Bilaga: Regional biblioteksverksamhet i Stockholms län. Rapport av Anette Johans- son, AnnJo Konsulteri AB.
KUN 2013-11-21, p 12
Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer:
2013-11-12 KUN 2013/470
Handläggare:
Kristina Solberg
Rapport rörande framtida verksamhet och organisa- tion för Regionbibliotek Stockholm och Internatio- nella biblioteket
1 Förslag till beslut
Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta
att godkänna rapport rörande framtida verksamhet och organisation för Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket att uppdra åt kulturförvaltningen att återkomma till kulturnämnden med förslag på åtgärder med anledning av rapporten
2 Bakgrund
I september 2013 beslutade kulturnämnden att utreda framtida verksamhet och organisation för Regionbibliotek Stockholm och Internationella bibliote- ket.
Förvaltningen har anlitat Annette Johansson vid AnnJo Konsulteri AB som är expert på biblioteksverksamhet för att genomföra utredningen.
2.1 Uppdraget
Förvaltningens uppdrag till konsulten var att utifrån nya bibliotekslagen före- slå en framtida utformning av Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket (IB) avseende uppdrag, mål, organisation, insatser, resurser och budget med utgångspunkt i förslaget till ny bibliotekslag. Möjligheten att or- ganisatoriskt och verksamhetsmässigt integrera Regionbiblioteket och IB skul- le särskilt prövas och nuvarande huvudmannaskap skulle ses över.
KUN 2013-11-21, p 12 2 (5)
TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer:
2013-11-12 KUN 2013/470
Vidare skulle utredningen ge förslag till en inriktning för en kompletterande medieförsörjning inom Stockholms län med avvägning mot såväl kommuner- nas behov som det nationella mediesamarbetets utveckling. Inriktningen för ett framtida regionalt medieuppdrag skulle även prövas gentemot nuvarande insatser inom IB:s publika verksamhet. Möjligheten till stärkt samverkan med övriga länskulturfunktioner inom SLL och med andra aktörer skulle utredas samt premisserna för biblioteksverksamheternas möjlighet att ansvara för nationella uppdrag.
Utredningen skulle utföras med stöd av omvärldsanalys, med avsikten att uppmärksamma förändringar som rör ansvar och utförande av det regionala biblioteksuppdraget. Utredningen skulle även beakta pågående förändrings- arbete inom den nuvarande huvudmannen Stockholms stadsbibliotek.
2.2 Nuvarande huvudmannaskap och organisation
Kulturnämnden har avtal med Stockholms stadsbibliotek både för driften av Regionbibliotek Stockholm och för medfinansieringen av Internationella bibli- oteket. Båda biblioteken erhåller verksamhetsstöd för regional kulturverksam- het från kulturnämnden. Stödet för 2014 beslutas av kulturnämnden i annat ärende 2013-11-21.
2.3 Den nya bibliotekslagen
Enligt bibliotekslagen är landstinget huvudman för den regionala biblioteks- verksamheten och varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet och upprätta en regional biblioteksplan. Den nuvarande regionala biblioteks- planen gäller för 2012-2014 och beslutades av kulturnämnden 2011-12-14.
Den nya bibliotekslagen beslutades av riksdagen 2013-10-24 och träder i kraft 2014-01-01.
3 Sammanfattning av rapporten
Den nya bibliotekslagen träder i kraft den 1 januari, 2014. I det regionala bibli- oteksuppdraget ingår att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvali- tet när det gäller folkbiblioteken i länet. Landstinget är huvudman för uppdra- get och varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet.
Utredningen föreslår att det samlade regionala biblioteksuppdraget inkl. det mångspråkiga uppdraget, tillskrivs Regionbibliotek Stockholm. Vidare föreslås att Stockholms läns landsting, genom landstingets kulturnämnd och kultur- förvaltning, övertar det administrativa ansvaret och huvudmannaskapet för
KUN 2013-11-21, p 12 3 (5)
TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer:
2013-11-12 KUN 2013/470
Regionbibliotek Stockholm samt att Regionbibliotek Stockholm utgör en del av kulturförvaltningens organisation.
Både regionala och nationella direktiv understryker behovet av ökad samver- kan mellan kommunerna och mellan landsting, kommuner och andra aktörer.
I Stockholms län ska de regionala biblioteks- och kulturverksamheterna verka i enlighet med visionerna i RUFS. En utveckling i den riktningen behöver en gemensam utgångspunkt och målsättning. Utredningen pekar därför på beho- vet av en regional kultur- och biblioteksplan i samverkan Stockholms läns landsting/Regionbiblioteket och representanter för kommunbiblioteken och de lokala kulturverksamheterna.
3.1 Förslag till uppdrag
Uppdragsbeskrivningen för Regionbibliotek Stockholm syftar till att stärka sambandet till de regionala visionerna och samtidigt behålla fokus på kom- munbibliotekens behov. Uppdraget föreslås vara att:
särskilt samverkar med biblioteksverksamheter inom Stockholms län och Östra Mellansverige.
särskilt samverkar med verksamheter inom landstingets kulturförvalt- ning med utgångspunkt i gemensamma mål och strategier för regional biblioteks- och kulturutveckling.
bedriver omvärldsbevakning med avsikten att introducerar samverkan, projekt med mera med olika aktörer som tillför bredd, djup och nya perspektiv på biblioteksverksamheten i länet.
prioriterar strategisk utveckling av det mångspråkig biblioteksuppdra- get.
stödjer och initierar insatser som främjar en interkulturell utveckling där lokala bibliotek utgör viktiga kontakytor och mötesplatser.
prioriterar strategisk utveckling av det regionala mediesamarbetet.
prioriterar ett fortsatt forskningsanknutet utvecklingsarbete.
vidareutvecklar nätverksmöten för kommunbiblioteken.
vidareutvecklar lässtimulerande insatser.
tar initiativ till strategiska samverkande insatser som kan främja ut- vecklingen av skolbibliotek i Stockholms län.
3.1.1 Medieförsörjningen i Stockholms län
Ledord för modellen bör vara helhetssyn, samverkan, decentralisering, effek- tivt resursutnyttjande och strategisk utveckling. En strävan bör vara att de- centralisera det regionala mediestödet, så att insatserna finns närmare invå- narna. En möjlighet är att utgå ifrån delregionala mediekluster, exempelvis norra, södra och mellersta länet. En prioriterad uppgift inom den regionala modellen för mediesamarbete är att utveckla strategier som stärker det lokala
KUN 2013-11-21, p 12 4 (5)
TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer:
2013-11-12 KUN 2013/470
utbudet av mångspråkiga medier. En målsättning bör vara att det i Stockholms län ska finnas åtminstone ett Internationellt bibliotek i varje kommun.
Utredningen föreslår att
Regionbiblioteket tillsammans med kommunbiblioteken, Internatio- nella biblioteket och Stockholms stadsbibliotek utvecklar en modell för ett regionalt mediesamarbete med målsättning att stimulera medie- samverkan mellan kommunbiblioteken.
Modellen omfattar insatser som ökar länsinvånarnas tillgång till det samlade medieutbudet genom till exempel flytande bestånd, samver- kan om depositioner mångspråkiga medier, kurslitteratur med mer.
Modellen omfattar förslag till regionala eller delregionala medieplaner.
Modellen omfattar samordning av medietransporter exempelvis med andra kommunala transporter (gäller även bokbåten).
Modellen omfattar införandet av ett gemensamt bibliotekskort i länet.
3.1.2 Resurser
Utredningen föreslår att
kulturnämnden ser över de ekonomiska resurserna i samband med en fördjupad översyn av det framtida mediesamarbetet.
4 Förvaltningens synpunkter
Kulturförvaltningen uppskattar att utredningen har beaktat den komplexitet och särskilda situation som Regionbiblioteket i Stockholms län har och att de lämnade förslagen ger en god utgångspunkt för att gå vidare och lösa de pro- blem som finns idag.
I den utvärdering som gjorts av Länskulturfunktionernas verksamhet under 2013 fick Regionbiblioteket de bästa vitsord från kommunerna i länet. Under det fortsatta arbetet med samverkan mellan Länskulturfunktionerna har Regi- onbiblioteket också varit en samlande aktör och plats för lokala aktiviteter. En förutsättningslös diskussion om den administrativa placeringen av Regionbili- oteket är därför önskvärd.
För att möjliggöra för en eventuell överflyttning av driftsansvar på annan part än Stockholms stad inom rimlig tid är det önskvärt att driftavtalet med Stock- holms stads kulturförvaltning sägs upp innan årets slut, då uppsägningstiden är så lång som 18 månader.
