• No results found

Aktuellt http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1959_aktuellt Fornvännen 1959, s. 59-62, 155-159, 218-222, 302-306 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Aktuellt http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1959_aktuellt Fornvännen 1959, s. 59-62, 155-159, 218-222, 302-306 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Aktuellt

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1959_aktuellt

Fornvännen 1959, s. 59-62, 155-159, 218-222, 302-306

Ingår i: samla.raa.se

(2)

L I T T E R A T U R O C H K R I T I K

J a , det ä r lätt att säga för d e n som inte h a r något ansvar vid sitt ställ- ningstagande. G r a v m o n u m e n t och altaruppsatser från 1600-talet h a r h a n ett gotl öga till. De förra iir »smaklösheter» och »ett nödvändigt ont», och de senare ä r saudstenskolosser s o m m a n borde »lämpa ut» u r k y r k o r n a . H ä r tycks förf. ha fastnat i den vaneföreställning, som h a n själv eljest rea- g e r a r mot, alt m e d d t i d s k o n s l v e r k e n ä r värdefullare ä n vad som följer senare.

1 fräga o m den konstnärliga kvaliteten ä r det väl mestadels så, m e n 1600- t a l d s tillsatser b ä r s ofta u p p av en uttrycksfull och äkta naivitet, som h a r ett värde vilket säkerligen allt m e r k o m m e r att u p p s k a t t a s . Man gläder sig emellertid ät att förf. ständigt vill i n p r ä n t a att endast det bästa ä r gott nog i k y r k o r n a . Detta borde j u nu liksom i äldre tider k u n n a anses vara cn själv- klar sak, m e n allt för ofta finner m a n alt g o t l k ö p s k r a m och u t l ä n d s k a s. k.

antikviteter, s o m ingenting h a r med svensk k y r k o k o n s t att göra, får tränga sig in i våra kyrkointeriörer. Om d e n n a b o k får den spridning som d e n förtjänar så b o r d e den kraftigt k u n n a bidraga till att böja förståelsen och .respekten för den skatt vi äger i våra gamla k y r k o r .

Sid. 101 stores läsningen av elt vanställande oinbrylningsfel (rad 7 uppifr.).

Gissningsvit vill den k o r r u m p e r a d e satsen säga alt F u n b o k y r k a ger ett exempel på atl 1700-talsmusikcn k u n d e äga cn hög s t a n d a r d .

B. Th.

AKTUELLT

FRÄN VITTERHETSAKADEMIEN

Kungl. Maj:t h a r medgivit, alt r i k s a n t i k v a r i e n Bengt T h o r d e m a n får k v a r s t å i Ijänsl intill utgången av september m å n a d 1960.

Akademien h a r till svensk a r b e t a n d e ledamot av h i s t o r i s k - a n t i k v a r i s k a klassen utsett professor E r i k L ö n n r o t h , till representant för Akademien vid T h e I n t e r n a t i o n a l Congress of Cellic Studies i Dublin 6—10 juli 1959 p r o - fessor Dag S t r ö m b ä c k och till s a m m a n k a l l a n d e ledamot i en av Akademien 1949 tillsatt k o m m i t t é för s a m a r b e t e med en inom Union Aeadémiquc inter- nationale fungerande kommitté för utgivande av »Corpus Vasorum antiquo- rum> professor Arne F u r u m a r k efter professor T u r e Arne, som avsagt sig

Uppdraget.

t R STATSVERKSPROPOS1TIONEN 1959

Kungl. Maj:t h a r föreslagit, alt en ny a m a n u e n s ! j ä n s l i n r ä t t a s vid riks- a n t i k v a r i e ä m b e t e t s f o r n m i n n e s a v d e l n i n g och att tjänsten som fotograf i

59

(3)

A K T U E L L T

Ac 15, vilken för n ä r v a r a n d e i n n e h a s av Iwar Anderson, utbytes m o t en för h o n o m personlig tjänst som a n t i k v a r i e i Ac 19. Anslaget lill laboratoriet för radioaktiv d a t e r i n g föreslås alt höjas med 5.000 k r o n o r , anslaget för vård och underhåll av fornlämningar oeh b y g g n a d s m i n n e s m ä r k e n all utgå med oförändrat belopp 275.000 k r o n o r och anslaget till fornminnesinven- tering i s a m b a n d med u t a r b e t a n d e t av den nya e k o n o m i s k a k a r t a n alt s ä n k a t med 16.000 k r o n o r . Anslaget för bidrag inom l a n d s a n t i k v a r i c o r g a n i s a - tionen föreslås utgå med oförändrat belopp 600 000 k r o n o r . Medel för i n r ä t t a n d e av en landsantikvarietjanst i Stockholms län ha ej heller i å r medtagits i b e r ä k n i n g a r n a .

ANSLAG FRÄN L O T T E R I M E D E L S F O N D E N

Genom kungliga brev den 30 j u n i 1958 och den 30 j a n u a r i 1959 h a v a anslag beviljats bl. a. följande Institutioner för n e d a n angivna ä n d a m å l : Örebro läns h e m b y g d s f ö r b u n d 50.000 k r o n o r som b i d r a g till u t b y g g n a d av länsmuseet i Örebro; Falbygdens muscibyggnadsförening ytterligare 25.000 k r o n o r såsom slutligt bidrag för u p p f ö r a n d e av en m n s e i b y g g n a d ; Stif- telsen Vika minnesgård 35.000 k r o n o r som bidrag till reparation av stif- telsens gårdsanläggning i Boge socken på Gotland; S:l Olofs kapellsliftdsc och S:l Olofs k a p e l l a n s g å r d s k o m m i l l é 11.000 k r o n o r som bidrag lill kostna- derna för vissa a v s l u t a n d e a r b e t e n på Sst Olofs k a p d l a n l ä g g n i n g i T y l ö s a n d ; Hudiksvalls h a n l v e r k a r f ö r e n i n g ytterligare s a m m a n l a g t 50.000 k r o n o r för r e s t a u r e r i n g av den s . k . B r u n s k a gården i H u d i k s v a l l ; Birgittastiftelsen 50.000 k r o n o r som bidrag lill k o s t n a d e r n a för v ä r m e - och sanilelsinstalla- tion i de av stiftelsen i Vadstena kloster d i s p o n e r a d e l o k a l e r n a ; Stiftelsen Lövångers k y r k s t a d 50.000 k r o n o r såsom engångshidrag för r c s l a u c r i n g av Lövångers k y r k s t a d ; Ystads stad 40.000 k r o n o r som e n g å n g s h i d r a g lill r e s t a u r e r i n g av byggnader på t o m t e r n a 7 och 8 i k v a r t e r e t Pernilla och på lomlen 2 i kvarteret Disa.

ANSLAG UB KUNGAFONDEN

Ur Konung Gustaf VI Adolfs 70-årsfond för svensk k u l t u r ha u n d e r å r

1958 bidrag l ä m n a t s till bland a n n a t följande ä n d a m å l inom k u l t u r m i n n e s -

v å r d e n : till forisatt r e s t a u r e r i n g av Skottbergska g å r d e n i K a r l s h a m n ; lill

F ö r e n i n g e n Gollands f o r n v ä n n e r för r e p a r a t i o n av den medeltida m a n g å r d s -

byggnaden på garden Slora Sojdeby i Fole socken; till S:la Ingrids gille

för en u n d e r s ö k n i n g av l ä m n i n g a r n a efler A l l h e l g o n a k y r k a n i S k ä n n i n g e ;

lill B i r g i l l a s l i f l d s c n för p å g å e n d e a r b e t e n i Vadstena n u n n e k l o s t e r ; till

Eskilstuna siad för b e v a r a n d e och Iståndsättning av U a d e m a c h e r - s m e d j o r n a ;

lill Vika-Hosjö hembygdsförening för fortsatt konservering och r e s t a u r e r i n g

av bergsmansgården Gamla Staberg i Vika socken, D a l a r n a ; lill Nordiska

m n t e e t för fortsall inventering av h e r r g å r d a r i Stockholms bin: lill riks-

a n t i k v a r i e ä m b e t e ! för arvode ål i n t t r u k t r l s vid trofékonserveringen,

(4)

A K T U E L L T

ANSLAG TILL OMBYGGNAD AV GOTLANDS FORNSAL

Gotlands fornsal är belägen inom kvarteret Museet i Visby. Byggnaderna ägas av staten, förvaltas av Kungl. Fortifikationsförvallningen ocli nyttjas till större delen av fornsalen. Nu h a r Kungl. Arbetsmarknadsstyrelsen ställt 144.000 k r o n o r till fortifikationsförvallningens förfogande för vissa ombygg- n a d e r med syfte alt b e r e d a fornsalen ö k a d e u t r y m m e n . Arbetet utgör första e t a p p e n i en p l a n e r a d utbyggnad av museet ocli avser atl tillföra detla dels c n för tillfälliga utställningar och föreläsningar avsedd Större sal, vilken i m o t s a t s till museet i övrigt skall k u n n a u p p v ä r m a s , dels u t r y m m e n för de etnologiska s a m l i n g a r n a samt magasin.

