SAMRÅDSUNDERLAG – Korsning väg 292/709/716 Örbyhus Tierps kommun, Uppsala län

(1)

SAMRÅDSUNDERLAG – Korsning väg 292/709/716 Örbyhus Tierps kommun, Uppsala län

Vägplan, 2019-11-07

(2)

TMALL0095Samrådsunderlag6.0

Trafikverket

Postadress: Trafikverket, Box 1214, 751 42 Uppsala E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: SAMRÅDSUNDERLAG – Korsning väg 292/709/716 Örbyhus Författare: Sweco, Carina Seppelin

Dokumentdatum: 2019-11-07 Ärendenummer: TRV 2019/51587

Kontaktperson: Jeanette Höök, Trafikverket

(3)

Innehåll

1. Sammanfattning...4

2. Inledning ...5

2.1. Bakgrund ...5

2.2. Planläggningsprocessen ...6

2.3. Tidigare utredningar ...6

2.4. Ändamål och projektmål ...7

2.5. Beskrivning av befintlig väganläggning ...8

2.6. Kommunala planer ... 10

2.7. Planerade åtgärder ... 11

3. Avgränsningar ... 11

3.1. Utrednings- och influensområde... 11

3.2. Tid ... 11

4. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet ... 12

4.1. Skyddade och skyddsvärda områden och arter ... 12

4.2. Markanvändning och bebyggelse ... 12

4.3. Boendemiljö och hälsa ... 13

4.4. Landskapets karaktär och funktion ... 13

4.5. Kulturmiljö ... 16

4.6. Naturmiljö ... 17

4.7. Rekreation och friluftsliv ... 18

4.8. Byggnadstekniska förutsättningar ... 18

4.9. Förorenade områden ... 21

4.10. Klimat och risker ... 22

5. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper ... 24

5.1. Vägförslaget ... 24

5.2. Gestaltningsavsikter ... 25

5.3. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper. ... 25

6. Åtgärder ... 28

7. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan ... 28

8. Fortsatt arbete ... 28

8.1. Planläggning ... 28

8.2. Viktiga frågeställningar ... 29

9. Källor ... 29

(4)

1. Sammanfattning

Väg 292 är en primär länsväg, som sträcker sig från Söderfors, väster om E4, med passage av E4 vid Tierp, via Örbyhus, Österbybruk och Gimo till kusten och Hargshamn. Korsningen väg 292/709/716 är belägen i Örbyhus, Tierps kommun, Uppsala län.

Korsningen är en stor och vid fyrvägskorsning där det under åren skett flertal olyckor då trafikanter på de anslutande vägarna till väg 292 inte lämnat företräde för korsande trafik.

Sikten i korsningen från väg 709 samt belysningen på norra sidan av korsningen är bristfällig. Vidare upplevs den högsta tillåtna hastigheten längs väg 292 som för hög.

För området gäller Översiktsplan 2010 – 2030 för Tierps kommun. Antagen av

kommunfullmäktige 2011-12-14. Den 18 september 2018 bedömde kommunfullmäktige översiktsplanen för Tierps kommun (ÖP 2010-2030) som inaktuell. Arbete pågår just nu med att arbeta fram en ny översiktsplan för kommunen. Detaljplaner finns norr om korsningen.

De föreslagna åtgärderna omfattar en ombyggnation av den befintliga 4-vägskorsningen till korsningstyp D, cirkulationsplats.

Inga riksintressen eller andra utpekade intresseområden för kulturmiljö finns i direkt anslutning till korsningen. Inga kända objekt eller områden som omfattas av generellt biotopskydd finns i direkt anslutning till korsningen.

Under naturvärdesinventeringen påträffades tre naturvärdesobjekt med visst naturvärde bestående av vägkanter. Naturvärdena i dessa vägkanter består utav ett fåtal sparsamt utplacerade signalarter av låg till måttlig vikt.

Trafikverket gör bedömningen att projektets karaktär och de möjliga effekternas karaktäristiska egenskaper inte kan medföra betydande miljöpåverkan. Åtgärdens omfattning är liten och åtgärdens användning av mark och andra naturtillgångar är små.

Vidare är åtgärdens lokalisering placerad i samma läge som befintlig korsning, där inga utpekade naturvärden eller botaniska värden finns.

I detta skede bedöms samordning med den kommunala planeringen vara en viktig frågeställning. Andra viktiga frågor är hantering av avvattning samt masshantering.

(5)

2. Inledning

2.1. Bakgrund

Väg 292 är en primär länsväg, som sträcker sig från Söderfors väster om E4 med passage av E4 vid Tierp, via söder om Örbyhus, Österbybruk och Gimo till kusten och Hargshamn, se figur 2.1-1. Korsningen väg 292/709/ 716 är belägen i Örbyhus, Tierps kommun, Uppsala län.

Korsningen är en stor och vid fyrvägskorsning där det under åren skett flertal olyckor.

Olyckorna har främst berott på att förare på de anslutande vägarna väg 709 och väg 716 inte iakttar stopplikten utan kör ut på väg 292 utan att lämna företräde för korsande trafik.

Region Uppsala har gjort en inventering av de korsningar i Uppsala län som är i störst behov av insatser vilket resulterade i ett beslut om att genomföra åtgärder på korsning väg

292/709/ 716 vid Örbyhus.

Sikten i korsningen från väg 709 samt belysningen på norra sidan av korsningen är

bristfällig. Vidare upplevs den högsta tillåtna hastigheten på 90 km/h längs väg 292 som för hög.

Figur 2.1-1 Översiktskarta, läget för korsningen markerat med rött

(6)

2.2. Planläggningsprocessen

Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan, se figur 2.2-1.

I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. underlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Innan länsstyrelsen prövar om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska enskilda som kan antas bli särskilt berörda få möjlighet att yttra sig.

