Aktuellt
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1956_aktuellt
Fornvännen 1956, s. 61-64, 158-160, 222-224, 302-307
Ingår i: samla.raa.se
AKTUELLT
UR STATSVERKSPROPOSITIONEN ÄR 1956
Vitterhetsakademiens förslag om personalökningar eller uppfiyttning till högre lönegrad av tjänster vid riksantikvarieämbetet och statens historiska museum har i icke obetydlig omfattning beaktats. Sålunda har en ny ama- nuenstjänst vid byggnadsminnesavdelningen tillstyrkts liksom ocksä en kansli- biträdestjänst, avsedd för ett biträde åt föredraganden av ärenden rörande landsantikvarieorganisationen m. m. Därjämte tillstyrkes bl. a. att i stället för en amanuenstjänst vid fornminnesavdelningen inrättas en antikvarie- tjänst i Ce 27.
Till vård och underhåll av fornminnen och byggnadsminnesmärken före- slås ett anslag om 247.000 kronor, vilket innebär en minskning med 8.000 kronor i jämförelse med föregående är. Det har icke ansetts behövligt att för instundande budgetår begära särskilda medel för Mälsåkers slott, och för grävningarna på fastigheten Bona på Ekerön har ett betydligt mindre belopp än förra året ansetts vara tillfyllest. Härigenom har emellertid den summa som kan användas för allmänna fomminnes- och byggnadsminnes- vårdande uppgifter blivit något större än tidigare, samtidigt som grävningar och andra arbeten för betydande belopp kunna utföras på Ekerön, på Näs borgruin på Visingsö och på A kyrkoruin 1 Östergötland. Därjämte står ett belopp om 10.000 kronor till förfogande för oförutsedda arkeologiska under- sökningar.
I propositionen föreslås att riksdagen mä bemyndiga Kungl. Maj :t att mottaga donationen av Mälsåkers slott.
ANSLAG FRÄN LOTTERIMEDELSFONDEN
Genom kungliga brev den 30 juni och den 16 december 1955 hava anslag frän lotterimedelsfonden beviljats bl. a. följande institutioner till nedan an- givna ändamål: Vitterhetsakademien, som tidigare beviljats 50.000 kronor till inköp av ett område vid Gamla Uppsala, ytterligare 50.000 kronor för samma ändamål; Föreningen för fomminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne, som tidigare beviljats sammanlagt 115.000 kronor för iordning- ställande av byggnaden »Havreborg» i Simrishamn för Österlens museum, ytterligare ett slutligt bidrag om 25.000 kronor för nämnda ändamål; Ystads stad sammanlagt 70.000 kronor för restaurering av byggnaderna inom kvar- teret Niorder nr 7; Stiftelsen för Skottsbergska gårdens i Karlshamn be- varande, som tidigare beviljats 25.000 kronor för restaurering av nämnda
61
A K T U E L L T
gård, y t t e r l i g a r e s a m m a n l a g t 75.000 k r o n o r för detta ä n d a m å l ; Vetenskaps- societeten i Uppsala 25.000 k r o n o r för ombyggnad och r e p a r a t i o n av socie- t e t e n s byggnader vid S:t Eriks torg i U p p s a l a ; Östergötlands f o r n m i n n e s - och museiförening 20.000 för i s t å n d s ä t t n i n g av b y g g n a d e r n a inom b y n Smeds- torp i Norra Vi socken, Östergötland; Skånes hembygdsförbund 15.000 k r o n o r för r e s t a u r e r i n g av gårdsanläggningen Ballingstorp V i Kviinge socken, Skåne.
Mindre bidrag ha också l ä m n a t s för i s t å n d s ä t t n i n g av B u a t o r p s k v a r n i Söderäkra socken, Skåne, samt för å t e r u p p f ö r a n d e av Skecns gamla kungs- gård från Annerstads socken i S m å l a n d .
ANSLAG UR KUNGAFONDEN
Till ä n d a m å l inom k u l t u r m i n n e s v å r d e n h a r u r Konung Gustaf VI Adolfs 70-årsfond för svensk k u l t u r u n d e r 1955 u t g å t t anslag bl. a. till Östergötlands f o m m i n n e s - och museiförening för inköp av den gamla bebyggelsen i b y n Smedstorp, N o r r a Vi socken; lill Ystads stad för r e s t a u r e r i n g av fastigheten n r 7 i kvarteret N i o r d e r ; till ödeby församling i Närke för vissa konserve- ringsarbeten m. m. i s a m b a n d med r e s t a u r e r i n g av församlingens k y r k a ; till Veckholms p a s t o r a t s hembygdsförening i Uppland för i o r d n i n g s t ä l l a n d e av Veckholms gamla prästgård och till fru Stina B å t h - J o h a n s s o n för om- läggning av taket pä den frän 1600-talet h ä r r ö r a n d e m a n b y g g n a d e n vid Årby gård i Rasbokils socken, Uppland.
DONATION
Filosofie doktorn Herbert Rettig och h a n s m a k a Ing-Marie Rettig över- l ä m n a d e 1954 a n o n y m t ett belopp om 200.000 k r o n o r till Akademien. Är 1955 u t ö k a d e s d o n a t i o n e n med y t t e r l i g a r e 300.000 kronor, samtidigt som givarna medgav att deras n a m n offentliggjordes. Donationen skall u n d e r b e n ä m n i n g e n »Rettigska kulturfonden» förvaltas av Akademien och avkast- ningen a n v ä n d a s till f r ä m j a n d e av det fosterländska k u l t u r a r b e t e , som lig- ger inom Akademiens v e r k s a m h e t s o m r å d e .
Enligt d o n a t o r e r n a s önskan skall ett belopp av 100.000 k r o n o r avskiljas till en särskild fond, »Doktor Herbert Retligs fond», vars a v k a s t n i n g årligen skall u t d e l a s såsom u p p m u n t r a n och belöning till någon f r a m s t å e n d e eller lovande författare inom Akademiens v e r k s a m h e t s o m r å d e . Tillika överläm- nade givarna ett särskilt belopp av 4.000 kronor för att möjliggöra u t d e l n i n g av n ä m n d a pris redan år 1956.
UTREDNINGEN RÖRANDE UPPSALA DOMKYRKAS RESTAURERING
Den 21 j a n u a r i 1956 ö v e r l ä m n a d e Uppsala d o m k y r k a s r e s t a u r e r i n g s s a k -
kunniga sitt förslag till chefen för ecklesiastikdepartementet. Förslaget kom-
m e r i sinom tid a t t utförligt presenteras i F o r n v ä n n e n .