SKYDDSFÖRESKRIFTER

Skyddsföreskrifter j ä m l i k t lagön den 12 juni 1942 om skydd för kultur- historiskt m ä r k l i g a byggnader h a v a u t f ä r d a t s för följande byggnader och a n l ä g g n i n g a r : Ljungbergsgården, Storsjö socken, H ä r j e d a l e n ; I n g e b o r r a r p s - gården, Rya socken, S k å n e ; Munga 5 : 9 , g a m m a l b o n d g å r d med m å l n i n g a r av H a n s W i k s t r ö m från 1818, Tierps socken. U p p l a n d ; s l u b b k v a r n pä Kyrko- l ä k t e n 1:7, Algutsrums socken, Öland; s a l u h o d a r och stall vid m a r k n a d s - platsen i Äsköping, Julita socken, S ö d e r m a n l a n d ; ö s l c r b c r g s k a g å r d e n i Kristianstad; B r u a t o r p s v ä d e r k v a r n , S ö d e r ä k r a socken, S m å l a n d ; Agusa- slugan, A n d r a r n m s socken, S k å n e ; Riseberga b ö n e h u s , E d t b e r g t socken.

N ä r k e ; kvarteret O r r e n nr 2 i V i m m e r b y : m a n b y g g n a d från Nybyn 4 : 9 ,

•Överkallx socken. Norrbotten; Oppgården, Hede socken. Härjedalen; Gustad Kall- eller Korpralsgård, Vikingslads socken, Östergötland: byggnader p å tomten nr 6 i k v a r t e r e t Niordcr, Ystad, ocli gamla k y r k o h e r d e p r ä s l g å r d e n i H a m r å n g e , H a m r å n g e socken, Gästrikland.

GRÄVNINGAR OCH FYND

I n o m ett o m r å d e i Bromölla köping i Skåne h a r L u n d s u n i v e r s i t e t ! histo- riska m u s e u m u n d e r tiden augusti—december 1958 u n d e r s ö k t delar av en boplats från sen b r o n s å l d e r med t i l l h ö r a n d e gravfält. Av delta u n d e r s ö k t e s OB m i n d r e del. varvid fyra säkra urncgravar, ett flackt röse, innehållande cn g r a v u r n a samt ett tjugotal a n l ä g g n i n g a r av g r a v k a r a k t ä r påträffades.

Vid 1958 å r s u n d e r s ö k n i n g inom b o p l a t s o m r å d e t påträffades o m k r i n g 425 olika a n l ä g g n i n g a r : h ä r d a r , avfallsgropar och m ä n g d e r av stolphål, h u v u d - sakligen rester av olika h u s k o n s t r u k t i o n e r . Av slorl intresse ä r o vissa stora h ä r d a r , vilka synas h a a n v ä n t s vid bronsgjnlning, samt ell ljugotal lerklädda k e r a m i k u g n a r . F y n d e n d a l e r a g r a v f ä l l d och boplatsen till b r o n s å l d e r n s 5:e och 6:e period.

Den p l a n e r a d e förläggningen av ett nytt p a r l i b a n d e l s c c n t r u m för Stock-

holm till Årsta nödvändiggör u n d e r s ö k n i n g av Ire gravfäll d ä r s t ä d e s . Hittills

h a två av dessa utgrävts genom Stockholms s t a d s m u s e u m . Det ena visade

sig v a r a ett bygravfält från vikingatiden och medeltidens b ö r j a n med såväl

(5)

A K T U E L L T

b r a n d g r a v a r som kristet p å v e r k a d e skelettgravar. Det a n d r a bestod av 230 f o r n l ä m n i n g a r och torde h u v u d s a k l i g e n tillhöra r o m e r s k j ä r n å l d e r . Bland g r a v f o r m e r n a m ä r k a s r u n d a , t r i a n g u l ä r a och k v a d r a t i s k a stensällningar, i vilka påträffades såväl b r a n d g r a v a r som skelettgravar, F y n d b c s l å n d e l v å r rikt och o m v ä x l a n d e .

NOTES AND REVIEWS

Two Scal H a r p o o n s from HälslnglanäVs Stone Age. Of lhe Iwo h a r p o o n finds, which Louise Cedersciiiöld here publishes, one comes from Skarv- tjärn, H a r m å n g e r parish (fig. 1), a n d has, by means of pollen analysis, been dated at p r o b a b l y some time in the centuries closely preceding 2000 B . C , or according to a less definite dating, at some time between 2000-1500 B.C.

T h e h a r p o o n was discovered, stuck fast in the skeleton of a seal (Phoca Groenlandica). About fivc Swedish miles (50 km.) to the south of the Skarv- tjärn finding-place is situated lhe Stone Age settlement of Hedningahällan, which dates from the lalcr division of the Middle Neolithie Period. If it w a s a seal-hiinler from Hedningahällan that downed the seal at Skarvtjärn, which is of course only a possibility, il would be tbc s o m e w h a t m o r e u n c e r t a i n dating of tbc find that must be accepted. The unlucky seal b u n t would in such case have taken place at some time between 2000 and 1800 B.C. T h e second h a r p o o n find (Fig. 2) comes from the Vibo Lake, Hälsingtuna p a r i s h , and w a s reporled as a loose find. The Vibo Lake h a r p o o n is here c o m p a r e d wilh a h a r p o o n found together with a seal skeleton at Oulojoki, Österbotten, in F i n l a n d , a n d published by L e p p ä a h o and Korvenkontio in "Suomen Museo", 1936. This is from the New Stone Age, the typical Comb P o t t e r y period.

An Earlg Type of Short-Sword from Golland. B, Nerman distinguishes a

group of one-edged short-swords or daggers on Gotland, which belongs t o

lhe Migration Period (ca. 400-ca. 550) and p e r h a p s to the time immcdiately

following, and which t h u s constitutcs the oldest g r o u p ; t h e w e a p o n s in ques-

tion belong, as is well known, chiefly to the Vendel period (ca. 550-ca. 800

A. D.). These earliest specimens have—figs. 1-3, 5—a very n a r r o w , and at

the tip extremely pointed blade, with a very thick back, which is provided

with a faceling that, from about the middle, exlends for a considcrable

dislance on t o w a r d s the point; the f a c d i n g is formed by Iwo longish bev-

elled plancs, which slant up lo the c o m m o n longitudinal back, a f a c d i n g

that is well k n o w n from tbc Migration Period and lhe Late Boman Iron

Age (ca. 200-ca. 400 A. D.); cf. the Gotlandic slrap-end mounting fig. 4

from the time 400-475 A. D. This faceling, taken together wilh the find,

combinalions, fixes the time of o u r short-swords or daggers. T h a t so

(6)

AKTUELLT

FRÄN VITTERHETSAKADEMIEN

Till svensk arbetande ledamot av historisk-antikvariska klassen valde Aka- demien den 3 m a r s 1959 professor Holger Arbman, Lund, och lill svensk arbetande ledamot av filosofisk-filologiska klassen samma dag professor K. G. Ljunggren, Lund. — Av akademiens svenska ledamöter ha avlidit pro- fessor Richard E k b l o m den 7 april, ärkebiskop Yngve Brilioth den 28 april och överbibliotekarien Anders Grape den 29 april 1959.

Vid Akademiens h ö g l i d s s a m m a n t r ä d e i Riddarhussalen den 20 m a r s 1959 överlämnade Konungen följande utmärkelser: del Rettigska priset lill pro- fessor Elias Wessén för del nyligen fullbordade verket Upplands runinskrif- ter; Gustaf Adolfsmedaljen, som av Akademien utdelas till personer vilka nedlagt ell betydelsefullt arbete lill förmän för uppgifter inom riksantikvarie- ämbetets a r b e t s o m r å d e n , till landshövding Bo Hammarskjöld och kaptenen fil. lic. Nils S t r ö m b o m ; och slutligen Akademiens jetong i guld lill arkiv- rådet I. M. Båålh för iirkundspublikalioncn Acta Cameralia och Ull bankir Tage Cervin för hans insatser till fromma för fornminnesvården på Gotland.

— Den 5 maj beslöt Akademien tilldela stadsarkitekten Frej Klemming, Eskilstuna, sin jetong i silver för dennes värdefulla arbete på kulturminnes- värdens o m r å d e i Strängnäs och Eskilstuna. Denna utmärkelse överlämnades till arkitekt Klemming av riksantikvarie Bengt T h o r d e m a n vid invigningen av Rademachersniedjorna den 17 maj 1959 (se n e d a n ) .

