Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Sociologi C

Högskolan i Halmstad

Sektionen för Hälsa och Samhälle

Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Sociologi C

- En kvalitativ studie om vad kulturkrock är och hur den kan undvikas.

Handledare: Eva Schmitz

Shabnam Shams Alishah

Abstrakt

Syftet med denna studie är att studera kulturkrock, kulturmöten och vad som orsakar att det blir kulturkrock. Jag har också valt studera vilka möjligheter som finns för ett bra möte mellan människor med olika kulturer, där vi kan hindra att det skapas kulturkrock.

I teoridelen har jag använt mig utav kultur, Stigma, sociala roller, socialisation och etnicitet.

Min empiriska undersökning består av fem intervjuer, med kvinnor mellan 28-31 år.

I analysen har jag analyserat resultatet utifrån mina teorier och tidigare forskning. Studien visar att mina informanter mer eller mindre har känt av kulturkrock. Att kulturkrock uppstår mellan människor beror på att vi vet så lite om andra kulturer, vi socialiseras in i vår kultur redan vid födseln och när vi då möter andra kulturer som skiljer sig från vår egen kan vi känna att våra handlingar inte alltid passar in.

Nyckelord: Kultur, Kulturkrock, kulturmöte, socialisation

Förord

Först och främst vill jag ge ett stort tack till alla mina informanter som tog sig tid att vara med i min studie. Tack för att ni delade med er av era tankar och erfarenheter. Tack vare er blev min studie av. Jag vill också tacka min handledare Eva Schmitz som har bidragit med mycket hjälp och synpunkter.

Jag vill även tacka min familj, speciellt min man som har fått stå ut med mycket frustration under arbetets gång, men trots det har ni alla varit ett stort stöd under hela processen. Även ett stort tack till min kära vän Minna som trots tidskrävande arbete har funnits där för mig och varit till en stor hjälp och stöd under uppsatsens gång. Tack ska ni ha!

Shabnam

Innehållsförteckning

1. Inledning………6

1.1 Introduktion……….6-7 1.2 Frågeställning och syfte……….7

1.3 Disposition………...7

2. Teoretiskt bakgrund………...8

2.1 Invandrare………8

2.2 Invandring till Sverige………... 8-9 2.3 Migration……….9

3. Tidigare forskning………..10-13 4. Teoretiska Utgångspunkter………...14

4.1 Socialisation………14-15 4.2 Kultur………..15-16 4.3 Kulturmöte………..16-18 4.4 Kulturkrock/Kulturchock………18-19 4.5 Stigma………..19

4:6 Etnicitet………20-21 5. Metod………..22

5.1 kvalitativ metod………...22

5.2 Vetenskapligt resonemang………...22

5.2.1 Hermeneutik………...23

5.3 Intervjuer………23-24 5:4 Förförståelse………..24-25 5:5 Urval………..25

5:6 Tillvägagångssätt………...26

6 Etik………...27

6.1 Informerad samtycke………....27

6.2 Konfidentialitet……….27

7. Presentation av resultat………..28

7.1 Presenation av informanter………... 28 7.1.2 Kulturkrock………..28-30 7.1.3 När blir kulturen viktig………31-32 7.1.4 Att tvivla och ifrågasätta sin kultur………..32-33

7.1.5 Kultur och Umgänge………34-35 7.1.6 Rätt eller fel/ visa respekt……….35-36 7.1.7 Upplevelsen av kulturkrock………..36-38 7.1.8 Varför kulturkrock……….38-39 7.1.9 Framtidsyn……….39-40 8 Analys……….41 8.1 Möte……….41 8.2 Kulturkrock………..42-45 8:3 Kultur, en viktig faktor………...45 8:4 Umgänge………..45-46 8.5 Framtidsyn………...46-47 9 Slutreflektion………..48-50 10 Intervjuguide………...51 11 Referenser………52

1. Inledning

1.1 Introduktion

Denna studie handlar om kulturkrock och mötet mellan människor från olika kulturer. Jag har också studerat hur vi människor på bästa sätt kan hindra att det blir kulturkrock.

Inom sociologin definieras kultur som värderingar, idéer och normer som en människa övertar från den föregående generationen och för den vidare till nästa generation. Kultur är livsstil, typiska beteenden, typiska traditioner, normer man lever efter, ideal och värden som är centrala, sättet vi människor uppfattar och tolkar verkligheten på, hur känslor gestaltats och förmedlas, såsom ilska, glädje osv. (Goldberg, T 2005).

Sociologen Ted Goldberg hävdar att kultur är vad människan har lärt sig om vad som är dåligt och vad som är bra, vilket varierar i olika kulturer, d.v.s. saker som beskrivs som bra och nödvändigt i en viss kultur kan uppfattas helt annorlunda i en annan kultur. Ett exempel är när invandraren och svensken möts, i det mötet kan olika kulturaspekter skilja sig mycket från varandra, t ex vård, matvanor och barnuppfostran (Goldberg, T 2005:266).

Vi människor är sociala varelser som lever tillsammans i olika sociala relationer. För att det ska fungera måste vi ha regler och ett någorlunda likartad sätt att förhålla oss till vår omgivnings normer, värderingar och föreställningar (Ringqvist 1999:6).

Människor som delar på samma kultur ser på omvärlden på ett liknande sätt och har en likartad världsbild, de vet hur de ska bete sig och vad som förväntas av dem. Kulturen finns ”inne i huvudet”

och styr gemensamma outtalade överenskommelser om vad som är gott och ont, sjukt och friskt, manligt och kvinnligt osv, och detta betraktas som självklart. ”Man kanske skall kunna säga att kulturen är för samhället det blodet är för människokroppen” (Ringqvist 1999:6).

Innan människor ska flytta till ett annat land med främmande kultur, är det vanligt med osäkerhet över hur man ska bete sig så att man inte ”skämmer ut” sig själv, och samtidigt inte heller känna sig utanför.

När jag tänker efter kommer jag ihåg att jag flera gånger i olika situationer har känt av kulturkrock, många gånger under min tonårsperiod kom det upp situationer där det blev väldigt tydligt hur mycket min kultur skiljde sig från majoritetens. Jag undrar hur denna

kulturkrock uppstår och hur man på bästa sätt kan se till att det inte sker? Går det att stoppa kulturkrock? Jag har också valt att fördjupa mig i kulturmöte, d.v.s. vad som händer när två olika kulturer möts?

Denna uppsats kommer att beröra just dessa aspekter och frågor och förhoppningsvis kommer uppsatsen att ge djupare förståelse om kulturkrock och hur detta uppstår. Uppsatsens kärnpunkt är vad kultur är och hur kulturkrock uppstår.

Jag finner detta ämnesval intressant och sociologiskt relevant, då kulturkrock belyser ett samhällsproblem som utmärker sig på olika nivåer. Det kan vara kulturkrock på en arbetsplats, inom vården, i möte med andra människor med en annan bakgrund osv.

1.2 Frågeställningen och Syfte

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ studie undersöka fenomenet kulturkrock och därmed få en djupare insikt om hur kulturkrock uppstår och hur den kan undvikas. Jag vill För att få ökad förståelse kommer jag utgå från fenomenet kultur, men också utgå från teorier och begrepp som stigma, etnicitet, socialisation och sociala roller.

Uppsatsens huvudfråga lyder;

Vad är kulturkrock och hur påverkar den individers liv?

- Hur kan kulturkrock undvikas?

- Varför uppstår kulturkrock?

1.3 Disposition

Uppsatsen är indelad i 10 kapitel. I kapitel 1 behandlas inledning, frågeställning och syfte. I kapitel 2 ger jag en presentation av definition av olika begrepp som jag använder i denna studie. I kapitel 3 belyser jag tidigare forskning om kulturkrock. I kapitel 4 redovisar jag de olika begrepp som jag använder mig av i denna studie och definierar dem. I kapitel 5

redovisas mina centrala teoretiska utgångspunkter för att förstå fenomenet kulturkrock, vilka är stigma, socialisering, etnicitet och kultur. I kapitel 6 beskriver jag mitt metodologiska angreppssätt, vilket är kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I kapitel 7 tar jag upp etik;

informerat samtycke och konfidentialitet. I kapitel 8 presenteras resultatet. I kapitel 9

presenteras analys av resultatet med hjälp av de utgångspunkter som är valda för denna studie, och slutligen görs sammanfattande reflektioner kring studiens resultat i kapitel 10.

2 Teoretisk bakgrund

I detta kapitel belyser jag bakgrunden till mitt val av att skriva denna uppsats och min fokus på begreppet kultur. Jag har delat in detta kapitel i fyra teman som ligger till grund för min studie.