A K T U E L L T
KYRKORESTAURERINGAR
I Morkarla kyrka i Uppland, som för närvarande restaureras, har fram- tagits en omfattande svit kalkmålningar från renässansen. Genom bl. a.
Rhezelius' »Monumenta Uplandica» veta vi, att målningarna ifråga äro ut- förda år 1584 av F>ik Nilsson från Gävle. De äro av synnerligen stort värde för kännedom om 1500-talets kyrkliga måleri i Svealand.
I Skäne hava under år 1955 några kyrkorestaureringar genomförts, vilka givit betydelsefulla resultat ur antikvarisk synpunkt. I Bollerups kyrka ha på långhusets valv blottats målningar, inskriftligt daterade 1476. Av särskilt intresse är, att bland målningarna ingå bilder av donatorerna, fru Barbara Brahe och hennes son Oluf Stigsen Krognos. — I Tosterups kyrka, byggd på 1590-talet visade det sig, att nordväggen härrör från en äldre kyrka. Här påträffades målningar av Vittskövle-gruppen. — På långhusets norra vägg i Norra Mellby kyrka har en märklig senromansk målning framtagits, vi- sande en symbolisk framställning av de sju livsåldrarna. — I Eueröds kyrka ha romanska målningar blottats i absiden och på triumfbågen.
RESTAURERING AV RIKSSALSTAKET PÄ GRIPSHOLM
När arkitekten Fredrik Lilljekvist i slutet av förra seklet restaurerade Gripsholm äteruppsattes i rikssalen ett ruttak från 1500-talet, som ansågs ursprungligen ha tillhört detta rum. Lilljekvist lät helt måla om taket i anslutning till originaldekoren, varvid färghällningen blev påtagligt för- vanskad. Att återställa de av Lilljekvist restaurerade gemaken i ett riktigare skick låter sig i allmänhet inte längre göra. Rikssalen utgör dock ett undan- tag. Här har man möjlighet att återvinna ett stycke äkta Vasatid. En början härtill har gjorts i vinter genom att påmålningarna från 1892 i rikssalsta- ket avlägsnats. Det dekorativa måleri som därvid blottats är fragmentariskt men i stället alltigenom äkta. Meningen är att så småningom befria även väggpanelerna från påmålningar, men härtill saknas ännu medel. — Kon- serveringsarbetet handhas av ateljé Alfred Nilson under ledning av konser- vator Bo Wildenstam samt bekostas av byggnadsstyrelsen.
INVENTERING AV ÄLDRE BROAR
På sommaren 1954 anslog Kungl. Väg- oeh vattenbyggnadsstyrelsen ett belopp om 20.000 kronor för en kulturhistorisk inventering av rikets lands- vägsbroar. Äldre sådana äro ju fasta fornlämningar. Utvecklingen under senare är har gjort det nödvändigt att allt oftare lämna tillstånd till rivning eller ombyggnad av äldre broar. Syftet med inventeringen var att ge möj- lighet till ett mer effektivt bedömande av broarnas kulturhistoriska värde.
Inventeringen, som utförts av filosofie kandidaten Hans Edestrand under riksantikvarieämbetets ledning, föreligger nu färdig. Trots att broarna i riket kunna räknas i tiotusental, har inventeringen i en första grupp endast
63
A K T U E L L T
u p p t a g i t 90 över hela landet fördelade b r o a r , vilka betecknats som omistliga.
I en a n d r a grupp ha 183 b r o a r u p p t a g i t s , vilka om än icke omistliga dock om möjligt böra b e v a r a s . Närmast skall m a n nu u n d e r s ö k a m ö j l i g h e t e r n a att få a l l m ä n n a medel till u n d e r h å l l främst av första gruppens b r o a r , även om de skulle u p p h ö r a att t j ä n a trafiken.
SKYDDSFÖRESKRIFTER
Under år 1955 hava skyddsföreskrifter j ä m l i k t lagen den 12 j u n i 1942 om skydd för k u l t u r h i s t o r i s k t m ä r k l i g a byggnader u t f ä r d a t s för följande byggnader och a n l ä g g n i n g a r : G l o m m e r s t r ä s k 2
32, en hembygdsgärd i Arvids- j a u r s socken, L a p p l a n d ; Lidingsbcrg, en s o m m a r n ö j e s h e r r g å r d på L i d i n g ö ; Norra Storgatan 9 i Hälsingborg, en vacker k o r s v i r k e s g å r d ; p o r t a l e n på P r ä s t g a t a n 78 i S t o c k h o l m ; Sporrekulla l
1i Glimåkra socken, S k å n e ; Råbe- iöf 26
1i F j ä l k e s t a d s socken, S k å n e ; bondgården Vike ! • i Höge socken på G o t l a n d ; Strömbäcks f. d. glasbruk. Ström 4
i :, i Umeå socken, V ä s t e r b o t t e n ; det s.k. F i s k a r t o r p e t , Stcliag 15' i Stehags socken, S k ä n e ; bondgården Petes l
ui Hablingbo socken på G o t l a n d ; Skottsbergska gården i K a r l s h a m n ; klockaregårdcn (södra och v ä s t r a l ä n g o r n a ) i Knislinge socken, S k ä n e ; Sörby l
1u n d e r Gimmersta, J u l i t a socken, S ö d e r m a n l a n d , en liten gård av a l l m o g c k a r a k t ä r med alltigenom ålderdomliga b y g g n a d e r ; Korrö l
1och 1*
samt S t e n v a r m s h o l m 2
2, Linncryds och Älmeboda socknar, Småland, några gamla b r u k s b y g g n a d e r av olika slag.
TILLFÄLLIG UTSTÄLLNING
Ett av Bo Beskows fönster för Skara d o m k y r k a , b e n ä m n t Mariafönstret efter det d o m i n e r a n d e centralniotivet, Marie bebådelse, och avsett för kyr- k a n s södra tvärskeppsgavel, h a r u n d e r februari m å n a d u t s t ä l l t s i Historiska museets gotiska kor. Det skiljer sig betydligt från tidigare Skarafönster, även t e k n i s k t . Konstnären h a r s å l u n d a låtit det spccialbrända glasets färger e n s a m m a verka, u t a n d e t a l j t i l l s a t s e r genom s v a r l l o d s m å l n i n g och p a t i n e r i n g .