FRÄN STATENS HISTORISKA MUSEUM

Det tidigare i F o r n v ä n n e n (1958 sid. 97 f.) publicerade dryckeshornet av Irii från 1300-talets förra del h a r nu införlivats med Statens historiska mu- seums samlingar sedan Statsmakterna beviljat ett extra inköpsanslag. För hornet betalades det högsta belopp, som museet någonsin erlagt för elt en- staka föremål. Det är emellertid att m ä r k a , all lill det nu förvärvade hornet endast finnes en känd motsvarighet, nämligen det g r i p h o r n som fanns i mu- seets samlingar redan är 1693. Vi k ä n n a icke proveniensen för något av hornen, men det finns ingen anledning antaga annat än att båda ä r o av- svenskt ursprung.

Kungl. myntkabinettets nya p e r m a n e n t a utställning av svenska bcsiltnings-

mynl öppnades tisdagen den 28 april 1959 för allmänheten. 1'lslällningen vi-

sar, efler s a m m a syslem som kommit till a n v ä n d n i n g i den svenska mynt-

salen, de mynt som präglats i Sveriges forna besittningar i Balticum, Prcus-

(7)

A K T U B L L T

sen, Nordtyskland och Västindien saml de mera tillfälliga ockupationspräg- lingarna frän Syd- och Mellantyskland De o m r å d e n och Städer som behand- las äro följande: Reval och Narva i Estland, Riga (med slädens och svenska regeringens myntverk) i Livland. Elbing och T h o r n i Preussen, P o m m e r n (med m y n t o r t e r n a Stettin och Stralsund) och Bremen-Verden (med myntorten Stade) samt s t a d s m y n t n i n g a r n a i Stralsund, W i s m a r och Siade, allt i Nord- tyskland, samt i Mellan- och Sydtyskland mynlorlernn Erfurl, Wiirzburg, Mainz, Fiirth, Niimberg. Augsburg och Osnabriick saml i Västindien S. Bar- thélemy. En historisk översikt, författad av Nils Ludvig Rasmusson, med vägledning över utställningen har utgivits.

DONATIONER OCH ANSLAG

Majoren Lars Lawskl, som avled den 13 april i år, h a r i testamente be-

stämt, atl hans efterlämnade förmögenhet, som torde uppgå Ull omkring 3

miljoner kronor, skall tillfalla Akademien. Tillgångarna skola bilda en stif-

telse, uppkallad efler den bortgångne, och avkastningen skall a n v ä n d a s till

vård och underhåll av svenska byggnadsverk av stort historiskt och kultur-

historiskt värde. Genom denna donation, som är den största som någonsin

kommit Akademien till del, h a r byggnadsminnesvården, den mest kostnads-

krävande av k u l t u r m i n n e s v å r d e n s grenar, fått cn ovärderlig hjälp.

(8)

A K T U E L L T

Bankiren Tage Cervin h a r skänkt ytterligare 70.000 k r o n o r för värd och underhåll av Visby ruiner. Bankir Cervin h a r tidigare skänkt stora belopp för s a m m a ä n d a m å l .

Syskonen Wesséns stiftelse h a r ställt anslag pä sammanlagt 50.000 k r o n o r Ull förfogande för vetenskapliga restaureringsarbeten inom Vadslena kloster.

RESTAURERING OCH UNDERSÖKNING AV KYRKOR

De byggnadshistoriska u n d e r s ö k n i n g a r n a i Växjö domkyrkn, vilka föran- leds av den pågående restaureringen, ä r o nu i det n ä r m a s t e slutförda. Dom- k y r k a n s medeltida byggnadshistoria har i sina h u v u d d r a g k u n n a t klarläggas.

Sålunda påträffades vid den våren 1958 avslutade grävningsundersökningen murrester, som visa, att den äldsta biskopskyrkan, grundlagd på 1100-talet, varit en enskeppig absidkyrka. Vissa förhållanden lyda på att anläggningen varit försedd med ursprungliga k o r s a r m a r . Av de följande m u r v e r k s u n d e r s ö k - n i n g a r n a h a r del framgått, att det ä n n u kvarstående r o m a n s k a tornet något senare fogats lill långhuset. P å 1200-talet ersattes det ursprungliga korpartiel med elt långt, åt öster rakt avslutat kor och större k o r s a r m a r . Under del följande seklet uppfördes först södra sidoskeppet som en ifrån södra Iviir- skeppsarmen skild, relativt låg, kapelliknande tillbyggnad. Samtidigt upp- fördes cn sakristia i vinkeln mellan koret och n o r r a k o r s a r m e n . Senare tillkom del n o r r a sidoskeppet, vilket lades i direkt anslutning lill n o r r a kors- armen. P å 1400-talet höjdes södra sidoskeppet och anslöts till tvärskeppet;

samtidigt tillkom elt kapell i två våningar söder om tornet. T o r n m n r i i m a erhöllo vidare sin n u v a r a n d e höjd, och yttertaken höjdes kraftigt. Kyrkan förlänades slutligen en enhetlig hallinteriör genom alt stjärnvalv inslogos med lika höjd i k y r k a n s olika utrymmen. De omfattande senmedeltida bygg- nadsarbetena synas ej ha blivit utförda förrän i början av 1500-talet.

Voxtorps medeltida r u n d k y r k a söder om Kalmar slår för n ä r v a r a n d e under restaurering enligt elt förslag av professor Erik Lundberg. Vid de i s a m b a n d med restaureringen utförda byggnadshistoriska u n d e r s ö k n i n g a r n a , vilka letts av landsantikvarien i länet, h a r bland a n n a t grunden lill del äldsla, ahsidför- sedda koret kommit i dagen, grunden Ull en murpelare i r u n d h u s e l s milt påträffats, platsen för en i n u r t r a p p a k o n s t a t e r a t s och den ursprungliga ro- m a n s k a sydporlalen framtagits. P ä väggarna h a r en serie k o n s e k r a t i o n s k o r s påträffats liksom fragment av a n d r a medeltida dekorationer.

Vid den för någon tid sedan påbörjade putsnedknackningen i Väster d t

d o m k y r k a h a r m a n praktiskt tagel överallt påträffat färgfragment, vittnande

om att k y r k a n vid medeltidens slut haft en rik målningsiitsmyckning på

väggar och valv. Sålunda kan n ä m n a s , att man på södra ytterväggen, inom

det parti som motsvarats av del s.k. Cedercranlzka koret påträffat mål-

ningar från omkring 1450, e r i n r a n d e om målningar i Strängnäs d o m k y r k a

och i Fogdö kyrka i Södermanland. Man s k y m t a r scener ur passionshislorien

och detaljer, som antyda förekomsten av en framställning av Yttersta domen

(9)

A K T U E L L T

KULTURRESERVATET RADEMACHERSMED.IORNA 1 ESKILSTUNA På pingstdagen invigdes kullurreservalet R a d e m a c h e r s m c d j o r n a i Eskils- tuna. Arbetet med all rädda detla märkliga m i n n e s m ä r k e efter stormakts- tidens m a n u f a k t u r g r u n d a n d e och stadsplanering har pågått sedan 1953. En loml inom del aktuella kvarteret förvärvades emellertid av staden redan 1903.

De s. k. R a d e m a c h e r s m e d j o m a byggdes vid slutet av 1650-lalet pä k r o n a n s bekostnad fiir Reinhold Rademachers smidesnianufaktur, Carl Gustafs stad.

Kronhiisen. såsom de förut kallades, uppfördes efter en av J e a n De la Valla utförd typritning. Samtidig! Utarbetade arkitekten även elt förslag lill kvar- tersindelnlng och byggnadernas placering med ena gaveln mot gatan samt stadsplan för Eskilstuna, som vid s a m m a lid fick stadsrättigheter. Även Stadsplanen kom att förverkligas, i huvudsak dock först drygt h u n d r a år senare.

Jean De la Vallés m a n u f a k t u r h u s i n r y m m a smedja och tre boningsrum under samma tak, en kombination som a n v ä n t s senare vid svenska faktorier men som var o k ä n d i landet före bebyggelsen vid Carl Gustafs stad. Inom reservatet finnas sex av ursprungligen tjugo dylika byggnader bevarade. F ö r alt återställa den väsentliga rytmiska raden av smedjegavlar utmed Rade- m a r h e r g a l a n h a r en 1800-talsbyggnad i kvarterets mitt nedlagils och på platsen h a r å t e m p p f ö r l s en från a n g r ä n s a n d e kvarter lagen Rademacher- smedja av exakt samma typ som från början funnits på tomten. I övrigt omfattar reservatet ytterligare sex byggnader från olika tider, samtliga dock utförda i knuttimring. Inom reservatet finnas museum, aktuell industriut- ställning, hemslöjd, arbetande verkstäder och servering. Särskilt en av smed- j o r n a är väl bevarad med ursprungligt jordgolv i verkstaden.