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket utbyter information med och inhämtar synpunkter från bland annat andra myndigheter,

organisationer, enskilda och allmänhet som berörs. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

Figur 2.2-1Trafikverkets planläggningsprocess

2.3. Tidigare utredningar

Aktuell korsning väg 292/290 vid Örbyhus har utretts tidigare. Åtgärdsvalsstudie Vägkorsning väg 292/600 och väg 292/709/716, daterat 2016-12-16.

Tänkbara åtgärder har i Åtgärdsvalsstudien analyserats enligt fyrstegsprincipen.

Fyrstegsprincipen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för transportsystemet och inte som en strikt modell som skall tillämpas i något specifikt

planeringsskede. Fyrstegsprincipen är en arbetsstrategi där varje enskilt steg täcker in olika aspekter och skeden i utvecklingen av transportsystemet.

De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning:

1. Tänk om

Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.

2. Optimera

Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av

(7)

3. Bygg om

Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.

4. Bygg nytt

Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.

Fokus i åtgärdsvalsstudien var att öka trafiksäkerheten genom tillämpning av

fyrstegsprincipen med fokus på steg 1-3-åtgärder utifrån känd problematik. Åtgärder som föreslås i åtgärdsvalsstudien omfattar målade mittrefuger med vänstersvängfält på väg 292 samt en lokal avsmalning på väg 709 för att det inte ska vara möjligt att stå i bredd. Även väckningslinjer på väg 709 och 716, behov av hastighetsövervakning (t ex ATK, Automatisk Trafiksäkerhetskontroll), siktröjning och heldragen mittlinje på väg 292 innan och efter korsningen föreslogs.

Eftersom vägarna i korsningen har ungefär lika stora trafikmängder samt att största delen av kollektivtrafiken trafikerar längs väg 709 och väg 716 anses inte framkomligheten på väg 292 behöva prioriteras. På grund av detta togs ett PM Beslutsunderlag för val av korsningsåtgärd - Väg 292/709/716 fram i början av arbetet med vägplanen. Syftet med beslutsunderlaget var att utreda vilken åtgärd som ger bäst måluppfyllelse utifrån en samlad bedömning av mål och andra aspekter av betydelse i projektet. Utformning med korsningstyp C och korsningstyp D (cirkulationsplats) utvärderades. Den samlade bedömningen blev att utformning med cirkulationsplats ger bästa måluppfyllelsen avseende alla aspekter utom framkomligheten längs väg 292. Kostnaden för cirkulationsplats bedömdes kunna motiveras med den ökade säkerheten, förbättrade möjligheter till passage för oskyddade trafikanter samt ökad framkomlighet för kollektivtrafik, pendlare och oskyddade trafikanter.

2.4. Ändamål och projektmål

På nationell nivå finns det övergripande målet för transportpolitiken som är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Det övergripande målet stöds av två huvudmål, Funktionsmålet, som berör resans eller transportens tillgänglighet samt Hänsynsmålet, som handlar om säkerhet, miljö och hälsa.

Sverige står bakom Agenda 2030 med de 17 målen för en omfattande och nödvändig global omställning som FN beslutat om. Transportsystemet är integrerat i de flesta målen och har potential att påverka det hållbara samhället i alla tre dimensionerna: socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

Projektet har ökad trafiksäkerhet som sitt effektmål.

(8)

Med utgångspunkt från Transportpolitikens övergripande mål har följande projektmål om god funktion och ökad trafiksäkerhet formulerats:

· Utformningen ska säkerställa trafiksäkerhet för fordonstrafik i alla relationer samt för oskyddade trafikanter i korsningspunkten.

· Korsningarna ska utformas för att förbättra framkomligheten för alla trafikanter och skapa ett bättre trafikflöde samt en tillförlitlig och säkrare infrastruktur för alla trafikslag, i alla relationer.

· Utformningen ska bidra till ökad trafiksäkerhet och jämnare trafikrytm för

kollektivtrafik, näringslivets transporter samt arbetspendling längs och tvärs väg 292.

· Under byggskedet ska trafikflödet längs väg 292 och de anslutande vägarna vidhållas.

2.5. Beskrivning av befintlig väganläggning

2.5.1. Vägens funktion och standard

Väg 292 är en primär länsväg som sträcker sig från Söderfors väster om E4 till kusten och Hargshamn. Väg 292 framhålls av Region Uppsala som ett viktigt regionalt stråk. Väg 292 är rekommenderad väg för farligt gods.

Väg 709 ansluter till väg 292 söderifrån och kopplar söderut till E4. Väg 716 ansluter väg 292 norrifrån kopplar till väg 76 norrut via väg 717.

Väg 292, väg 709 och väg 716 används i stor utsträckning för arbetspendling och godstrafik.

Viktiga målpunkter för trafiken som passerar korsningen, särskilt vad gäller

arbetspendlingsresor är Tierp västerut, Uppsala (söderut eller österut) samt Sandvik i Gimo (österut) och Forsmark (österut eller norrut).

2.5.2. Vägförhållanden

Trafikflödena längs vägarna är jämna, inga kapacitets- och framkomlighetsproblem bedöms finnas. För uppgifter om trafik i anslutning till korsningspunkten används Trafikverkets Vägtrafikflödeskarta.

· Trafikmängden på väg 292 utgör ca 1900 fordon/årsmedeldygn varav ca 220 fordon är lastbilar (mätning 2017).

Vägbredden för väg 292 är 9 meter, vägen är försedd med kantstolpar. Vägbredden för väg 709 närmast korsning är 6,7 meter och bredden för väg 716 närmast korsning är 6,5 meter.

Vägarnas bärighetsklass är BK1.

Den högsta tillåtna hastigheten på väg 292 är 90 km/h. Hastigheten för väg 709 och 716 närmast korsning är 50 km/h. För väg 709 övergår hastigheten till 70 km/h. Trafik från de anslutande vägarna är reglerad med stopplikt mot väg 292.