PERSONNOTISER
F r å n och med den 1 j a n u a r i 1956 h a r Skåne u p p d e l a t s i tvenne l a n d s - a n t i k v a r i e d i s t r i k t och cn ny l a n d s a n t i k v a r i c c x p e d i t i o n för K r i s t i a n s t a d s län h a r ö p p n a t s pä V. Storgatan 24—26 i K r i s t i a n s t a d . Såsom tf. l a n d s a n t i k v a r i e h a r från ocli med n ä m n d a d a t u m och tills vidare — dock längst till utgången av m a j m å n a d 1956 — f ö r o r d n a t s filosofie licentiaten Gunnel Sylvan, Häl- singborg.
L a n d s a n t i k v a r i e n i Göteborgs och liobus län filosofie licentiaten Claes
Claesson h a r beviljats avsked från och med utgången av m a j m å n a d 1956.
AKTUELLT
FBAN MUSEERNA
Vid det b r i t t i s k a statsbesöket i Stockholm ingick ett besök i Statens h i s t o r i s k a m u s e u m i det officiella programmet för den 9 j u n i . T i l l s a m m a n s med den svenske Konungen och p r i n s Bertil besågo s å l u n d a d r o t t n i n g Elizabeth och hertigen av E d i n b u r g h museet. Under ledning av r i k s a n t i k - varien och respektive avdclningsföreståndarc d e m o n s t r e r a d e s j ä r n å l d e r s a v - delningens vendel- och v i k i n g a t i d s u t s t ä l l n i n g a r , vikingatidens m y n t s k a t t e r samt medeltidsavdelningen, varvid inslagen av västliga k u l t u r f ö r b i n d e l s e r först och främst betonades. Till museets barockhall hade slutligen förlagts den ceremoni vid vilken Hans Maj it Konungen till d r o t t n i n g Elizabeth ö v e r l ä m n a d e ett ccremonisvärd från 1700-talet såsom gåva från den svenska
marinen.
Dr Harold P l e n d e r l e i t h , chef för D e p a r t m e n t of Research Laboratory vid British Museum, h a r hållit två föredrag u n d e r m a j m å n a d , det ena om Fakcs and Forgeries på i n b j u d a n av Svenska arkeologiska samfundet, det a n d r a om Some P r o b l e m s in the Conservation of Mctal Objects, på inbjudan av K. V i t t e r h e t s a k a d e m i e n och Ingeniörsvetcnskapsakademien.
Med anledning av dr Harold P l e n d e r l e i t h ' s föredrag om Fakes and For- geries ordnades i Statens h i s t o r i s k a m u s e u m en m i n d r e , tillfällig u t s t ä l l - ning av f ö r f a l s k n i n g a r och kopior, som ingå i Stockholms-museernas sam- lingar.
N a t i o n a l m u s e i avdelning för k o n s t h a n t v e r k h a r i sin helhet ö p p n a t s efter cn n ä r a nog fullständig n y d a n i n g . Denna h a r i första hand möjliggjorts genom en d o n a t i o n från Knut och Alice Wallenbcrgs Stiftelse. De s k ä n k t a medlen ha a n v ä n t s till en komplett förnyelse av de huvudsakligen från 1885 s t a m m a n d e m o n t r a r n a . De nya ha u t e x p e r i m e n t e r a t s inom museet.
Sveriges m o d e r n a s t e museibyggnad. Länsmuseet i Jönköping, uppförd efter r i t n i n g a r av a r k i t e k t e n Gustaf Lettström, invigdes den 6 j u n i av r i k s a n t i k v a r i e n Bengt T h o r d e m a n . Byggnadskostnaderna belöpa sig till 1.900.000 kronor, och s a m l i n g a r n a hava o r d n a t s u n d e r ledning av lands- a n t i k v a r i e n G u n n a r S v a h n s t r ö m .
TEXT1LKONSEBVEBINGAR
Ett av den nordiska medeltidens viktigaste textila m o n u m e n t befinner sig för n ä r v a r a n d e inom Statens historiska m u s e u m s väggar, nämligen den serie på fem vävnader, som sammanfogad lill ett täcke 1910 anträffades
158
A K T U E L L T
i en bod invid överhogdals k y r k a . V ä v n a d e r n a , som i n l å n a t s för u n d e r s ö k - ning, visade sig vara i stort behov av konservering, v a r j ä m t e även den h i t t i l l s v a r a n d e monteringen och de gamla m o n t r a r n a l ä m n a d e en del övrigt a t t önska. Eftersom föremålen löpte allvarlig fara att förstöras och Öster- sunds m u s e u m icke ansett sig k u n n a skaffa tillräckliga medel till nöd- vändiga åtgärder, h a r r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t påtagit sig att svara för huvud- parten av k o s t n a d e r n a för dessa. Före å t e r s ä n d a n d e t till Östersund hava de e n a s t å e n d e d y r g r i p a r n a u n d e r cn kort tid u t s t ä l l t s i Statens historiska m u s e u m fillika med några a n d r a besläktade textilier, en del i n l å n a d e från Nordiska museet.
Vid Statens historiska m u s e u m s t e x t i l k o n s c r v e r i n g s a n s t a l t h a r konser- vering av följande m ä r k l i g a r e föremål nyligen a v s l u t a t s , n ä m l i g e n : en h i t - tills opublicerad m ä s s h a k e frän Ljusdals kyrka av synnerligen praktfull italiensk b r o k a d s a m m e t med ett infällt kors med en J e s s e r o t - f r a m s t ä l l n i n g av högsta kvalitet, tyskt arbete frän 1400-talets andra h ä l f t ; en helt orörd korkåpa från Rone kyrka, Gotland, av italiensk s. k. t a r m g u l d b r o k a d från tidigt 1400-tal; ett p a r stora, sällsynt praktfulla ryska fanor med rika figur- kompositioner, tillhöriga Svenska statens trofésamling. Vidare kan n ä m n a s en tidigare u n d e r året avslutad konservering av gravtextilier från Trond- heims d o m k y r k a , vilken givit anledning till u f e x p e r i m e n t c r a n d e t av en ny p r e p a i e r i n g s m c t o d , som k o m m e r att redovisas i en särskild artikel.
KYRKORESTAURERINGAR
Under pågående r e s t a u r e r i n g av llylletoftn kyrka i S m å l a n d h a r anträf- fats en märklig relief av huggen sten. Reliefen, som s e k u n d ä r t i n m u r a t s i en medeltida portal pä långhusets sydsida, framställer ärkeängeln Mikael och torde k u n n a d a t e r a s till 1100-talets slut eller omkring 1200. Stilistiskt sett står den n ä r a m ä s t e r Toves arbeten i Skåne. Under k y r k a n s a l t a r e h a r a n t r ä f f a t s en stock med inristade r u n o r — futharken fem gånger u p p r e p a d . I Norra Ljunga k y r k a i Småland h a r nyligen efter p l a n e r av arkitekten K. Martin Westerberg cn betydelsefull r e s t a u r e r i n g genomförts. I det inre h a r den medeltida a r k i t e k t u r e n åter k o m m i t till full r ä t t , och på a l t a r - ringen, predikstolen, b ä n k a r n a och l ä k t a r b a r r i ä r e r n a ha m å l n i n g a r av P e r Hörberg från 1770-talet framtagits. Utvändigt b a r man b l o t t a t dekorativa m å l n i n g a r , som följa t a k l i s t e n . Konserveringsarbetena ha u t f ö r t s av konser- vatorn Sven W a h l g r e n , J ö n k ö p i n g .
