13
4. Empiri ... 15
4.1. Karlstads kommun ... 15
4.2. Arvika kommun ... 17
4.3. Säffle kommun ... 18
4.4. Hammarö kommun ... 19
4.5. Filipstads kommun ... 21
4.6. Munkfors kommun ... 22
5. Analys ... 25
5.1. Utformning av en miljöredovisning ... 26
5.2. Kostnader för miljöredovisning ... 27
6. Slutsats ... 28
6.1. Varför miljöredovisar kommunerna i Värmlands län? ... 28
6.2. Har storleken på kommunen någon inverkan på om kommunerna i Värmland miljöredovisar? ... 28
6.3. Avslutande diskussion ... 29
6.4. Förslag till fortsatt forskning ... 29
Källförteckning ... 30 Intervjufrågor ...
1. Inledning
Inledningen redovisar uppsatsens bakgrund och problemdiskussion. Vidare diskuteras vårt syfte och våra avgränsningar.
Miljöredovisning har kommit för att stanna. Att inför aktieägarna och andra intressenter redovisa företagets miljöarbete framstår idag som naturligt.
Ur MoDo:s miljöredovisning 1996 1.1. Bakgrund
Forskningen håller oss ständigt uppdaterade om de miljöförändringar som påverkar vår värld. Idag blir det tydligare att människan är en bidragande faktor till de miljöförändringar som sker. Allt eftersom individen inser att det är den som ställer till med problemen agerar fler för en hållbar utveckling.
Organisationer har insett att förutsättningen för att ha en bra ekonomi är att hushålla med sina resurser och hjälpa miljön (Westermark 1999).
Under 90-talet ökade intresset för att miljöredovisa explosionsartat och allt fler organisationer valde att göra det trots att det inte fanns något krav (Ljungdahl 1999). Syftet med miljöredovisningen är att ge den information som intressenterna vill veta om organisationen och för att höja trovärdigheten hos dem (Larsson 1997). Genom att visa sina ansträngningar för miljön skapar organisationerna starka konkurrensfördelar (Jakobsson & Jakobsson 1998).
I januari 1999 infördes Miljöbalken som hade till syfte att samordna de 16 tidigare miljölagarna, detta för att främja arbetet för miljön för de kommande generationerna (Hollberg 2010). Det var först då som den första lagen om att miljöredovisa uppstod. Enligt Årsredovisningslagens (SFS 1995:1554) 6 kap 1§
4st ska företag som bedriver en miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, skicka in en särskild rapport där de ska redovisa resultatet av det som gjorts för att uppfylla miljövillkoren i lagarna (Jakobsson & Jakobsson 1998). Denna rapport ska även tas upp i årsredovisningens förvaltningsberättelse (Larfeldt 1999). Förutom denna lag finns det ingenting som säger att de övriga företagen ska göra någon miljöredovisning utan ansvaret ligger i deras egna händer.
5 Det finns ingen standard som säger hur organisationer ska redovisa eller vad miljöredovisningen ska innehålla och därför ser redovisningen väldigt olika ut.
Större organisationer väljer att anlita en miljörevisor för att styrka deras redovisning (Larsson 1997).
1.2. Problemdiskussion
Varför väljer kommuner att miljöredovisa? Vi vill ta reda på vad det finns för intresse hos kommunerna i Värmlands län att miljöredovisa och om storleken på kommunen har någon inverkan när det gäller att miljöredovisa. Idag finns det inte några lagar som binder dem till detta utan det görs enbart genom egen drivkraft (SFS 1995:1554). I tidigare undersökningar när frågorna varför/varför inte miljöredovisa ställs emot varandra har det kommit fram att det är för intressenternas och sin egen nytta. Vårt samhälle förändras ständigt för att kunna skapa en bättre hållbarhet och det är samhällets aktörer som är drivkraften mot rätt riktning (Jakobsson & Jakobsson 1998).
Som tidigare nämnts finns det inga specifika riktlinjer om hur en miljöredovisning ska se ut eller struktureras och därför finns det risker att missa eller avstå från att redovisa delar i rapporteringen. Riskerna som finns är att organisationer endast redovisar de positiva aspekterna och avstår från det negativa som i sin tur kan ge en skev bild av redovisningen (Ljungdahl 1999).
1.3. Syfte
Syftet med denna uppsats är att ta reda på varför vissa kommuner i Värmlands län väljer att miljöredovisa medan andra väljer att inte redovisa det och om storleken på kommunen har någon inverkan.
1.4. Avgränsning
Vår undersökning avgränsas genom att vi endast undersöker den frivilliga miljöredovisningen som sker varje år och inte den lagstadgade. Vi har valt att inte gå djupare på innehållet i deras miljöredovisningar utan kommer endast granska omfattningens variation. Vår undersökning avgränsas också genom att vi inte blandar in någon etik i uppsatsen, så som samhällsansvar.
6
2. Metod
I detta kapitel redovisas den ansats vi använt oss av, vår datainsamling samt hur vi gått tillväga när vi gjort vårt urval. Vi kommer även att diskutera uppsatsens trovärdighet.
2.1. Metodansats
Det finns två metoder att använda sig av i en undersökningsprocess och dessa är kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden är mer öppen än den kvantitativa som exempelvis vid intervjuer sker de öppet istället för med ett frågeformulär (Jacobsen 2002). Vi valde att använda oss av den kvalitativa metoden och gjort intervjuer med mer uttömmande svar. Då har vi fått förståelse för varför kommuner väljer att miljöredovisa på det sätt som de gör/inte gör. Vissa intervjuer har gjorts via telefon på grund av effektivitetsskäl.
2.2. Datainsamling
Vår teori har samlats in med hjälp av litteratur, artiklar och hemsidor. För att få in den information som behövdes för att ta reda på vårt syfte har vi haft intervjuer med sex stycken respondenter.
2.2.1.Primär och sekundär data
Det finns två typer av data och de är primärdata och sekundärdata. Primärdata innebär att det är första gången informationen samlas in och sekundärdata är när forskaren letar reda på data genom andras undersökningar. Kvalitativ sekundärdata samlas under namnet texter. I texter används redan existerande berättelser och undersökningar och försöker tolka dem. För att få det bästa resultatet är det viktigt att använda sig av både primär- och sekundärdata (Jacobsen 2002).
Vi har valt att först samla in information genom artiklar, miljöredovisningslitteratur och hemsidor. För att få fram fakta med vetenskaplig grund användes Google Scholar. Libris använde vi oss av när vi tog reda på vilka böcker som var mest intressanta för oss.