Kulturförvaltningen anser att förslaget att flytta det regionala mångkulturella uppdraget från Internationella biblioteket till Regionbibliotek Stockholm är intressant ur ett regionalt utvecklings- och mångkulturperspektiv. Då flera
KUN 2013-11-21, p 12 5 (5)
TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer:
2013-11-12 KUN 2013/470
organisationer berörs behöver frågan utredas mer för att se hur en sådan över- gång ska kunna göras och få en överblick över de effekter och konsekvenser som kan uppstå, både positiva och negativa.
Kulturförvaltningen ser rapporten som ett utmärkt verktyg för fortsatt diskus- sion och utveckling av den regionala biblioteksverksamheten.
Enligt kulturförvaltningens avtal med konsulten skulle slutrapport lämnas så att den kan redovisas på kulturnämndens sammanträde den 21 november 2013. I detta skede har förvaltningen inga konkreta förslag till åtgärder. För- valtningen föreslås i stället få nämndens uppdrag att återkomma med förslag till åtgärder med anledning av rapporten. I praktiken blir det i början av 2014.
Kerstin Olander
Regional
biblioteksverksamhet i Stockholms län
En översyn av Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket
Annette Johansson
AnnJo Konsulteri AB
November, 2013
Sida 2 av 29
Innehåll
1. Inledning ... 4
Översynens uppdrag ... 4
Tidigare utredningar ... 4
2. Nationella och regionala perspektiv ... 6
2.1 Bibliotekslagen ... 6
2.2 Litteraturutredningen ... 6
2.3 Kultursamverkansmodellen ... 7
2.4 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen ... 7
2.4.1 Stockholms läns landstings kulturnämnd ... 8
2.4.2 Regionala biblioteksplanen 2012-2014 ... 9
2.4.3 Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting ... 9
3. Nuvarande regionala biblioteksverksamhet ... 10
3.1 Regionbibliotek Stockholm ... 10
3.1.1 Regionala uppdraget ... 10
3.1.2 Nationella uppdraget... 11
3.1.3 Lokala uppdraget ... 11
3.1.4 Resurser ... 11
3.1.5 Kommunbibliotekens behov ... 12
3.2 Internationella biblioteket ... 12
3.2.1 Regionala uppdraget ... 13
3.2.2 Nationella uppdragetet ... 13
3.2.2 Lokala uppdrag ... 14
3.2.3 Resurser ... 14
3.2.4 Kommunbibliotekens behov ... 14
3.3 Stockholms stadsbibliotek... 15
3.4 Kompletterande medieförsörjning ... 15
3.4.1 Stockholms län ... 15
3.4.2 Nationellt perspektiv ... 16
3.4.3 E-böcker... 17
4. Sammanfattande reflektion och analys ... 18
4.1 Uppdrag och mål ... 18
4.1.1 Samverkan ... 19
4.2 Verksamheternas innehåll ... 20
4.2.1 Kompletterande medieförsörjning ... 21
4.3 Huvudman ... 21
5. Förslag till regional biblioteksverksamhet i Stockholms län ... 23
5.1 Ett regionalt uppdrag – en regional biblioteksverksamhet ... 23
5.2 Huvudmannaskap... 23
5.3 Uppdrag och mål ... 24
5.3.1 Bibliotekslagen ... 24
5.3.2 Uppdrag Stockholms läns landstings kulturförvaltning ... 24
5.3.3 Uppdrag Regionbibliotek Stockholm ... 24
5.3.4 Nationella åtaganden ... 25
5.4 Medieförsörjningen i Stockholms län ... 25
5.4 Resurser ... 26
Sida 3 av 29
Sammanfattning
Utredningen ska föreslå en framtida utformning av den regionala biblioteksverksamheten med
utgångspunkt i omvärlden, den nya bibliotekslagen och Stockholms läns landstings övergripande mål för regional utveckling. Förslaget ska omfatta huvudmannaskap, uppdrag och mål, organisation och resurser, samverkan och nationella åtaganden.
Den nya bibliotekslagen träder i kraft den 1 januari, 2014. I det regionala biblioteksuppdraget ingår att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i länet. Landstinget är huvudman för uppdraget och varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet.
Utredningen föreslår att det samlade regionala biblioteksuppdraget inkl. det mångspråkiga uppdraget, tillskrivs Regionbibliotek Stockholm. Vidare föreslås att Stockholms läns landsting, genom landstingets kulturnämnd och kulturförvaltning, övertar det administrativa ansvaret och huvudmannaskapet för Regionbibliotek Stockholm samt att Regionbibliotek Stockholm utgör en del av kulturförvaltningens organisation.
Både regionala och nationella direktiv understryker behovet av ökad samverkan mellan kommunerna och mellan landsting, kommuner och andra aktörer. I Stockholms län ska de regionala biblioteks- och
kulturverksamheterna verka i enlighet med visionerna i RUFS. En utveckling i den riktningen behöver en gemensam utgångspunkt och målsättning. Därför behöver Stockholms läns landsting formulera en regional kultur- och biblioteksplan i samverkan med representanter för kommunbiblioteken och de lokala kulturverksamheterna.
Uppdragsbeskrivningen för Regionbibliotek Stockholm syftar till att stärka sambandet till de regionala visionerna och samtidigt behålla fokus på kommunbibliotekens behov. Uppdraget föreslås vara att:
● särskilt samverka med biblioteksverksamheter inom Stockholms län och Östra Mellansverige.
● särskilt samverka med verksamheter inom landstingets kulturförvaltning med utgångspunkt i gemensamma mål och strategier för regional biblioteks- och kulturutveckling.
● bedriva omvärldsbevakning med avsikten att introducerar samverkan, projekt m.m. med olika aktörer som tillför bredd, djup och nya perspektiv på biblioteksverksamheten i länet.
● prioritera strategisk utveckling av det mångspråkig biblioteksuppdraget.
● stödja och initierar insatser som främjar en interkulturell utveckling där lokala bibliotek utgör viktiga kontakytor och mötesplatser.
● prioritera strategisk utveckling av det regionala mediesamarbetet.
● prioritera ett fortsatt forskningsanknutet utvecklingsarbete.
● vidareutveckla nätverksmöten för kommunbiblioteken.
● vidareutveckla lässtimulerande insatser.
● ta initiativ till strategiska samverkande insatser som kan främja utvecklingen av skolbiblioteken i Stockholms län.
Landstinget bör avveckla nuvarande form för samverkan med Internationella biblioteket inkl. det publika biblioteket. Utredningen föreslår istället att landstinget utvecklar en ny modell för ett regionalt
mediesamarbete med målsättningen att stimulera mediesamverkan mellan kommunbiblioteken. Ledord för modellen bör vara helhetssyn, samverkan, decentralisering, effektivt resursutnyttjande och strategisk utveckling. En strävan bör vara att decentralisera det regionala mediestödet, så att insatserna finns närmare invånarna. En möjlighet är att utgå ifrån delregionala mediekluster, exempelvis norra, södra och mellersta länet. En prioriterad uppgift inom den regionala modellen för mediesamarbete är att utveckla strategier som stärker det lokala utbudet av mångspråkiga medier. En målsättning bör vara att det i Stockholms län ska finnas åtminstone ett Internationellt bibliotek i varje kommun.
Utredningens förslag till omfördelning av det regionala biblioteksuppdraget kräver en omfördelning av landstingets nuvarande anslag till regional biblioteksverksamhet. Omfördelningen behöver anpassas till utormningen av den nya modellen för regionalt mediesamarbete.
Sida 4 av 29
1. Inledning
Den regionala biblioteksverksamheten i Stockholms län utgörs av två verksamheter: Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket. Stockholms läns landsting är huvudman för Regionbibliotek Stockholm och medfinansierar verksamheten vid Internationella biblioteket.
Den 24 oktober 2013 fattade riksdagen beslut om en ny bibliotekslag. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2014. Anledningen till lagförändringen har bl.a. varit att omvärlden väsentligt förändrats sedan lagens tillkomst 1996, och att uppföljningen inom biblioteksområdet behöver tillgodoses.1
Kulturnämnden inom Stockholms läns landsting har beslutat att, med utgångspunkt i den nya bibliotekslagen, genomföra en översyn av den regionala biblioteksverksamheten i Stockholms län.
