Aktuellt
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1961_aktuellt Fornvännen 1961, s. 58-62, 154-158, 219-222, 318-322 Ingår i: samla.raa.se
AKTUELLT
FRÄN VITTERHETSAKADEMIEN
Till svensk arbetande ledamot av historisk-antikvariska klassen valde aka- demien den 7 februari 1961 professorn J o h n Granlund. Den 6 december 1960 utsågs professorn Gösta Berg med riksantikvarien Gösta Selling som suppleant till ledamot av marinens museikommilté och förste antikvarien N.L. Rasmus- son att vara akademiens representant vid Congresso Internazionale di nu- mismatica i Rom den 11—16 september 1961. — P ä grund av att s t o r a salen i Riddarhuset står under reparation skall akademiens h ö g t i d s s a m m a n t r ä d e den 20 m a r s med Konungens medgivande äga r u m i Bernadotte-biblioteket på Stockholms slott.
UR STATSVERKSPROPOS1TIONEN 1961
Departementschefen förordar, a t t en tjänst som konservator i lönegrad Ae 19 från och med den 1 juli 1961 i n r ä t t a s vid den tekniska avdelningen inom riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum, ö v r i g a förslag från akademiens sida om personalförstärkningar m. m. h a icke k u n n a t be- aktas. De ökningar av olika anslagsposter som tillstyrkts äro i h u v u d s a k beroende av a u t o m a t i s k a kostnadsslegringar. Ej heller i 1961 års statsverks- proposition h a r förslaget om i n r ä t t a n d e av e n landsantikvarietjanst för Stockholms län vunnit beaktande.
ANSLAG UR KUNGAFONDEN
Ur Konung Gustaf VI Adolfs 70-årsfond för svensk kultur ha under år 1960 bidrag lämnats till bland a n n a t följande ä n d a m å l inom k u l t u r m i n n e s v å r d e n : till restaurering av 1600-talsorgeln i Torrlösa k y r k a , Skåne; till iståndsättning av Garvaregården i Trosa; till Nordiska museet för u p p m ä t n i n g och fotogra- fering av mellansvensk herrgårdsbebyggelse; till riksantikvarieämbetet för förarbeten för administreringen av lagen om byggnadsminnen och till vården av den kulturhistoriska bebyggelsen i Stensjö by, Döderhults socken, Små- land; till restaurering av tapeter från Drottningholmsteatern; till restaurering av m o n u m e n t e t över k r o n p r i n s Carl August på Kvidinge hed i S k å n e ; till slutförande av restaureringsarbelen på F r ä s g å r d e n i Ytterboda by, Leksands socken. D a l a r n a ; till restaurering m. m. av Söderby-Karls m u s e u m ; till restau- rering av orgeln i Skällviks k y r k a , Östergötland; till restaurering av J o h a n Målares hus i Visby; till fortsatta iståndsättningsarbeten på k y r k s t a l l a r n a i Lövångers k y r k s t a d , Västerbotten; till restaurering av t r a p p h u s e t i Riddar- huset i Stockholm och till i s t å n d s ä t t n i n g av förutvarande tingshuset i Väster- haninge, Södermanland.
A K T U E L L T
ANSLAG UR LOTTERIMEDELSFONDEN
Genom kungliga brev den 17 juni 1960 och den 10 februari 1961 hava an- slag beviljats bland a n n a t för n e d a n angivna ä n d a m å l : 50.000 k r o n o r som slutligt bidrag till utbyggnad av länsmuseet i Örebro; 30.000 k r o n o r för in- redning av museilokaler i Gotlands fornsal i Visby; s a m m a n l a g t 400.000 k r o - nor för uppförande av byggnad för Dalarnas m u s e u m i F a l u n ; 25.000 k r o n o r för invändig restaurering av R i k s d a g s m a n n a g å r d e n i Alvesta; 20.000 k r o n o r för restaurering av den s. k. Charpentierska villan i Lund; 92.000 k r o n o r för restaurering och konservering av d e n s. k. Garvaregården i Kristianstad samt 20.000 k r o n o r lill konservering, uppordning och exponering av en samling föremål, tillhörig M a k a r n a Sven J. Carlsson och H a n n a Persdollers Lilla Em- tefall museistiftelse, Ulrika socken, Östergötland.
DONATIONER OCH ANSLAG
Bland donationer och anslag, som ställts till a k a d e m i e n s förfogande, k u n n a följande n ä m n a s : från r å d m a n n e n Gustaf Veländer i Sundsvall drygt 12.000 k r o n o r för de år 1960 utförda u n d e r s ö k n i n g a r n a vid Högom i Selångers socken, Medelpad; från Magnus Bergvalls stiftelse 10.000 k r o n o r för ålders- bestämning enligt C-14-metoden av arkeologiskt material, 15.000 k r o n o r till Sveriges k y r k o r för slutförande av beskrivningarna av Gotlands k y r k o r och 10.000 k r o n o r till a n t i k v a r i e n N.-G. Gejvall för vetenskaplig bearbetning av skelettmalerial och för i n k ö p av a p p a r a t u r ; från direktören Josef Anér 24.838 k r o n o r till expropriationsersättningar m. m. i s a m b a n d med förvärvet av f o r n l ä m n i n g s o m r å d e t Gettlinge by, Södra Möckleby socken, Öland; från bankiren Tage Cervin 100.000 k r o n o r för konserveringsarbelen på ringmuren och ruinerna i Visby s a m t 10.000 k r o n o r från okänd givare till fornminnes- vården på Öland; från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 75.000 k r o n o r för vetenskaplig undersökning under en tid av tre är av fynd från Skede mosse i Gärdslösa socken p å Öland, 50.000 k r o n o r för vetenskaplig bearbet- ning och u p p o r d n a n d e av Uppsala d o m k y r k a s textilier samt s a m m a belopp till stiftelsen Sigtuna fornhem såsom bidrag för u p p f ö r a n d e av en musei- byggnad i Sigtuna för stiftelsens samlingar.
SKYDDSFÖRESKRIFTER
Skyddsföreskrifter jämlikt lagen den 12 juni 1942 om skydd för kultur- historiskt märkliga byggnader ha utfärdats för följande byggnader och an- läggningar: S k a n ö r nr 19, en borgargård från 1700-talet i K a r l s h a m n ; Smed- byn Väslra 1 : 14, en mindre h e r r g å r d från 1760-talet i Kila socken, Värm- land; Sigtuna fornhems fastighet i Sigtuna; R a d e m a c h e r s m e d j o r n a i Eskils- tuna; Kvarteret Cedern i ö r e g r u n d med karakteristisk småstadsbebyggelse;
H a m m a r b y 1 : 1, en äldre m a n b y g g n a d av a l l m o g e k a r a k l ä r i Högsby socken, Småland; Flackarps mölla i Flackarps socken, Skåne; den s. k. Rrunska går- den i Hudiksvall, en vacker b o r g a r g å r d från empirtiden; b r a n d m u s e e t och
59
gamla rådhuset i S k a r a ; Gamleby tingshus i Gamleby socken, Småland; Gamla h ä r a d s h ä k t e t i Klörup, Lilla Slågarps socken, Skåne; H e m b y g d s p a r k e n i Broby, ö s t r a Broby socken, Skåne; Gamla Braheskolan på Visingsö i Småland.
FORNMINNESINVENTERINGEN 1960
Den genom riksantikvarieämbetets fornminnesavdelning bedrivna forn- minnesinventeringen för den nya ekonomiska k a r t a n h a r under år 1960 om- fattat följande o m r å d e n : i Västergötland dels ett o m r å d e i n o m Skaraborgs län, omfattande ett nord-sydligt bälte över de centrala delarna av länet, dels inom Älvsborgs län ett o m r å d e med Ulricehamn som centrum; i Västmanland elt o m r å d e omfattande Våla h ä r a d och n o r r a delen av Simtuna h ä r a d ; i Väs- terbotten Nordmallngs socken s a m t delar av Degerfors och Norsjö socknar;
i Norrbotten ett o m r å d e inom Kiruna stad. Under året ha o m k r i n g 11.500 fornlämningar registrerats.
