AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för folkhälso- och idrottsvetenskap
En kvalitativ intervjustudie med fokus på
önskvärt och uppfattat ledarskapsbeteende
hos ishockeyspelare
Emil Strömberg & Oskar Gregersen
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Idrottsvetenskap
Idrottsvetenskapliga programmet, inriktning hälsofrämjande livsstil Idrottsvetenskap - Examensarbete
Handledare: Anna Qvarfordt Examinator: Göran Svedsäter
Abstrakt
Det har visat sig vara en brist på kunskap över ishockeyspelares perspektiv på önskvärt och uppfattat ledarskapsbeteende inom svensk ishockey för att kunna maximera sin prestation och få en trivsam miljö. Syftet med studien var att undersöka vilka
ledarskapsbeteenden som har betydelse för manliga och kvinnliga ishockeyspelares för deras prestation och tillfredsställelse. Undersökningen hade huvudfokus på
ishockeyspelares perspektiv på ledarskapsbeteenden inom ishockey. Totalt deltog sju ishockeyspelare, fyra kvinnliga samt tre manliga spelare i studien som hade spelat på olika nivåer inom svensk ishockey. Semistrukturerade intervjuer användes som
datainsamlingsmetod, vilket analyserades med hjälp av en i förväg uppställd analysram för ledarskapsbeteenden.
Resultatet utifrån uppfattat ledarskapsbeteende, så visar det att ishockeyspelare har en delad åsikt mellan relationsbyggande samt demokratiskt beteende. Helhetsbilden är att de uppfattade en ledare att vara situationsanpassad därmed kunde det resultera i att spelarna fick ökad förmåga att prestera och känna tillfredsställelse
Gällande resultatet från det önskvärda beteendet så skiljer det sig åt mellan män och kvinnor då männen önskade ett demokratiskt och bekräftade beteende och kvinnorna ett mer auktoritärt kopplat till demokratiskt. Uppnåddes spelarnas önskvärda behov
resulterade det i att de kunde prestera och känna tillfredsställelse inom sin idrott, uppnåddes ej deras behov resulterade det till motsatsen.
Slutsatsen kan dras att ledarskapsbeteendet kan ha en viktig betydelse till prestation och tillfredsställelsen för ishockeyspelare.
Sökord: Ledarskapsbetende, multidimensionella ledarskapsmodellen, prestation, tillfredsställelse
Innehåll
Inledning ... 1
Definitioner ... 2
Ledarskapsbeteende ... 2
Tidigare forskning ... 3
Önskat ledarskapsbeteende ... 3
Ledarskap inom ishockey ... 5
Summering av tidigare forskning ... 6
Analysmodell ... 7
Föreskrivet beteende ... 8
Uppfattat beteende ... 8
Önskvärt beteende ... 8
Prestation & tillfredsställelse ... 8
Chelladurai’s fem dimensioner av ledarskapsbeteenden ... 9
Problemformulering ... 10
Syfte ... 10
Frågeställningar ... 10
Metod ... 11
Urval ... 11
Ishockeyspelarnas bakgrund ... 11
Datainsamling ... 12
Dataanalys ... 13
Etiska överväganden ... 15
Tillförlitlighet ... 15
Resultat ... 16
Hur ishockeyspelare uppfattar ledarskapsbeteenden ... 16
Önskvärt ledarskapsbeteende för prestation och tillfredsställelse ... 18
Sammanfattning ... 20
Resultatdiskussion ... 21
Diskussion - Uppfattat ledarskapsbeteende ... 22
Diskussion - Önskvärt ledarskapsbeteende för prestation och tillfredsställelse 24 Metoddiskussion ... 25
Slutsats ... 27
Fortsatt forskning ... 27
Källförteckning ... 28
Bilaga 1 ... 30
Bilaga 2 ... 33
1
Inledning
År 1980 under de olympiska spelen XIII i Lake Placid, avgörs en av de mest dramatiska uppgörelserna inom ishockeyns historia. USA:s Coach Herb Brooks står med sitt lag bestående av amatörer och collegespelare gentemot sovjetunionens mest framgångsrika ishockeylag som stått obesegrade sedan 1964. Mot alla odds så besegrar USA
sovjetunionen och tar guldet (Burgan, 2016). När Brooks intervjuas efter matchen om vad lagets framgångar beror på, svarar han:
”… I looked for people first, athletes second. I wanted people with a sound value system as you cannot buy values.
I combined personalities and talents and believed that it would get every player to reach their highest potential.…” (Burgan, 2016)
Brooks lyfter fram de enskilda spelarnas olika kvalitéer men man kan också ana att hans ledarskap är betydelsefullt för lagets prestationer.
Det är vanligt att ledare tillskrivs stor betydelse för hur följarna, i det här fallet:
idrottsutövare, presterar och upplever sin idrott. Ledarens förhållningssätt till
idrottsutövarna är viktig för att forma en miljö där individerna kan prestera och känna tillfredsställelse inom sin idrott. Ledarens beteende anses generellt ha stor inverkan på individer då ledaren kan skapa goda förutsättningar för sin grupp för att skapa
motivation och att gruppen uppnår sin fulla potential (Lindwall, Johnson & Rylander, 2016).
Tidigare forskning fokuserar ofta på ledarskap utifrån coachens perspektiv, dock finns det bristande kunskap om spelarnas inställning till ett framgångsrikt ledarskap för att de ska kunna maximera sin prestation samt få en trivsam miljö (Roorda, 2015). Studier har dessutom visat att det finns en brist på den kunskaper om ishockeyspelarens perspektiv på ett framgångsrikt ledarskap inom ishockeyn (Fahlström, 2001).
Vi vill med den här undersökningen ta reda på vilket ledarskapsbetende som anses vara mest betydelsefull för både manliga och kvinnliga ishockeyspelare i relation till deras prestation och tillfredsställelse.
2
Definitioner
I denna studie används de centrala begreppen ledare, tränare och coach som synonymer åt varandra. De som står under ledaren är idrottsutövare, ishockeyspelare och
gruppmedlemmar vilket också används som synonymer till varandra.
En prestation innebär enligt definitionen när en individ utför, fullgör eller åstadkommer något (McIntosh, 2013). Ledarskapsbeteendet hos coachen kan ha en positiv effekt kopplat till prestation hos individen (a.a.). Det finns även yttre och inre faktorer som kan påverka prestationsförmågan, till exempel kultur och klimat som yttre faktorer. De inre faktorerna som kan påverka är kost, livsstil samt inlärning (a.a.). För att uppnå maximal prestation hos idrottsutövarna krävs det att det önskade och uppfattade ledarskapsbeteendet ska samverka med varandra (Høigaard, Jones & Peters, 2008).
I denna studie är också betydelsen av ledarskapsbeteendet för idrottsutövarens tillfredsställelse centralt. Idrottares tillfredsställelse handlar om ett positivt
känslomässigt tillstånd som är förknippat med idrottsutövandet. Chelladurai och Riemer (1997) definierar begreppet på följande sätt:
"... Athlete satisfaction is a positive affective state resulting from a complex evaluation of the structures, processes, and outcomes associated with the athletic experience... " (s. 135).
Tillfredsställelse utgår från individens psykologiska behov och är relaterat till den slutgiltiga prestationsförmågan, i detta fall utgörs tillfredsställelsen utifrån ledarens sätt att bemöta människan (Chelladurai & Riemer, 1997).
Ledarskapsbeteende
Ledarskapsbeteendet i denna studie är ett centralt begrepp och är grunden till denna studie för att ta reda på spelarnas perspektiv på ledarens olika beteenden och vilken betydelse den har för deras prestation och tillfredsställelse.
Leuciuc (2018) och Chelladurai (2006) påpekar att den gemensamma definitionen av ledarskap innefattar tre utmärkande drag:
• ledarskap handlar om en beteendeprocess
• ledarskap handlar om kommunikation och relation till andra människor
3
• ledarskapets syfte är att göra intryck och motivera individers behov och uppsatta mål.
Utifrån de ovannämnda punkterna behöver ledaren bland annat ta hänsyn till individens psykosociala välbefinnande för att öka gruppens motivation för att de ska kunna
prestera (Leuciuc, 2018). Det handlar även om att effektivt bygga relationer mellan ledare och följare för att inspirera och skapa motivation för att gruppen ska åstadkomma de uppsatta målen och uppleva framgång (a.a.). Sammanfattningsvis behöver ledaren förstå gruppens såväl som enskilda individers behov och motivation stilar för att skapa en gynnsam, ärlig och samarbetsvillig miljö. Ledarskapet berör mer hur ledaren agerar snarare än vilken ledarstil ledaren utgår ifrån (Chelladurai, 2006).