1.1 Översynens uppdrag
Utredningen ska, med utgångspunkt i den nya bibliotekslagen och i landstingets visioner och mål för utvecklingen i länet, föreslå en framtida utformning av den regionala biblioteksverksamheten. Förslaget ska omfatta:
• Huvudmannaskap
• Uppdrag och mål
• Organisation och resurser
Utredningen ska särskilt beakta möjligheten att organisatoriskt och verksamhetsmässigt integrera Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket. Vidare ska utredningen ge förslag till en inriktning för den kompletterande medieförsörjningen i länet med avvägning mot kommunernas behov och mot en nationell överblick av mediesamarbeten. Förslaget ska även prövas gentemot nuvarande regionala insatser inom Internationella bibliotekets publika verksamhet.
Uppdraget omfattar även förslag till stärkt samverkan med övriga länskulturfunktioner inom Stockholms läns landsting och med andra aktörer. Utredningens förslag ska även omfatta premisser för
verksamheternas nationella åtaganden.
Utredningens förslag ska prövas mot kända förändringar inom biblioteksområdet och andra förändringar i omvärlden som bedöms påverka ansvar och utförande av det regionala biblioteksuppdraget.
Utredningens underlag har utgjorts av nationella och regionala styrdokument, uppdragsavtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholms stad samt olika utredningar som rör biblioteksområdet. I materialet ingår även samtal med bibliotekschefer i länet och med chefer och medarbetare på Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket. Samtal har även förts med företrädare för regionala biblioteksverksamheter i landet och med Statens kulturråd och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Utredningen har genomförts under perioden augusti-oktober, 2013, av biblioteks- och organisationskonsult Annette Johansson, AnnJo Konsulteri AB.
I utredningen benämns Regionbibliotek Stockholm genomgående som Regionbiblioteket.
1.2 Tidigare utredningar
Det regionala biblioteksuppdraget har under senare år diskuterats utifrån olika frågeställningar. Det mediekompletterande uppdraget ingick i den nationella fjärrlåneutredning som Kungl. biblioteket och Kulturrådet genomförde 2009.2 Utredningen visade på en successivt minskad efterfrågan på fjärrlån3 under det senaste decenniet, med undantag för mångspråkiga medier. Färre fjärrlån betyder inte per automatik att behovet av medier och information minskat. Snarare visar det på ett förändrat beteende hos enskilda biblioteksanvändare, som i högre grad söker och finner information på egen hand bl.a. via
1 Lagrådsremiss: Ny bibliotekslag. Stockholm den 7 mars, 2013.
2 Lätt att hitta – lätt att låna. Ny modell för bibliotekens nationella mediesamarbete - en utredning av bibliotekens fjärrlån. KB:s dnr 50-554- 2009
3 Den allmänna definitionen av ett fjärrlån är ett lån mellan två bibliotek som inte har samma huvudman.
Sida 5 av 29 bibliotekens webbkataloger. Den minskade efterfrågan på regionala fjärrlån kan även förklaras med att fler mediesamarbeten utvecklats mellan kommunbiblioteken i olika län och regioner. Utredningen visade på brister i den regionala fjärrlånestatistiken, vilket försvårade möjligheterna att följa upp och tolka insatser och effekter.
Som en direkt konsekvens av fjärlåneutredningen genomförde Kungl. biblioteket en översyn av de fyra statligt finansierade lånecentralerna4. Av dessa utgör Internationella bibliotekets lånecentral (IBLC) en och Informations- och lånecentralen i Stockholm (ILS Stockholm) en annan. Utredningen ledde fram till beslut om ett fortsatt nationellt mediekompletterande uppdrag för IBLC och för Sveriges Depåbibliotek och lånecentral i Umeå. För ILS Stockholm och ILS Malmö gäller att successivt under perioden 2013-2015 avveckla de mediekompletterande insatserna och istället utveckla andra strategiska nationella insatser.
Hösten 2012 genomförde Stockholms stadsbibliotek en utredning om samverkan mellan den egna verksamheten, Internationella biblioteket och Regionbiblioteket, avseende medieförsörjning, konsultativa insatser och kompetensutveckling.5 Utredningen föranleddes dels av ovanstående förändrade nationella uppdrag för IBLC och ILS Stockholm, dels av en intern strävan att stärka det mångspråkiga uppdraget inom Stockholms stadsbibliotek som helhet, med Internationella biblioteket som bas. Parallellt pågick dessutom översynen av bibliotekslagen med signaler om ett förändrat regionalt biblioteksuppdrag. Utredningen menade att nuvarande samverkan i mindre utsträckning kunde hänvisas till avtal, uppdrag eller mål, utan mer till hävd och geografisk närhet. En möjlig orsak som lyftes fram var de statliga och regionala
bibliotekshuvudmännens frånvarande engagemang, vilket medfört att verksamheterna själva behövt anpassa sina uppdrag till förändringar i staden, länet och landet. Då Kungl. biblioteket 2011 tog över huvudmannaskapet för lånecentralerna från Statens kulturråd, valde man att radikalt förändra innehållet i de nationella uppdragen, vilket även kom att påverkar det lokala och regionala biblioteksarbetet.
Våren 2013 genomförde kulturnämnden vid Stockholms läns landsting en utvärdering av
länskulturfunktionerna.6Avsikten var att få en uppfattning om hur verksamheterna når ut till länets invånare. Regionbiblioteket var den länsfunktion som erhöll de högsta värdena. En majoritet av
kommunerna uppgav att de samarbetade med Regionbiblioteket och överlag var nöjda med tjänsterna.
Utredaren lyfte fram behov om ökad samverkan mellan länskulturfunktionerna, en mer långsiktig planering av verksamheternas insatser och mål och en tydligare styrning från landstinget. Internationella biblioteket är inte en länskulturfunktion och omfattades därmed inte av utvärderingen.
4 Centraler i ett nytt bibliotekslandskap. Lånecentraler, depåbibliotek och internationella biblioteket – översyn och förslag. Dnr 109-KB 1263-2011
5 Börja om från början. En utredning av framtida möjligheter till samverkan för Stockholms stadsbibliotek, Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket (2012)
6 Utvärdering av Länsfunktionerna. Slutrapport 2013-02-21, sid. 18
Sida 6 av 29
2. Nationella och regionala perspektiv
Denna översyn har två utgångspunkter: bibliotekslagen och Stockholms läns landstings visioner för regional utveckling. I detta avsnitt sammanfattas nationella och regionala direktiv och riktlinjer med bäring på den regionala biblioteksverksamheten.
2.1 Bibliotekslagen
Det regionala biblioteksuppdraget har sedan 1996 utförts inom ramen för Bibliotekslag SFS1996:1956, där uppdraget formulerats på följande sätt:
• Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter(§ 4).
• Landstingen ansvarar för länsbiblioteken (§ 7).
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka.
Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261) (§ 7a)
• Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten
finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice (§ 10).
Den 24 oktober 2013 fattade riksdagen beslut om en ny bibliotekslag enligt Ny bibliotekslag (Prop.
2012/13:147). Lagen träder i kraft den 1 januari 2014 och omfattar det allmänna biblioteksväsendet d.v.s.
folkbibliotek, skolbibliotek, regional biblioteksverksamhet, högskolebibliotek, lånecentraler och övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet. I detta avsnitt redovisas de delar av lagen som omfattar regional biblioteksverksamhet. Bibliotekslagen som helhet finns i en bilaga till denna rapport (Bilaga 1).
Det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska vara tillgänglig för alla. Bibliotek inom det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning samt åt de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska (§ 2, § 4, § 5).
Varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbiblioteken i länet (§ 11).
För att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka och bibliotek inom det allmänna biblioteksväsendet ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till varandras förfogande (§ 14, § 15).
Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet och de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna ska, tillsammans med den myndighet regeringen utser, följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används (§ 16, § 17).
2.2 Litteraturutredningen
Litteraturutredningen Läsandets kultur (SOU 2012:65) överlämnades till regeringen år 2012 och i
september 2013 presenterade regeringen propositionen Läsa för livet (Prop. 2013/14:3). Riksdagen fattar beslut i frågan den 11 december, 2013.
Regeringen föreslår nationella mål för litteratur- och läsfrämjande, vilka syftar till att alla personer i Sverige, oavsett bakgrund eller förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. De nationella målen är
• att läsförmågan förbättras jämfört med i dag,
• att fler än i dag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur, och
• att kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar jämfört med i dag.
