Nya dateringar av kända fynd Knape, Anita
Fornvännen 91:1, 43-44
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1996_043
Ingår i: samla.raa.se
Kort meddelande
Nya dateringar av kända fynd
I o m r å d e t n o r r om Ulricehamn och u p p mot Falköping b r e d e r en skogsbygd ut sig m e d vid- sträckta kärr och mossar. Från några av dessa mossar, t.ex. Hjortmossen, Stora Fagerås mosse och Alvareds mosse, framkom enstaka fornfynd u n d e r tidigt 1900-tal. Det rör sig om bärn- stensfynd, skafthålsyxor, flintor m e n även tyg och skinn. När mossfynden påträffades, var det vanligt att man gjorde en pollenanalys av tor- ven och många organiska fynd k u n d e på så sätt hänföras till äldre bronsålder. Så var fallet m e d den b e r ö m d a Gerumsmanteln, funnen i Hjort- mossen, och det samma gäller för kalvskinnet från Stora Fagerås mosse. Båda dessa fynd har n u 14C-daterats av doc. Göran Possnert vid T h e Svedberg laboratoriet i Uppsala, varför en kort rapport lämnas n e d a n om de nyvunna resulta- ten.
Gerumsmanteln
I j u n i 1920 påträffades den nu så berömda »Ge- rumsmanteln» (R. von Post, E. von Walterssiorf
& S. Lindqvist, Bronsåbiersmanleln från Gerums- herget, Stockholm 1924-25.). Fyndet gjordes i samband m e d torvtäkt vid sydöstra kanten av Hjortmossen på G e r u m s b e r g e t . Vid efterun- dersökningen påföljande år konstaterade man att torvlagren ovanför d e n nivå där m a n t e l n uppgavs ha legat var o r u b b a d e och att den följ- aktligen inte k u n d e vara nedgrävd i sen tid. En- ligt d e n pollenanalysbestämning som gjordes av det lager där manteln påträffats skulle den vara äldre än bronsålderns period IV.
Manteln är oval m e d en största längd av 248 cm. Tyget är rutigt. Fyra ljusa trådar växlar m e d fyra mörka i båda trådriktningarna. Färgen är, n u m ö r k b r u n respektive g u l b r u n . Någon av- siktlig färgning kan dock inte påvisas utan ny- a n s e r n a har u p p k o m m i t g e n o m färgning av h u m u s ä m n e n m e d a n manteln legat i mossen.
Manteln har alltså vävts av naturfärgat ullgarn i två nyanser, u r s p r u n g l i g e n kanske vitt och grått. Bindningen är en fyrskaftad kypert där
diagonalen vänder i både varp- och inslagsrikt- ningen, dvs. vad vi nu kallar gåsögon.
Bara ett fåtal textilfynd från bronsåldern har gjorts i Sverige. De är alla vävda i tuskaft. Ty- g e r n a i de rika danska bronsåldersfynden är m e d ett undantag, vävda i tuskaft. Att placera in d e n avancerade kypertvävningen i Gerums- m a n t e l n i b r o n s å l d e r n har ur textilhistorisk synvinkel ansetts diskutabelt.
En tandemacceleratordatering 1994 visar att tyget tillkommit mellan 400 och 200 f.Kr. (se n e d a n ) , dvs. u n d e r förromersk järnålder. Da- teringen är rimlig både m e d tanke på vävtek- niken och mantelformen.
Åsarp-skinnet.
2-2,5 mil från Gerumsmantelns fyndplats hit- tades sommaren 1933 delar av ett klädesplagg vid torvupptagning i Stora Fagerås mosse (fig.
1-2: m ö n s t e r r i t n i n g a r ; för färgbild se t.ex.
Känn Sjuhäradsbygden Del 1 Arkeologi, s. 22). I en artikel i Svenska Dagbladet 30 juli 1934 heter det att man hittat »Nordens äldsta plagg» och det var tillskuret och hopsytt av ett kalvskinn.
Efterundersökningen på fyndplatsen visade att skinnresterna legat i en grop. De flesta skinn- bitarna har håret bevarat och de är hopsydda m e d t u n n a skinnremmar eller senor. Även bre- dare fastknutna l ä d e r r e m m a r finns liksom en m i n d r e hopsydd slida. Den senare röntgades på Riksantikvarieämbetets Tekniska institution 1986, m e n gav inga metallindikationer. Det finns fynd av skinnplagg av motsvarande slag (jfr t.ex. M. Hald, Olddanske Tekstiler, Köben- havn 1950 och Fyndet från S0gårds Mose, Mu- seerne i Viborg amt , Viborg 1977), m e n exakt h u r Asarp-plagget sett ut kan man inte rekon- struera utifrån de nu bevarade delarna.
1987 beslutade Statens historiska m u s e u m att göra en l 4C-datering av kalvskinnet. G e n o m tidigare pollenanalys var skinnet daterat till »en tidig del av bronsåldern». Vi vet inte helt säkert om skinnet konserverats eller behandlats tidi-
Fornvännen 91 (1996)
44 Kort meddelande sr
pUK
lis^
gare. H å r e n verkar inte vara insmorda m e d a n den släta sidan kan ha behandlats m e d glyce- rin. Prov togs av pälshåren och dessa förbe- handlades enligt gängse sätt på laboratoriet för att renas. Tandemacceleratordatering har nu givit en datering till c. 400-117 f.Kr. (se n e d a n ) .
En serie 1 4C-dateringar av danska mosslik, publicerade av C. Fischer (Moseligene fra Bjaeldskovdal, Kuml 1979), har alla visat sig till- höra bronsålderns slutfas eller förromersk järn- ålder. Ovan klargjorda resultat tycks också tyda på att gamla pollendateringar givit för h ö g ål- der.
Gerumsmanteln, Östra Gerums socken, Västergödand.
Statens historiska museum Inv. 16719. Ua 3963
"C-ålder BP 2265 ± 75.
Den absoluta dateringen bör med 68,5% säkerhet ligga inom något av följande intervall: 399-346 f.Kr.
(35,4%) 317-206 f.Kr. (64,6%).
Asarpskinnet
Ua-488 14Gålder BP 2230 ± 120.
Den absoluta dateringen bör med 68,3% säkerhet ligga inom följande intervall: 402-117 f.Kr. (Linik et al. 1986, Radiocarbon 28(2B), s. 805-1021).
Anita Knape Margareta Nockert Statens historiska museum, Box 5405 114 84 Stockholm
Äsarp-skinnet. N o r r a Åsarp socken, Västergötland.
Statens historiska museum Inv. 20709.
Fornvännen 91 (1996)