Tidigare forskning
Under denna rubrik kommer det presenteras tidigare forskning kopplat till
ledarskapsbeteende som idrottsutövare önskar samt hur de uppfattar en ledare, samt hur ledarskapsbeteendet ser ut inom ishockeyn samt en summering av detta avslutningsvis.
Önskat ledarskapsbeteende
Det finns indikationer på att olika grupper av idrottsutövare skiljer sig åt kring vilket ledarskapsbeteende de önskar i relation till deras prestation och tillfredsställelse. I en studie genomförd av Witte (2011) där 1859 idrottare deltog av respektive kön på National Collegiate Athletic Association i USA. Resultaten kring önskvärt
ledarskapsbeteende var olika beroende på kön samt beroende på ifall personen höll på med individuell idrott eller lagidrott. Kopplat till önskat beteende hos kvinnor anses positiv feedback samt situationsanpassad vara viktigast, gällande män anses det sociala stödet samt det auktoritära beteendet vara viktigast. Studiens resultat visar även på att idrottare som genomför individuell idrott föredrar mer demokratiskt beteende kontra idrottare inom lagidrott som föredrar auktoritärt beteende (a.a.). Studien visar tydligt att det önskas olika ledarbeteende från olika kön samt om det är en individuell- eller lagidrott. Det finns likheter men även olikheter i jämförelse med en studie genomförd av Alemu & Babu (2012) där de utgått via ett frågeformulär baserat på leadership scale for sports (LSS) besvarades av 180 Etiopiska premier league fotbollsspelare.
Fotbollsspelarna önskade sig att ledaren bör främja ett instruerande, demokratisk,
4 relationsbyggande samt positiv feedbackbeteende. Det visade sig även att coachen bör iaktta båda formerna av sammanhållningar både arbetsmässigt samt det sociala för att gynna laget. Att det skiljer sig mellan dessa två studier kan bero på att
kulturförhållanden är olika. En norsk studie undersökte 88 norska elitfotbollsspelare inom två olika scenarion, vilket innefattade om vilket sorts av ledarbeteende som uppskattades mest under perioder det gick bra kontra tider det gick mindre bra (Høigaard, 2008). Undersökningens resultat påvisade att de beteenden som var mest uppskattade under tiden när det gått bra för laget var allra mest positiv feedback, sen den instruerande ledaren och sist den demokratiska. Vid motgång låg det första
beteendet den instruerande ledaren först sen positiv feedback, därefter den demokratiska och sist socialt stöd (a.a.). Det finns även till viss del likheter kring önskvärt beteende i relation till deras prestation och tillfredsställelse gällande Høigaard’s (2008) studie, i jämförelse till ishockeyspelarna i den malaysiska hockeyligan (Pilus & Sadaan, 2009) En asiatisk studie av Pilus & Sadaan (2009) undersöker 101 ishockeyspelare inom Masum Hockey League som genomförts utifrån (LSS) modellen. Studien påvisar att ishockeyspelare önskar den instruerande ledaren påföljd av positiv feedback i relation till deras prestation och tillfredsställelse. Likheten är jämförelsebar med Høigaard’s (2008) studie som påvisar att positiv feedback samt instruerande ledaren önskas mest bland spelarna, vilket Pilus & Sadaan (2009) påpekar i sin studie om hockeyspelare.
Uppfattat ledarskapsbeteende
Det finns indikationer på att olika grupper av idrottsutövare även skiljer sig åt kring vilket ledarskapsbeteende de uppfattar hos en ledare
En norsk studie genomförd av Moen et al., (2014) där totalt 120 personer deltog från olika individuella idrotter fick de förklara hur de uppfattade olika ledarskapsbeteende kopplat till deras prestation och tillfredsställelse. Studien visade att idrottarna skattade det uppfattade beteendet som positiv återkoppling högst, därav träning och instruktion och demokratiskt ledarskapsbeteende (Moen et al., 2014). Resultatet i studien pekar på att samtliga ledarskapsbeteenen enligt Chelladurai’s fem dimensioner förutom det auktoritära visar positivt resultat på deras prestation och tillfredsställelse (a.a.). I jämförelse till Kao et al., (2015) studie skattades det uppfattade beteenden snarlikt hos 233 taiwanesiska volleybollspelare, där de rangordnar träning och instruktion,
5 demokratiskt, relationsbyggande samt positiv feedback beteende som viktiga för ökad tillfredsställelse och prestation. Det visade sig även inte finnas något samband mellan auktoritärt ledarskapsbetende för att uppnå ökad prestation och tillfredsställelse hos idrottsutövaren (Moen et al., 2014; Kao et al., 2015). Det innebär att det auktoritära ledarskapsbeteendet uppfattades som negativt hos idrottarna (a.a.). I jämförelse med en amerikansk studie där totalt 386 college idrottare deltog har det gjorts en undersökning om deras uppfattning av ledarskapsbetende i korrelation till hur de presterar inom sin specifika idrott (Amorose & Horn, 2000). Det visade sig att träning och instruktions var det högst observerade beteendet hos idrottsutövarna, då de uppfattade beteendet som en person som ger tydliga riktlinjer och är bra på att styra upp och ge direktiv vad som skall utföras, för att få en klar uppfattning om spelupplägg (a.a.).
Utifrån Chelladurai’s multidimensionella ledarskapsmodell som mäter avvikelserna mellan önskvärt och uppfattat beteendet hos idrottare kopplat till deras tillfredsställelse, så visar resultaten utifrån ovannämnda studier att den instruerande ledaren följt av positiv feedback anses vara mest önskvärd. Det demokratiska, auktoritära samt relationsbyggande beteendet visar sig också ha en signifikant betydelse kopplat till idrottares tillfredsställelse (Riemer & Chelladurai, 1998)
Ledarskap inom ishockey
(Fahlström, 2001) påpekar att ledarskapsbeteendet inom ishockeyn i Sverige har framkommit att vara auktoritärt styrt under en längre period. Både ledare och spelare uppskattar en ishockeyledare som kan ta beslut och vara bestämd, speciellt i
matchsituationer (a.a.). Ledarbeteendet enligt spelarna verkar vara föreskriven av hockeykulturen och följs av de normer som finns inom idrotten. Ledarna förväntas bete sig enligt dessa ramar för att inte visa en svag attityd (a.a.).
Med tiden har ledarfilosofin inom ishockeyn utvecklats från auktoritärt, till ett mer modernt och individanpassat ledarskapsbeteende (Eklund, 2009). Tidigare forskning kring ledarbeteendet utifrån spelarnas perspektiv framkommer det att spelarna föredrar en ledare som kan instruera ens färdigheter, tekniker och hockeyns taktiska grunder (Pilus & Sadaan, 2009). Det handlar mer om att ge tydliga riktlinjer så spelarna får en sådan god uppfattning som möjligt vad som skall göras så det inte uppkommer misstolkningar eller missuppfattningar (a.a.).
6 Enligt den multidimensionella ledarskapsmodellen menar (Chelladurai, 1990) att
följande beteende är “träning & instruktion”, vilket förklaras senare i modellen.
Summering av tidigare forskning
Kopplat till önskvärt ledarskapsbeetende utifrån ovannämnda studier påvisar
(Chelladurai, 1984; Witte, 2011; Alemu & Babu, 2012; Pilus & Sadaan, 2009) bidragit med ökad kunskap gällande vilken betydelse ledarskapsbeteendet har för idrottsutövares prestation och tillfredsställelse. Den amerikanska studien påvisar att män föredrog ett mer auktoritärt ledarskap och kvinnor positiv feedback (Witte, 2011). Något som också förekom vara önskvärt av majoriteten från deltagarna i studierna var den instruerande ledaren kopplat till positiv feedback (Alemu & Babu, 2012; Pilus & Sadaan, 2009). Det önskvärda beteendet från deltagarna kunde också variera ifall utövaren inriktade sig inom individuell idrott eller lagidrott samt vilken position individen hade inom laget (Chelladurai, 1984).
När det kommer till uppfattade ledarskapsbeteende bidrog även det till god vetskap (Moen et al., 2014; Kao et al., 2015; Amorose & Horn, 2000). Det som är
anmärkningsvärt är att det uppfattade ledarskapsbetendet är kopplat till vilken idrott som utförs samt i vilket land den utförs i. Något som var utmärkande i dessa studier var att den instruerande ledaren var mest uppfattad hos idrottsutövarna i relation till deras prestation och tillfredsställelse (Moen et al., 2014; Kao et al., 2015; Amorose & Horn, 2000). En annan betydande faktor hos majoriteten av studierna var att det auktoritära beteendet inte hade någon positiv inverkan till idrottsutövares prestation och
tillfredsställelse (Moen et al., 2014; Kao et al., 2015; Amorose & Horn, 2000).