Att Sverige har blivit ett mångkulturellt land är det ingen tvekan om. Dagligen möter vi människor med en annan bakgrund och kultur. Invandringen till Sverige har förändrat det svenska samhället på många sätt. Genom att möta olika kulturer skaffar också vi människor erfarenheter, en outforskad värld öppnas för oss. Samspelet mellan människor från olika kulturer är inte alltid problemfritt. Att lära sig de normer, värderingar och åsikter som svenskarna lever efter är inte en lätt uppgift för en invandrare att ta till sig (Wellros 1998).

2.1 Invandrare

”För generationer av människor har ordet ”invandrare” betytt en person som flyttat från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre period eller permanent. Det är ett

värdeneutralt ord som beskriver en grupp människor” (Goldberg, 2005:255).

För att i statistiska sammanhang räknas som ”invandrare” ska en person vara folkbokförd i Sverige. Ofta görs en indelning i två kategorier; födda i Sverige eller födda i utlandet respektive har svenskt eller utländskt medborgarskap. (www.migrationsverket.se )

Definitionen av begreppet invandrare som jag använder i min uppsats är de personer som är utrikes födda såväl de som är födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

2.2 Invandringen till Sverige

Under andra världskriget skedde en stor invandring till Sverige, på grund av olika faktorer som krig, befolkningspolitiska orsaker samt människor som sökte sig hit på grund av behovet av arbetskraft till den expanderade industrin (Widgren 1982).

Sverige var ett utvandrarland fram till 1930-talet, över en miljon svenskar flyttade till andra länder, främst till Amerika för att söka lyckan och skaffa sig en bättre framtid. I Sverige drabbades befolkningen av fattigdom och bristande framtidstro, som i sin tur fördröjde landets utveckling. Utvandringen minskade i samband med första världskriget, samtidigt blev det strängare restriktioner i USA som gjorde att människor inte längre kunde söka sig till

Amerika. När andra världskriget bröt ut övergick Sverige från att vara ett utvandrarland till ett invandrarland. (http://www.migrationsverket.se/).

Under 1960 talet hade Sverige en större invandring än utvandring. Det var också under denna tid som Sverige fick en svensk invandrarpolitik. Vid det här laget började man också tillsätta olika utredningar och reglera invandringen på olika sätt. Målet var att förbättra förhållandet mellan invandrare och svenskar. 1965 började svensk undervisning som var gratis för alla invandrare. Några år senare startades den största kommunala invandrarbyrå i Sverige och Statens invandrarverk öppnades 1969. Invandrarpolitikens främsta mål var att skapa jämlikhet, valfrihet och samverkan för alla invandrare. Oavsett bakgrund skulle alla

invandrare ha samma rättigheter och skyldigheter som svenskarna, år 1975 kom detta att bli viktigaste målen för invandrarpolitiken (ibid). Invandrarna fick själva bestämma hur mycket av den egna kulturen och språket de ville behålla. Likt svenskarna hade invandrarna rätt till att själva välja bostad, arbete och utbildning. Idag heter det inte invandrarpolitik utan

integrationspolitik. År 1997 antogs nya mål och riktlinjer, tidigare var målen att alla oavsett etnisk kulturell bakgrund skulle behandlas lika och med respekt. Under medeltiden

invandrade bl.a. tyskar, finnar, zigenare och romer till Sverige. Senare i modern tid kom flyktingar även från Turkiet, Jugoslavien och Italien. Under 70-talet kom flyktingar från Chile när militärkuppen hade skett och under 80-talet kom det folk från Iran, Irak Makedonien och Kosovo och sökte asyl. Stora mängder flyktingar kom under 90-talet och idag finns det många olika kulturer i Sverige (www.migrationsverket.se).

2.4 Migration

Ordet migration kommer från latinets ”migration” och betyder vandring. Det betyder i allmänhet att människor flyttar från sin bosättningsplats till ett annat. Migration är ett fenomen som har funnits i alla tider. Invandrare och utvandrare har alltid funnits, då många människor flyttat för att fly från krig, svält, politisk betingade skäl och andra ogynnsamma förhållanden. De har flyttat till andra länder som kunnat erbjuda relativt sett bättre socialt stöd och trygghet (Goldberg, 2005:244).

Migrationens varaktighet kan variera starkt. Man kan följaktligen tala om temporär och permanent migration. Migration kan äga rum mellan olika länder. Ett exempel på

internationell migration är när en individ från Turkiet flyttar till Sverige. Migration kan också ske inom ett och samma land. Med detta menar Goldberg när t ex svenskar flyttar från

hemmastaden till en annan stad på grund av arbete eller studier, detta är ett exempel på inhemsk migration (ibid).

3 Tidigare forskning

Anne Charlotte Ringquist är en gymnasielärare och har skrivit boken Människan i socialt och kulturellt sammanhang. Denna bok är i första hand avsedd för kursen Människan - socialt och kulturellt inom gymnasieskolans omvårdnadsprogram, samt tänkt att även användas inom frågor kring kulturmönster och kulturmöten. Boken syftar också till att ge en ökad kunskap om och förståelse för människor i olika sociokulturella sammanhang. I sin bok har Ringquist studerat det mångkulturella Sverige och mötet med olika kulturer som härstammar i Sverige.

Hon har studerat vad kultur är, hur vi människor på bästa sätt kan hindra kulturkrock samt hur vi kan få ett lyckat möte med andra människor från andra kulturer. Jag har haft en betydande användning av denna bok, då jag själv studerar dessa frågor.

Ringquist betonar det väsentliga med accepterandet och förförståelse av andra kulturer för att det inte ska uppstå konflikt. Hon hävdar att vi alla är påverkade av den kultur vi växt upp i och de värderingar vi fått under vår socialisation, vilket vi bör ha i åtanke då vi möter människor från andra kulturer (Ringquist 1999:41).

När vi möter andra människor från olika kulturer måste vi visa både generositet, flexibilitet och fantasi. Ibland kanske man tycker att man i en annan kultur beter sig på ett för oss

underligt sätt. Det är dock viktigt med respekt för andra kulturella som faktiskt har andra idéer och föreställningar än ens egna.

Vi måste få kunskap om våra olikheter, våra olika traditioner och kulturer och förstå varför vi tänker och agerar som vi gör. Vi måste hitta sätt att lära känna varandra. Det är ett nödvändigt första steg. Vad som anses som bra eller dåligt varierar från kultur till kultur och från tid till tid, därför är det extra viktigt att man inte tar delar av en annan kultur och bedömer med den egna kulturen som normen.

Vidare menar Ringqvist att man inte behöver komma från olika länder för att mötet mellan två olika människor ska ”krocka”. Det räcker kanske att den ena personen kommer från

landsbygden och den andra från storstaden. De förutfattade meningar vi ibland har om varandra kan bidra till kulturkrockar.

I en studie av Ulrika Brokvist ( 2001), undersöktes kulturmöten i skolan. Syftet med hennes studie var att identifiera vilka slags problem som kan uppstå för elever med

invandrarbakgrundoch hur skolan och lärarna kan hantera och lösa dessa. Dessutom var syftet att se hur skolan och lärarna kan stärka dessa elevers identiteter. Studien bestod av intervjuer med fem lärare och metoden hon använde var kvalitativ metod. Hennes resultat visar att det inte generellt går att se vilka problem som uppstår och hur dessa ska lösas utan man måste som lärare se till individens eventuella problem. Brokvist menar att det är viktigt att som lärare vara klar över ens egna värderingar och vara intresserad av olika kulturer samt att skaffa sig kunskap om detta för att kunna förstå och lösa problem i samband med detta (Brokvist U (2001), Kulturmöten i skolan).

Svensson och Perssons syfte i deras C uppsats från 2005 var att ta reda på pedagogers definition av kulturmöte och hur de arbetar med det i förskolan. I deras studie har de definierat begreppen kultur, kulturmöte och kulturkrock, och har kommit fram till att i ett kulturmöte ska man ha respekt för varandra, att behandla alla såsom man själv vill bli behandlad och att mötas på halva vägen. Resultatet av deras studie visar att det inte finns skillnader mellan mångkulturella förskolor och förskolor där det finns färre flerkulturella barn. Studien visar också att många pedagoger arbetar med kulturmöte på en ytlig plan som med nationalitetsflaggor och mat. Man arbetar inte på djupet med respekt för varandras kulturer och varandras olikheter trots att det är ett nyckelord för flertalet intervjupersoner när det gäller skapandet av kulturmöte. Studien visar att det är i samtalen och i leken kulturmöte skapas.

