Aktuellt
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1964_aktuellt Fornvännen 1964, 157-160, 220-223, 306-308
Ingår i: samla.raa.se
k o n s e r v a t o r Povl Simonsen, T r o m s ö , den 6 m a j om Livet i stenålder mellom E n a r e og Ishavet. Den 27 m a j slutligen höll dr R a d o m i r Pleiner, P r a g , före- drag om Primitiv j ä r n f r a m s t ä l l n i n g i Mellaneuropa.
Årsmötet hölls på W a s a v a r v e t i Stockholm den 15 augusti. Till å r s m ö t e t h a d e särskilt inbjudits de vid s t y r e l s e s a m m a n t r ä d e t den 6 j u n i 1963 u t s e d d a nya h e d e r s l e d a m ö t e r n a , professor T u r e Arne, Stockholm, professor G u n n a r E k h o l m , Uppsala, professor emeritus Sune Lindqvist, Uppsala och dr J a n Petersen, Oslo, av vilka de två s i s t n ä m n d a h e d r a d e å r s m ö t e t med sin n ä r - varo. I a n s l u t n i n g lill årsmötet visade civilingenjör Lars B a r k m a n W a s a - varvets konserveringsanläggning p å Beckholmen och a n t i k v a r i e P e r Lund- ström d e m o n s t r e r a d e regalskeppet W a s a och den nya utställningen av wasa- fynden.
P å i n b j u d a n av Stockholms universitet och Samfundet föreläste professor G. Behm-Blancke, W e i m a r , den 25 september om De senaste fynden i offer- mossen i Oberdorla i Thiiringen. H ö s t t e r m i n e n avslutades med ett föredrag av professor Carl-Martin Edsman, Uppsala, över ämnet Beligionshistoria — Arkeologi. Efter föredraget, som var u t f o r m a t som en diskussionsinledning, följde en livlig diskussion.
AKTUELLT
FRÄN VITTERHETSAKADEMIEN
Följande arbetande ledamöter av akademien h a r avlidit, nämligen den 19 november 1963 överbibliotekarien Gunnar Carlquist, den 6 m a r s 1964 profes- sorn Bengt Hildebrand och den 7 mars samma år professorn Gottfrid Carlsson.
P å akademiens högtidsdag den 20 m a r s fick UT Hans Majestät Konungens h a n d fil. dr Sigurd Wallin mottaga Reffigska priset för sitt arbete Teckning- arna till Suecia antiqua et bodierna, del I, docenten Märta Strömberg Beskow- ska stipendiet för år 1964 och fil. dr Sven Ljung Björnstjernska priset. Vid samma tillfäille utdelades av Hans Majestät Konungen till förre provincial- läkaren Einar Wallquist, Arjeplog, ooh byggmästaren S. A. Englund, Kalix, Gustaf Adolfsmedaljen för deras betydelsefulla arbete till förmån för u p p - gifter, som ligger inom riksantikvarieämbetets arbetsområde. — Akademien h a r bestulit tilldela fil. kand. Hille J a a n u s s o n , Uppsala, Knut Stjernas sti- pendium.
P å s a m m a n t r ä d e den 4 februari 1964 utsåg akademien professorn Gösta
Berg dll verkställande ledamot av Stjernsundsutskottet efter professorn Dag
Strömbäck. P å s a m m a n t r ä d e den 5 maj omvalde akademien till sin represen-
tant i Marinens museikommitté professorn Gösta Berg med riksantikvarien
Gösta Selling som suppleant, b å d a för en treårsperiod r ä k n a d från den
13 december 1963, och samma dag beslöt akademien ställa sig som huvud-
man för utgivandet av glossarium för det svenska medeltidsspråket, varvid
A K T U E L L T
ål riksarkivarien Andersson samt professorerna Svennung och Norberg upp- drogs att övervaka arbetet därmed.
ANSLAG UR KONUNG GUSTAF VI ADOLFS 80-ÄRSFOND FÖR SVENSK KULTUR
Ur Konung Gustaf VI Adolfs 80-årsfond för svensk kultur h a r akademien tilldelats ett anslag om 10.000 k r o n o r för utgivande av a n d r a delen av verket Gotlands vendeltid.
ANSLAG FRÄN LOTTERIMEDELSFONDEN
Genom kungligt brev den 28 juni 1963 h a r anslag beviljats bland annat följande sammanslutningar för nedan angivna ä n d a m å l : Birgitlastiftelsen 50.000 k r o n o r som bidrag till k o s t n a d e r n a för a n o r d n a n d e av gästhem i västra flygeln av Vadslena nunnekloster; Stiftelsen Karin Jonssons i Äng- säter minne ytterligare 50.000 k r o n o r som bidrag till uppförande av en musei- byggnad i Ljusdal; Burträsks hembygdsförening 10.000 k r o n o r som bidrag till k o s t n a d e r n a för anläggande av en hembygdsgård; Lunds stad 40.000 k r o n o r som bidrag till koslnaderna för restaurering av den s. k. W i o k m a n s k a gården i staden; Svaneholms slott andelsförening u. p. a. ytterligare 25.000 k r o n o r som bidrag till k o s t n a d e r n a för restaurering av Svaneholms slott; T ä r e n d ö hembygdsgille 5.000 k r o n o r som bidrag till k o s t n a d e r n a för reparationsarbeten på T ä r e n d ö hembygdsgård; H a r a k e r s församling 6.000 k r o n o r som bidrag till k o s l n a d e r n a för restaurering av en orgel av P . Z. Strand; Västergötlands forn- minnesförening ytterligare 30.000 k r o n o r som bidrag till k o s t n a d e r n a för vissa iständsättnings- och inredningsarbeten på Västergötlands m u s e u m s huvudbygg- nad i Skara; Borås stad 50.000 k r o n o r som bidrag till k o s t n a d e r n a för flyttning av den s. k. Ohlsonska gården i staden till R a m n a p a r k e n s a m m a l ä d e s ; Jokk- mokks k o m m u n 75.000 k r o n o r som bidrag till k o s t n a d e r n a för u p p f ö r a n d e av en museal utslällningsbyggnad i J o k k m o k k ; Lödöse k o m m u n 5.000 k r o n o r som bidrag lill koslnaderna för inrättande av ett medeltids- och hembygdsmuseum i Lödöse samt Vitterhetsakademien ytterligare 25.000 k r o n o r som bidrag till koslnaderna för reparationsarbeten på Stjernsunds slott i Askersunds lands- församling.