Utifrån Fahlström (2001) uppges ledare inom lagidrott utgå från det mer auktoritära ledarskapsbetendet. Skillnader i resultat i ovan nämnda studier kan också bero på att det olika kulturerna som förekommer inom idrotterna (a.a.). Gällande ledarskapsbeteenden som bidrar till ökad tillfredsställelse hos idrottare, så ansågs träning & instruktion kopplat till positiv feedback vara mer önskvärt än de andra ledarskapsbeteenderna (Alemu & Babu, 2012; Pilus & Sadaan, 2009). Idrottare som inriktar sig åt individuell idrott önskar sig ett mer demokratiskt ledarbeetende kontra lagidrott som föredrar ett
7 mer auktoritärt ledarbeteende (Witte, 2011). Sammanfattningsvis utifrån ovan nämnda studier så skiljer det önskvärda ledarskapsbetendet kopplat till vilken form av idrott utövaren inriktar sig åt, kön samt från vilket land studien är genomförd i.
Analysmodell
Denna studie utgår från den multidimensionella ledarskapsmodellen som analysmodell då den vill fokusera på ledarskapsbeteende och ger en grund för att analysera vad som påverkar idrottsutövares prestation och tillfredsställelse. Samtliga boxar nedan kommer att förklaras för att få ett helhetsperspektiv, men den faktiska analysen kommer enbart att gå efter de boxar som är vita dvs, uppfattat- och önskvärt beteende kopplat till prestation och tillfredsställelse. Kopplat till modellen kommer vi använda oss av
Chelladurai’s fem dimensioner av ledarskapsbeteenen för att ge en ökad förståelse kring studiens analysmodell.
Figur 1. Den multidimensionella ledarskapsmodellen (Chelladurai, 1984, 1990).
Figur 1. Den multidimensionella ledarskapsmodellen (Chelladurai, 1984, 1990).
Enligt (Figur 1) så påverkas en ledares arbetssätt och beteende av tre faktorer;
situationskaraktäristiska, coachkaraktäristiska och utövarkaraktäristiska för
idrottsutövarna (Chelladurai, 1990). Teorin innebär att ledaren, medlemmarna samt situationen har en bidragande påverkan på coachens beteende. Ledarens beteende får i sin tur en konsekvens som innebär en skillnad på idrottsutövares prestation,
8 tillfredsställelse samt lagets prestation (a.a.)
Föreskrivet beteende
Föreskrivet beteende är direkt kopplat mot det situationskaraktäristiska, vilket innebär att varje situation krävs det att ledaren använder en visst ledarskapsbeteende
(Chelladurai, 1990). Till exempel i en idrott där skaderisken är hög, då kan det vara en fördel att ledaren är mer auktoritär i sitt beteende, då det krävs att vara tydlig och strikt i sitt sätt att leda.
Uppfattat beteende
Handlar om ledarens egenskaper vilket innefattar erfarenhet, kunskap samt personlighet vilket visar det faktiska utfallet av ledarens ledarskapsbeteende inom den aktuella situationen (Chelladurai, 1984). Eftersom gruppmedlemmarnas preferenser skiljer sig i laget kan också det uppfattade ledarskapsbeteendet påverkas, vilket innebär att alla människor tolkar olika kring hur en person uppträder som resulterar i det uppfattade beteendet hos spelaren (a.a.).
Önskvärt beteende
Önskvärt beteende avser sympatin mellan ledare och idrottsutövare, vilket i detta fall relateras till instruktioner under träning/match, vägledning, socialt stöd samt feedback (Chelladurai, 1984). Eftersom ishockey är en lagidrott och omfattas av flera
gruppmedlemmar kan det önskvärda beteendet påverkas hos ledaren av olika faktorer, som att sociala normer och kulturella värderingar kan skilja sig inom laget (a.a.)
Prestation & tillfredsställelse
För att idrottsutövarna ska kunna prestera samt känna tillfredsställelse krävs det ett samspel mellan det föreskrivna-, uppfattade samt önskvärda beteendet (Chelladurai, 1984). Det önskvärda ledarskapsbeteendet utgörs alltså utifrån gruppmedlemmarnas personligheter och karaktärer. Uppnås gruppmedlemmarnas förväntningar resulterar det till tillfredsställelse vilket också resulterar till att du kan prestera (Chelladurai, 1984).
Ifall förväntningarna inte åstadkommas leder det till motsatsen, i detta fall otillfredsställelse (a.a.).
9 Påverkansfaktorer i den multidimensionella ledarskapsmodellen i studien:
Situationskaraktäristiska - innebär att ledaren i olika situationer använder sig utav varierande beteenden relaterade till gruppens mål, uppgifter, relation samt kultur. Detta är faktorer som påverkar ledarens beteende (Chelladurai, 1984). En annan påverkande faktor kan också vara vilken nivå idrottsutövarna finner sig inom (a.a.).
Coachkaraktäristiska - innefattar coachen/ledarens uppfattade ledarskapsbeteende kopplat till dess karaktär, det som inkluderas då är personlighet, kunskap och erfarenhet (Chelladurai, 1984).
Utövarkaraktäristiska - innebär individuella skillnader har en påverkan på
idrottsutövares preferenser för specifika ledarskapsbeteenden (Chelladurai, 2009). Även om samtliga idrottsutövare arbetar under påverkan av samma situationella egenskaper, kan deras preferenser för specifika former av ledarbeteende variera (a.a.). Dessa variationer är en funktion av medlemmarnas egenskaper, inklusive förmåga, expertis och personlighet (a.a.).
Chelladurai’s fem dimensioner av ledarskapsbeteenden
I litteraturen om ledarskapsbeteenden kan fem olika dimensioner av beteenden urskiljas.
(Pilus & Saadan, 2009; Chelladurai, 1990).
Den instruerande ledaren - som har utgångspunkten att instruera idrottsutövarna i färdigheter, tekniker och sportens taktiska grunder. Det kan förklaras genom att detta ledarskapsbetende handlar om att ge tydliga riktlinjer till idrottarna på vad och hur de ska göra.
Den demokratiska ledaren - ger idrottsutövarna möjligheten att få ta ansvar till att vara delaktiga i beslut som fattas. Det kan innebära att planera strategier, träningsmetoder samt gruppens mål.
Den auktoritära ledaren - avser självständiga beslut som fattas av ledaren, det innebär att idrottsutövarna själva inte har någon inverkan på besluten som tas.
Den relationsbyggande ledaren - strävar efter att bygga en förtroendefull relation till sina idrottsutövare, vilket innefattar att ledaren iakttar individens enskilda behov för att skapa en positiv gruppatmosfär.
Den positiva feedback ledaren - syftar på att ge beröm och positiv feedback till
10 idrottsutövaren som utför en bra prestation. Det innebär även att ge konstruktiv kritik om det väl behövs i samband med förbättringsåtgärder.
Samtliga dimensioner av ledarskapsbeteenden är i symbios med den multidimensionella ledarskapsmodellen eftersom de grundligt förklarar samt förenklar vilken typ av
beteenden ledaren agerar utifrån, både ur ett uppfattat och önskvärt perspektiv.
Problemformulering
Till vår bekantskap existerar ingen tidigare svensk studie som undersöker ledarskapsbeteendets betydelse för svenska ishockeyspelares prestation och
tillfredsställelse. Därav saknas det även erfarenhetsgrundad kunskap till uppfattat samt önskvärt ledarskapsbeteende. På grund av bristande studier förklarar Fahlström (2001) att det finns en kunskapslucka i Sverige gällande spelarnas perspektiv på önskvärt och uppfattat ledarskapsbeteende i relation till deras prestation och tillfredsställelse.
Tidigare forskning finns inom ledarens perspektiv på beteendemönster samt kring hur de ska förhålla sig till spelarna för ökad prestation och tillfredsställelse (Roorda, 2015).
Med detta sagt vill vi med denna studie undersöka både önskvärt och uppfattat ledarskapsbeteendes betydelse för manliga och kvinnliga ishockeyspelares prestation och tillfredsställelse.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka ledarskapsbeteenden som har betydelse för ishockeyspelares prestation och tillfredsställelse.
Frågeställningar
• Vilken uppfattning har ishockeyspelare om ledarskapsbeteendes betydelse för deras prestation och tillfredsställelse?
• Vad önskar ishockeyspelare för ledarskapsbeteende för att kunna prestera och känna tillfredsställelse?
