Att redovisa eller inte redovisa intellektuellt kapital
– en studie om det redovisade intellektuella kapitalets
påverkan på marknadsvärdet
Christoffer Adriansson Annica Drevenhorn Emma Sundqvist
Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Blekinge Tekniska Högskola, institutionen för industriell ekonomi VT 2016
2
Sammanfattning
Titel: Att redovisa eller inte redovisa intellektuellt kapital - en studie om det redovisade intellektuella kapitalets påverkan på marknadsvärdet
Författare: Christoffer Adriansson, Annica Drevenhorn och Emma Sundqvist Handledare: Henrik Sällberg
Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng
Syfte: Syftet med denna studie är att analysera redovisning av det intellektuella kapitalets påverkan på bolagets marknadsvärde hos börsnoterade bolag.
Metod: Studien är genomförd med ett kvantitativt förhållningssätt där årsredovisningarna för 2014 granskades för 60 bolag registrerade på Stockholmsbörsen samt London Stock Exchange för att samla in data gällande redovisat intellektuellt kapital. Marknadsvärdet beräknades genom P/E-värdet och Tobins Q med data insamlad från delårsrapporterna. För att analyser sambandet är modellen Yules Q använd. Tre hypoteser testades för att kunna besvara studiens frågeställning.
Slutsatser: I denna studie kunde något positivt samband mellan redovisningen av det
intellektuella kapitalet och bolagets marknadsvärde inte identifieras. Vidare undersöktes även redovisningen av human- och strukturkapitalet separata påverkan på marknadsvärdet men inte heller här kunde något enhetligt samband finnas. Därmed kunde samtliga hypoteser falsifieras.
3
Abstract
Title: To report or not to report intellectual capital - a study about reported intellectual capital affects on the market value
Authors: Christoffer Adriansson, Annica Drevenhorn and Emma Sundqvist Supervisor: Henrik Sällberg
Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits
Purpose: The purpose of this study is to analyse the affect that the reporting of intellectual capital has on the market value of public listed companies.
Method: The extent of intellectual capital reported was examined through a quantitative method analysing the 2014 annual reports of 60 companies listed on the Stockholm Exchange Market and London Stock Exchange. The market value was established by using the P/E-ratio and the
approximated Tobins Q value, calculated by using information from interim reports. The
causality between the reported intellectual capital and the companies market value was thereafter calculated by using the Yules Q formula. Three hypothesis was tested in order to answer the question at issue.
Results: In this study we were unable to find a positiv relation between the reported intellectual capital and the companies market value. Neither were we able to find any affects on the market value when the human capital and structural capital was tested separately hence all three hypothesis were falsified.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Problemdiskussion ... 8
1.3 Syfte ... 10
1.4 Frågeställning ... 10
1.5 Uppsatsens disposition ... 10
2. Teoretisk referensram ... 11
2.1 Marknadsvärde ... 11
2.1.1 Mått för att värdera marknadsvärdet ... 11
2.1.2 Faktorer som påverkar marknadsvärdet ... 13
2.1.3 Redovisningens påverkan på marknadsvärdet ... 14
2.2 Intellektuellt kapital... 16
2.2.1 Humankapitalet ... 16
2.2.2 Strukturkapital ... 18
2.2.3 Värdera, mäta och redovisa intellektuellt kapital ... 20
2.2.4 Redovisning av det intellektuella kapitalet ... 21
2.3 Tidigare forskning ... 22
2.4 Hypotesprövning ... 26
3. Metod ... 27
3.1 Forskningsansats och metodval ... 27
3.2 Variabler ... 28
3.3 Val av undersökningsobjekt ... 29
3.4 Information- och datainsamling ... 30
3.5 Definitioner ... 31
3.6 Tillvägagångssätt ... 31
3.7 Analysmodell ... 33
3.8 Reliabilitet och validitet ... 35
4. Empiri ... 37
4.1 Sammanställning redovisade intellektuella kapital och marknadsvärde ... 37
4.2. Sambandsanalys ... 38
5
4.2.1 Kontingenstabeller... 38
4.2.2 Applicering av Yules Q formeln ... 39
4.3 Hypotesresultat ... 42
5. Analys och diskussion ... 44
5.1 Differens mellan olika relativa mått av marknadsvärde ... 44
5.2 Redovisning av det intellektuella kapitalet ... 45
5.2.1 Samband mellan human-och strukturkapitalet samt marknadsvärdet ... 46
6. Slutsatser ... 49
6.1 Summering av resultat ... 49
6.2 Begränsningar... 49
6.3 Fortsatt forskning ... 50
Referenser ... 51
Övriga källor ... 55
Bilaga 1 – Nyckeltal svenska bolag ... 66
Bilaga 2 – Nyckeltal brittiska bolag ... 69
Bilaga 3 – Marknadsvärde svenska bolag ... 72
Bilaga 4 – Marknadsvärde brittiska bolag ... 73
6
Tabell- och figurförteckning
Figur 1: Uppsatsens disposition………..10
Figur 2: Marknadsvärdets beståndsdelar………15
Figur 3. Kunskapsintensitetsskala………..30
Tabell 1: Sammanställning av värden Stockholmsbörsen………..37
Tabell 2: Sammanställning av värden London Stock Exchange………38
Tabell 3: Kontingenstabell totalt redovisat intellektuellt kapital………39
Tabell 4: Kontingenstabell totalt redovisat intellektuellt kapital………39
Tabell 5: Sammanställning av undersökning………..42
7
1. Inledning
I följande kapitel kommer bakgrunden till ämnet samt den valda frågeställningen att presenteras tillsammans med syftet och uppsatsens disposition.
1.1 Bakgrund
Ekonomin har under de senaste decennierna utvecklats från industrialism och postindustrialism till att blir mer och mer kunskapsbaserad. I takt med denna utveckling har kunskaps- och
kunskapsintensiva bolag, så som konsult- och försäkringsbolag, fått en allt mer betydande roll på marknaden. Gemensamt för dessa kunskaps- och kunskapsintensiva bolag är att deras
intellektuella kapital, det vill säga tillgångar så som kunskap och kompetens, är en av bolagets främsta konkurrensfördelar (Stewart 1999).
Enligt Konradgruppen (1990) lever ett kunskapsföretag på att sälja sin kunskap. Kunskapsföretag har inga standardiserade problemlösningar utan är beroende utav individen till att lösa komplexa problem. Företag som innehar standardiserade problemlösningar men även är i behov av
högutbildade individer för att lösa komplexa problem kan istället benämnas kunskapsintensiva företag. För båda dessa former av företag fyller det intellektuella kapitalet rollen som en av företagets viktigaste tillgångar.
Tills för cirka 25 till 30 år sedan utgick ekonomer och andra intressenter ifrån att skillnaden mellan ett bolags bokförda värde och dess marknadsvärde utgjordes av subjektiva faktorer som inte går att mäta empiriskt så som insider information och en känsla för företagets utsikter
(Edvinsson och Malone 1997). Senare studier av bland annat Edvinsson och Malone (1997) visar på att denna skillnad istället främst består av ett bolags intellektuella kapital som definieras som summan av bolagets humankapital samt strukturkapital och det avser exempelvis medarbetarnas kunskap och kompetens, utbildningar och företagets arbetsprocesser. Human- och
strukturkapitalet skiljer sig en del karaktärsmässigt där strukturkapitalet är bundet och ägs av företaget i form av exempelvis processer och nätverk medan humankapitalet är helt relaterat till de anställdas egenskaper och kompetens och därmed lättare kan gå förlorat vid en eventuell uppsägning (Stewart 1999).
Då det intellektuella kapitalet utgörs av kompetens och processer som är kunskaps- och kunskapsintensiva bolags främsta tillgång kan man ofta se en markant skillnad mellan det bokförda värdet och marknadsvärde hos denna typ av bolag. Ett tydligt exempel på detta är bolaget AddLife som vid årsskiftet 2013/2014 redovisade ett bokfört värde på 2,2 miljoner kronor medan marknadsvärdet uppgick till 13,8 miljoner kronor, alltså ett värde som är lite mer än sex gånger så stort som det bokförda (AddLife 2014).
På senare år har dock det intellektuella kapitalet fått en allt mer erkänd roll bland företagen och år 1998 genomförde Bontis en studie bland 368 större bolag för att utröna dess syn på det
8 intellektuella kapitalets betydelse som en strategisk källa. Det visade sig här att mer än 66 procent av bolagen nu regelbundet hade börjat mäta två eller fler av dessa immateriella tillgångar.
