KF Kallelse med handlingar 2020-04-29

(1)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Kanslienheten Helena Edenborg Kanslichef

0156-520 06

helena.edenborg@trosa.se

Kallelse

Datum

2020-04-21

Tid: Onsdagen den 29 april 2020, kl. 19:00 Plats: Skärborgarnas hus, Trosa

Gruppmöte: Gruppmöte Alliansen: kl. 18:30, B-salen

Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet: kl. 18:30, Grupprum 1

Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18:30, Grupprum 2

Kallelse till sammanträde med kommunfullmäktige

Ärende Dnr

1. Upprop

2. Val av justerare

3. Kungörelse/föredragningslista 4. Avsägelser och val

5. Information om Trosa kommuns åtgärder med anledning av coronaviruset

(Muntlig information från kommunchef Johan Sandlund)

6. Årsredovisning för Trosa kommun och koncern 2019

(Bolagens årsredovisningar skickas ut separat när de är klara)

KS 2020/72

7. Prövning av frågan om ansvarsfrihet för 2019 års verksamhet

(Granskningsrapporter för bolagen skickas ut separat när de inkommit)

KF 2020/4

8. Instruktion för ombud för Trosabygdens Bostäder AB:s årsredovisning 2019

KS 2020/73

9. Instruktion för ombud för Trosa Fibernät AB:s årsredovisning 2019 KS 2020/74 10. Utökning av investeringsbudget 2020 för säkerställande av

vattenleverans till Trosa vattentorn

KS 2020/75

11. Revidering av riktlinjer för alkoholservering KS 2020/76 12. Ändring av fakturering för planerad tillsyn och kontroll 2020 KS 2020/77 13. Borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmarnas

ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat

KS 2020/78

(2)

TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(2)

Kanslienheten 2020-04-21

14. Policy och riktlinjer för offentlig konst i Trosa kommun KS 2020/79

15. Antagande – Detaljplan för Stallet 1 KS 2020/80

16. Revidering av reglemente för styrelse och nämnder i Trosa kommun KS 2020/85 17. Revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige KS 2020/86 18. Antagande av Sydarkiveras förbundsordning KS 2020/63 19. Revidering av aktieägaravtal och ägardirektiv för Energikontoret i

Mälardalen AB KS 2020/38

20. Redovisning av obesvarade motioner KS 2020/64

21. Frågor KF 2020/3

22. Anmälan av inkomna motioner

23. Statistik över ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

KF 2020/1

Ann Larson (M) Helena Edenborg

Ordförande sekreterare

(3)

(4)

TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 14(38)

Kommunstyrelsen 2020-04-15

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

§ 37 Dnr KS 2020/72

Årsredovisning för Trosa kommun och koncern 2019

Beslut

1. Kommunstyrelsen bedömer att Trosa kommuns helägda bolags

verksamheter under kalenderåret 2019 har bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet för respektive bolag och inom ramen för de kommunala befogenheterna.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

2. Kommunfullmäktige godkänner, den av kommunstyrelsen upprättade årsredovisningen för Trosa kommun och den sammanställda redovisningen.

3. Resultatenheternas resultat för 2019 överförs, per mars 2020 med -1 189 tkr till resultatenheterna inom skola/förskola

4. Resultatenheternas resultat för 2019 överförs, per mars 2020 med -1 612 tkr till resultatenheterna inom vård och omsorg

5. Finansförvaltningens budget, ökar med 2 801 tkr.

6. Återstående medel för redan beslutade investeringar, som ännu inte avslutats överförs till budgetåret 2020 med totalt 90 347 tkr.

7. Enligt avtal med Trafikverket om Infart västra Trosa öronmärks 16,7 mkr av 2019 års resultat till ev. hantering av kostnadsförändringar.

8. 8 mkr, 1 % av skattenettot, öronmärks för vikande konjunktur.

___________

Protokollsanteckning

Socialdemokraterna lämnar en skriftlig protokollsanteckning, se nedan.

___________

Ärendet

Kommunen

Förslag till årsredovisning för 2019 har upprättats. Årsredovisningen omfattar den sammanställda redovisningen för koncernen och kommunen.

Trosa får ett positivt resultat med 32,1 Mkr 2019. De skattefinansierade nämnderna redovisar sammantaget ett överskott jämfört med budget med 8,4 mkr.

Forts.

(5)

TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 15(38)

Kommunstyrelsen 2020-04-15

Forts. § 37

I 2019 års centrala buffert fanns 15 mkr. Enligt avstämning per 31/8 fördelades 14,7 mkr till Vård- och omsorgsnämnden och 3,1 Mkr till Humanistiska nämnden.

Det innebär en negativ avvikelse på 2,8 mkr för kommunstyrelsens centrala buffert.

Resultatenheterna inom för- och grundskola redovisar tillsammans ett underskott med 1 189 tkr. Inom särskilda boenden samt hemtjänst redovisas ett underskott med 1 612 tkr.

Trobo

Trosabygdens Bostäder AB har upprättat årsredovisning. Bolagets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt är 2 691 tkr.

Trofi

Trosa Fibernät AB har upprättat årsredovisning. Bolagets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt är 610 tkr.

Sammanställd redovisning

Det sammanställda resultatet blev 29,7 mkr.

Överföring av investeringsmedel

Investeringsmedel budgeterades för 2019. Vissa projekt har inte avslutas eller påbörjats under 2019. Se bifogad förteckning.

Prövning av kommunens helägda bolags verksamheter

Kommunstyrelsen ska enligt 6 kap. 1 a § kommunallagen (nedan ”KL”) i årliga beslut för aktiebolag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ KL pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Den förstnämnda paragrafen (3 kap. 17 § KL) avser helägda aktiebolag och den sistnämnda (3 kap. 18 § KL) delägda aktiebolag.

Förslag till beslut på sammanträdet

Tommy Fogelberg (V): Avslag till beslutspunkt 7 och bifall till beslutspunkt 1-6 och 8 i kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag.

Daniel Portnoff (M): Bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag med ändringen att 2019 byts ut till 2020 i beslutspunkt 6.

Beslutsgång

Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt kommunstyrelsens ordförandes förslag.

Forts.

(6)

TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 16(38)

Kommunstyrelsen 2020-04-15

Forts. § 37

Ärendets beredning

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2020-03-30.

Tjänsteskrivelse från kommunchef Johan Sandlund och ekonomichef Marlene Bernfalk 2020-03-26.

Årsredovisning 2019 för Trosa kommun.

Årsredovisning 2019 Trosabygdens Fastigheter AB.

Årsredovisning 2019 Trosa Fibernät AB.

Överföring av investeringsprojekt.

Protokollsanteckning

Socialdemokraterna lämnar följande protokollsanteckning:

Socialdemokraterna föreslår att 291 miljoner ska investeras i Trosa kommun under 2020 – nu är det dags för handling.

De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset drabbar näringslivet mycket hårt.

Många företagare upplever stor osäkerhet och vet inte om deras verksamhet kommer att överleva och hur det ska gå för deras anställda. För att stötta livskraftiga företag under krisen och minska antalet förlorade arbetstillfällen har regeringen presenterat flera krispaket med åtgärder för minskade kostnader, stärkt likviditet och bättre finansieringsmöjligheter.

Nu är det dags för Trosa kommun att stötta den svenska ekonomin genom utökade investeringar i kommunen. Kommunstyrelsen är överens om att investera 291 miljoner i kommunen under 2020 uppdelat i:

- 90 miljoner som ej investerades under 2019 - 201 miljoner enligt budget för 2020

Vi vill se till att dessa beslutande investeringsmedel kommer i arbete i Trosas lokala näringsliv under den rådande krisen. Vi kan inte fortsätta att skjuta på de

planerade investeringsprojekten, likt 2019, utan behöver stötta näringslivet och de anställda i kommunen.

I bokslutet för 2018 flyttades närmare 40 miljoner till 2019 och från 2019 överförs 90 miljoner till 2020. Detta visar tydligt på att styrningen av investeringsprojekten i Trosa kommun inte fungerar. Därför föreslår Socialdemokraterna att

kommunstyrelsen skall få en månatlig detaljerad projektredovisning av samtliga pågående och framtida investeringsprojekt. Syftet med uppföljningen är att säkerställa att planerade och beslutade investeringarna ska genomföras i dessa exceptionella tider.