ANSLAG FRÄN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD Statens humanistiska forskningsråd h a r genom beslut den 9 april 1964 be- slutit tilldela akademien eller därtill k n u t n a institutioner och företag bland a n n a t följande anslag: diplomatariekommillén 67.500 k r o n o r till utgivning av medeltida svenskt u r k u n d s m a t e r i a l ; historiska museet 16.200 k r o n o r till utgivning av Birger Nermans arbete Gollands vendellid samt 13.400 k r o n o r till bearbetning av medeltida fyndkomplex; Kungl. myntkabinettet 16.000 k r o n o r till bearbetning av vikingatida m y n t s k a t t e r i Sverige och 12.000 k r o n o r Ull översättning och tryckning av Commentationes de nummis saeoolorum IX
—XI in Suecia r e p e r u s , del II; riksantikvarieämbetet 13.000 k r o n o r till arkeo-
logisk u n d e r s ö k n i n g av ett gravfält vid Såntorp, Eggby socken, Västergötland,
och 15.000 kronor till utgivning av material från arkeologiska undersökningar
vid Ume älv; r u n v e r k s k o m m i t t é n 12.700 k r o n o r lill utgivning av Sveriges runinskrifter; utgivarne av verket Sveriges Kyrkor 107.900 k r o n o r till fortsalt utgivning av verket; vitterhetsakademien 10.000 kronor till tryckning av sina vetenskapliga skriftserier, 26.300 kronor till utgivning av verket Excavations at Helgo och 20.000 k r o n o r till tryckning av M. Olssons arbete Kalmar slotts historia, del III.
FASTIGHETSFÖBVÄRV
Vitterhetsakademien h a r förvärvat stadsagorna 1844 och 1850 i Uppsala Förvärvet utgör ell led i återställningsarbetet på fornminnesområdet Gamla
Uppsala.
RESTAURERING AV KYRKOR
I samband med restaurering av Skeda k y r k a i Östergötland påträffades på södra muren ett parti av en kalkmålning av stort intresse. Den något frag- mentariska figurframställningen återger en ängel, en sillande man och en drake, allt inkomponerat i en gotisk arkadbåge med delvis ålderdomlig orna- mentik. Stilen röjer en provinciell k o n s t n ä r från 1200-talets sista tredjedel.
Målningen h a r bevarats och bildar bakgrund lill en dopplats. Kyrkan byggdes 1794, varvid medeltidskyrkans södra och västra väggar fick ingå i elen nya byggnaden.
Skellefteå landsförsamlings ståtliga kyrka i en intressant lokal variation av den nyklassiska stilen h a r nyligen restaurerats efter planer och u n d e r ledning av arkitekten Rolf Bergh. F ö r u t o m rena iståndsältniiigsälgärder h a r restaure- ringen framför allt inneburit en fullständig förändring av k y r k a n s korparti, elär den slora och s k r y m m a n d e altarkolonnaden från 1916 avlägsnats. I stället h a r östra delen av östra k o r s a r m e n avskilts med en gallergenombruten mur, mot vilken k y r k a n s altare och medeltida altarskåp ställts upp. Bakom altaret h a r ordnats ell rum för mindre gudstjänster.
Den 2—14 juni 1964 pågick i statens historiska museum en i samråd med arkitekten Rolf Bergh ordnad utställning, avsedd all visa, h u r restaureringen av Skellefteå landsförsamlings k y r k a vuxit fram och vad den givit lill resultat.
Det utställda materialet bestod i studier och skisser i ritning och modell, där- ibland till en ny dopfunt ritad av arkitekten, elt nyll glasfönster i östra kors- arnicn av Britta Reich-Eriksson och korväggsgallcr av Tore Berg liksom också ell dopfat av Sven Arne Gillgren. Samtidigt visades också k y r k a n s rika skatt av medeltida skulpturer, vilka i samband med restaureringen konserverats av konservator Sven Dalen, Stockholm.
RESTAURERING AV PROFANA BYGGNADER
Den gamla klosterbyggnaden vid Kungsgatan i Linköping, som länge tjänst-
gjort som magasin och vars omgivning tagits i a n s p r å k för ett stenhuggeri
undergår nu en välbehövlig restaurering. Sedan m a r k e n undersökts, varvid en
del g r u n d m u r a r , som förmodats vara rester av franciskanerklostret, blottals,
h a r byggnaden i vår restaurerats. Grundförslärkning h a r företagits liksom en
A K T U E L L T
partiell ompulsning. Området kommer därefter alt planeras enligt stads- arkitekt Sten Westholms förslag. Då b å d a trähusen på tomten, som varit domproslbostäUe och uppförts på 1720-talet, k o m m e r att bevaras och repa- reras. Omedelbart förestående är också en restaurering av det medeltida stenhuset. Storgatan 58, kallad Stenhusgården. Restaureringarna bekostas av Linköpings stad, som inköpt Stenhusgården att bevaras på platsen jämte ett par timmerhus från 1700-lalet. Staden förvaltar nu även det s.k. Klostret, som ägs av d o m k y r k a n .
UPPSALA DOMKYRKAS "SKRUDKAMMARE" NYORDNAD Det b e r ö m d a lilla textilmusect i Uppsala d o m k y r k a h a r efter partiell om- ordning åter öppnats lagom till det stora 800-årsjubileet.
Vid seklets början hade två små k a m m a r e högt uppe vid N. tvärskeppet upplåtits för utställande av Stureklädcrna och de då " n y u p p t ä c k t a " medeltids- textilierna. Den därvid tillkomna inredningen stod på höjden av sin tids museaila teknik — den hade ritats av ingen m i n d r e än Axel Nilsson vid Nordiska Museet, sedermera skapare av Röhsska museet i Göteborg. Visser- ligen är snickerierna utomordentligt välgjorda och solida men m o n t r a r n a iir alldeles för trånga, vilket delvis berodde på r u m m e n s små och oregelbundna mått. De ömtåliga textilierna hade därför måst trängas s a m m a n , så att de delvis läckte v a r a n d r a , elt förhållande som varken var nyttigt för föremålen eller tillfredsställande ur besökarens synpunkt.
Föga bättre blev det sedan på läktaren över det på 1920-talet tillkomna Ansgarskapellet byggts en monter för de textilier, framför allt från n y a r e tid, vilka dittills varit u n d a n l a g d a . Den långa m o n t e r n försågs nämligen med innerbelysning i taket bestående av o a v s k ä r m a d e lysämnesrör, vilka genom sitt "släpljus" i hög grad framhöll skröpligheten i de okonscrverade texti- lierna men framför allt var direkt skadliga för färger och fibrer.