H ä r n e v i kyrku i Uppland med sina kända A l b e r l u s - m å l n i n g a r står sedan någon tid u n d e r r e s t a u r e r i n g efter p l a n e r av arkitekten E i n a r Lundberg.
Härvid rengöras valvens aldrig övcrkalkadc m å l n i n g a r och f r a m t a g a s väg-
g a r n a s . Dessa arbeten u t f ö r a s av konservatorn Sven Carlsson, Gimo. Ett väl
bevarat, fristående medeltida a l t a r e och samtliga u r s p r u n g l i g a fönster i
koret hava a n t r ä f f a t s . Säkerligen kominer k y r k a n att efter restaureringen
framstå som en av de märkligaste medeltida l a n d s k y r k o r n a i Uppland.
A K T U E L L T
VÄRD OCH UNDERHÄLL AV FORNMINNEN
På Visingsö återupptogs den 16 m a j i s t ä n d s ä t t n i n g e n av vallgravssyste- niet kring Visingsborg. Arbetena bedrivas med vapenfria värnpliktiga u n d e r ledning av l a n d s a n t i k v a r i e n G u n n a r S v a h n s t r ö m i J ö n k ö p i n g . Man r ä k n a r med att å t e r s t ä l l a n d e t av vallgravssystemet skall bliva helt genomfört i och med avslutandet av nu pågående a r b e t e n .
INVENTERINGAR
F o r n m i n n e s i n v e n t e r i n g e n för den ekonomiska k a r t a n påbörjades u n d e r senare hälften av m a j m å n a d . Den o m f a t t a r u n d e r året ca 100 kvmil, för- delade på Örebro, S ö d e r m a n l a n d s , Gävleborgs och Västerbottens l ä n .
F ä l t a r b e t e n a i s a m b a n d med sjöregleringar och kraftverksbyggen påbör- j a d e s i slutet av m a j m å n a d . Arbetena äro i år förlagd* till hl. a. Klarälven, Ljungan, Umc älv och Malgomajområdet.
UTGRÄVNINGAR
F o r n m i n n e s a v d e l n i n g e n påbörjade i mitten av m a j m å n a d ytterligare u t - g r ä v n i n g a r på Högomgruvfällel u t a n f ö r Sundsvall. Undersökningen, som om- fattar cn av de stora högarna, h a r även denna gång möjliggjorts tack vare r å d m a n G. Veländers i Sundsvall stora frikostighet. Ledare för undersök- ningen är fil. lic. Margareta Biörnstad.
SKANDINAVISKA MISEIFÖKBUNDETS MÖTE
Skundinuviska museiförbundels möte ägde r u m i Göteborg u n d e r tiden 7—11 j u n i . Mötet var organiserat genom förbundets svenska sektion. Tvenne ä m n e n av mer a l l m ä n betydelse diskuterades, nämligen förfalskningar och gemensam museiufbildning, bägge i a n s l u t n i n g till föredrag, av Thor Kiel- land och Agnes Geijer respektive Gösta Selling. Av sevärdheter inom staden eller i dess n ä r h e t tilldrogo sig Gunnebo slott och den n y r e s t a u r e r a d c stat- våningen i Chalmerska huset särskilt i n t r e s s e ; bägge d e m o n s t r e r a d e s av Göran Axel-Nilsson. Efter det egentliga mötets a v s l u t a n d e ordnades tvenne längre utflykter, den ena till Bohuslän och den a n d r a till Västergötland.
UK»
AKTUELLT
BYGGNADSMINNESUTREDNINGENS BETÄNKANDE ÖVERLÄMNAT Byggnadsminnesutrcdningen överlämnade den 4 september 1956 genom sin ordförande f. d. landshövdingen Gustaf Andersson till justitieministern sitt betänkande med förslag om ökat skydd för kulturhistoriskt märkliga bygg- nader. Utredningen föreslår en ny lag om byggnadsminnen och rekommen- derar en rad praktiska och ekonomiska åtgärder i syfte att underlätta vår- den av våra värdefulla gamla byggnader av skilda slag. Fornvännen har för avsikt att närmare presentera utredningens förslag i annat sammanhang.
GRÄVN1NGAB OCH FYND
I Söndrums socken, Halland, har påträffats ett depåfynd från yngre sten- åldern bestående av en tunnackig, slipad flintyxa och fem större spånknivar.
•—• I Holms socken, Halland, har cn bronsåldershög med centralgrav och sekundärgravar undersökts. — I Grimeton» socken, Halland, har en gravhög frän folkvandringstid undersökts. I en större stenring fanns ett röse och under detta brandlager med föremål av järn, brons och silver.
På innersta borggården i Nyköpingshus har i lyllnadsjord hittats en sammanknycklad guldring av renässanstyp med en inskrift vars initialer (13 stycken) ristats på ringen. Inskriften har ännu ej kunnat tolkas.
RESTAURERING AV KYRKOR
I samband med pågående restaurering av Torsås kyrka i Smaland ha vid av riksantikvarieämbetet och landsantikvarien i Kalmar utförda undersök- ningar under golvet påträffats rester av en kyrka, som sannolikt uppförts vid 1200-talets mitt. Denna kyrka har haft tjocka murar och inbyggd absid, anordningar som äro karakteristiska för Kalmar-traktens och Ölands befästa kyrkor. Av stort intresse äro också resterna av en gravkammare i skiftes- verk, sannolikt byggd omkring år 1300.
S:t Lars kyrka i Linköping står under restaurering. Härvid har man grävt fram mycket omfattande rester av en kyrka från 1100-talet. Resterna äro av synnerligen stort intresse och komma utan tvivel att kasta ny belysning över Linköpings äldsta historia. Ett flertal delar av s.k. Eskilstuna kistor — några med runinskrifter och färgspår — hava påträffats, liksom också fullständigt bevarade träkistor från 1100-talet.