Reservatet h a r dragit en kostnad av drygt 800.000 kronor. Staden har fåll bidrag av allmänna medel och av enskilda donatorer med n ä r m a r e tiondelen av della belopp. Arbetena ha utförts av Eskilstuna slads museislyrclse genom ett särskilt arbetsutskott med arkitekt Frej Klemming som ordförande. Sty- relsen k o m m e r även i fortsättningen all förvalla reservatet.

TEXTILKONSERVERINGAR

Riksantikvarieämbetets och Statens historiska museums lexlilkonscrverings-

anstalt h a r under våren 1959 varit sysselsatt med en sedan länge planerad

undersökning av den berömda driikl, som enligt lidig tradition burits av Mar-

gareta Valdemarsdotter, regerande drottning av Danmark, Sverige och Norge,

död 1412. Den gyllene klädningen logs som krigsbyte i Roskilde 1659 och över-

fördes senare till Uppsala, d ä r detta ur så mänga synpunkter intressanta före-

mål införlivades med d o m k y r k a n s k l ä d k a m m a r e men småningom r å k a d e i

glömska. Vid ell u p p o r d n a n d e av k l ä d k a m m a r e n lyckades del Agnes Branting

1906—1907 all identifiera plagget, som hon även publicerade. Det har emeller-

tid på senare år framstått som en vetenskaplig nödvändighet atl ompröva och

komplettera de gjorda u n d e r s ö k n i n g a r n a . Den praktiskt tagel unika vävnaden

(10)

A K T U E L L T

tarvar analys. Av största intresse är alt söka klarlägga och rekonstruera snillet på del delvis mycket fragmentariska plagget. Denna praktfulla kvinno- dräkt är i sill slag den enda som över huvud laget bevarats från medeltiden.

varför en utförlig publicering av de vunna forskningsresultaten förberedes.

Autenticiteten måste också ytterligare prövas i detta s a m m a n h a n g . Konser- veringen erbjuder svåra problem, som endast kunna lösas genom alt man

prövat sig fram.

NOTES AND REVIEWS

Kungahälla, N. Lagerholm presents a report on the investigations of lhe

settlement in the Kastellegårdea estate in Ytterby parish, Bohuslän, conducted

during I lie years 1953-58. In lhe area in question are lo be found remains of lhe Early Middle Ages town of Kungahälla, which was deslroyed in lhe beginning of lhe 17lh century, and was sncceeded by lhe presenl-day Kungälv. The present e x a m i n a t i o n s have laid bare lhe r e m a i n s of lhe Franciscan m o n a s t e r y ' s c h u r c h that was founded in lhe late 13lh century, besides a building situated to lhe soulh of il—probably a hospital. Il is lurt her slaled Ihat vesliges of old walls exisl on that place on which, accord- ing lo lhe old m a p s , lhe t o w n s own clinrch bad stood. Skeleton linds have been m a d e near bolh churches.

The Fifth International Congreit for Prehistory and lhe Early Middle Ages.

T. .1. Arne contribules a report on lhe congress, which was held in Hamburg from 24lh lo ,'tOlh August, 1958, wilh delcgales from 49 countries. 276 lectures bad been announecd. divided among a large n u m b e r of sections. Of great value lo lhe parlicipanls was lhe 600-page volume, "Neue Ausgrabungen in D e u t s c h l a n d ' , which was dislribuled lo all those present, as well as lhe excursions lo Feddersen Wierde near Rremerhafen, and lo Ahrensbiirg and Other find-places. where elaborate excavations have been carried out. In con- clnsion should be menlioned the extensive exhibition of archaeological literature of w o r l d w i d e range from tha hut four years.

Per L u n d s t r ö m reviews a book by Siegfried de Laet, Professor of Archae- ology at the University of Ghenl, w h o in this publication has prepared a collocalion of lhe technical and natural history scientific reference works and methods Ihat are available lo m o d e r n archaeology. T h e writer also discusses lhe various purely archaeological research melhods and lhe different possibilities of dating, He devoles lhe last chapter lo problems of Interpreta- tion, wilh reference bolh lo the (imitations of archaeologic science and ils possibilities.

159

(11)

A K T U E L L T

samma italianiserade sydtyska miljö, särskilt Augsburg, klartäggcs genom talrika exempel ur grafiken.

Tidigare forskares iakttagelser av ett s a m b a n d mellan Iriumf/reformations- tavlorna och Drabantselens tak på Gripsholm (Karling) resp. Vädersolstavlan i S t o r k y r k a n och Arvstavlan i Stockholms r å d h u s (Axel-Nilsson) anser sig Tuulse k u n n a bekräfta. Tillsammans ge dessa konstverk en god föreställning om den förslå väg av renässans, som vid hovet och i h u v u d s t a d e n avlöste den döende sengotiken. Anders och Urban Målare, Ivå m ä s t a r e k n u t n a till Gustav Vasas hov, ha upprepade gånger n ä m n t s i samband med dessa konst- verk. Tuulse h a n d s k a s med yttersta försiktighet med dylika personattribu- lioner och betonar tidsslilens och de eventuellt gemensamma förlagornas roll i sammanhanget, säkerligen med riilla. I fråga om Gripsholmssvileii äga vi blott starkt förminskade, elt par å r h u n d r a d e n yngre kopior i behåll, och varje försök till mästarens identifiering genom sammanställning med original frän tiden måste förbli hypotetiskt.

Drabantsalens iak och de intressanta k a l k m å l n i n g a r n a i östra t o m k a m - maren på Abo slolt ägnas var sitt kapitel. Tuulse diskuterar möjligheten, att även dessa målningar skulle kunna gömma ett speciellt ikonografiskt inne- håll refererande lill reformationstidens kyrkliga m a k t k a m p och därigenom bilda elt slags förstadium till de s. k. reformalionslavlorna på Gripsholm.

Men samtidigt framhåller han — väl med större rätt — att m å l n i n g a r n a s syfte kan vara enbart dekorativt, återgivande lösryckta, populära motiv ur tillgängliga förlagor.

Tunlscs arbete berikar i mycket vår uppfattning om den äldre Vasatidens konstnärliga miljö, dess källor och möjligheter. Men även sedan m a n slnlal läsningen av den sällsynt fängslande och vackra boken, står man diir Irols allt med ett tvivel i sin själ: ä r det »Erik XIV:s Virginia-tavlor» eller »Gustav Vasas reformationstavlor», som Antikvitetsarkivets akvarellkopior bevara lill eftervärlden?

Aron Andersson

AKTUELLT

FRÄN VITTERHETSAKADEMIEN

Till svensk arbetande ledamot av historisk-anlikvariska klassen valde aka- demien den 2 juni 1959 sladsantikvarien i Stockholm fil. dr Gösta Selling. — Den 1 september 1959 godkände akademien stadgar för Lars Lawskis fond.

Vidare anmäldes, alt Union académique inlernationale med tacksamhet an- tagit akademiens inbjudan att hålla unionens s a m m a n k o m s t år 1961 i Stock- holm.

Rättelse: I innevarande årgång av F o r n v ä n n e n uppges på sidan 155 under

rubriken »Från Vitterhetsakademien», all stadsarkitekten Frej Klemming,

Eskilstuna, tilldelats Akademiens jetong i silver; skall vara Akademiens me-

dalj i silver.

(12)

A K T U E L L T

BEARBETNING AV DE VIKINGATIDA MYNTSKATTERNA I STATENS HISTORISKA MUSEUM

Arbetet med bestämning av de vikingatida m y n t s k a t l e r n a i Kungl. Mynt- kabinettet h a r fortsatt under innevarande år. Under juni och juli ha de spe- cialister som syssla med de engelska och tyska mynten arbetat i Stockholm:

Mr R. II. M. Dolley, Assislant Keeper of Coins vid British Museum och ledare för arbetet med de engelska mynten, Miss Gay van der Meer, Scheveningen (engelska mynl) samt Dr. phil. Vera Hatz och Dr. phil. Gert Hatz (tyska mynt). Ledaren för det tyska arbetet, professor W a l l h e r Hävcrnick, be- sökte Stockholm i slutet av juni och början av juli. Alla deltagarna i arbetet s a m m a n t r ä d d e dä med representanter för Kungl. Myntkabinettet, varvid ar- betets fortgång diskuterades.

Fil. kand. fru Ulla S. Linder Welin, som bearbetar de arabiska mynten, är för n ä r v a r a n d e bosatt i Rom men sysslar även d ä r med delta arbele, bl. a.

med genomgång av äldre i m a n u s k r i p t befintliga fyndbeskrivningar. Fil. lic.

fru Brita Malmer h a r liksom tidigare o m h ä n d e r h a f t studiet av de skandina- viska och bysantinska mynten. Det är Kungl. Myntkabinettets förhoppning, atl bestämningsarbelet skall vara avslutat under loppet av år 1961. De engelska mynten torde k u n n a vara färdigbehandlade redan nästa år.