(9)

För att göra en trafikprognos används trafikuppräkningstal från Trafikverkets godstransport- och persontrafikmodeller som är baserade på dagens transport- och resandemönster. För Uppsala Län, från 2018. Mellan år 2014 och år 2040 väntas personbilstrafiken öka med 34%

och lastbilstrafiken med 45%. Vidare räknas en prognostiserad trafikmängd år 2040 ut i anslutning till korsningspunkten med utgångspunkt från det år som trafikmätning genomförts.

· Den prognostiserade trafikmängden (2040) på väg 292 utgör ca 2400 fordon/årsmedeldygn varav ca 310 fordon är lastbilar.

Trafikprognos redovisas i figur 2.5-1.

Figur 2.5-1 Den prognostiserade trafikmängden 2040

2.5.3. Olyckor

Under perioden 2006.01.01-2019.06.30 inträffade nio olyckor med personskador i anslutning till korsningen, varav en var allvarlig olycka, två var måttliga och övriga var olyckor med lindrigt skadade. Förutom en olycka med mötande motorfordon (lindrigt skadade) är alla olyckor med korsande motorfordon.

2.5.4. Kollektivtrafik

Det finns kollektivtrafik från Örbyhus till Uppsala, till Tierp, till Skärplinge samt till Östhammar via Österbybruk och Gimo.

Linje 514 mellan Uppsala och Örbyhus station trafikerar längs väg 709 och 716 och korsar väg 292 i Örbyhus. Vissa turer trafikeras med linje 100 mellan Uppsala och Björklinge.

Korsningen trafikeras med 15 turer från och 13 turer till Örbyhus under vardagar. Under lördag, söndag och helgdag sju från och sex turer till Örbyhus.

(10)

Längs väg 709 finns busshållplatser på cirka 1,5 och 2 kilometers avstånd från korsningen i anslutning till Örbyhus golfklubb. Längs väg 716 ligger busshållplatserna på cirka 50 (direkt norr om korsningen) respektive 500 meters avstånd från korsningen (vid korsningen väg 716/Skogspromenaden). På väg 292 finns inga busshållplatser i närheten av korsningen.

Pendeltåget, Upptåget, går från Örbyhus mot Gävle och Uppsala-Stockholm.

2.5.5. Oskyddade trafikanter

Inga anläggningar för gång- och cykeltrafikanter finns i anslutning till korsning. En gång- och cykelväg norrifrån från Örbyhus tar slut vid väg 716 mellan väg 292 och infarten till

macken/restaurangen, se figur 2.5-2.

I Tierps kommuns översiktsplan från 2011 är en rekommendation att mark ska reserveras för cykelväg för förbättrad koppling från Örbyhus till Örbyhus slott respektive Österbybruk. Det har även genom årens lopp inkommit önskemål från allmänheten om en gång- och cykelväg till Örbyhus slott via Slottsvägen (väg 709) som korsar väg 292.

Figur 2.5-2 En gång- och cykelväg norrifrån från Örbyhus tar slut vid väg 716. Asfalterade yta med restaurang och mack till vänster.

2.6. Kommunala planer

För området gäller Översiktsplan 2010 – 2030 för Tierps kommun. Antagen av

kommunfullmäktige 2011-12-14. Den 18 september 2018 bedömde kommunfullmäktige översiktsplanen för Tierps kommun (ÖP 2010-2030) som inaktuell. Arbete pågår just nu med att arbeta fram en ny översiktsplan för kommunen.

(11)

Två detaljplaner fastställda hos Tierps kommun finns norr om korsningen, se tabell 2.6-1.

Tabell 2.6-1 detaljplaner finns fastställda hos Tierps kommun Kommunens

beteckning

Namn Markanvändning närmast

korsning

DP 354 Drivmedelsstation i Örbyhus samhälle Gång- och cykelväg och mark som inte får bebyggas

DP 308 Libbarbo 1:72, Mänsta 1:1 mfl Området närmast korsning utgörs av väg, torg och parkering

2.7. Planerade åtgärder

De i vägplanen föreslagna åtgärderna omfattar en ombyggnation av den befintliga 4- vägskorsningen till cirkulationsplats, korsningstyp D.

3. Avgränsningar

3.1. Utrednings- och influensområde

Det sammantagna området omfattar utredningsområdet för projektet samt influensområdet.

Geografiskt avgränsar sig samrådsunderlaget till det område som kan komma att påverkas till följd av ombyggnadsåtgärderna i korsningen. Influensområdet omfattar områden där miljöeffekter som buller, hydrologisk påverkan med mera kan uppstå.

Förutsättningar av den planerade ombyggnationen av korsningen redovisas för de allmänna och enskilda intressen som finns representerade i området. Detta kan exempelvis vara riksintressen samt natur- och kulturintressen. I samrådsunderlaget beskrivs även nationella mål som exempelvis miljömål och transportpolitiska mål.

Miljöaspekter som bedöms vara av vikt för detta projekt bedöms vara påverkan under byggskedet.

3.2. Tid

Under 2019 börjar planläggningen av korsningarna och byggstarten är beräknad till vintern 2021/2022.

(12)

4. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet

4.1. Skyddade och skyddsvärda områden och arter

Inga riksintressen eller andra utpekade intresseområden för kulturmiljö finns i direkt anslutning till korsningen.

Inga observationer av rödlistade eller formellt skyddade arter finns registrerade i Artportalen i närheten av korsningen väg 292/709/716.

Inga kända objekt eller områden som omfattas av generellt biotopskydd finns i direkt anslutning till korsningen.

Sjöar och vattendrag omfattas av generellt strandskydd på 100 meter från strandkanten, både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde och är av stor betydelse för allmänheten och för de växt- och djurliv som är beroende av vattenmiljöer. Ett mindre vattendrag, norr om korsningen, omfattas av strandskydd. Dispens för arbete inom strandskyddsområdet innefattas i vägplanens beslut.