Då Agnes Geijer för ett par år sedan fick domkapitlets u p p d r a g att söka å s t a d k o m m a en bättre ordning •—• i samband med det omfattande konserve- ringsarbete som en följd av år successivt pågått vid Riksantikvarieämbetets textilavdelndng — framhöll hon, att en betydligt s t ö r r e s a m m a n h ä n g a n d e lokal vore nödvändig. Efter långvariga diskussioner utarbetades ett ulförligt forslag. Men tiden lill det stora jubileet — d å samlingen måste k u n n a visas •—
var alltför kort för att projektet skulle hinna genomföras. Vad som nu full- följts är elt endasl i vissa avseenden tillfredsställande provisorium, vilket man får hoppas icke skall behöva vara för länge. I varje fall torde den före- slående restaureringen av d o m k y r k a n snart aktualisera definitiva åtgärder.
Den första etappen i nyordningen har bestått i att d r o t t n i n g Margaretas gyllene klädning — efler cn genomgripande konservering med åtföljande un- dersökning som givit helt nya resultat — för ett par år sedan erhöll en specialbyggd monter, i vilken plagget verkligen kommer lill sin rätt. Montern, som tillkom i livligt samarbete med arkitekt Andreas Björklund, uppställdes i silvcrkammaren tillsammans med Vasaregalierna.
Denna förflyttning innehar en stor vinst för det första s k r u d k a m m a r r u m -
mel, vars fria golvyta n u ger möjlighet till ett relativt oslört perspektiv p å de unika praktföremål som h ä r förvaras. Tillfredsställande är det emellertid icke, trots förbättrande o m h ä n g n m g a r . Belysningen är dålig — och k a n icke förbättras på grund av det begränsade u t r y m m e t , vartill kommer, att flera textilier måste hänga omlotl, u n d e r det att a n d r a överhuvudtaget icke k a n visas.
Den inre s k r u d k a m m a r e n h a r helt ägnats efterreformalorisk tid. Sture- kläderna (nu bättre men dock ej fullständigt exponerade) k o n t r a s t e r a r mot be- varade spillror av prakten från kung Eriks kröning. Följande sekler represen- teras av krigsrov från Polen, s k ä n k t a av Magnus Stenbock, av den gyllene ärkebiskopsskrud som skänkts av Gustav HI samt av den s. k. ekumeniska k å p a n , en gåva till Na than Söderblom.
I den långa m o n t e r n pä läktaren h a r n u samlats flertalet av de föremål som icke fick plats i de b å d a r u m m e n . Några h a r dock måst magasineras.
Det begränsade u t r y m m e t h a r omöjliggjort h ä n s y n s t a g a n d e till stilistiskt- kronologiska s y n p u n k t e r ; de olika föremålen divergerar i ålder från c. 1300 till 1734. Esletiskt-praktiska skäl fick därför bli avgörande. Montern ter sig emellertid ganska vacker efter ombyggnaden, vilken inneburit att ljuskällan förlagts i en r a m p framför m o n t e r n — ett ur olika s y n p u n k t e r praktiskt ar- rangemang som förut tillämpats i Örebro m u s e u m .
MONUMENTVÄRDSKONGRESS I VENEDIG
Den 25—31 maj 1964 hölls i Venedig — i Fondazionc Giorgio Cinis lokaler på Isola di San Giorgio — den a n d r a internationella kongressen för den mångsidiga skara av specialister — konsthistoriker, arkeologer, konserva- torer, arkitekter m. fl. •— som ägnar sig åt värd, konservering och restaurering av historiska m o n u m e n t . Drygt 600 delegater från n ä r m a r e 70 länder hade mött upp, däribland också en delegation från Sverige med riksantikvarien Gösta Selling i spetsen. Ett stort antal föredrag hölls som behandlade kultur- minnesvård ur alla aspekter från rent tekniska, såsom problem rör. sten- konservering, till strängt juridiska; sä presenterades bl. a. skilda länders lagstiftning p å kulturminnesvårdens o m r å d e . F ö r e d r a g e n kommer att publi- ceras i en särskild skrift, som torde få stort värde både som idégivare och tankeväckare och som redogörelse för h u r långt vi hunnit på delta o m r å d e . Kongressen beslutade också att en till UNESCO knuten motsvarighet till den internationella sammanslutningen av museer (ICOM) skulle inrättas och ges beteckningen ICOMOS (International council of m o n u m e n t s and sitcs), antog ett utkast till stadgar för sammanslutningen ifråga och beslutade att dess första möte skulle hållas är 1966.
Samtidigt med kongressen öppnades en utställning i Palazzo Grassi där del-
tagarländerna i fotografier, ritningar, modeller m. m. presenterade aktuella
problem och pågående eller efter år 1957 slutförda restaurerings- och kon-
serveringsarbclen. Det svenska materialet dominerades av en utförlig oeh väl-
d o k u m e n t e r a d presentation av regalskappet Wasa. F. ö. visades bl. a. restaure-
ringsarbeten i Gamla Sla'n i Stockholm, i Ystad och i n o r r l ä n d s k a k y r k s t ä d e r ,
A K T U E L L T — N O T E S A N D R E V I E W S
i Stockholms och Rosersbergs slott. Utställningsmaterialet var flödande rikt, särskilt gällde detla de italienska och franska delarna av utställningen liksom åtskilliga av de östeuropeiska staternas bidrag, och visade klart det stora intresse som råder för k u l t u r m i n n e s v å r d s p r o b l e m och den allt starkare käns- la av ansvar för de m o u m e n t från alla epoker av mänsklighetens historia
som bevarats till våra dagar. Man k u n d e — inte u t a n avundsjuka — konstatera att de s u m m o r som i åtskilliga länder, inle minst i Östeuropa, anslås för konserverings- och iståndsätlningsarbeten p å äldre byggnader och miljöer liksom för omsorgsfulla undersökningar av material och metoder, är betydan- de och medger en grundlighet och omsorg i arbetena som vi tyvärr hittills alltför sällan h a r haft möjlighet att nå u p p till.
NOTES AND REVIEWS
On t h e method of m a n u f a d u r i n y the tortoise brooches. A replg. Inger Zachrisson answers the criticism made by Andreas Oldeberg in the first 1963 n u m b e r of this j o u r n a l of her papers in Tor 1960 and 1962 on the manufac- ture of Viking tortoise brooches. Zachrisson maintains that Oldeberg does not clearly distinguish the technical terms and does not keep to u n a m b i g u o u s definitions of concepfs. Oldeberg does not interpret praetically and realisti- cally certain features of casting technique which can be observed on the bronze o r n a m e n t s preserved. He tries to explain away the unmistakable traces of casting in parted moulds displayed by the incomplete bronze objects.