1.2 Problemdiskussion
Sedan 1960-talet har teorin om den effektiva marknaden funnits, en teori som grundar sig på att priset för ett värdepapper speglar all den information som finns tillgänglig om företaget (Jönsson- Lundmark 1999). Den information som finns publicerad och tillgänglig om börsnoterade bolag är i första hand dess årsredovisning. Ett börsnoterat bolag är skyldigt att lämna en årsredovisning som visar bolagets ekonomiska ställning. Denna årsredovisning omfattas bland annat av en redovisning av bolagets tillgångar. Tillgångarna delas in i materiella och immateriella tillgångar.
Kriterierna som måste uppfyllas för att en faktor ska kunna klassificeras som en tillgång är bland annat att den ska vara mätbar samt tillhöra eller kontrolleras av bolaget. Om en tillgång uppfyller dessa kriterier kan bolagen inkludera de i bokföringen och vidare in i balansräkningen. De materiella tillgångarna är generellt både lätta att värdera samt identifiera ägandeskapet på och inkluderas därmed vanligtvis i bolagets balansräkning. De immateriella tillgångarna är dock oftast svårare att värdera eller ägs inte av bolaget och kan därigenom inte bokföras och redovisas på samma sätt som de materiella tillgångarna (Nilsson 2014). Till dessa svårvärderade
immateriella tillgångar hör kunskaps- och de kunskapsintensiva bolags främsta konkurrensfördel, det intellektuella kapitalet (Edvinsson och Malone 1997).
Ännu finns det inga lagar eller regler som styr huruvida bolagen ska eller inte ska inkludera det intellektuella kapitalet i sin redovisning utan bolagen bestämmer själva om det intellektuella kapitalet ska redovisas och i vilken utsträckning. De enda förhållningsregler som finns för redovisning av det intellektuella kapitalet är att det, som allt som ingår i redovisningen, ska följa redovisningsprinciper och redovisningsnormer som exempelvis försiktighetsprincipen och rättvisandebild (Nilsson 2014). Trots att bolagen enligt lag ska sträva efter att redovisa en så rättvisande bild av sina tillgångar som möjligt (Artsberg 2003) medför avsaknaden av specifika lagar och regler för redovisning av det intellektuella kapitalet att aktieinvesterare får olika
förutsättningar att bedöma bolagets värde beroende på om och i hur stor utsträckning bolaget valt att redovisa det intellektuella kapitalet (Edvinsson och Malone 1997).
Det intellektuella kapitalet kan idag inte redovisas som en tillgång i bokföringen eftersom det inte klassas som tillgångar enligt aktuella redovisningsprinciper gällande kontroll och värdering av tillgångar (Deegan och Unerman 2011). De traditionella redovisnings- och värderingsmetoderna fungerar helt enkelt inte optimalt för att värdera kunskaps- och kunskapsintensiva företag. Denna utelämning av det intellektuella kapitalet från bokföringen gör att kunskap- och
kunskapsintensiva företag inte kan redovisa sin kärnverksamhet i balans- och resultaträkningen vilket även kan medföra, som ovan nämnt, att det uppstår en markant skillnad mellan företagets bokförda värde och dess marknadsvärde.
9 Som en följd av att denna brist inom den aktuella redovisningen skapade Konradgruppen, en grupp bestående av bland annat Karl-Erik Sveiby samt ett antal olika deltagare med gedigen erfarenhet av olika områden gällande styrning, marknadsföring och redovisning av bolag, i början av 1980-talet Den osynliga balansräkningen. Gruppen hade som mål att synliggöra de osynliga tillgångarna som det intellektuella kapitalet består av för att ge intressenter en mer korrekt bild av bolagets verkliga värde vilket resulterade i att ett antal nyckeltal om hur det intellektuella
kapitalet kan mätas och redovisas i bolagens årsredovisningar togs fram (Konradgruppen 1990).
Roos och Roos (1997) menar på att, “Intellectual capital often says more about the future earning capiabilities of a company than any of the conventional performance measures we currently use.” (s. 413). Således skulle man kunna anta att potentiella investerare i bolaget har ett stort intresse av att få ta del av rapporteringen av det intellektuella kapitalet för att på så sätt kunna göra en sanningsenlig värdering av bolaget och dess framtid.
Genom att använda nyckeltalen framtagna av Konradgruppen (1990) för att presentera sitt intellektuella kapital i årsredovisningen får företagen möjligheten att redovisa sin kompetens och andra icke materiella resurser på ett mer rättfärdigande sätt. På så vis kan det enskilda bolaget bättre redovisa sina värdeskapande faktorer vilket bör fånga investerares intresse och beroende på dess karaktär därmed leda till en ökning eller minskning bolagets marknadsvärde (Johansson och Skoog 2007).
Få studier har undersökt hur det intellektuella kapitalet rapporteras i årsredovisningen bland börsnoterade bolag vilket främst beror på att det ännu inte finns några officiella riktlinjer för hur bolagen ska redovisa dessa tillgångar. Ett australiensiskt team undersökte dock 20 stycken publika börsnoterade bolags rapportering av det intellektuella kapitaltet och konstaterade att rapporteringen var mycket begränsad och bestod mer av tomma ord än faktisk värdeskapande information (Gutherie och Petty 2000).
Som en trolig följd av detta är forskning inom redovisningen av det intellektuella kapitalets påverkan på ett bolags marknadsvärde även den bristande då endast en funnen tidigare studie har analyserat detta samband. Cormier, Aerts, Ledoux och Magnan (2009) som studerade 150 kanadensiska bolags redovisning av kundkapitalet, som är en del av strukturkapitalet samt humankapitalets, påverkan på dess marknadsvärde kunde visa på att en högre kvantitativ redovisning av dessa leder till ett högre marknadsvärde. Samtidigt har studier som istället undersökt sambandet mellan ett bolags effektivitet hos det intellektuella kapital och dess
marknadsvärde fått mycket varierade resultat där man kunnat finna allt från obefintliga samband till starka samband (Puntillo 2009 och A'layi 2014 m.fl.). Maditinos, Chatzoudes, Tsairidis och Theriou (2011) valde i sin studie att studera det intellektuella kapitalets två komponenter, human- och strukturkapitalet, var för sig och kunde här finna en skillnad då det endast var humankapitalet som påverkade marknadsvärdet och att strukturkapitalet hade liten eller ingen påverkan alls.
Samma studie genomfördes även av Chen, Cheng och Hwang (2005) vars resultat var det motsatta där ingen skillnad mellan komponenterna av det intellektuella kapitalet kunde finnas.
10 Som en följd av den mycket begränsade forskningen inom ämnet och det motsägelsefulla resultat som hittills har framkommit anser vi att det finns ett behov av att ytterligare undersöka
redovisningen av det intellektuella kapitalets påverkan på bolagens marknadsvärde. Av denna anledning ämnar vi i denna studie att analysera sambandet mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och bolagets marknadsvärde hos bolag registrerade på den svenska och brittiska börsen år 2014/2015.
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att analysera hur redovisningen av det intellektuella kapitalet påverkar marknadsvärdet hos börsnoterade bolag.
1.4 Frågeställning
För att uppfylla syftet med denna studie kommer följande frågeställning att besvaras:
I vilken utsträckning påverkar redovisningen av det intellektuella kapitalet börsnoterade bolags marknadsvärde?
1.5 Uppsatsens disposition
Figur 1: Uppsatsens disposition (Rienecker och Jörgensen 2014)
Inledning
Metod
Teori
Empiri
Analys/Slutsatser
Sammanfattning
Del 1- I den första delen ges enövergripande bild av studien där innehållet i de olika delarna presenteras kort.
Del 2- I den inledande delen beskrivs bakgrunden och problematiseringen samt syftet med uppsatsen.
Del 3 -Redogör för den sekundärdata som funnits i form av tidigare undersökningar och litteratur.
Del 4 - I denna del beskrivs och utvärderas de metoder som valts för att samla in sekundärdata samt empirin.
Del 5 - Presenteras den empiri som samlats in från bolagens årsredovisningar.
Del 6 - Här diskuteras och analyseras den data som redovisats i del 5 och
frågeställningen besvaras.
11
2. Teoretisk referensram
I detta kapitel kommer vi genom stöd från tidigare litteratur att beskriva komponenterna som kommer att inkluderas i denna studie, de resultat som framkommit i tidigareundersökningar samt presentera de variabler som kommer att användas i metoden för undersökningen.