4.2. Markanvändning och bebyggelse

Ur bebyggelsesynpunkt är Örbyhus typiskt för de stationssamhällen som växte fram under 1800-talets senare decennier och kring sekelskiftet 1900. Industriområden ligger i anslutning till järnvägsområdet och affärs- och bostadshus återfinns längs tillfartsvägarna. I anslutning till dessa ligger egnahem och villor i trädgårdsmiljö med inslag av folkrörelsebyggnader.

Centrum ligger idag huvudsakligen söder om järnvägen med bland annat centrumanläggning, skola och flerbostadshus.

Kommunen ser idag ett ökat tryck på tomter i Örbyhus. Det finns områden som är planlagda för bostäder, men inga av de nya detaljplanerna är planerade i anslutning till korsning Örbyhus.

Viktiga målpunkter för trafiken som passerar korsningen är Örbyhus centrum med dess arbetsplatser och service (norrut längs väg 716) samt Örbyhus tågstation. Cirka 2 km söder om Örbyhuskorsningen, längs väg 709, ligger Örbyhus slott, vilket är en målpunkt för trafikanter. Till väster om slottet ligger Örbyhus golfbana. Även området Vendel (cirka 6-7 km söderut längs väg 709) med bl. a kyrka, flyktingboende och skola.

Idag består industrin i Tierps kommun av ett stål-, verktygs- och ventilationskluster samt ytterligare industrier. En av största arbetsgivarna i kommunen är Atlas Copco Tools AB. Även Sandvik Coromant i Gimo och Forsmarks kraftgrupp i Forsmark är stora arbetsgivare i området.

4.2.1. Jord- och skogsbruk

Öppen åkermark finns sydväst om korsningen väg 292/709/716. Skogsbruk kan förekomma i området.

(13)

4.3. Boendemiljö och hälsa

Ingen bebyggelse finns i direkt anslutning till korsningen. Närmaste bostadshus ligger cirka 200 meter nordväst om korsningen.

4.4. Landskapets karaktär och funktion

4.4.1. Inledande landskapsanalys

Den inledande landskapsanalysen utgår från Trafikverkets handbok för landskapsanalys för planläggning av vägar och järnvägar (2016) och baseras på LCA-metoden, Landscape Character Assessment. Metoden används för att analysera och beskriva helheten i

landskapet. I LCA-metoden delas landskapet in i landskapstyper och karaktärsområden. En landskapstyp är ett område i landskapet som har en viss generell uppbyggnad och kan därför förekomma på flera olika ställen. Ett karaktärsområde beskrivs med fokus på vad som är särpräglande för just det området. I landskapsanalysen vägs natur-, kultur-och

landskapsmässiga värden samman för att skapa ett helhetsövergripande perspektiv.

4.4.2. Landskapstyp

Landskapet i Upplands län är lokaliserat under högsta kustlinjen. Det karaktäriseras av ett sprickdalslandskap med sedimentfyllda dalar där jordbruksbebyggelse är belägen. Skog ligger vid sidan av sprickdalarna och har ett högt inslag av löv. Det finns många dammar, industribyggnader till exempel hammare, slaggvarpar och många småhus exempelvis

smedjeboställen med tillhörande smååkrar. En del av jordbruksområdena, särskilt söder om Tierp har en slättbygdskaraktär. Jordbruksnedläggning och befolkningsminskning präglar vissa mindre centrala områden.

Landskapet runt Örbyhuskorsningen omges till stor del av skogsmark på sandig morän och i söder ett område av lera. Jordarten består av sandig morän, glacial lera, och är blockrik.

I anslutnings till järnvägsområdet ligger industriområden och affärs- och bostadshus återfinns längs tillfartsvägarna. I anslutning till dessa ligger småhus och villor i Historia Området karaktäriseras av sina många herrgårdsanläggningar med koppling till

vallonbruken. Ofta har dessa utvecklats till mindre samhällen, så även Örbyhus. 1874 invigdes en järnvägslinje mellan Uppsala och Gävle, då växte Örbyhus fram som ett

stationssamhälle. Ur bebyggelsesynpunkt är Örbyhus karakteristiskt för de stationssamhällen som växte fram under 1800-talets senare decennier och kring sekelskiftet 1900. Örbyhus kan betraktas som en distriktsort för Vendelbygden.

4.4.3. Karaktärsområden Skogen vid Örbyhuskorsningen

Då området omfattar en relativ begränsad yta finns det endast ett karaktärsområde, skogen vid Örbyhuskorsningen, se figur 4.4-1. Som tidigare beskrivet består området runt

korsningen av skog, dominerat av gran och inslag av lövträd och tall. Det finns lägre vegetation i brynzonerna mellan väg och skog, så som ormbunkar, olika gräs och hundkex mfl. Det uppskattade jorddjupet ner till berg är 3-10 m. Berg under mark består av

ultrabasisk, basisk och intermediärbergart och sur intrusiv bergart.

(14)

Figur 4.4-1 Kartan visar området runt korsningen och dess karaktärer. © Lantmäteriet, Geodatasamverkan för produkter från Lantmäteriet.

Karaktären kring korsningen ger ett blandat och rörigt intryck. I den sydvästra kvadranten finns en yta där man har avverkat skog och där en hög mast står, se figur 4.4-2. Denna yta skapar en öppenhet med relativt goda siktlinjer västlig riktning om korsningen.

(15)

Den sydöstra kvadranten består av tät granskog med inslag av tall och lövträd i riktning mot Österbybruk. Den nordöstra kvadranten består av en gallrad blandskog. Enstaka björkar sticker upp och nytt sly av lövträd täcker marken, se figur 4.4-3. I den nordvästra kvadranten finns en större asfalterad yta med restaurang och bensinmack, busshållplats samt gång- och cykelväg, se figur 2.5-2. Ett par tallar och björkar står i framkant av den hårdgjorda ytan.

En pilgrimsled, Marialeden, mellan Tegelsmora och Gamla Uppsala korsar väg 292 vid denna korsning, se figur 4.4-4.