Åtgärder för att förebygga kulturkrockar

Det är inte helt sannolikt att tro att möten mellan olika kulturer sker utan att det skapas

problem. Ibland är det oundvikligt med missförstånd menar Wellros (1996). När man befinner sig i det nya landet förlorar man som invandrare sin vardagskunskap. Det som kändes som självklart och togs för givet kan nu bli komplicerat. Det som har varit enkelt kan uppfattas som en gåta i invandrarens ögon. När det uppstår kulturmöten som utvecklar sig till

kulturkrockar måste personerna i fråga snabbt ta tag i problemet, det är viktigt att påminna sig själv och förstå att vi har olika kulturell bakgrund, och därav ser vi inte alltid situationer på samma sätt ( Lendahls 1990).

Generalisering är en viktig faktor, det ska alltid ses till individen och inte enbart till att denne tillhör en viss etnisk grupp, t ex romer eller muslimer. Det är farligt att tro att någon beter sig på ett visst sätt endast för att personen i fråga tillhör ett speciellt folkslag (ibid).

En annan forskare, Anna-Greta Heyman menar att vi bör ha en ”kulturmöteskunskap” i vår samhällstruktur, för att på så sätt få in invandrare i vårt samhälle. Genom att se varje individs förutsättningar, erbjuda denne delaktighet och gemenskap kan vi också hindra många

förödande kulturkrockar (Heyman 1988).

Genom att teoretiskt få kunskap om olika kulturer och religioner, ser vi också på likheter och skillnader som finns bland oss människor. På så sätt genom att känna till dessa kulturella skillnader kan vi också undvika uppståendet av jobbiga situationer och kulturkrockar.

Det behöver inte enbart vara människor som flyttar hit som ska anpassa sig, även vi kan genom en ta första steget och möta dem på vägen. Tillsammans med invandraren kan vi ha en ömsesidig respekt för varandra (libid)

En annan forskare som jag tittat närmre på är Ted Goldberg. Han är forskare, professor i sociologi och lärare vid universitet och högskola i Skandinavien.

I sin bok Samhällsproblem presenterar Goldberg det svenska samhället och skriver om de sociala problem som finns i samhället samt de samhälleliga processer som ligger bakom dessa problem.

Goldberg skriver om invandrarfrågor och poängterar deras anpassning till Sverige. I sin studie om kultur påpekar han de olika stadier om invandrarnas anpassning till Sverige, vilket jag tyckte var intressant att ha med i denna studie. Eftersom min studie bygger på kultur och de olika invandrargrupper reagerar på de kulturella skillnader som finns bland dem och svenskar, tyckte jag att denna forskning passar bra till min studie.

Enligt Goldberg finns det tre olika stadier för invandrarnas anpassning i Sverige. Det första är Ackulturation som handlar om invandrarnas anpassning till omgivningen. Detta innebär att minoritetsgruppen går igenom förändringar inom den materiella, såsom klädvanor matvanor osv. Minoritetsgruppen börjar anamma majoritetens kultur så som barnuppfostran och familjerelationer. Detta leder i sin tur att minoritetsgruppens livsstil försvagas och de blir integrerad i majoritetssamhället (Goldberg,T 2005:270).

Det andra stadiet är integration, till skillnad från ackulturation innebär integration att invandrargruppens sociala organisation försvagas eller aldrig byggs upp. De tar till sig allt från den svenska kulturen och deras egen kultur och värderingar bryts ner. Goldberg menar att

minoritetsgruppen inte längre har kvar sin kultur och dess aspekter, utan integrerar sig i samhället genom att tillägna sig majoritetskulturens familjemönster, matvanor, osv. På detta sätt blir dessa invandrare mer eller mindre integrerade i det svenska samhället (ibid).

Det tredje och sista stadiet kallas för Assimilation. Det innebär att invandrargruppen frångår sitt kulturella ursprung helt och antar den nya kulturens värderingar och regler. På detta sätt möjliggörs också för invandrargruppen att kunna ta till sig de fördelar som majoritetskulturen kan tänkas erbjuda (ibid).

Goldberg menar dock att en kultur sitter så djupt i oss människor, då vi växt upp med en bestämd kultur som vi identifierat oss med, att det är sällan eller aldrig som en första generations invandrare kan assimilera sig totalt (ibid)

Dessa ovan nämnda anpassningsstadier pågår hela tiden i det mångkulturella Sverige och som tar form i olika variationer. Många gånger skiljer vi mellan svenskar och invandrare, och dessutom har vi en tendens att generalisera invandrarfrågorna som de vore en homogen grupp.

Det viktiga och värt att bemärka, är hur olika dessa invandrargrupper egentligen kan vara, dvs. alla dessa grupper har unika egenskaper, därför är det viktigt att betona att invandrarna inte utgör en homogen grupp. Därför är det också olika för olika grupper hur deras kulturella anpassning i den svenska kulturen sker. Det finns en del variabler som förklarar invandrarnas anpassning i Sverige; dessa består av Kulturell divergens, migrationsmönster och vana vid minoritetsstatus (Goldberg, 2005:270). Den kulturella divergensen omfattar den ursprungliga skillnaden mellan hemlandets och det nya landets kultur, i både objektiv och subjektiv bemärkelse. Ju mer av den kulturella divergens, desto svårare blir det att anpassa sig till den svenska kulturen. Ett exempel är invandrarna från Finland och Somalia och deras

integrationsprocess i det svenska samhället. Med säkerhet kan sägas att de finska invandrarna har betydligt lättare och snabbare kan anpassa sig till den svenska kulturen jämfört med de somaliska, eftersom deras kultur inte skiljer sig så mycket från den svenska som den somaliska kulturen gör (ibid).

En annan variabel som har för anpassningsprocessen är migrationsmönstret. En stor del av invandringen till Sverige sker genom kedjemigration. Kedjemigranten är en pågående

invandrarlivsform, där närstående personer håller sig till varandra, dessa har en viss kollektiv social trygghet som de kan falla tillbaka på, det är inte viktigt att anpassa sig till den svenska kulturen. Goldberg menar att dessa grupper inte behöver anpassa sig till den svenska kulturen så länge de befinner sig på en plats där många andra med samma kultur befinner sig.

Också avsikten att stanna i Sverige har en betydande roll för invandrarnas anpassning. Många kommer till Sverige för arbete och återvänder sedan till hemlandet efter att de arbetat och

sparat ihop tillräckligt. De vill så snabbt som möjligt flytta tillbaka. Att ta del av den svenska kulturen känns inte väsentligt då de ska återvända till hemlandet. Det största fokuset här blir att arbeta och nå sitt mål. Dessa faktorer påverkar dessa gruppers objektiva förutsättningar och subjektiva benägenhet till kulturell anpassning (ibid).

Vana av minoritetsstatus betyder att en del av invandrargrupper är vana vid att vara minoritetsgrupper, som Assyrier och romer. Andra invandrargrupper har varit

majoritetsgrupper i sina hemländer. Anpassningen i Sverige är beroende av gruppens sammanhållning, sammanhållningen i sin tur har att göra med medvetet påstående av gruppgränser utåt (ibid).

4. Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel presenterar jag de teoretiska utgångspunkter som jag har använt mig av för att tolka det empiriska materialet jag har fått fram. Jag kommer att fördjupar mig kring

kulturbegreppets olika aspekter och därefter de sociologiska teorier som Stigma, socialisation, sociala roller och etnicitet

4.1 Socialisation

Jag valde denna teori eftersom socialisation är en viktig process hos människor, och det skiljer sig mellan olika kulturer som jag senare förklarar i texten. Därför tyckte jag denna teori var relevant att ha med i denna uppsats.

Våra sociala roller lär vi oss under den process som kallas ”socialisation”, det innebär fostran in i den egna kulturen. Det är under denna process som vi lär oss vår kultur. Då lär vi oss att bete oss som det förväntas av medlemmar av ett speciellt samhälle. Vi lär oss den livsstil och de kulturella koderna som tillhör samhället, vi lär oss även vår kulturs värderingar och

spelregler oh får en kulturell kompetens (Ehn 2004:13), (Ringqvist 1999:10).

Socialisationen pågår inte endast under barndomen, utan även som vuxen förändras vi och anpassar oss efter nya förhållanden och nya roller. Inom sociologin finns det olika typer av socialisation. Fostran inom familjen kallas för primära socialisation, som sker under barndomen och fungerar som den mest intensiva perioden av kulturell inlärning.