Sida 7 av 29 Regeringen föreslår att Statens kulturråd får i uppdrag att driva, samordna och följa upp de litteratur- och lässtimulerande insatser som genomförs utanför skolans område. Vidare anser regeringen att regionala och lokala aktörers arbete behöver stärkas och samordnas och föreslår därför att området litteratur- och läsfrämjande fr.o.m. år 2015 utgör en del av det statliga stödet inom kultursamverkansmodellen. Syftet med att knyta insatserna till de regionala kulturplanerna är att det kan bidra till effektivisering och bättre samordning av regionala och lokala insatser. Regeringen motiverar förslaget med hänvisning till att läsfrämjande insatser utanför skolan framför allt bedrivs lokalt, inte minst av folkbibliotek. Det ger kunskap om lokala behov, men medför brister i möjlighet till erfarenhetsutbyte på regional och nationell nivå. Dessutom behöver uppföljningen av läsfrämjande insatser förbättras, vilket är möjligt i samband med uppföljningen av de regionala kulturplanerna.
2.3 Kultursamverkansmodellen
Idén om en regional samverkansmodell introducerades i Betänkande av kulturutredningen (SOU 2009:16) och utgjorde en del av regeringens proposition Tid för kultur (Prop. 2009/10:3). I december 2009 fattade riksdagen beslut att införa en kultursamverkansmodell för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet. Modellen vidareutvecklades i utredningen Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Syftet är att öka både ansvaret och friheten för
landsting och regioner i genomförandet av den nationella kulturpolitiken. Enligt modellen ska landstingen och regionerna, i dialog och samverkan med kommuner, civilsamhälle och kulturliv, formulera en regional kulturplan som underlag för fördelning av det statliga stödet. I planerna prioriteras utvecklingsområden och strategier formuleras för hur insatser ska genomföras i samverkan mellan landsting, kommuner och andra aktörer.
Samverkansmodellen infördes 2011 och tillämpas idag inom samtliga län och regioner med undantag för Stockholms län. Myndigheten för kulturanalys utvärderar löpande modellen och har hittills publicerat två rapporter: Kultursamverkansmodellen. En första utvärdering. Rapport 2012:1; Kultursamverkansmodellen.
Styrning och bidragsfördelning. Rapport 2013:2. Erfarenheterna visar på både möjligheter och svårigheter med modellen. Arbetssättet uppfattas som administrativt krävande och det finns demokratiska dilemman i fråga om vilka parter som ska bjudas in till dialogerna. Samtidigt upplever representanter som medverkat i dialogprocessen att deras frågor uppmärksammats mer jämfört med tidigare. Statens styrning av den regionala kulturpolitiken uppfattas som fortsatt stark och fördelningen av det statliga stödet upplevs inte har förändrats nämnvärt. I den senaste utvärderingen finns dock förändringar i arbetssätt och attityd, som visar att det regionala och lokala inflytandet ökat och att det går att genomföra regionala prioriteringar.
Svensk Biblioteksförening har undersökt hur biblioteksperspektivet hanterats i de fem första regionala kulturplanerna som togs fram inom ramen för samverkansmodellen.7 Här framgår att tidplanen var snäv och att kulturplanerna formulerades samtidigt som dialogmodellerna utarbetades. Ytterligare en konsekvens av tidplanen var att regioner och landsting prioriterade dialoger med politiker, civilsamhälle och kulturutövare, medan företrädare för kommunernas biblioteks- och kulturverksamheter deltog i mindre utsträckning. De regionala biblioteksverksamheterna upplevde dock en fördjupad dialog med såväl regionala politiker som företrädare för andra regionala kulturverksamheter, vilket bidrog till ökade kunskaper om biblioteksverksamhet hos omgivningen.
2.4 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
Stockholms läns landsting har antagit en plan för den regionala utvecklingen: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010–2016: Så blir vi Europas mest attraktiva storstadsregion. För närvarande pågår ett aktualiseringsarbete av planen, vilket ska vara klart i december 2013.
Det regionala utvecklingsarbetet bedrivs utifrån två perspektiv. Det ena är Östra Mellansverige, vilket omfattar sju län som samverkar om RUFS: Stockholm, Uppsala, Sörmland, Västmanland, Örebro,
Gävleborg och Östergötland. Det andra perspektivet är Stockholmsregionen, den administrativa regionen
7 Verka samman. En undersökning av samverkansmodellen utifrån biblioteksperspektivet. 2012 (Svensk Biblioteksförenings skriftserie. Mot en starkare biblioteksnation)
Sida 8 av 29 Stockholms län, där RUFS har sin formella giltighet. Det regionala utvecklingsarbetet ska bedrivas utifrån fyra övergripande mål:
• En öppen och tillgänglig region
• En ledande tillväxtregion
• En region med god livsmiljö
• En resurseffektiv region
Utifrån målen har ett antal strategier formulerats:
• Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn: Förvalta och utveckla befintliga resurser. Förbättra kapacitet och kvalitet.
• Utveckla idéer och förnyelseförmåga: Skapa generella förutsättningar och robusta miljöer för förnyelse, innovationer och entreprenörskap. Kultur är en viktig faktor som gör regionen attraktiv. Ett rikt kulturliv skapar även en öppenhet och en tolerans som är viktig för hela det lokala näringslivet, eftersom innovativa miljöer oftast baseras på just mångfald, öppenhet och idéer.
• Säkra värden för framtidens behov: Förvalta och utveckla kultur-, rekreations- och naturvärden samt värden i den bebyggda miljön. Utveckla effektiva tekniska försörjnings- och transportsystem som minskar klimatpåverkan.
• Vidareutveckla en flerkärnig och tät region: Eftersträva en koncentration av boende,
verksamheter och funktioner genom en flerkärnig och tät region, såväl inom Stockholms län som i Östra Mellansverige.
• Stärk sammanhållningen: Förstärk processer för en sammanhållen region med en social och kulturell mångfald – bryt segregerande processer.
• Frigör livschanser: Ta bort barriärer så att människor kan tillvarata sin fulla livspotential.
I strategierna betonas att samverkan mellan kommunerna är en viktig drivkraft för länets utveckling och att kommunerna ofta är huvudmän för de insatser som ryms inom det regionala utvecklingsarbetet.
Bibliotek nämns explicit i rollen som viktiga mötesplatser i lokalsamhället och för att, tillsammans med andra kulturverksamheter, öka attraktionskraften till länet och skapa balans mot kommersiella miljöer.
2.4.1 Stockholms läns landstings kulturnämnd
Kulturnämndens mål och uppdrag är att stödja det fria kulturlivet i Stockhsolms län genom dels långsiktigt verksamhetsstöd, dels olika projektstöd. De verksamheter som erhåller stöd ska ha en hög kvalitet och verka i enlighet med landstingets övergripande mål för demokrati, jämställdhet mellan könen, jämlikhet samt tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Dessutom ska verksamheter med stöd över 500 tkr arbeta aktivit med miljöfrågor.
Kulturnämndens verksamhetsidé och vision är att
• Kulturen ska stärka humanistiska och demokratiska ideal i samhället.
• Kultur är även hälsa.
• Kultur ska vara tillgänglig för alla oavsett ålder, kön, funktionsförutsättning, etnisk bakgrund eller utbildning.
• Kulturnämndens stöd ska utgöra en skillnad så tillvida att länsinvånarna erbjuds ett större utbud av kultur och föreningsverksamhet av god kvalitet än vad som varit möjligt utan nämndens stöd.
• Verksamhet för barn och unga prioriteras. Därigenom ges de möjlighet att ta del av kultur och föreningsliv oavsett föräldrars intresse och ekonomiska förutsättningar.
I Mål och budget 2014 är kulturnämndens övergripande mål att erbjuda ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet. Målet är nedbrutet till tre prioriterade områden: barn och unga, kultur i vården och
samverkande insatser inom ramen för handlingsprogrammet Kreativa Stockholm. Vidare framhålls behovet av ökad samverkan för att landstinget ska kunna bidra till ett rikt kulturliv i hela länet.
Landstinget kan t.ex. hjälpa kulturutövare och kommuner med olika samverkansprojekt. En viktig princip är att den offentligt finansierade kulturverksamheten mobilseras underifrån och att landstinget därför behöver samarbeta och föra dialog med kulturutövare, kommuner och organisationer i hela länet. Vidare
Sida 9 av 29 hänvisas till målen i RUFS om kulturlivets positiva effekter för tillväxt, attraktionskraft, öppenhet och tolerans.
2.4.2 Regionala biblioteksplanen 2012-2014
Den regionala biblioteksplanen är - i likhet med kommunernas biblioteksplaner - ett styrdokument som anger huvudmannens viljeinriktning för biblioteksutvecklingen inom sitt ansvarsområde. Stockholms regionala biblioteksplan framhåller möjligheter med samverkan mellan olika biblioteksaktörer i länet. Ett biblioteksråd med representanter från olika bibliotek har inrättats, utifrån ett förslag i den tidigare biblioteksplanen.