As regards the method described, he questions whether the layer of clay inserted in the lower half of the mould in order to m a t c h the thickness of the material in the finished metal brooch can be removed without damaging the negative pattern of the mould. However, repeated tests have always been successful in Z a c h r i s s o n s h a n d s . The occurrence of fabric impressions at the back of a large n u m b e r of bronze objects is for Oldeberg a "not always . . . easy p r o b l e m " and he offers several theoretical interpretations. W h e n the impressions are given a conceivable and practicable explanation. il is not convincing.
The broad bow in the Gotland pins from the early Iron Age. E. Nylén discusses the broad bow in the crop-necked pins of Gotland. This is a local characteristic, the origin of which has long been the subject of discussion.
It occurs in most but not all crop-necked pins found on the island. T h u s two pins of the same type m a y be found in the same grave, one with and the other without a b r o a d bow.
2A certain (perhaps late) type of bronze- pin has no broad bow at all.
3T h e early pins, several of which m a y rather he designated swan-neck pins t h a n crop-necked pins, have broad bows in mosl cases, however.
The origin of this Golland peculiarity in a generally diffused m a i n type
of pins in the early Iron Age and the transition period between the Bronze
A K T U E L L T
AKTUELLT
TILLFÄLLIGA UTSTÄLLNINGAR
S o m m a r e n s tillfälliga utställning i Statens historiska m u s e u m utgjordes av fynd från vallgraven kring Glimmingehus. Den gav en rik bild av 1500- och 1600-talens husgeråd, fat och k ä r l av lergods. Speciellt intressant var den stora mängden av nycklar och lås.
Den första december öppnas utställningen Gyllene forntid, som visar nor- diskt guld och silversmide från j ä r n å l d e r n . F r å n säväl Norge som D a n m a r k h a r silver- och guldföreinål inlånats. Utställningen belyser också den tekniska sidan av forntidens guldsmedsarbete.
GRÄVNINGAR OCH FYND
Vid K å r a r p 1:12, Övraby socken i Halland h a r antikvarien L e n n a r t Lund- borg med biträde av fil. stud. Eva Bennet samt fil. stud. Claes W a h l ö ö under- sök t den mellersta högen av tre resterande på en ås. Den nordligaste av dem utgrävdes 1962. Den platåformade högen mätte 13—15 m i b r e d d , 24 m i längd saml 1,5 m i höjd och var uppbyggd av j o r d i botten och överst av flera uppenbarligen i liera etapper påförda stenskikt. Höjden över havet uppgick till 35,5 m. Centralgraven utgjordes av en 0,7 X 2,3 m stor, halv- melerdjup i NV—SO orienterad nedgräviiing, i grusäsen. I dess mitt låg en mindre mängd b r ä n d a ben och ovan dessa en bronskniv med genombrutet skaft samt två spiralarmringar av b r o n s , allt från b r o n s å l d e r n s III:e period.
I mitten samt i västra delen av högen påträffades vidare tre klart urskilj- bara s e k u n d ä r a b r a n d g r a v a r , av vilka en även innehöll en b r o n s n å l . ö v e r s t i högens mitt framkom en skadad b r a n d g r a v med en bronsfibula från ro- mersk j ä r n å l d e r , delarna till etl lerkärl med insvängd hals samt ett sand- stensbryne. Spridda över hela anläggningens övre lager påträffades 70 kg vila kvarlavslag, 30 kg k r u k s k ä r v o r från brons- och j ä r n å l d e r n , två skiffer- brynen, en mindre mängd slagg, flinta — däribland nägra redskap — samt två vävtyngder av b r ä n d lera. Under och invid högen påträffades flera spår av bebyggelse. Denna utgjordes av ett fyndförande kulturlager, 6 h ä r d g r o p a r , två SOtblandade kraftiga lerkoncentrationer. F y n d e n bestod huvudsakligen av keramik. Dessutom framkom två flintskrapor och en smältdegel.
Under grävningssäsongen 1964 h a r vid Kopparsvik omedelbart söder om Visby innerstad undersökts delar av ett stort gravfält från sen vikingatid.
Grävningarna, som utförs på bekostnad av Visby stad. avser att frilägga området för exploatering. Redan tidigare h a r h ä r påträffats fynd, senast 1955 i s a m b a n d med en avloppsgrävning, varvid ett 30-tal skelett blevo före- mål för undersökning. Under detta år h a r över 100-talet skelettgravar fram- tagits, m å n g a med fynd av stora ringspännen av brons och bältegarnityr.
Kvinnogravarna, som hitintills varit i minoritet, iir ofta mycket rikt u t r u s t a d e
med smycken av olika slag. Bland det rikhaltiga fyndinventariet m ä r k s även
en huggkniv med bronsbeslag samt en våg med till synes komplett vikt*
A K T U E L L T
sats. Grävningarna k o m m e r atl fortsättas och om möjligt avslutas k o m m a n d e säsong.
P å N y g å r d s r u m i Vullstcna socken h a r föregående å r s u n d e r s ö k n i n g a r fortsalts med framtagandet av ytterligare vikingatida gravanläggningar. Av dessa visade sig en kvinnograv bl. a. innehålla 3 s p ä n n e n och en väl be- varad kniv med bronsbeslag. Även h ä r k o m m e r u n d e r s ö k n i n g a r n a att fort- sältas följande grävningssäsong.
L a n d s a n t i k v a r i e n i J ö n k ö p i n g h a r u n d e r s ö k t en ålderdomlig t r ä k o n s t r u k - tion, påträffad i en torvmosse vid schaktningsarbeten för en b r o över Hus- k v a r n a å n . Mossen ligger ungefär mitt emellan Garpa skans och Rumlaborg.
Konstruktionen, som torde utgöras av en kavelbro, läg 0,6—1,3 m under torv- mossens yta och var byggd av två—tre lager längs- och tvärgående stockar, stagade genom urtag och dymlingar. Grävningsledare var a m a n u e n s Linde- ro th.
STADSGRÄVNINGAR
Vid schaktningsarbelen för nybyggnad i kvarteret Våghals i Halmstad under augusti och september f r a m k o m söder om Västerport ca 65 m av en k u r t i n m u r med direkt anslutning till Västerporls södra g r u n d m u r och sanno- likt h ö r a n d e till fästningsvallen från Christian IV:s tid. Efter undersök- ning h a r m u r e n , med riksantikvariens tillstånd, borltagits.