Kopia till

Kommunfullmäktige

(7)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Kommunstyrelsen Kommunkontoret Marlene Bernfalk Ekonomichef 0156-52092

Marlene.bernfalk@trosa.se

Tjänsteskrivelse

Datum

2020-03-26

Diarienummer

KS 2020/

Årsredovisning för Trosa kommun inklusive sammanställd redovisning 2019

Förslag till beslut

1. Kommunstyrelsen bedömer att Trosa kommuns helägda bolags

verksamheter under kalenderåret 2019 har bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet för respektive bolag och inom ramen för de kommunala befogenheterna.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

2. Kommunfullmäktige godkänner, den av kommunstyrelsen upprättade årsredovisningen för Trosa kommun och den sammanställda redovisningen.

3. Resultatenheternas resultat för 2019 överförs, per mars 2020 med -1 189 tkr till resultatenheterna inom skola/förskola

4. Resultatenheternas resultat för 2019 överförs, per mars 2020 med -1 612 tkr till resultatenheterna inom vård och omsorg

5. Finansförvaltningens budget, ökar med 2 801 tkr.

6. Återstående medel för redan beslutade investeringar, som ännu inte avslutats överförs till budgetåret 2019 med totalt 90 347 tkr.

7. Enligt avtal med Trafikverket om Infart västra Trosa öronmärks 16,7 mkr av 2019 års resultat till ev. hantering av kostnadsförändringar.

8. 8 mkr, 1 % av skattenettot, öronmärks för vikande konjunktur.

Sammanfattning – ekonomiskt resultat

Kommunen

Förslag till årsredovisning för 2019 har upprättats. Årsredovisningen omfattar den sammanställda redovisningen för koncernen och kommunen.

Trosa får ett positivt resultat med 32,1 Mkr 2019. De skattefinansierade nämnderna

redovisar sammantaget ett överskott jämfört med budget med 8,4 mkr.

(8)

TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2)

Kommunstyrelsen 2020-03-26

I 2019 års centrala buffert fanns 15 mkr. Enligt avstämning per 31/8 fördelades 14,7 mkr till Vård- och omsorgsnämnden och 3,1 Mkr till Humanistiska nämnden.

Det innebär en negativ avvikelse på 2,8 mkr för kommunstyrelsens centrala buffert.

Resultatenheterna inom för- och grundskola redovisar tillsammans ett underskott med 1 189 tkr. Inom särskilda boenden samt hemtjänst redovisas ett underskott med 1 612 tkr.

Kommunens årsredovisning 2019 finns på (OBS! ej klar!)

https://finansiellinfo.se/WIP/Trosa_2019/index.html

Årsredovisning i pdf-format skickas ut i KS-utskick.

Trobo

Trosabygdens Bostäder AB har upprättat årsredovisning. Bolagets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt är 2 691 tkr.

Trofi

Trosa Fibernät AB har upprättat årsredovisning. Bolagets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt är 610 tkr.

Sammanställd redovisning

Det sammanställda resultatet blev 29,7 mkr.

Överföring av investeringsmedel

Investeringsmedel budgeterades för 2019. Vissa projekt har inte avslutas eller påbörjats under 2019. Se bifogad förteckning.

Prövning av kommunens helägda bolags verksamheter

Kommunstyrelsen ska enligt 6 kap. 1 a § kommunallagen (nedan ”KL”) i årliga beslut för aktiebolag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ KL pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Den förstnämnda paragrafen (3 kap. 17 § KL) avser helägda aktiebolag och den sistnämnda (3 kap. 18 § KL) delägda aktiebolag.

Johan Sandlund Marlene Bernfalk

Kommunchef Ekonomichef

Bilagor

Årsredovisning 2019 för Trosa kommun

Årsredovisning 2019 Trosabygdens Fastigheter AB Årsredovisning 2019 Trosa Fibernät AB

Överföring av investeringsprojekt

(9)

Årsredovisning 2019

www.trosa.se/bokslut

(10)

2

INLEDNING

Politiska kommentarer 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrning och uppföljning 4

Samhällsekonomisk utveckling 6

Översikt över verksamhetens utveckling 10 Befolkning, bostäder och arbetsmarknad 14

Finansiell analys 17

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning 23 Balanskravsresultat 27

Väsentliga personalförhållanden 28

Hållbar utveckling 31

ÅRET SOM GÅTT I NÄMNDER OCH BOLAG

Kommunstyrelsen

Politisk ledning och kommunkontor 33

Ekoutskottet 36

Samhällsbyggnadsnämnden 38 Humanistiska nämnden

Barnomsorg och utbildning 40

Individ- och familjeomsorg 43

Vård- och omsorgsnämnden 45

Teknik- & servicenämnden

Skattefinansierad verksamhet 48

Avgiftsfinansierad verksamhet 50

Kultur- och fritidsnämnden 53

Miljönämnden 55

Året som gått i bolagen 57

Revision 60

EKONOMI

Redovisningsprinciper 61 Resultaträkning 64

Kassaflödesanalys 65

Balansräkning 66 Noter 68 Tilläggsupplysning sammanställd redovisning 78 Avgiftsfinansierad verksamhet

Vatten- och avloppsverksamhet 79

Renhållning 84

Driftredovisning 88 Investeringsredovisning 90 Exploateringsredovisning 92 Revisionsberättelse xx

(11)

3

Fast mark under fötterna inför en osäker framtid

År 2019 blev ännu ett bra år för Trosa kommun.

Stabil ekonomi, hög kvalitet i verksamheten och fortsatt befolkningstillväxt sammanfattar året väl.

Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen beskriver ett år där vi har fått väldigt mycket gjort inom alla delar i verksamheten och där vi återigen lyckats väl med att möta ökad efterfrågan, till följd av befolkningstillväxten och demografi, på ett impo- nerande bra sätt. Ett stort och varmt tack till alla kompetenta medarbetare som gjort det möjligt.

Vi genomförde också SCB:s medborgarunder- sökning 2019. Och återigen visar den att Trosa kommun är en av landets bästa kommuner att leva och verka i. Den delas in i tre övergripande områden för hur medborgarna upplever sin kommun, platsen, kommunala verksamheten samt vilket inflytande man upplever sig ha i kommunen.

I jämförelse med Sörmland placerade sig Trosa kommun på en första plats inom samtliga övergri- pande index. Se diagrammen till höger.

Just nu är mänskligheten mitt i arbetet att bekämpa en pandemi som kommer att få stora konsekvenser för hela samhället de kommande åren. Mot den bakgrunden är det en styrka att vi har god ordning i vår ekonomi och en stabil och väl fungerande verksamhet. Med det sagt är det dock bara att konstatera att det kommer att krä- vas extraordinära insatser på alla nivåer och i alla delar av samhället framöver. Och Trosa kommun kommer precis som alla andra kommuner att drabbas hårt ekonomiskt. Många företag och medborgare kommer att utsättas för stora prövningar.

Nöjd regionindex– Sörmland

Nöjd medborgarindex – Sörmland

Nöjd inflytandeindex – Sörmland

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Flen Vingåker Eskilstuna Katrineholm Nyköping Oxelösund Gnesta Strängnäs

Trosa 71

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Flen Vingåker Gnesta Nyköping Strängnäs Eskilstuna Oxelösund Katrineholm

Trosa 61

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Flen Vingåker Nyköping Eskilstuna Strängnäs Oxelösund Gnesta Katrineholm

Trosa 51

Det viktigaste vi kan göra nu är att fortsätta vara bra på att vara kommun. När prövningarna är som störst behöver vi vara som bäst. Tillsammans med medborgare, föreningar och företag skall vi göra som vi brukar. Ta tillvara våra goda förutsätt- ningar och se till att vi kommer ur krisen på ett så bra sätt som möjligt.

Daniel Portnoff (M)

Kommunstyrelsens ordförande

(12)

4 Styrning och uppföljning

Styrning och uppföljning

STYRMODELL FÖR TROSA KOMMUN

Styrmodellen utgår från Fastlagd kurs och omfattar Trosa kommun. Kommunens helägda bolag styrs via ägardirektiv. Ekonomistyrning innebär en medveten och konsekvent process för att påverka organisationens handlande så att verksamheten genomförs efter invånarnas faktiska behov med rätt kvalitet och till rimlig kostnad, inom ramen för tilldelade resurser och beslutade mål.