2.1 Marknadsvärde
Marknadsvärdet är ett mycket omstritt begrepp utan en tydlig definition. Utifrån International Valuation Standards Council (IVSC) definieras marknadsvärdet som:
“The estimated amount for which a property should exchange on the date of valuation between a willing buyer and a willing seller in an arm’s-length transaction after proper marketing wherein the parties had each acted knowledgeably, prudently, and without compulsion.” (Dorchester 2011, 430)
Marknadsvärdet för ett bolag är således till stor del synonymt med dess börsvärde och utgörs av dess samtliga utestående aktier multiplicerat med den aktuella kursen (Hägg 1989). I en studie av Huselid, Jackson och Schuler (1997) presenterades bolagets tillgångar, kassaflöde och
immateriella tillgångar i form av företagets image och humankapital som avgörande faktorer för marknadsvärdet. Man kan därmed säga att marknadsvärdet av ett bolags aktier speglar värdet av dess nettotillgångar.
2.1.1 Mått för att värdera marknadsvärdet
Ett bolags marknadsvärde presenteras främst i absoluta mått, det vill säga aktiepriset multiplicerat med antalet aktier. Det finns dock en rad olika relativa mått som tillåter oss att kunna ställa bolag av olika storlek i relation till varandra. Ett utav de viktigaste finansiella måtten för
marknadsvärde är bolagets Price per earning (P/E-värde) som beräknas:
P/E-värdet har ursprungligen inte någon teoretisk grund utan baseras på erfarenhet. Då
aktievärderingen i USA till en början baserades på bokföringens förmögenhetsposter utvecklades modellen eftersom man ansåg att de bokförda förmögenhetsposterna hade alldeles för stor
anknytning till det historiska anskaffningspriset och istället valde man att använda sig utan vinsten per aktie (Hägg 1989).
P/E-värdet ger en indikation på hur lång tid det tar att få tillbaka investeringen i form av vinst.
Det vill säga hur prisvärd aktien är. Ett högt P/E-värde visar på att marknaden värderar aktien högt medan ett lågt P/E-värde indikerar att aktien värderas lågt. Ett P/E-värde mellan 12-18 brukar generellt anses vara normalt för ett bolag och vid värden signifikant högre än detta bör
Marknadsvärde per aktie
P/E-värde =
Vinst per aktie
12 man vara uppmärksam på en övervärderingstendens (Hillier, Clacher, Ross, Westerfield och Jordan 2014).
P/E-värdet kan dock ge missvisande indikationer. En högre vinst än förväntat där aktiekursen inte har hunnit anpassa sig kan leda till att P/E-värdet blir för lågt medan en stor förväntan om ökade vinster kan leda till att aktien övervärderas och P/E-värdet blir mycket högt. P/E-värdet kan även skilja sig mellan olika branscher vilket oftast kan ses inom mättade- eller tillväxtbranscher där de förstnämnda ofta har ett mycket lågt P/E-värde och de andra ett för högt P/E-värde (Hägg 1989).
Vid beräkning av P/E-värdet kan valet av variabler att variera. Vinst måttet beräknas vanligtvis utifrån ett tolvmånaders perspektiv. Hur vida vinst efter skatt, förväntad vinst eller vinst före skatt används är dock upp till personen som beräknar värdet. P/E-värdet har en rad fördelar mot andra värderingsmetoder av marknadsvärdet. Talet är först och främst enkelt att beräkna och
variablerna som behövs är lätta att tillgå från bolagets årsredovisning. Det gör det även möjligt att jämföra bolag av olika storlek då det beräknas utifrån en aktie istället för aktiekapitalet (Hägg 1989).
En annan kvot för att kunna mäta förhållandet mellan ett bolags verkliga tillgångar och dess aktiekurs utvecklades av James Tobins och William C Brainhard (1968) i slutet av 60-talet och benämns Tobins Q. Modellen var ursprungligen utvecklad för att kunna genomföra
investeringsbedömningar men har visat sig användbar för många andra former av värderingar så som vid bedömningen av värdet på ett företag, det vill säga hur marknaden värderar företagets tillgångar i förhållande till dess verkliga tillgångar. Med andra ord kan Tobin’s Q sägas ge en hänvisning till hur väl företaget skapar mervärde i förhållande till insatt kapital (Lindenberg och Ross 1981).
I den ursprungliga modellen beräknades värdet på Q enligt följande:
Där:
Debtmv = marknadsvärdet på företagets skulder
Equitymv = marknadsvärdet på företagets a och b aktier
Replacement cost of Assets = återanskaffningsvärdet på företagets tillgångar (Ross, Westerfield och Jaffe 2002)
Tobin’s Q = Debtmv + Equitymv
Replacement costs of assets
13 Den ursprungliga modellen möttes dock av en del kritik mot dess förmåga att kunna analysera utfallen av olika finansiella beslut. Denna kritik grundade sig främst på att den data som behövs för att kunna räkna ut värdet på Q är svårtillgänglig (Chung och Pruitt 1994). Av denna anledning utvecklade Chung och Pruitt (1994) en förenklad version av modellen, som beräknas enligt följande:
Där:
MVE (Market Value of Equity) = företagets aktiekurs*antal aktier
PS (Preference Shares) = likvideringsvärdet av samtliga utestående preferensaktier i företaget DEBT (Skulder) = nettot av företagets kortfristiga skulder och kortfristiga tillgångar +
bokföringsvärdet av de långfristiga skulderna.
TA (Total Assets) = bokföringsvärdet av företagets totala tillgångar.
De menade att för att Tobins Q ska kunna vara en användbar modell för att beräkna
investeringsmöjligheterna måste den också baseras på grundläggande finansiell information som finns att tillgå i årsredovisningen. Författarna visar i sin studie att de genom deras förenklade version av modellen till 96,6 procent får samma resultat som den ursprungliga modellen. Den största skillnaden mellan versionerna är att i modellen framtagen av Chung och Pruitt (1994) antas återanskaffningsvärdet för bolagets tillgångar vara detsamma som dess bokförda värde.
Q-värdet kommer att resultera i ett tal > 0 där alla värden mellan 0 till 1 visar på att bolagets marknadsvärde understiger det bokförda värdet på dess tillgångar medan ett värde över 1 visar att värdet av investeringen är högre än dess kostnad (Tobin 1968).
Q-värde kan påverkas av en rad olika faktorer. Bolag som har en näst intill monopolistisk ställning på marknaden har oftast ett mycket högt Q-värde då de har unika varor och tjänster medan bolag på marknader med hög konkurrens ofta endast har ett Q-värde nära 1 då
konkurrensen driver marknadsvärdet mot återanskaffningsvärdet. Detta kan dock påverkas av hur hårt reglerad branschen är samt dess framtidsutsikter, det vill säga om branschen är på väg att dö ut kommer Q-värdet vara lågt oavsett bolagets position i förhållande till dess konkurrenter (Lindenberg och Ross 1981).
2.1.2 Faktorer som påverkar marknadsvärdet
Vad är det som påverkar bolagets marknadsvärde? Det finns den rad olika faktorer som kan ha en effekt på bolagets marknadsvärde. Värdet på aktierna påverkas i stor utsträckning av
förväntningar på bolagets framtida värde och framgång alternativt förlust. Således kan man säga
Approximerat
Tobins’s Q
MVE + PS + DEBT
TA
=
14 att ett företags marknadsvärde ger en indikation på hur aktieinvesterare ser på bolagets framtid.
Inom den finansiella teorin väljer man främst att definiera detta som företagets framtida intjänandeförmåga. Det finns dock många olika faktorer som kan påverka ett bolags marknadsvärde, bland annat påverkar bolagets lönsamhet och skuldsättningsgrad, den marknadsmiljö som bolaget befinner sig i samt den information som finns tillgänglig om företaget (Nyllinge 1999). Informationen som finns tillgänglig om bolag är de rapporter som företaget lämnar ut och då främst dess årsredovisning.
2.1.3 Redovisningens påverkan på marknadsvärdet
Tidigare studier har gjorts gällande hur ett bolags redovisning påverkar dess aktiekurs. Ball och Brown (1968) var en av de första att studera detta samband. Under perioden 1946 till 1965 studerade de ett urval av 261 bolag. Studien visade på att bolagets aktiekurs korrelerade kraftigt med förändringarna i bolagets nettoresultat vilket visar på att det finns ett samband mellan kapitalmarknaden och ett bolags redovisningsinformation och att årsredovisningarna därmed har en stor påverkar på aktieinvesterarnas beslutsfattande. Enligt Ball och Brown reagerar marknaden positivt när resultatet var bättre än förväntat och negativt när resultatet var sämre än förväntat.
Flera liknande studier har efter detta genomfört och resultatet har varit detsamma, bland annat kunde även Beaver (1968) bekräfta att det finns en stark korrelation mellan kapitalmarknaden och bokslutsinformation.