I kvarteret Klingberget i Halmstad pågår sedan början av september schaktningsarbeten för nybyggnad. Nästan hela kvarteret h a r schaktats ur, och landsantikvarien och h a n s personal h a r haft arbetet under daglig tillsyn.
E n kavelbroanläggning utefter Nissans gamla strandsluttning, t r ä r ä n n o r och rester av kullerstensatta golv h a r framkommit. Bland lösfynden m å n ä m n a s skor av medellida typ och åtskilliga läderfragment, en fin k a m av h o r n samt en liten rund gjuten silverplatta (knapp?) med ansiktsmask i relief.
ISTÅNDSÄTTNING AV FORNLÄMNINGAR
Landsantikvarien i Jönköpings län h a r i s a m r å d med Riksantikvarieämbetet svarat för planering och ledning av fornvärdsarbcten på Visingsborgs vall- område samt på södra, mellersta och n o r r a gravfälten, Visingsö. Arbets- kraften h a r erhållits från Ryhovs mentalsjukhus i J ö n k ö p i n g . Arbetena h a r bedrivits av två lag i Arbetsmarknadsstyrelsens regi i s a m v e r k a n med Skogs- vårdsstyrelsen och Domänverket. De påbörjades i augusti och k o m m e r alt fortgå under 1965.
UNDERSÖKNING AV S:T LARS RUIN I VISBY
S o m m a r e n s och höstens konserveringsarbeten på r u i n e r n a i Visby h a r
varit k o n c e n t r e r a d e till S:t Lars ruin, där omfattande g r u n d f ö r s t ä r k n i n g a r
företagits. I s a m b a n d d ä r m e d h a r iakttagelser gjorts, som berikat k y r k a n s
byggnadshistoria. Det torde nu få anses fastslaget, att ett äldre skede med
torn över det korsformade k y r k o r u m m e t s mitt verkligen existerat. Efter
elt r a s i s a m b a n d med cn b r a n d k a l a s t r o f omkr. mitten av 1200-talet följde
A K T U E L L T
en ombyggnad, varvid k y r k a n i stället för det instörtade centraltornet försågs med västtorn.
AVGJUTNING AV SKULPTURER PÄ GOTLANDSKYRKOR
De i många gotlandskyrkor f ö r e k o m m a n d e skulpterade p o r t a l e r n a och fasadrelicferna visar flerstädes förvittringsskador, som snabbt synes förvärras.
F ö r att det i cn framtid skall bli möjligt ersätta förstörda original m e d exakta kopior är det nödvändigt att, innan förstörelsen fortskridit för långt, göra avgjutningar av originalen. Arbetet därmed h a r inletts med avgjutning av de kända skulpturerna på Stånga k y r k a s sydfasad. Det h a r utförts av gipsgjulare B. Videlius i Stockholm.
RESTAURERING AV KYRKOR
Vid F u n b o k y r k a s yttre restaurering h a r iakttagelser k u n n a t göras, som berikar k u n s k a p e n om k y r k a n s byggnadshistoria. I västgaveln h a r återfunnits m u r s k a r v a r n a till det medeltida väslfönsler, vars inre nisch ses från kyrk- vinden. 1 vapenhuset h a r det k u n n a t konstaleras, att valvet är inslaget under en a n d r a period och att vapenhuset sannolikt från början haft öppen tak- stol. Ett tecken h ä r p å är det ovan v a p e n h u s p o r t a l e n återfunna lilla fönstret, vars inre smyg från början stått öppen mot v a p e n h u s r u m m e t och för den skull dekorerats med tegelmålning i växlande färger.
Vid Rasbo k y r k a s yttre restaurering h a r elt synnerligen rikt blinderings- system frilagts i det k o r s a r m s f ö r s e d d a koret, uppfört vid tiden omkring år 1500. På tornets västsida h a r frilagts valvet till en medeltida portal m e d golisk resning. I vapenhuset h a r s a m m a iakttagelse k u n n a göras som i F u n b o . De små frilagda vapenhusfönstren äro så gott som identiskt lika i Rasbo och F u n b o .
Vid restaurering av ö v e r g r u n s k g r k a h a r i s a m b a n d med den yttre putsens avknackning k u n n a t göras cn del byggnadshistoriska iakttagelser. Av frilagda m u r s å r i korgaveln atl döma h a r k y r k a n u n d e r medeltiden haft ett sam- mansatt korfönster bestående av tre smala fönster i en grupp. L ä m n i n g a r n a var dock ej så fullständiga att fönstret k u n d e återställas. 1 sakristian h a r framtagits målningar, bestående av dekorativa bårder, som skära v a r a n d r a i valvets hjässa. Målningarna torde av stilen att döma k u n n a dateras till 1200-talets slut. — Vid ombyggnad av v a p e n h u s d ö r r e n påträffades runstenen U 647, som genom Riksantikvarieämbetets försorg rests intill k y r k a n s torn.
ISTÅNDSÄTTNING AV PROFANA BYGGNADER
Elt unikt industriminne från stormaktstiden utgör W i r a b r u k i Roslags
Kulla socken ca 5 mil nordöst om Stockholm. Bruket anlades av amiral
Claes Fleming, som 1635 fick privilegier med uteslutande rätt alt fabricera
Värjor, klingor m. m. fiir a r m é n . Privilegierna upphävdes 1775, men redan
dessförinnan hade smederna börjat smida framförallt liar och yxor för
kooperativ försäljning till de kringboende i trakten. Rörelsen utvidgades och
höll bruket vid liv in i våra dagar — först 1948, då den siste smeden dog,
A K T U E L L T — N O T E S A N D R E V I E W S
lades driften ned. F r å n brukstiden k v a r s t å r nu dels den stora smedjan från 1790-talet, dels den mindre s. k. Dahlgrenssmcdjan, byggd omkring 1850 och med hjulhus bevarat, dels vissa uthus och b o d a r . Byggnaderna är delvis för- fallna, dock icke värre än det h a r bedömts möjligt att i stora drag återställa miljön. Tack v a r a visat intresse och tillmötesgående från A r b e t s m a r k n a d s - styrelsen h a r i d a g a r n a restaureringsåtgärder k u n n a t påbörjas som bered- skapsarbete.
Vid yttre renoveringsarbeten på Arby slott i Rasbokils socken h a r partier av den ursprungliga putsen från 1600-talet k u n n a t studeras. Den h a r varit överstruken med ljus kalkfärg. Denna färg h a r återställts på fasaderna, och
portalen har genom Riksantikvarieämbetets försorg restaurerats och fått sina
vapenbilder ä l e r u p p m å l a d e i färg.