Budgetprocessen är en bärande del i styr - modellen med grund i de gemensamma planerings- förutsättningarna. En hörnsten i de gemensamma planeringsförutsättningarna är bland annat resurs - fördelning till resultatenheterna inom verksamheterna barnomsorg, skola och äldreomsorg.

Kommunstyrelsen har en central buffert för att möta ökade eller minskade volymer inom resultatenheterna. En annan hörnsten är årliga rationaliseringar och ettårssatsningar på exempelvis rationalisering eller enskilda beslutade projekt.

FASTLAGD KURS FÖR TROSA KOMMUN

Fastlagd kurs¹för Trosa kommun är styrande för all verksamhet inom Trosa kommun.

Kommunens verksamheter och utbud ska sty- ras av:

• Medborgarnas behov och önskemål

• Valfrihet

• Flexibilitet

• Kvalitet och god service

• Enkelhet och kostnadseffektivitet

• Samarbete mellan servicegivare och nyttjare Kommunens verksamhet ska präglas av ett hel- hetsperspektiv och bygga på samordning/samver- kan mellan resurser inom och utom kommunen.

1Antaget av indelningsdelegerade Trosa 1991 08 21, §71, dnr 1991-00085.

Kommunen ska uppmuntra samarbete, okonven- tionella och alternativa lösningar.

Kommunens medborgares intressen och behov ska alltid sättas i centrum av såväl förtroende- valda som anställda. Arbetssättet ska präglas av god tillgänglighet och hög kompetens.

Rollfördelningen mellan förtroendevalda och anställda ska vara tydlig. Ansvar och beslut ska vara på rätt nivå – långt driven delegation ska till- lämpas.

Verksamheten ska bedrivas inom befintlig ekonomisk ram. Resurserna ska tillvaratas på bästa sätt.

Kommunen ska växa i sådan takt att dess spe- ciella karaktär och idyll bibehålles. Varje orts sär- prägel ska tillvaratas.

Kommunen ska arbeta för att fler bostäder och fler arbetstillfällen skapas.

Miljöhänsyn ska genomsyra den kommunala verksamheten vid planering och beslutsfattande.

Kommunen ska verka för utökad kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt.

Kommunen ska verka för ett ökat samarbete med föreningslivet och andra ideella organisationer.

För att skapa en levande kommun och god utveckling ska initiativ från enskilda och organisationer uppmuntras.

Kommunens fastigheter och anläggningar ska underhållas så att minst nuvarande standard bibe- hålles.

INTERN KONTROLL

Alla nämnder gör årligen risk- och väsentlighets- bedömningar för att fastställa en ny internkontroll- plan för året. Internkontrollplanen följs därefter upp i samband med årsbokslut. Några intern- kontrollpunkter är gemensamma för alla nämnder och bolag, till exempel delegering, bisysslor och arbetsmiljö.

(13)

5 Styrning och uppföljning

Organisation

Kommunstyrelsens arbetsutskott 3 ledamöter + 3 ersättare

Kommunkontor

Valberedning/Arvodeskommitté 3 ledamöter + 3 ersättare

Krisledningsnämnden 3 ledamöter + 3 ersättare

Valnämnden 3 ledamöter + 3 ersättare

Överförmyndare 1 ledamot + 1 ersättare

Revision 7 revisorer

Vård- och omsorgsnämnden 9 ledamöter + 9 ersättare Teknik- och servicenämnden

9 ledamöter + 9 ersättare Samhällsbyggnadsnämnden

7 ledamöter + 7 ersättare Miljönämnden 3 ledamöter + 3 ersättare Kultur- och fritidsnämnden

7 ledamöter + 7 ersättare Humanistiska nämnden

9 ledamöter + 9 ersättare

Trosabygdens Bostäder AB 3 ledamöter + 3 ersättare

Vård- och omsorgskontor Kultur, fritid, teknik och service

Samhällsbyggnadskontor Miljöenheten Kultur, fritid, teknik och service

Socialkontor Skolkontor Ekoutskott

Planutskott

5 ledamöter + 5 ersättare + 1 suppleant

Au samhällsbyggnadsnämnden 3 ledamöter + 3 ersättare Individ- och familjeutskott

Kommunfullmäktige 35 ledamöter + 23 ersättare

Kommunstyrelsen 11 ledamöter + 11 ersättare

Trosa Fibernät AB 3 ledamöter + 3 ersättare

(14)

6 Samhällsekonomisk utveckling

Arbetslösheten stiger och inflationen blir tydligt lägre än Riksbankens mål

Källa: Konjunkturläget från Konjunkturinstitutet december 2019

Den svenska ekonomin har 2019 gått in i en tydlig avmattningsfas. Det är en naturlig utveckling efter flera år med högkonjunktur. Avmattningen för- stärks av att efterfrågan från omvärlden utveck- las svagare än tidigare, bland annat som en följd av osäkerheten kring brexit och handelskonflikten mellan USA och främst Kina. Investeringarna i det svenska näringslivet har ökat snabbt under hög- konjunkturen och den pågående inbromsningen av investeringarna är en normal utveckling när behoven av nyinvesteringar minskar. Resursutnyttjan- det i ekonomin som helhet är fortfarande högre än normalt 2019 men blir något lägre än normalt 2020 och 2021.

Fortsatt osäkert i omvärlden

Tillväxten i global BNP dämpas i år till strax över 3 procent. Handelskonflikten mellan framförallt USA och Kina samt brexit skapar en osäkerhet som präglar den globala ekonomin. Det har häm- mat den globala varuhandeln och industriproduk- tionen som båda utvecklats svagt de senaste åren.

Samhällsekonomisk utveckling

BNP-utveckling i världen

Konjunkturen försvagas i Euroområdet Efter en stark inledning på året har tillväxten i euroområdet bromsat in de senaste två kvartalen.

Inbromsningen har varit särskilt tydlig i Tyskland, som drabbats extra hårt av den vikande industri- konjunkturen och den minskade globala handeln då landet i hög grad är exportorienterat. I länder som Frankrike och Spanien, där inhemsk efter- frågan är relativt sett viktigare, har BNP-tillväxten inte försvagats lika mycket.

Hushållen är fortsatt mer optimistiska än normalt vilket delvis kan vara en följd av uppgången på aktiemarknaderna under året. En kanske viktigare faktor bakom hushållens optimism är den fortsatt relativt starka arbetsmarknaden. Arbets- lösheten har fallit till 7,5 procent, vilket är i pari- tet med perioden före finanskrisen och lönerna har börjat öka lite snabbare. Den ekonomiska utvecklingen understöds av en något expansiv finans

politik de kommande åren.

0 1 2 3 4 5 6 7 8

2021 2020

2019 2018

2017 (%)

Världen Brasilien

Indien USA

Japan Kina

(15)

7 Samhällsekonomisk utveckling BNP-utveckling i Europa

Sysselsättningen ökar långsammare än tidigare

Sysselsättningstillväxten bedöms bromsa in ytterligare något 2020 och förbli dämpad även året därpå. För industrins del tyder planerna på att antalet anställda fortsätter att minska den när- maste tiden. Inom byggbranschen har anställ- ningsplanerna återhämtat sig under hösten och är nu något positiva, liksom inom handeln och de privata tjänstenäringarna. Den relativt svaga efterfrågetillväxten i näringslivet 2021 och 2021 innebär att det inte kommer att finnas något större behov för företagen att öka personal- styrkan, i synnerhet inte inom industrin. Kom- munernas negativa finansiella sparande håller samtidigt tillbaka sysselsättningen i den offentliga sektorn som bara ökar svagt under perioden.

Arbetslösheten stiger de kommande åren Arbetskraftsdeltagandet har stigit under en längre tid och uppgången väntas fortsätta de närmaste två åren. Samtidigt innebär den relativt svaga ökningen av sysselsättningen att sysselsättnings- graden minskar något. Detta innebär att de arbets- lösa successivt ökar som andel av arbetskraften 2020-2021. År 2021 når arbetslösheten 7,4 procent.