I samband med restaurering av Tjällmo kyrka i Östergötland har värde-
fulla rön gjorts rörande kyrkans byggnadshistoria. Kyrkan var ursprung-
ligen betydligt bredare än nu och antagligen som S:t Lars kyrka i Söder-
köping uppdelad i tre skepp med tunnvalv i mittskeppet och plana tak i
sidoskeppen. I samband med valvslagning under 1400-talet fick långhuset
A K T U E L L T
sin nuvarande bredd och dekorerades väggarna med målningar. Särskilt väl bevarad är en framställning av Nådastolen på östra väggen.
I Vårdinge kyrka i Södermanland kvarstår ett medeltida valv. Vid en just påbörjad restaurering av kyrkan har i detta valv hittats medeltida kalkmålningar från 1400-talets senare hälft.
Ripsa kyrka 3 mil N om Nyköping har visat sig vara målad med röda dekorationer på den utvändiga putsen, utförda i olika etapper under tiden 1609—1619: hörnkjedjor, fönsteromramningar och markering av taklisten.
Målningarna komina att återställas. I samband med restaureringen har även upptäckts, att tornet pä kyrkan till större delen är romanskt i stället för, som man tidigare förmodat, uppbyggt är 1609, då det endast påbyggdes.
Vid restaureringsarbeten i Trefaldighetskyrkan i Uppsala ha fragment av kyrkans kalkmålningar under medeltiden återfunnits: i valven partier av den vegetativa ornamentik, som omgivit valvstrålarna under 1300-talet, och på kyrkans väggar, framförallt i mittskeppet, partier av bildscener från 1400-talets senare del. Det har kunnat konstateras att före 1400-talet mitt- skeppets väggar stått i rent tegelmurverk med målade fogar.
Vid yttre restaureringsarbeten vid Bälinge kyrka i Uppland ha två förut okända, höggotiskt profilerade tcgelportaler på kyrkans norra och södra sidor i västligaste traven frilagts. Vid 1938 års restaurering påträffades även en portal på kortravéns sydsida. Kyrkan har under medeltiden sälunda haft minst tre portaler, vilket är ovanligt i Uppland. I kyrkans korvägg ha fragment av en runsten frilagts.
Tösse gamla kyrka i Dalsland, vilken övergavs då den nuvarande kyrkan byggdes i början av 1800-talet och som sedan flera år stått under restau- rering, är nu återställd till det yttre. Det värdefulla resultatet har möjlig- gjorts genom det målmedvetna arbete som Kommittén för Tösse gamla kyrkas restaurering nedlagt. Kommittén ser nu som sin närmaste uppgift att även försätta interiören i värdigt skick.
VIKTIGA RÖN RÖRANDE VADSTENA KLOSTER
Sedan Birgittas sjukhus nu helt lämnat Vadstena nunnekloster, har Bir- gittastiftelsen fått dispositionsrätt till byggnaderna och i dem igångsatt omfattande restaureringsarbeten. I den norra längan ha därvid under tjocka putslager anträffats medeltida byggnadspartier 1 långt större utsträckning än man vågat räkna med. Sålunda härröra de i bottenvåningens västra del befintliga dubbla raderna av arkadbågar från klostrets byggnadstid. I samma längas övre våning är den under 1500-talet sekundärt genomförda cellin- delningen i dormitoriet till stora delar bevarad och trots senare tiders för- ändringar möjlig att fullständigt rekonstruera.
ÄLDRE BYGGNADSLÄMNINGAR
Vid restaureringsarbeten i »kryptan» under den Värmlands nation till-
höriga s. k. Söderbomska gården, belägen strax öster om Trefaldighets-
223
A K T U E L L T
k y r k a n i Uppsala, h a r g r u n d m u r v e r k till det u r s p r u n g l i g a medeltida h u s e t å t e r f u n n i t s . Detta hus h a r vänt sin v ä s t r a gavel mot gatan, den s. k. Kungs- högsgatan, nedanför T r e f a l d i g h c t s k y r k a n . När sedermera medcltidshuset revs h a r m a n a n v ä n t »kryptan» som k ä l l a r v å n i n g .
Under schaktningsarbcten för d r ä n e r i n g av borggården på Tullgarns slott ha b e t y d a n d e g r u n d m u r a r t i l l h ö r a n d e en äldre slottsanläggning p å t r ä f f a t s . De äldsta p a r t i e r n a torde h ä r r ö r a från 1500-talets senare hälft. Dessa ha senare infogats i och utbyggts till en fyrlängad anläggning, vilken i det n ä r m a s t e b ö r ha m o t s v a r a t den borg som finnes avbildad i »Suecia a n t i q u a » . G r u n d m u r a r n a ge vid h a n d e n , att den äldre anläggningen e h u r u belägen pä s a m m a p l a t s som det n u v a r a n d e på 1720-talet uppförda slottet icke legat i fullt s a m m a väderstreck som d e t t a .
I H a l m s t a d ha på nägra olika platser rester av s t a d s m u r e n a n t r ä f f a t s . L ä m n i n g a r efter ö s t e r p o r t ha frilagts.
RESTAURERING AV VÄSTRA SMEDBYN
Med stöd av anslag från Kungafonden och från enskilt håll h a r Värm- l a n d s m u s e u m u n d e r åren 1956—57 k u n n a t r e s t a u r e r a en märklig 1700- t a l s a n l ä g g n i n g i dess ägo, nämligen Västra Smedbyn i Kila socken. Gården, som är byggd 1762—64, o m f a t t a r en t i m r a d manbyggnad i en våning samt två p a r framförliggande flyglar, u t g ö r a n d e den centrala delen av en axial anläggning av k a r o l i n s k t y p oeh vackert belägen i u r s p r u n g l i g m i l j ö . Huvud- byggnadens alla r u m liksom ena flygelns äro försedda med d e k o r a t i v a m å l - n i n g a r från byggnadstiden. I m a n b y g g n a d e n s stora sal utgöras de av en svit med bibliska motiv och i s m å r u m m e n av vackra b l o m s t e r m å l n i n g a r i klar rokoko. F ö r s t u g a n är dekorerad förutom med byggherrens, Bengt von Ech- stedts, vapen av m å l n i n g a r direkt på väggen med pastorala motiv samt dess- u t o m med ett p a r d ö r r v a k t a r f i g u r e r , klädda som soldater i cn u n i f o r m av 1765 å r s modell. Gården h a r sitt stora intresse framförallt såsom det enda mera fullständiga exemplet i landskapet på byggnads- och inredningsskicket före den klassiska b r u k s t i d e n o m k r i n g 1800, vars stil j u eljest d o m i n e r a r Värm- l a n d s h e r r g å r d s - och allmogebebyggelse. Arbetet b e r ä k n a s k u n n a a v s l u t a s u n d e r året och gården öppnas för a l l m ä n h e t e n n ä s t k o m m a n d e år.