Nuvarande biblioteksplan har identifierat ett antal utmaningar för biblioteken i länet, där det kan vara relevant att samverka: omvärldsorientering, kompetensutveckling, tekniskt samarbete, virtuellt referensarbete, digital delaktighet, medieförsörjning, kvalificerat arbete med skönlitteratur,
kommunbiblioteken som arena för kultur, stöd och hjälp till barn och vuxna med läshinder, statistik och kvalitetsarbete, nytt klassifikationssystem och stöd till nationella minoriteternas språk och kultur. Planen anger inte några strategier för hur samverkan ska drivas eller utformas.
2.4.3 Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting
Det skärgårdspolitiska programmet uppmärksammas eftersom Regionbiblioteket administrerar, finansierar och bemannar länets bokbåt. Det är TMR (Tillväxt, miljö och regionplanering) inom landstingsstyrelsens förvaltning, som ansvarar för det skärgårdspolitiska programmet. Ett mål är att skärgården ska erbjuda behovsanpassad, tillgänglig och resurseffektiv offentlig service av god kvalitet. Ett annat att skapa möjligheter för kulturmöten och att öka samarbetet mellan aktörer inom kulturområdet.
Det skärgårdspolitiska programmet är en uppmaning till landstingets verksamheter att inom ramen för sina ordinarie uppdrag och resurser även omfatta skärgårdsinvånarnas behov.
Sida 10 av 29
3. Nuvarande regionala biblioteksverksamhet
I detta avsnitt ges en beskrivning av de regionala biblioteksverksamheternas nuvarande uppdrag och insatser inkl. medieförsörjning, samt kommunbibliotekens synpunkter.
Stockholms län har ca 2,1 miljoner invånare, vilket motsvarar drygt 20 % av landets totala befolkning.
Invånarna är fördelade mellan 26 kommuner. Stockholm är störst med närmare 900 000 invånare, följt av Huddinge ca 100 000 invånare, Nacka ca 93 000 invånare, Södertälje ca 90 000 invånare och Botkyrka med ca 87 000 invånare. Ca 38 % av invånarna i länet är födda utomlands eller har en eller två föräldrar födda utomlands.8
I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.
Det finns ingen statistik över invånare utifrån etnicitet, men uppskattningsvis identifierar sig mellan 600 000-800 000 invånare i landet med en eller flera nationella minoriteter.9 Utifrån antagandet att ca en femtedel av dessa bor i Stockholms län (jmf med befolkningen i stort) tillhör 100 000-200 000
länsinvånare en eller flera nationella minoriteter.
Kommunbibliotekens uppdrag kan sammanfattas som att på olika sätt stödja invånarnas läs-, språk- och kunskapsutveckling utifrån individens behov och förmåga och med stöd av fysiska och digitala resurser. I kommunernas biblioteksplaner preciseras och prioriteras det lokala biblioteksuppdraget. I Stockholms län finns 26 kommunala huvudbibliotek och ytterligare drygt 100 filialer, integrerade folk- och skolbibliotek, gymnasiebibliotek m.fl. bibliotek. 2012 uppgick de fysiska biblioteksbesöken i länet till totalt 14,5 miljoner och de virtuella till 6,5 miljoner. Utlånen uppgick till totalt 11 miljoner.
3.1 Regionbibliotek Stockholm
Regionbibliotek Stockholm bildades den 1 januari 2005, genom en sammanslagning av Länsbibliotek Stockholm och den nationella lånecentralen ILS Stockholm. På Regionbiblioteket arbetar 13 personer, varav sju är utvecklingsledare med ansvarområden som t.ex. barn och unga, tillgänglighet och anpassade medier, skönlitteratur, sociala medier och referensarbete. En övergripande strategi för Regionbiblioteket är att vidareutveckla ett forskningsbaserat synsätt där vetenskapligt utarbetade metoder och resultat integreras i det regionala utvecklingsarbetet.
3.1.1 Regionala uppdraget
Regionbiblioteket är en av landstingets sju länskulturfunktioner. Det regionala uppdraget är beskrivet i ett avtal mellan Stockholms läns kulturförvaltning och Stockholms stads kulturförvaltning från 2005.10 Avtalet löper tillsvidare med 18 månaders förlängning och har inte omförhandlats under perioden. Enligt avtalet är Stockholms stadsbibliotek värdbibliotek11 för Regionbiblioteket och ansvarar för utförander av det regionala uppdraget i enlighet med landstingets mål om jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och miljö.
Det regionala biblioteksuppdraget är att bistå folkbiblioteken i länet och arbeta för en utveckling av den samlade biblioteksverksamheten. Regionbiblioteket ska bidra till en effektiv och jämlik informations- och litteraturförsörjning genom att:
• Samarbeta med centrala och regionala institutioner, organisationer och myndigheter.
• Vara en del av det nationella biblioteksnätverket och via nätverket samordna regional biblioteksutveckling.
• Svara för rådgivning inom de kommunala bibliotekens olika verksamhetsområden.
• Initiera, driva och stödja olika utvecklingsprojekt inom biblioteksspecifika områden.
• Omvärldsorientera och informera de kommunala biblioteken.
• Samordna olika marknadsföringsinsatser.
• Komplettera de kommunala bibliotekens mediebestånd med fjärrlån.
8 Samtliga uppgifter är hämtade från Statistiska Centralbyråns statistik för första halvåret 2013.
9 Enligt uppgift hos Länsstyrelsen Stockholm (2013-10-27)
10 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholms stads kulturförvaltning, 2005
11 Ett värdbibliotek utgör basen för regionens gemensamma litteratur- och medieförsörjning.
Sida 11 av 29
• Anordna utbildning, fortbildning och konferenser inom biblioteksspecifika området.
I det regionala medieuppdraget ingår även att erbjuda kompletterande medieförsörjning via bokbåten två veckor per år till fyra av länets kommuner. Det regionala kompletterande medieuppdraget har i praktiken utförts av ILS Stockholm.
Ett par exempel på samverkande insatser är Regionbibliotekets nätverksmöten för bibliotekschefer och för medarbetare på folkbibliotek och gymnasiebibliotek, samordning av projekt mellan bibliotek i Stockholm län och med bibliotek i andra regioner, föreläsningsserier om skönlitteratur och medier med externa aktörer. Regionbiblioteket erbjuder en webbaserad samsökningsfunktion inom regionen, AB- katalogsök, där samtliga kommunbibliotekens kataloger ingår, men även vissa special- och
forskningsbiblioteks kataloger. Regionbiblioteket samarbetar även med Film i Stockholm, en av de övriga länskulturfunktionerna.
En liten utvikning angående chefsnätverk så pågår samtal om att skapa ytterligare ett nätverk för bibliotekschefer i länet, inom Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer (FSKF). Det är en regional samverkansgrupp för kommunala förvaltningschefer inom kultur, idrott och fritid i Stockholms län och Region Gotland, med syfte att etablera regional samverkan. FSKF har bl.a. en koppling till SKL, vilket kommunbiblioteken saknar.
3.1.2 Nationella uppdraget
Enligt avtalet mellan landstinget och staden kan Regionbiblioteket åta sig andra finansierade uppdrag, om de inte påverkar avtalet. Under perioden har Regionbiblioteket haft ett nationellt ansvar på uppdrag av Kulturrådet (t.o.m. 2010) och Kungl. biblioteket (fr.o.m. 2011) för kompletterande medieförsörjning på kommunbiblioteken i mellersta Sverige. Uppdraget har utförts av ILS Stockholm. Kungl. biblioteket har omformulerat det nationella uppdraget. Det mediekompletterande arbetet fasas ut under perioden 2013- 2015 och istället ska Regionbiblioteket utveckla en funktion som partner till Kungl. biblioteket i arbetet att ha nationell överblick över
• Biblioteksstatistik
• Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling kring statistik och kvalitetsarbete.
• Utveckla nationella kvalitetskriterier.
3.1.3 Lokala uppdraget
Under avtalsperioden har Regionbiblioteket utfört lokala uppdrag för Stockholms stadsbibliotek. Dels har Regionbiblioteket administrerat och utfört fjärrlån som skickats från Stockholm till andra bibliotek i landet. Dels har den s.k. Uppdragsenheten organisatoriskt varit placerad på Regionbiblioteket. Enheten utför externt finansierade biblioteksuppdrag för Stockholms stadsbibliotek och har egen finansiering.
Ovanstående uppdrag har inte varit reglerade i avtal.