NOTES AND REVIEWS
77ie fragments of rune-stones at Hagby in the parish of Täby, Uppland.
Ii. Westlund comments on nine loosc fragments of rune-stones at the Hagby farm in lhe parish of Täby, Uppland. They were found on the site of the former Lissby farm. In Upplands runinskrifter I, 1940, the fragments were numbered with six different n u m b e r s , t h u s : U155 A-C, U156 A, B a n d U157 A-D. On d o s e r examination, however, it a p p e a r s that only two of the nine fragments, viz. U156 A and U157 A, can be kept separate from the rest, which all belong to the same rune-stone. W i t h the exception of U156 B they can all be fitted together (see Fig. 1). The seven p a r t s form a stone with an almost complete runic- inscription (see Fig. 2). T h e text r e a d s : "Sven and Ulv had these stones raised to the m e m o r y of their brothers. They were the sons of ö r n and Ragnfrid." Together with U153, this stone forms a double m o n u m e n t , raised by Sven and Ulv lo lhe memory of their brothers, Halvdan and Gunnar.
News. Items of information are given about t e m p o r a r y cxhibilions at the Museum of National Antiquities; excavations and finds; excavations in towns;
lhe putting of ancient m o n u m e n t s into order; the investigation of the ruined
c h u r c h of St. Lars at Visby; the taking of moulds from sculptures in Gotland
churches; the restoration of c h u r c h e s ; and, finally. the putting of secular
buildings inlo order.
AKTUELLT
FBÄN VITTERHETSAKADEMIEN
Den 13 juni avled a k a d e m i e n s a r b e t a n d e ledamot professorn Albert Wif- strand, den 29 j u n i akademiens k o r r e s p o n d e r a n d e ledamot fil. dr H a n n a Rydh, den 22 oktober akademiens k o r r e s p o n d e r a n d e ledamot f. d. förvaltaren K. H. Killander och den 23 november a k a d e m i e n s a r b e t a n d e ledamot p r o - fessorn Eilert Ekwall.
Till preses för år 1965 valde a k a d e m i e n den 1 december efter professor B e r n h a r d Karlgren, vilken u n d a n b e t t sig återval, professorn Dag Strömbäck, vilken till professor Karlgren framförde a k a d e m i e n s tack för dennes mång- åriga och synnerligen förtjänstfulla arbete som preses. — Den 1 december valde a k a d e m i e n professorn Staffan Björck till svensk a r b e t a n d e ledamot av filosofisk-filologiska klassen.
Den 2 juni utsåg a k a d e m i e n professorn H e n r i k Cornell att som a k a d e m i e n s r e p r e s e n t a n t deltaga i den 21. konsthistoriska kongressen i Bonn i september 1964 och den 7. internationella kongressen för "medeltidsarkeologi" i T r i e r den 5—11 september 1965.
ANSLAG FRÄN KUNGAFONDEN
Ur Konung Gustaf VI Adolfs 80-årsfond för svensk k u l t u r h a r bland a n n a t följande anslag u t d e l a t s : till Ludvikabygdens f o m m i n n e s - och hem- bygdsförening för k o m p l e t t e r i n g s a r b e t e n inom Ludvika gammelgård 6.000 k r o n o r ; till Skoklosters församling för k o n s e r v e r i n g av medeltida inventarier m. m. i Skoklosters k y r k a 12.000 k r o n o r ; till Älems hembygdsförening för r e s t a u r e r i n g av Hullgrenska och H a r b e r g s k a g å r d a r n a i P a t a h o l m 25.000 k r o n o r ; till docenten N G. Gejvall för anskaffande av inventarier och appa- r a t u r till en osteologisk institution p å Ulriksdal 30.000 k r o n o r ; till fil. lic.
Ulf E r i k Hagberg för u n d e r s ö k n i n g av ett gravfält vid Störlinge i Gärdslösa socken, Öland, 13.000 k r o n o r , till docenten W i l h e l m Schwabacher för ut- a r b e t a n d e av en h a n d b o k r ö r a n d e grekisk n u m i s m a t i k 3.000 k r o n o r samt till professorn Mårten Stenberger för inköp av m o t o r f o r d o n för t r a n s p o r t av m a t e r i a l i s a m b a n d med arkeologiska u n d e r s ö k n i n g a r 8.000 k r o n o r .
GÄVOR OCH ANSLAG
Smedjebackens valsverks aktiebolag h a r f ö r k l a r a t sig vilja till a d a k e m i e n som gåva ö v e r l ä m n a en tvåvåningslänga ingående i den s. k. B r a t e g å r d e n i Bråfors bergsmansby, Norbergs socken, V ä s t m a n l a n d . P å s a m m a n t r ä d e den 11 december beslöt a k a d e m i e n mottaga gåvan.
Stadsfullmäktige i Visby h a r beviljat a k a d e m i e n ett anslag till v å r d och
u n d e r h å l l av b y g g n a d s m i n n e s m ä r k e n i Visby u n d e r ä r 1965 aft utgå med
ett o f ö r ä n d r a t belopp om 10.000 k r o n o r .
A K T U E L L T
OSTEOLOG1SK FORSKNINGSINSTITUTION
Genom generösa b i d r a g från Kungafonden och Wallenbergsstiftelsen synes ö n s k e m å l e t att skapa en osteologisk forskningsinstitution stå inför sitt s n a r a förverkligande. Lokaler erhålles i det stora stallet vid Ulriksdal, av vilket hälften efter erforderlig r e s t a u r e r i n g och ombyggnad ställs till förfogande för den nya institutionen. Den drivande kraften b a k o m p l a n e r n a h a r varit docen- ten N.-G. Gejvall, vilken också blir institutionens chef. Inte minst från Statens historiska m u s e u m s sida är den nya institutionen att hälsa m e d glädje: det synes nu ö p p n a sig möjligheter för att b e t y d a n d e delar av det b e n m a t e r i a l som tillvaratagits u n d e r ett sekel av arkeologiska grävningar inom överskåd- lig tid skall k u n n a bli sakkunnigt u n d e r s ö k t och k o m m a forskningen till godo.
FYND VID RESTAURERING AV KYRKOR
Vid r e s t a u r e r i n g av Guldrupe k y r k a på Gotland h a r påträffats tvä rikt o r n e r a d e plankor, tydligen rester av en s t a v k y r k a . P l a n k o r n a h a d e a n v ä n t s som underlag vid fastspikandet av långhusets i n n e r t a k . Vid k y r k a n s restaure- ring år 1875 f r a m k o m även två rikt o r n e r a d e p l a n k o r , vilka ingått i e n stav- k y r k a s p o r t a l och nu förvaras i Gotlands fornsal. Den ifrågavarande stav- k y r k a n d a t e r a s i Sveriges k y r k o r till 1000-talets mitt.