På den svenska marknaden genomförde Forsgårdh och Hertzen (1975) under 70-talet en undersökning om hur aktiekurser och marknadsförväntningar förhåller sig till den information som bolagen presenterar i sin redovisning. För att kunna mäta styrkan i sambandet använde forskarna sig av en enkätundersökning som delades ut till en grupp börsspecialister före och efter de finansiella rapporterna publicerats. Utifrån studien kunde författarna dra slutsatsen att
årsredovisningen har en stor betydelse för aktieinvesterarnas bedömning av bolagets värde men även att förväntningarna på denna rapport hade en påverkan då de redan innan offentliggörandet av rapporten kunde se en påverkan på aktiekursen.
Mikael Runsten (1998) doktorerade inom förhållandet mellan företagets redovisade egna kapital och marknadsvärdet på det egna kapitalet, som beräknades antalet utestående aktier multiplicerat med den aktuella aktiekursen. Författaren ämnade utröna om det fanns ett samband mellan
traditionella mått och ett bolags värde på börsen hos alla bolag som någonsin varit registrerade på den svenska börsen. Resultatet av studien indikerade att om redovisningen lyckas ge en god beskrivning av bolagets värde och värdeskapande uppstår det ett nära samband mellan bolagets redovisade egna kapital och börsvärdet men att det även finns andra faktorer som spelar in så som förväntningar på bolagets utveckling.
Ett viktigt begrepp inom redovisning är värderelevans. Begreppet syftar till redovisningens förmåga att återge bolagets verkliga värde, där redovisningsinformationen anses värderelevant om den påverkar aktiepriset. Då den främsta synen på målet med ett bolags redovisning är att tillhandahålla information som kan användas för att beräkna företagets förmåga att generera
15 betalningar i framtiden är det viktigt att redovisningen har värderelevans. Med andra ord fungerar den externa redovisningen som underlag för beslut rörande köp och försäljning av aktier. Med hjälp av den externa redovisningen kan investeraren minimera sina risker men detta förutsätter att redovisningsinformationen är värderelevant. I takt med att ekonomin har förändrats har dock värderelevansen av bolagens redovisningar minskat. Enligt en rad studier anser man att detta beror på att den traditionella redovisningen och de traditionella måtten är mycket begränsade när det kommer till att mäta dagens ekonomi då de inte förser aktiemarknaden med den relevanta information som behövs (Falkman 2000).
Som ovan nämnt utgör verksamhetens tillgångar, kassaflöde och immateriella tillgångar grunden för bolagets marknadsvärde. Dessa komponenter kan i enlighet med Edvinsson och Malone (1997) dela upp marknadsvärdet i två separata grundstenar, nämligen bolagets finansiella kapital och dess intellektuella kapital. Författarna menar att ett bolags marknadsvärde består av deras finansiella ställning i form av det finansiella kapitalet samt bolagets intellektuella kapital så som bolagets kunskap och produktion genom bland annat medarbetare och processer. Det
intellektuella kapitalet delas i sin tur upp i två skilda delar, humankapitalet och strukturkapitalet.
Genom dessa delar kan bolaget påverka sitt marknadsvärde.
Figur 2. Marknadsvärdets beståndsdelar. Edvinsson och Malone (1997)
Sedan marknaden utvecklats från industrialismen till mer kunskapsbaserad har immateriella tillgångar fått en allt större påverkan på bolagens marknadsvärde. Dessa immateriella tillgångar så som personalens kunskap och kundrelationer representerar den framtida tillväxt- och
vinstmöjligheten (Nogueira Reis och Augusto 2014) och benämns det intellektuella kapitalet.
Marknadsvärde
Finansiellt kapital Intellektuellt
Humankapital Strukturkapital
16
2.2 Intellektuellt kapital
Edvinsson och Malone (1997) har med hjälp av andra författare och forskare kommit fram till en definition av det intellektuella kapitalet som innebär summan av ett bolags humankapital och strukturkapital. Författarna fortsätter genom att fastställa att värdet av det intellektuella kapitalet är skillnaden mellan bolagets marknadsvärde och bolagets bokförda värde.
2.2.1 Humankapitalet
Human kapitalet består av de anställda och hur de kan skapa värde. Humankapitalet omfattas av de anställdas bidrag till att skapa och öka värdet genom sin erfarenhet, kunskap, kompetens och förmågan att använda sig av dessa. Vidare omfattas även humankapitalet nyskapande och utveckling samt social kompetens. Humankapitalet är alltså det kapital som de anställda besitter och är ett kapital som inte enkelt kan dokumenteras och överlämnas till någon annan utan måste ske genom upplärning (Pedrini 2007).
Traditionellt sett har ett bolags avkastning mätts genom bolagets effektivitet och produktivitet och man har mätt detta genom att räkna avkastningen på det finansiella kapitalet. I
kunskapsföretag och företag med starkt kunskapsinslag är dock inte det finansiella kapitalet det centrala utan det är det kunskapsmässiga kapitalet som är bolagets främsta resurs. Konradgruppen (1990) anser att bolagen ska utgå från resultaträkningen och räkna fram förädlingsvärdet bolaget skapar. Förädlingsvärdet är mervärdet som bolagets anställda skapar efter att alla kostnader för inköp är avräknade. Förädlingsvärdet kan uttryckas per anställd och visar då ett genomsnitt på vad varje anställd skapar för värde. Författarna fortsätter genom att även addera en till nivå på de anställda. Den nya nivån definieras som intäktsperson och innefattar de anställda som arbetar direkt i produktion och mot kunder. De anställda som inte räknas som intäktspersoner är stabspersonal som omfattar exempelvis human resourses, ekonomiansvarig och ledning.
Humankapitalet omfattar även medarbetarnas vidareutbildning, förmågan att hålla medarbetarnas motiverade och lojala mot företaget samt bolaget förmåga att attrahera och behålla medarbetarna (Pedrini 2007). Bolagen behöver även arbeta aktivt för att de anställda ska vara motiverade och lojala, då detta ökar chanserna att de anställda stannar. Motiveringen och lojaliteten kan främjas genom att de anställda har ett delägandeskap i bolaget. Lojaliteten hos de anställda kan
exempelvis mätas och redovisas genom att studera hur många år i snitt de anställda arbetar på bolaget.
I och med att medarbetarna hos kunskaps- och kunskapsintensiva bolag är företagets största tillgång innebär det att tillgången har en stor risk, där en avslutad anställning leder till att kunskapen, det vill säga tillgången, går förlorad för bolaget. Bolagen behöver i och med detta mäta och följa upp bland annat personalomsättning, personalens genomsnittsålder och
17 genomsnittliga anställningsår för att veta hur förändringar inom personalen ser ut och hur detta kan komma att påverka framtiden.
Nedan presenteras de nyckeltal som tagits fram av Konradgruppen (1990) för att mäta och redovisa humankapitalet. Nyckeltalen för humankapitalet utgår från de anställda i form av utbildning, erfarenhet, anställningstid, personalomsättning, förädlingsvärde och vinst. De anställda delas även upp i intäktspersoner för att visa på vinst och förädlingsvärde som de anställda i produktion skapar.
Nyckeltal för humankapitalet Beskrivning av redovisning av nyckeltalet Antal år i yrket -
alla anställda eller enbart intäktspersoner
Det totala antalet år i yrket för alla anställda dividerat med antalet anställda.
Andelen intäktspersoner -
Intäktspersoner är de individer som är direkt verksamma i kunskapsföretagets produktion, personer som planerar, producerar och bearbetar eller presenterar den produkt som kunden efterfrågar
Samtliga intäktspersoner i relation till antalet anställda
Andelen nyanställda -
alla anställda eller enbart intäktspersoner
Andelen anställda med mindre än ett års anställning vid årets slut i procent av antalet anställda.
Andelen långtidsanställda -
alla anställda eller enbart intäktspersoner
Antalet anställda med minst tre års
anställningstid i procent av antalet anställda, vi har även godkänt andra tidsperioder som t ex fem år.
Antalet anställningsår i genomsnitt - alla anställda eller enbart intäktspersoner
Samtliga intäktspersoner eller anställdas totala antal år inom yrket. Diagram eller verbal beskrivning
Delägande Skriftlig beskrivning
Förädlingsvärde per anställd Förädlingsvärdet dividerat med totalt antal anställda. Förädlingsvärde är rörelseresultat före avskrivningar med tillägg för
arbetskraftskostnader och leasingkostnader.
Förädlingsvärde per intäktsperson Förädlingsvärdet dividerat med antalet Intäktspersoner
18 Genomsnittsålder -
alla anställda eller enbart intäktspersoner
Diagram eller verbal beskrivning
Personalomsättning Antalet personer som slutat under året i olika kategorier i procent av medeltalet anställda i samma kategori. I vår bedömning räcker antal anställda som slutat i % men utan kategorier.