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

2021 2020

2019 2017 2018

(%)

Sverige

Stor-britannien Danmark

Euro-området Tyskland Frankrike Norge

Vilken bedömning gör Sveriges företag och hushåll av ekonomin?

Barometerindikatorn steg till normal nivå i februari

Källa: Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer februari 2020.

Konjunkturinstitutet tar med jämna mellanrum fram en så kallad barometerindikator.

Företagens och hushållens syn på ekonomin ger en bild av det totala konjunkturläget.

Barometerindikatorn

Barometerindikatorn steg ytterligare i februari, till 99,1 från 97,3 månaden innan. Den pekar därmed på ett normalstarkt stämningsläge i den svenska ekonomin. Uppgången förklaras av starkare signa- ler från tillverkningsindustrin och hushållen.

Tillverkningsindustrins konfidensindikator steg ytterligare i februari efter en stor uppgång i janu- ari. Indikatorn har stigit med nästan tio enheter de senaste två månaderna och pekar på ett starkare läge än normalt. Uppgången i konfidens indikatorn förklaras av ljusare produktionsplaner samt en positivare bild av färdigvarulagren.

Konfidensindikatorn för bygg och anläggnings- verksamhet sjönk marginellt men ligger fortsatt något över det historiska genomsnittet. Före- tagens omdömen om orderstockarnas storlek är starkare än normalt medan anställningsplanerna är pessimistiska och pekar på en viss minskning av antalet anställda framöver.

Detaljhandelns konfidensindikator föll med 0,8 enheter, från 109,4 till 108,6, men är trots det den sektor i näringslivet som uppvisar det starkaste läget. De mest positiva signalerna kommer från

60 70 80 90 100 110 120 130

2018

2017

2016

2015

20142013

2012

2011

2010

2009 20202019

(16)

8 Samhällsekonomisk utveckling

dagligvaruhandeln medan sällanköps- och motor- fordonshandeln är mer dämpade.

Även tjänstesektorns konfidensindikator föll något i februari och fortsätter att peka på ett svagt stämningsläge. Samtliga i indikatorn ingå- ende frågor bidrog till nedgången. Efterfrågan av tjänster uppges visserligen ha ökat något de senaste månaderna och den egna verksamheten bedöms ha förbättrats, men i mindre utsträckning än normalt.

Hushållens konfidensindikator steg jämförel- sevis mycket i februari, från 92,7 till 98,5. Indi- katorns nivå är den högsta uppmätta sedan september 2018 men pekar trots detta på ett något svagare stämningsläge än normalt. Den starka uppgången beror på en mer positiv syn på utvecklingen av den egna ekonomin.

KOMMUNERNAS EKONOMI

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, Makronytt 1/2020

Svensk konjunktur fortsätter att försvagas i år Bedömningen är att Sverige når lågkonjunktur mot slutet av 2020. Men någon djupare svacka tycks ännu avlägsen och den förutsedda lågkonjunktu- ren kan beskrivas som mild.

Den svagare konjunkturen förväntas addera till de strukturella utmaningar som under liggande präglar ekonomin för kommuner och regioner, inte minst kommande år. Samtidigt är de starka svenska offentliga finanserna betryggande:

utrymmet för att stimulera konjunkturen genom finanspolitik finns. Att stärka kommun sektorns inkomster genom statsbidrag, för att hålla konsumtion och investeringar uppe i en konjunktur- svacka, är sannolikt en av de mest effektiva stimulansåtgärderna nu när den penningpolitiska arsenalen är begränsad.

Än har Sverige inte nått lågkonjunktur Hur man än väljer att sammanfatta tillståndet för den svenska samhällsekonomin i stort syns ännu ett hyfsat starkt konjunkturläge. Detta blir slut- satsen om man tittar på industrins kapacitets- utnyttjande eller arbetsmarknaden, men också utifrån mått som syftar till att sammanfatta resursutnyttjandet i hela ekonomin.

Ser man till arbetsmarknaden, som i och för sig, svarar på konjunktursvängningar med avsevärd fördröjning, är läget ännu tämligen starkt.

Några orosmoln lättar kanske …

Utsikterna för världsekonomin tycks vara tämli- gen svaga. Några riskfaktorer, som präglat makro- rapporteringen 2019, kan möjligen ses som mindre

”akut osäkra” i ett kort perspektiv. Exempelvis kan ”fas-1-avtalet” medge en viss förbättring av handels relationen mellan USA och Kina. ”Brexit”

ledde ju under 2019 heller inte till några stora kon- vulsioner för varken finansmarknaden eller den europeiska ekonomin.

… men global tillväxt lär förbli svag 2020 Nya bakslag har också tillkommit i början av året.

Ett sådant är de störningar som nu rapporteras i samband med Corona-viruset. Sannolikt kommer smittan sätta tydliga avtryck i statistik för årets första kvartal, inte minst i de värst drabbande regi- onerna i Asien, men sannolikt även på global nivå.

Svaga men rätt stabila inhemska utsikter En period av ihållande svag BNP-tillväxt beräknas i Sverige. Liksom prognosen för 2019 beräknas BNP i år öka med omkring 1 procent, betydligt lägre än den trendmässiga tillväxten. Varken hushållen eller den offentliga sektorns konsumtion framstår som troliga draglok för någon markant accelera- tion i efterfrågetillväxten – inte heller investeringarna.

Den svaga produktionstillväxten antas medföra en gradvis allt svagare arbetsmarknad, i linje med den svagare utveckling som synts sedan 2018.

En viss dämpning av antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta personer beräknas därför ske i år. Även prognosen över löneökningstakten är något nedreviderad 2019 och 2020.

(17)

9 Samhällsekonomisk utveckling Tabell 1. Nyckeltal för svensk ekonomi

Procentuell förändring respektive procent;

2021–2023 utgör kalkylår

2018 2019 2020 2021 2022 2023 BNP, fasta

priser* 2,3 1,2 0,9 1,8 2,1 1,7

Arbetade

timmar* 1,8 0,0 – 0,4 0,3 0,7 0,4

Timlön, NR* 2,8 3,6 2,9 3,0 3,2 3,4 Arbetslöshet** 6,3 6,8 7,2 7,3 7,3 7,2

KPIF 2,1 1,7 1,6 1,8 1,9 2,0

KPI 2,0 1,8 1,6 1,8 2,2 2,4

Reporänta,

årets slut** – 0,50 – 0,25 0,00 0,00 0,25 0,75

* Kalenderkorrigerad utveckling.

** Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kom- muner och Landsting.

Skatteunderlagstillväxten försvagas

Den konjunkturförsvagning vi nu befinner oss i väntas medföra att arbetade timmar minskar i år och endast ökar svagt nästa år. Samtidigt räknar vi med att skillnaden i ökningstakt mellan timlöner och priset på kommunsektorns kostnader krymper väsentligt. Därmed faller skatteunderlagstillväxten 2020-2021 realt sett till den lägsta öknings takten på tio år.

Tabell 2. Det kommunala skatteunderlaget Procentuell förändring

2018 2019 2020 2021 2022 2023 Faktiskt

skatte underlag 3,7 3,2 2,4 3,1 3,8 3,8 Regel

förändringar – 0,6 – 0,6 – 0,5 0,0 0,0 0,0 Underliggande 4,4 3,9 3,0 3,1 3,8 3,8 Prisutveckling 3,2 2,3 2,5 2,7 2,5 2,7 Realt skatte

underlag 1,1 1,5 0,5 0,4 1,3 1,0

Källa: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

Starka statsfinanser ger finanspolitiskt manöverutrymme

Vi beräknar det finansiella sparandet i offentlig sektor 2019 till 0,4 procent av BNP. Överskott inom framförallt statlig sektor uppväger kommunsektorns negativa sparande. Vad vi nu ser fram- för oss är konjunkturavmattningens effekter på de statliga finanserna. I år och nästa år försäm- ras därmed statens finanser relativt snabbt, vilket leder till underskott för den offentliga sektorn som helhet. Trots det fortsätter den konsoliderade bruttoskulden (Maastrichtdefinitionen) för hela den offentliga sektorn att minska som andel av BNP;

BNP (i löpande priser) stiger alltså snabbare än skulden.