NYTT MUSEUM I KRISTINEHAMN
De s a m l i n g a r r ö r a n d e K r i s t i n e h a m n s äldre historia m. tn., vilka tidigare
haft sin p l a t s på läroverket men som u n d e r senaste åren varit nedpackade,
ha nu åter blivit u p p s t ä l l d a i en p e r m a n e n t museilokal i stadens nya n ä m n d -
och b i b l i o t c k s h u s . Det u t s t ä l l d a m a t e r i a l e t o m f a t t a r huvudsakligen för-
h i s t o r i s k a fynd frän K r i s t i n c h a m n s t r a k t e n , k a r t o r och a n n a t b i l d m a t e r i a l ,
visande stadens utveckling, föremål r ö r a n d e h a n t v e r k , handel och sjöfart,
skola och b r a n d v ä s e n samt d e s s u t o m ett visst u r v a l av k o n s t h a n t v e r k från
ä l d r e tid. Museet h a r u t f o r m a t s efter m o d e r n a principer, och arbetet h a r
h a n d h a f t s av fil. k a n d . Sofia Danielsson, Lund.
AKTUELLT
INVENTEBINGAB
B i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s f o r n m i n n e s a v d e l n i n g h a r u n d e r år 1956 u t f ö r t f o r n m i n n e s i n v e n t e r i n g a r för den ekonomiska k a r t a n inom Örebro, S ö d e r m a n - l a n d s , Gävleborgs och Västerbottens l ä n . De inventerade o m r å d e n a , v i l k a s areal u p p g å r till ca 81 kvmil, utgöras av mellersta delen av Örebro län, nordvästligaste delen av S ö d e r m a n l a n d , nordöstligaste delen av Hälsingland samt Byske socken i Västerbotten. — B i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t h a r u n d e r 1956 fortsatt de k u l t u r h i s t o r i s k a u n d e r s ö k n i n g a r n a i s a m b a n d med sjöregleringar och kraftuerksbyggen. F ö l j a n d e o m r å d e n ha genomgåtts i Lule ä l v : P o r s i ; Skellefte ä l v : F i n n f o r s ; Ume ä l v : Gardiken och S t o r n o r r f o r s ; Äsele ä l v : M a l g o m a j ; Ä n g e r m a n ä l v e n : L å n g b j ö r n ; I n d a l s ä l v e n : J ä r k v i s s l e ; L j u n g a n : Edeforscn; L j u s n a n — V o x n a n : Lössen, Lofssjön, Fågelsjön, F l ä s t a s j ö n och V ä x s j ö n ; D a l ä l v e n : Trängslet och H o r r m u n d s j ö n ; K l a r ä l v e n : Höljes, Kind- sjöarna och St. H å n ; K ö l a ä l v e n : Hugn och B ä n k e n ; Ä m å l s å n : Hanefors och Kallskoga; L a g a n : K v a r n a h o l m . Vid Malgomaj ha u t g r ä v n i n g a r p å b ö r j a t s av ett 30-tal s t e n å l d e r s b o p l a t s e r . Vid Lössen h a r b l . a. ett gravfält om 40 g r a v a r u n d e r s ö k t s .
GBÄVNINGAB OCH FYND
Vid Lilla Vi i D j u r s d a l a socken, S m å l a n d , h a de 1955 påbörjade u n d e r - s ö k n i n g a r n a slutförts. Bl. a. u n d e r s ö k t e s tre övcrodlade b r a n d g r a v a r med fynd av bältebeslag, doppsko av b r o n s till cn svärdsskida, p ä r l o r av glasfluss och cn nyckel av b r o n s med s y m m e t r i s k t a x .
Vid Botestorp Nggård i Misterhult socken, S m å l a n d , h a r en omläggning av riksväg 4 föranlett u n d e r s ö k n i n g och b o r t t a g a n d e av ett större röse med b r ä t t e . Boset täckte en b r a n d g r a v . F ö r u t o m b r ä n d a ben innehöll b r a n d - lagret k r u k s k ä r v o r av grovt gods och t r e m y n n i n g s b i t a r av ett k ä r l av finare gods. U n d e r s ö k n i n g a r n a ha utförts av a m a n u e n s K. G. Petersson.
Under a u g u s t i — s e p t e m b e r 1956 u n d e r s ö k t e s r e s t e r n a av ett av g r u s t ä k t skadat gravfält vid Överstad Källgård 3 ' , Askeby socken, Östergötland. Om- rådet b e r ä k n a d e s vid 1947 års inventering omfatta ett 30-tal f o r n l ä m n i n g a r . Av dessa å t c r f u n n o s vid u n d e r s ö k n i n g e n blott 11, m e d a n resten förstörts vid a v b a n i n g för g r u s t ä k t . F y r a av de å t e r s t å e n d e f o r n l ä m n i n g a r n a bestodo av jordfria s t e n s ä t t n i n g a r . Dessa a n l ä g g n i n g a r l ä m n a d e inga d a t e r a n d e fynd.
Vidare funnos fem högar, varav en m ä t t e 21 m i diam., med j o r d b l a n d a d e
302
A K T U E L L T
kärnrösen, ovan kraftiga brandlager med stora kvantiteter brända ben av djur och människa samt föremål från vendeltid och övergången till vikingatid.
Under den största högen fanns en skelettgrav från romersk järnålder. Under- sökningen utfördes under ledning av amanuensen Ulla Silvén.
Vid sommarens utgrävningar på Lillön, Ekerö socken, frampreparerades ytterligare husanläggningar, som delvis överlagrade varandra. Här kan bl. a.
nämnas en verkstadsplats eller smedja med flera stora härdar ingrävda i backen och fynd av halvfabrikat, deglar, brons- och järnbarrer samt rikligt med slaggklumpar. Ett i nordisk fyndmiljö mera särpräglat fynd var en liten nordindisk buddhabild av brons, som påträffades alldeles intill en härd. Även årets grävningar ha letts av förste antikvarie W. Holmquist.
I samband med markcxploatering för nya Norrtäljevägen, delen Dandc- ryds kyrka—Boscnkälla, har under tiden maj—september 1956 undersökts och borttagits graufälten Täbyinu.-nr 138 och återstående del av Täbg- inu.-nr 140, inalles ett 60-tal fornlämningar från äldre och yngre vikingatid.
Undersökningarna, som helt bekostats av Vägförvaltningcn i Stockholms län, ha stått under ledning av antikvarie A. G. Nordström.