Specialavtal med nyckelpersoner Speciella avtal med intäktspersoner som är mer betydelsefulla än andra för företagets fortlevnad.
Utbildningskostnader Utbildningskostnader i kronor eller timmar.
Utbildningsnivån -
alla anställda eller enbart intäktspersoner.
Personalens utbildning delas upp i
grundskoleutbildning, gymnasieutbildning, akademisk examen och licentiat - och doktorsexamina. Med anställd menas genomsnittligt antal heltidsarbetande under året. Konsulter och underentreprenörer ingår ej.
Vinst per anställd Vinsten dividerat med totala antalet anställda.
Med vinst menas vinsten efter avskrivningar och finansnetto, men före extraordinära poster.
Vinst per intäktsperson Vinsten dividerat med antalet intäktspersoner.
Åldersfördelning I diagramform.
2.2.2 Strukturkapital
Kannan och Aulbur (2004) beskriver att strukturkapitalet möjliggör och stödjer infrastrukturen hos humankapitalet och inkluderar således organisation, innovation och processer.
Strukturkapitalet omfattas bland annat av varumärken, kundkapital, företagets ledningsförmåga, patent samt forskning och utveckling. Strukturkapitalet innefattar även organisationens
uppbyggnad och bolagets förmåga att rekrytera och behålla rätt kompetens.
Organisationen måste vara uppbyggd på ett sådant sätt att kunskapsflödet gynnas i bolaget, vilket kan göras med hjälp av system och verktyg (Kannan och Aulbur 2004). Edvinsson och Malone (1997) förtydligar att kunskapsflödet även omfattar aktörer utanför bolaget som har en relation
19 till verksamheten. Organisationen måste vara uppbyggd för att utveckla och stärka personalen i sitt kunnande och dess utveckling samt arbeta för att behålla rätt kompetens.
Innovationen syftar till forskning och utveckling och därigenom bolagets möjlighet att skapa värde för sina kunder och effektivisera sig genom att skapa ny kunskap (Edvinsson och Malone 1997). Edvinsson och Malone (1997) menar även att förmågan till innovation inte bara berör produktion genom att skapa nya produkter utan alla delar av bolag som exempelvis sättet att marknadsföra bolaget.
En del av strukturkapitalet är kundkapital. Kundkapitalet innefattar och inverkar på det
intellektuella kapitalet genom att visa befintliga kunder, hur länge dr varit kunder och hur de har köpt bolagets tjänster det vill säga hur lojala kunderna är och har varit. Bolaget kan även redovisa storleken på kunderna för att ge ytterligare inblick (Kannan och Aulbur 2004). Kannan och Aulbur (2004) menar att kundkapitalet bidrar till det intellektuella kapitalet genom att kundkapitalet även inkluderar de relationer man har med leverantörer och andra aktörer på marknaden. Vidare menar författarna att kundkapitalet är beroende av kundernas nöjdhet och lojalitet och värdet ges genom att bolaget har stabila relationer med sina aktörer och är därigenom en tillgång.
Bolagets rekryteringsförmåga är en del av strukturkapitalet i och med att det attraherar nya potentiella anställa med kunskap som efterfrågas. En god rekryteringsförmåga kan bolaget skapa genom exempelvis löneläge, organisationsstruktur, förmåner och vinstandelsystem samt vad bolaget står för och efterstävar (Konradgruppen 1990).
I följande stycke redovisas de nyckeltal som Konradgruppen (1990) arbetat fram för att kunna mäta och redovisa strukturkapitalt. Nyckeltalen för strukturkapitalet utgår från att redovisa bolagets stabilitet genom kunder, rekryteringsförmåga och vinst.
Nyckeltal för strukturkapitalet Beskrivning av redovisning av nyckeltalet
Affärsidén En skriftlig beskrivning av affärsidén
Forskning och utveckling Kostnader i absoluta tal eller som i procent av försäljning. Ett av måtten räcker.
Kundomsättning Andel av årets totala försäljning som kan
hänföras till nya kunder. Redovisas som procenttal.
Kundrelationernas varaktighet Kundrelationernas ålder uppdelade i grupperna mindre än 2 år, 2-5 år och mer än 5 år.
20
Kundstruktur Kundstrukturen beskriven genom att ange
procentuell andel av försäljningen eller förädlingsvärdet för de 3, 5 och 10 största kunderna.
Rekryteringspotential - Genomsnittsår i yrket hos intäktspersoner - Relativt löneläge
- Skriftlig beskrivning av företagets personalrekrytering
Vinstandelssystem Skriftlig beskrivning
Vinstmarginal Vinst/omsättning
Vinst/förädlingsvärde
2.2.3 Värdera, mäta och redovisa intellektuellt kapital
Olika metoder och modeller har skapats för att mäta, värdera eller redovisa det intellektuella kapitalet. The IC Rating model är en modell som lägger fokus på värdering och mätning av det intellektuella kapitalet med utgångspunkt i effektivitet, risk och förnyelse. Effektiviteten syftar till hur väl organisationen fungerar, produceringsprocessens effektivitet och om bolaget utnyttjar sina immateriella tillgångar till fullo. Modellens andra fokus syftar till risken att bolaget ska tappa delar av sina immateriella tillgångar i form av personal och därigenom riskera bolagets
produktionseffektivitet. Modellens tredje fokus, förnyelse, syftar till bolagets förmåga och prestation till förnyelse genom utveckling och utbildning (Jacobsen och Hofman-Bang 2005).
Value added intellectual coefficient (VAIC) är ett annat mått som kan användas för att mäta förädlingsvärdet på bolagets intellektuella kapital och resurser. Måttet består utav två
komponenter, Intellectual capital efficiency och Capital employed efficiency, vilket innefattar förädlingsvärdet för human kapitalet och förädlingsvärdet för struktur kapitalet samt
förädlingsvärdet för sysselsatt kapital (Pulic 2000). Alla variabler i VAIC tas fram från absoluta tal i bolagens redovisning medan grundläggande delar av humankapitalet så som de anställdas kunskapsnivåer, träning och motivation utelämnas helt. Således baseras VAIC på ett bolags arbetsproduktivitet och förädlingsvärdet av det kapital som investeras och därmed inte på några beräkningar som direkt betonar det intellektuella kapitalet (Ståhle, Ståhle och Aho 2011).
Ovan modellers utgångspunkt och syfte är att identifiera, värdera eller mäta det intellektuella kapitalet. Det som modellerna inte inkluderar är hur man ska redovisa det intellektuella kapitalet i årsredovisningen och på så sätt ge intressenterna information om dess värde.
21 2.2.4 Redovisning av det intellektuella kapitalet
En av redovisningens egenskaper är att förse användarna av redovisningen med en komplett och rättvisande bild av bolagets ekonomiska ställning. Syftet med detta är att intressenterna ska kunna fatta beslut grundade på komplett och korrekt information (Nilsson 2014). Kvalitén på den
finansiella informationen som företagen presenterar för tredje parter minskar riskerna för felbedömningar av bolagets värde. Tillförlitligheten och precisionen hos den finansiella
informationen är därmed avgörande för att kunna minska skillnaderna mellan det bokförda värdet och marknadsvärdet (Nogueira Reis och Augusto 2014). Ett betydande synsätt inom
redovisnigenpolicyn är att redovisningen ska vara användbar för att fatta framtidsinriktade ekonomiska beslut så som vid köp och försäljning av aktier. En investerare fattar beslut huruvida han ska sälja eller köpa en aktie utifrån den externa redovisningsinformation som finns att tillgå.
För att reducera de risker som investeringen medför är det av vikt redovisningsinformationen är värderelevant (Vinell och De Ridder 1995).
Eftersom huvudsyftena med bolagets redovisnings är att presentera information som underlättar bedömningen av bolagets framtidsutsikter är det eftersträvansvärt att inkludera så mycket av företagets resurser som möjligt (Olsson 2002). Olsson (2002) menar att eftersom de anställda idag har en betydande roll för att bolaget ska kunna leva upp till marknaden och omvärldens krav bör dess situation även inkluderas i redovisningen. Pedrini (2007) lyfter fram att intresset för det intellektuella kapitalet har ökat i och med utvecklingen av marknaden i form av ökad konkurrens, det nya och ökade antalet relationer med olika aktörer samt den ökade teknologiska utvecklingen.
I dessa områden spelar det intellektuella kapitalet stor roll i och med att det är de anställdas kompetens och kunnande som driver bolaget framåt samt bolagets förmåga att attrahera och behålla rätt kompetens. Som en följd av human- och strukturkapitalets allt ökade betydelse, främst hos kunskaps- och kunskapsintensiva bolag, kan frånvaron av det intellektuella kapitalet i redovisningen medföra att redovisningen inte längre uppfyller sitt huvudsakliga syfte att förse aktieinvesterare med värderelevant information.