TILLFÄLLIG UTSTÄLLNING I STATENS HISTORISKA MUSEUM Med anledning av International Council of Museums' kongress i Stock- holm den 1—8 juli hade i Statens historiska m u s e u m o r d n a t s en tillfällig utställning »Ad p a l r i a m illuslrandam», avsedd att belysa samlingarnas och den svenska fornminnesvårdens historia från äldsta tid till våra dagar. Stor- maktstidens grundläggande skede representerades bl. a. genom p o r t r ä t t av riksantikvarierna Rureus, I l a d o r p h och Peringskiöld, m a n u s k r i p t ur f. d.

Antikvitetsarkivets samlingar (numera i Kungl. Biblioteket) som prov på de första antikvariernas verksamhet, de första kungliga plakaten om fornmin- nesvård och hembudsplikt samt några volymer av 1600-talets märkliga »rann- sakningar», det äldsta försöket lill cn landsomfattande fornminnesinventering.

I en särskild monter visades exempel pä den typ av föremål som de första

antikvarierna enligt Gustav II Adolfs instruktion s a m l a d e : mynl, pärmebrev,

sigill, r u n s t a v a r och r u n k a l e n d r a r m. m. 1700-talsepoken företräddes av Gustav

Lundbergs b e r ö m d a p o r t r ä t t av Carl Reinhold Berch och ett av Lovisa Ulrikas

av staten inlösta medaljskåp med cn utställning av Vitterhetsakademiens pris-

medaljer. Det nyväckta intresset för landets f o r n m i n n e n under 1800-talets

förra del belystes bl. a. genom ett urval m a n u s k r i p t och teckningar (nu för-

varade i A. T. A.) av de s. k. antikvitetsintendenterna, riksantikvarie Lilje-

grens portrait ocli A. W a y s m o n u m e n t a l a målning av Karl XIV J o h a n s besök

pä Uppsala högar. 1800-talets storartade utveckling pä fornminnesvårdens,

fornforskningens och museets o m r å d e n under riksantikvarierna Hildebrands

tid och dess fortsättning under 1900-talets första decennier skildrades i text

och bild i etl av de stora m o n l c r s k å p , som anskaffades vid samlingarnas upp-

ställning i Nationalmusei byggnad 1866. — I den stora utställningssalen redo-

(13)

A K T U E L L T

visades genom text, fotografier och planer institutionens utveckling och ar- bete fr. o. m. riksantikvarie C u r m a n s tid. — Utställningen, vars texter voro avfattade pä svenska och engelska, hölls öppen 1/7—4/10 1959.

FÖRELÄSNINGAR M. M. VID STATENS HISTORISKA MUSEUM Statens hisoriska m u s e u m o r d n a r under hösten 1959 2 föreläsningsserier:

»Arkeologisk s o m m a r 1959» och »Nordlig kulturbygd». I den förra serien hällas 4 föreläsningar: 24/9 »Från Kåsehcrga till Högom» av antikvarien Gunnar Ekelund, 1/10 »Växjö d o m k y r k a s restaurering» av antikvarien Evald Gustafsson, 8/10 »Västerås dominikanerklosler — försvunnet och återfunnet»

av landsantikvarien Sven Drakenberg och 15/10 »Helgo, en återblick och ett framtidsperspektiv» av försle antikvarien Wilhelm Holmqvist. I den senare serien hållas 6 föreläsningar: 22/10 »Färgrikt folk — glimtar frän J u k k a s j ä r v i distrikt» av provinsialläkaren Sixten Haraldson, 29/10 »Slcntriisk — en film om en nyodlargärning» med inledningsföredrag av a m a n u e n s e n Lars Äke Kvarning, 5/11 »Jägarfolkels hemland» av förste antikvarien Sverker J a n s o n , 12/11 »Vild-Hussen och storfiskafängcl i Indalsälven» av antikvarien H a r a l d Hvarfner, 19/11 »Äldre handel i Nordskandinavien och Vitahavsområdet» av professorn Helmer Tegengren, Abo, och 26/11 »Gammalt och nytt i Norrland»

av r e d a k t ö r e n Gustaf Näsström. I anslutning lill vissa av föredragen visas filmer.

I museets barockhall hållas konserter 11/10, 1/11 och 22/11. Därjämte spe- las på Schörtin-orgeln från Hycklinge k y r k a under ordinarie visningstid variilinan söndag i oktober och november.

GRÄVNINGAR OCH FYND

Under juni ocli juli m å n a d e r h a r genom landsantikvarien i Kalmar under- sökts ell anlal fornlämningar vid Hjortckrog i Törnsfalls socken, Småland, vilka legat i det n ä r m a s t e helt k r i n g s k u r n a av grustag. Alerställningsarbeten skola därefter påbörjas inom det på fornminnen rika, men av grustäkt illa åtgångna o m r å d e t mellan sjöarna Hjorten och Gagern. Vid undersökningen påträffades sammanlagt 15 b r a n d g r a v a r , av vilka två voro belägna i ett större röse med kantkedja, brätte och av stora flata stenar klädd yta. Sex b r a n d g r a v a r Ifigo i mindre, r u n d a eller oregelbundna stensättningar, tre in- vid resta stenar och fyra under flat m a r k . F y n d e n utgjordes bl. a. av keramik, knivar av j ä r n och etl p a r fibulor av b r o n s . Det stora roset k a n möjligen tillhöra bronsålderns slutskede, m e d a n de yngsta g r a v a r n a k u n n a dateras till omkring 500 efter Kristus.

Under s o m m a r e n h a r också undersökts fyndplatsen för ett b r o n s s v ä r d av Hallslalt-lyp. F y n d e t gjordes av en l a n t b r u k a r e i Dalby i Köpings socken pä Öland vid borttagandet av ett impediment i cn åker. Undersökningen vi- sade, all impedimenlet utgjordes av resterna av en gravhög. Vid sållning t ill - varatogs b r ä n d a hen och k r u k s k ä r v o r .

Betydelsefulla undersökningar ha i s a m b a n d med vägarbeten utförts av

Gotlands Fornsal vid P r ä s t g å r d e n i Fole socken på Golland. Diir påträffades

bl. a. två skeppsformiga hällkistor under låga rosen innehållande o b r ä n d a

(14)

A K T U E L L T

lik med rika fynd från övergångsskedet mellan brons- och j ä r n å l d e r . E n av gravarna innehöll sälunda 5 nålar, smyckeplatta, bältehake m. BL och torde vara den rikaste, som hittills påträffats i Norden från d e n n a tid. Av a n d r a fynd från gravlältet m ä r k s en större skeppssättning med två b r a n d g r a v a r innehållande bronser och keramik. — F ö r Sveriges Radio-TV undersöktes en grav från romersk j ä r n å l d e r på södra gruvfältet vid Vallhagar i Fröjels socken på Gotland. Utgrävningen skildrades i en serie om 6 TV-program under juli månad. — Vid Gannarve i F r ö j d s socken h a r en omkring 28 m läng skeppssättning restaurerats.

Vid grävning för en v ä r m e p a n n a under ell hus pä fastigheten Isberga Södergård 3" i Heda socken, Östergötland, påträffades i maj 1959 den prakt- fullaste bronssilula, som någonsin framgrävts i Sverige. Den h a r i motsats lill tidigare funna situlor fullständigt bevarad h a n k och utomordentligt vackra dclfiniilliicher. Situlan, vilken använts som gravurna, var fylld av b r ä n d a hen, och i bottnen låg cn delvis fastroslad järnfibula. Fyndet kan dateras lill liden omkring Kristi födelse. Vid eflerundessökningar ha ytterligare tre b r a n d g r a v a r framkommit på platsen.

I Långscruds socken i Värmland ha Ivå medeltida kyrkplatser undersökts under sommaren, nämligen Äslenskog ocli Lönnskog. På den förra stod kyr- kan kvar i förfallet skick ä n n u 1644, och där hittade m a n vid 1800-talets milt ett vackert krucifix i Limogcs-arbele, nu i Statens historiska museum.

Grävningen visade, alt k y r k a n varit tämligen stor och att den av allt att döma avslutats med en halvrund absid, en i Värmland m i n d r e vanlig kyrko- form. Kyrkan vid Lönnskog h a r varit av mindre dimensioner och h a r haft rakt kor. I båda fallen voro de bevarade resterna av g r u n d m u r a r n a tämligen fragmentariska, Inga lösa fynd av betydelse gjordes. Grävningarna leddes av a m a n u e n s e n Gilbert Svenson.