GRÄVNINGAR OCH FYND
Under de sista m å n a d e r n a av år 1960 undersöktes i Stenstugu i Levidc socken p å Gotland genom Gotlands fornsal två gravar från äldre romersk tid, i n n e h å l l a n d e bl. a. tveeggade svärd med fästen av ben eller h o r n och slidbeslag, ytterligare vapen och k e r a m i k s a m t i den ena graven silver- eller lennbelagda beslag till ett bälte eller gehäng. Svärden, vilka k u n n a vara im- porterade, torde vara de fullständigast bevarade från detla skede s o m på- träffats i Norden. Vid vägarbeten i Linde socken på Gotland framkom en gravanläggning från mitten eller ä l d r e delen av r o m e r s k lid, utformad som etl hjul av över 20 meters diameter med av s m å s t e n a r lagda ekrar. Direkta motsvarigheter till d e n n a gravform, som även uppvisar konstruktionsdetaljer av huggen sandsten, äro hittills ej k ä n d a . 1 s a m b a n d med vägarbeten p å Barshaldershed i Grötlingbo socken på Golland h a r elt antal gravar från vikingatid undersökts. Av dem innehöll en bl. a. ett bältegarnityr, beslående av över 50-talet delvis silverinlagda bronsbeslag, sannolikt av östligt ursprung.
I en a n n a n grav påträffades ett bronsfat med rester av en måltid, i vilken ingått ägg och fisk.
Den på sid. 306 i F o r n v ä n n e n 1960 o m t a l a d e , vid Borg i Norrala socken, Hälsingland, anträffade mansgraven h a r vid den nu slutförda undersökningen av gravgömman i Statens historiska m u s e u m visat sig innehålla rester av en fullständig v a p e n u t r u s t n i n g : svärd, spjutspets, h a n d t a g och buckla lill en sköld, kniv och ett 20-tal pilspetsar med delvis bevarade träskaft samt en mängd dräkttillbehör, s ä s o m eldslagningssten och bronssöljor, beslag m. m.
lill ett biille saml en uppsättning av 48 guldbelagda agraffknappar, liggande i anslutning till den dödes hand- och fotleder. Ett flertal textilfragment såsom brickband samt grövre och finare kypertvävnad funnos även bevarade.
A K T U E L L T
KONSERVERING AV T E X T I L I E R I VÄSTERÅS DOMKYRKA I s a m b a n d med den nu snart avslutade restaureringen av Västerås dom- k y r k a h a r domens betydande skrudsamling konserverats vid riksantikvarie- ämbetets textilkonserveringsanslalt. De 14 fullständiga liturgiska textilierna från senmedeltiden utgöra jämte ett flertal fragment av s a m m a art en impo- n e r a n d e samling av representativa och högklassiga prov på italienskt siden- väveri och på flandriskt, tyskt och svenskt figurbroderi. Bland föremålen ä r o följande värda att särskilt framhållas.
Den k ä n d a Västcrås-mitran — helt överbroderad med silke, guldtråd och äkta pärlor — är otvivelaktigt utförd i Vadstena kloster, från vilken verkstad även tre s k r u d a r av praktfullaste italiensk s a m m e t s b r o k a d h ä r r ö r a . Dessa äro nämligen försedda med det karakteristiska birgittinerkorset, vilket givit Andreas Lindblom anledning s ä t t a hela leveransen i s a m b a n d med endera av de b å d a Vadstena-munkar, som kring mitten av 1400-talel blevo biskopar i Västerås, nämligen Acho J o h a n n i s (1442) eller Olavus Gunnari (1454). — E n k o r k å p a och två m ä s s h a k a r av stormönslrig s a m m e t s b r o k a d i grönt mot guldbotten ha däremot beställts från Albertus Pictors verkstad i Stockholm.
Kåpan utgör ett icke enastående bevis för att detta h a n d e l s h u s från utlandet importerade icke blott italienska prakttyger utan även u t l ä n d s k a broderier.
Brämets figurframställning är ett typiskt västtyskt arbete, ryggskölden med sin ovanliga framställning av Lazarus u p p v ä c k a n d e är ett högklassigt fland- riskt broderi, m e d a n sköldens överstycke, Kristi t ö r n e k r ö n t a huvud, måste hänföras till Albert, liksom de bägge vapnen och den ovanpå ryggskölden hänsynslöst placerade bilden av S:t David. Vapnen syfta på Lydeke Abelson, biskop i Västerås 1465—1487 och tidigare k y r k o h e r d e i Munktorp, vars k y r k a var helgad åt S:t David. — Materialet i tre a n d r a m ä s s h a k a r och en k o r k å p a består av grön s a m m e t i vanligt italienskt g r a n a t ä p p l e m ö n s t e r . K o r k å p a n s b r ä m är emellertid prytt med en dekorativ r a n k a , reliefbroderi av guld och pärlor, vilken ävenledes k a n anses s l a m m a från Albertus Pictors verkstad, som säkerligen levererat hela gruppen.
EN INTRESSANT GLASKONSERVERING
Till riksantikvarieämbetets konserveringsanstalt inkom hösten 1960 ett antal glasföremål, av vilka några erinrade om medeltida pilgrimsflaskor.
Föremålen, som anträffats vid ledningsschaktning i L a n d s k r o n a i en igensatt b r u n n tillsammans med lergodskeramik från 1500-talet, befunno sig i ett myc- ket dåligt skick, starkt k o r r o d e r a d e och översållade med r o s t b r u n a fläckar och vita utfällningar. Efter n o g g r a n n a undersökningar, vilka visade att de r o s t b r u n a fläckarna utgjordes av j ä r n o x i d e r och de vita utfällningarna av kiselsyra och karbonater, valdes mycket u t s p ä d d a lösningar av salpetersyra och n a t r o n l u t som rengöringsvätskor. Efter behandling med dessa vätskor och efterföljande urlakning och torkning hopfogades glasen och v a k u u m - impregnerades med 8 °/o metakrylatlack. Resultatet av behandlingen h a r blivit mycket gott: föremålens ytor ä r o åter fria från beläggningar, och det j ä r n - haltiga glasets klart gröna färg f r a m t r ä d e r tydligt.
61
UNDERSÖKNINGAR RÖRANDE UPPKOMSTEN AV VITTRINGSSKADOR Statens råd för byggnadsforskning h a r tilldelat konservatorn fil. lic. Arne Strömberg ett anslag på 3.000 k r o n o r för undersökning av vittring på vissa byggnadsstenar. Arbetet skall ulföras vid Mineralogisk-geologiska institutio- nen i Uppsala av fil. kand. Sigvard Ljung under ledning av konservator Strömberg och avser i första h a n d att klarlägga de förlopp som äga r u m vid ytvittring a v sandsten, som a n v ä n t s till fasadbeklädnad eller skulptural utsmyckning.
NYTT FRÄN C 14-FRONTEN
I U. S. A. h a r en grupp forskare utfört en ny bestämning av kolisolopcn C 14:s halveringstid. Del nya värdet är 5760 , „ år, vilket innebär en ök- ning med 190 år i jämförelse med det hittills använda värdet. Dateringslabo- raloriet i Uppsala är sedan någon tid omställt för en liknande arbetsuppgift.
Nobelpristagaren, professorn Willard F. Libby a n t y d d e också i sin nobel- föreläsning, att halveringstiden sannolikt ligger omkring 200 år högre, än man dittills r ä k n a t med. I praktiken innebär detta, att samtliga hittills enligt C 14-metoden utförda dateringar skola ökas med 3 °/o. — Till problemet om korrigeringens storlek k o m m e r man alt la slutgiltig ställning, sedan ytterligare forskningar utförts.