Våra intervjufrågor har vi gjort utefter den teorin vi samlat in. Frågorna användes för att få fram informationen om hur kommuner miljöredovisar och om storleken på kommunen har någon inverkan.
7 2.2.2. Intervju
I den öppna intervjun ingår både möten ansikte mot ansikte och via telefon.
Den individuella intervjun passar sig bäst då det är relativt få respondenter.
Det är viktigt att tänka på att svaren kan påverkas av om den sker på plats eller via telefon. Vid en platsintervju får respondenten och intervjuaren mer personlig kontakt än om den görs via telefon och kan anses mer givande.
Telefonintervjun är bra då den minskar kostnaderna men är mindre bra då intervjupersonen lättare kan ljuga (Jacobsen 2002).
Vi har valt att använda oss av båda typerna av intervjuer, detta för att spara tid och pengar för att vissa kommuner ligger långt bort. De kommuner vi valt att intervjua på plats är Karlstad och Hammarö. Via telefon intervjuades Filipstad, Arvika, Säffle och Munkfors.
Våra intervjufrågor har vi valt att skicka till respondenterna innan intervjun för att de skulle vara väl förberedda och få chansen att ta reda på den information vi behövde. Detta för att inte de skulle behöva återkomma med svar.
Nackdelen med att skicka frågorna i förväg är att spontana svar försvinner.
Samma huvudfrågor ställdes till alla kommunerna oavsett storlek men däremot har följdfrågorna varit olika beroende på vad respondenten svarat.
Beroende på vilket svar respondenterna lämnat har frågorna ändrats. Vi har intagit en passiv roll i början av intervjun för att få uttömmande svar men allt eftersom intogs en aktivare roll genom följdfrågor och påståenden.
2.3. Urval
Vi har valt att intervjua både stora och små kommuner i Värmland för att kunna få svar på vårt syfte om storleken på kommunen har någon inverkan på om de miljöredovisar eller inte. Med storleken menas antalet invånare i kommunen. Det finns totalt sexton kommuner i Värmlands län och vi har valt att välja ut sex kommuner med olika storlekar för att kunna få de mest trovärdiga svaren som möjligt. De kommuner vi valt ut stod på arbetsmarknadsdagen Hotspot, men vi har även valt att lägga till Munkfors eftersom det är den minsta kommunen i Värmland. Detta innebär att vi har fått kommuner i olika storlekar att jämföra med. Kompetensen eller mängden på miljöredovisningen i kommunen har inte haft någon inverkan i vårt val.
8 2.4. Trovärdighetsanalys
Vi valde ut en tredjedel av Värmlands kommuner till vårt urval. Då kommunerna är i olika storlekar kan detta säga lite om hur Värmlands kommuner ser ut i helhet. Däremot kan inga generaliseringar göras över hur alla kommuner i Sverige gör, då urvalet är för litet.
Vi har valt att spela in våra intervjuer för att undvika att missa något som sagts men valde trots det att anteckna stödord under intervjun. Genom att vi har valt att ställa relevanta frågor till våra respondenter har svaren varit uttömmande och bra. Vi har haft en bra dialog med samtliga av våra respondenter.
Efter intervjuerna lyssnade vi igenom och antecknade svaren mer noggrant för att få med allt respondenterna sagt. Utifrån dessa anteckningar började vi skriva vår empiri.
Vi har försökt hålla oss källkritiska till informationen vi läst. Vissa utav de källor vi valt att använda oss av var gamla men skrivna av personer som är insatta i ämnet. Vi har valt att ta med dem ändå eftersom det inte skrivits några nyare artiklar inom detta ämne.
9
3. Referensram
I detta kapitel redogör vi för teori, lagrum och publikationer som ligger till grund och är relevant för vår empiridel, analys och slutsats.
3.1. Varför miljöredovisa?
Det finns flera teorier om varför företag väljer att miljöredovisa. I boken av Bergström et al. (2002) tas Beckmans modell 4N-typologi upp, den säger att det finns fyra anledningarna varför företag gör en miljöredovisning. Dessa är:
Nöjet som redovisningen leder till
Nyttan den åstadkommer
Normerna vi är vana att följa
Nöden som säger att det ska göras
Om en miljöredovisning görs på grund av nöjet eller nyttan, beror det oftast på att det inom ledningen eller organisationer finns motiv. När det gäller normer och nöden beror detta oftast på vanan och vad som är tvång antingen pågrund av utomstående intressenter eller vad lagen säger (Bergström et al.
2002).
Trots att både nyttan och nöjet görs av interna motiv skiljer sig dessa två.
Redovisar företag enligt nöjesmotivet beror detta oftast på att det finns någon i ledningen som brinner för miljön och vad just deras företag kan göra för att hjälpa till. Finns det ingen drivande kraft högt upp i företaget genererar miljöredovisningen inte mycket. Sker redovisningen istället på grund av nyttomotivet beror detta oftast på vad företaget kan få ut av att göra det och inte alls beroende på engagemanget (Bergström et al. 2002).
När det gäller de externa anledningarna till varför en miljöredovisning upprättas skiljer sig även de två motiven. Normmotivet uppkommer på grund av vana och saker som ses självklara oavsett om de är ett medvetet eller omedvetet val. När det gäller för att nöden kräver en är orsaken antingen att lagen säger det eller att företag kan gå miste om någon av de större intressenterna för att de inte har en miljöredovisning (Bergström et al. 2002).
När organisationer väljer att miljöredovisa visar de för intressenterna att de arbetar för miljön och kan höja sin trovärdighet genom att visa den öppet.
Öppenhet visar att de är medvetna om miljösituationen och att de gör något för att förbättra den (Jakobsson & Jakobsson 1998).
10 Då det inte finns någon standard om hur en miljöredovisning ska se ut skiljer den sig i utformning och omfattning mellan olika organisationer. Variationen kan beskrivas genom att alla organisationer har olika grad och typ av miljöpåverkan samt avsaknaden av miljöredovisningspraxis. Karaktären på informationen i redovisningen ser också olika ut beroende på de tänkta användarna (Ljungdahl 1996).