I Båstads k y r k a i Skåne h a r i s a m b a n d med r e s t a u r e r i n g dekorativa m å l - ningar anträffats och framtagits p å valvet i k y r k a n s sakristia, vilken från b ö r j a n tjänat som v a p e n h u s . Målningarna, som är mycket väl b e v a r a d e och av stilistiska skäl kan påstås v a r a utförda av s a m m a m ä s t a r e som d e k o r e r a t B a r k ä k r a k y r k a i Skåne, h ä r r ö r från 1500-talet.
STADSGRÄVNINGAR
Nyköpings stad h a r för avsikt att uppföra ett nytt stadshus inom k v a r t e r e t Rådhuset vid södra sidan av Stora torget. Det h a r sedan länge varit b e k a n t , all stadens c e n t r u m alltsedan medeltiden varit beläget här, varför det fanns anledning förmoda att betydande kulturlager skulle påträffas. Sedan staden tagit k o n t a k t med riksantikvarieämbetet för att få till stånd erforderliga u n d e r s ö k n i n g a r och sedan vissa provgrävningar utförts u n d e r år 1962, h a r u n d e r åren 1963 och 1964 o m f a t t a n d e u n d e r s ö k n i n g a r utförts inom o m r å d e t . Medel för arbetena h a r ställts till förfogande av s t a d e n ooh a r b e t s m a r k n a d s - styrelsen, vilken bidragit med 50 °/o av k o s t n a d e r n a . Den vetenskapliga led- ningen och planläggningen h a r utförts av ämbetet. Som ämbetets ledare på platsen fungerade år 1963 fil. stud. Charlotte ö n s l a d och år 1964 fil. kand.
Maud E r i k s s o n .
Den blivande stadshusbyggnaden k o m m e r att u p p t a ett b e t y d a n d e o m r å d e
vid k v a r t e r e t s v ä s t r a och södra sida med mycket o m f a t t a n d e kulturlager,
innehållande åtskilliga skikt av lämningar efter äldre stadsbebyggelse. E n
fullständig p e n e t r e r i n g av alla dessa l ä m n i n g a r h a d e varit en gigantisk upp-
gift, vars fullständiga genomförande liden icke h a r medgivit.
A K T U E L L T
Sedan de översta o m r ö r d a lagren borttagits med grävskopa u n d e r s ö k t e s de översta från 1500- och 1600-talen h ä r r ö r a n d e lagren, i n n e h å l l a n d e l ä m n i n g a r av ett stort stenhus, del s. k. D a n c k w a r d t s k a huset, samt av t r ä h u s med sten- källare. Bland fynden m ä r k t e s utsmyckningsdelaljer av huggen sten, utgöran- de fragment av gavlar, portaler och spislar och vittnande om det D a n c k w a r d t - ska husels höga s t a n d a r d .
Är 1964 utsträcktes u n d e r s ö k n i n g a r n a till de medeltida lagren, vilka h a d e en mäklighet av över 2 m och av vilka de äldsta på grund av fynden k u n d e d a l e r a s till 1200-talels senare hälft. F r ä m s t påträffades lämningar av bygg- nader, mest k n u t t i m r a d e men även i skiflesverk. Även l ä m n i n g a r av gatu- läggningar i form av kavelbroar anträffades liksom också b r u n n a r med skoningar i k n u t t i m r i n g eller skiflesverk. Lösfynden utgjordes till största delen av trä- och läderföremål samt textilier; k e r a m i k var d ä r e m o t påfallande sällsynt. Till de i n t r e s s a n t a s t e fynden h ö r en kalendersticka, ett b r i c k b a n d av synnerligen hög kvalitet samt en o r n e r a d näverbit, den s i s t n ä m n d a det första fyndet i sitt slag i Sverige.
Nybyggnadsexpansionen på det medeltida s t a d s o m r å d e t i det Gamla Lödöse, S:t P e d e r s socken, Väslergölland, h a r u n d e r året 1964 föranlett omfattande utgrävningar, som pågått u n d e r liden j u n i — o k t o b e r och förutom vissa prov- grävningsomräden berört omkring 5.800 kvm. Samtliga u n d e r s ö k n i n g a r h a r gällt medeltidsstadens y t t e r o m r å d e n och h a r väsentligt bidragit till att öka k ä n n e d o m e n om d e n n a s utsträckning. Mindre u n d e r s ö k n i n g a r i h a m n o m r å d e t i väster h a r även givit värdefulla upplysningar i detta avseende. Genom h u v u d u n d e r s ö k n i n g e n h a r k o n s t a t e r a t s en vidsträckt bebyggelse n o r r om den sedan länge u t t o r k a d e n o r r a a r m e n av L j u d a å n , d ä r d o m i n i k a n e r k l o s l r e t tidigare varit den enda k ä n d a anläggningen. Här blottades till 70 meters längd en i nord—sydlig riktning gående stenlagd gata (1300-talet), k a n t a d med tätt liggande h u s g r u n d e r (bland a n n a t b r o n s - cch järnsmedjor) på västra sidan. Ett p a r av g r u n d e r n a h a r tillhört en m y n t v e r k s t a d : där påträffades en mängd m y n l n i n g s u n d e r l a g av bly för L-brakteaten från 1350-talet (Thor- d e m a n , grupp XX) och a n d r a föremål (bland a n n a t vikter), som k a n hän- föras till m y n t n i n g e n . Omedelbart n o r r om klostret u n d e r s ö k t e s b l a n d a n n a t Ivå d a m m a n l ä g g n i n g a r av olika ålder och ett tegelbruk. — De synnerligen talrika lösfynden utgör en rik p r o v k a r t a p å medeltida vardagsling. Keramiken d o m i n e r a s starkt av västeuropeiskt rödgods (däribland bladfjällskeramik och fragment av modellerade h u v u d e n ) . Bland m e r a originella fynd k a n n ä m n a s en större fisksump eller mjiirde av fliitade h a s s c l k ä p p a r i den äldre klosterdammeni oeh ett murtegel med inristat minuskclalfabet.