Internaliseringen av normer och värderingar utanför familjen kallas för den sekundära

socialisationen. Denna socialisation utspelar sig efter den tidiga barndomen och fortsätter framåt i livet (Giddens, 2001).

Socialisationen ska därför uppfattas som en ständigt pågående process utifrån vilken

människans beteende formas kontinuerligt utifrån det sociala samspelet. Människor anpassar sig efter nya förhållanden och spelregler och utvecklar kreativt de möjligheter som finns till för att kunna hantera sitt liv. Socialisation hjälper oss människor att skaffa vår identitet och förmåga till självständiga tankar och handlingar (ibid).

Socialisationsprocessen skiljer sig från kultur till kultur, att människor beter sig olika i olika situationer beror på den socialisation som de är uppväxta i. kulturella skillnader under socialisationen påverkar hur människor tolkar en situation eller en reaktion. Det kan då kännas främmande för en etnisk grupp att förstå hur en annan grupp reagerar på en viss händelse, då de själva redan skaffat sig kunskaper och färdigheter som enligt dem skulle ha passat bättre under samma händelse (Giddens 1998:45).

4.2 Kultur

Inget samhälle kan existera utan en kultur. Utan kultur skulle inte vi människor vara

”mänskliga”. Människor skulle inte ha något språk och därmed inte kunna uttrycka sig.

Människor skulle inte ha något medvetande och tankeförmågan skulle vara synnerligen inskränkt (Giddens, 1998:34).

Kultur är ett begrepp som förekommer ofta och som är väldigt innehållsrikt. Begreppet omfattar hela den humanistiska förståelsen. Kultur betyder då alla mänskliga beteenden som beror på socialisering, den inlärningsprocess där uppväxande individer lär sig fakta, idéer, normer och värderingar som individer ärver från den föregående generationen. Genom kultur uppfattar och tolkar vi omvärlden. Kultur är allt som människor har lärt sig om vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel, fint eller fult. Alla dessa faktorer varierar i olika kulturer, d.v.s. saker som beskrivs som bra och nödvändigt i en viss kultur kan uppfattas helt annorlunda i en annan kultur. Hur man beter sig, handlar eller agerar i en viss situation kan skilja sig enormt från kultur till kultur (Goldberg,T 2005:266).

Då vi socialiseras in i vår kultur blir kulturen självklar för oss, det blir svårt att beskriva den eller se den klart. Eftersom vår kultur är så ”vanlig” för oss uppfattar inte vi vår vardagskultur som kultur. Vi känner inte heller till kulturens ”grammatik” särskilt bra som Ringqvist uttrycker det på. Hon menar att kulturen blir lika självklart för oss som språket vi talar. Vi känner till språkets toner, men vi kan i allmänhet inte förklara hur det är grammatiskt

uppbyggt. Lika så med vår kultur, eftersom den alltid har funnits där och vi är väl bekväma med det (Ringquist 1999:13ff).

Det är något enklare att se kulturmönster hos människor som har en annan kultur som skiljer sig från vår egna. Andra kulturer kan uppfattas som underliga, med konstiga vanor, traditioner medan vi uppfattar vår egen kultur som den normala. Det är lätt att bli förblindad i den egna kulturen (ibid).

Den egna kulturen blir som mest självklar då vi kommer i möte med en främmande kultur.

Andra kulturer som bär på andra levnadsmönster som inte längre är självklara för oss medvetandegör oss om vår egen kultur. Då vi träffar människor som har andra idéer,

uppfattningar och beteenden, blir kulturen som har varit självklar för oss, nu synlig. Särskilt synligt blir detta för personer som bosätter sig i en kultur som skiljer sig avsevärt från den egna. Nya världar öppnas och man tvingas nu fundera över både sin egen kulturs

självklarheter och den nya kulturens alla aspekter (ibid)

4.3 Kulturmöte

Efter att ha diskuterat begreppet kultur vill jag övergå till att analysera själva mötet mellan olika kulturer, dvs. kulturmöte. Detta för att underlätta förståelsen av vad som sker när två olika kulturer möts, hur människor upplever och hanterar dessa möten.

För att kunna beskriva och studera kulturmöte bör man studera konkreta situationer där människor som tillskriver sig själva olika kulturella tillhörigheter, möts. Det går inte att skapa en definition av kulturmöte endast genom att utgå från en situation. Utan bedömningen måste vara för varje situation för sig (Illman,R:2005:46-51).

Med kulturmöte menas ett möte mellan kulturellt olika människor, där människor som bär på olika kulturer och bakgrund möts.(ibid)

Det som är intressant att studera är hur människor tolkar, uppfattar och förstår dess olikheter som finns mellan kulturer. Kultur är inte bara människors yttre, en individ med utländsk bakgrund är inte bara en utlänning utan det betyder mycket mer. Det betyder att dessa människor med utländsk bakgrund skiljer sig från majoriteten när det gäller normer och värderingar. Hur de upplever och uppfattar olika faktorer är inte alltid detsamma som majoriteten, och detta är en dynamik som föreligger i ett kulturmöte (Giddens, 1998:42).

Ett kulturmöte handlar alltså om de tolkningar som görs utifrån ett möte av de involverade människorna. I detta sammanhang ses detta som ett möte mellan två kulturer, den kultur som används i ett land som benämns majoritetskultur och den kultur som utövas av en grupp

invandrare i detta land som kommer från ett bestämt kulturmöte, som benämns

minoritetskultur (Nelhans, B1982:8). I detta möte tolkar och betraktar vi andra som är olika oss själva, ett möte som överskrider gränser för likhet och olikhet (Illman,R:2005:46).

Som ett exempel till detta är när invandraren och svensken möts så upptäcker de, att de skiljer sig åt vad gäller synen på en del kulturaspekter. Det kan vara fråga om barnuppfostran,

äldreomsorg, matvanor osv (Goldberg,T:2005:266).

Värderingar, normer och beteenden varierar i mycket stor utsträckning från kultur till kultur.

Varje kultur har sitt eget unika beteendemönster som uppfattas som främmande av människor med en annan kulturell bakgrund, ett exempel till detta är barnamord, som betraktas som det värsta av alla brott. Men i den kinesiska kulturen ströp man förr i tiden ofta nyfödda flickor, eftersom att inte ansågs som en tillgång för familjen, utan bedömdes som en belastning för familjen. För att kunna förstå den kinesiska kulturen, bör denna kultur studeras i termer av sina egna innebörder och värderingar. Detta för att hindra skapandet av negativa bilder av den kinesiska kulturen (Giddens,1998:42). Det är dock förståeligt att när två personer från olika kulturer möts, kan det uppstå ifrågasättande och fördömande gentemot den andras kulturella vanor och traditioner (ibid).

I sin bok Samhällsproblem skriver Goldberg om två olika polariserade perspektiv för att bedöma andra kulturer; vilka är etnocentriskt och kulturrelativistiskt. Det etnocentriska perspektivet syftar till att bedöma andra kulturer utifrån bedömarens egen kultur, som i jämförelse framträder som den mest centrala och bästa kulturen. Det kulturrelativistiska perspektivet avstår från att värdera andra kulturer, detta perspektiv bygger sina bedömanden på de olika kulturernas villkor. Det kulturrelativistiska förhållningssättet accepterar den kulturella mångfalden och man värderar rätten till att de olika grupperna ska överleva och leva tillsammans ( Goldberg,T 2005:266ff).

Det etnocentriska perspektivet betraktas som det ”onda”, då den saknar respekt och ser sin egen kultur som den absolut bästa och hedrade. Enligt det etnocentriska perspektivet tar vi människor ofta för givet att våra idéer och värderingar delas av andra och att de uppfattas som onaturliga, snarare en kulturell bestämda. Det kulturrelativiska däremot betraktas som den

”goda” då den inte använder sin egen kultur för förtryck av andra kulturer (ibid).

Enligt det kulturrelativistiska perspektivet är det inte viktigt och nödvändigt att bry sig om andra kulturer så länge det är fråga om kulturer som geografiskt lever skilda från varandra.

Med detta menar det kulturrelativistiska perspektivet, att så länge man inte behöver anamma

idéer eller beteenden som hör till en annan kultur, behöver man inte heller lägga sig i eller ifrågasätta andra människors handlingar, speciellt människor från olika kulturer (ibid).