Sonnier (2008) menar på att det finns olika anledningar för bolag att redovisa och att välja att inte redovisa det intellektuella kapitalet. Många företag kan välja att avstå från att redovisa det
intellektuella kapitalet som en följd av att de är rädda att avslöja sin marknadsstrategi men samtidigt kan redovisning av det intellektuella kapitalet minska volatiliteten i bolagets aktiepris samt minska dess kapital- och räntekostnaderna. Detta kan leda till att riskerna med
marknadsvärderingen minskar vilket medför att fler investerare blir villiga att satsa på företaget då bolagets anseende förbättras (Pike, Rylander och Ross 2002). I en studie genomförd av Vandemaele, Vergauwen och Smits (2005) där skillnaden mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet studerades hos svenska, brittiska och holländska bolag kunde man konstatera att på den svenska marknaden redovisades humankapitalet i en signifikant högre utsträckning än hos de brittiska och holländska.
Burman och Roos (2007) argumenterar för att det är av stor vikt att det intellektuella kapitalet redovisas och använder argumenten att om inte alla tillgångar i bolaget redovisas ges inte
22 investerare en komplett och rättvisande bild och marknaden blir därigenom inte effektiv.
Författarna rekommenderar därför lag- och normgivande organ att skapa lagar och regelverk för hur det intellektuella kapitalet ska redovisas. Författarna menar också att det intellektuella kapitalet påverkar verksamheten i stor utsträckning och verksamheten påverkar direkt marknadsvärdet i form av bolagets effektivitet och produktivitet. Detta krav på att det
intellektuella kapitalet ska redovisas och hur det ska redovisas innebär även att bättre jämförelser mellan olika bolag och mellan olika år inom bolaget möjliggörs. Avslutningsvis menar författarna att den traditionella redovisningen inte har följt med utvecklingen som bolagen har gjort gällande de organisatoriska delarna av bolagen.
Edenhammar och Hägg (1997) menar, likt Nilsson (2014) och Olsson (2002), att
årsredovisningen blivit ett allt viktigare verktyg för att framföra information som underlättar marknadens bedömning av bolagets framtida utveckling. Genom att använda Konradgruppens nyckeltal kan bolagen redovisa det intellektuella kapitalet i årsredovisningen och visa tillgångar som man inte redovisat tidigare. Kurspåverkande information för kunskapsföretag och
kunskapsintensiva företag är främst dess intellektuella kapital och är således viktig information för att aktieinvesterare ska kunna göra en korrekt bedömning av bolaget (Vinell och De Ridder 1990).
2.3 Tidigare forskning
Många studier har genomförts för att undersöka sambandet mellan ett företags intellektuella kapital och dess marknadsvärde. Dessa studier har alla, förutom en, syftat till att undersöka förädlingsvärdet som bolagen genererar genom sitt intellektuella kapital och hur detta påverkar marknadsvärdet.
I alla förutom en av dessa studier har måttet VAIC använts för att mäta och värdera bolagets intellektuella kapital. Variablerna som använts för att mäta bolagens marknadsvärde i de olika tidigare studierna har dock varierat. Bland annat har värden så som return on equity, P/E-värdet, Tobins Q och market-to-book value använts. Inom alla studier har dock bolag från har en rad olika branscher inkluderats med enda kravet att de ska vara kunskaps- eller kunskapsintensiva bolag.
De flesta av undersökningarna inom detta ämne dateras ett antal år bakåt i tiden och resultaten har varit mycket varierande. I en studie av 75 stycken sydafrikanska bolag med stort intellektuellt kapital och som var registrerade på börsen i Johannesburg studerade Firer och Williams år 2003 relationen mellan det intellektuella kapitalet i form av humankapital, strukturkapital samt fysiskt kapital och traditionella mätmetoder så som avkastningen på tillgångar samt det bokförda värdet i relation till marknadsvärdet. Syftet med denna studie var främst att belysa det intellektuella kapitalets roll utanför de västerländska börserna på bolag som därmed befinner sig i en annan socioekonomisk och politisk kontext. I denna studie användes det ovan presenterade måttet VAIC för att mäta det intellektuella kapitalet som sedan ställdes i relation till de två traditionella måtten för att mäta bolagets värde, avkastningen på tillgångar samt det bokförda värdet i relation till
23 marknadsvärdet. Något samband att det intellektuella kapitalet skulle påverka marknadsvärdet lyckades man dock inte att hitta i denna undersökning.
Samma studie genomfördes mellan åren 2005-2007 på banker registrerade på den italienska börsen. Likt den ovan presenterade studien användes VAIC för att mäta det intellektuella kapitalet och det ställdes återigen i relation till avkastningen på företagets tillgångar, avkastningen på företagets investeringar samt förhållandet mellan det bokfördavärdet och marknadsvärdet. De tre inledande hypoteserna syftade till att pröva korrelationen mellan det intellektuella kapitalet mot var och en av måtten för marknadsvärdet i form av företagets
tillgångar, avkastningen på företagets investeringar samt förhållandet mellan det bokfördavärdet och marknadsvärdet. Den fjärde hypotesen prövade istället det intellektuella kapitalets påverkan på marknadsvärdet som helhet. Det visade sig att man inte heller i denna undersökning kunde finna något samband mellan värdet på det intellektuella kapitalet och bolagets marknadsvärde och någon skillnad mellan de olika måtten kunde inte identifieras. Detta troddes bero på restriktionerna i lönsamhetsmåtten samt den icke perfekt funktionella börsmarknaden i Italien (Puntillo 2009).
Som inledningsvis presenterats studerade Chen, Cheng och Hwang (2005) i en undersökning av bolag registrerade på den taiwanesiska börsen relationen mellan bolagets intellektuella kapital och marknadsvärde. I denna undersökning användes igen det ovan presenterade värdet, VAIC, för att mäta bolagens intellektuella kapital. Studien visar på att ju högre VAIC måttet är desto bättre är bolaget på att utnyttja potentialen för värdeskapande. Två stycken hypoteser prövades i studien där den första hypotesen ämnade verifiera eller falsifiera om det fanns ett samband mellan ett större intellektuellt kapital och ett högre marknadsvärde i form av market-to-book value. Hypotesen grundar sig på författarnas uppfattning om att investerar kommer att värdera bolag med ett större intellektuellt kapital högre i en effektiv marknad då det intellektuella kapitalet är en viktig konkurrensfördel för bolaget. Den andra hypotesen, som delades in i tre underhypoteser, syftade till att pröva var och en av VAIC komponenternas, det vill säga
förädlingsvärdet för human kapitalet, förädlingsvärdet för struktur kapitalet samt förädlingsvärdet för sysselsatt kapital, påverkan på marknadsvärdet då författarna menade på att investerarna lägger olika stor vikt vid de olika komponenterna av VAIC. Undersökningen av de taiwanesiska bolagen resulterade i att man kunde hitta ett starkt samband mellan det intellektuella kapitalet och bolagens marknadsvärde där bolag med en högre andel redovisat intellektuellt kapital värderades högre av investerare. Någon skillnad mellan de olika komponenternas av VAIC:s påverkan på marknadsvärdet kunde dock inte identifieras.
Vid en undersökning av korrelationen mellan intellektuellt kapital och marknadsvärdet hos bolag på den grekiska börsen år 2006-2008 användes återigen modellen VAIC för att mäta bolagets intellektuella kapital. Modellen och de hypoteser som prövades var tagna från den ovan
presenterade studien från Taiwan (Chen, Cheng och Hwang 2005) där den inledande hypotesen syftade till att utröna korrelationen mellan det intellektuella kapitalet i sin helhet och
marknadsvärdet medan de efterföljande hypoteserna prövade det intellektuella kapitalets olika
24 delar var för sig. Det intellektuella kapitalets ena del, humankapitalet, värderades genom totala antalet investeringar i bolagets anställda medan den andra delen, strukturkapitalet beräknades genom att subtrahera humankapitalet från förädlingsvärdet. Marknadsvärdet provades även mot VAIC modellens tredje komponent förädlingsvärdet på sysselsatt kapital. Till skillnad från studien på den taiwanesiska börsen kunde man i detta fall inte finna något signifikant samband mellan det intellektuella kapitalet och bolagets marknadsvärde. Dock kunde man i denna studie dra slutsatsen att det var endast humankapitalet som påverkade marknadsvärdet utav det
intellektuella kapitalets delar medan de andra två komponenterna hade ingen eller mycket liten påverkan på marknadsvärdet (Maditinos et al. 2011).