3.1.4 Resurser
Regionbiblioteket finansieras med regionala och statliga medel. Landstingets ger Regionbiblioteket verksamhetsstöd med det belopp kulturnämnden årligen fastställer. Som underlag för beslut formulerar Regionbiblioteket årliga verksamhetsplaner. Regionbiblioteket erhåller även statsbidraget till regional biblioteksverksamhet, vilket fördelas av Statens kulturråd. Regionbiblioteket ansvarar för rekvireringen av dessa medel. Regionbiblioteket erhåller även statliga medel från Kungl. biblioteket för sina nationella åtaganden. Mellan Regionbiblioteket och Stockholms stadsbibliotek regleras årligen avtal avseende kostnader för Regionbibliotekets lokalhyra, administration (inkl. IT-kostnader) och boktransporter. Under 2013 har Regionbiblioteket haft följande kostnader och intäkter:
Kostnader Summa
Personal 7 563 000
Lokalkostnader 473 000
IT-kostnader 235 000
Medier
Sida 12 av 29
● Böcker 125 000
● E-böcker12 2 900 000
● Databaser 199 000
Bokbåten 240 000
Utbildningar 250 000
Transporter 225 000
Övriga kostnader (publiceringskostnader, trycksaker,
porto, leasing kopiator, kontorsmaterial m.m.) 656 000
TOTALT 12 866 000
Intäkter
Stockholms läns landsting 4 775 000
Statens kulturråd (stöd till regional biblioteksverk.) 2 203 000
Kungl. biblioteket 2 128 000
E-böcker 2 900 000
Avgifter, försäljning av tjänster 860 000
TOTALT 12 866 000
Kungl. bibliotekets anslag minskar i takt med att det statliga medieuppdraget fasas ut. 2014 minskar anslaget till 1,4 mkr och fr.o.m. 2015 beräknas det uppgå till ca 700 tkr per år, vilket motsvarar en heltidstjänst. Kostnader för arbetsgivaransvar, lokaler, datorer och annan utrustning ingår inte i det statliga anslaget, utan förväntas bekostas av värdbiblioteket, d.v.s. Stockholms stadsbibliotek. Som nämnts regleras Regionbibliotekets kostnader för lokalhyra, IT, transporter m.m. i ett särskilt avtal med Stockholms stadsbibliotek, vilket i praktiken betyder att Regionbiblioteket bär samtliga kostnader utöver de som kan hänvisas till stadens arbetsgivaransvar.
3.1.5 Kommunbibliotekens behov
Kommunbiblioteken är mycket nöjda med Regionbibliotekets verksamhet, vilket även konstaterades i den utvärdering av länskulturfunktionerna som landstinget nyligen genomförde. Det som biblioteken främst värdesätter är nätverksmötena för chefer och medarbetare. Det evidensbaserade utvecklingsarbetet framhålls också som unikt och värdefullt, likaså omvärldsbevakningen inkl. studieresor. Regionbibliotekets arbetssätt där varje bibliotek har en utvecklingsledare som kontaktperson är också uppskattat, liksom de regelbundna besöken på de lokala biblioteken. En insats som inte omnämns är den kompletterande medieförsörjningen, kanske för att den är så självklar?
Det kommunbiblioteken gärna ser att Regionbiblioteket gör annorlunda är att mer aktivt driva strategiska biblioteksfrågor på nationell nivå. Det finns även behov av ett mer samlat strategiskt anslag i mediefrågan, med utgångspunkt i dagens komplexa medielandskap. Biblioteken behöver integrera alla aspekter av medier såsom språk, format, läsvanor, leverantörer m.m., i sitt utvecklingsarbete. Andra viktiga frågor i länet är ett gemensamt bibliotekskort och en regional webbplats.
Kommunbiblioteken upplever inte någon konflikt mellan Regionbibliotekets nationella uppdrag (statistik och kvalitet) och de egna, lokala behoven, snarare tvärtom. Dessa områden behöver utvecklas även inom länets bibliotek.
3.2 Internationella biblioteket
Internationella biblioteket invigdes i maj 2000 och var ett resultat av flera års diskussioner mellan framför allt Statens kulturråd, Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Basen i verksamheten utgjordes av mediesamlingen i den dåvarande statliga Invandrarlånecentralen (ILC), vilken kompletterades med medieresurser från Regionbiblioteket och Stockholms stadsbibliotek. Det unika i samarbetet var att
12 Regionbiblioteket administrerar avtalet med leverantören av kommunbibliotekens e-böcker, men kommunerna står själva för kostnaderna (se motsvarande post under Intäkter).
Sida 13 av 29 medierna tillgängliggjordes för allmänheten i ett särskilt publikt bibliotek. Stockholms stadsbibliotek, som var värdbibliotek för ILC, utsågs till huvudman för verksamheten.
På Internationella biblioteket arbetar idag ca 30 personer, som tillsammans har kunskap i 27 olika språk.
Tre personer är utvecklingsledare med fokus på gymnasiebiblioteken och att utveckla strategier för den nationella mångspråkiga medieförsörjningen, där bibliotekets webbplats utgör en central funktion. Annars är verksamhetens huvudsakliga fokus medieförsörjning i form av inköp och förmedling av medier till användarna i det publika biblioteket och till bibliotek i länet och landet genom fjärrlån och depositioner.
Den grundläggande principen för Internationella bibliotekets uppdrag är att det primärkommunala medieuppdraget ska vara uppfyllt innan Internationella biblioteket kan bidra med kompletterande insatser.
3.2.1 Regionala uppdraget
I avtalet mellan staden och landstinget framgår att Stockholms stads kulturnämnd ska vara huvudman för Internationella biblioteket och att verksamheten ska organiseras som en enhet inom Stockholms
stadsbibliotek samt vara placerad i Annexet, vid Odenplan. Vad gäller verksamhetens innehåll nämns endast att biblioteket ska tillhandahålla medier på drygt 100 språk. Avtalet trädde i kraft den 1 januari, 2000, med 18 månaders förlängning och har inte omförhandlats under perioden.13
Internationella biblioteket är inte en länskulturfunktion, utan erhåller ett årligt verksamhetsstöd från landstingets kulturnämnd. Den regionala insatsen har hittills främst omfattat:
• Kompletterande medieförsörjning till biblioteken i länet.
• Utbilda medarbetare på kommunbiblioteken i inköp av mångspråkiga medier.
Utöver detta erbjuder Internationella biblioteket samma tjänster till länets bibliotek som till landets. Det är studiedagar på det mångspråkiga temat, en Internationell barnboksvecka varje år samt konsultativt stöd. Dessutom producerar Internationella biblioteket informationsmaterial på olika språk, som biblioteken kan använda i sin lokala verksamhet. Ett par gånger per år samverkar Internationella biblioteket och Regionbiblioteket med nätverksträffar för medarbetare på kommunbiblioteken i länet.
Det publika Internationella biblioteket är en resurs även för länets invånare. En kundundersökning som Stockholms stadsbibliotek genomförde 2011 visar att ca 75 % av användarna är invånare i Stockholms stad medan ca 25 % bor i kommuner i länet eller i övriga landet.14 2012 uppgick det totala antalet besök på Internationella biblioteket till ca 280 000 och antalet utlån till ca 80 000. Om länsinvånarna stod för motsvarande 25 % av besöken och lånen skulle dessa uppgå till ca 70 000 besök (ca 3 % av länets totala antal invånare) och ca 20 000 lån.
3.2.2 Nationella uppdragetet
I likhet med ILS Stockholm har IBLC ett nationellt uppdrag, med Kungl. biblioteket som uppdragsman.
Uppdraget omfattar kompletterande medieförsörjning till kommunbibliotek i hela landet i form av fjärrlån, framför allt depositioner, men även enstaka lån. Utöver mediestödet omfattar det nationella uppdraget att
• Utveckla internationella samarbeten.
• Katalogisera i LIBRIS15.
• Utveckla det konsultativa stödet till folk- och skolbibliotek.
• Metod- och kompetensutveckling.
Under 2013 har ett särskilt uppdrag varit att utveckla en ny webbresurs. På sikt ser Kungl. biblioteket att innehållet i det nationella uppdraget förskjuts från medieförsörjning mot fler strategiska insatser.
13 Avtal mellan Stockholms stad, Stockholms läns landsting rörande Internationella biblioteket i Stockholm (Världsbiblioteket), maj 2000.
14 Program för nytt Stadsbibliotek 2011 (rev. 20110628)
15 Den nationella samkatalogen som Kungl. biblioteket ansvarar för.
Sida 14 av 29 3.2.3 Lokala uppdrag
I det lokala uppdraget ingår att sprida språk- och litteraturkompetens inom Stockholms stadsbibliotek samt att erbjuda programverksamhet och ett publikt bibliotek öppet 58 timmar per vecka. Sedan en tid pågår samtal inom Stockholms stadsbibliotek om att stärka det mångspråkiga uppdraget inom
organisationen som helhet, med Internationella biblioteket som bas.