1 början av augusti utfördes en mindre grävning i den s. k. Tibrandshögen i Rödöns socken, J ä m t l a n d . Avsikten var att få fastställt, om rester av det medeltida T i b r a n d s h o l m , o m n ä m n t 1402 i ett k o n t r a k t mellan drottning Mar- gareta ocli ärkebiskop Henrik, finnas på platsen. Genom utgrävningen blotta- des strax under m a r k y t a n rester av cn tegelmur och starkt förkolnade stockar. Genom ett myntfynd k u n d e byggnadslämningarna dateras till 1300- talcts slut. Grävningen h a r visat, atl medeltida byggnadsverk funnits på plat- sen, att dessa bestått av timmer och tegel och alt de n e d b r ä n t s och raserats.

RUNSTENSFYND

I Södermanland ha 4 rislade slenar från runstcnslid anträffats. Två här- röra från Rällinge i Helgarö socken, den ena ristad med ett kors, den a n d r a med mycket hårt slitna runor, som visat sig vara svårtolkade. Vidare h a r vid Riirby i Runt una socken hittats toppslycket (förut okänt) av den nu för- svunna runstenen Sö 155. Slutligen h a r i s y d m u r e n på Eskilstuna-Fors k y r k a hittats hälften av en gravsten med en ristad »häst» i runstcnsstil. Stenen h a r bevarad målning i terra cotla på h ä s t k r o p p e n och svart i ristningslinjerna.

Pastorsämbetet h a r bcslutit deponera stenen i Eskilstuna museum.

(15)

AKTUELLT

KONSERVERING AV RUINER

I Visby ha tack vare fortsatt generöst stöd från bankir Tage Cervin om- fallande konserveringsarbeten k u n n a t ulföras även i år. Arbetena ha avsett sjömuren från Kruttornet lill hörntornet Kames samt Drottens och S:t Lars ruiner.

RESTAURERING AV KYRKOR

'Tofta kyrka på Golland återinvigdes efter en omfattande yttre och inre restaurering den 19 juli. Under golvet påträffades i s a m b a n d med restaure- ringen g r u n d m u r a r n a till en mindre, r o m a n s k s t e n k y r k a med långhus och .smalare, sannolikt rakl avslutat kor. I n m u r a d i dennas grund läg en bildslen av 400-talstyp ornerad med två r u n d l a r . Av cn a n n a n , r i k a r e ornerad bild- slen från samma skede påträffades d t hörnstycke. E n stor gravsfen från 1800-talet med run- och majuskellext i koncentriska cirklar kring ett bo- m ä r k e låg likaledes under golvet. Omkring 800 medeltidsmynl tillvaratogos.

Pä triumfbågsväggen blottades målningar från 1300-talet. Eft retabel från samma å r h u n d r a d e h a r vid Statens historiska museum kunnat r e k o n s t r u e r a s ocli h a r efter konservering åter uppställts pä högaltaret. E n S:t Olofs-bild h a r uppställts på långhusets sydöstra sidoallare.

I s a m b a n d med restaureringen av Dagsbergs k y r k a i Östergötland, vilken i n u v a r a n d e skick h ä r r ö r från 1700-talet, ha dels påträffats fragment av Eskilstuna-kistor, dels g r u n d m u r a r till en 1200-laIskyrka med rektangulärt långhus och smalare rakslulet kor, vid 1300-lalels hörjan ombyggd med elt kor av s a m m a bredd som långhuset och transept på n o r r a sidan. Senare har k y r k a n haft en komplicerad byggnadshistoria, hl. a. hade den under sen- medeltiden trappstegsgavlar. Intill ISOO-talskorets altargrund påträffades ett litet krucifix av förgyllt silver, sannolikt ett svenskt arbele från 1300-talets mill, som möjligen tillhört en m o n s t r a n s . Undersökningarna tia utförts av a m a n u e n s e n Gunnar Lindqvist.

Vid yttre restaurering av Börje kyrka i Uppland ha några medeltida

byggnadsdetaljer anträffats, bl. a. ett rundfönster i västgaveln och ett litet

högt sittande fönster i östgaveln med klöverbladsformad profil. — Vid yttre restaurering av Vassunda kyrkn i Uppland h a r vid tornets k r ö n anträf- fats en medeltida blindering, beslående av en horisontell trappstegsfris; vi- dare k y r k a n s medeltida sydportal, vilken märkligt nog icke h a r omfattning av tegel ulan av gråsten.

RESTAURERING AV PROFANA BYGGNADER

Vid yttre restaurering av D o m t r a p p h u s e t i Uppsala h a r etl flertal medel-

lida byggnadsdetaljer blottats, på tornet fönster med gotisk profil och pä

sii ml liga fasader band av veckmurning.

(16)

AKTUELLT

FRÄN VITTERHETSAKADEMIEN

P å s a m m a n t r ä d e den 6 oktober 1959 utsåg a k a d e m i e n professor David Hanncrberg till svensk a r b e t a n d e ledamot av h i s t o r i s k - a n t i k v a r i s k a klassen.

Samma dag a n m ä l d e s Kungl. beslut den 4 september 1959 angående för- o r d n a n d e för professor Bernhard Karlgren att under tiden 1 oktober 1959—

30 j u n i 1960 vara ordförande i statens h u m a n i s t i s k a forskningsråd och för professor Erik L ö n n r o t h att u n d e r tiden 1 oktober 1959—30 j u n i 1962 vara ledamot av r å d d . Vidare a n m ä l d e s , att professor Karlgren åtagit sig att med professor Sven B. F. J a n s s o n som sekreterare verkställa u t r e d n i n g rörande den h u m a n i s t i s k a forskningens n u v a r a n d e villkor och behov.

Den 16 november 1959 avled professor Ernst Arbman, svensk a r b e t a n d e ledamot av h i s t o r i s k - a n t i k v a r i s k a klassen.

FASTIGHETSFÖRVÄRV

På Helgan eller Lillön i Ekerö socken. Uppland, h a r akademien u n d e r åren 1954—1959 förvärvat ett a n t a l fastigheter, inom vilka den tidigare i F o r n v ä n n e n b e h a n d l a d e gårdsanläggningen från j ä r n å l d e r n och d t gruvfält ä r a belägna. Akademien h a r vidare u n d e r år 1959 förvärvat dels fyra fastig- heter i Y t t c r s d ö socken, S ö d e r m a n l a n d , Innefattande större delen av östa Sjöbuge med högar, s t e n s ä t t n i n g a r och cn r u n s t e n , allt från yngre j ä r n å l d e r , dels en fastighet i Hallsbergs socken, Närke, Innefattande ytterligare delar av Norrby grnufält, Närkes m ä r k l i g a s t e f o r n m i n n e s o m r å d e , med d o m a r r i n g a r och resta stenar. — Till e r h å l l a n d e av lämpligare iivrundning av d d tidigare förvärvade området kring k u n g s h ö g a r n a och r u i n e r n a av Alsnöhus pä Adelsön i Mälaren h a r akademien 1959 inköpt ytterligare tvenne o m r å d e n .

FASTIGHETER UNDER VITTERHETSAKADEMIENS VÄRD

Arets arbeten i Arnslöns giiinlu kgrkn i Färlövs socken, Skåne, ha berört

interiören. Rester av v ä g g m å l n i n g a r från 1400-talets a n d r a hälft ha fram-

tagits av konservatorn Våga L i n d d l , Innertaket h a r rengjorts och golvet h a r

lagts om med befintligt tegel. Med dessa arbeten är k y r k a n återställd i

önskvärd omfattning. — Byggnaden for Mora s t e n a r i Lägga socken. Uppland,

h a r försetts med ny sockel av sandsten efter förslag av a r k i t e k t e n R a g n a r

J o n s s o n . Dessutom ha vissa s m ä r r e r e p a r a t i o n e r u t f ö r t s .