Vid Brista i Norrsunda socken, pågår sedan sommaren en omfattande undersökning av ett gravfält, som mäste borttagas på grund av omläggningen av riksväg 13, delen Stockholm—Uppsala. Gravarna — av vilka ca 150 undersökts — bestå av stensättningar och äro frän den yngre järnåldern.
Undersökningen, som icke torde kunna slutföras i är, ledes av antikvarie Bengt Schönbäck.
På Högom-gravfältet utanför Sundsvall har riksantikvarieämbetets forn- minnesavdelning under den gångna sommaren undersökt ytterligare en av gravfältets fyra storhögar. Initiativtagare till undersökningen var rådman Gustaf Veländer, som även bekostat densamma. Den undersökta högen var ca 40 m i diam. och över 5 m hög. Huvudgraven i högen visade sig vara en brandgrav. De brända benen hade lagts i cn näverklädd järnkittel, som placerats centralt i högen, ca 1 m ovanför botten. Förutom denna kittelgrav fanns ca 1 m under högtoppen en annan brandgrav med brända ben, delar av en benkam med fodral, cn bennål, en bensked m. m. Av större intresse än dessa brandgravar, som kunna dateras till folkvandringstid, voro emeller- tid de spår efter årderplöjning, som påträffades under själva gravhögen.
Under årderspåren funnos rester av ett hus, vars lergolv blivit utplöjt vid
den förhistoriska plöjningen. Bevarade stolphål visa att huset haft stolp-
buret tak. I flera stolphål funnos ännu rester av förkolnade stockar. Inga
daterande fynd gjordes i huset eller lagret med årderspår. Den enda tids-
bestämning, som kan göras, är således att dessa företeelser äro äldre än
de påträffade brandgravarna. — Vid undersökningen och återställandet av
högen, som innehöll ca 3.000 m
3fyllning, användes en 8-tons Caterpillar
bandtraktor med ställbart blad. Förutom en stor tidsbesparing medförde
detta även en avsevärd reducering av kostnaderna för undersökningen.
A K T U E L L T
På Ngköpingshus har man i golvet i slottets bagarstuga funnit cn kar- tusch av kalksten med hertig Karls och hertiginnan Marias initialer •—
C D S och M P S. Kartuschen måste anses vara det vackraste stenhuggeri- arbetet, som hittills anträffats inom ruinen.
KONSERVERINGARNA AV BUINEB
I våras inträffade ett elakt ras i Sit Olofs ruin i Sigtuna. Ett stycke av östra korgavelns innerfasad störtade ned, varefter ruinen måste hållas av- spärrad. Det nedfallna fasadpartiet är nu åter uppmurat.
Under den stora arbetslöshetskrisen på 1930-talet ställdes betydande be- lopp till riksantikvarieämbetets förfogande för konserveringsarbeten på Visby ruiner, att bedrivas såsom statliga beredskapsarbeten. Sedan dess har ämbetet saknat möjligheter till en större samlad insats vid vården av ruinerna i Visby. Genom en donation för ändamålet — ställd till lands- antikvariens förfogande — samt ökade anslag av Visby stad har emellertid i år mera omfattande konscrveringsarbclcn kunnat genomföras på S:t Olofs och S:ta Karins ruiner. Särskilt den sistnämnda befann sig i ett riskabelt tillstånd. Det höga västra gavelröstet lutade betänkligt oeh har därför för- ankrats. Alla murkrön ha tätats och fasaderna fogstrukits.
Å kyrkoruin på Vikbolandet har länge varit ett sorgebarn för vår kultur- minnesvård. För att trygga dess bestånd krävas betydande insatser av pen- ningmedel. Biksantikvarieämhetet har icke förrän i år haft möjlighet att anslå några medel för konservering av denne ruin. Tills vidare ha de båda gavlarna provisoriskt stöttats upp, enligt anvisningar av byggnadsingenjören Simon Brådhe, Stockholm. I vår skall det egentliga konservcringsarbetet igångsättas.
RESTAURERING AV KYRKOR
En ovanligt segsliten restaureringsfråga har nu bringats ett stort steg närmare sin lösning. Det gäller iståndsättningen av Skånela stora och ståt- liga romanska östtornskyrka i Uppland. Församlingen, som endast räknar ca 400 medlemmar, har tagit verkliga krafttag och visat prov på cn stor- slagen offervilja för att rädda sin kyrka ur det djupa förfall vari den råkat.
Ansträngningarna ha dock inte räckt till för att bringa restaureringen till en avslutning. Under lång tid ha arbetena legat nere och kyrkan invändigt stått i halvfärdigt skick. Sedan riksantikvarieämbetet kunnat disponera 40.000 kronor av statsmedel för ändamålet och betydande bidrag och penning- gåvor från privat häll influtit, ha arbetena kunnat återupptagas och under våren beräknas kyrkan kunna provisoriskt tagas i bruk. Ännu återstå dock viktiga arbeten att uträtta, innan kyrkan står färdig. Framställning om ytterligare statsanslag för dessa arbeten har ingivits av riksantikvarie- ämbetet.
304
A K T U E L L T
I Hyltinge k y r k a i S ö d e r m a n l a n d , som r e s t a u r e r a t s u n d e r den gångna hösten, h a r m a n p å t r ä f f a t m å l n i n g a r från 1640-talet av den m å l a r e , som dekorerat Tovastugan från Ripsa socken och Flens k y r k a .
RESTAURERING AV PROFANA BYGGNADEB
Mälsåkers slott h a r n u m e r a enligt beslut av riksdagen övertagits av Kronan och s t ä l l t s u n d e r r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s förvaltning. Sedan de tidigare för slottets u t v ä n d i g a r e s t a u r e r i n g anvisade statsanslagen om t i l l - hopa 136.500 kronor f ö r b r u k a t s , fortsätta a r b e t e n a för medel, som från olika häll, främst S ö d e r m a n l a n d s läns landsting, ställts till Mälsåkcrsutrcdningens förfogande. Slottets y t t r e är nu i h u v u d s a k å t e r s t ä l l t , bortsett från fönstren, vilka a l l t j ä m t m å s t e h å l l a s förspikade med luckor. För n ä r v a r a n d e pågå arbeten på den stora t e r r a s s e n åt sjösidan med dess d u b b e l a r m a d e t r a p p a . Det är meningen a t t i den nu a k t u e l l a r e s t a u r e r i n g s k a m p a n j e n i s t å n d s ä t t a även kyrksalen och b o t t e n v å n i n g e n s vestibul. Arkitekt för r e s t a u r e r i n g e n är K.-E. H j a l m a r s s o n , Stockholm, e n t r e p r e n ö r byggnadsfirman E. F. B o n t h r o n , I p p s a l a .