Det kulturrelativistiska perspektivet blir extra viktigt att ha i åtanke då Sverige är ett mångkulturellt land, en mötesplats för många olika kulturer. Det finns många

likheter/olikheter som råder i Sverige, många invandrargrupper med olika kulturer, t ex är det vanligt med att aga barn i vissa kulturer, likaså kvinnoomskärelse och hedersrelaterade våld som också förekommer. Dessa skiljer sig från den svenska kulturen då inget av dem existerar i den svenska kulturen. För att bättre förstå dessa frågor bör vi människor utgå från det kulturrelativistiska perspektivet, detta betyder att vi då bedömer och tolkar beteenden och uppfattningar hos människor från andra kulturer utifrån deras traditioner och erfarenheter (ibid)

4.4 Kulturkrock/kulturchock

”Känslan av ett ständigt hotande kognitivt kaos som orsakas av att man saknar tillförlitliga tolkningsinstrument och fasta referenspunkter brukar kallas för ”kulturchock”” ( Wellros, S 1998:45).

Att det uppstår kulturkrockar av olika slag beror på olika faktorer. Det kan dels bero på att som nyanländ i ett land, förstår inte invandraren i fråga det nya landets regler och normer vilket är helt naturligt i det här läget, dels är de underförstådda regler som inte invandrare känner till. Som svensk har vi varit delaktiga i vår egen historia och medvetet känner till olika saker när vi talar med varandra. Vi behöver inte tänka på vilka regler som gäller i olika situationer och det gör att invandraren får det svårt att läsa av dessa underförstådda regler (Heyman, 1988)

Heyman menar att kulturkrock sker när möten med invandrare upplevs som något nytt och främmande, det upplevs som något hotande och på så vis uppstår konflikter (Heyman, 1988).

När invandraren och svensken möts så upptäcker de kanske att de skiljer sig åt gällande synen på en del kulturaspekter, exempelvis barnuppfostran, matvanor osv. Det kan vara vanligt för vissa från ett annat land och kultur att aga barn, medans i Sverige är detta ett brott som totalt är förbjudet, när svensken och invandraren då möts i denna punkt skapas det konflikt.

Speciellt när invandraren i fråga inte alls känner till den svenska kulturen. Invandraren ser

denna handling som något vanligt medans svensken ser det som en oacceptabel handling (Goldberg,T:2005:266).

För att kunna förstå andra människor med en annan bakgrund, där kulturen skiljer sig enormt från majoritetens är det viktigt att känna till de skillnader och likheter som kulturen påpekar.

Genom uppmärksamhet och kunskap om skillnader kan förståelse och accepterande av andra människor underlättas och interaktionen mellan människor fungera bättre (Giddens, 1998:42).

Samtidigt är det viktigt att påpeka att kulturchock inte endast drabbar invandrarna, utan vem som helst Kan drabbas av denna. Det är lika svårt för en nyanländ invandrare att förstå den nya kulturen som det är för en svensk som flyttar till annat land, där kulturen skiljer sig från den svenska kulturen. Att inte kunna urskilja kända mönster och förstå skälet till andra människors handlingar skapar en mycket stor osäkerhet (Wellros, S1998:45).

4.5 Stigma

Denna teori valde jag att ha med i min studie efter att jag hade intervjuat mina informanter.

En av informanterna sa något intressant om just hennes kultur och stigma som inspirerade mig till att ha med denna teori.

Begreppet stigma kommer ursprungligen från grekerna och är ett sätt att beteckna någonting ovanligt eller förödmjukande hos en person. I sin bok Stigma skriver Goffman hur Stigma är en kategori av människor som på grund av olika egenskaper skiljer sig från andra människor (Goffman, 1971:11).

Enligt Goffman finns det tre olika typer av stigma;

• Kroppsliga missbildningar av olika slag, exempelvis att man saknar ett ben eller har en missbildning i ansiktet.

• Grupper som uppfattas som bedrägliga och svaga, så som missbrukare, kriminella, arbetslösa osv.

• ”Tribala” stigman, med detta menar Goffman vad människor har för ras, nation och religion. (ibid)

Dessa typer av stigma som Goffman benämner, avviker människor från ett samhälle, eftersom dessa människor har ett drag eller egenskap som inte accepteras som ”normalt”. Dessa

stigmatiserade personer försöker ofta anpassa sig efter mängden genom att t ex färga håret,

lära sig språket flytande och ta del av majoritetens kultur i hopp om att befria sig från det som orsakat själva stigmatiseringen (ibid).

4.6 Etnicitet

Under uppsatsens gång läste jag fler gånger i olika böcker hur etnicitet hela tiden blir kopplad till kultur och kulturkrock. Allt eftersom etnicitet omfattar en grupp människor som skiljer sig från andra genom kultur, språk och religion. Därför blev det också intressant att ha med detta begrepp för att få en tydligare bild av själva etnicitet och hur det kopplar sig till kulturen, vilket redovisas här nedan.

Etnicitet innefattar kulturell praxis och kulturella värderingar som skiljer en grupp människor från andra, ofta en omfattande majoritet (Giddens, 1998:248). Medlemmar av en etnisk grupp upplever sig själva som kulturellt skilda från andra grupperingar i ett samhälle. Det finns många drag som används för att avskilja en viss etnisk grupp från andra, de vanligaste är språk, religion, historia, matvanor och ursprung. Mulinari, 2006:202-203.

Etnicitet hänvisar också till sociala relationer mellan minoritets- och majoritetsgrupper i ett givet samhälle. Med detta menar jag att de kulturella skillnader och likheter som det förhandlas om, är ojämnt positionerade och strukturerade i relation till deras symboliska värde (Kapital). De kategorier som man bland etniska minoritets- och kategorier som man bland etniska minoritets- och

majoritetsgrupper kämpar om att få erkännande av, är inskrivna i ett majoritetsdominerande socialt maktfält. I kampen om erkännande är vissa kulturella markörer och betydelsetillägg redan på förhand maktgivande som naturliga självklarheter. Det är till exempel inte naturligt att vara muslim i en svensk eller dansk kontext. Etnicitet träder därför fram som en kulturell kategori. (ibid)

Termen etnicitet används ofta för att åsyfta kulturella handlingsmönster och traditioner som skiljer sig från majoritetsbefolkningen. Också används etnicitet för att avse musik, klädsel och beteendemönster som tillhör olika invandrargrupper. Giddens menar att dessa sätt vi använder termen etnicitet på medför risker, det skapas en åtskillnad mellan ”vi” och ”de”, där en grupp av befolkningen anses som ”normala” och en annan för ”onormala” och ”etniska” (Giddens, 2004:229-230).

Vidare beskriver Giddens att medlemmar av en minoritetsgrupp är kränkta eller ”socialt missgynnade” som ett resultat av att de särbehandlas och diskrimineras av andra människor

särskilt från majoriteten i det omfattande samhället. Detta leder till ”gruppsolidaritet” som Giddens kallar det för, dvs att man hör samman på ett speciellt sätt ( Giddens,1998:249).

I ett samhälle skapas diskriminering genom att fördela rättigheter och möjligheter till en viss grupp men inte för andra. Minoritetsgruppen känner sig då skilda från majoriteten. De är vanligtvis socialt avskilda från det omgivande samhället, och de tenderar att vara samlade till vissa kvarter, städer eller regioner i ett land. (ibid)

För att förstå och analysera etniska konflikter använder sig Giddens av sociologiska begreppet

”etnocentrism”, som innebär som jag nämnde tidigare i uppsatsen, misstänksamhet mot främlingar och en tendens att uppfatta och värdera andra kulturer i ljuset av den egna. En kulturellt skild grupp uppfattas som främmande varelser, som anses vara både moraliskt och mentalt underlägsna, och detta har ofta skapat konflikter mellan grupperna. (ibid)

Även resursfördelningen är ett problem som har skapat konflikter mellan minoriteten

gentemot majoritetsgruppen. Det vill säga en orättvis fördelning av rikedomar och nyttigheter, vissa grupper har mer tillgångar som till exempel pengar, arbete, utbildning än andra. (ibid) En annan tolkning av etnicitet förklarar den norske socialantropologen Thomas Hylland Eriksen på det här viset: ”Etniciteten uppstår och blir relevant genom sociala situationer och möten, samt genom människors sätt att handskas med livets krav och utmaningar” (Eriksen 1993; 19).

5. Metod

I detta avsnitt följer en beskrivning och förklaring till metod, förförståelse, urval och tillvägagångssätt.

5.1 Kvalitativ metod

Efter att valt ämne för denna studie, bestämde jag mig för att använda mig utav den

kvalitativa metoden. Denna val av metod kändes självklart då jag vill skapa en förståelse om vad kulturkrock är, vad människor anser om det och på vilket sätt som kulturkrock kan förebyggas. Genom att använda mig av den kvalitativa metoden kan jag ta del av

informanternas egna tolkningar om kulturkrock. Intervjuer som medför i denna metod, gör det möjligt för informanterna att uttrycka sina upplevelser och tankar kring kulturkrock.