Som ovan nämnt har endast en studie som studerar relationen mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och marknadsvärdet funnits. I denna undersökning av 150 stycken kanadensiska bolag år 2009 studerades hur aktiemarknaden påverkas av den information som företagen redovisar om kundkapital, som är en del av strukturkapitalet samt humankapital.
Bolagets redovisning av dessa delar av det intellektuellt kapital ställdes i relation till bolagets värde för Tobins Q samt aktiernas volatilitet. Resultatet visar på att en högre kvantitativ
redovisning av kund- och humankapitalet leder till ett högre värde för Tobins Q (Cormier et al.
2009).
År 2014 genomfördes återigen en studie om relationen mellan det intellektuella kapitalet och marknadsvärdet men denna gång på bolag registrerade på den tehranska börsen. I denna studie valde författaren dock att avvika från måttet VAIC och istället mäta det intellektuella kapitalet som skillnaden mellan det bokförda värdet och marknadsvärdet. Författarna valde även att undersöka det intellektuella kapitalets påverkan på olika variabler för marknadsvärdet separat.
Bland annat undersöktes bolagens intellektuella kapitals påverkan på dess P/E-värde samt Tobins Q värde. De olika variablerna prövades var för sig och det visade sig att resultatet skulle variera mellan Tobins Q och P/E-värdet. Resultatet av studien visade på att man kunde finna ett samband mellan det intellektuella kapitalet och värdet hos Tobins Q men att det intellektuella kapitalet hade ingen eller mycket liten påverkan på P/E-värdet (A'layi 2014).
25 Nedan följer en sammanfattning av de studier som presenterats ovan:
Mått för intellektuellt kapital
Mått för marknadsvärdet Resultat
Sydafrika – 2003
VAIC Avkastningen på företagets
tillgångar, avkastningen på företagets investeringar och förhållandet mellan det bokfördavärdet och marknadsvärdet.
Inget samband
Italien - 2005/2007
VAIC Avkastningen på företagets
tillgångar, avkastningen på företagets investeringar och förhållandet mellan det bokfördavärdet och marknadsvärdet.
Inget samband
Taiwan - 2005
VAIC Market to book value Starkt positivt
samband
Grekland -
2006/2008 VAIC Market to book value Inget samband
Kanada – 2009
Redovisning av kund - och humankapital
Tobin’s Q Starkt positivt
samband
Iran – 2014 VAIC Tobin’s Q och P/E - värdet Starkt positivt samband Tobin’s Q.
Inget samband P/E- värdet
Som vi ovan kan se är resultatet av den tidigare forskningen väldigt splittrat. Ingen utav studierna, förutom studien genomförd på de kanadensiska bolagen, har heller undersökt hur redovisningen av det intellektuella kapitalet har påverkat marknadsvärdet utan alla har fokuserat på sambandet mellan bolagens hantering och effektivisering av det intellektuella kapitalet.
26
2.4 Hypotesprövning
Som tidigare nämnt är det allmänna synsättet att ett bolags redovisning ska vara användbar för att fatta framtidsinriktade ekonomiska beslut så som vid försäljning och köp av aktier (Vinell och De Ridder 1995). Huselid, Jackson och Schuler (1997) menar på att ett bolag marknadsvärde främst utgörs av dess tillgångar, kassaflöde och immateriella tillgångar men sedan marknaden utvecklats från industrialism till mer kunskapsbaserad har immateriella tillgångar fått en allt större påverkan.
Dessa immateriella tillgångar, så som personalens kunskap och kundrelationer, representerar den framtida tillväxt- och vinstmöjligheten (Nogueira Reis och Augusto 2014). Då en aktieinvesterare värderar ett bolag och därmed beslutar om ett eventuellt köp eller försäljning av aktier utifrån den externa redovisningsinformation som finns att tillgå skulle det kunna antas ha en signifikant påverkan på marknadsvärdet om kunskaps- och kunskapsintensiva bolaget redovisar sitt
intellektuella kapital, det vill säga en av deras viktigaste immateriella tillgångar, eller ej. För att undersöka denna kausalitet mellan bolagets intellektuella kapital och dess marknadsvärde kommer följande hypotes att prövas;
H1: En hög andel redovisat intellektuellt kapital medför ett högt marknadsvärde hos börsnoterade bolag
Det intellektuella kapitalet består som tidigare nämnt av två komponenter, human- och strukturkapitalet. Humankapitalets viktigaste komponent är individen med dess kunskap och begåvning som används för att skapa värde för bolaget. Dessvärre går inte det inte att äga dessa individer vilket medför att det finns en sårbarhet hos företaget i och med att personalen när som helst kan gå ut genom dörren och ta med sig sin värdeskapande kunskap (Stewart 1999).
Strukturkapitalet å andra sidan är trots sin immateriella karaktär inte bundet till individen och det kan sägas att ett företags strukturkapital innehåller all icke mänsklig lagring av kunskap i
företaget (Cheng 2008). Strukturkapitalet byggs systematiskt upp för att öka organisationens värde. Genom att omvandla individens kunskap till bolagsbundna dokument så som databaser riskerar inte företaget att förlora den värdeskapande tillgången om individen skulle lämna (Hansson och Andersson 1999). För att uppnå en ökad förståelse för om redovisningen av någon av delarna av det intellektuella kapitalet ökar marknadsvärdet mer än det andra som en följd av dess mycket olika struktur och stabilitet kommer även följande hypoteser prövas:
H2: En hög andel redovisat strukturkapital medför ett högt marknadsvärde hos börsnoterade bolag
H3: En hög andel redovisat humankapital medför ett högt marknadsvärde hos börsnoterade bolag
27
3. Metod
I detta kapitel redovisas den metod som tillämpas i denna undersökning. En beskrivning av metodens utformning, varför denna metod anses vara den mest lämpade för undersökningen samt det tillvägagångssätt som använts för att uppnå syftet kommer att presenteras. Avslutningsvis förs en diskussion kring metodens reabilitet och validitet.
3.1 Forskningsansats och metodval
En studie kan antingen genomföras med hjälp av en kvalitativ eller kvantitativ metod. En kvalitativ forskningsmetod syftar till att finna en djupare förståelse och ge utrymme för tolkning medan en kvantitativ undersökning baseras på kvantifierbara variabler som kan analyseras på ett objektivt sätt genom att bearbeta statistik så som mängd, antal och frekvens. Då denna studie syftar till att undersöka samband mellan oberoende och beroende variabler ansågs en kvantitativ ansats vara den mest optimala. En kvantitativ metod anses fördelaktigt att använda när studien syftar till att undersöka kausala samband (Eriksson och Wiedersheim-Paul 2014). Genom att använda en kvantitativ metod har ett större antal objekt kunnat studeras vilket medför att
resultatet i större utsträckning har kunnat generaliseras än om en kvalitativ metod hade använts.
Det finns två alternativa synsätt för hur teori och empiri samverkar. Dessa två ytterligheter benämns deduktiv- och induktiv ansats. Metodiken som har använts i denna uppsats är deduktiv vilket innebär att befintlig teori i första hand har använts för att utveckla modeller och hypoteser som sedan prövas (Eriksson och Wiedersheim-Paul 2014).
I denna studie har en kvantitativ innehållsanalys använts vilket har medfört att stora mängder data kunnat behandlas på ett effektivt sätt för att kunna besvara studiens frågeställning. En kvantitativ innehållsanalys är lämpad att använda när undersökningen syftar till att ta reda på och analysera förekomsten av olika ord och företeelser i ett material (Bryman 2011). För att undersöka hur stor andel redovisat intellektuellt kapital företagen har redovisat användes ett kodschema. Var och en av bolagens årsredovisningar genomsöktes manuellt av författarna. Författaren sökte efter förekomsten av någon av de nyckeltal som redovisats av Konradsgruppen (1990). För varje nyckeltal som bolaget redovisade fick de en poäng. Maximala antalet poäng är således detsamma som det totala antalet nyckeltal som inkluderats i studien. Utgångspunkten har varit de nyckeltal som tagits fram av Konradsgruppen med undantag för de mått som ingår i den finansiella stabiliteten då dessa anses vara av mer finansiell och affärsmässig karaktär.
För att kunna besvara studiens frågeställning kommer en hypotesprövning att användas. En hypotes är ett påstående om relationen mellan två eller flera begrepp som är empiriskt prövbar.
Hypotesen inkluderar två variabler, den oberoende variabeln som påverkar beroende variabler och beroende variabler som är effekter av den oberoende variabeln. Syftet med denna studie blir alltså att verifiera eller falsifiera hypoteserna (Bryman 2011).