11
Metod
Studien använder sig utav en kvalitativ metod i form av intervjuer som
datainsamlingsmetod. En kvalitativ ansats i form av intervjuer ger en djupare förståelse kopplat till syftet som vill uppnås eftersom känslor, upplevelser och erfarenheter är i fokus (Hassmén & Hassmén, 2016)
Urval
Studien har gjorts genom ett snöbollsurval då vi tidigt hade en lämplig deltagare som gav förslag på andra kandidater som skulle vara passande till undersökningen. Med denna urvalsmetod gav undersöknings deltagaren snabba rekommendationer på personer som var lämpade för undersökningen och uppfyllde inklutionskriterierna (Hassmén & Hassmén, 2016).
Denna kontaktperson förmedlade studiens innebörd inom sin bekantskapskrets, vilket gav åtta kontaktuppgifter. Samtliga personer kontaktades och sju gick med på att delta i studien, vilket gav ett bortfall på en person. Deltagarna som valdes ut är aktiva inom ishockeyn, detta för att de skulle kunna ge ett tydligare perspektiv på
ledarskapsbeteendets betydelse hos ishockeyspelarna. Inklutionskriterierna för att delta i studien var att ishockeyspelaren skulle infinna sig på nationell herr/dam-amatörnivå (A- lag/division 2) inom Sverige. Ishockeyspelaren ska minst ha varit aktiv i fem år på seniornivå, för att ge ett bättre erfarenhetsperspektiv gentemot ishockeyspelare som inte varit aktiva lika länge. Rekryteringen av deltagare skedde med en kontaktperson via telefon som innehavande ett bredare kontaktnät inom ishockey kretsen.
Ishockeyspelarnas bakgrund
Intervjuperson D1 är en kvinna som varit aktiv inom ishockeyn i 20 år, och som för närvarande spelar i SDHL (svenska damhockeyligan). Det beräknade antalet coacher som funnits under hennes karriär var omkring 10-12st.
Intervjuperson D2 är en kvinna som varit aktiv inom ishockeyn i 20 år, som spelat i division 1 W, division 1 college USA samt SDHL. Antalet coacher beräknades vara 8- 10st. Intervjuperson D3, är en kvinna som varit aktiv i 14 år som spelat i Division 1 & 2 W samt SDHL, mängd antal coacher under dennes tid beräknades vara ett tiotal.
12 Den sista intervjuperson D4 är en kvinna som varit aktiv i 17 år som spelat i Tv pucken samt SDHL, antalet coacher beräknades vara 10-15st.
Intervjuperson M1 är en man som spelat ishockey under 20 år, både division 1 och 2.
M1 har haft nio coacher under sin 20 år långa karriär.
Intervjuperson M2 har varit aktiv inom ishockeyn i 21 år och spelat på inom division 2 och 3. Under sin 21 åriga ishockeykarriär har M2 haft 12 olika coacher och haft
förmånen att varit lagkapten i samtliga år som seniorspelare.
M3 har varit aktiv i 12 år både på junior och seniornivå och varit en ledande spelare under sina år. Han har haft 7 olika coacher under sin karriär på de olika nivåerna samt även medverkat i Uppland Stockholm division 1 och 2 Gästrikland.
Datainsamling
Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, vilket bestod av bestämda frågeområden som författarna konstruerade själva med hjälp utifrån Chelladurai’s multidimensionella ledarskapsmodell men det fanns också rum för följdfrågor som inte behöver vara bestämda. Denna metod gör att intervjun framstår som ett samtal istället som ett förhör, vilket skapar en trygghet hos respondenterna vilket i sin tur ger mer konkreta svar (Hassmén & Hassmén, 2016). Målet med intervjuerna var att skapa en strukturerad modell, avseende de begrepp som var i centrum för att få ut så mycket information som möjligt, därför användes öppna frågor i det avseendet.
Vi gjorde en pilotstudie på tre personer som hade tidigare erfarenhet inom ledarskap, för att få svar på om frågorna var rätt utformade för att besvara studiens syfte samt för att upptäcka ifall att någonting behövde redigeras, exempelvis icke relevanta frågor (Hassmén & Hassmén, 2016). Efter utförd pilotstudie gjordes justeringar på ett antal frågor som gav ett felaktigt utfall utifrån vårt befintliga syfte. Detta gav en betydligt mer lämpad intervjuguide som minskade misstolkningar och gav rätt sorts svar utifrån syftet av studien. Intervjuerna delades upp mellan författarna för respondenternas
bekvämlighet, författarna ansåg att intervjun skulle kännas mer bekväm utifrån
respondentens perspektiv ifall båda inte deltog under intervjutillfället. Det ansågs även vara viktigt för respondenterna enligt författarna att de skulle känna sig avslappnade under inspelningen för att kunna svara så utförligt som möjligt på frågorna och inte känna sig påverkade av en annan persons iakttagande. Intervjuerna genomfördes digitalt
13 via telefon med respondenterna på grund av det rådande omständigheterna gällande covid-19 och tog mellan 15–20 minuter. För att minimera störningar samt för att skapa trygghet hos respondenterna utfördes intervjuerna utifrån deras eget behagande. Målet var att de skulle infinna sig inom en lugn miljö där de själva känner att de kan besvara frågorna på allra bästa sätt.
Fördelarna med en telefonintervju är att det är lätthanterligt samt att respondenten inte behöver visa några personliga egenskaper, som till exempel blygsamhet eller nervositet, vilket kan vara underlättande för respondenten. Nackdelar är att intervjuaren inte kan uppfatta kroppsspråk eller miner vilket kan skapa missuppfattningar i svaren hos respondenten. (Bryman & Burgess, 2002).
Eftersom vår studie tar hänsyn till konfidentialitetskravet så kommer våra respondenter namnges som ishockeyspelare M samt D, där M står för manliga ishockeyspelare och D står för kvinnliga ishockeyspelare.
Dataanalys
Efter genomförda intervjuer analyserades de data som samlats in genom en kvalitativ innehållsanalys (Hassmén & Hassmén, 2016). Att utgå från en innehållsanalys ger en möjlighet att få fram trovärdiga resultat från de intervjuer som genomförts (a.a.).
Denna metod innebär en granskning utifrån verbal eller skriven kommunikation som stegvis analyseras med inriktning på olikheter och likheter vilket kan resultera i ett eller flera teman (a.a.)
Efter genomförda intervjuer var det första steget att ordagrant transkribera samtliga intervjuer för att sammanställa all data som vi hade fått in, för att få ett
helhetsperspektiv. Det andra steget i analysen gjordes ännu en djupare identifiering för att hitta meningsbärande enheter som ska användas utifrån studiens syfte och
frågeställning. Därefter gjordes det en sammanställning av meningsbärande enheter och i dessa enheter har koder abstraheras samt kortats ner utan att förlora dess mening, koderna sorterades därefter in i olika grupper och placerades in i olika kategorier och teman. Det sista steget i innehållsanalysen var att identifiera de data-enheterna med gemensam kodning för att fördela in dem i grupper för att hitta kategorier och teman kopplat till Chelladurai’s fem dimensioner av ledarskapsbeteende samt den
multidimensionella ledarskapsmodellen i anslutning till uppfattat och önskvärt beteende
14 i relation till spelarnas prestation och tillfredsställelse. Detta görs för att hitta
framträdande delar i materialet som tagit fram för att stärka studiens tillförlitlighet (Hassmén & Hassmén, 2016)
Verktygen som användes för att transkribera ljudfilerna var audacity samt
röstinspelning via telefon. Texten utifrån transkriberingen matades in i olika Word dokument. Forskarna hade möjlighet via programmet audacity att spela upp ljudfilerna i långsamt hastighetsläge, vilket underlättade vid transkriberingen.
Det var viktigt att fokusera enligt våra teman för att ta ut relevant data utifrån vårt syfte och frågeställningar. Efter att båda analyser färdigställts av samtliga sju intervjuer, jämfördes de med varandra för att få en helhetsbild av respondenternas olika svar. Detta var viktigt för att ta ut relevant data från texten som kan kopplas till syftet.
15
Etiska överväganden
Innan intervjuerna med våra utvalda respondenter blev de informerade om studiens bakgrund och syfte via mejl i form av ett informationsbrev, samt så upplystes de om vetenskapsrådets fyra huvudkrav. Dessa krav är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Vi var tydliga med att all information vi fick endast skulle användas till studiens syfte och skulle behandlas konfidentiellt, vilket gav en trygghet hos respondenterna. I samband med utskick av informationsbrevet bifogades även en samtyckesblankett som muntligt godkändes vid intervjutillfället. Något som också iakttogs ordagrant var att inte utlämna allt för mycket bakgrundsinformation utifrån respondenterna för att inte avslöja deras identitet.