Som forskare får man en annan syn på kunskap genom den kvalitativa metoden, materialet som forskaren får fram kan tolkas på ett meningsfullt sätt. Forskaren får en förståelse för verkligheten genom den personliga interaktionen, personliga intervjuer möjliggör dessutom för informanten att få prata fritt (Kvale 1997). Att jag vill använda mig av personliga intervjuer beror också på att jag vill se deras kroppsspråk och ansiktsform när de delar med sig av sina erfarenheter.

5.2 Vetenskapsteoretiskt resonemang

5.2.1 Hermeneutik

Hermeneutiken fördjupar sig i tolkning av texter där syftet med den hermeneutiska tolkningen är att få fram en giltig och gemensam förståelse av en texts mening. Genom att använda sig av hermeneutiken når man förståelse för människors livsvärld genom tolkning av olika fenomen.

För att förstå människors handlingar i en främmande kultur, ska man sätta sig in i deras livsvärld för att på så sätt få en uppfattning hur de reagerar och handlar i olika situationer. I människors handling finns olika avsikter som man kan komma åt genom att tolka och förstå dem (Kvale:1997).

Jag vill förstå och få en djup insikt om vad kulturkrock är och hur människor hanterar kulturkrock och kommer då att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. När jag har analyserat mina intervjuer har jag använt mig av den hermeneutiska cirkeln, dv s jag har systematiskt analyserat materialet genom att gå mellan helhet och del. Viktigt i denna metod är att se om just ett visst tillfälle eller en viss yttrande sedd i sitt sammanhang kan öka möjligheterna att

förstå frågeställningarna. Detta för att tillslut komma fram till det eller de mest rimliga tolkningarna (Alvesson & Sköldberg, 1994:172)

5.3 Intervjuer

För att undersökningen av denna studie ska ge en god inblick i människors upplevelser, erfarenheter, åsikter, attityder och känslor, med andra ord få en förståelse av den intervjuades perspektiv, har jag valt att använda mig av kvalitativ metod i form av intervjuer.

Den stora fördelen med kvalitativ metod är öppenheten som möjliggör för intervjuaren att utveckla sina kunskaper. ( Kvalé 1997)

Det finns olika typer av intervjumetoder; strukturerade intervjuer, semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. (May,T:2001:148)

Ostrukturerade intervjuer förklaras som en utmaning för forskarens förutfattade meningar . Denna intervjumodell gör det möjligt för den intervjuade att besvara frågorna och tala om ämnet utifrån sin egen referensram. Denna metod gör att de intervjuade kan helt enkelt prata på som de vill, d vs samtalet mellan forskaren och informanten löper fritt. Genom att använda sig av ostrukturerade intervjuer möjliggörs även en tydligare och djupare förståelse av

subjektets perspektiv, då den intervjuade tillskriver innebörden av ett subjekt med händelser och relationer. (ibid)

Strukturerade intervjuer går ut på att forskaren ställer mycket avgränsade och tydliga frågor till informanter. Detta betraktar jag inte som någon större hjälp då det är betydelsefullt för mig att informanterna ska få yttra sig med egna ord vad som är viktigt för dem. Dock tror jag att jag ändå behöver ett visst mått av kontroll över uppsatsens omfattning. Därför har jag valt den semistrukturerade metoden, då den ger mig som forskare möjlighet att ha specificerade frågor, men ger intervjuaren större möjlighet att fördjupa svaren och gå in i en dialog med

intervjupersonen samt styra in diskussionen inom ett antal bestämda teman (ibid).

Jag kommer att ställa följdfrågor för att på så sätt kunna komma djupare in i varje tema. Jag kommer att inleda intervjun med en öppen fråga där informanterna ska få berätta om sig själva och sina liv.

Det finns tre nödvändiga villkor som ska vara utförda för att forskaren ska åstadkomma lyckade intervjuer. Det första är tillgänglighet, som handlar om huruvida personen som ger svar på frågorna har tillgång till den information som intervjuaren söker. Det finns olika faktorer till bristande information hos informanten. Det kan antingen bero på att informanten inte vill avslöja eller tala om något personligt som kan vara politiskt eller etiskt relaterade,

också kan det bero på att informanten inte längre känner till svaret och glömt bort det. Därför är det viktigt forskaren innan intervjun ska genomföras bedöma om det är möjligt att över huvud taget genomföra intervju. ( May, T:2001:156)

Det andra nödvändiga villkoret är kognition, som handlar om den intervjuade personens roll och om han förstår vilken roll han har som informant och vad som krävs av honom. Det är viktigt att informanterna inte bara innehar den information som krävs, utan också förstår vad som förväntas av dem. Om de inte känner till sin roll och de förväntningar som forskaren har på dem, kan det leda till att de känner sig illa till mods, vilket i sin tur påverkar de data som kommer fram.

Det tredje nödvändiga villkoret är motivation, det är viktigt att informanten känner till deras egna viktiga roll i en undersökning, forskaren måste tala om för dem att deras deltagande och svar är betydelsefulla, eftersom samarbetet är en grundläggande förutsättning för att

undersökningen ska kunna genomföras (ibid).

Jag spelade in mina intervjuer, vilka gjordes med hjälp av mp3. Efter intervjuerna transkriberades samtalen som senare blev underlag för min Studie.

Det finns både nackdelar och fördelar med att spela in intervjuer. Nackdelarna är b l a att informanten i fråga kanske inte riktigt trivs med tanken att hennes ord ska spelas in, därför försäkrade jag mina informanten om att jag inte sparar inspelningen av intervjuarna. Att spela upp intervjuer är också väldigt tidskrävande, vilket också är en nackdel. Fördelen med

inspelning av intervjuer är att intervjuaren enbart kommer att kunna fokusera sig på samtalet och iaktta informantens kroppsspråk, och behöver inte heller föra anteckningar om vad som sägs vilket distraherar samtalet (ibid).

5.4 Förförståelse

Jag ville fördjupa mig inom ett ämne som är samhälleligt relevant, och framför allt för att detta har varit ett intressant ämne som jag alltid velat studera. Min egen situation, som invandrare i Sverige har jag haft som grund som också hjälpt mig att lättare begripa vilka faktorer som ligger bakom en kulturkrock. Jag har själv ibland känt av en ”svag” kulturkrock i vissa situationer. Jag är säker på att de flesta i Sverige med invandrarbakgrund någon gång har känt, att deras kultur skiljer sig med den svenska kulturen, och även funderat vad

kulturkrock handlar om. Att flytta till ett land där kulturen skiljer sig enormt från det land man vuxit upp i kräver anpassning för att individerna ska känna sig som en del av samhället, dvs.

de kan kvarhålla sin kultur och ta del av den nya för att bättre förstå ett samhälle och dess struktur.

5.5 Urval

Jag bestämde mig för att intervjua fem personer och alla de är kvinnor, i åldrarna 28-31. Kön spelade ingen roll i min studie, det råkade bli endast kvinnor. Kvinnor med en annan

bakgrund än den etniskt svenska dominerar i min studie på grund av att jag ansåg att deras erfarenheter och upplevelser kunde vara till stor nytta för denna studie.

Tre av mina informanter fick jag kontakt med på Sociala högskolan i Stockholm då jag själv läste där i 1 år. Vi gick i samma kurs och efter att ha umgåtts med dem ytligt, berättade jag om min studies syfte och frågade om de ville vara med och dela med sig av sina erfarenheter.

De skulle även ställa upp på en annan uppsats som en vän till mig skulle skriva och de tyckte att det skulle vara roligt att även få vara med i min studie.

En annan av mina informanter är en nära vän till mig som jag på grund av hennes ålder, livssituation och framförallt erfarenheter valde för jag visste att hon skulle bidra med mycket hjälp. Den femte informanten fick jag kontakt med på mitt arbete. Att intervjua en nära vän hade vissa fördelar, dels öppnade hon sig mer än vad de andra gjorde gällande personliga frågor. Självklart finns det andra aspekter som gör det mindre bra att intervjua en vän, vilka i detta fall var att vi kunde fortsätta på en och samma fråga längre än behövligt och ibland kunde vi byta samtalsämne.