28
3.2 Variabler
De variabler som kommer att undersökas i denna studie är redovisningen av nyckeltal framtagna av Konradgruppen, bolagets approximerade Tobins Q- samt P/E-värde. Alla dessa variabler är kvantitativa och finns att tillgå i bolagens årsredovisningar. Nyckeltalen kommer i hypotesen att ställas i relation till både företagets P/E-värde och det approximerade Tobins Q värde. För att styrka undersökningens trovärdighet ämnar vi att ställa två av de vanligaste måtten för bolagets marknadsvärde i relation till varande för att på så sätt undvika att endast specifika värden påverkas av redovisningen. P/E-värdet och det approximerade Tobins Q-värdet används båda inom de flesta industrier för att mäta bolagets marknadsvärde och har därför valts som de beroende effektvariablerna (Hillier et al 2014). Nyckeltalen för det intellektuella kapitalet är de variabler som påverkar och är därmed de oberoende orsaksvariablerna.
De nyckeltal som kommer att användas presenterades av Konradsgruppen (1990) i slutet av 1980 talet som ett sätt för företagen att redovisa det intellektuella kapitalet. Som tidigare nämnt
kommer vi exkludera de nyckeltal som mäter den finansiella stabiliteten vilket leder till att det sammantaget finns 24 stycken nyckeltal. Nyckeltalen har delats in i human- och strukturkapital utefter vad de mäter och redovisar för att kunna besvara den andra och tredje hypotesen i studien.
Bland nyckeltalen kan man finna 8 stycken som redovisar strukturkapitalet och 16 stycken som mäter humankapitalet.
Eftersom vi i denna undersökning ämnar undersöka bolagens redovisning utav det intellektuella kapitalet ämnar sig varken VAIC eller IC rating model som bra mått för det intellektuella kapitalet. Detta då dessa modeller fokuserar på att mäta effektiviteten av det intellektuella kapitalet och inte huruvida kapitalet redovisats eller ej (Pulic 2009, Kaplan 2010 och Edvinsson 1997). Genom att söka efter antalet redovisade nyckeltal i årsredovisningarna kan vi kvantifiera redovisningen av det intellektuella kapitalet och ställa det i relation till relativa mått för
marknadsvärdet.
P/E-värdet beräknas genom att dividera aktiepriset med vinsten per aktie men som tidigare nämnt kan vinstmåttet variera i olika beräkningar. I denna undersökning har vi valt att använda oss av vinsten efter skatt (Hillier et al. 2014).
Tobins Q är kvoten mellan kapitalets marknadsvärde och återanskaffningspris. Det ursprungliga Tobins Q-värdet inkluderar variabler som är mycket svåra för en utomstående att få tillgång till så av denna anledning har vi valt att använda oss av Chung och Pruitt (1994) förenklade uträkning av värdet:
Approximerad Tobin’s Q = (MVE+ PS+ DEBT)/ TA
Den approximerade beräkningen av Tobins Q kommer hädanefter att refereras till som endast Tobins Q. Alla dessa variabler finns att tillgå i bolagens årsredovisning samt delårsrapport.
29
3.3 Val av undersökningsobjekt
Då de nordiska länderna och då framförallt Sverige ligger i framkant gällande redovisningen av intellektuellt kapital ansåg vi att Sverige var en bra utgångspunkt för studien (Vandemaele, Vergauwen och Smits 2005). För att utöka underlaget och på så sätt kunna dra bättre slutsatser från materialet valde vi att även genomföra samma studie på bolag registrerade på börsen i Storbritannien. Valet att även studera bolag registrerade på London Stock Exchange grundar sig på en önskan om att studera ytterligare ett västerländskt land vars marknad har många likheter med den svenska marknaden för att på detta sätt kunna generalisera resultatet över flera marknader. Kravet fanns därmed att undersöka ett annat västerländskt land som, likt Sverige, hade många bolag som redovisade det intellektuella kapitalet.
För att undvika att redovisningsreglementen har allt för stor påverkan på resultatet ansåg vi att en undersökning av ett annat EU medlemsland skulle vara optimalt då alla bolag i dessa länder behöver redovisa sin verksamhet i enlighet med International Financial Reporting Stardards (IFRS) (Deegan och Unerman 2011).
Storbritannien är det land som ligger närmst Sverige i SPI index som har en separat börs och även möter kriterierna om att vara ett EU land samt ej medlem i Eurozonen (The Social Progress Imperative 2016). Enligt en undersökning av Bounfour (2003) har svenska bolag den högsta redovisade andelen intellektuellt kapital bland länderna i Europa. Storbritannien kom här på en femte plats, efter Nederländerna, Danmark och Finland. Då Köpenhamnsbörsen förvärvades av OMX år 2005 föll Danmark bort som potentiellt objekt (Nasdaq 2016). Samtidigt som vi önskade undersöka ett land som inte var medlem i Eurozonen för att på så sätt undvika att andra länders penning politik har en direkt påverkan på marknaden i landet och att valutan därmed är jämställd med den svenska kronan. Enligt ovan nämnda anledningar ämnade sig Storbritannien vara det bästa valet.
För att kunna generalisera resultatet av studien över marknaden som helhet kommer bolagen på respektive börs att slumpmässigt väljas ut utifrån kriteriet att de är kunskaps- eller
kunskapsintensiva företag. Ytterligare ett viktigt kriterium vid urvalsprocessen är att
årsredovisningar samt delsårsrapporter för de aktuella åren finns att tillgå. Enligt Fahlbeck (2013) rör sig skillnaden mellan ett kunskapsföretag och ett tillverkande företag snarare av en gradskala än en konkret artskillnad. Gränsdragningen mellan rena kunskapsföretag och kunskapsintensiva bolag blir således mycket diffus och vi har därav valt att inkludera både rena kunskapsföretag och varuproducerande företag med ett starkt kunskapsinslag. För att ge ett så generaliserbart resultat som möjligt för olika former av kunskaps- och kunskapsintensiva företag har vi valt att inkludera bolag från olika branscher. De branscher som vi har valt att inkludera i denna undersökning är:
Läkemedel och forskning, Bank och finans, IT konsulter, Teknik konsulter, Bemanningsföretag samt Säkerhetstjänster. Alla dessa branscher har starka inslag av kunskapskapital.
30 Figur 3. Kunskapsintensitetsskala. Fahlbeck (2013)
Ovan kan vi se att ju mer kundanpassat ett företag är desto högre är deras kunskapskapital.
Konsultföretagen innehar inga standardiserade lösningar och individanpassar sina tjänster efter kunden och kan därmed se som rena kunskapsföretag. Företagen inom bemannings samt säkerhet och tjänster har till viss del standardiserade tjänster men behöver anpassa dessa efter den
specifika kunden/klienten. Bank och finans branschen har standardiserade tjänster så som försäkringar som inte kräver något kunskapskapital men de har även en stor del individuella tjänster så som privat rådgivning. Exempelvis kom under 2014 mer än 80 procent av SEB rörelseresultat från kunskapsintensiva tjänster inom företaget (SEB 2014).
Läkemedelsföretagen har en varuproducerande del men alla de företag vi har valt att inkludera studien bedriver även forskning som bidrar en stor del till dess intäktsandel. Bland annat så består 65 % av AstraZenecas försäljningsvärde av deras forskning och utveckling. Således kan dessa företag klassificeras som kunskapsintensiva trots deras inslag av varuproducering (AstraZeneca 2015).
Den grundläggande aspekten till att bolag från flera olika branscher har inkluderats i denna studie, var inte endast att vi i större utsträckning ville kunna generalisera resultatet, utan att vi i största möjliga mån ville undvika att andra faktorer än det intellektuella kapitalet påverkade marknadsvärdet. Genom att studera bolag från fem olika branscher med flertalet representanter i olika länder har vi till stor del kunnat utesluta att branschspecifika aspekter påverkar resultatet.
3.4 Information- och datainsamling
För att kunna öka förståelsen för sambandet mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och bolagens marknadsvärde har tidigare studier och litteratur studerats. Genom att införskaffa information från diverse olika källor så som avhandlingar, vetenskapliga artiklar, litteratur och tidigare examensarbeten har en grundläggande förståelse för sambandet mellan bolagets redovisade intellektuella kapital och dess marknadsvärde i olika länder kunnat uppnås.
Informationen som använts i studien har införskaffats från artikeldatabaser och bibliotek samt bolagens hemsidor där årsredovisningarna och delårsrapporterna har insamlats.
Konsult- tjänster Kunskapsföretag
Läkemedel
och forskning Bank och Bemanning Säkerhet
finans Kunskapsintensiva
Totalt kundanpassat Standardiserat med inslag
av kundanpassning