Intervjufrågorna var också utformade utifrån ett etiskt perspektiv för att säkerhetsställa att ingen av respondenterna skulle hänga ut en tidigare tränare/coach eller befintlig för att läcka ut känslig information. Vilket innefattar att respondenten inte skulle nämna några namn om någon coach som haft vare sig positiv eller negativ inverkan på deras karriär, samt att spelaren i sig inte skulle nämna någon coach utifrån något specifikt lag de spelat i, som eventuellt kan göra att det går att identifiera denna tränare.
Tillförlitlighet
Under denna rubrik kommer studiens tillförlitlighet diskuteras samt bedömas utifrån tre kriterier; trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet.
Kravet att få delta i studien var att spelarna skulle varit aktiva under minst 10 år, för att ha nog med kunskap över ledarskapsbeteenden inom hockeyn. Det gör att spelarna som varit delaktiga i studien varit relevanta för undersökningen. För att en undersökning ska vara tillförlitlig, ha en god trovärdighet så krävs det att fånga in rätt begrepp som är intressant för studiens syfte (Hassmén & Hassmén, 2016). Eftersom det förhåller sig till den analysmodell som är kopplat till frågeställningarna, så gav det en tydlig bild till spelarna vad som skulle besvaras under intervjun (a.a.)
Analysen av de transkriberade intervjuerna gjordes inledningsvis separat av oss båda för att sedan jämföras. En process där tolkning av material görs av flera bedömare
oberoende av varandra, gentemot studiens syfte, ökar studiens trovärdighet (Hassmén och Hassmén, 2016).
16 För att öka trovärdigheten eftersträvandes god nivå på datainsamlingen eftersom
transparens har försökts uppnåtts genom det empiriska materialet som infogats från intervjuguiden för att sedan appliceras i resultatdelen (Hassmén & Hassmén, 2016).
Inspelningsinstrumentet som användes var Audacity, vilket är ett ljudprogram som spelar in inkommande ljuddata från datorn, vilket gör att ljudet från inspelningen höll hög kvalitet, vilket underlättade under transkriberingen. Ljudfilerna kopierades från telefonerna in till datorn för att lättare kunna transkribera ljudfilerna.
Resultat
I detta avsnitt kommer studiens resultat att presenteras. Resultatet kommer vara
uppdelat i två antal rubriker som genom vår dataanalys har kategoriserats i enlighet med studiens syfte och frågeställning. De två kategorierna kommer att analyseras utifrån Chelladurai’s fem dimensioner av ledarskapsbetende samt den multidimensionella ledarskapsmodellen som involverar uppfattat beteende och önskvärt beteende i relation till prestation och tillfredsställelse. Den första kategorin som kommer att redovisas är uppfattat ledarskapsbeteende hos ishockeyspelare. Den andra kategorin som kommer att redovisas är önskat ledarskapsbeteende för prestation och tillfredsställelse.
Idrottsutövarna kommer att benämnas M vilket är manliga spelare därefter D vilket står för damspelare. Efter beskrivningarna kommer det även att redovisas citat utifrån de individuella intervjuerna med respondenternas enskilda beteckning.
Hur ishockeyspelare uppfattar ledarskapsbeteenden
Resultatet av hur ishockeyspelare uppfattar ledarskapsbeteenden visar att majoriteten av spelarna uppfattar att ledarskap för dem är en person som besitter egenskaper i form av hög kompetens, är relationsbyggande samt någon de kan känna förtroende för. Samtliga ishockeyspelare har en helhetssyn på vad ledarskap är men beskriver innebörden på olika sätt.
Den multidimensionella ledarskapsmodellen gällande uppfattat ledarskapsbeteende grundar sig på ledarens erfarenheter, kunskap samt personlighet. Dessa tre faktorer är också resultatet av det faktiska utfallet av beteende hos en ledare som uppfattas av gruppmedlemmarna kopplat till situation och spelarnas preferenser. Detta begrepp
17 tolkades olika hos ishockeyspelarna, men utifrån deras påståenden förklarades det som att de uppfattar ledarskapsbeteendet som anpassningsbart. Ett beteende hos ledaren som innefattar situationellt övervägande beroende på situation samt i fråga och spelarens egna behov. När intervjuperson M3 får frågan om hur han uppfattar ledarskapsbeteende, svarar han:
“Ledarskap är väl en person som kan ta på sig allt det här ansvaret och vara flexibel i alla situationer och kunna hantera dem på olika sätt. Ta hänsyn till alla individer” (Intervjuperson M3)
Intervjuperson M3 uppfattade en ledare vars beteende hade förmågan att anpassa sitt ledarskap och hantera olika situationer på olika sätt. Vara flexibel och ta hänsyn till alla individer, vilket kan uppfattas vara den relationsbyggande ledaren. Uppfattningen delas med intervjuperson M2 som nämner att ledaren uppfattas som en person som kan läsa av andra människor. Han påpekar att han uppfattar en ledare som har en god kontakt med sina spelare och kan läsa av hur de mår samt kunna anpassa sitt ledarskap till situationer som kräver annat beteende.
“En person som inhyser ett förtroende och har en viss typ av kunskap, jag tänker att det är en person som tar och vill utveckla en grupp för att nå vissa specifika mål” (Intervjuperson D1)
Intervjuperson D1 bedömde det uppfattade ledarskapsbeteendet i utmärkande drag att ha tillit mellan ledare och spelare, samt att ledaren ska inneha god kännedom kring
situationell anpassning till både spelarens och gruppmedlemmarnas särskilda behov för att utvecklas och nå de uppsatta mål som bestämts. I stora drag kan påståendet relateras till det relationsbyggande beteendet samt det demokratiska. Detta överensstämmer med intervjupersoner D2 och D3 som nämner att ledaren ska kunna läsa av läget och agera utifrån det. Ett beteende som visar att ledaren och spelaren befinner sig på samma plan och ser det fina detaljerna som att lyfta fram spelarens styrkor snarare än att diskutera spelarens svagheter som behöver förbättras.
“Min uppfattning av en ledare är att få en grupp att dra åt samma håll men också är det viktigt att ledaren ska vara anpassningsbar i sitt sätt att leda” (Intervjuperson M1)
Intervjuperson M1 påpekade även här att hans uppfattning var ledarens förmåga att anpassa sitt ledarskapsbeteende utifrån situationen. Att ha en förmåga att dra gruppen åt ett gemensamt uppsatt mål, vilket kan uppfattas som en ledare som är demokratiskt styrd då den inkluderar gruppen i diskussioner och får gruppmedlemmarna att känna sig delaktiga. Han fortsatte att prata kring sin uppfattning om en ledare att få ett samspel i
18 gruppen, skapa en viss typ av struktur som i sin tur ger gruppen motivation att sträva efter den målsättning som sätts upp. Han nämner att ledarskap uppfattas enligt honom den som ger en bra känsla och skapar goda förhållanden till spelarna. Det i sin tur kan skapa goda möjligheter till ökad prestation och tillfredsställelse inom hockeyn.
Ishockeyspelarnas uppfattningar av ledarskapsbeteenden visade sig vara tudelat mellan den relationsbyggande och demokratisk ledarskapbeteende, men helhetssynen från samtliga intervjuer visade att de uppfattade en ledare som hade förmågan att anpassa sitt ledarskap utifrån olika situationer. Det syns att spelarna uppfattar en ledare som har förmågan att anpassa sitt ledarskap beroende på situation samt kunna läsa av individen bakom spelaren. Den demokratiska ledaren uppfattades både av de kvinnliga och manliga spelarna, vilken betyder att beteendet hos ledaren ger gruppen en möjlighet att samtala om viktiga delar i spelet och vara en pusselbit i gruppens målsättning och strategiska plan.
Önskvärt ledarskapsbeteende för prestation och tillfredsställelse
Kategori två som innefattar önskvärt ledarskapsbeteende vilket avser sympatin mellan ledaren och spelaren i relation till Chelladurai’s fem dimensioner av beteenden; Den instruerande ledaren, Den demokratiska ledaren, Den auktoritära ledaren, Den relationsbyggande ledaren och Den positiva feedback ledaren. Svaren kopplat till ovanstående var olikt besvarade mellan män och kvinnor. Manliga ishockeyspelare var eniga om att det som påverkade deras prestation och tillfredsställelse är det positiva feedbackbeteendet kopplat till det relationsbyggande beteendet hos ledaren. Medan kvinnliga spelarna uppskattade ett mer auktoritärt beteende kopplat till demokratiskt för att kunna prestera och känna tillfredsställelse.