Trots att redovisningen oftast ses som något positivt använder flera organisationer den i marknadsföringssyfte för att ge en så bra bild av verksamheten som möjligt. Detta i sig säger inte att den information som lämnas ut i rapporterna är fel utan att den kanske endast visar upp de positiva sidorna i organisationens miljöarbete. Införs inget tvång på att alla företag ska miljöredovisa på ett korrekt sätt kommer detta att fortsätta eftersom inget företag vill visa upp sina svaga sidor om de inte behöver (Ljungdahl 1999).
Ibland kan det vara svårt att egentligen säga när en organisation väljer att börja miljöredovisa. Organisationen kan under flera år haft en liten del om miljön i årsredovisningen medan andra kan ha börjat med redovisningen på grund av att de just vid det tillfället kändes som ett rätt beslut att göra. Oavsett när eller på vilket sätt organisationen en gång började med sin miljöredovisning började det under mitten av 1990-talet komma kraftigt och i en utökad form (Ljungdahl 1999).
Det grundläggande syftet med uppförandet av en miljöredovisning är att förena ekonomiska, miljömässiga och sociala förmåner. Målet med en miljöredovisning att ha organiserad bokföring och att uppföra en redovisning med värdering av vinst eller förlust i samband med miljöfrågor (Li 2004).
3.2. Miljöredovisning i kommuner
År 2006 gjorde Hållbarhetsrådet en undersökning som visade att cirka 60 procent av Sveriges kommuner hade någon form av miljöbokslut.
Miljöredovisningen görs för att invånarna och de kommunala organisationerna ska kunna få en bild över de miljöfrågor de arbetar med. Kommunens miljöarbete kan drivas framåt med hjälp av en miljöredovisning då den är en uppföljning och ett beslutsunderlag för arbetet som sker. I vissa av kommunerna görs redovisningen varje år medan andra gör den med några års mellanrum (Hagnell 2009).
Hur redovisningen ges ut varierar också mellan kommunerna. Vissa har den separat medan andra lägger in den i kommunens stora årsredovisning.
11 Uppbyggnaden kan även den variera då vissa bygger redovisningen med hjälp av nyckeltal och andra endast med text (Hagnell 2009).
3.3. Intressenterna
Som nämnts ovan är anledningen till varför organisationer miljöredovisar oftast att intressenterna vill se hur företaget arbetar för miljön. Intressenterna kan variera beroende på om det är den offentliga eller privata sektorn. Det är dock viktigt att tänka på att intressenter inte bara är av en typ utan de kan vara flera olika runt om organisationen (Jakobsson & Jakobsson 1998).
Intresset för miljöredovisningen kan variera bland intressenterna beroende på hur behovet för just den ser ut. Vissa av intressenterna lämnar egna önskemål om vad just de vill ha för information i företagets rapport medan andra inte bryr sig. Ledningen är en stor intern intressent som exempelvis vill få reda på om företaget uppfyllt målen som är uppsatta (Jakobsson & Jakobsson 1998).
3.4. Miljöbalken och miljörevisorer
Lagen som infördes 1999 om obligatorisk miljöredovisning hos de företag som bedriver miljöfarlig verksamhet har följts dåligt. Undersökningar som gjorts visar att det är främst mindre bolag som saknar miljöinformation i förvaltningsberättelsen. De saknar helt eller vissa delar av den information som krävs utifrån Miljöbalken. Många företag tycker att lagen är otydlig och varför de mindre företagen saknar redovisningen kan förklaras med nedprioriteringar och/eller dålig kunskap om lagen (Ljungdahl 2005).
För att intressenterna ska försäkra sig om att innehållet verkligen stämmer överrens med verkligheten använder organisationer sig av en miljörevisor som är en oberoende part som granskar redovisningen (Larsson & Ljungdahl 2005).
Enligt Maltby (1995) är det de två krafterna direkt tryck och indirekt påverkan som styr om organisationer anlitar en miljörevisor eller inte. Det direkta trycket kommer från det obligatoriska införandet av att göra en miljöredovisning och den indirekta påverkan kommer från kunder, konkurrenter och lagstiftare.
En miljörevisor är en revisor med utökad kompetens när det gäller miljökunskap och är insatt i lagar och regler inom ämnet samt miljöledningssystem och revisionsteknik (Miljörevisorer i Sverige). Kriterierna
12 för att personcertifieras som miljörevisor kom 1997 från yrkesföreningen (Giertz & Larsson 1997).
Efter införandet av Miljöbalken så har det debatterats om godkända och auktoriserade revisorer verkligen har tillräcklig kompetens för att granska en miljöredovisning. Föreningen för auktoriserade revisorer (FAR) menar att revisorerna ska klara av att undersöka redovisningen. Om de behöver mer vägledning och råd ska de ta hjälp av en certifierad miljörevisor (Ljungdahl &
Dahlström 2001).
3.5. Miljöredovisning i monetära termer
När det gäller miljöredovisning finns det inga direktiv på hur en redovisning ska vara utformad eller hur miljöarbetet i ett företag ska redovisas (Bergström et al. 2002). Allt oftare börjar företagen miljöredovisa i monetära termer så som ”miljökostnader”, ”miljöskulder” och ”miljöinvesteringar” (Ljungdahl 1999). Forskare inom miljöredovisning fokuserar allt mer på värderingen av miljö-tillgångar, skulder och kostnader för att kunna få fram ett sätt att redogöra för miljön med god redovisningssed (Lamberton 2005).
En mängd olika tekniker har utvecklats för att räkna ut värden på miljön eftersom det verkliga värdet och förändringarna på miljön inte kan utryckas i pengar. Värderingsteknikerna har tagits fram av miljöekonomer för att försöka omvandla ekologiska varor och tjänster i monetära termer. Dessa tekniker kan bland annat användas till kostnads- och nyttoanalyser av miljöprojekt. Miljö och ekonomi samverkar tydligt och exempelvis förluster av naturresurser och nedbrytning är en kostnad som kan utnyttjas genom att redovisas (Bartelmus 1999). Om kostnaderna för hållbarhet överstiger det redovisade resultatet krävs det att kostnaderna redovisas i monetära termer då de är avgörande för verksamhetens resultat (Lamberton 2005).
”Det är tydligt att bedömning och beräkning av potentiell miljöskuld inte är en lätt uppgift” (Ljungdahl 1996 s.26). Det ligger stora svårigheter i hur företag på ett relevant och tillförlitligt sätt ska redovisa miljön i monetära termer, det är svårt att exempelvis sätta ett belopp på vad organisationen är skyldig ”miljön”
(Ljungdahl 1996).