INTEREUROPEISK UTSTÄLLNING AV ROMANSK KONST SOMMAREN 1961
Den sjätte av de under E u r o p a r å d e t s auspicier o r d n a d e konstutställningarna skall omfatta r o m a n s k konst och äga r u m i Spanien under tiden 10 juli—
10 oktober. Utställningsmaterialet fördelas på två städer, Rarcelona och Santiago de Compostela. Konst och k o n s t h a n t v e r k från samtliga Europa- rådets medlemsstater med tonvikt på d e kontinentaleuropeiska ledande verk- städernas alster k o m m a att till huvudsaklig del utställas i Barcelona, medan m a n i Santiago skall presentera det material, som k a n belysa, vad denna siad betytt som central vallfartsort för medeltidens romersk katolska k y r k a . Svensk representant i utställningskommittén är försle antikvarien Monica Rydbeck.
F r å n Sverige h a r m a n för avsikt att låna ut exempel på importerat Limo- ges-arbete, importerad liturgisk textil konst samt inhemsk men av kontinental och engelsk konst n ä r a beroende träskulptur. Dessa föremål ha ulvalts dels i Statens historiska m u s e u m s samlingar, dels bland ä n n u i k y r k o r n a för- varade konstverk, såsom relikskrinet i T r ö n ö k y r k a , Hälsingland, ett kruci- fix i Dandcryds k y r k a och en m a d o n n a s k u l p t u r i Rö kyrka, bägge i Uppland.
AKTUELLT
FRÄN VITTERHETSAKADEMIEN
Vid akademiens årsmöte, vilket hölls i Bernadottebiblioteket på Stock- holms slott, i n ä r v a r o av Deras Majesläter Konungen och Drottningen, fingo förre överingenjören C. B. Kolm och kaptenen G. E. von E h r e n h e i m ur Ko- nungens hand mottaga Gustaf Adolfsmedaljen, vilken tilldelas personer som nedlagt ett betydelsefullt arbete till förmån för uppgifter inom riksantikva- rieämbetets arbetsområde. Vid årsmötet tillkännagavs, att Björnstjernska pri- set tilldelats antikvarien Gustaf Hallström och Rettigska priset professor eme- ritus Eilert Ekwall. — Den 2 maj beslöt akademien tilldela fil. stud. Hilkka Andersson, Uppsala, Knut Stjernas stipendium.
FASTIGHETSFÖRVÄRV
Ett anslag från Konung VI Adolfs 70-årsfoud för svensk kultur h a r gjort det möjligt för akademien all under år 1960 förvärva ett o m r å d e vid Bcsmo källa (Resmo 25) i Södra Möckleby socken p å Öland. Härigenom ha förut- sättningar för en rationell skötsel av källan och området kring denna ska- pats. — Genom köpebrev den 20 september 1960 förvärvade akademien fastig- heten Klostret Ryttaregården 20l och hälften av lägenheten ö v e r b o Smeds- gården 1211, belägna i anslutning till och väster om Värnhems k g r k a och klosterruiner; inom området finnas ä n n u icke utgrävda lämningar av klostret.
— I kungligt brev den 30 december 1960 föreskrevs, att Arno k y r k a (Bond- Arnö) i Kungs-Husby socken. Uppland, för framtiden skulle slå under riks- antikvarieämbetets vård och förvaltning. Ämbetet bemyndigades att besluta om församlingens disposition av k y r k a n och att träffa överenskommelse om vilka Inventarier som fortfarande skola vårdas av församlingen. — Genom be- slut den 30 juni 1959 gav Kungl. Maj:l akademien rätt att enligt lagen den 12 maj 1917 om expropriation förvärva ett o m r å d e i Södra Möckleby socken på Öland, utgörande del av fastigheterna Gettlinge l2, l3, 22, 23, 33 och 41 samt Gettlingehcrg l1 och 21 ävensom Gettlingekvarn V. E x p r o p r i a t i o n e n h a r nu- mera blivit fullbordad. Inom det exproprierade området finnes ett stort antal synnerligen märkliga fornlämningar.
DONATIONER OCH ANSLAG
K a m m a r h e r r e n friherre Bogislaw Klingspor, ö s t r ö ö , h a r till akademien såsom gåva överlämnat premieobligationer till ett värde av 100.000 k r o n o r för arkeologisk forskning eller utgrävningar i Sverige, främst i Halland och därnäst i Västergötland. Hans Majestät Konungen h a r åtagit sig att i s a m r å d med riksantikvarien besluta o m tilldelning av anslag.
154
Stadsfullmäktige i Västerås ha lämnat ett anslag om 9.000 k r o n o r såsom bidrag till fornvårdsarbelen inom o m r å d e t kring Anundshögen.
Stiftelsen Seth M. Kempes Minne h a r med 6.500 kronor bidragit till fort- salt vetenskaplig forskning r ö r a n d e kuslrösen i Ångermanland.
SKATTFYND
Skärtorsdagen 1961 fick Gollands fornsal meddelande om att en silver- skatt påträffats vid uppförandet av en ladugård vid Ekeskogs g å r d i Hejde socken på Golland. Skatten hade legat nedgrävd under en äldre ladugård och hade genom arbetena spritts inom elt begränsat o m r å d e . F ö r u t o m rikligt med bilsilver innehöll skatten ett ringspänne av silver, ett stort runt spänne av s a m m a metall försett med fyra fristående djurfigurer, fragment av två eller tre silverbraklealer och delar av ytterligare en, som var nästan fullständig.
Denna sistnämnda är sannolikt av otlonskt ursprung och uppvisar en detalj- rik kejsar- eller kungabild av utomordentligt hög kvalitet. Dessutom hittades n ä r m a r e 700 silvermynt, de flesta av europeiskt ursprung. — Ungefär en vecka senare påträffades ytterligare en skatt på ön vid p r o v u n d e r s ö k n i n g a r i en fornborg vid Stora Havor i Hablingbo socken. Utgrävningen bekostades av Havdhems k o m m u n och utfördes på k o m m u n e n s initiativ som kommunalt beredskapsarbete. Bedan vid borttagandet av torven i den första femmeters- r u t a n över borgvallen hittades, grunt nedgrävd i vallens insida och täckt äv- en i m a r k y t a n synlig sten, en väl bibehållen r o m e r s k situla, vilken efter frampreparering av innehållet på Gotlands fornsal visade sig innehålla en mycket stor, rikt ornerad guldring, sannolikt av sydryskt ursprung. Situlan synes vidare bland annat innehålla fem vinskopor eller vinsilar, av vilka åt- minstone en sannolikt är av silver, samt två stora bronsklockor. Undersök- ningen av kärlet är ä n n u ej avslutad.
P å den genom de senare årens utgrävningar och fynd n u m e r a välkända Helgan (Lillön) i E k e r ö socken. Uppland, påträffades i m a j m å n a d 1961 en ur vetenskaplig s y n p u n k t synnerligen intressant guldskatt, bestående av en massiv armbygel av guld och 47 guldmynt. Armbygeln tillhör den typ med trind genomskärning och något förtjockade ä n d a r , som är vanlig i kontinen- tala fynd från 300- och 400-talen efter Kristus och som d Norden även k a n u p p t r ä d a något senare. Mynten ä r o byzantinska guldsolidi med präglingar för ej mindre än 9 regenter, nämligen Theodosius, Valentinianus, Marcianus, Leo, Libius Severus, Julius Nepos, Zeno, Basiliscus och Anastasius. Präglings- tiden omfattar sälunda ungefär elt å r h u n d r a d e från år 408 till är 517 efter Kristi födelse. 1 fråga om antalet guldmynt är denna skatt den tredje i ord- ningen i värt land. Märkligt nog s t a m m a r även den skatt som i detta avseende k o m m e r som n u m m e r fem från Helgo. Den hittades under senare delen av 1700-talet och omfattar 21 mynt. — De två guldskatlerna från Helgo, b å d a nedlagda under 500-talet, u n d e r s t r y k a på eft övertygande sätt de resultat som framkommit genom de arkeologiska u n d e r s ö k n i n g a r n a , nämligen alt den lilla ön, som ligger milt i segelleden från Östersjön till de inre delarna av Mälaren,
A K T U E L L T
under forntidens senare skeden spelat en ledande roll för hela Mälardalens handel. De talrika fynden vittna om en rik blomstring på ön just under 400- och 500-lalen. dvs. guldmyntens tid.