(17)

A K T U E L L T

FÖRELÄSNINGAR l i . M. VID STATENS HISTORISKA MUSEUM Statens historiska m u s e u m o r d n a r u n d e r våren 1960 2 föreläsningsserier:

»Svenska arkeologer i f r ä m m a n d e land» och »Nutida kyrkokonst», den senare serien i s a m a r b e t e med Gärdets k u r s v e r k s a m h e t . I den förra serien h å l l a s 5 f ö r e l ä s n i n g a r : 17/3 »Bcrgstcmplen vid T a k h t - i - S o l d m a n , forskningar i Per- sien 1958—1959» av docenten Bertil Almgren, 24/3 »Nytt och g a m m a l t i Mexiko» av professorn Sigvald Linne, 31/3 »Med d a n s k a r hos a r a b e r , från 1958 års g r ä v n i n g a r i Kuwait» av l a n d s a n t i k v a r i e n Äke F r e d s j ö , 7/4 »Arkeo- logi ovan molnen, u n d e r s ö k n i n g a r i Andernas fjällvärld» av intendenten Stig Rydén och 21/4 »Ur stepper och ökensand, Hedin-expeditionens a r k e o - logiska forskningar» av docenten Gösta Montell. I den senare serien h å l l a s 8 f ö r e l ä s n i n g a r : 4/2 »Kyrkobyggande i Stockholm, cn historisk tillbakablick»

av kyrkoherden teol. dr Robert Murray, 11/2 »Modern kyrkobyggnadskonsl»

av a r k i t e k t e n Sven H e s s d g r c n , 18/2 »Det kyrkliga s i l v c r s m i d d s förnyelse»

av förste intendenten Carl Hernmarck, 25/2 »Svensk kyrklig t r a d i t i o n » av arkitekten Rolf Bergh, 3/3 »Svenskt kyrkobyggande i dag» av teol. och fil.

kand. Lars Riddcrstcdt och 10/3 »Filmafton» med några u t l ä n d s k a filmer kring äldre och n u t i d a kyrkobyggnader.

Konserter o r d n a s i museets barockhall 31/1 med verk av J o h a n n Sebastian Bach, 21/2 med k a m m a r m u s i k frän 1600- och 1700-talen, 13/3 »Le rondeau de Paris» och 3/4 med musik från det n e d e r l ä n d s k a frihetskrigets dagar. — På S c h ö r l i n - o r g d n frän Hycklingc kyrka i Östergötland spelas v a r a n n a n söndag under o r d i n a r i e öppettid med början 31/1 till och med a p r i l .

TEXTILKONSERVE1UNGAU

F r å n Island och D a n m a r k ha i n k o m m i t två i n t r e s s a n t a textilföremål för u n d e r s ö k n i n g och konservering. D d ena — ett a n t e p e n d i u m som tillhört Höfdi kyrka pä Island — är prytt med ett broderi, f r a m s t ä l l a n d e Kristus pä korset omgiven av Maria och J o h a n n e s och utfört med mångfärgat u l l - garn i dubbel läggsöm, s a m m a teknik som förekommer på B a y e u x - t a p d e n . Broderiet h a r i senare tid klippts bort från sitt underlag av b l å lärft oeh satts upp pä gull tyg, varvid som ytterligare dekor tillagts två m ö n s t r a d e bårder i brickvävning. Medan läggsömsbroderiet förmodligen kan d a t e r a s lill 1400-talet, ha b å r d e r n a en tidigare k a r a k t ä r . Konserveringen går fram- för allt ut på att rekonstruera a n t e p e n d i e t s ursprungliga form och utseende.

— Det a n d r a föremålet är en magnifik egyptisk t u n i k a , som nyligen för-

värvals av K u n s t i n d u s t r i m u s e d i Köpenhamn. T u n i k a n är förfärdigad av

rött ylle med b a r d e r och r u n d l a r invävda i g o b d ä n g t c k n i k samt krage och

ä r m p r y d n a d e r i cn om k r a h b a s n å r e r i n r a n d e teknik. T u n i k a n , som kan

hörröra tidigast från 8 0 0 - t a I d , är u n i k som bevarad d r ä k t e n h e t . Konser-

veringen avser bland a n n a t att göra fibrerna mera m j u k a och elastiska, så

att t u n i k a n efter alt ha satts upp på stödtyg kan tåla att ställas ut.

(18)

A K T U E L L T

FORNMINNESINVENTERINGEN 1959

R i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s f o r n m i n n e s i n v e n t e r i n g för den ekonomiska k a r - tan u n d e r år 1959 h a r o m f a t t a t södra delen av Älvsborgs län, sydöstra delen av Skaraborgs län oeh ett område kring Umeå i södra delen av Västerbottens län. Den inventerade arealen uppgår till o m k r i n g 80 k v a d r a t m i l . Arets om- råde h a r u r i n v e n t c r i n g s s y n p u n k t varit mycket s v å r a r b e t a t . F o r n l ä m n i n g a r n a ha som regel u p p t r ä t t enstaka eller i s m ä r r e grupper. Antalet registrerade f o r n l ä m n i n g a r uppgår till o m k r i n g 5.000. Av dessa voro 25—30 % tidigare ej k ä n d a .

GRÄVNINGAR OCH FYND

I j u n i 1950 u n d e r s ö k t e s genom s t a t e n s h i s t o r i s k a m u s e u m s s t e n å l d e r s - avdelning delar av boplatsen Säler III, Kuarsebo socken, Östergötland. Det rika k u l t u r l a g r e t innehöll k e r a m i k i den för boplatsen typiska stilen samt cft intressant flint- och s t e n m a t e r i a l . En härd i övre delen av k u l t u r l a g r e t h a r C14-datcrats och befunnits ha en ålder av 1.805 + 70 år. Den ä r alltså långt yngre än s t e n ä l d e r s b c b y g g d s e n .

F o r n m i n n e s a v d d n i n g e n s u n d e r s ö k n i n g s v e r k s a m h e t i Stockholmsområdet och Mellansverige h a r u n d e r den gångna säsongen på grund av den ökade

utbyggnadstakten inom vågväsendet och tätortsbildningen varit mångdubbelt

större än nägot tidigare år. G r ä v n i n g a r n a s o m f a t t n i n g framgår av att den u n d e r s ö k t a y t a n icke ä r m i n d r e än ca 20.000 m

2

.

Vidare kan n ä m n a s de u n d e r ledning av fil. kand. Ulf-Erik Hagberg Utförda e f t c r u n d c r s ö k n i n g a r n a på fyndplatsen för cn vid plöjning framkom- men g u l d a r m r i n g i Skedemosse, Gärdslösa socken, Öland. Därvid h a r , delvis med hjälp av m i n l e t a r c , f r a m k o m m i t y t t e r l i g a r e fyra g u l d a r m r i n g a r och d e s s u t o m bronsprcssblcck, vapen och h ä s t s k d e t t . Fynden h ä r r ö r a från yngre romersk j ä r n å l d e r .

För den p r o j e k t e r a d e delen av motorväg n r 1 vid Norrköping h a r kand.

Lars G c z d i u s u n d e r s ö k t ett 40-tal g r a v a r vid B å d s t o r p i Kuillinge socken, Östergötland. De delvis mycket stora, vida högarna med m i n d r e , flacka centralstenpiickningar, voro anlagda u n d e r vendel- och vikingatid.

Vid llerstaberg i s a m m a socken h a r fil. stud. Ebba-Stina Carlson under- sökt d t litet gruvfält, som likaså beröres av motorväg n r 1. G r a v a r n a u t - gjordes h ä r av s t e n s a m l i n g a r , vanligtvis lagda r u n t större, j o r d f a s t a block.

De flesta voro f y n d t o m m a , men i en ovanligt väl lagd stenpackning på- träffades en b r a n d g r a v med en r a k k n i v från yngre b r o n s å l d e r .

I övrigt kan n ä m n a s u n d e r s ö k n i n g e n av en gravhög på å s t r a n d e n vid Ilnsbg i Trosa landsförsamling, S ö d e r m a n l a n d , genom fil. k a n d . Ingegerd Särlvik. Därvid påträffades en pärla, 2 fingcrringar samt bleck och t r å d a r av guld, fragment av glasbägnre, pärlor, spelbrickor, b r o n s - och kamfrag- m e n t frän tiden omkr. år 700 e. Kr.

En gravhög från s a m m a tid vid Hoxla, nära Sorunda kyrka, Söderman-

304

(19)

A K T U E L L T

land, h a r u n d e r s ö k t s av a n t i k v a r i e n Claes Varcnius. Härvid framkom ett m i n d r e centralröse över ett b r a n d l a g c r . I detta låg filigranorneradc guld- och silvcrhlcck, d e l a r av ett svärdshjalt av b r o n s , cn b r o n s n å l , fragment av glashägarc, spelbrickor, kolat bröd, läder, t r ä samt ett a n t a l h ä t n i t a r av j ä r n . Den u r b e b y g g d s e h i s t o r i s k s y n p u n k t mest betydelsefulla grävningen h a r utförts av fil. kand. Rirgitta von Heland \ i d Älby i Ösmo socken, Söder- m a n l a n d , d ä r ett gravfält från folkvandringstid och v e n d d t i d visade sig överlagra k u l t u r l a g e r från samtliga förhistoriska perioder mellan m e l l a n - neolitisk tid och äldre j ä r n å l d e r . Höga fosfatvärden j ä m t e endast obetyd- liga, av m ä n n i s k o h a n d gjorda f ö r ä n d r i n g a r i m a r k y t a n visa, a t t det för- historiska b o p l a t s o m r å d e t ä r väsentligt större än d d tidigare kända grav- fältct på platsen. Bearbetningen av den komplicerade lagerföljden och de många b o p l a t s k o n s t r u k t i o n e r n a på denna grävningsplats k o m m e r att med- föra cn väsentligt ökad k ä n n e d o m om o m r å d e t s bebyggelsehistoria.