När intervjuperson M1 och M3 får frågan om hur en ledare ska bete sig för att de ska kunna prestera så bra som möjligt, svarar dem:
“Om man får bra positiv feedback under matchens gång om man gör något bra. Och så får man höra det, så blir det själv att man växer som spelare och blir bättre” (Intervjuperson M3)
“Gruppen ska liksom ha en kommunikation med ledaren, ledaren ska även vara öppen för förändringar som gruppen kommer med” (Intervjuperson M1)
De manliga spelarna M1 och M3 förklarar att de kan prestera bättre när ledaren beter sig utifrån ett demokratiskt och bekräftande perspektiv. De önskar sig ett
19 ledarskapsbeteende som ger positiv feedback och som har en öppen dialog med
gruppen. Ledaren ska kunna känna av gruppen samtidigt som han ska vara öppen för förändringar som gruppen föreslår. Det finns alltså ett tydligt resonemang av både M1 och M3 att kommunikationen med sin ledare är ett önskvärt beteende. Detta ger
spelarna en möjlighet till att både kunna kommunicera med tränaren och ge sin åsikt om idéer samt få positiv feedback. M3 nämner att detta resulterar i att han växer som spelare och ger honom bättre förutsättningar till ökad prestation och tillfredsställelse.
M2 ger även sin åsikt kring önskvärt ledarskapsbeteende och håller med vad tidigare spelare önskar för typ av beteende av sin ledare. Han påpekar även att han uppskattar en ledare som ger positiv feedback samt ger en förtroende i vissa spelformer. M2 förklarar att han gärna vill få bekräftelse när han gjort något bra, det ger honom förutsättning till ökad prestation och tillfredsställelse.
De kvinnliga ishockeyspelarna hade annorlunda resonemang kring önskvärt
ledarskapsbeteende kopplat till deras prestation och tillfredsställelse. När intervjuperson D1, D2 och D4 fick frågan om hur en ledare ska bete sig för att de ska kunna prestera så bra som möjligt, svarar dem:
“Ledaren ska vara lyhörd för sin grupp samt att den också är ytterst ansvarig och ska visa den auktoritära delen, att det är jag som bestämmer och det är jag som leder gruppen men det ska inte vara den typiska auktoritära att det är one way show” (Intervjuperson D1)
“Ledaren som ska liksom ha en auktoritär sida men samtidigt så ska den ju ändå inte vara en diktator som styr eller ställer allt. Utan i lagidrott så krävs det ändå att den samspelar med laget, samt tycker jag också det är viktigt att det finns en öppen dialog” (Intervjuperson D4)
“En ledare som kan ge positiv samt konstruktiv feedback, ledaren ska också liksom vara tydlig och bestämd men på en lagom nivå. Med det så menar jag att det ska finnas ett samspel mellan spelare och ledare” (Intervjuperson D2)
De kvinnliga ishockeyspelare var eniga om att de önskar ett ledarskapsbeteende mer lutat åt de auktoritära hållet men det ska även finns en del som iakttar det demokratiska beteendet. Intervjuperson D1 och D4 beskriver tydligt att de önskar att ledaren ska vara lyhörd och att hen ska visa vägen, men ledaren ska också lyssna och kunna ha dialoger med sina spelare genom att kommunicera med spelaren för att visa att hen känner sin betydelse, både i gruppen samt den roll spelaren besitter. Detta går även att
sammankoppla med intervjuperson D3 som också nämner att personen ska vara lyhörd genom att vara tydlig och proffsig samt visa målmedvetenhet. Ledaren ska också ha bra
20 kommunikation till spelarna genom att lyssna på personen är ett önskvärt beteende.
Utöver det auktoritära beteendet understryker även intervjuperson D1 och D4 det demokratiska beteendet att det ska finnas ett samspel mellan ledare och spelare i laget, genom att vara öppen för förslag utifrån gruppen, men att ledaren bär det yttersta ansvaret. Detta överensstämmer även med intervjuperson D2 som beskriver att samspelet är viktigt i relation för prestationen och tillfredsställelsen.
Sammanfattning
Sammanfattningen av resultatet visar att ishockeyspelarna hade snarlika åsikter hur de uppfattar ledarskapbeteendet hos ledaren. Någonting som betraktades vara gemensamt hos både kvinnor och män var att ledaren ska besitta hög kompetens samt kunna ha öppna dialoger med sina spelare för att skapa förtroende. En annan viktig aspekt var en ledare vars beteende är att det ska vara anpassningsbart och-, kopplat till situationen.
Detta beteende kan vara fördelaktigt då olika situationer kräver en viss typ av beteende för att maximera prestation och tillfredsställelsen hos ishockeyspelarna. Kopplat till önskvärt ledarskapsbeteende var det olika mellan män och kvinnor. De manliga spelarna ville ha ett mer demokratiskt beteende där ledaren hade en öppen kommunikation till gruppen. De kvinnliga spelarna ville ha till viss del ett auktoritärt ledarskapsbeteende, dock inte av ett hierarkiskt perspektiv. Ledaren ska ha en roll där hen visar bestämdhet men även ha ett demokratiskt beteende.
21
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse ledarskapsbeteenden har på ishockeyspelare i relation till deras prestation och tillfredsställelse. I denna del kommer resultatet diskuteras övergripligt för att därefter gå in mer djupgående på de två
kategorier av ledarskapsbeteenden kopplat till Chelladurai’s multidimensionella ledarskapsmodell och dess olika dimensioner av beteenden (Pilus & Saadan, 2009;
Chelladurai, 1990).
Utifrån spelarnas påståenden gällande deras uppfattade syn på ledarskapsbeteende så ansågs det mest centrala beteendet att det ska vara anpassningsbart. Vilket beskrivs enligt följande att ledaren ska ha goda kunskaper inom att kunna anpassa sitt beteende utifrån situationen och tar hänsyn till individens särskilda behov. Vilket stämmer med det (Kao et al., 2015) förklarar att den relationsbyggande ledaren är ett av de beteenden som idrottsutövarna uppfattade som positivt gällande prestation och tillfredsställelse.
Det innebär att ledaren ska iaktta och se idrottsutövares specifika behov och därefter ge möjlighet till personlig utveckling. Detta kan kopplas till Chelladurai’s fem dimensioner av ledarskapsbeteende då den relationsbyggande ledaren innebär att den iakttar
individens enskilda behov för att därefter skapa en positiv miljö kring dess omgivning (Pilus & Saadan, 2009; Chelladurai, 1990).
I avseende till önskvärt beteende ansåg de kvinnliga spelarna önska ett beteende åt det demokratiska hållet, vilket spelarna beskrev som att få vara delaktiga i besluttaganden och samspela med tränaren. Men de påpekade även att det ska finnas ett underliggande auktoritärt beteende där de förklarade att ledaren är ytterst ansvarig för det besluten som ska tas och visar att det är hen som bestämmer. (Fahlström, 2001) påpekar att spelarna uppskattar en tränare som visar ett demokratiskt ledarskapsbeteende, samtidigt en viss del av auktoritärt ledarskap under vissa omständigheter. Det framkommer även att ledarskapsbeteendet har en positiv inverkan på individen då det kan anpassas utifrån situationer (a.a.). Detta kan relateras till vad de kvinnliga spelarnas påståenden kring önskvärt ledarskapsbeteende, vilket innebär att de får uppleva att det finns ett samspel mellan spelare och tränare. Men i stora drag så är det tränaren som står för beslutet (Pilus & Saadan, 2009; Chelladurai, 1990).
Det önskvärda beteendet hos majoriteten av de manliga spelarna var positiv feedback vilket också var relaterad till spelarnas prestation och tillfredsställelse. Spelarna
22 förklarade att det var viktigt med bekräftelse när man gjort någonting bra men även att ledaren ger konstruktiv feedback i samband med förbättringsåtgärder. Det stämmer överens med vad Høigaard (2008) förklarar att ge positiv feedback genom att visa uppskattning och belysa spelare med deras prestation och insats från tränaren kan resultera i en förbättring kopplat till spelarens prestation och tillfredsställelse. Det är också teoretiskt stödjande att öka ansträngningen vid perioder där individen upplever misslyckande där han eller hon känner att de presterat dåligt under tex träning/match.
Diskussion - Uppfattat ledarskapsbeteende
Resultatet om det uppfattade ledarskapsbeteendet hos både manliga och kvinnliga ishockeyspelarna stämmer delvis överens med (Kao et al., 2015) där idrottarna fick rangordna uppfattat ledarskapsbeteende från högst till minst uppfattat beteende.