GBÄVNINGAB OCH F Y M )
Vid Storgården T o r k d s t o r p l3 i H a n h a l s socken. Halland, ha på en plöjd åker anträffats sex h å r d g r o p a r , bestående av s k ö r b r ä n d a stenar och i flera fall m ä t a n d e över en meter i diameter. De ligga i en sydsluttning i Ivå paral- lella rader, orienterade från nordost lill sydväst. Dessa svagt kolblandade h ä r d a r synas utgöra rester av eldstäder i förhistoriska hus. Utgrävning bar ä n n u icke företagits.
Vid cn undersökning i april 1961 på gravfältel vid Blomshnlni invid epi- demisjukhuset i Vetlanda anträffades angefår i centrum av en treudd med insvängda sidor ett omkring 3 d m tjockt och omkring 1.5 m breit brandlager, vilket förutom b r ä n d a ben och kol innehöll ell tredelat järnbelsel, en pilspets av j ä r n med långe samt en del järn- och bronsfragment, bland dem cn järn- hake och ett litet bronsbeslag 1 en rund stensättning på samma gravfält påträffades i ett melerstort brandlagcr förutom b r ä n d a ben och kol tre frag- ment av en oval dubbelskalig spännbuckla, två fyrsidiga b r o n s p ä r l o r och en vil glasflusspärla. ornerad med två röda sicksaeklinjcr.
RUINARBETEN
I samband med rivningen av ett hus vid det s. k. Skanstorget i n ä r h e t e n av slottet i Kalmar har under våren 1961 ett 25 meter långt parti av den medeltida stadsmuren i Kalmar framgrävts och undersökts. Muren är be- varad till omkring 2 meters höjd och h a r en tjocklek av något över 2 meter.
Avsikten är all låta murslycket förbli frilagt och att o r d n a den omgivande platsen till en liten pack, Arbelcl har letts av fil. kand. Erik Hofrén. Lund.
Den 17 februari 1961 inträffade ett betydande ras i Visby ringmur. På cn sträcka av 12 meter rasade m u r e n s ytterliv mot Norder gravar. Den direkta anledningen lordc ha varit rörelser i grunden i samband med tjällossningen, Basel blottade a n m ä r k n i n g s v ä r d a svagheter i murens inre konstruktion, vilka n&dvåndlggora komplicerade förslärkningsarbelen icke blott på den nu aktuella punkten utan sannolik! även inom a n d r a delar av muren. Dessa arbeten komma att ledas av ingeniören Gunnar H a m m a r l u n d , Göteborg. De fortlöpande underhållsarbetena, lill vilka b a n k i r e n Tage Cervin även i är skänkt 100,000 kronor, avse bland annat uppförandel av tvenne strävpelare pä utsidan av sjömuren inom kvarteret Residenset.
RESTAURERING AV KYRKOR
I n ä r v a r o av Hans Majestät Konungen invigdes Västerås d o m k y r k a den 19 m a r s 1961 efter en genomgripande invändig restaurering, utförd eller ritningar och under ledning av professorn Erik Lundberg.
15(5
Genom restaureringen h a r k y r k a n s inre uppdelats i två partier med skilda funktioner. Den egentliga församlingskyrkan utgöres av den östra delen, som försetts med nytt altare, ny predikstol, ny orgelläktare med ny orgel och nya bänkar. P å altarbordet, i vars skiva inlagts ett fragment av en allarskiva från biskop Karls tid, står givelvis det gamla högaltarskäpet från är 1514 De talrika epitafierna ha i görligaste mån placerats på sina ursprung- liga platser.
Kyrkans västra del, d ä r orgeln och orgelläktaren från Agi Lindegrens restaurering fått vara kvar men bänkinredningen i h u v u d s a k slopats, h a r Iordningställts för speciella g u d s t j ä n s t ä n d a m å l och skilts frän den egentliga församlingskyrkan genom att det medeltida triumfkrucifixet placerats på en nygjord trabesanordning i mittskeppet och att tvenne vid pass tre meter höga, tvärgående m u r a r uppförts i de två yttre sidoskeppen. Vid västsidan av den norra muren h a r det förutvarande högaltaret från är 1798 åternpp- förts och på m o t s v a r a n d e ställe i söder h a r ett nytt altare byggts. P å bägge altarna ha medeltida a l t a r s k å p placerats. Väster om del södra altaret h a r en dopplats o r d n a t s ; en avgjutning av den för Västerås d o m k y r k a ursprungligen avsedda nialinfiinlen i Burg på F e h m a r n har ställts upp här och i anslutning därtill cn grupp b ä n k a r av den förutvarande b ä n k i n r e d n i n g e n ; i det inre sidoskeppet på s a m m a sida h a r m a n placerat k y r k a n s rikt snidade träfunt frän år 1622 med dess t r ä s k r a n k i r e k o n s t r u e r a t skick. Mitt emot i det norra yttre sidoskeppet h a r i anslutning till altaret d ä r s t ä d e s o r d n a t s ett u t r y m m e för enskild andakt.
Kyrkobyggnadens äldsta delar finnas inom detta parti. De ha kompletterats i erforderlig utsträckning och framhävas genom att inurytornas tegel såsom från början varit fallet åter stå röda. På de gamla valven påträffade frag- ment av medeltida målningar ha bibehållits synliga.
I de flesta fönstren inom k y r k a n s västra del ha nya glasmålningar in- satts, på norra sidan av Bandi Fischer och på den södra av Frithiof Svensson.
Agi Lindegrens nygoliska arkitektur i tornets bottenvåning h a r bibehållits.
Dock h a r man åter öppnat tvenne rikt profilerade bågöppningar ledande till koret söder om tornet, varest k a p p r u m , toaletter m. m. inrymts. I en övre våning ha lokaler ordnats för etl d o m k y r k o m u s e u m . Sakristian, som tidigare var inrymd söder om tornet, h a r nu flyttats till dess n o r r a sida till den lokal, där Peder Sunnanväders disputation enligt traditionen skall ha ägl rum.
I s a m b a n d med restaureringen ha ingående och givande byggnadshisforiska undersökningar företagits under ledning av fil. kand. Carl-Filip Mannerstråle.
L u m m e l u n d a kyrka på Golland återinvigdes den 5 februari 1961 efter en genomgripande yttre och inre restaurering, utförd efter förslag av arkitekten Äke P o r n e . Bester av ett äldre kor blottades vid undersökningar under golvet.
Vidare påträffades 6 gravstenar från 1600-talets början och mitt, bland dem en vackert huggen sten från 1658 över ägaren till Lummelunds bruk, Christof- fer Neuman. Den nedersta sockelstenen till dopfunten återfanns i tornbågen, dit funten nu återförts. Dekorativa målningar från 1200-talets senare del ha framtagits pä den tresprångiga tornbågen, på korets sydvägg en målning frän
A K T U E L L T
1300-talets mitt, föreställande S:t Paulus, och på dess nordvägg en omfångs- rik m å l n i n g framställande Yttersta domen, målad av den s. k. Passionsmäs- taren vid mitten av 1400-talet, vilken även dekorerat långhusets nordvägg med scener ur passionshistorien.
Vid restaurering av Vamlingbo k y r k a på Gotland h a r på tornets sydsida blottats en rikt skulpterad portal från 1300-talet, vilken sannolikt redan under medeltiden m u r a d e s igen oeh doldes b a k o m en väldig stödmur. Under torngolvet ha blottats g r u n d m u r a r till ett äldre r o m a n s k t t o r n med väst- ingång. I koret ha o r n a m e n t a l a väggmålningar från 1200-talet framtagits samt på norra väggen en över 6 meter hög bild av den helige Kristofer.