Figur 4.4-3 Bild från väg 709 norrut. Blandskog till höger i bild.

Figur 4.4-4 Marialedens delsträcka mellan Vendels kyrka till Örbyhus passerar väg 292 i korsningen. Källa:

www.helgonleden.nu

(16)

4.5. Kulturmiljö

Analysområdet utgörs av ett småbrutet skogs- och odlingslandskap skilt från den uppländska centralbygden. Höjden över havet är cirka 30-40 meter vilket innebär att området i slutet av stenåldern övergick från skärgård till fastland. Flera stenåldersboplatser finns i närområdet, liksom ett antal spridda förhistoriska gravar från brons- och järnålder.

Den historiska bebyggelsen etablerades under medeltiden med Örbyhus, som från början var ett säteri (en skattebefriad gård) och senare blev slott tillhörande kronan och Vasaätten. Även gården Libbarbo, nordväst om det aktuella planområdet, har medeltida anor och var under en lång period ett större jordbruk där det också bedrevs hantverk och andra verksamheter.

Karta från år 1706 över Örbyhus ägor kan ses i figur 4.5-1. Fram till 1800-talets mitt var bebyggelsen i området relativt konstant. Men efter järnvägens tillkomst år 1874 växte ett industrisamhälle fram kring Örbyhus station. Med bas i regionens skogs- och järntillgångar etablerades flera tillverkningsindustrier, bland annat en skidfabrik och en järnsängsfabrik.

Fornlämningsmiljön innehåller ett stort antal bebyggelselämningar, varav flera är dagsverkstorp och annan torpbebyggelse tillhörande Örbyhus slott.

(17)

Inga riksintressen eller andra utpekade intresseområden för kulturmiljö berörs av planförslaget. Cirka 100 meter söder om korsningen finns en torplämning L1941:5804, bestående av flera husgrunder, röjningsrösen och röjda ytor, se figur 4.5-2.

Figur 4.5-2 Forn- och kulturlämningar i anslutning till planområdet

4.6. Naturmiljö

4.6.1. Tidigare kända naturvärden

Enligt granskning av databaser tillhörande jordbruksverket, naturvårdsverket,

skogsstyrelsen, artportalen, artdatabanken och Uppsala länsstyrelse finns inga tidigare fynd av kända naturvärden av någon typ i, eller i angränsning till korsningen i Örbyhus.

4.6.2. Inventerade naturvärden

Området för vägplanen består av sluttande vägkanter som klipps med maskin närmast vägbanan på alla sidor. I nordöst följs vägkanten utav en sly- och buskdominerat

igenväxningsmark belägen på en höjd. I nordväst följs vägkanten utav ett smalt band med ljung, ett par medelålders tallar och triviala arter, och övergår sedan i en parkering. I sydöst tar en medelålders barrskog över efter vägkanten, och i sydväst övergår vägkanten i först ett litet parti ung till medelålders blandskog med inslag av sly, och därefter i ett igenväxande hygge.

(18)

Under naturvärdesinventeringen påträffades 3 naturvärdesobjekt i vägplansområdet som bedömdes hålla minsta registrerade naturvärde som angetts i inventeringsmetodiken:

Naturvärdesklass 4 – Visst naturvärde, i enlighet med svensk standard SS 199000:2014 för naturvärdesinventering. Alla dessa tre bestod utav vägkanter utmed vägbanan. Naturvärdena i dessa vägkanter består utav ett fåtal sparsamt utplacerade signalarter av låg till måttlig vikt.

4.7. Rekreation och friluftsliv

Inga utpekade värden för rekreation och friluftsliv finns i anslutning till korsningen väg 292/709/ 716. Närrekreation för boende i samhället förekommer, exempelvis utevistelse i skogsmark och på tomtmark.

Marialedens ena delsträcka, sträckan mellan Vendels kyrka till Örbyhus (figur 4.4-4)

passerar väg 292 i korsningen. Marialeden är en pilgrimsled, mellan Tegelsmora och Gamla Uppsala.

4.8. Byggnadstekniska förutsättningar

4.8.1. Geotekniska förhållanden

Undergrunden i korsningen vid Örbyhus består enligt den geologiska kartan till största delen av sandig morän, som i korsningens sydvästra kvadrant uppvisar en blockrik yta, se figur 4.8- 1. Undergrunden till väg 709 övergår, uppskattningsvis 30 meter söder om korsningen, till glacial lera ovan moränen. Moränen bedöms preliminärt vara fast och inte sättningsbenägen.

Vissa sprickor i vägöverytan antyder dock att moränen kan vara tjälfarlig. Lerans egenskaper och djup är inte kända. Lite längre österut förekommer även postglacial lera. Observationer från platsbesök stämmer väl överens med jordartskartan, se figur 4.8-1.

(19)

4.8.2. Geohydrologi och hydrologi Avvattning

Korsningen vid Örbyhus är belägen i skogs-, natur- och åkermark. I anslutning till korsningen finns en restaurangverksamhet med bränslepumpar på en parkering utanför.

Avvattningen av den befintliga vägen 292 sker via öppna diken, men osäkerhet råder kring vart och hur vattnet transporteras vidare.

Området är mycket flackt med undantag för en mindre höjd I sydväst. Området i den sydvästra kvadranten har avrinning åt nordöst och vidare åt öst, medan den sydöstra kvadranten har avrinning åt sydöst. Avrinningen norr om våg 292 sker åt öst. Enligt SMHI (figur 4.8-2) befinner sig korsningen Örbyhus i huvudavrinningsområdet Norrström och tillhör ett delavrinningsområde, Inloppet i Vendelsjön.

Marken kring korsningen i Örbyhus har låg till medelhög genomsläpplighet, se figur 4.8-3.

Figur 4.8-2 Delavrinningsområden markerade med bruna linjer, enligt SMHI, Källa: VISS karttjänst, www.viss.lansstyrelsen.se.