Grävningarna, som huvudsakligen bekostats med d o n e r a d e medel och med
anslag från a r b e t s m a r k n a d s s t y r e l s e n h a r letts av fil. kand. Rune E k r e u n d e r
kontroll av l a n d s a n t i k v a r i e n S. A. Hallbäck. E n p r e s e n t a t i o n av årets och
tidigare lödöseutgrävningar h a r kring årsskiftet givits genom en välbesökt
Utställning i Göteborg, tillika avsedd att stödja nya finansieringsaktioner för
fortsatta u n d e r s ö k n i n g a r . E n fyllig s a m m a n f a t t n i n g av lödöseforskningens
resultat k o m m e r atl l ä m n a s i Lödöse museum, vilket b e r ä k n a s bli färdigt
u n d e r våren 1965 och som finansieras företrädesvis med k o m m u n a l a medel.
A K T U E L L T — N O T E S A N D R E V I E W S STATLIGA BEREDSKAPSARBETEN
Flera betydelsefulla uppgifter inom k u l t u r m i n n e s v å r d e n s o m r å d e h a r u n d e r år 1964 k u n n a t lösas genom att a r b e t s m a r k n a d s s t y r e l s e n ställt medel till riks- antikvarieämbetets förfogande för statliga b e r e d s k a p s a r b e t e n inom ämbetets i n t r e s s e o m r å d e . Sålunda h a r det — för att ta exempel — varit möjligt att blotta den gamla stensättningen på torget i S k a n ö r . Der» synnerligen till- talande ålderdomliga miljö som bildas av detta torg och de omgivande bygg- n a d e r n a h a r h ä r i g e n o m vunnit avsevärt i värde och intresse. Stensättningen är indelad i kvarter, skilda åt av s t r ä n g a r med sten i större format. P å sina håll var stensättningen m i n d r e omsorgsfullt utförd och betydande g r o p a r och o j ä m n h e t e r förekom, varför fullständig omläggning måste utföras. P å åt- skilliga av de större s t e n a r n a i s t r ä n g a r n a finns initialer eller b o m ä r k e n , san- nolikt tillhörande borgare i staden, vilka h a d e att svara för stenläggningens olika kvarter. Samtidigt med omläggningen av stensättningen lät staden snygga upp den planterade rundeln mitt på torget. Arbetena på stensättningen leddes på riksantikvarieämbetets u p p d r a g av l a n d s a n t i k v a r i e n i Lund.
NOTES AND REVIEWS
F o r t r e s s uillage at E k e t o r p . M. Stenberger gives a p r e l i m i n a r y account of a partial investigation m a d e during the s u m m e r of 1964 of the ring-fort at E k e t o r p in the parish of Gräsgård, s o u t h e r n Öland. T h e investigation will be resumed in 1965 and continued until the whole fortress h a s been excavated.
An cxploratory investigation was made in the early 1930's, w h e n a rich culture profile dating from laler Viking and early medieval times was found.
The excavations m a d e in 1964 showed that the fortress was inhabited for a long time during the period in question. Among the finds, c. 2000, there was a trove containing about 300 coins—probably struck on Gotland t o w a r d s the end of the twelfth cenlury—suggest a military c a t a s t r o p h e al that lime.
Well-prcserved remains of an older system of buildings w e r e found just
below the top s t r a t u m , stirred by quarrying. These buildings were connected
along their long sides to form large trapetsoidal houses, one short end of each
being allached to lhe inside of the circular wall, while the o t h e r end faced
the centre of the fortress (fig. 2). No finds which could date the buildings
w e r e made but the lower building s t r a t u m probably dates from the Migration
of Vendel Periods. This r e m a r k a b l e fortress probably consisted of a fortified
village, which m a y have been used for other p u r p o s e s , too, as a m ä r k e t or
cult place, for example.
AKTUELLT
TEXTILKONSERVER1NGSKONGRESS 1 D E L F T
International Institute for Conservation of Historie and Artistic works (I1C) höll den 6—11 juli 1964 en konferens r ö r a n d e vård och konservering av tex- tilier. Som president fungerade Dr A. van Schendel och som Conferens chair- man Dr J. E. Leene vid laboratoriet för textil kemi och fiberteknologi vid Technische Hogeschool i Delft, där ocksä mötesförhandlingarna ägde rum.
Kongressen hade samlat omkring 130 deltagare från länder både inom och utom E u r o p a . F r å n Sverige hade kommit 6 deltagare, representerande museer och textilkonserveringsanstalter i Stockholm och Göteborg.
Som ä m n e för denna första specialkonferens hade IIC av två skäl vall textilier, dels på grund av att de konserveringsmetoder som tillämpas ofta är mycket olika och inte sällan starkt kritiseras m u s e e r n a emellan, dels på grund av att det ä n n u finns en m ä n g d olösta problem i fråga om förvaring och utställning av textilier.
Föredragshållare från olika länder sökte under konferensen belysa en del av dessa problem, såsom r ö r a n d e förvaring och utställning av textilier, blek- ning, skydel mol insekter och mögel m. ni.; mer allmänna konserveringsmeloder såsom rengöring av olika slag och beskrivning av olika behandlingsmetoder för varierande sorters textilier samt slutligen organisationsfrågor. P å efter- m i d d a g a r n a gavs även tillfälle till k o r t a inlägg u t o m programmet och till diskussioner, vilka ofta blev mycket givande.
Studiebesök gjordes i olika museer och textilkonserveringsateljéer, såsom den stadigt underslödda ateljén i Haarlem W e r k p l a a l s tot Hcrstel van An- lieke, där m a n främst k u n d e studera konservering av gobelänger och fanor.
De konserveringsmetoder som användes h ä r , i synnerhet i fråga om fanor, framkallade stark kritik. De t u n n a sidenfanorna klistras pä tergal (ett konsl- fibertyg), på undersidan förstärkt med bomullstyg; fanornas struktur blir härigenom tung och vaxduksartad. De felande delarna av duken var på ena sidan målade i färger som avsåg att vara desamma som de ursprungliga men som nu stod helt främmande i helheten; den a n d r a sidan framstod med sin helt vita färg som en uppenbar baksida.
Glädjande nog framgick det på m å n g a sätt, att m a n allmänt ansåg, alt den
svenska textilkonserveringen utvecklat en i sin art väl genomtänkt metodik
och i tekniskt hänseende fört fram den till en föredömlig nivå. Det framgick
också, att m a n avundas oss våra skickliga konservatriser. Etl tecken pä
denna uppskattning är att riksantikvarieämbetets textilkonserveringsanslall
anförtrolls uppdraget atl uttala sig om och även leda konserveringen av en
unik k o r k å p a från 1100-talet, vilken nu förvaras i Aarlsbisschoppelijk mu-
seum i Utrecht.
A K T U E L L T