PEBSONNOT1SEB
Den 10 m a r s 1961 avled antikvarien vid Statens historiska m u s e u m Bichard Indreko.
Den 30 oktober 1960 avgick med pension b y r å d i r e k t ö r e n Ivar Hedenlund, vilken varit i institutionens tjänst sedan 1924; till h a n s efterträdare h a r ut- setts jur. kand. Karl-Erik Högner, förut r å d m a n i Luleå, vilken tillträdde tjänsten den 1 j a n u a r i 1961. Till antikvarie i lönegrad 23 h a r från och med den 1 september 1960 utsetts antikvarien G. A. Hellman och till antikvarie i lönegrad 21 från och med den 1 m a r s 1961 antikvarien Äke Nisbeth.
Landsantikvarien i Luleå, fil. dr Hans Beskow h a r u t n ä m n t s till förste antikvarie vid Stockholms stadsmuseum med uppgift att handlägga ärenden rörande byggnadsminnesvård. Tjänsten tillträddes den 1 april 1961.
158
Sedan förblev bönen n ä s t a n oförändrad. Vid den senaste kröningen i Sverige 1873 var formuleringen följande:
"Gud, som lider salt hafver till Sveriges, Göthcs och W e n d e s Konung, för- läne Eder sin Nåd, att I Riket hålla magen vid full magi och välstånd, Honom lill pris och ära, Eder lill berömelsc; Sveriges Män och detta Landet till gagn, frid och enighet!"5
Den påfallande ändring som skedde 1809 bestod i att det moment i bönen föll bort, som innehöll en ö n s k a n om rikets " f o r m e r a n d e " . Utan tvivel skulle en utforskning av den svenska kröningshistorien i dess olika aspekter vara myckel givande i olika avseenden. (Cederströms p r a k t v e r k De svenska riks- regalierna är etl grundläggande arbele men går endast mera ytligt utanför den rena sakforskningen.)
NU» Ludvig Rasmusson
AKTUELLT
FRÄN VITTERHETSAKADEMIEN
Den 19 augusti 1961 avled akademiens k o r r e s p o n d e r a n d e ledamot profes- sorn Gerda Boéthius, under inånga år intendent för Zorn-samlingarna i Mora.
Den 5 september beslöt akademien till Kungl. Maj:t överlämna den av dess preses med professorn Sven B. F. J a n s s o n som sekreterare verkställda ut- redningen om den humanistiska forskningens villkor och behov.
GÅVOR TILL AKADEMIEN
Direktören Henning Ahlbcrg h a r till akademien skänkt 50.000 k r o n o r att av akademien förvaltas som en särskild fond, kallad "Direktör Ahlbergs fond för Ekornavallens vård". Gunvor och Josef Anérs stiftelse h a r till akademiens för- fogande ställt 8.000 k r o n o r för inköp av ett o m r å d e vid Inglinge hög, Väslra T o r s å s socken, Småland.
TILLFÄLLIGA UTSTÄLLNINGAR
Svenska h a n d e l s b a n k e n , som sedan flera år ställt skyltfönster kostnads- fritt till förfogande för museer såväl i Stockholm som på a n d r a platser i landet, inbjöd Statens historiska m u s e u m och Kungl. myntkabinettet att under
5 Ordning vid deras Majestätet Konung Oscar den Andres och Drottning Sophia Wilhelmina Mariana Heurielas Kröning och Konungens Hyllning vid Riksdagen i Stockholm 1873, s. 16, § 23.
A K T U E L L T
tiden 12 juni—13 augusti disponera 15 skyltfönsler i h u v u d k o n t o r e t Kungs- trädgårdsgatan-Arsenalsgatan. Tre av fönstren ägnades åt den svenska bank- sedelns 300-årsjubileum; i de övriga visades föremål och foton från museets olika avdelningar och från några fornminnesplatscr. Rubriker och texter voro avfattade på svenska och engelska. I samband med denna fönsterutställning bekostade banken en folder kring scdeljubileet och museet. — I banklokalen i Hötorgscity visades från medio av juli till slutet av september en mynt- historisk utställning med material, delvis lånat från Kungl. myntkabinettet och presenterat tillsamman med instruktiva k a r t o r och utförliga texter.
I Statens historiska m u s e u m pågår från och med den 20 september 1961 en tillfällig utställning " F o r n t i d a konst från Tjeckoslovakien". Den omfattar föremål från alla förhistoriska perioder från äldre paleolitisk lid, omkring 200.000 år f. Kr., till det stormuhriska rikets lid, 800-talet e. Kr. Materialet, som sammanställts av tjeckoslovakiska vetenskapsakademiens arkeologiska institut under ledning av professor Jaroslav Bohm, utgöres av tidigare i regel icke utställda fynd från det senaste årtiondets utgrävningar och h a r ställts till förfogande av museer över hela Tjeckoslovakien; dock h ä r r ö r mer än hälften från de tre arkeologiska instituten i Prag, Brno och Nitra. För utställnings- a r r a n g e m a n g e n h a r Statens historiska museum svarat, och som utställnings- kommissarie h a r förste antikvarien Mats P. Malmer fungerat.
Den arkeologiska utställningen kompletteras av en fotoutställning, "Tjecko- slovakisk arkitektur under elva sekel", omfattande tiden från och med 800- falet till mitten av 1800-talet. Den h a r utlånats genom tjeckoslovakiska under- visningsministeriet och montaget har utförts i Prag.
DEPOSITION TILL STATENS HISTORISKA MUSEUM
E n ovanligt förnämlig deposition h a r nyligen anförtrolls Statens historiska m u s e u m . Tyresö försumling, Södermanland, bar nämligen överlämnat elt anlal d y r b a r a och vackra föremål ur sin silversamling. I depositionen ingå bl. a två k a n n o r av silver, den ena med synnerligen rik dekor i drivet och graverat arbete, från 1600-talets början och troligen av tysk eller nederländsk tillverk- ning; den a n d r a , tillverkad år 1694 i Stockholm av Christofer Richter, utgör med sin enkla koniska form och sin djärvt vinkelböjda grepe ett förnämligt tillskott till museets serie av vinkannor. N ä m n a s böra vidare en d o p s k å l , förfärdigad av Henning Petri i Nyköping, en oblatask från 1600-talets milt och en rik samling b r u d s m y c k e n . — Det enda föremål av medeltida u r s p r u n g som ingår i depositionen är tyvärr fragmentariskt: ett ciborium av gjuten m a l m med sexsidig behållare på en fot med nodförsetl, sexkanligt skaft.
FÖRHISTORISKA GRÄVNINGAR
P å ett gravfäll vid Skälla, Sörbg ls i Vessige socken, Halland, ha u n d e r ledning av a m a n u e n s e n Lennart Lundborg vid Hallands m u s e u m 10 anlägg- ningar utgrävts, bland dem en omkring 13 m vid domarring, som ursprung- ligen haft 10 stenar. I mitten påträffades b r ä n d a ben. k r u k s k ä r v o r och cn
liten bronsknapp. Domarringen ligger uppebartigen på ett gammalt gravfält.
220
Inom och invid d e n s a m m a f r a m k o m m o en avslagen rest sten och flera brand- fläckar med fynd av keramik och b r ä n d a ben. E n av b r a n d f l ä c k a r n a innehöll jiven cn bronsring. Ett oregelbundet format röse intill domarringen innehöll förutom flera b r a n d g r a v a r även en kistliknandc anläggning. — I elt skadat röse vid Bondngård 3 ' i Skrea socken. Halland, har vid undersökning anträf- fats keramik från äldre j ä r n å l d e r . E n av s k ä r v o r n a bar avtryck av sädeskorn.