(20)

Figur 4.8-3 Markens genomsläpplighet i korsningen väg 292/709//16 i Österbyhuk. Källa: SGU karttjänst, www.sgu.se.

Ytvattenförekomster

Se tabell 4.8-1 för sammanställning av ytvattenförekomster i området kring korsningen i Örbyhus. Sydöst om korsningen finns vattenförekomsten Vendelsjön. Från kartunderlag syns även ett mindre vattendrag (namn saknas) som korsar väg 292 på två ställen och korsar därmed även väg 716. Vattendraget mynnar slutligen ut i Vendelsjön, dock är vattendraget inte registrerad som en vattenförekomst enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige).

Ännu längre österut längs väg 292 korsas vägen av Fyrisån.

Tabell 4.8-1. Ytvattenförekomster och deras status enligt VISS.

Ytvatten Registrerad vattenförekomst

Aktuell status Kvalitetskrav enligt MKN

Undantag

Vendelsjön

(SE667218-160102)

Ja 2019: Måttlig

ekologisk status

Vendelsjön (SE667218- 160102)

Undantag – Mindre stränga krav:

Bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar.

Fyrisån - Toboån (SE668450-160180)

Ja 2019: Måttlig

ekologisk status

Fyrisån - Toboån (SE668450- 160180)

Undantag – Mindre stränga krav:

Bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar.

Grundvatten

Inga kända grundvattenförekomster finns i närområdet av korsningen. Uppgifter gällande grundvattennivåer för området saknas.

(21)

4.8.3. Belysning och ledningar

En vattenledning Ø200 mm korsar väg 292 längs västra sidan av väg 709/716. En planerad vattenledning kommer att ansluta genom att man korsar väg 709. Gästrike Vatten AB kommer att äga den nya ledningen och den befintliga ägs av Tierps Energi och Miljö AB.

Teleledning korsar väg 292 öster om väg 709/716, troligen i skyddsrör.

Luftledning för starkström går diagonalt över korsningen, se figur 4.8-4.

Markledningar för elkraft finns på alla sidor om korsningen, förläggningssätt är inte känt.

Trafikverket äger belysningscentral med mast och armaturer i korsningen vid korsning väg 292/709/716. Anläggningen består av en mast med två monterade armaturer. Armaturerna är med ljuskälla 250W NaH och masten är 18 meter hög.

Figur 4.8-4 Luftledning för starkström går diagonalt över korsningen

4.9. Förorenade områden

Det finns ingen misstanke om att mark i området skulle vara förorenad av historisk eller nuvarande markanvändning. Potentiellt kan det förekomma tjärasfalt. Vägdikesmassor kan innehålla föroreningar från trafik och väghållning (exempelvis bly, olja, PAH).

Historiska flygbilder (figur 4.9-1 och 4.9-2) tyder på att området har utgjorts av jordbruks- och skogsmark. Fram till dagens markanvändning bedöms alltså området i anslutning till befintlig väg i huvudsak utgjorts av naturlig mark.

I dagsläget bedrivs verksamhet i form av drivmedelsförsäljning och restaurang på en yta i anslutning till området. Vid platsbesöket gjordes inga särskilda observationer med avseende på exempelvis spill.

Det finns ingen information om potentiellt förorenat område i VISS för det aktuella området.

Väg 709 och väg 716 är möjligen asfalterad före 1973 och det kan finnas risk för förekomst av tjärasfalt. Väg 292 är anlagd efter 1973 varför risk för tjärasfalt bedöms som liten.

(22)

Figur 4.9-1. Ortofoto 1960. Källa: Lantmäteriet

Figur 4.9-2. Ortofoto 1975. Källa: Lantmäteriet

4.10. Klimat och risker

Den nya klimatlagen i Sverige har som mål att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Som etappmål ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter minska med 70 % senast år 2030 jämfört med utsläppsnivån år 2010. Transportsektorn måste bidra till att klimatmålen uppfylls.

Alla förändringar, av ny- och reinvesteringar i anläggningen utförs med målsättning att minimera livscykelkostnaderna. Alla förändringar i anläggningen utförs även med målsättningen att minska energianvändningen och koldioxid i ett livscykelperspektiv.

(23)

Transporter bidrar i stor utsträckning till klimatpåverkan och utsläpp av luftföroreningar.

Begränsad klimatpåverkan nås genom ett stegvis minskat beroende av fossila bränslen och ökad energieffektivitet. Trafiken på de berörda vägarna kommer även fortsättningsvis att bidra med klimatpåverkande gaser till atmosfären. Utsläppen är beroende av hur

trafikflödena kommer att utvecklas och även hur snabbt eller långsamt framtida

teknikutveckling med tex förnyelsebara drivmedel och bränslesnåla fordon kommer att ske.

Energianvändningen i byggande, drift och underhåll av infrastrukturen står för en betydande del av transportsystemens totala energianvändning. I ett vägprojekt handlar klimat och energifrågorna till stor del av optimering av byggskedet. I det fortsatta arbetet med vägplanen kommer klimat- och energifrågan beaktas vid val av utformning då hänsyn tas till

massbalans, masshanteringsåtgärder samt transportmetoder.

I framtiden förväntas Sverige få ett våtare och varmare klimat med ökade

nederbördsmängder och fler extrema nederbördstillfällen. Detta är någonting som måste beaktas och tas med i utformningen av framtidens tekniska infrastruktur. Därmed måste avvattning av väg och dagvattensystem dimensioneras för att klara dessa klimatvariationer.

Nedan presenteras de identifierade risk- och skyddsobjekt, kopplade till vägplanen och dess omgivning, som bedömts vara relevanta att hantera inom vägplanen utifrån ett

olycksriskperspektiv.

Skyddsobjekt:

Kringliggande bebyggelse och de människor som vistas där Naturmiljö

Kulturmiljö

Olyckor som kan relateras till de skyddsvärda objekten ovan:

Avåkning och påkörning Utsläpp av drivmedel Olycka med farligt gods

Följande händelser kan fungera som bakomliggande orsak till ovanstående olyckshändelser:

Skyfall och översvämning

Vägen i sig bedöms inte innebära någon förhöjd risk för identifierade skyddsobjekt vid kraftig nederbörd.