Företag har börjat redovisa i monetära termer främst för att visa sina aktieägare och investerare på finansmarknaden (Ljungdahl 1999). Investerarna önskar exempelvis mer finansiell miljöinformation som kan hjälpa dem att bedöma ekonomiska risker vid en placering i företaget (Ljungdahl 1996). På
13 baskontoplanen finns det heller inga konton som hänvisar till miljön förutom om organisationen själva lagt in egna underkonton (Bergström et al. 2002).
3.6. Miljöstyrningssystem
Organisationer runt om i världen kan använda sig av olika miljöstyrningssystem för att bli certifierad och på så sätt visa att de arbetar för att förbättra miljön. De två mest förekommande systemen är ISO 14001 och Eco Management Audit Scheme (Morrowa & Rondinellib 2002).
3.6.1.ISO 14001
ISO 14001 möjliggör för organisationer att göra ett effektivt och strukturerat miljöarbete. Miljöstyrningssystem visar hur organisationer följer upp, utvärderar och redovisar miljöarbetet (SIS- Swedish Standards Institute).
Standarderna för ISO 14001 är utformade att omfatta olika geografiska, kulturella och sociala förhållanden samt olika typer och storlekar av organisationer (Li 2004).
ISO 14001 innehåller ett antal element som ska underlätta för organisationer att styra sitt miljöarbete på bästa sätt (Brorson & Larsson 1998). ISO 14001 är uppbyggt på följande sätt:
Figur 2 ISO 14001 Uppbyggnad (Brorson & Almgren 2006)
3.6.2.Eco-Management Audit Scheme (EMAS)
”EMAS är ett miljöledningssystem som skapar affärsnytta med miljöhänsyn, stärker relationer med kunder och andra intressenter samt ökar ”vi-känslan”
internt.”
EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning
14 EMAS är den europeiska varianten av ISO 14001 och därför finns det likheter mellan de båda miljöledningssystemen både när det gäller krav och uppbyggnad. Den europeiska varianten kan användas av alla olika sorters organisationer, stora som små. Den största skillnaden mellan de båda systemen är att EMAS kräver en mer utarbetad miljöredovisning där mer information ska gå ut till allmänheten och ge en större insyn om vad företaget gör (Morrowa & Rondinellib 2002). EMAS används på flera sätt exempelvis vid minskning av lagstiftningsmässiga och administrativa delar (EU:s miljöledning och miljörevisionsordning).
15
4. Empiri
Nedan visas de svar vi fått fram vid våra intervjuer av kommuner i Värmlands län.
Kommunerna presenteras i storleksordning med den största först. Upplägget beror på vårt syfte .
4.1. Karlstads kommun
Karolina Pettersson arbetar som klimat och miljöstrateg på Karlstads kommun, vilket innebär att hon gör planer för framtida frågor och vägval för kommunen som är hållbara. Denna position har hon haft i 1,5 år, tidigare arbetade hon med miljöfrågor på Kils kommun. Pettersson har ansvaret för miljöredovisningen för kommunen och är den som sammanställer informationen från de olika förvaltningarna. Inom kommunen finns det ett 30- tal personer som arbetar med olika miljöfrågor på ett eller annat sätt. Karlstads kommun har miljöredovisat sedan 1993, redovisningen sker i textform med vad som hänt i kommunen under året. Tanken är att i framtiden utveckla olika mål inom miljöområdena som kommunen sen ska följa för att se på utvecklingen. Karlstads kommun i sin helhet är inte miljöcertifierad men teknik- och fastighetsförvaltningens serviceavdelning är ISO 14001-certifierad.
Pettersson tror att kommunen kan bli miljödiplomerad i framtiden men att den inte kommer att bli ISO eller EMAS certifierade då det är ett för dyrt system.
Pettersson tycker kommunens miljöarbete går framåt och att de arbetar med många olika saker för att förbättra miljön. Åtgärder som görs i dagsläget är bland annat inom naturvården, luft- och vattenmiljön och klimatet. Karlstads kommun har stort fokus på klimatfrågan och har därmed satt in extra resurser.
Pettersson tycker att det finns flera områden där arbetet går långsammare än vad naturen behöver. För att få bättre överblick över miljöarbetet har Karlstads kommun tagit fram en miljö- och klimatstrategi för att sätta upp mål inom alla områden.
Karlstads kommuns samlade miljöarbete redovisas i en enskild miljörapport och varje enskild förvaltning tar upp sitt arbete i årsbokslutet. Redovisningen i kommunen blir omfattande på grund av att det sker mycket miljöarbete.
Miljöredovisningen görs till största del för politikerna i kommunen men även för allmänheten. Pettersson vill minska den löpande texten i redovisningen för att locka fler läsare. Pettersson tror att kommunen får fler läsare om de
16 minskar på texten och istället redovisar konkreta mål och vad som uppfyllts under året.
I dagsläget tycker Pettersson att miljöredovisningen är lite av en
”glänsarprodukt”, då det är lättare att sätta fingret på de positiva bitarna istället för de negativa. Eftersom det inte finns några tydliga mål i kommunens miljöarbete är det lättare att skriva en text om vad som hänt och inte vad som förbättrats. Kommunen försöker följa upp de mål och siffror som finns, exempelvis inom energi, transport och avfall. De använder sig då av nyckeltal för att jämföra hur det gått under året. Som exempel kan vi ta avfallsmängden, om den inte minskar som tänkt under året är det klart att det kommer med i rapporten, säger Pettersson. Karlstads kommun använder sig inte av en miljörevisor som granskar deras miljöredovisning och det kommer inte bli någon ändring då kommunen inte väljer att bli miljöcertifierad.
Pettersons egen uppfattning om vad en miljöredovisning innebär är att den borde följa upp de mål kommunen satt och ta ställning till vilka problem de har och hur de ska arbeta för att bli bättre. Karlstads kommun gör inte detta i dagsläget men det är vad Pettersson strävar efter att uppnå i framtiden.
Fördelarna för Karlstads kommun att miljöredovisa är att de kan blicka bakåt i tiden och se sin utveckling.
Fördelarna är att det kommer upp till ytan vad vi arbetar med ut mot allmänheten, om man vill ta del av det. Det är väl den stora fördelen att man får insyn i vart skattepengarna går och vad vi gör för något.
Karolina Pettersson, Karlstads kommun Nackdelar med att miljöredovisa är att det går åt väldigt mycket arbetstid till att skriva rapporten. Pettersson frågar sig om det är värt att lägga så mycket tid på rapporteringen om det ändå inte är många som tar del av den.