— Vid Skuinmeslöv 4 ' i Skummeslövs socken, Halland, h a r på en yta av om- kring 100 m2 framkommit ett tiotal h ä r d g r o p a r , och på platsen ha påträffats k r u k s k ä r v o r , b r ä n d a ben och flintavslag. E n vertikalt s t r e c k o r n e r a d u r n a av yngre b r o n s å l d c r s l y p har k u n n a t ihopsättas. — Vid Grimeton 17 i Grimeton»
socken, Halland, h a r i s a m b a n d med grustäkt cn stenäldersboplats, blottats. P å platsen, där tidigare legat en bronsåldershög, kallad Kolakullen, ha flinlspånor, m i k r o s p å n o r och några tvärpilar anträffats. Flera meterdjupa h ä r d a r upp- givas ha funnits kring högen, de flesta nu dock försvunna.
Vid fortsatta u n d e r s ö k n i n g a r på det fyndrika gravfältel på P r ä s t g å r d e n 1' i Fole socken pd Gotland h a r i en båtformig hällkista påträffats ett skelelt med ett flertal föremål från övergångstiden mellan brons- och j ä r n å l d e r . Märkligast voro två stora ankelringar av brons, anträffade strax ovanför ske- lettets follcder. F y n d e t gjordes vid Konungens besök på platsen den 29 m a j . Ringarna äro de enda inom nordiskt o m r å d e som hittats i cn o b r ä n d grav- läggning och ge för första gången säker upplysning om h u r föremål av detta slag begagnats. — Vid F'jdls l E n d r e socken på Gotland h a r under ledning av a m a n u e n s e n Peter Manneke ett anlal gravar från romersk lid med sekun- dära begravningar från vikingatid blivit undersökt. E n av g r a v a r n a från romersk lid innehöll två bronsbeslagna d r y c k e s h o r n från tiden omkring Kristi födelse. — F o r t s a t t a grävningar för vägförvallningens räkning på det stora gravfällel vid Barshaldershed i Grötlingbo socken på Gotland under ledning av a m a n u e n s e r n a Peter Manneke och Gustav Trotzig ha givit rika fynd från vendel- och vikingatid, bl. a. elt flertal granatinlagda spännen, vapen och betselbeslag samt i vikingalidsgravarna ett förvånande stort antal silverföre- mål. — E n rikhaltig utrustning av s å d a n a föremål (bl. a. en a r m r i n g ) , textil- fragment samt ett flertal b r o n s a p i n n e n och pärlor ha anträffats i s a m b a n d med en gruvöppning på F a r d h e m * k y r k o g å r d ; föremålen h ä r r ö r a från en gravläggning, som ägt rum på 1000-talet.
MEDELTIDSGRÄVNINGAR
I Lödöse inom ett o m r å d e , där Lödöse hotell tidigare varit beläget och d ä r m a n nu förbereder uppförandet av ett nytt boningshus, ha under som- m a r e n utförts grävningar, genom vilka intressanta lämningar av del gamla Lödöse bragts i dagen. Den del av undersökningen som uppförandet av det nya boningshuset gjorde nödvändig har bekostats av Lödöse k o m m u n . Genom de betydelsefulla fynden framstod cn utvidgning av grävningsområdet åt söder som eft ur arkeologisk synpunkt angeläget önskemål. Detta h a r k u n n a t förverkligas genom alt medel ställts till förfogande av tidningen Göteborgs- Posten, som för ändamålet ordnat en insamling. Grävningslcdare h a r varit
A K T U E L L T
Intendenten Per-Henrik Rosenström. Väl bevarade t i m m e r k o n s t r u k t i o n e r , utgörande l ä m n i n g a r av byggnader i tre lager, ha blottats. Av lösfynden att d ö m a ha på platsen troligen legat elt garveri och ett skomakeri. Bland övriga lösfynd m ä r k a s husgeråd av trä och keramik. Anläggningarna torde h ä r r ö r a från 1400-talet och 1500-talet. De nu framgrävda lämningarna av del gamla Lödöse måste betecknas som de mest betydelsefulla bidragen till den äldre stadshistoriska forskningen som gjorts på mycket länge.
I Skänninge har undersökningen av l ä m n i n g a r n a efter stadens äldsla k y r k a , Allhelgonakyrkan, nyligen slutförts. Ar 1960 blottades k y r k a n s östra och mel- lersta parti och under våren 1961 den västra delen och en utbyggnad på södra sidan. Kyrkans äldsta delar h ä r r ö r a från 1100-talet. Samtidigt som Vårfru- k y r k a n uppfördes, revs det ursprungliga koret och ersattes med elt stort rektangulärt kor. Efler undersökningen ha g r u n d m u r a r n a täckts med jord, området planerats och g r u n d m u r a r n a m a r k e r a t s med kalkstensplatlor.
I Eskilstuna ba under s o m m a r e n grävningar utförts inom kvarteret Natt- sländan, d ä r Eskilstuna j o h a u n i l c r k l o s t e r och senare Eskilstuna slolt varit belägna. Arbetena ba utförls i museistyrelsens regi ined fil. lic. Sune Zachris- son som grävningsledare. Vid s o m m a r e n s undersökning ba resterna av slot- tets norra länga blivit frilagda, och under dessa ha k o n t u r e r n a till kloster- anläggningen kunnat fastställas. Elt stort antal gravar anger, atl m a n inom undersökningsområdet torde k u n n a återfinna resterna av klostrets k y r k a . Ett stort antal intressanta lösfynd från såväl förhistorisk tid som medeltid vittnar om den gamla Tuna-ortens betydelse i forna dagar.
RESTAURERING AV PROFANA BYGGNADER
I Uppsala h a r nyligen tvenne byggnader restaurerats, och härigenom h a r m a n vunnit vidgad k u n s k a p om arkitekturen i d o m k y r k a n s omgivning under 1600-lalel. Det är i första h a n d gamla domkapitelshuset (nuvarande pastors- expeditionen) på d o m k y r k a n s n o r r a sida samt Oxenstiernska huset strax söder om d o m k y r k a n , som gjorts till föremål för undersökningar. Gamla domkapilelshnsel har — såsom av undersökningen framgått — uppförts strax efler mitten av 1600-lalel, varefter den framspringande portiken tillagts år 1681. Den äldsta fasadbehandlingcn h a r utgjorts av helt rödmålat tegel- inurvcrk i renässuusförband med glättade fogar. Våningsbottnarna ba för- stärkts med j ä r n b a n d , som avslutats av sirliga a n k a r s l u l a r . Under den hurle- manska epoken fick byggnaden den piilsarkileklur med ruslicerade hörn och våningsband in. in., vilken bevarats lill vår tid och nu reparerats. — Likar- lade rön ha gjorts beträffande Oxenstiernska huset, vilket i sin tidigaste form uppfördes på 1650-talet och sedermera efter band förnyats i anslutning till smakens växlingar. Del har kunnat fastställas, ull fasaderna under 1600-talet haft samma behandling som gamla domkapitelhusets. Oxenstiernska huset, som frän början var privatbostad, ombyggdes vid mitten av 1700-lalel lill akademiskt sjukhus och erhöll då fasadindehiing pä övligt h å r l e m a n s k l vis.
På 1870-talet, då byggnaden övertogs av Värmlands nation, ersattes denna piilsarkileklur med cn hell ny i den tidens smak. vilken nu reparerats.
222
Lika intressant är kanske också jämförelsen med senare tiders regelmässiga stadsplanläggniugar i medelhavsvärlden.
Även om ä m n e s o m r å d e t alltså ligger någol vid sidan om nordisk arkeologi har n o r d i s k a arkeologer cn hel del att lära av Bradfords arbete, dels beträf- fande rekognoseringsmetoden, dels beträffande möjligheterna all i en bild s a m m a n f a t t a elt större o m r å d e och ge miljön omkring elt tidigare känt eller okänt fornminne. Sammanställningen av ett otal detaljer, vilka i första ögon- kastet icke se ut att ha någon betydelse, kan få avgörande inflytande på upp- fattningen av ett k u l t u r l a n d s k a p s ålder och utformning.