(24)

5. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper

5.1. Vägförslaget

Korsningsutformningen i vägplanen sker enligt Trafikverkets styrande dokument, Vägar och gators utformning, VGU.

Befintlig 4-vägskorsning byggs om till korsningstyp D, cirkulationsplats. Cirkulationsplatsen ska utformas enfältig, med en delvis överkörningsbar rondell med rondellradie över 16 meter, se figur 5.1-1.

5.1-1 Förslag på utformning

Utformningen ska medverka till att fordonhastigheterna inte överstiger 50 km/h genom korsningen. Väg 292 utformas för referenshastighet över 60 km/h.

Korsningen ska dimensioneras med utrymmesklass A för typfordonen lastbil med påhängsvagn eller släpvagn (Lps), boggibuss (Bb) och C för specialfordon (Lspec).

Överkörningsbar del av rondellen utformas så att endast specialfordon (Lspec) kan nyttja den.

Korsning ska förses med belysning.

Även områden för uppläggning av massor under byggtiden kommer att behövas.

(25)

5.1.1. Avvattning

I det fortsatta arbetet kommer vidare efterforskning göras för att fastställa exakt hur

avvattningen av den befintliga korsningen sker. För att säkerställa avrinningsområdena och på så vis beräkna de faktiska dagvattenflödena kommer en inventering av eventuella

trummor att göras.

5.1.2. Geotekniska åtgärder

I detta skede bedöms att inga speciella geotekniska åtgärder erfordras i korsningen.

5.2. Gestaltningsavsikter

Gestaltningsavsikterna ska behandla vad som ska uppnås i projektet ur

gestaltningssynpunkt. Utifrån projektmål, den inledande landskapsanalysen och Tierps Översiktsplan har följande gestaltningsavsikter formulerats:

· Intilliggande vägområdens terräng och vegetation behöver åtgärdas på olika sätt för att en välutformad helhet ska uppnås. Möjligheten att annonsera korsningen i god tid och skapa god sikt kan innebära att åtgärder behöver göras utanför nuvarande

vägområde.

· Drift- och underhållsbehovet av korsningens grönytor och hårdgjorda ytor ska minimeras.

· Om möjligt i korsningen, slå vakt om ortens identitet och utveckla karaktären som stationssamhälle.

· Skapa utblickar som förtydligar orienterbarheten i landskapet.

5.3. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.

5.3.1. Landskap

Den nya cirkulationsplatsen kommer påverka skogslandskapet vid Örbyhuskorsningen relativt lite. Områden som redan är påverkade av infrastruktur är generellt mindre känsliga än opåverkade områden. Efter ombyggnad förmodas korsningen bli öppnare, ljusare och därmed skapa bättre siktlinjer över landskapet.

(26)

5.3.2. Naturmiljö

Samtliga naturtyper inom vägplansområdet hyser inga större eller känsliga naturvärden, och endast ett fåtal, glest utplacerade anmärkningsvärda signalarter. Arterna i fråga har

livskraftiga bestånd på lokal, regional och nationell nivå, och därför bedöms det att en exploatering av vägbanans väggrensområde inte riskerar att påverka art- eller biotopvärden nämnvärt. Arterna kommer med största sannolikhet åter kolonisera vägkanten efter

exploateringen genomförts.

5.3.3. Kulturmiljö

Inga kända lämningar bedöms beröras utifrån känd kunskap.

Förutom kända fornlämningarna, kan hittills okända fornlämningar framkomma vid schaktarbetena för vägåtgärderna. Om fornlämningar påträffas under arbetets gång måste arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet, enligt 2 kap 10§ KML.

5.3.4. Människors hälsa

Inga boendemiljöer som kan påverkas av höga ljudnivåer finns intill eller i närheten av korsningen väg 292/709/716 i Örbyhus.

5.3.5. Byggskedet

Störningar och påverkan under byggtiden som uppstår kan i perioder upplevas som omfattande. Under byggtiden kommer massor att schaktas, flyttas, läggas upp och nyttjas som byggmaterial. Störningar kan bestå av buller, vibrationer och dammande arbeten från arbetsfordon. Försämrad och/eller begränsad framkomlighet och tillgänglighet kommer periodvis att råda i området. Trafiken längs väg 292 och anslutande vägar ska kunna hållas öppna för alla trafikanter under byggtiden.

Störningar under byggtiden är övergående och upphör efter byggandet avslutas.

5.3.6. Miljökvalitetsnormer

Halterna av luftföroreningar bedöms låga i anslutning till korsningen. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft bedöms därför inte överskridas.

Inga vatten där förordningen för fisk- och musselvatten ska tillämpas berörs.

Projektet omfattas inte av miljökvalitetsnormen för buller som gäller för kommuner med mer än 100 000 invånare och buller från större vägar med en trafiktäthet på mer än tre miljoner fordon per år.

Vendelsjön och Fyrisån är klassade som ytvattenförekomster med beslutade

miljökvalitetsnormer, se tabell 4.8-1. Möjligheten att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer vattenförekomsterna bedöms inte påverkas då inga ytterligare utsläpp kan förväntas från vägområdet till följd av vägplanen.

(27)

5.3.7. Miljökvalitetsmål

Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar.

I detta projekt berörs främst målen Levande skogar och God bebyggd miljö. Miljömålen bedöms inte motverkas.

Det markintrång som är nödvändigt för projektets genomförande kommer så långt som möjligt begränsas. Vidare vidtas försiktighet så att påverkan på omgivande miljöer blir så liten som möjligt. Åtgärderna bedrivs i så pass begränsad omfattning att de inte medför något hot mot bevarande av naturmiljön i området.