Ordningen var enligt följande träning och instruktion, demokratiskt, relationsbyggande samt positiv feedback beteende. Utifrån vår studies resultat så tas det upp att både kvinnliga och manliga ishockeyspelarna uppfattade ledarskapbeteende som
individanpassat och olika från situation, vilket stämmer överens med relationsbyggande beteendet enligt Chelladurai’s fem dimensioner av beteenden (Pilus & Saadan, 2009;
Chelladurai, 1990). Vårt resultat stämmer dock inte överens med (Moen et al., 2014) där idrottsutövarna rangordnade det demokratiska beteendet först och på tredje plats ansåg ishockeyspelarna att det relationsbyggande beteendet kopplat till demokratiska. Vårt resultat skiljer sig också från (Amorose & Horn, 2000) där idrottsutövarna uppfattade ledarskapsbeteendet träning och instruktion mest, vilket beskrevs att ledaren styr och ställer med tydliga riktlinjer och direktiv om vad som ska göras (a.a.). Detta avskiljer sig från vår studie eftersom ishockeyspelarna rangordnade det relationsbyggande samt demokratiska beteendet högst. Enligt (Fahlström, 2001) finns det en underliggande uppfattat ledarskapsbeteende hos både spelare och inom ishockeykulturen. Både spelare och människor utanför idrotten har en uppfattning att ledaren ska ha ett auktoritärt beteende eftersom det har skapats en viss norm att det är ett beteende som är vanligt eftersom kulturen har tillämpat det under lång tid (a.a.). Detta är också en skillnad gentemot resultaten från vår studie vilket kan betyda att hockeykulturen har förändrats med tiden då ovan nämnda studie är 19 år gammal. Dock påpekar Fahlström (2001) att kulturen inom ishockeyn har börjat övergå från det auktoritära beteendet till det
23 demokratiska vilket visar att det finns en liknelse kopplat till resultatet från vår studie där ishockeyspelarna uppfattade ett demokratiskt beteende.
24
Diskussion - Önskvärt ledarskapsbeteende för prestation och
tillfredsställelse
Resultatet om det önskvärda ledarskapsbeteendet hos de manliga idrottsutövare stämmer överens med Høigaard (2008) studie där idrottarna önskade positiv feedback ledaren, följt av instruerande och demokratiska ledaren. Det önskade
ledarskapsbeteendet som skiljde sig åt Høigaard (2008) gentemot vår studies resultat visade att ishockeyspelarens önskade ett mer relationsbyggande beteende än ett instruerande beteende. De kvinnliga ishockeyspelarnas resultat kring önskat
ledarskapsbeteende stämmer inte överens med Witte (2011) där kvinnorna ansåg att positiv feedback samt situationellt övervägande var viktigast. Resultatet från de kvinnliga ishockeyspelarna i denna studie ansåg att det auktoritära kopplat till det demokratiska ledarskapsbeteendet var mest önskvärt. Gällande diskrepansen till Witte (2011) kan resultaten betyda att ledarfilosofin är olika inom olika idrotter.
Ishockeykulturen har ur ett historiskt perspektiv varit mer styrd åt ett auktoritärt förhållningssätt, vilket kan ha påverkat vår studies resultat (Fahlström, 2001). Enligt definitionen av tillfredsställelse så uppfylls det när individens psykologiska behov och dess förväntningar uppnås, detta utgör den slutgiltiga prestationsförmågan vilket leder till tillfredsställelse (Chelladurai & Reimer, 1997). Ifall detta inte uppnås leder det till motsatsen, i detta fall otillfredsställelse (a.a.).
Gällande definitionen kring prestation så ska det finnas en samverkan mellan det tillämpade- och det önskvärda beteendet för att maximera individens prestation (Høigaard, Jones & Peters, 2008). Detta innebär till exempel om en grupp ishockeyspelare önskar sig att tränaren ska förhålla sig till ett demokratiskt
ledarskapsbeteende kopplat till positiv feedback och ledaren verkställer det beteendet borde det enligt den multidimensionella ledarskapsmodellen individerna prestera och känna sig tillfredsställda (Chelladurai, 1990). Eftersom ishockey är en lagidrott och involverar flera gruppmedlemmar kan det önskvärda beteendet få komplikationer eftersom alla individer har olika sociala normer och kulturella värderingar (Chelladurai, 1984).
25
Metoddiskussion
Undersökningens huvudfokus var att på bästa möjliga sätt besvara syftet och dess frågeställningar. Med grunden utifrån den valda analysmodellen samt med de urval av intervjupersoner som betraktades vara relevanta för studien. Gällande valet av
analysmetod betraktas den vara bristfällig då de fastställda intervjufrågorna inte var utformade helt efter modellen vilket gav oss svårigheter till att tolka den insamlade data under rätt kategorier. Detta medförde att intervjutillfällena blev korta, vilket kan ha påverkat i att spelarna inte kunnat besvarat frågorna fullt ut eftersom vissa frågor var snarlikt formulerade. Vilket innebar att vissa frågor antingen besvarades likadant eller hoppades över eftersom det fanns en svaghet i vår intervjuguide i dess mening att den inte var utformad fullt ut enligt den multidimensionella ledarskapsmodellen.
Eftersom ledarskap är ett mycket brett spektrum så ansåg vi att valet av den avgränsade analysmodellen var lyckad, eftersom det förenklade vårt arbete med att få en förståelse kring hur ishockeyspelare uppfattar och önskar för typ av ledarskapsbeteende i relation till deras prestation och tillfredsställelse. Hade hela modellen utnyttjas skulle det eventuellt bidra till en alldeles för bred undersökning, vilket skulle kunna resultera i att det som skulle undersökas ej hade besvarats eftersom arbetet var tidsbegränsat
(Hassmén & Hassmén, 2016).
Gällande överförbarheten i vår studie kopplat till tidigare forskning finns både svagheter samt styrkor. Till viss del kan valet av tidigare forskning diskuteras eftersom de endast består av kvantitativa studier samt att de inte berör idrotten ishockey. Detta kan innebära att pålitligheten kan minska då ledarskapsbeteendet kan särskilja sig utifrån idrott till idrott samt att de kvantitativa inte utgår från empiri. Styrkan med överförbarheten är att samtlig forskning berör ledarskapsbeteendet inom lagidrott som utgår från spelarnas perspektiv vilket ger en tydlig bild på ledarskapsbeteendets betydelse för deras prestation och tillfredställelse.
Intervjupersonerna betraktades vara den mest betydande styrkan i denna undersökning då deltagarna hade goda erfarenheter rörande studiens undersökningsområde. Dock kan det diskuteras om valet av snöbollsurval var rätt eftersom samtliga kvinnliga spelare som valdes ut spelade i samma lag. Detta kunde till viss del anmärkas på deras åsikt kring önskad ledarskapsbeteende då nästan alla spelare ville ha ett auktoritärt
26 ledarskapsbeteende, vilket särskilde vad tidigare forskning visade kring önskvärt
beteende.
27
Slutsats
Resultatet utifrån denna undersökning visar att respondenterna anser att
ledarskapsbeteendet har en viktig betydelse för ishockeyspelarnas prestation och tillfredsställelse i relation till det uppfattade och önskade beteendet hos ledaren. Det uppfattade beteendet visar att spelarna bedömde en ledare som relationsbyggande och demokratisk, i form av att ta hänsyn till individen och vara anpassningsbar i olika situationer. Kring uppfattat ledarskapsbetende visar det på att beteenden som den instruerande, positiv feedback samt demokratiska ansågs mest uppfattad. Slutsatsen gällande detta beror sannolikt på att tidigare studier ej involverar idrotten hockey.
Kopplat till önskvärt ledarskapsbetende visade sig resultaten vara olika hos män och kvinnor, denna undersökning påvisar att kvinnor önskar ett mer auktoritärt- kopplat till demokratiskt beteende gentemot män som föredrar mer positiv feedback och
demokratiskt beteende i relation till deras prestation och tillfredsställelse. Konklusionen utifrån detta anses vara att majoriteten av studierna ej kretsar kring idrotten ishockey samt att det är genomförda inom olika länder vilket kan beröra resultatet genom olika kulturella aspekter.
Fortsatt forskning
En tanke som vuxit fram genom vår process med studien var att i framtiden kunna studera andra länder och om kulturen har en viss påverkan på ledarskapsbeteenden och hur spelarna uppfattar och önskar olika beteenden i symbios med prestation och
tillfredsställelse. Det skulle till exempel vara intressant att göra en jämförelsestudie med olika länder och se vilken skillnad på beteendemönster det finns hos både ledarna och spelarna. (Fahlström, 2001) visar i sin studie att kulturen har haft en påverkan på det svenska synsättet på hur ledarskap har förändrats genom åren som gått och gått från ett mer auktoritärt ledarskapsbeteende till mer anpassa sitt ledarskap och se individen i spelaren och låta gruppen sätta upp mål tillsammans. Vi tror det kan skilja sig från andra länder i världen hur ledarskapsbeteende anpassas i samhället och hur spelarna önskar och uppfattar hur en ledare ska bete sig i relation till ökad prestation och tillfredsställelse.
28
Källförteckning
Bryman, A., & Burgess, B. (Eds.). (2002). Analyzing qualitative data. Abingdon:
Routledge.