3.2.4 Resurser
Internationella biblioteket finansieras gemensamt av staden, staten och landstinget. I avtalet från år 2000 finns en fördelningsprincip där staten bidrar med 33 %, staden med 29 % och landstinget med 38 %. Av landstingets anslag utgjordes en fjärdedel av resurser som Regionbiblioteket tidigare erhållit för
”internationell biblioteksverksamhet”.16
Under åren har den ekonomiska ansvarsfördelningen förändrats. Innevarande år har staten bidragit med ca 28 %, staden med ca 48 % och landstinget med ca 24 %. Det finns inget avtal mellan Stockholms stadsbibliotek och Internationella biblioteket som reglerar regionala kostnader för lokaler, transporter eller administration. Däremot ingår alla kostnader utom transporter i verksamhetens lokala budget.
Under 2013 har Internationella biblioteket haft följande kostnader och intäkter:
Kostnader Summa
Personal 13 394 000
Lokalkostnader17 2 355 000
IT-kostnader 405 000
Medier: Publika biblioteket inkl. tidningar och tidskrifter 1 330 000 Medier: Nationella och regionala medieuppdraget 720 000
Utbildningar, program 60 000
Transporter18 0
Portokostnader 300 000
Övriga kostnader (produktionskostnader, marknadsföring,
externa konsulter, kontorsmaterial m.m.) 835 000
TOTALT 19 399 000
Intäkter
Stockholms läns landsting 4 485 000
Kungl. biblioteket 5 274 000
Stockholms stad 8 964 000
Övriga statliga bidrag 230 000
Egna intäkter (bl.a. försäljning, ersättning förkomna
medier) 446 000
TOTALT 19 399 000
Det är i nuläget oklart hur det statliga bidraget kommer se ut efter 2014. Klart är dock att det inte omfattar kostnader för arbetsgivaransvar, lokaler, datorer eller dylikt. Här tillämpas samma princip som för Regionbiblioteket d.v.s. att värdbiblioteket ska stå för de kostnaderna.
3.2.5 Kommunbibliotekens behov
Kommunbibliotekens behov av Internationella biblioteket rör nästan uteslutande kompletterande medieförsörjning, främst depositioner. Flera kommunbibliotek hänvisar bl.a. till behovet att tillfälligt kunna erbjuda medier till flyktingar på tillfälliga boenden, personer som sedan flyttar till andra kommuner i länet eller landet. Behovet avspeglar sig i 2012 års statistik, där 25 % av de totala utlånen från IBLC gick
16 Avtal mellan Stockholms stad, Stockholms läns landsting rörande Internationella biblioteket i Stockholm (Världsbiblioteket), maj 2000.
17 Avser enbart Internationella bibliotekets yta, ej övriga biblioteksytor i Annexet
18 Enligt Internationella bibliotekets ansökan om verksamhetsstöd till regional kulturverksamhet 2014 har verksamheten tilldelats kostnader för de regionala transporter, vilka tidigare helt finansierades av Regionbiblioteket..
Sida 15 av 29 till kommunbiblioteken i Stockholms län. Statistiken visar även att behovet av depositioner varit mer eller mindre konstant de senaste tre åren. Biblioteken sätter även stort värde på den personliga konsultation som erbjuds vid frågor som rör lokala medieinköp.
Kommunbiblioteken hänvisar i viss mån lokala besökare till det publika Internationella biblioteket, men generellt upplevs det vara ett mindre attraktivt alternativ. Det är vanligt att besökarna hellre ber om att få medier skickat från Internationella biblioteket till sitt lokala bibliotek.
Även Internationella bibliotekets nationella åtaganden är i linje med kommunbibliotekens behov, framför allt komplettering av medier, men det finns även efterfrågan på metodstöd för att bryta interna
arbetssätt och attityder som medför att det mångspråkiga uppdraget inte integreras i biblioteksuppdraget som helhet. Bibliotek som köper in större volymer mångspråkiga medier är positiva till att fler
katalogposter tillgängliggörs i LIBRIS. En uppdatering av Internationella bibliotekets webbplats välkomnas också, eftersom den utgör ett viktigt verktyg i det lokala mångspråkiga mediearbetet.
3.3 Stockholms stadsbibliotek
Stockholms stadsbibliotek har varit värdbiblioteket för Regionbiblioteket sedan 1982 och huvudman för Internationella biblioteket sedan 2000. Utöver de avtal som beskrivits ovan finns inga formaliserade överenskommelser mellan parterna vad gäller samarbeten eller åtaganden, utöver de ekonomiska avtal som årligen reglerar delar av Regionbibliotekets kostnader.
När det gäller medieförsörjningen betraktas det icke mångspråkiga mediebeståndet på Stockholms stadsbibliotek som gemensamt för staden, länet och landet, vilket är den allmänna funktionen för ett värdbibliotek. Stockholms stadsbibliotek har även utfört de medieinköp som ingått i Regionbibliotekets regionala och nationella uppdrag. Internationella biblioteket är en enhet inom Stockholms stadsbibliotek med ett särskilt uppdrag att erbjuda ett publikt bibliotek till invånarna i staden.
Medarbetare från Stockholms stadsbibliotek medverkar i mindre utsträckning i de nätverksmöten och projekt Regionbiblioteket erbjuder. Däremot kommer många till Regionbibliotekets föreläsningar och bibliotekscheferna i staden följer gärna med på studieresor. Ett par av stadens bibliotekschefer medverkar även på chefsmötena, dock inte Internationella bibliotekets chef. Den verksamhet stadens bibliotek främst har behov av från Internationella biblioteket är kompletterande medieförsörjning samt litteratur- och inköpskompetens.
3.4 Kompletterande medieförsörjning
Kompletterande medieförsörjning har under flera decennier utgjort basen i det regionala stödet till kommunbiblioteken. Enligt nuvarande bibliotekslag har både Regionbiblioteket och Internationella biblioteket ett uppdrag att bistå kommunbiblioteken medieförsörjning. Den lag som träder i kraft den 1 januari 2014 öppnar upp för olika tolkningar om, och i vilken omfattning, de regionala verksamheterna ska erbjuda mediestöd. Nedan följer en sammanfattande beskrivning av den regionala medieförsörjningen i länet idag och hur motsvarande verksamhet ser ut i andra delar av landet.
3.4.1 Stockholms län
Till området regional medieförsörjning hör främst inköp och utlån av medier (depositioner eller enstaka lån) samt olika infrastrukturer. Dels finns en regional transportslinga för medier mellan
kommunbiblioteken. Dels erbjuder Regionbiblioteket en webbaserad samsökningsfunktion, AB-
katalogsök. Biblioteken uppmuntras även att använda andra systemtekniska infrastrukturer för fjärrlån, som LIBRIS fjärrlånesystem och Stockholms stadsbiblioteks fjärrlånemodul. Dels erbjuder Internationella biblioteket en webbplats med information om inköpskanaler m.m.
Kommunbiblioteken ger uttryck för ett fortsatt stort behov av mediestöd från Internationella biblioteket.
Det finns även behov av verksamhetens litteraturkunskaper och unika inköpskanaler. Här ska tilläggas att det idag finns stora möjligheter för kommunbiblioteken att själva köpa in medier via den kommersiella medieleverantören BTJ. De mest utlånade språken från Internationella biblioteket under 2009-2011 var persiska, ryska, kinesiska, arabiska, polska, somali, tigrinja, litauiska, turkiska, serbokroatiska, kroatiska,
Sida 16 av 29 bosniska, spanska, japanska och thai. Under 2011 erbjöd BTJ litteratur på nio av dessa, för både barn och vuxna. Regionbibliotekets medieförsörjning lyfts inte fram på samma sätt av kommunbiblioteken, men den regionala transportslingan framhålls som viktig
Kommunbiblioteken har olika behov av kompletterande medieförsörjning från de två aktörerna. Statistik för Internationella biblioteket visar på ett minskat behov av kompletterande medier under 2010-2012, från ca 18 000 lån till ca 16 000 lån. Mellan 2011 och 2012 ökade dock behovet något. Utlånen utgörs till över 90 % av depositioner. För Regionbiblioteket har behoven av fjärrlån minskat från ca 19 000 lån till ca 16 000 under samma period. Sifforna inkluderar bokbåtens verksamhet, ca 8 000-9 000 lån per år.