Det var ett politiskt uppdrag från miljöpartiet som gjorde att kommunen började med miljöredovisningen. Detta för att lyfta frågor från den resterande kommunredovisningen.
Miljöredovisningen kan hittas på kommunens hemsida samt i tryckt format.
Miljörapporten kostar kommunen ungefär 50 000 kronor och detta är endast för tryck- och layoutkostnader i denna summa. Lönen för de anställda som arbetar med miljöinformationen är inte inräknad. Pettersson tror inte att
17 miljöredovisningen kommer blir större men att en annan inriktning kommer tas, en webbaserad rapport som är kortare och mer lättillgänglig.
4.2. Arvika kommun
Dan Johansson har arbetat som miljöutvecklare på Arvika kommun i två år och har ansvaret för naturvården. Med naturvården menas de uppgifter som ligger utanför tillsynsuppdraget som exempelvis utveckling av vindkraft och strandskydd. Just nu jobbar Johansson själv på sin avdelning men på miljöstaben jobbar åtta personer som arbetar utifrån miljölagstiftningen och de tar hjälp av varandra. Arvika kommun är inte miljöcertifierad och har heller ingen miljöredovisning utan kommunen redovisar utifrån sin klimat- och energistrategi som sträcker sig över hela året.
Klimat- och energistrategin fastställdes 2007 och omfattar fyra mål och ett antal strategier för att nå dessa. Arvika kommun jobbar för miljön med bland annat naturvårdsinsatser och förbättrat planeringsarbete. I planeringsarbetet försöker de skapa ett planeringsunderlag för kommunen där de har en tydligare bakgrundsbild av natur- och miljövärden.
Miljöredovisning ska innebära att man på något vis har systematiserat miljöarbetet i en organisation. Att man tagit fram arbetsformer som fungerar för att uppnå mål för verksamheten.
Dan Johansson, Arvika kommun Arvika kommun har som tidigare nämnts ingen miljöredovisning utan använder sin klimat- och energistrategi som motsvarighet. Redovisningen av miljöarbetet görs i den interna verksamhetsredovisningen och i årsredovisningen för allmänheten. Johansson tror att kommunen kommer att börja miljöredovisa i framtiden i form av exempelvis ett kunskapsunderlag kring naturvärlden i kommunen.
De är inte miljöcertifierade som kommun och Johansson menar att det kan vara tungarbetat att skaffa certifiering för små kommuner. Skattepengarna ska prioriteras och Johansson tror att det är för dyrt att certifiera kommuner och göra en omfattande miljörevision i en liten kommun.
Johansson tror inte att det är för lite resurser som är den avgörande faktorn till varför inte de har någon miljöredovisning utan han tror det är för att kommunen har sin klimat- och energistrategi.
18 4.3. Säffle kommun
Veronica Carlsson har nyligen blivit anställd som miljöstrateg på Säffle kommun. Hon har huvudansvaret för det miljöstrategiska arbetet och ansvarar för miljöredovisningen i kommunen. Säffle kommun har miljöredovisat sedan år 2001 då det kom ett politiskt direktiv att de skulle införa en miljörapport.
Rapporen görs för att få en långsiktig nytta med arbetet. Uppgifterna till rapporten får hon hjälp av ekonomerna på kommunen med, de sex kommunala förvaltningarna och bostadsbolaget SÄBO. Säffle kommun är i dagsläget inte miljöcertifierade, däremot tror Carlsson att kommunen kommer att vilja bli det i framtiden men ingen process drivs i dagsläget.
Då Carlsson inte arbetat på kommunen så länge vill hon inte uttala sig om det tidigare miljöarbetet men vet att mycket görs idag för att förbättra miljön. Det miljöarbete som läggs störst vikt på är naturvård, klimatplan och vattendirektiv. Vattendirektivet innebär att uppnå god status i alla Säffles vattendrag, sjöar och grundvatten.
Carlsson tror inte att en klimatplan kan ersätta den miljöredovisning som görs eftersom de har olika syften. Klimatplanen är ett strategidokument med mål som kommunen har i avsikt att uppnå medan miljörapporten är på årsbasis hur de är på väg att uppnå målen.
En miljöredovisning är för Carlsson ett verktyg för att mäta hur kommunen ligger till mot de nationella och lokala miljömål som de har avsikt att uppnå.
Miljöredovisning är ett uppföljningsverktyg och facit för politikernas beslut. I dagens läge tycker Carlsson att Säffle kommun uppfyller detta men hon önskar sig bättre rutiner, struktur och rättvisande siffror från dem som sammanställer dem.
Säffles miljöredovisning görs som en del i årsredovisningen och finns inte i tryckt format. Miljöredovisningen kommer så småningom att läggas upp på miljösidan på dess hemsida. Carlsson vill att miljöredovisningen fortsätter att publiceras i årsredovisningen eftersom den då läses av alla intressenter. Hade de haft en fristående miljörapport tror Carlsson att kommunen förlorat läsare.
Vår miljöredovisning är inte bara en produkt för våra politiker utan även för våra invånare så att de ser hur vi arbetar med miljöfrågorna och vad för avsikter vi har.
Veronica Carlsson, Hammarö kommun
19 Kostnaderna för miljöredovisningen är idag endast den lön som betalas ut under de tre till fyra veckor som hon gör rapporten. Eftersom rapporten inte görs i tryckt format är det inga tryckkostnader för miljöredovisningen.
I framtiden har Säffle kommun som mål att utöka miljöredovisningen till att omfatta så mycket som möjligt. Miljöredovisningen granskas av politikerna och Carlsson tar inte hjälp av en speciell miljörevisor.
Carlsson anser att fördelarna med att miljöredovisa är att få en värdemätare på vart kommunen är på väg och för att visa för allmänheten hur kommunen arbetar med miljöfrågorna. Redovisningen är ett verktyg för att följa upp mål på ett lätt sätt. Nackdelarna anser Carlsson är att det finns för lite tid att lägga på miljöredovisningen och att Säffle kommun borde redovisa i större omfattning. Carlsson tycker även det är synd att inte alla politiker är engagerade eftersom de är ett bra bollplank. Samtidigt inser hon att alla kämpar om politikernas uppmärksamhet.
Carlsson tycker inte att en miljöredovisning ska vara censurerad. Det är viktigt att redovisa vad som hänt under året oavsett om det är bra eller mindre bra information. Mindre bra information är saker som måste uppmärksammas och om detta inte görs frångås syftet med en miljöredovisning.