Vid den år 1910 avslutade r e s t a u r e r i n g e n av S t r ä n g n ä s d o m k y r k a place- rades k y r k a n s stora skulpterade S i t Eriksbild i koromgången på en sådan höjd (ca 10 m över golvet) att det blev p r a k t i s k t taget omöjligt att studera den. I d e n n a tidskrift år 1953, s. 97, ansåg sig Bune Norberg k u n n a hävda att Eriksbilden var utförd av Bernt Notke u n d e r dennes Stockholmstid, t r o - ligen 1487, dä S:t Eriks kor invigdes av biskop Kort Bogge. I s a m b a n d med pågående o m f a t t a n d e konscrveringsarbeten i d o m k y r k a n , utförda av Alfred Nilsons ateljé, h a r S:t Eriksbilden blivit nedtagen, rengjord och konserverad och kominer att placeras på lämpligare p l a t s . Det h a r nu k u n n a t k o n s t a t e r a s , att a t t r i b u t i o n e n i n g a l u n d a var förhastad och att denna s k u l p t u r är ett av de värdefullaste konstverken från senmedeltiden i vårt land. En utförlig presentation av konstverket förbereds av Bune Norberg.
KONSERVERINGAR AV MEDELTIDA SKULPTURVERK
En översyn av a l t a r s k å p e n i S t r ä n g n ä s d o m k y r k a h a r nyligen a v s l u t a t s .
Kungl. Maj :t h a r anslagit 30.000 k r o n o r för arbetet, vilket utförts av ateljé
Alfred Nilson u n d e r ledning av k o n s e r v a t o r Bo W i l d c n s t a m och u n d e r kon-
troll av r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t , Skadorna pä de ovanligt väl bevarade a l t a r -
skåpen voro visserligen i varje särskilt fall r ä t t små men dock genom sin
t a l r i k a förekomst s a m m a n l a g t av betydande o m f a t t n i n g . De verkställda åt-
gärderna voro u t a n tvivel nödvändiga till f ö r h i n d r a n d e av allvarligare
skador. D o m k y r k a n fick är 1951 ett nytt u p p v ä r n i n i n g s s y s t e m och försägs
d ä r j ä m t e med i n n a n f ö n s t e r . Sannolikt är det den av den effektivare u p p -
v ä r m n i n g e n följande h å r d a r e u t t o r k n i n g e n av t r ä v i r k e t i a l t a r s k å p e n som
vållat de skador som nu a v h j ä l p t s . , • ..
A K T U E L L T
I R u m s k u l l a k y r k a h a r på r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s bekostnad och genom k o n s e r v a t o r Sven W a h l g r e n , J ö n k ö p i n g , företagits en u n d e r s ö k n i n g för att u t r ö n a h u r u v i d a m å l n i n g a r n a på d ö r r a r n a till k y r k a n s medeltida a l t a r s k å p (frän omkr. 1480) funnos bevarade. D ö r r a r n a ha i s a m b a n d med en h å r d - h ä n t renovering och omgestaltning av skåpet är 1904 fastspikats mot korets östvägg med den m å l a d e sidan inåt. Det visade sig att båda d ö r r a r n a s m å l n i n g a r , föreställande S :t Erik och S:t Olov, voro bevarade och att de lidit endast obetydliga skador genom 1904 års arbeten. De visade sig också, såsom Bune Norberg tidigare velat göra troligt, vara av hög kvalitet och k a r a k t e r i s t i s k a för den kände m å l a r e n och skulptören J o h a n n e s Stenrat i Lubeck, verksam från o m k r . 1455 till sin död 1484. Därmed ha m å l n i n g a r n a ett stort k o n s t h i s t o r i s k t värde, eftersom bevarade m å l n i n g a r av denne konst- n ä r endast äro k ä n d a — och detta i ofullständigt skick — pä ett litet helgonskåp i K r å k s m å l a k y r k a .
TEXTILKONSERVEBINGAR
I Uppsala d o m k y r k a s s k r u d k a m m a r e h a r sedan länge förvarats cn bok- d y n a av rött siden, på vars b å d a sidor funnos otydliga rester av figurbro- dcrier. Då det fanns anledning förmoda, att b r o d e r i e r n a voro b ä t t r e be- varade på b a k s i d o r n a , ha dessa nu tagits isär och rengjorts. Tvenne figur- kompositioner av högsta klass ha härigenom f r a m k o m m i t . Huvudmotivet i den ena är Födelsen, i den a n d r a Tre k o n u n g a r s tillbedjan. Båda styckena äro i n r a m a d e av en r a n k b ä r d , vilket f ö r h å l l a n d e tillika med m å t t e n , 34 X 66 cm, tyder på att de ursprungligen t j ä n a t som s.k. p a r u r a e pä cn alba, förmodligen den som b u r i t s samtidigt med den röda k å p a n i skrud- k a m m a r e n . Genom Andreas L i n d b l o m s ingående bevisföring h a r j u denna länge b e t r a k t a t s som ett franskt arbete, från o m k r . 1250—1275. Samma u r s p r u n g syntes j u sannolikt även för de halvt u t p l å n a d e flgurscencrna på b o k d y n a n men först nu f r a m s t å r denna a t t r i b u t i o n som säker.
FRÄN MUSEERNA
Örebro Läns Hembygdsförbund firade den 30 september sitt 100-års j u b i l e u m med instiftande och u t d e l a n d e av cn Djurkloo-medalj till m i n n e av förbundets stiftare. Medaljutdelningen f ö r r ä t t a d e s av H. M. Konungen.
I s a m b a n d med festligheterna hade igångsatts cn j u b i l e u m s i n s a m l i n g , som vid ö v e r l ä m n a n d e t den 30 september uppsteg till 265.000 kronor. Medlen äro avsedda för museets nybyggnad. — I s a m b a n d med jubileet öppnades en stor heraldisk u t s t ä l l n i n g .
Sundsvalls m u s e u m invigdes den 19 oktober 1956. Direktör Axel E n s t r ö m
h ä l s n i n g s t a l a d e och invigningen f ö r r ä t t a d e s av landshövding E. A. W e s s t r ö m .
För V i t t e r h e t s a k a d e m i e n , R i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t och Statens h i s t o r i s k a m u -
seum t a l a d e f. r i k s a n t i k v a r i e n Sigurd C u r m a n . Museet, som är t i l l k o m m e t
306
A K T U E L L T