Vid Västerhaninge k y r k a i Södermanland h a r fil. k a n d . Tiiu Mets på grund av vägomläggning u n d e r s ö k t d e l a r av elt sedan g a m m a l t genom j ä r n - väg, vägar och bebyggelse splittrat gravfält från äldre j ä r n å l d e r . Flera av g r a v m o n u m e n t e n voro ovanligt välbyggda med yttre k a n t k e d j o r och flacka s t e n p a c k n i n g a r i c e n t r u m av g r a v a r n a . Ett av gravfynden innehöll cn ögon- fibula från 100-talet e. Kr. samt cn kam i g e n o m b r u t e t arbete av tidig t y p .

Vid Skyttcvägen i Edsberg, S o l l e n t u n a socken. Uppland, h a r u n d e r året d t gruvfält med ett 60-tal a n l ä g g n i n g a r från folkvandrings- och vendeltid s l u t u n d e r s ö k t s . Ledare för undersökningen h a r varit fru G. Nordström.

De sedan flera år pågående arbetena vid Darsgärde i Skederid sorken.

Uppland, ha fortsatt med s l u t u n d e r s ö k n i n g av det södra gravfältet s a m t — med stöd av H u m a n i s t i s k a fonden — k o m p l e t t e r a n d e u n d e r s ö k n i n g a r av- gravar och boplatsrester på det n o r r a gravfältet och i fornborgen. 1 den senare framkom ytterligare ett p a r h u s g r u n d e r . Den i n t r e s s a n t a s t e delen av Undersökningen utfördes inom ett t e r r a s s e r a t o m r å d e på sydsluttningen av d d n o r r a gravfältet. Diir visade sig g r a v a r med bl. a. en ögonfibula av sen typ och en baltisk a r m r i n g överlagra d t k u l t u r l a g e r med en av de fyra hittills vid Darsgärde påträffade s.k. h e r d c s t a v s n ä l a r n a av j ä r n . Undcr- sökningslcdare h a r varit a m a n u e n s e n Björn A m b r o s i a n i .

Ytterligare ett intressant b o p l a t s o m r ä d e täckt av gravar från yngre j ä r n - ålder h a r påträffats vid en u n d e r s ö k n i n g genom fil. kand. L e n n a r t Lund- borg, inom d t blivande b o s t a d s o m r å d e i Säffle stad, V ä r m l a n d .

KONSERVERING OCH UNDERSÖKNING AV RUINER

På Nedrabg k y r k o r u i n i Övraby socken, Skäne, ha tidigare påbörjade

arbeten fortsatts med u t g r ä v n i n g av långhuset. Härvid påträffades l ä m -

ningar av de två av tegel uppförda s i d o a l t a r n a . I r a s m a s s o r n a anträffades

en relikdosa av bly, i n n e h å l l a n d e en bcnflisa av o b e s t ä m b a r art. Nästa år

komma a r b e t e n a att fullföljas med utgrävning av koret.

(20)

A K T U E L L T

KYRKORESTAURERINGAR

I s a m b a n d med en av professor Erik Lundberg ledd r e s t a u r e r i n g av Rogs- lösa kyrka i Östergötland ha i n t r e s s a n t a och värdefulla iakttagelser gjorts.

Den äldsta k y r k a n h a r sannolikt varit av trä. Mot denna h a r att västtorn av- t r ä ställts u n d e r 1100-talet. T r ä k y r k a n s väggar ha därefter ersatts med sten- m u r a r . Denna kyrka h a r därefter rivits i viss u t s t r ä c k n i n g och den ä n n u existerande m u r s t o m m e n uppförts — säkerligen dock i flera etapper. Dess norra k o r s a r m h a r sålunda troligen uppförts före den södra och utgjorde antagligen frän b ö r j a n ett särskilt kapell. Även koret h a r byggts om. Ett e m p o r i u m h a r funnits, å t m i n s t o n e u n d e r de tre äldsta skedena. Portalen med den b e r ö m d a smidesprydda dörren h a r flyttats till u r s p r u n g l i g p l a t s i södra l å n g h u s m u r e n . Ett tiotal fragment av s. k. e s k i l s t u n a k i s t o r h a r an- t r ä f f a t s .

Heduigs kyrka i Norrköping h a r u n d e r i n n e v a r a n d e år r e s t a u r e r a t s efter ett förslag av stadsarkitekten Kurt von Schmalensec. I interiören h a r den m å l a d e dekoren från 1890-tald på väggar och valv rengjorts. P e h r Hörbergs a l t a r t a v l a och dess o m f a t t n i n g h a r konserverats och ö v e r m å l a d e original- färger framtagits. I fråga om exteriören h a r 1600-talets p u t s b d i i i n d l i n g med avfärgning i rött och m å l a d e fogar r e k o n s t r u e r a t s .

P å H a m m a r b y k y r k a i Uppland ha i s a m b a n d med en nyligen avslutad r e s t a u r e r i n g iakttagelser k u n n a t göras, av vilka framgått, a t t den äldsta s t e n k y r k a n på platsen från omkring år 1200 bestått av l å n g h u s och smalare kor. Detta l å n g h u s utgör västra hälften av den n u v a r a n d e k y r k a n . På norra sidan av det äldsta koret byggdes u n d e r 1300-talets förra hälft den n u - v a r a n d e s a k r i s t i a n . Kort därefter revs koret, oeh i dess ställe uppfördes ett n y t t kor, u t g ö r a n d e östra hälften av den n u v a r a n d e k y r k a n . Samtidigt eller något senare välvdes k y r k a n , och på 1480-talet tillfogades vapenhuset. De två östra långhusviilven slogos om efter ett r a s år 1679.

KYRKBRÄNDEB

Den 7 augusti 1959 h ä r j a d e s Aspebodu kyrku i Dalarna av d d . Den m ä r k - liga t r ä k y r k a n , påbörjad 1667, blev helt förstörd. Även k y r k a n s a l t a r s k å p , d t verk u r Berndt Notkes krets från o m k r i n g år 1500, blev lågornas rov. •—

Den 22 m a j 1959 a n t ä n d e s Vånga k y r k a i Östergötland genom blixtnedslag.

Den stora stenbyggnaden, uppförd 1866 efter r i t n i n g a r av F. W. Scholandcr, blev helt u t b r ä n d . Alla värdefullare i n v e n t a r i e r k u n d e emellertid r ä d d a s , bland dem ett värdefullt triumfkrucifix frän 1 MO-talet. — Den 25 sep- t e m b e r 1959 utbröt u n d e r pågående r e s t a u r e r i n g eld i Jonsbergs kyrka i Östergötland. Kyrkan, som var uppförd av t r ä och b ä r r ö r d e från 1700-talet, blev icke svårare skadad än att den kan å t e r s t ä l l a s . En allvarlig förlust utgör förstörelsen av långhusets t a k m å l n i n g a r och k y r k a n s märkliga orgel av J o n a s W i s t c n i u s från 1756 och dess praktfulla fasad.

306

References

Related documents

Vardera änden har haft etl runt bål med ca 12 mm diameter och ett liknande hål fin- nes vid mittpartiet Enligt pollenanalys av Rangela Sandegren kan det daleras lill

Göteborgs arkeologiska museum har under hösten 1969 fortsatt undersökningen av den i förra »Akluellt» omnämnda boplatsen vid Önneröd på Hisingen.. Här fanns minst tre

Denna karakteristik träffar problemets kärnpunkt. Härtill kan fogas en erinran om den betydelse för det svenska kulturlandskapet som de lantliga slotts- och herrgårdsmiljöerna ha,

serie franska ritningar, vilka sedan på Erik XIV:s tid skulle ha kommit till an- vändning i Kalmar och legat till grund för borggårdens arkitektur och ut- formningen av dess

Vidare påträffades 6 gravstenar från 1600-talets början och mitt, bland dem en vackert huggen sten från 1658 över ägaren till Lummelunds bruk, Christof- fer Neuman.. Den

HYGGNADSMINNESMÄBKEN UNDER VITTERHETSAKADEMIENS VÅRD Genom en nyligen träffad överenskommelse övertar Visby stad frän och med den 1 oktober 1958 förvaltningen av Gamla Apoteket

följande institutioner till nedan an- givna ändamål: Vitterhetsakademien, som tidigare beviljats 50.000 kronor till inköp av ett område vid Gamla Uppsala, ytterligare 50.000 kronor

Coghlan, Notes on Prehistoric and Early Iron in the Old World.. Anmälan av .4/i(ire(is Oldeberg 54 Forntid