Tabell 3. Den offentliga sektorns finanser Procent av BNP

2018 2019 2020 2021 2022 2023 Finansiellt

sparande 0,8 0,4 – 0,2 – 0,6 – 0,4 – 0,3

Staten 1,3 1,0 0,5 – 0,1 0,1 0,1

Ålderspensions

systemet 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2

Kommunsektorn – 0,7 – 0,7 – 0,8 – 0,7 – 0,7 – 0,7 Maastrichtskuld 38,8 35,3 34,5 33,9 33,7 33,6 Källa: Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Regioner.

Vår slutsats blir att det finns både utrymme och goda konjunkturmässiga skäl att stärka kommunsektorns inkomster.

Ofta framhålls åtgärder som stärker offentliga investeringar och konsumtion som högeffektiva för att stötta konjunkturen. Utöver den strukturella/

långsiktiga resursfrågan för kommuner och regioner torde det alltså finnas synnerligen goda skäl kommande år att stärka resurserna i kommunsektorn – utifrån den svagare konjunkturen.

(18)

10 Översikt över verksamhetens utveckling

Översikt över verksamhetens utveckling

FEM ÅR I SAMMANDRAG

År 2019 2018 2017 2016 2015

Antal invånare sista december 13 747 13 309 12 916 12 447 12 078

Därav invånare i åldersgrupp:

1–5 år 819 786 730 709 682

6–15 år 1 704 1 623 1 634 1 560 1 472

16–18 år 484 480 428 407 424

65–79 år 2 710 2 637 2 569 2 458 2 348

80–89 år 554 507 466 446 424

90–år 96 101 102 91 94

Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter:

Kommunalskatt 21,60 21,66 21,66 21,26 21,26

Regionskatt 10,83 10,77 10,77 10,77 10,77

Begravningsavgift 0,18 0,18 0,18 0,18 0,18

Skatteintäkter/generella bidrag netto (mkr) 753 722 673 609 577

Skatteintäkter (kr/invånare) 54 770 54 252 52 106 48 933 47 753

Trosas skattekraft i förhållande till rikssnitt (%) 102,7 103,8 105,7 107,0 107,5

Verksamhetens nettokostnader – 724 – 690 – 640 – 595 – 582

Nettokostnader i % av skatteintäkter 96 % 96 % 95 % 98 % 101 %

Nettokostnader (kr/invånare) – 52 650 – 51 813 – 49 535 – 47 835 – 48 225

Årets resultat (mkr) 32,1 34,5 33,7 12,7 25,6

Eget kapital (mkr) 438 406 372 338 326

Eget kapital (kr/invånare) 31 895 30 506 28 801 27 171 26 950

Soliditet (%) 35% 35% 34% 32% 32%

Soliditet inkl ansvarsåtagande för pensioner 25% 23% 21% 18% 17%

Låneskuld (kr/invånare) 31 280 32 309 33 292 36 957 38 086

Investeringar netto per år (mkr) 79 75 83 59 40

Personalkostnader (mkr) 512 471 447 410 380

Arbetslösa i % av befolkningen, 16–64 år, Trosa 1,6 1,4 1,5 1,8 1,7

Arbetslösa i % av befolkningen, 16–64 år, Riket 4,1 3,8 3,2 3,1 3,2

Varav ungdomar 18–24 år Trosa 2,0 1,1 0,9 1,9 1,8

Varav ungdomar 18–24 år Riket 4,0 3,8 2,8 3,0 3,4

Antal anställda Trosa kommun

Tillsvidare 837 818 788 764 716

Årsarbetare 789 753 724 699 658

(19)

11 Översikt över verksamhetens utveckling

År 2019 2018 2017 2016 2015

Mandatfördelning

Moderaterna 14 14 14 14 14

Liberalerna 2 2 2 2 2

Centerpartiet 2 2 2 2 2

Kristdemokraterna 1 1 1 1 1

Socialdemokraterna 8 8 9 9 9

Miljöpartiet de gröna 2 2 3 3 3

Vänsterpartiet 2 2 1 1 1

Sverigedemokraterna 4 4 3 3 3

35 35 35 35 35

ÅRETS RESULTAT

Årets resultat uppgick till 32,1 mkr, vilket var 24,8 mkr bättre än budgeterade 7,3 mkr. Nämn- derna redovisade tillsammans ett överskott på 8,4 mkr mot budget. Kommunens finansnetto var 7,7 mkr bättre än budgeterat och skattenettot 2,7 mkr högre än budgeterat. I resultatet ingår också exploateringsintäkter, inklusive markförsäljning, på 15,6 mkr.

Under året har kommunen gjort avsättningar på 13,4 mkr för kommande medfinansiering av statliga infrastrukturåtgärder, den totala avsättningen uppgår därmed till 55,7 mkr. Årets betalning till Trafikverket för Infart Västra Trosa var 0,7 mkr och totalt har kommunen betalat 9,5 mkr för infar- ten sedan 2015.

Händelser av väsentlig betydelse

De ekonomiska konsekvenserna till följd av Corona- krisen är högst osäkra, produktion och sysselsätt- ning har fallit kraftigt, åtminstone tillfälligt. Det innebär att skatteunderlagets tillväxt också minskar i ökningstakt jämfört med tidigare prognoser.

Trosas långsiktiga strategi utifrån antagen styrmodell ligger fast för att verksamheterna fortsatt ska ha stabila förutsättningar.

Verksamhetsberättelser för nämnder och bolag

Nämndernas och bolagens verksamhetsberättelser beskriver budgetavvikelser och årets resultat. Verk- samhetsberättelserna beskriver även händelser av väsentlig betydelse och förväntad utveckling.

Privata utförare

Privata utförare inom verksamheter i Humanis- tiska nämnden, Vård- och omsorgsnämnden samt Teknik- och servicenämnden.

I Humanistiska nämnden finns privata utförare inom verksamhetsområdena förskola, grundskola, gymnasieskola och individ- och familjeomsorgen. I Vård och omsorgsnämnden finns privata utförare inom hemtjänst och LSS. Även Teknik- och service- nämnden har privata utförare, dels inom teknisk verksamhet och dels inom vatten- och renhåll- ningsverksamheten.

Kommunens intäkter och kostnader

Kommunens verksamheter finansieras till största delen av den kommunalskatt Trosas invånare betalar. Endast 8 procent av kommunens intäkter är avgifter som kommunen tar ut för vatten och avlopp, sophämtning, barnomsorg och hemtjänst med mera. Kommunens verksamhet är personal- intensiv och följaktligen står personalkostnaderna för mer än hälften av kommunens kostnader.

(20)

12 Översikt över verksamhetens utveckling Intäkter

Kostnader

Förskola och utbildning står för knappt hälften av kostnaderna som finansieras med kommunal skatt. Vård och omsorg står för runt 30 procent.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 Skatteintäkter

Generella statsbidrag/

fastighetsavg Taxor och avgifter Bidrag Övriga intäkter

Exploaterings- intäkter netto Hyror och arrenden Finansiella intäkter (%)

70 % 8 %

8 % 7 % 2 % 2 % 2 % 1 %

0 10 20 30 40 50 60

Personalkostnader Köp av verksamhet Material, tjänster, övriga kostnader Lämnade bidrag Avskrivnings- kostnader Lokalkostnader Inköp varor Finansiella kostnader (%)

55 % 20 %

7 % 5 % 5 % 5 % 3 % 0,3 %

Kostnader per verksamhet

Det kommunala utjämningssystemet

För att Sveriges kommuner ska ha likvärdiga för- utsättningar görs en utjämning mellan landets kommuner. Alla kommuner garanteras intäk- ter upp till 115 procent av Sveriges medelskatte- kraft genom inkomstutjämningsbidrag. Minskar den egna kommunens skattekraft ökar inkomst- utjämningsbidraget samtidigt som skatteintäk- terna minskar. Kostnadsutjämningen beräknas främst utifrån varje kommuns befolkningsstruktur, det vill säga fördelningen mellan olika ålders- grupper. Barn i olika åldrar kräver förskola och skola och den äldre befolkningen kräver äldre- omsorg. LSS- utjämningen mellan landets kommuner utjämnar kostnaden per invånare för LSS-insatser.