Bokbåtens verksamhet kan jämföras med depositioner, då utlåningstiden är ca 6 månader. Det betyder att Regionbibliotekets vanliga fjärrlån, enstaka lån, uppgick till ca 8 000-9 000 under 2012. De regionala medietransporterna till kommunbiblioteken utgår från Odenplan och transporteras i samma fordon och vid samma tillfälle, men i olika medielådor.
Regionbiblioteket har inte formulerat någon regional medieplan eller annan överenskommelse om ansvarsfördelning eller mediesamverkan i länet. Internationella biblioteket har formulerat en Central mediförsörjningsplan för mångspråkig litteratur som riktar sig till biblioteket i hela landet. Den syftar bl.a.
till att beskriva de lokala bibliotekens ansvar för mångspråkiga medier i förhållande till Internationella bibliotekets nationella och regionala uppdrag.
Medieförsörjning handlar inte enbart om att i stunden tillhandahålla en särskild titel, utan även om att formulera strategier för hur invånarnas olika mediebehov ska kunna tillgodoses på sikt. Strategiska frågor idag är t.ex. folkbibliotekens avtal för e-böcker, behovet att utveckla fler lässtimulerande åtgärder för olika åldrar och utifrån individers olika läsförmågor, att integrera det mångspråkiga medieuppdraget i det övergripande medieuppdraget och behov av välutvecklade skolbibliotek. Om målet är en jämlik
medieservice behöver de lokala biblioteken erbjuda medievolymer med både bredd och djup på de språk användarna föredrar att läsa. Med få titlar minskar den enskildes möjlighet att bli inspirerad och att spontant själv kunna välja vad hon eller han vill läsa.
I Stockholms stads budgetskrivningar för kulturnämndens verksamhet 2014 nämns ett länsbibliotekskort som en av stadens utvecklingsfrågor. Det är också något som kommunbiblioteken efterlyser, eftersom det kan förenkla för användare som ofta rör sig mellan olika bibliotek i olika kommuner.
Stockholms läns landsting bidrar till två publika biblioteksverksamheter i länet, dels det publika
Internationella biblioteket, dels bokbåten. Enligt en grov uppskattning använder ca 3 % av länets invånare det publika Internationella biblioteket varje år och gör då ca 20 000 lån. Bokbåtens verksamhet genererar mellan 8 000 till 9 000 lån per år. De fyra kommuner som får tillgång till båten bidrar med 5 000 kr per år till medier och bemannar båten tillsammans med medarbetare från Regionbiblioteket.
Mediesamarbetet över kommungränserna är sparsamt utvecklat. Ofta hänvisas besökaren till det bibliotek som har den efterfrågade titeln, vilket motiveras av att det är korta avstånd mellan kommunerna. Alternativt vänder sig kommunbiblioteket till Regionbiblioteket eller Internationella biblioteket för att låna mediet därifrån eller beställer ett fjärrlån från ett annat bibliotek. Trycket på Stockholms stadsbiblioteks och Internationella bibliotekets mediesamlingar är mycket stort.
3.4.2 Nationellt perspektiv
Stockholm skiljer sig ifrån övriga landet då det regionala medieuppdraget är fördelat på två aktörer. I övriga län är det regionbiblioteken som har det samlade ansvaret, oavsett språk eller medieformat. En vanlig modell är att den regionala huvudmannan tecknar avtal med ett eller flera större kommunbibliotek i länet, för att utföra uppdraget. Den regionala huvudmannen brukar ansvara för medietransporterna mellan kommunerna, ibland samordnat med övriga regionala transporter.
I ett stort antal regioner pågår sedan många år en genomgripande förändring av organiseringen och utförandet av det regionala mediearbetet. Kommunbiblioteken samarbetar i högre omfattning med
Sida 17 av 29 varandra, utan insatser från regionbiblioteket. Det finns olika nivåer av samverkan, från ”allt” d.v.s. inköp, bibliotekskort katalog, policys, avgifter o.s.v., till delar av medieområdet. Ett par exempel på regioner som utvecklat mediesamarbetet i denna riktning är Gävleborg, Östergötland, Region Skåne och Nordvästra Skåne, Värmland, Norrbotten och Umeåregionen. Många gånger genererar samarbetena fler behov av samverkan bl.a. att utveckla regionala medieplaner, inköpsmodeller och samordnade transporter. Även mångspråkiga medier ingår i högre utsträckning i kommunernas mediesamarbeten, även om utvecklingen inte kommit lika långt ännu. Regioner som utvecklat modeller inom det området är t.ex. Östergötland, Västra Götalandsregionen och Region Skåne.
Region Skåne
Ett intressant exempel är Region Skåne, som utarbetat en egen modell för mediesamverkan. Den inkluderar samtliga medietyper och språk och regionen har avsatt 1(en) krona per invånare (ca 1,2 mkr) för de regionala kompletterande inköpen. Grundprincipen är att alla invånare kan låna och lämna alla medier på alla bibliotek. Samarbetet utförs inom ramen för fyra delregioner och tre ansvarsbibliotek:
Helsingborg, Malmö och Kristianstad. Medier som inte finns i länet köps in av ansvarsbiblioteken, som en del av det regionala stödet. Det finns övergripande policys för samarbetet och man utformar även delregionala medieplaner. I delregionala Nordvästra Skåne har 11 kommunbibliotek integrerat alla delar av bibliotekens mediearbete (bibliotekskort, webb, inköp, avgifter, transporter, policys o.s.v.)
Region Skåne har även valt att avveckla de regionala depositionerna av mångspråkiga medier, eftersom det var svårt att förändra bibliotekens lokala mediearbete så länge depositionerna fanns kvar som en snabb, men kortsiktig, lösning. När möjligheten till regionala depositionerna tagits bort, vänder sig fler bibliotek till Internationella biblioteket. Men även de statliga depositionerna ska fasas ut och
kommunerna erbjuds inte samma stöd som tidigare. Detta har visat sig vara en stark drivkraft för det lokala utvecklingsarbetet. Nu pågår istället fyra olika utvecklingsprojekt inom den mångspråkiga verksamheten, vilka totalt involverar 23 av regionens 33 kommuner.
3.4.3 E-böcker
En av de viktigaste strategiska mediefrågorna idag handlar om folkbibliotekens avtal för e-böcker. Idag administrerar Regionbiblioteket de lokala bibliotekens avtal med e-boksdistributören Elib. Folkbiblioteken i länet betalar 18 kr per nedladdning, vilket är ett mer fördelaktigt avtal jämfört med övriga landet, som betalar 20 kr. Juridiskt sett är en nedladdning inte jämställd ett utlån, utan definieras som en överföring av information. Det är en anledning till att det varit svårt att hitta ett system för ersättning till förlagen.
Dessutom har det inte funnits någon kommersiell efterfrågan på e-böcker delvis eftersom utgivningen varit begränsad. Därför har förlagen varit mindre angelägna om att biblioteken fritt (gratis) ska erbjuda titlar till den begränsade marknad som funnits. Här pågår dock en förändring då fler personer upptäckt e- böckerna och, inte minst, möjligheten att läsa dem i sin smarta telefon.
Folkbibliotekens e-boksförsörjning har även uppmärksammats i litteraturutredningen och i regeringens proposition Läsa för livet (Prop. 201314:3). Kungl. biblioteket föreslås få i uppdrag att utveckla en försöksverksamhet där externa distributörer kan tillgängliggöra e-böcker i LIBRIS, för förmedling via det allmänna biblioteksväsendet. Vidare föreslås SKL få en roll som kommunernas avtalspart gentemot rättighetshavarna och genomföra gemensamma upphandlingar för kommun- och landstingsdrivna bibliotek. SKL tycker att det är ett intressant förslag. Regeringen anser att administrationen av e-boksavtal bör ske samordnat på nationell nivå. Vilken roll de regionala biblioteken kan spela återstår att se.
Den 29 oktober 2013 lanserade Stockholms stadsbibliotek ytterligare en modell för öka utbudet av e- böcker på folkbiblioteken.19 I den s.k. Stockholmsmodellen ingår biblioteken avtal med förlag och e- boksdistributörer och avtalen omfattar hela e-boksutgivningen. Det unika i modellen är att biblioteken själva ska kunna välja titlar och volymer utifrån sitt lokala uppdrag och utifrån de strategiska
urvalprinciper som biblioteket generellt tillämpar. Förlagen kan erbjuda en differentierad prislista där nyutgivna titlar kostar mer än de äldre titlarna. Modellen öppnar också upp för förlagen att erbjuda rabatterade priser utifrån vilka volymer biblioteken väljer att köpa.
19 DN Debatt 20131029