5.3.8. Allmänna hänsynsregler

I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen, hushållnings- och kretsloppsprinciperna, lokaliseringsprincipen, skälighetsregeln och skadeansvaret.

Projektet kommer att bedrivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls.

Hänsynsreglerna bedöms uppfyllas genom att en vägplan inklusive miljöbeskrivning

upprättas. Projekteringen och miljöarbetet görs av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Val av alternativa lösningar och lokaliseringar utreds under planeringsprocessens gång. Trafikverket ställer omfattande miljökrav på sina entreprenörer för byggtiden, bland annat vid hantering av miljöfarliga ämnen. Försiktighet iakttas vid hantering av drivmedel och kemikalier. I första hand ska miljövänliga produkter och arbetsmetoder nyttjas. God masshantering eftersträvas.

Åtgärder kommer att föreslås för att minimera de negativa konsekvenserna projektet medför för vissa aspekter. De huvudsakliga konsekvenserna kommer att identifieras i vägplanen och skadeförebyggande åtgärder kommer att vidtas där det är motiverat och skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser. Skadeansvaret innebär att det är den som orsakat en skada eller olägenhet för människors hälsa som är ansvarig för att skadan blir avhjälpt. Detta har beaktats vid upphandling och arbeten.

5.3.9. Hushållning med mark och vatten

Mark- och vattenområden ska användas för de ändamål de är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde. Området är sedan tidigare påverkat av exploatering (befintlig infrastruktur) och saknar betydelse med hänsyn till i området identifierade värden.

Trafikverket anser att platsen för vägåtgärder är lämplig för avsedda ombyggnationer och uppfyller miljöbalkens bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden.

Det finns ingen misstanke om att mark i området skulle vara förorenad av historisk eller nuvarande markanvändning. Potentiellt kan det förekomma tjärasfalt. Vägdikesmassor kan innehålla föroreningar från trafik och väghållning (exempelvis bly, olja, PAH).

Inga vattendrag bedöms komma att påverkas av vägplanen.

(28)

6. Åtgärder

Åtgärderna utförs så att de harmonierar väl med omkringliggande landskap. Befintlig

vegetation ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Befintliga avbaningsmassor sparas om möjligt och återförs till slänter och sidoområden.

Generellt gäller vid projektering att massbalans ska eftersträvas. Användbara schaktmassor används om möjligt inom projektet för en god resurshushållning och även en god ekonomi.

Val av täkter med mera till byggnadsmaterial ska göras med hänsyn till lokal miljö samt med strävan att minimera masstransporterna. I områden där överskottsmassor uppkommer bör marken undersökas för korrekt hantering av massorna. Även vägdikesmassor provtas för de diken som berörs av planerad åtgärd för att säkerställa att uppschaktade massor hanteras utan risk för påverkan av omgivningen.

Asfalt provtas för att undersöka om det rör sig om tjärasfalt. Asfaltsmassor som innehåller tjärhaltiga föroreningar ska hanteras enligt Trafikverkets riktlinjer.

Dispenser, lov och tillstånd kan komma att bli nödvändiga vid byggande av väg. I vissa delar innebär fastställd vägplan att tillstånd finns.

7. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan

Trafikverket gör bedömningen att projektets karaktär och de möjliga effekternas karaktäristiska egenskaper inte kan medföra betydande miljöpåverkan. Åtgärdens utmärkande egenskaper så som omfattning är liten, åtgärdens användning av mark och andra naturtillgångar är små. Vidare är åtgärdens lokalisering placerad i samma läge som befintlig korsning, där inga utpekade naturvärden eller botaniska värden finns. Inte heller några kända kulturmiljövärden bedöms påverkas av projektet.

De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper finns beskrivna under kap 5.3.

8. Fortsatt arbete

8.1. Planläggning

Detta dokument utgör underlag för länsstyrelsens beslut om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet ger förutsättningarna för hur den fortsatta planeringen av projektet kommer drivas vidare av Trafikverket.

För åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska projektet upprätta en miljökonsekvensbeskrivning som sedan ska godkännas av länsstyrelsen. Dessutom ska Trafikverket samråda med en utökad samrådskrets i den efterföljande planeringen. Den utökade kretsen ska bestå av övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.

Samråd som genomförts i samband med detta underlags upprättande finns beskrivna i projektets samrådsredogörelse.

(29)

8.2. Viktiga frågeställningar

Följande frågor är av betydelse i projektet och kommer att ägnas särskild uppmärksamhet i det fortsatta arbetet med vägplanen:

· Samordning med den kommunala planeringen. Viktigt att utreda om projektet eventuellt strider mot gällande detaljplaner

· Utformning av planerade åtgärder och anpassning till befintlig miljö

· Störningar under byggtiden

· Planeringen av transporter, utformning av transportvägar och markåtkomst

· Masshantering

9. Källor

Åtgärdsvalsstudie, Vägkorsningar väg 292/600 och väg 292/709/716, Tierps kommun i Uppsala län. Version 2016-12-16

http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/

https://ext-geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/

Olycksstatistik STRADA https://www.trafikverket.se/

http://www.tierp.se/

https://www.lansstyrelsen.se/

Tierps kommun (2011). Översiktsplan 2010 - 2030 för Tierps kommun.

Vägverket (2006). Landskapets karaktärsdrag – en beskrivning för infrastruktursektorn.

Trafikverket. (2016). Landskapsanalys för planläggning av vägar och järnvägar - En handledning.

Trafikuppräkningstal för EVA

https://paxwalk.com/sv/tour/pilgrimsled/helgonleden-marialeden-fran-vendels-kyrka-till- oerbyhus/34420664/#dm=1

https://viss.lansstyrelsen.se/ - VISS (Vatteninformationssystem Sverige) SGU:s karttjänster

www.fmis.raa.se - Riksantikvarieämbetet Fornsök Lantmäteriet för historiska flygfoton över området Platsbesök (2019-05-17, 2019-06-12)

(30)