Då jag ska undersöka hur kulturkrock påverkar individers liv valde jag vuxna, för att jag tror att det är lättare för dem att se tillbaka i tiden och kunna berätta om sina erfarenheter. Det går säkert lika bra med unga informanter men jag tror att vuxna har mera upplevelser och

erfarenheter i bagaget. Innan jag påbörjade förberedelsen inför frågorna, pratade jag med Lena som även är en nära vän till mig. När hon och jag brukade prata om kultur tog hon upp många olika exemplar som hade med kulturkrock att göra, och dessa utifrån hennes egna erfarenheter. På så sätt fann jag också många frågor som jag tänkte att jag skulle använda mig av i min intervjuguide.

5.6 Tillvägagångssätt

Det första jag gjorde efter att ha valt ämne, var att flitigt läsa på om fenomenet kultur och dess innebörd, och därefter genom att ha blivit kunskapsrik kring detta fenomen, påbörjade jag min

studie om kulturkrock. Jag lånade en del böcker och tittade även på tidigare forskning, dock mot min förvåning hittade inte jag alls mycket forskning inom detta ämne. De böcker som jag har använt mig av är b la människan i socialt och kulturellt sammanhang av Anne Charlotte Ringuist 1999, När kulturen krockar Richard D Lewis 1996, det otydliga kulturmötet Billy Ehn 1986, migration och etnicitet Mehrdad Darvishpour 2008 etc.

Jag kontaktade mina informanter, berättade om studiens syfte och talade om deras rättighet till anonymitet. Sedan bestämde jag tid och plats med dem, av hänsyn till deras samtycke för tid och plats. Men innan jag överhuvudtaget började med någon intervju gjorde jag ett förslag på intervjuguiden som jag tillsammans med handledaren gick igenom, så ifall något skulle

behövas ändras eller tas bort. Men det visade sig att det var betydligt svårare än vad jag trodde och återigen fick jag fundera på vilka frågor som var relevanta att ha med i min intervjuguide.

Jag ville inte ha frågor där mina informanter skulle svara ja eller nej på, dessutom ville jag få tydliga och innehållsrika svar, därför tog det mer tid än vad jag förväntat mig att få ner frågorna på pappret.

Jag valde att spela in intervjuerna genom en mp3 spelare för att sedan kunna i lugn och ro lyssna på alla svaren. Detta även för att jag inte ville sitta och anteckna då de berättade om sina erfarenheter.

Intervjuerna ägde rum på olika platser. Den allra första intervjun tog plats hos

intervjupersonen själv. Vi satt ostörda i hennes arbetsrum. De resterande intervjuerna ägde rum hos mig då jag var ensam hemma på dagarna och vi kunde sitta ostörda. Ingen av

intervjupersonerna hade något emot att jag spelade in intervjuerna och det underlättade en hel del. Jag berättade om deras anonymitet och om deras rätt att bestämma vilken information av det de berättar som ska publiceras i min studie. Också talade jag om för dem att all

information och uppgifter som de delar med sig till mig inte kommer att användas för något annat syfte, utan endast för min studie.

Varje intervju tog mellan 50 till 70 minuter att genomföra. Efter att samtliga intervjuer var slutförda och nedtecknade på papper valde jag ytterligare sociologiska teorier för att kunna tolka och förklara materialet.

6. Etik

Det finns ett antal forskningsetiska krav som en forskare måste ta hänsyn till när hon/ han använder sig av människor och intervjuar dem och dessa består av:

6.1 Informerad samtycke

Informerad samtycket innebär att man informerar undersökningspersonerna om

undersökningens generella syfte, om hur undersökningen är upplagd och ska genomföras, samt tala om vilka risker och fördelar som kan vara förenade med deltagande i

forskningsprojektet.

Informerat samtycke innebär också att undersökningspersonerna deltar frivilligt i projektet och har möjligheten att drar sig ur när som helst. (Kvalé 1997).

Jag började med en kort presentation av mig själv och redogjorde för mina informanter om syftet med undersökningen. Därefter informerade jag dem om deras anonymitet, om att deras medverkande är frivilligt och om deras rättighet till att kunna avbryta sin medverkan i studien.

6.2 Konfidentialitet

Konfidentialitet i forskningen betyder att privata data som identifierar undersökningspersonerna inte kommer att redovisas. ( Kvalé 1997).

Jag upplyste mina informanter om att all data som samlas under undersökningens gång, kommer att behandlas konfidentiell, och för att inte äventyra informanternas anonymitet ändrade jag namn på dem.

7 Presentation av resultat

Här nedan börjar jag med att ge en kort presentation av mina informanter och senare en kort sammanställning över resultatet av intervjuerna. För att det ska bli mer övergripligt och lättläst för läsaren gör jag rubriker av olika teman som jag fick fram efter genomgång av intervjumaterialet. Jag använder mig av citat från intervjupersonerna för att det ska bli mer innehåll i texten. Intervjupersonerna kunde vara eniga om vissa frågor och samtidigt svarade de olika på andra, därför har jag tagit med det viktigast som jag har fått ut av intervjuerna och har med i denna studie.

7.1 Presentation av intervjupersoner

Jag intervjuade sammanlagt fem personer och dessa bestod av 5 kvinnor. Jag har bytt namn på dessa personer. Fyra av informanterna har gemensamt att de har invandrarbakgrund och den femte informanten är svensk.

Lena är 42 år, svensk och gift med en man som är Zigenare. De har varit gifta i ca 20 år och tillsammans har de har två barn ihop.

Maryam är 32 år, kommer ursprungligen från Iran och har bott i Sverige sen hon var 5 år. Hon flyttade hit till Sverige tillsammans med sina föräldrar.

Mona är 30 år, flyttade till Sverige från Turkiet när hon var 6 år gammal.

Marzie är 31 år, född och uppväxt i Sverige, hennes ursprung är från Irak.

Sima är 28 år, Kommer ursprungligen från Iran och har bott i Sverige sedan hon var 8 år.

7.1.2 Kulturkrock

I början av mina intervjuer tog jag först upp begreppet kulturkrock och frågade var och en av intervjupersonerna hur de definierade detta begrepp. Anledningen till detta var att försöka komma in i detta fenomen från början för att sedan kunna utveckla och diskutera detta fenomen under intervjuerna.

Kulturkrock kan vara på många olika sätt, det kan vara en kulturkrock att t ex man inte är kristen och kommer till en familj som är aktiv kristna, då kan det bli kulturkrock. Om man kommer till en bensinstation och inte vet hur det fungerar så kan det också bli en kulturkrock.

Alltså kan det bli på olika sätt. Vidare menar informanterna att det är lätt att hamna i en

kulturkrock när två olika människor med olika kulturer möts, det kan vara i ens omgivning, som familj och vänner, samt på en arbetsplats.

En av intervjupersoner Mona sa

”… jag definierar kulturkrock som något negativt, något som distanserar oss människor från varandra, speciellt vi som har utländsk bakgrund. Kulturkrock sker hela tiden tyvärr i dagens samhälle...”

Jag frågade mina informanter vilka nack/fördelar de tycker det finns med kulturkrock och det som slog mig var att informanterna inte alltid var eniga om svaren. Det är intressant hur de svarar olika på dessa frågor.

”…Det behöver inte vara någon nackdel så länge man inte vill se det som en nackdel i alla fall. När man är beredd att jobba med sig själv och reflektera över sig själv så behöver det inte bli negativt…” (Lena)

Vidare menar Lena att genom att ta del av andra kulturer och lära oss av dem utvecklar vi också oss själva. Vi behöver inte hela tiden se den svenska kulturen som normen och se de andra som något dåligt eller sadistiskt. På detta sätt öppnas det också nya världar för oss och man blir mer objektiv och får en syn i övriga världen och andra människor överhuvudtaget.

Medan Lena var mer positiv och såg kulturkrock som något berikande upplever Mona och Marzie enbart nackdelar med kulturkrock. För Marzie innebär kulturkrock hela tiden konflikter.

”… jag tror att det bara finns nackdelar med kulturkrock, eftersom det gör att man hamnar i konflikt med antingen sin familj eller vänner. Här i Sverige tror jag att det blir mer tydligt vad det gäller kulturkrock…” (Marzie)

Marzie berättar att under hela hennes uppväxt har hon känt av kulturkrock. Det har varit svårt för henne att känna sig som sina svenska vänner då hennes föräldrar velat att hon ska följa deras ursprungliga kultur. Trots att hon är född och uppväxt i Sverige har hon inte kunnat leva efter den svenska kulturen till hundra procent.

Här nedan följer de olika citat om vad informanterna berättar om nack/ fördelar med kulturkrok.