Storleken på kommunen tror Carlsson inte har någon direkt inverkan på om kommunen har miljöredovisning eller inte. Carlsson tror att större kommuners miljöarbete kan bli mer uppdaterat och att kommunen lättare kan hänga med i utvecklingen eftersom media sätter större press på dem. Hon tror att resurserna och det styrande partierna samt intresserade tjänstemän har den största betydelsen till om kommunen har en miljöredovisning eller inte.
4.4. Hammarö kommun
Karin Sandqvist sitter i kommunstyrelsen som miljösamordnare på Hammarö kommun och har arbetar där sedan två år tillbaka. Hon fick anställningen för att kommunen ville börja miljöredovisa och uppfylla miljömål. Sandqvist har huvudansvaret för kommunens egna frågor och miljöredovisningen men får hjälp av andra enheter inom kommunen. Den information Sandqvist behöver i kommunens miljöredovisning får hon av Statistiska centralbyrån (SCB). När det gäller granskningen av rapporten använder de sig inte av någon miljörevisor. Sandqvist tror heller inte att de revisorer som kontrollerar kommunens årsredovisning granskar miljöredovisningen. Hon har aldrig fått något påpekande på den utan om hennes arbete granskas är det av fullmäktige.
20 Hammarö kommun är inte miljöcertifierat och Sandqvist säger att det möjligen kan ske i framtiden men inte inom de närmaste åren.
Sandqvist anser att en miljöredovisning innebär att lyfta fram och visa det arbete som gjorts. Att det ska finnas ett antal nyckeltal som visar upp vad kommunen vill uppnå och på det sättet visa förbättringar och vad som inte gått så bra under året. I och med att kommunen har sina olika nyckeltal går det inte att undvika att ta upp även negativa saker i rapporten, däremot tar Sandqvist upp vissa specifika händelser i slutet på varje avsnitt och dessa är enbart positiva framsteg som gjorts. Detta är hennes sätt att uppmärksamma alla som arbetar för miljön, att det har betydelse.
Miljöredovisningen görs i första hand för politiker och tjänstemän i kommunen, så de blir informerade om vad som händer i kommunen men även så att de vet hur mål ska sättas. Kommunen har försökt att marknadsföra miljöredovisningen för allmänheten men inte fått någon respons.
Hammarö kommun har gjort en klimat- och energiplan för hur kommunen ska minska energiförbrukningen och utsläppen av koldioxid. Kommunen har även tagit fram ett första utkast på ett grönstrukturprogram som går ut på att bevara delar av ön från bebyggelse. Tanken är även att kommunen ska utöka sitt arbete med avfall genom att börja samla in matavfall.
Fördelarna med att miljöredovisa ser Sandqvist är att det blir en bra sammanställning över vad som gjorts i kommunen under året. Det är då lätt att se vad som blivit bättre men även sämre under året. Att något som ansågs vara bra inte var det eller att målen som var satta kanske var för låga. Om målen är för låga i ett sådant läge finns det flera vägar att gå, exempelvis att antingen göra nya mål som är högre eller att välja att lägga fokus på andra saker.
Nackdelar är att det finns en risk med allting man gör, att de blir ett fint dokument som visar upp: titta här vad duktiga vi är, som man sätter in i bokhyllan, så forsätter man som om ingenting har hänt.
Karin Sandqvist, Hammarö Kommun Kostnaden för Hammarös miljöredovisning är Sandqvist lön för tiden hon lägger ner på att göra rapporten. Hur mycket tid som faktiskt går åt att sammanställ rapporten har hon inte räknat på. Kostnaden för att trycka rapporten på ca, 20 sidor anser hon är marginell så den räknar hon inte med.
21 Miljöredovisningen går att hitta på Hammarös hemsida och på kommunkontoret, det går även att läsa om vissa utvalda delar av miljöarbetet i den stora årsredovisningen. I dagsläget har kommunen inga planer på att göra miljöredovisningen större. Sandqvist skulle däremot vilja göra lite ändringar i den, så som temaartiklar samt lyfta fram mer specifika händelser så politikerna verkligen ser vad som händer i kommunen.
Sandqvist tror att anledningen till varför kommunen valt att börja miljöredovisa beror bland annat på att miljöpartiet sitter med och styr i toppen men även att målen som var uppsatta inom kommunen skulle kunna uppfyllas.
Sandqvist tror att motivet som gör att de miljöredovisar är en blandning av 4N-typologin och att den överhängande orsaken är nyttan och nödvändigheten, då politikerna vill att miljöredovisningen ska ske och att den gör nytta. Att en kommun väljer att miljöredovisa tror hon beror mycket på vilken person som innehar tjänsten samt vilka politiker kommunen har.
4.5. Filipstads kommun
Hannes Fellsman är Miljö- och byggchef på Filipstads kommun och har arbetat där i tre år. Fellsman arbetade tidigare som miljöinspektör innan han fick chefsposten. De har åtta stycken anställda som arbetar med miljöfrågor i sitt dagliga arbete men ingen har huvudansvaret. I dagsläget har de ingen miljöredovisning utan visar sitt arbete för miljön och måluppfyllelsen i årsredovisningen. De har alltså ingen fristående rapport utöver årsredovisningen eftersom de inte har den tid det administrativa arbetet kräver.
Filipstads kommun är inte miljöcertifierat och Fellsman vet inte om kommunen i framtiden kommer bli det, i dagsläget har han inte fått någon signal om att detta kommer ske.
Filipstads kommun arbetar mycket med att förbättra miljön trots att de inte redovisar vad de gör för omvärlden. Miljöarbetet består exempelvis av att få bort all oljeuppvärmning i de kommunalt ägda fastigheterna, omvandla metangas från soptipparna till grön el och röta reningsverkets avfall till grön gas.
Fellsman anser att en miljöredovisning innebär att årligen återkoppla till eventuella miljöbeslut som tagits, redovisa vad som hänt och vad som gjorts för att förbättra miljöfrågan under året. Fellsman anser inte att Filipstads kommun har en miljöredovisning, då andra kommuner har en mer omfattande redovisning. Istället återkopplar kommunen miljöinformationen i det stora
22 årsbokslutet där de går igenom vad som hänt under året och vilka mål som uppnåtts. Idag sker även en löpande redovisning både till miljö- och byggnadsnämnden och ledningsgruppen.