Trosas inkomstutjämningsbidrag har ökat de senaste åren i takt med att Trosas skattekraft har minskat. Trosa har dock fortfarande Sörmlands högsta skattekraft tillsammans med Strängnäs.

0 5 10 15 20 25

Grundskola Älrdreomsorg Förskola, skolbarnomsorg Gymnasieskola och övrig utbildning Omsorg om funktionshindrade Gator och parker Övriga kostnader Social omsorg Kultur och fritid Politisk verksamhet Pensionskostnader Kollektivtrafik (%)

22 % 14 %

11 % 9 % 2 %

3 % 2 % 1 %

5 % 5 % 4 %

22 %

(21)

13 Översikt över verksamhetens utveckling Kommunal utjämning 2019, kronor/

invånare i Sörmland

(kr/invånare)

–5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000

Vingåk Trosa er Strängnäs Oxelösund Nyköping Katrineholm Gnest Flen a

Eskilstuna

Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS-utjämning

Kommunal utjämning i Trosa, kronor/

invånare 2015–2019

Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS-utjämning -4 000

-3 000 -2 000 -1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

2019 2018

2017 2016

2015 (kr/invånare)

(22)

14 Befolkning, bostäder och arbetsmarknad

Befolkning, bostäder och arbetsmarknad

Den 31 december 2019 hade Trosa 13 747 invånare folkbokförda i kommunen. Det var en ökning med 438 invånare (3,29 procent) jämfört med 2018, vilket ger Trosa en tredjeplats i riket när det gäl- ler procentuell tillväxt. I länet var det två kommuner vars befolkning minskade, Flen och Vingåker.

Länets totala befolkningsökning var 0,97 procent.

Befolkningsutveckling 1993–2019

Sedan Trosa blev en egen kommun 1992 har befolkningen ökat med 3 879 personer eller hela 39 procent.

I kommunen föddes 110 barn och 111 personer avled under året. 1 142 personer flyttade in till kommunen och 712 personer flyttade ut.

Den vanligaste inflyttaren 2019 var ett barn i ettårsåldern som flyttade in tillsammans med sina föräldrar. Den vanligaste utflyttaren var 21–22 år gammal.

9 500 10 000 10 500 11 000 11 500 12 000 12 500 13 000 13 500 14 000

2019 2014

2009 2004

1999 1993

(antal)

Befolkningsförändringar 2019 i olika åldersgrupper

Befolkningen i olika åldersgrupper speglar föränd- rade behov i olika verksamheter. De allra flesta av Trosas barn 1–5 år går i förskolan och barn och ungdomar 6–18 år går i förskoleklass, grundskola eller gymnasium. Allt fler äldre invånare ökar behovet av bland annat hemtjänst.

Trosas befolkning i ettårs-klasser 2019

–100 –50 0 50 100 150 200 250 (antal)

90–

80–89 70–79 65–69 45–64 25–44 20–24 16–19 13–15 0–5 6–12

0 50 100 150 200 250

100+

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 (antal)

(ålder)

(23)

15 Befolkning, bostäder och arbetsmarknad Befolkningsprognos

Kommunens ledningsgrupp gör årliga befolknings- prognoser och också en tioårig långtidsprognos, senast för åren 2020–2029. Syftet är att kunna göra långsiktiga bedömningar av framtida lokal- behov inom såväl skola och förskola som äldre- omsorg, samt övriga lokaler.

Befolkningsprognosen innebär att Trosa kommun fortsätter att vara en attraktiv tillväxt- kommun med stadig tillväxt hela den aktuella perioden. Prognosen innebär en stark tillväxt i början och slutet av perioden vilket är en bedöm- ning baserad på konjunkturutvecklingen, medan utvecklingen i mitten av perioden väntas bli klart svagare. Den årliga befolkningstillväxten blir där- för väldigt varierad, från cirka 300 personer/år i högkonjunktur till ungefär 100 personer/år i låg- konjunktur. Befolkningen bedöms passera 14 000 invånare 2021 och 15 000 invånare 2028. Under senare år har Vagnhärad stått för en allt större del av tillväxten och det är en trend som väntas bli starkare i slutet av den aktuella tioårsperioden.

Nedan beskrivs kommunens bedömningar av kommande lokal- och bostadsbehov, utifrån nuvarande lokalbeläggning, pågående lokalprojekt, aktuell befolkningsstruktur och ovanstående prognos.

Bostadsbyggande

Valet av linje för järnvägssatsningen Ostlänken är klart vilket innebär att kommunen har påbörjat detaljplanearbetet för resecentrum.

Exploateringstrycket har mattats av men antalet pågående projekt är fortfarande stort.

Trosa kommun har fastställt fyra översikts- planer under 2000-talet och har inlett arbetet med en femte översiktsplan. Översiktsplan 2020 är ute på samråd.

Planering och/eller exploatering för nya bostä- der fortsätter i bland annat:

Vagnhärad

• Mölnaängen

• Väsby

• Albyområdet

Trosa

• Kvarteret Strömmen

• Hökeberga

• Åda backar

• Hagaberg

• Åda fritidshusområde

• Tomtaklint

• Teologen

• Öbolandet

• Bråta Torp

• Storökan

• Trosaporten Västerljung

• Hammarbyvägen

• Hillesta

• Avstyckningar på landsbygden Färdigställda bostäder

2015–2019

Villor Bostads

rätt

Hyres

rätt Trosa tätort

Tureholm 2

Apelåker 2 1

Tomta Äng 8

Öbolandet 20

Edanö Backe 11

Förtätningar Trosa 15

Långnäsberget 3

Djupvikstomten 8

Mejseln Nokon 18

Mejseln Conventor hyresrätt 43

Mejseln Conventor bosträtt 70

Strömmen 33

Sandstugan 27

Smedstorp 5

Hagaberg 37

Hagaberg Derome 20

Åda backar etapp 1 27

Åda Backar etapp 2 1

Prästgårdsgången 20

Sockengatan BoKlok 46

Tumlaren Trobo 16

Västra Hökeberga 20

Ågubben 6

Bråta Torp Panghus 67

Lagnö Bo 19

Åda Vreten 5

Stensunds Gård 9

Trosalundsberget 72

Hökeberga Peab etapp 1 13

(24)

16 Befolkning, bostäder och arbetsmarknad Färdigställda bostäder

2015–2019

Villor Bostads

rätt

Hyres

rätt Vagnhärad

Väsby villor 11

Väsby Strömbergs 10

Väsby Strömbergs 16

Väsby BoKlok 38

Enstaka hus landsbygd 25 Förtätningar Vagnhärad 5

Vagnhärads Torg 2 28

Långbro 4

Allhuset 18

Fänsåker BoKlok 24

Alby Peab etapp 1 13

Alby Peab etapp 2 9

Mölnaängen Nokon 38

Fagerhult Nokon 28

Västerljung

Källvik 2

Hammarbyvägen 9

Björke 2

Enstaka hus landsbygd 20

Totalt 312 486 144

Trosas befolkning har ökat med 1 669 invånare från december 2015 till december 2019. Samtidigt färdigställdes totalt 942 nya bostäder.

Arbetsmarknad

Den totala arbetslösheten i Trosa kommun i ålders- gruppen 16–64 år var 1,6 procent i december 2019, en ökning med 0,2 procentenheter. Det kan jäm- föras med en arbetslöshet i riket på 4,1 procent.

Den låga arbetslösheten beror i huvudsak på en fortsatt god konjunktur och en låg risk som beror på ett näringsliv med stor branschbredd och många små företag, vilket gör att kommunen inte är beroende av exempelvis enstaka stora före- tag eller en enstaka bransch. Ungdomsarbetslös- heten har ökat från 1,1 till 2,0 procent. Trots att ungdomsarbetslösheten har ökat är den fortsatt mycket lägre än i riket där ungdomsarbetslösheten är 4,0 procent.

(25)

17 Finansiell analys

Finansiell analys

Den finansiella analysen bygger på fyra olika pers

pektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Här redovisas de parvis eftersom resultat och kapacitet har ett starkt samband, liksom risk och kontroll.