”… det enda fördelen är att man lär sig nya saker, genom att möta en ny kultur kan också vara något positivt och lärorikt. Men då måste man som person vara öppen och acceptera skillnader…”(Marzie)

”… det blir svårt att pendla mellan olika kulturer hela tiden, speciellt om ens egen kultur skiljer sig mycket från de övriga i ett samhälle, ens vänner osv. Som invandrare måste man hela tiden byta kultur för att passa in i samhället, man måste börja tycka om vissa saker, bete sig annorlunda för att passa in, annars blir det kulturkrock…” (Mona)

”… så länge det inte blir konflikter kan inte jag klassa kulturkrock som något negativt. Jag kan inte ge några tydliga fördelar, det enda är väl att man får kunskaper om andra kulturer…” (Maryam)

”… nackdelar med kulturkrock är att det skapas konflikter och missförstånd mellan personerna i fråga. Ibland menar man väl med en viss handling men det kan uppfattas som konstigt i andra ögon som inte bär på samma kultur. Fördelarna är att man lär dig tänka på ett annat sätt, man lär sig att se saker utifrån andra perspektiv…”( Sima)

Både Maryam och Sima menar att det ibland skapas missuppfattningar som beror på okunskapen om en viss kultur, detta menar de kan leda till konflikter. Handlingar och

speciella beteenden som är självklara i en viss kultur men som inte är lika centralt i en annan.

När två personer, då var och en har en kultur som skiljer sig från den andre, möter varandra, kan det lätt bli missuppfattningar eller konflikter så länge de inte är beredda på att ta del av den andra kulturen och försöka förstå dess aspekter.

Ett intressant exempel som Maryam nämnde var när hon och hennes sambo åkte ner till Iran för att han skulle få träffa hennes släkt. Då var det mycket folk runt dem hela tiden som ville träffa dem. Släkten kom hela tiden dit de var för att visa sin tacksamhet över att Maryam och hennes sambo hade åkt ända ner till Iran för att träffa dem berättar hon. Hennes sambo som då är svensk och som Maryam berättade, inte alls är van vid att ha så många släktmiddagar och människor runt sig överhuvudtaget tyckte det var jobbigt, och vid ett tillfälle tyckte han det var respektlöst av en av kusinerna till Maryam att gå in i hans rum utan att knacka. Dessutom tyckte han det var respektlöst att de hela tiden skulle prata och inte lät de vara för oss själva.

7.1.3 När blir kulturen viktig

Att kulturen är viktig är alla informanter eniga om. Kulturen är något som vi fått lära av våra generationer som vi sedan för vidare till våra barn. Kulturen blir extra viktig i olika

sammanhang (Ehn 1992) Lena säger:

”…kultur är viktigt, speciellt när man möter andra människor med en annan kultur. Jag vill inte vara i en grupp som lever efter en viss kultur och sen när jag är tillsammans med dem är jag helt tvärtemot.

Detta på grund av att jag då kommer jag att känna mig utanför…”

Lena menar att ingen människa vill känna sig utanför, därför tycker hon att det är viktigt att ta reda på hur det fungerar i en viss kultur som man ska möta, vad som förväntas av en och hur man ska bete sig. Dock finns det fortfarande egna värderingar kring saker och ting, och vissa saker betyder så mycket att man inte vill släppa dem.

Sima och Maryam tycker att det är viktigt eftersom det är något vi överfört från våra generationer. Kulturen har lärt oss hur vi ska bete oss. Det är viktigt att lära känna andra kulturer som man vet man kommer att möra.

”... Kulturen blir mer viktig för mig i Sverige, här finns det många människor med olika kulturer och det blir då extra viktig att veta vilken kultur man tillhör …” (Maryam)

”… min kultur har gjort mig till den jag är idag, därför är kultur viktigt för mig. Kultur är en viktig del av människors liv, utan kultur finns inte heller några människor…”(Sima)

Sima menar att kulturen har lärt oss människor att kommunicera med varandra, kulturen öppnar människors ögon att se de skillnader och likheter som finns bland oss människor.

Kulturen är viktig eftersom den skapar vår personlighet. Den lär oss hur vi ska bete oss och vilka idéer och värderingar som man bör ha.

Också Marzie och Mona betonar det väsentliga med kulturen, de talar om kultur som har skapat oss människor, något som vi bär med oss överallt.

”… kulturen är ens tillhörighet, kulturen måste man bevara och föra vidare till sina barn, barnbarn…”( Marzie)

7.1.4 Att tvivla eller ifrågasätta sin egen kultur

Jag ville veta om mina informanter någon gång tvivlat eller ifrågasatt sin kultur på grund av olika situationer eller händelser, och som svar fick jag:

”... eftersom jag själv är svensk och bor i Sverige har min kultur alltid varit självklar för mig, hur jag ska bete mig eller handla i en situation har jag aldrig tvivlat på förrän jag träffade min man och hans familj. Då kunde jag ibland känna att jag kanske gör fel…” (Lena)

Lena som är gift med en zigenare menar att, då den romerska kulturen skiljer sig avsevärt från den svenska kulturen, kändes det ibland som att hon handlade fel i en viss situation. Som t ex berättar hon hur hon hade lagt upp ett par jeans på matbordet för att sedan hämta sin symaskin och sy om sina byxor. Lenas svärmor blir rasande och hävdar att denna handling är fel och matbordet måste genast bytas ut. Eftersom i den romerska kulturen får man inte på grund av respekt för maten ha kläder dessvärre Byxor på ett marbord.

Här blev det intressant hur Lenas svärmor reagerar på en sådan händelse, då vi andra som inte bär på den romerska kulturen aldrig skulle ha reagerat på samma sätt. När lena berättade om denna händelse, kunde jag se hur Lena fortfarande tyckte det var pinsamt att göra en sådan handling då det absolut inte var rätt enligt hennes svärmor. Lena berättar om hur osäker hon kände sig i den situationen och tänkte genast att hon har gjort något hemskt.

Sima berättar:

”… många gånger speciellt bland mina vänner kunde jag tvivla på min kultur, jag kunde känna att min kultur kanske var fel eftersom mina vänner inte alltid förstod varför jag gjorde som jag gjorde i vissa situationer…”

Sima menar att när hon umgicks med sina svenska kompisar kunde hon flera gånger tycka att vissa saker i hennes kultur kändes konstig, som t ex att hon inte fick sminka sig av sin pappa för att det skulle störa hennes koncentration i skolan. Hon kunde fråga sina föräldrar om det

verkligen var så att hon skulle undvika smink medan hennes svenska kompisar i hennes ålder hade smink på sig och fortfarande klarade av studierna.

När Sima berättade om hur hon hamnade i konflikt med sin pappa om kulturella betingelser, kunde jag se att hon fortfarande när hon tänkte tillbaka blev irriterad och frustrerad. Jag tyckte det var intressant samt generöst av henne att dela med sig av denna erfarenhet.

Även Mona och Marzie har tvivlat på sin kultur, de har inte alltid hållit med sina föräldrar i vissa frågor. Speciellt när de har jämför sin kultur med den svenska kulturen.

”… många gånger kunde jag fråga mig själv, är det verkligen rimligt att man inte ska skaffa pojkvän föränn man gifter sig?...”(Marzie)

”… många gånger undrade jag varför min släkt ville påskynda mig till att bli vuxen…”

(Mona)

Mona menar att i hennes kultur ska tjejer snabbt lära sig saker som matlagning, städning osv.

och förberedas inför att gifta sig och skaffa barn redan vid 18 års ålder. Mona kände att i hennes kultur fick man inte vara barn länge, utan förberedas inför att bli vuxen.

När Mona åkte till Turkiet för att hälsa på sin släkt kände hon sig stressad. Släkten frågade hela tiden varför hon utbildar sig när hon egentligen borde gifta sig och skaffa barn. Mona kunde inte förstå varför de inte såg på kvinnor på samma sätt som de gör här i Sverige.

Maryam berättar att hon aldrig tvivlat på sin kultur eller ifrågasatt den, hon tycker dock att det är vissa svenskar som har ifrågasatt hennes kultur när hon har berättat om traditioner. Det hon syftar på är respekten som invandrartjejer har för våra föräldrar. Vi respekterar våra föräldrar på ett annat sätt menar Maryam.

”... Jag skulle aldrig kunna röka framför mina föräldrar trots att de vet att jag röker, och detta endast på grund av den respekt som har för dem... ”(Maryam)

Vidare berättar Maryam hur hennes kompisar kunde ifrågasätta saker som hon gjorde som enligt dem var konstigt. De förstod inte varför Maryam aldrig ville röka offentligt framför hennes föräldrar menar hon.