Fellsman ser inte någon nackdel med att miljöredovisa ur tjänstemannaperspektiv utan det som i så fall kan vara en nackdel politiskt är om det finns en rädsla för att lägga korten på bordet och få kritik för att de inte redovisar så omfattande. Detta är risker som får tas i en liten kommun där det inte finns så mycket resurser. En fördel om kommunen hade miljöredovisat anser Fellsman skulle kunna vara att kommunen visar på trovärdighet utåt då de eventuella mål och förväntningar följs upp och analyseras, samt att kommunen stärkt sitt varumärke.
Storleken på kommunen har absolut betydelse på om man miljöredovisar eller inte. Att det är en koppling mellan invånarantal och resursstorlek är ingen tvekan om. Våra pengar som vi har att röra oss med grundar sig på skatteintäkter. Är du 10 000 invånare jämfört med Karlstad som är 90 000 så är det klart att det är skillnad.
Hannes Fellsman, Filipstads kommun Miljöengagemanget i politiken är också betydande enligt Fellsman. I Filipstads kommun är det största trycket från politikerna i miljö- och byggnadsnämnden och nästan inget tryck från annat håll.
En miljöredovisning behövs i kommunen säger Fellsman, men idag är resurserna det bakomliggande problemet till att det inte sker idag. Fellsman tror att de kommer att börja redovisa externt i framtiden eftersom det blir större krav. Att det som för fem-sex år sedan inte var ett måste kommer att bli inom en snar framtid.
4.6. Munkfors kommun
Anna Greholm är biträdande miljöchef på Munkfors och Forshaga kommun.
Munkfors kommun har fem anställda som arbetar med miljöfrågorna men det finns ingen som har huvudansvar för miljöfrågorna inom kommunen.
Greholm är den mest drivande i frågorna. Greholm har arbetar på Munkfors kommun sedan 1996 och har huvudansvaret för miljöredovisningen. Greholm var med och införde miljöredovisningen i Munkfors kommun 1998 och sedan dess har de fortsatt att redovisa utvecklingen.
23 Informationen som behövs för rapporten letar Greholm själv upp och sammanställer, hon tycker att det är ett enkelt jobb eftersom kommunen inte är så stor och har informationen samlats ihop tidigare år är det ganska lätt att fortsätta då hon har samma upplägg i miljöbokslutet varje år. Informationen som finns i rapporten granskas inte av någon miljörevisor och Greholm är osäker på om de interna revisorerna granskar hela miljöbokslutet. Det har inträffat att de har påpekat fel i redovisningen av hur mycket personbilarna används i tjänsten.
Munkfors kommun är inte miljöcertifierat, däremot miljödiplomerar de själva olika företag i kommunen då det är krångligt och dyrt för små företag att bli ISO 14001 certifierade. Kommunen är ansluten till svensk miljöbas och dessa gör kontroller av de som utfärdar diplomeringen.
När det gäller den egna miljöcertifieringen ser det i dagsläget ut som att kommunen i helhet inte kommer att bli certifierad eftersom det inte finns några påtryckningar från ledningen, däremot är förhoppningen att alla avdelningar ska ha något strategiskt miljöarbete.
Greholm berättar om deras energi- och klimatplan som är en strategi för hur kommunen ska arbetar med dessa frågor. Planen är färdigställd men ännu inte antagen av fullmäktige. Munkfors kommun har även gjort en resepolicy som antogs 2009. Policyn innebär att personalen ska gå och cykla i den utsträckning som är möjligt, att alla bilar som idag leasas för kommunens räkning ska vara miljöbilar samt att personalen ska försöka undvika att flyga när det går.
Miljöbokslutet för kommunen görs i första hand för politikerna i fullmäktige.
Även för vissa ledande tjänstemän kan det vara viktigt att få ett kvitto på vad de har åstadkommit och att arbetet som görs har effekt. Greholm hade gärna sett att även privatpersoner läste rapporten men har inte märkt av att detta sker.
Anledningen till att Munkfors kommun började miljöredovisa var på grund av en efterfrågan från politikerna. Greholm tycker det finns många högt uppsatta politiker i kommunen som intresserar sig för frågan. Trots intresset i frågan så kommer inte kommunens miljöbokslut att bli större än vad det är idag, eftersom hon anser att den uppfyller sitt syfte som är tanken med miljöbokslutet.
Greholms inställning till miljöredovisningen är att visa hur miljötillståndet är i kommunen just nu och vilka återgärder kommunen gör för att förbättra de
24 olika bitarna samt vilken effekt de har. I rapporten försöker hon belysa helheten av arbetet, både ta fram det som går åt rätt håll men även saker som är på väg åt fel håll och som behöver förbättras. Om inte båda delarna tas upp missar man nyttan med en miljöredovisning.
Fördelarna med miljöredovisning anser Greholm är att informationen belyses och visar hur det ligger till i kommunen och var resurserna ska läggas. Även att det kan vara lättare för exempelvis fullmäktige att läsa igenom miljöredovisningen istället för att själva leta reda på informationen som de kan behöva. Några egentliga nackdelar ser inte Greholm.
Nackdelar skulle väl i så fall vara att allt inte kan redovisas och vissa saker får väljas bort samt att all information inte är 100 procentigt säker.
Anna Greholm, Munkfors kommun Kostnaderna för miljöbokslutet är Greholms lön, där hon räknar med att hon lägger ungefär 85 timmar för båda kommunerna och här är inte tiden för de övriga informationsletandet inräknat. När miljöbokslutet är färdigställt går det att finna på Munkfors hemsida och i tryckt format på kommunkontoret.
25
5. Analys
Nedan analyserar vi vår teori och empiri. Vi har utgått från de frågor som tagits upp i vår problemdiskussion och de avsnitt som finns i vår teoridel för att sedan sammankoppla dem med den framtagna empirin.
Ingen av respondenterna är skyldiga att miljöredovisa eftersom de enligt årsredovisningslagen inte bedriver miljöfarlig verksamhet. Istället tar Bergsström et al. (2002) upp Beckmans 4N-typologi om anledningen till varför organisationer väljer att miljöredovisa. Om det är nöjes-, nytto-, norm- eller nödmotivet till varför en miljöredovisning uppkommer.