RESULTAT OCH KAPACITET

En analys av resultat och kapacitet kartlägger årets resultat och dess orsaker. En obalans mellan kostnader och intäkter, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varnings signal.

Analysen av dessa faktorer visar kommunens långsiktiga finansiella styrka.

Skatte- och nettokostnadsutveckling

Förändring (%) 2019 2018 2017

Skatteintäkter och

generella statsbidrag 4 7 11

Nettokostnader 5 8 8

Nettokostnader exklusive jämförelsestörande

poster 5 9 8

2019 ökade antalet invånare med 438 personer i Trosa, en ökning med 3 procent. Trosa fick därmed även 2019 rätt till ett så kallat eftersläpningsbidrag för att kunna möta de ökande kostnader en större befolkning innebär. 2019 var efter släpningsbidraget 11,6 mkr. Skatteintäkterna ökade med 4 procent men ökningstakten har minskat flera år i rad.

Netto kostnadsutvecklingen exklusive jämförelse- störande poster dämpades med 4 procentenheter jämfört med föregående år. Personalkostnaderna enskilt ökade med 9 procent jämfört med 2018.

(26)

Intäkter och kostnader, ökning respektive minskning

(%) 2019 2018 2017

Verksamhetens

bruttointäkter 6 – 1 – 8

Verksamhetens

bruttokostnader 5 6 4

Avskrivningar 5 6 – 2

Skatteintäkter 4 4 7

Generella statsbidrag

och utjämningar 4 52 78

Finansiella intäkter 15 56 – 7

Finansiella kostnader – 3 – 7 – 29

Verksamhetens bruttointäkter ökade med 6 procent jämfört med föregående år då de minskade med 1 procent. Ökningen omfattar dels taxor och avgifter som ökat med 7 procent och dels bidrag som ökat med 12 procent, motsvarande 7 mkr.

En stor del av ökningen inom bidrag beror på rät- telse av moms. Exploateringsintäkterna, inklusive markförsäljning, uppgick till 21 mkr, något högre än föregående år.

Verksamheternas bruttokostnader ökade med 5 procent, vilket var 1 procentenhet mindre än 2018.

Kommunens investeringar ökade mellan åren 2009–2014 och har därefter varit på en mer mått- lig nivå. Avskrivningskostnaderna ökade dock med 2,4 mkr till 46 mkr.

Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan kommunens egen beskattnings- bara inkomst och ett skatteutjämningsunder- lag som motsvarar 115 procent av skattekraften hos kommuner som ligger på samma nivå som riks genomsnittet. Trosa hade en skattekraft på 103 procent, en minskning mot 2018, och fick där- för inkomstutjämningsbidrag på 75 mkr 2019.

Kommunen hade ett positivt finansnetto (2,9 mkr), trots en låneskuld på 430 mkr. De finansiella intäkterna omfattar borgensavgifter från de kommunala bolagen och återbäring från Kommuninvest. De finansiella kostnaderna består av räntor på kommunens lån.

Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag

(%) 2019 2018 2017

Nettokostnadsandel 96 96 95

En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunen har en balans mellan kostnader och intäkter. Ett nyckeltal är nettokostnadsande- len, det vill säga hur stor andel de löpande kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. En nettokostnadsandel på över 100 procent innebär att kostnaderna över stiger intäkterna. Riktvärdet för landets alla kommuner är 98 procent. Trosas nettokostnadsandel har de senaste åren legat på 95–96 procent.

Nettokostnad jämfört med skatteintäkt

Skatteintäkterna per invånare var 2 tkr högre per invånare än nettokostnaderna per invånare, 55 tkr/invånare respektive 53 tkr/invånare. Netto- kostnadsökningen var däremot fortsatt större än ökningen av skatteintäkterna. Nettokostnaderna per invånare ökade med 837 kronor till 2 278 kr/

invånare medan skatteintäkterna per invånare ökade något mindre, med 518 kronor, till 2 147 kr/

invånare.

40 44 48 52 56 60

2019 2018

2017 2016

2015 2014

(tkr)

Skatteintäkt/invånare

Nettokostnad/invånare

(27)

19 Finansiell analys Resultatets andel av skatter utjämning och

generella statsbidrag

Soliditet

(%) 2019 2018 2017

Soliditet inklusive

ansvarsförbindelse 25 23 21

Tillgångsförändring 6 6 4

Förändring av

eget kapital 8 9 10

Soliditet 2001-2019

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen har finansierat med eget kapital. Faktorer som påverkar soliditeten är förändringen av tillgångarna som ökar när investeringarna är högre än avskrivningskostnaderna. Årets resultat ökar det egna kapitalet och om kommunen gör avsättningar minskar resultatet och därmed soliditeten. Soliditeten ökade med 2 procent till 23 procent inklusive ansvarsförbin- 0

1 2 3 4 5 6

2019 2017

2015 2013

2011 (%)

0 10 20 30 40 50 60

2019 -17 -15 -13 -11 -09 -07 -05 -03 2001 (procent)

Soliditet exklusive ansvarsförbindelsen Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen

delse. Förändringen av eget kapital beror på årets marginellt lägre resultat jämfört med föregående år.

Skuldsättningsgrad

(%) 2019 2018 2017

Skuldsättningsgrad 1,8 1,9 2,0

Den del av tillgångarna som kommunen har finansierat med lån brukar kallas för skuldsättnings- grad. Nyckeltalet beskriver hur räntekänslig kommunen är. Skuldsättningsgraden har gradvis minskat, kommunen har inte tagit några nya lån under året och hade vid årets slut totalt en skuld på 430 mkr. Ränteläget är historiskt lågt men räntebanan har justerats upp och kommunen har fortsatt budgetera för ett högre ränteläge än det rådande. Den genomsnittliga räntan för kommunens låneportfölj är 0,64 procent och ränte- bindningen 1,87 år. Under året antog fullmäktige en ny finanspolicy som är ett övergripande ram- verk för kommunen och dess bolag. Ett av målen med finanspolicyn är att samordna de finansiella frågorna i kommunkoncernen. I takt med att befolkningen ökar behöver kommunen fortsätta investera i verksamheterna för att möta invånar- nas behov av service. Dessa investeringar kommer kommunen delvis att behöva finansiera med lån.

SAMMANFATTNING AV PERSPEKTIVEN RESULTAT OCH KAPACITET

Årets resultat på 32,1 mkr motsvarar 4,3 procent av skattenettot. Skatteintäkterna har ökat genom att antalet invånare ökat, men samtidigt ökar kostnaderna när den kommunala verksamheten ska räcka till fler invånare. Verksamheternas nettokostnader får inte överskrida skatteintäk- terna om kommunen ska ha en långsiktigt håll- bar ekonomi. I årets intäkter ingår flera poster av engångskaraktär, framför allt försäljning av explo- ateringsmark och återsökning av moms från tidigare år.

Inte desto mindre är skuldsättningsgraden hög och när ränteläget går upp minskar utrymmet för kostnadsökningar i kommunens verksamheter.

Trosa kommun har en soliditet på 35 procent.

Räknar man in ansvarsförbindelsen för pensioner sjunker soliditeten till 25 procent. Årets resultat på 4,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag gör att det egna kapitalet stärks ytterligare.

(28)

Sammanfattningsvis har Trosa haft en balans mellan intäkter och kostnader de senaste åren, vilket resultatnivåerna också visar. När det gäller den framtida kapaciteten behöver kommunen fortsätta fatta medvetna ekonomiska beslut för att säker- ställa en ekonomi i balans. Kommunens arbetssätt med bland annat årliga rationaliseringar är en del i att hålla kostnadsutvecklingen under kontroll.

Riskförhållande och kontroll

Riskförhållande beskriver hur utsatt kommunen är för finansiella risker. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i ett kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och pensionsskuld.

Med kontroll menas hur kommunen följer sina finansiella mål och sin budget. En god följsamhet mot budget innebär också en god ekonomisk hus- hållning. Risk och kontroll hänger samman genom att båda är mått på kommunens förmåga att anpassa ekonomin till olika situationer.