Björn Ambrosiani
AKTUELLT
FRÄN VITTERHETSAKADEMIEN
Till svensk arbetande ledamot av den historisk-antikvariska klassen valde akademien den 17 november 1961 professorn i konsthistoria vid Stockholms universitet Sten Karling. — Akademien h a r föreslagit antikvarien P. O. West- lund och förste antikvarien Sverker J a n s o n till ledamöter av rådet lill skydd för Stockholms skönhet.
ANSLAG FRÄN FONDER OCH STIFTELSER
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse h a r anslagit 80.000 k r o n o r för veten- skapliga antikvariska arbeten inom Vadstena nunnekloster och Syskonen Wesséns Stiftelse 50.000 k r o n o r för s a m m a ä n d a m å l ; Stiftelsen Seth M.
Kempes Minne dels 10.000 k r o n o r för publicering och vetenskaplig under- sökning av fasta fornlämningar i Norr- och Västerbottens kustland, dels 10.000 k r o n o r för vetenskapliga u n d e r s ö k n i n g a r av fornlämningar i Ånger- m a n l a n d s k u s t l a n d ; Visby stad 10.000 k r o n o r till värd och underhåll av Visby ruiner under år 1962.
ARBETEN PÄ AKADEMIENS FASTIGHETER
P å Glimmingehus i Vallby socken, Skåne, h a r vallgravsskoningen på borg- holmens n o r r a sida lagats efler del ras som inträffade d ä r efter ett skyfall s o m m a r e n 1960; d ä r j ä m t e inredes en ny bostad för borgvaklcn efter förslag av arkitekten Torsten Leon-Nilson. •— P å Källa gamla k y r k a , Olaud, ha islåndsällningsarbeten påbörjats; y t t e r m u r a r n a ha lagats, fönster insatts och
A K T U E L L T
golvet omlagts och kompletterats. I s a m b a n d med arbetena h a byggnads- historiska u n d e r s ö k n i n g a r utförts av fil. lic. Ragnhild Boström. — P å Tyn- nelsö slott i överselö socken, Södermanland, ha grundförstärkningsarbeten utförts i källaren, och området kring slottet h a r röjts och städats.
GRÄVNINGAR OCH FYND
Under år 1961 h a r riksantikvarieämbetets fornminnesavdelning ulfört un- dersökningar p å ett trettiotal fornminnesplatser, företrädesvis i Uppland och Södermanland. Huvuddelen av u n d e r s ö k n i n g a r n a ha föranletts av olika slag av markexploateringar och bekostats av vederbörande m a r k ä g a r e eller exploa- tör.
P å en grusås vid Borgbg i Säby socken, Västmanland, h a r elt gravfält från äldre j ä r n å l d e r undersökts under ledning av fil. stud. Margareta Linderoth.
Anläggningarna, vilka i m å n g a fall innehöllo skelettgravar, bestodo oftast av en yttre kantkedja eller fyrsidig s t e n r a m med mittröse och täckande grus- mantel. Rland fynden m ä r k a s bronsfibulor från r o m e r s k j ä r n å l d e r , ett kors- format beslag av vitmelall, söljor, remändbeslag och knivar av j ä r n samt glaspärlor, delvis med guldfolie. Under g r a v a r n a f r a m k o m en h u s g r u n d med lergolv. — En sedan flera år pågående undersökning av ett järnåldersgrav- lält och en stenåldersboplats vid Alby i ö s m o socken, S ö d e r m a n l a n d , h a r avslutals. Undersökningen h a r letts av fil. kand. Birgitta von Heland. Vid utgrävningen av slenåldcrshoplatsen ha gjorts ovanligt r i k a fynd. Bland dessa förekomma stora mängder keramik av Säter II- och Säter I l l - t y p men även k a m k e r a m i k och fingerstruken, rabbig keramik. Järnäldersgravfältet h a r lik- som tidigare lämnat fynd från 500- och 600-lalen. — Docenten Evert Baudou h a r undersökt ett trettiotal vendeltida b r a n d g r a v a r vid Flemmingsberg i Huddinge socken, Södermanland. Fynden utgöras av kamfragment, pärlor, j ä r n n i t a r och lerkärl samt några enstaka bronsföremål: bältebeslag och en del av ell ryggknappsspänne. — Vid Bästa i Sundbyberg har Dr. Phil. Valde- mar Ginters undersökt ell m i n d r e gravfält från yngre j ä r n å l d e r och ett bo- plalsområde, belägna intill v a r a n d r a och sannolikt samlida. Bland gravarna förekom cn fyndtom treudd med insvängda sidor. Boplatslämningarna gåvo inga d a t e r a n d e fynd. — Två gravfält, det ena från äldre j ä r n å l d e r , del andra huvudsakligen från folkvandringslid — vcndeltid, ha undersökts vid Barsbro. Järfälla socken. Uppland, under ledning av fil. kand. Tiiu Mels.
Båda gruvfälten kunna dateras främst genom fynd och benfragment till- h ö r a n d e olika slag av k a m m a r , såsom a v s a l s k a m m a r och h a n d l a g s k a m m a r . På del äldre gruvfältet voro gravformerna myckel karakteristiska: flata sleu- packningar, rektangulära, kvadratiska, triangulära eller runda. I en av de rektangulära anläggningarna, vilken var försedd med en r a m av stora klumpstenar, påträffades en spjutspets av förromersk typ. — Utmed vägen Knivsta — Vallox — Säby — Åby i Uppland har på lyra olika gravfäll från äldre j ä r n å l d e r — folkvandringstid. vilka berördes av en mindre breddning
319
av vägen, etl tjugotal gravar undersökts. Ett av gravfällcn är del s. k. Vallox- Säby-gravfället, vilket tidigare delvis undersökts av Gunnar E k h o l m . — P å Uppsalaåsen vid ö v e r b a c k a i Ärentuna socken, Uppland, h a r fil. kand. Inger Nilsson undersökt resterna av ett genom grustäkt delvis borttaget gravfälf.
Karakteristiskt för detta v a r den rikliga förekomsten av eldsprängd och skör- bränd sten i g r a v a r n a s stenpackningar. F y n d e n utgjordes enbart av k e r a m i k och b r ä n d a ben. —• Vid Borg i Norrala socken, Hälsingland, h a r antikvarien Claes Varenius fortsatt föregående års u n d e r s ö k n i n g a r på ett gravfält frän folkvandringstid — vendeltid. Bland fynden m ä r k a s glas- och glasflusspärlor, etl genombrutet b r o n s s p ä n n e , kamfragment och lerkärl. — P å ett gravfält vid Brunflo k y r k a i J ä m t l a n d h a r antikvarien Margareta Biörnstad undersökt ett j o r d b l a n d a t röse med en k ö p m a n s g r a v från vikingatiden, innehållande bl. a. en balansvåg av b r o n s .
F ö r u t o m dessa av olika p r a k t i s k a skäl nödvändiggjorda undersökningar h a r fornminnesavdelningen även tack vare donationer och anslag från fonder fått möjlighet att utföra u n d e r s ö k n i n g a r med rent vetenskapligt syfte. Sålunda h a r docenten Evert Baudou k u n n a t fortsätta sina u n d e r s ö k n i n g a r av norr- ländska kuslrösen i Ångermanland. Arets u n d e r s ö k n i n g a r omfattade två rosen vid Sund i Vibyggerå socken, vilka b å d a innehöllo stenkistor. I ett av rösena påträffades en bronsdolk. —• Vid Yxbult i Kumla landsförsamling, Närke, h a r fil. lic, Carl Cullberg undersökt och restaurerat två hällkistor, vilka visade sig innehålla endast benfragment. — E n runslensväg i anslut- ning till r u n s t e n e n vid Anundshög i Badelunda socken, Västmanland, h a r undersökts under ledning av fil. kand. Tiiu Mets. Därvid f r a m k o m m o fjorton ursprungligen i rad resta, senare delvis s ö n d e r s p r ä n g d a stenar. Dessa restes på sina ursprungliga platser, vilka k u n d e fastställas efter avbaning av om- rådet.