Burgan, M. (2016). Miracle on Ice: How a Stunning Upset United a Country.
Minnesota: Compass point books
Burke, C. S., Stagl, K. C., Klein, C., Goodwin, G. F., Salas, E., & Halpin, S. M. (2006).
What type of leadership behaviors are functional in teams? A meta-analysis. The leadership quarterly, 17(3), 288-307. doi: doi.org/10.1016/j.leaqua.2006.02.007
Chelladurai, P. & Riemer, H.-A. (1997). "A Classification of Facets of Athlete Satisfaction.", Journal of Sport Management, vol. 11, no. 2, pp. 133-159: doi:
doi.org/10.1123/jsm.11.2.133
Chelladurai, P. (2006). Human resource management in sport and recreation. 2 ed.
Champaign, IL.: Human Kinetics
Chelladurai, P. (1990). "Leadership in sports: A review", International Journal of Sport Psychology, vol. 21, no. 4, pp. 328-354: doi: 10.4236/ojl.2018.71001
Chelladurai, P. (1984). Discrepancy between preferences and perceptions of leadership behavior and satisfaction of athletes in varying sports. Journal of Sport Psychology, 6(1), 27-41: doi: doi.org/10.1123/jsp.6.1.27
De Francisco, C., Parra, F. J., Arce, C., & Vílchez, M. D. (2018). Preliminary empirical validation of the “Basic Needs Satisfaction in Sport Scale” with a sample of Spanish athletes. Frontiers in psychology, 9, 1057. doi: doi.org/10.3389/fpsyg.2018.01057 Fahlström, P. G. (2001). Ishockeycoacher. En studie om rekrytering, arbete och ledarstil, 40-76
Hassmén, N., & Hassmén, P. (2016). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder.
Stockholm: SISU idrottsböcker
Høigaard, R., Jones, G. W., & Peters, D. M. (2008). Preferred coach leadership behaviour in elite soccer in relation to success and failure. International Journal of Sports Science & Coaching, 3(2), 241-250. doi: doi.org/10.1260/174795408785100581
29 Horn, T., & Amarose, A-J. (2000). Intrinsic motivation relationships with collegiate athletes’ gender, scholarship status, and perceptions of their coach’s behavior. Journal of sport & exercise psychology, 22(1-4), 63-84.
doi: 10.1123/jsep.22.1.63
Kao, S. F., Chen, Y. F., Watson, J. C., & Halbrook, M. (2015). Relationships between the congruence of required and perceived leadership behavior and satisfaction in athletes. Psychological reports, 117(2), 391-405. doi:
doi.org/10.2466/01.07.PR0.117c16z4
Leuciuc, F., V. (2018). Coaching in sports games. Physical Education and Sport Section – The Science and Art of Movement, Vol. 6, p. 14–21. doi:
doaj.org/article/6589c95106ff4362adb0106f938d7232
Lindwall, M., Johnson, U., & Rylander, P. (2016). Gruppdynamik inom idrott: Nycklar till världens bästa lag. Stockholm: SISU idrottsböcker
McIntosh, C. (red.) (2013). Cambridge advanced learner's dictionary. 4. ed.
Cambridge: Cambridge University Pres
Moen, F., Høigaard, R., & Peters, D. M. (2014). Performance progress and leadership behavior. International Journal of Coaching Science, 8(1), 69-81
DOI: https://eprints.worc.ac.uk/id/eprint/3113
Pilus, A. H. M., & Saadan, R. (2009). Coaching leadership styles and athlete
satisfactions among hockey team. Journal of Human Capital Development (JHCD), 2(1), 77-87.
Riemer, H. A., & Chelladurai, P. (1998). Development of the athlete satisfaction
questionnaire (ASQ). Journal of sport and exercise psychology, 20(2), 127–156. (1998):
127-156. doi: doi.org/10.1123/jsep.20.2.127
Witte, K. S. (2011). Coaching leadership preferences: insight from the National
collegiate athletic association division III athlete. Journal of Coaching Education, 4(2), 73-87. doi: doi.org/10.1123/jce.4.2.73
30
Bilaga 1
Informationsbrev och förfrågan om medverkan i en intervjustudie,
Ledarskaptsbeteendets betydelse hos ishockeyspelare för att kunna
maximera sin prestation och känna tillfredsställelse
Vad är det för projekt och varför vill ni att jag ska delta?
Syftet med studien är att undersöka ledarskaptsbeteendets betydelse hos ishockeyspelare för att kunna maximera sin prestation och känna tillfredsställelse inom sin idrott. Denna studie är ett examensarbete på grundnivå och är en del av utbildningen vid
Idrottsvetenskapliga programmet på Högskolan i Gävle. Studien kommer att genomföras med intervjuer under vecka 17.
Hur går studien till?
Intervjuerna kommer att genomföras via telefon eller videosamtal under en tid som passar dig. Intervjun beräknas att ta ca 20–30 minuter och kommer beröra dina erfarenheter samt uppfattningar gällande ledarskapsbeteende hos coacher.
Vad händer med mina uppgifter?
Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem.
Redovisningen av studiens resultat kommer att ske på gruppnivå och ingen individ kommer att kunna identifieras. Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig presentation till andra studerande samt i form av ett examensarbete. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i en databas vid Högskolan i Gävle. Den information Du lämnat i enkäterna kommer att förstöras då examensarbetet är godkänt.
Hur får jag information om resultatet av studien?
Du som deltagare i studien kommer få möjlighet att ta del av arbetet om du begär det av oss författare eller söker själv i DIVA vid Högskolan i Gävle.
https://www.hig.se/Ext/Sv/Biblioteket/Soka/Uppsatser-och- forskningspublikationer.html
31 Deltagandet är frivilligt
Att delta i denna studie är helt frivilligt och du har möjlighet att avbryta när du vill, utan motivering. Din fortsatta hockeykarriär kommer inte att påverkas om du deltar i studien eller ej.
32 Skriftligt, informerat samtycke till medverkan i intervjustudien med titeln;
Ledarskaptsbeteendets betydelse hos ishockeyspelare för att kunna maximera sin prestation och känna tillfredsställelse
Jag har skriftligen informerats om studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att vid behov, via telefonkontakt med forskarna, ställa frågor och få dem besvarade. Jag behåller den skriftliga informationen och ett exemplar av mitt samtycke.
Genom min underskrift bekräftar jag att jag deltar i studien och att mina personuppgifter behandlas som beskrivits.
Jag är medveten om att deltagandet är frivilligt samt att jag när som helst, utan särskild förklaring kan avbryta påbörjat deltagande.
X
Ort/Datum/År
X
Namnunderskrift
X
Namnförtydligande
* Med personuppgifter avses de uppgifter som samlats in om dig via intervjuer, protokoll, enkäter, film och bild. Dessa identifieras endast med ett kodnummer/löpnummer – ej med namn.
Personuppgiftsansvarig är Högskolan i Gävle. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas vänder du dig i första hand till högskolans dataskyddsombud som nås på registrator@hig.se
33
Bilaga 2
Öppna inledande frågor som rör bakgrund, hockeyhistoria, antal coacher med mera.
• Antal år som aktiv ishockeyspelare.
• Liga både nu och tidigare.
• Mängd antal coacher.
Syftet med studien är att undersöka ledarskaptsbeteendets betydelse hos
ishockeyspelare för att kunna maximera sin prestation och känna tillfredsställelse inom sin idrott.
Multidimensionella ledarskapsmodellen
Den instruerande ledaren, Den demokratiska ledaren, Den auktoritära ledaren, Den relationsbyggande ledaren & Den positiva feedback ledaren
Vad är ledarskap för dig och hur viktigt är det? kan du beskriva varför?
Hur tycker du att en ledare ska bete sig för att du ska kunna prestera så bra som möjligt?
Följdfrågor?
• När du tänker på din coach och vad han/hon gör: Vad är viktigt för dig (för att kunna prestera)?
• Kan du beskriva en situation där du skulle prestera bättre tack vare coachen?
• Bortsett från prestation, finns det något specifikt ledarskapsbeteende som får dig att må bra? (socialisering, bekräftelse & inkludering)
Finns det något ledarbeteende som påverkar dig negativt och isåfall varför?
• Gällande din prestation & för att du ska må bra?
34 Utifrån egna upplevelser och erfarenheter, kan du beskriva en situation där ledaren utmärkts sig extra mycket kopplat till din prestation och för att du ska må bra?
• Match
• Träning
• Utanför (isen)
Beskriv hur ledarskapsbeteendet har utvecklat dig som ishockeyspelare under din pågående hockeykarriär?
• Kompetens
• Autonomi
• Samhörighet