Likviditetsmått

(%) 2019 2018 2017

Kassalikviditet (omsättnings tillgångar/

korta skulder) 106 106 102

Kassalikviditet anger den kortsiktiga betalnings- förmågan. Om kassalikviditeten är 100 procent eller mer kan kommunen betala de kortfristiga skulderna direkt, under förutsättning att omsätt- ningstillgångarna kan omsättas direkt. Fondering av avsatta medel till Ostlänken har gjorts på ett fasträntekonto enligt särskilt placeringsbeslut och utgör 55 mkr av likviditeten.

Ränterisk

Förändringar av ränteläget kan skapa ovisshet om framtida utgifter och därmed också risker. Kom- munen begränsar sin ränterisk genom att ha en viss andel fast ränta i låneportföljen. Syftet är att skapa en god förutsägbarhet för framtida ränte- kostnader. En längre räntebindning skapar en större stabilitet i framtida räntekostnader och där- med en lägre ränterisk jämfört med en portfölj med kort räntebindning.

Kreditrisk

Kommunen har en kreditrisk på sina fordringar, det vill säga risken att kommunen inte får fordringar betalda. Kommunens kundfordringar var vid årets slut 10 mkr (22 mkr 2018). Kundfordringarna utgör 12 procent av de totala fordringarna.

Investeringar

Kommunens investeringar var höga åren 2009–

2014. I Trosa beslutades att investeringar skulle tidigareläggas under lågkonjunkturen. Dels för att investera i tider när priserna hålls nere, dels för att skapa arbetstillfällen. På grund av ökade behov när befolkningen ökar kan kommunen åter behöva öka investeringarna de kommande åren. Några av de större investeringarna är utbyggnad av Skär- lagsskolan, isrink och idrottshall samt reningsverk.

Investeringarna kommer att finansieras genom avskrivningar och lån.

Investeringar 2005-2022

Borgensåtagande och ansvarsförbindelse

(tkr) 2019 2018 2017

Borgensförbindelse

kommunägda företag 548 175 556 531 551 567

Kommunens borgensförbindelse gentemot de kom munala bolagen har minskat med 3,4 mkr sedan 2017.

(%)

0 50 100 150 200 250

2022 2020 2018 2016 2014 2012 2010 2008 2006

Investeringar/år (mkr) Varav avg. fin.

(29)

21 Finansiell analys Kommunens pensionsåtagande

(mkr) 2019 2018 2017

Pensionsskuld 19,8 15,8 14,5

Avsättning för

pensioner 22,2 15,8 16,2

Ansvarsförbindelse 134,4 133,7 136,8 Total pensionsskuld inkl

löneskatt 24,26 % 176,4 165,3 167,5

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Det är den största delen av kommunens pensionsskuld. 2019 var kommunens pensionsskuld inklusive löneskatt 176,4 mkr varav 134,4 mkr avser ansvarsförbindelsen. Det innebär att 76 procent av den totala pensionsskulden inte ingår i balansräkningen.

Ökningen av pensionskostnad kan till största delen förklaras av 6,7 mkr högre kostnad för pen- sionsförsäkring. Orsaken är främst nya anställ- ningar och fler anställda som har kommit över brytgränsen för förmånsbestämd pension. Avsätt- ning till pensioner ökade med 6,4 mkr vilket beror på att förtroendevaldas pensioner nu ingår fullt ut . Pensionskostnaden totalt sett ökade med 13,6 mkr jämfört med 2018.

KÄNSLIGHETSANALYS

Vissa händelser kan kommunen påverka, andra inte – till exempel konjunkturförändringar eller förändrade lagar och förordningar. Oplanerade händelser eller beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Tabellen nedan visar hur kommunens ekonomi påverkas av olika tänkbara händelser, till exempel ränteförändring.

Känslighetsanalys mkr För

ändring Förändring utdebitering (skatt) 3,4 10 öre

Löneförändring 5,1 1 %

Prisförändring 3,7 1 %

Förändring av kommunala

avgifter 0,7 1 %

Heltidstjänster 5,6 10

Ränteförändring på kommunens lån 4,3 1 % Befolkningsförändringar

(påverkar skatteintäkterna) 5,2 100 inv

PROGNOSSÄKERHET OCH BUDGETFÖLJSAMHET

En hög prognossäkerhet innebär att kommunen har goda möjligheter att anpassa sig efter ändrade förutsättningar. Budgetföljsamhet är ett annat mått på kommunens finansiella kontroll.

Nämnderna

Nämnderna redovisade totalt sett ett överskott på 8,4 mkr mot budget. Positivt är att de två största nämnderna, humanistiska nämnden och vård- och omsorgsnämnden, sammantaget redovisade över- skott.

Finans

Överskottet beror på exploateringsintäkter (15,6 mkr) och rättelse av moms (5,3 mkr). Därut- över var kommunens finansnetto 7,7 mkr bättre än budgeterat, beroende på lägre kostnadsräntor än budgeterat och en obudgeterad överskottsutdel- ning från Kommuninvest på 1,9 mkr. Skattenettot var också 2,7 mkr bättre än budgeterat.

Pensioner redovisade ett underskott med 14 mkr jämfört med budget.

Tabell nämndernas budgetavvikelser Nämndernas budget

avvikelser, mkr

2019 2018 2017

Kommunstyrelsen 6,3 6,5 3,4

Politisk ledning och

kommunkontor 6,1 6,5 3,2

Ekoutskottet 0,3 0,0 0,2

Samhälls byggnads-

nämnden 0,3 1,8 2,1

Humanistiska

nämnden 2,3 – 4,2 3,3

Skolkontor inkl nämnd – 3,8 – 8,5 2,6 Individ- och

familjeomsorg 6,2 4,3 0,6

Kultur och fritid – 0,8 1,3 1,2 Vård- och

omsorgsnämnden 1,5 – 0,6 – 2,5 Teknik- och

servicenämnden – 1,4 – 20,4 – 0,1

Miljönämnden 0,5 0,0 0,1

Revision – 0,3 0,0 0,0

Summa 8,4 – 15,6 7,4

(30)

22 Finansiell analys Budgetavvikelser finans och avgifts

kollektiv, mkr

2019 2018 2017

VA och renhållning – 1,9 0,9 – 1,9

Finansiering 18,3 30,6 20,1

Summa 16,4 31,5 18,2

Budgetavvikelse totalt 24,8 15,9 25,6

Sammanfattning av perspektiven risk och kontroll

Trosas befolkning har ökat kraftigt de senaste åren och med en ökande befolkning följer, förutom mer skatteintäkter, även behov av mer investeringar. Lån innebär att kommunen exponeras för risker.

Borgensåtagandet mot de kommunala bolagen är högt och kan innebära en risk för kommunen på lång sikt.

För att ha kontroll över verksamheternas kost- nadsutveckling gör kommunen bland annat jäm- förelser mot standardkostnaden i riket. Förskolan och gymnasiet ligger under standardkostnad med 6,3 procent respektive 4,5 procent lägre kostnader. Äldreomsorgens kostnader är däremot 5,3 procent högre än standardkostnaden. Trosa är också med i jämförelseprojektet Kommunens kvalitet i korthet tillsammans med 260 andra kommuner där olika mått mäts inom tre olika del- områden; barn och unga, stöd och omsorg samt samhälle och miljö. Att arbeta med jämförelser över tid ger en god bild över den egna kommunens styrkor och svagheter.

2021 och framåt

Den konjunkturförsvagning som råder väntas medföra att antalet arbetade timmar minskar 2020 och endast ökar svagt 2021. Samtidigt bedö- mer kommunen att skillnaden i ökningstakt mellan timlöner och priset på kommunsektorns kostnader krymper väsentligt. Därmed faller skatteunder- lagstillväxten 2020–2021 till den lägsta öknings- takten på tio år.

De gemensamma planeringsförutsättningarna för 2021–23 visar att befolkningsutvecklingen fortsatt kräver ökade resurser, både vad gäller förskola och skola men framför allt inom äldre- omsorgen. De ökade demografiska behoven och skatteunderlagets svaga utveckling framåt inne- bär att resultatnivåerna troligen sjunker de kommande åren. Det innebär även att likviditeten kan bli ansträngd. Det är därför extra viktigt med fortsatt fokus på ekonomistyrning och kloka investeringar i takt med behoven.