U n d e r s ö k n i n g a r n a på Skedemosse p å Oland ha fortsatt under ledning av fil. kand. Ulf Hagberg (se h ä r o m uppsatsen s. 237—255 i föreliggande häfte av F o r n v ä n n e n ) .
P å Gotland ha u n d e r hösten de år 1960 påbörjade grävningarna på del slora gravfältet vid B a r h a l d e r s h e d i Grötlingbo socken fortsatts, varvid gravar, rikt u t r u s t a d e med vapen från lidig vendeltid påträffats. — Vidare h a r i s a m b a n d med vägarbeten vid Stora Klintegårda i Väskinde socken fram- kommit rester av en eller flera byggnader från vikingatiden, i vilka brons- gjulning och smide ägt r u m . De ä n n u ej avslutade grävningarna ha givit tal- rika fynd.
MEDELTIDA GRÄVNINGAR
I s a m b a n d med uppförandel av ett bostadshus mellan Vintervadsgatan och Lillan i Söderköping h a r ett o m r å d e omfattande t o m t e r n a 4—10 vid gatan undersökts. Särskilt p å t o m t e r n a 6—8, vilka under lång tid till större delen varit obebyggda, h a värdefulla iakttagelser k u n n a t göras om platsens medel-
A K T U E L L T
tida bebyggelse. Sex bebyggelseskikl, av vilka de fem äldsta ä r o medeltida och det sjätte sannolikt från n y a r e tidens första å r h u n d r a d e n , ha k u n n a t påvisas.
Det äldsta skiktet kan troligen hänföras till 1200-talet. Därjämte ha byggnads- och gärdsanläggningar frän olika skeden i viss utsträckning k u n n a t friläggas och studeras, trots att samtliga anläggningar härjats av eld. Vidare ha de myc- ket skadade resterna av en äldre och en yngre b r o framgrävts vid Lillan. Även dessa ha av de lösa fynden att d ö m a varit i b r u k under medeltiden. Antalet lösa fynd är stort och ger en a n t y d a n om alt o m r å d e t under medeltiden i stor utsträckning varit bebott av h a n t v e r k a r e . E n myckenhet slagg, mestadels i degelform, i olika bebyggelseskikt talar bl. a. härför. Därjämte h a r undersök- ningen varit av stort intresse för klarläggandet av det medellida Söderköpings topografi.
Sedan skolstyrelsen i Nyköping framlagt planer pä att inom kvarteret Flickskolan i staden, platsen för det medeltida franciskanerklostret, uppföra skolbaracker ha under s o m m a r e n utgrävningar företagits inom området. Här- vid anträffades i gott tegelarbete utförda rester av klostrets k y r k a . Stora delar av det r e d a n tidigare delvis blottade huvudskeppet med en inre bredd av omkring 8,5 meter och en längd av omkring 30 meter från västgavelns insida till triumfbågen ha framgrävts liksom ett s e k u n d ä r t tillbygge i söder. Även vissa delar av ett senare tillfogat sidoskepp i n o r r ha k u n n a t inmätas. Grunden lill fyra altaren h a k u n n a t friläggas helt eller delvis, och en hel och en brusten altarskiva ha tillvaratagits liksom en gravsten över en viss Ingeborg, död 1429, med en intressant framställning, som visar h u r den d ö d a fortares av p a d d o r och ormar. Bland lösfynden m ä r k s för övrigt ett pilgrimsmärke från Vadstena av typ "Birgitta i bokstolen". Genom grävningar för en kulvert n o r r om k y r k a n h a r k u n n a t konstateras, att konventsbyggnaderna k n a p p a s t ha k u n n a t ligga p å denna sida. U n d e r s ö k n i n g a r n a ha bedrivits som stalligt- k o m m u n a l t beredskapsarbete och ha bekostats av staden.
RESTAURERING AV RUINER OCH BYGGNADER
P å r i n g m u r e n i Visby ha under s o m m a r e n och hösten utförts komplicerade förstärkningsarbeten, om vilkas behövlighet m a n blivit medveten efter det svåra raset på m u r e n s n o r r a del i februari 1961. F ö r att motverka trycket från den förhöjda s e k u n d ä r a murdelen, vilket flerstädes haft lill följd att m u r e n s nederdel börjat spjälkas, h a r inne i den gamla m u r k ä r n a n gjutits s l ö d m u r a r av betong, i vilka de b å d a m u r s k a l e n f ö r a n k r a t s . — Även på kastalen i F r ö j d ha konserveringsarbeten utförts, syftande till ell återställande av den u n d e r 1800-talel till stor del b o r t b r u t n a yttre s k a l m u r e n och utgörande en första etapp i en planerad mer omfattande konservering. — I s a m b a n d med repara- tion av en byggnad vid västra delen av Stora Torget i Visby upptäcktes, att den mot Lilla Torggränd vettande sidan delvis är av medeltida ursprung. Av ursprungliga a n o r d n i n g a r f r a m k o m m o bl. a. en vacker spetsbågig portal, tre fönster och ett enkelt horisontalt listverk mellan våningarna. Byggnaden utgör ett i Visby ovanligt exempel på senmedeltida tegelarkitektur.
321
P å Uppsala slott h a r i s a m b a n d med restaureringsarbeten under ledning av länsarkitcktkontoret n o r r a tornets profilerade sockel frilagts och återställts, och p å sydflygeln ha 1600-talets profilerade listomfattningar återställts på nordfasaden liksom på södra fasaden de äldre arkitekturdetaljerna i enlighet med ett fastställt p r o g r a m .
Brahehälla ruin i Adelövs socken, Småland, h a r konserverats; m u r k r ö n e n ha behandlats och fogstrykning utförts.
KYRKBRAND
Den 21 j u n i 1961 förstördes Vists k y r k a , Östergötland, genom b r a n d . Kyr- k a n var cn av landskapets intressantaste b a r o c k k y r k o r med rikt dekorerat innertak, orgelläklare med dekorerad b a r r i ä r och orgel av J o n a s Vistenius, h e r r s k a p s l ä k t a r e , altartavla och predikstol av sten från 1600-talet. I b r a n d e n förstördes också ett a l t a r s k å p från 1400-talets senare hälft och ett likaledes från medeltiden h ä r r ö r a n d e krucifix liksom också intressanta gravstenar från renässansen.
RESTAURERING AV L. M. ERICSSONS FÖDELSEHUS
Torpet N o r d t o m t a i Vegerbol, Värmskogs socken, Värmland, d ä r L. M.
Ericsson föddes 1846, h a r nyligen r e s t a u r e r a t s och invigts som minnesgård över den store uppfinnaren. Del måste dock med beklagande konstateras, alt av den a n s p r å k s l ö s a stugan blivit en sommarvilla i någol slags halvromantisk biandstil och all byggnaden i n u v a r a n d e skick på intet sätt kan ge en före- ställning om den miljö i vilken L. M. Ericsson såg dagens ljus.
SYMPOSIUM RÖRANDE BILDTOLKNING
I enlighet med beslut på Internationella sällskapets för fotogrammetri kongress i L o n d o n 1960 o r d n a r Nederländska sällskapet för fotogrammetri u n d e r tiden 30 augusti—5 september 1962 i Delft elt symposium r ö r a n d e bild tolkning (photo interpretation). E n arbetsgrupp under ledning av J. K. S. St J o s e p h k o m m e r att behandla ämnet med h ä n s y n till dess betydelse för arkeo logien. Ytterligare upplysningar k u n n a erhållas genom F o r n v ä n n e n s redaktion