Empirin visar att en kombination av alla de 4N:n där nyttomotivet är den största faktorn till att kommunerna redovisar sitt miljöarbete. Kommunerna ser långsiktigt på miljöredovisningen då uppföljning av arbetet lättare kan göras och för att visa att arbetet har betydelse. Trots att nyttomotivet är huvudorsaken till att kommuner miljöredovisar har nöjes-, nöd-, och normmotivet inverkan, fast i olika grad. Nöjesmotivet spelar roll då personalen är högt involverad i arbetet och ser ett intresse i att miljöredovisa.
Enligt Li (2004) är målet med en miljöredovisning att ha organiserad bokföring och att uppföra en redovisning med värdering av vinst eller förlust i samband med miljöfrågor. Empirin visar att detta är något kommunerna strävar efter då intressenterna vill veta hur det går i arbetet för miljön. De vill ha ett verktyg på vad arbetet genererar samt i vilken riktning det går.
Jakobsson och Jakobsson (1998) säger att ledningen är en stor intern intressent som vill få reda på om företaget uppfyllt målen som är uppsatta. Detta stämmer överrens med vad vår empiri säger fast i detta fall är ledningen kommunens politiker och tjänstemän. Intressenterna vill se att besluten som fattas och det arbete som görs i kommunen ger resultat. Miljöredovisningen kan intressenterna se som ett kvitto på det arbete som gjorts. Enligt Bartelmus (1999) kan kvittot bli mer trovärdigt om man med värderingstekniker tar fram monetära termer i miljöredovisningen. Empirin visar att några försöker använda sig av monetära termer i sin redovisning medan andra enbart håller sig till information i form av text.
Empirin visar att intressenterna lagt fram önskemål om att införa en miljöredovisning och därmed har det gjorts. Empirin visar även att
26 allmänheten inte är direkt intresserade av miljöredovisningen i kommunen och kan därmed inte klassas som en av de främsta intressenterna.
5.1. Utformning av en miljöredovisning
Miljöredovisningarna i kommunerna är utformade på olika sätt. De tydliga skillnaderna vi kan se är omfattningen på dem. Vissa redovisningar görs fristående medan andra återfinns i mindre skala i kommunens årsredovisning.
I de kommuner som miljöredovisar förespråkar alla sitt sätt att miljöredovisa trots att det inte alla gånger stämmer överrens med deras egen uppfattning av hur en miljöredovisning bör vara.
Både Ljungdahl (1996) och Bergström et al. (2002) säger att det inte finns några standarder eller direktiv på hur organisationer ska miljöredovisa. Denna teori motsäger vår empiri eftersom några respondenter anser att de inte har en miljöredovisning trots att de till viss del redovisar vad de gör för miljön. De ligger alltså i ett fack mellan att miljöredovisa och att inte. Enligt Ljungdahl (1996) så gör inte våra respondenter något fel i att säga att de gör det men eftersom det motsäger deras syn på hur en miljöredovisning ska vara klassar de sig själva inte som en kommun som miljöredovisar.
Lamberton (2005) och Ljungdahl (1999) diskuterar båda om hur organisationer kan använda sig av monetära termer i sin redovisning. Empirin visar att det används monetära termer i miljöredovisningen men inte i form av
”miljö-tillgångar, skulder och kostnader”. Dessa miljö-tillgångar, skulder och kostnader skulle kunna användas i form av ett miljöbokslut men det har inget gjort. Empirin visar istället att monetära termer används i form av statistik i redovisningen.
Ljungdahl (1999) säger att flera företag använder miljöredovisningen i marknadsföringssyfte för att ge en så bra bild som möjligt av företaget.
Eftersom det inte finns några utformningskrav tas endast de positiva bitarna med. Delar av empirin visar att synen på att miljöredovisa skiljer sig från Ljungdahls resonemang. En del tycker att nackdelarna ska finnas med i rapporten och att ingenting ska tas bort eftersom nyttan med miljöredovisningen då försvinner. Andra säger däremot att redovisningen görs som en glänsarprodukt där de negativa bitarna är svåra att ta upp eftersom de är svåra att mäta då nyckeltal saknas.
Maltby (1995) tar upp att de finns två krafter, den indirekta och den direkta som påverkar varför en miljörevisor används. När de gäller kommuner är det
27 den indirekta kraften som gör att en miljörevisor skulle användas då det inte är obligatoriskt utan påverkan i sådana fall skulle komma från politikerna. Enligt empirin väljer inte kommunerna att ta hjälp av en miljörevisor för att granska deras miljöredovisningar. Varför kan delvis förklaras med att den information som kommer in till den ansvarige från tjänstemän med spetskompetens inom ämnet. Informationen är då väl bearbetad innan den kommer tillhanda till den miljöredovisningsansvarige. Eftersom kommuner inte är tvungna att göra en miljöredovisning enligt Årsredovisningslagen ses även detta som en orsak till att de inte behöver granska uppgifterna en extra gång. Att då ta in en miljörevisor kan ses som alldeles för kostsamt för en kommun då rapporten inte läses av allmänheten. Ljungdahl (1999) säger att läsaren inte kan försäkra sig om att informationen som kommer från den ansvarige verkligen stämmer överens med informationen i verkligenheten.
Enligt Morrowa & Rondinellib (2002) är de två mest förekommande miljöledningssystemen ISO 14001 och EMAS. Två system som liknar varandra men ändå har sina olikheter, båda dess system är kostsamma och kräver mycket energi från ledningarna i organisationen. Resultatet av empirin visar att det är kostnaden som är en av de största orsakerna till att kommunerna inte är certifierade enligt ISO 14001 eller EMAS. En annan orsak till att de inte använder sig av ett miljöledningssystem eller en certifiering är att det inte finns något tryck från ledningen om att certifiera hela kommuner. Detta gör att det inte finns någonting som tyder på att kommunerna vi intervjuat kommer att vilja bli det i framtiden heller. Däremot visar empirin att alla kommuner tror att de i framtiden kommer att ha en miljörapport i någon form även om kommunen i sig inte certifieras.
5.2. Kostnader för miljöredovisning
Kostnaderna för att göra miljöredovisningen har varit olika från kommun till kommun. Detta kan förklaras med att storleken och omfattningen på redovisningen påverkar priset. Oavsett hur många som läser rapporten eller hur mycket pengar det har kostat kommunen att redovisa miljöarbetet instämmer alla respondenter att det är värt de utgifter som uppkommer när man gör en miljöredovisning. Empirin visar att resurserna har betydelse eftersom de inte får lika mycket skatteintäkter då invånarantalet varierar i de olika kommunerna.
