Ekonomiskt bistånd 2019
Årsrapport
Publicerad 2020-04-29
The Capital of Scandinavia stockholm.se
Statistik
om Stockholm
1
FÖRORD
På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Society denna årsrapport som beskriver utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad med tonvikt på det senaste året jämfört med året innan. Syftet är att för verksamheten ge ett underlag för styrning och planering samt en allsidig information till beslutsfattare och allmänhet. Biståndsbehovet beskrivs mot bak- grund av variabler som ålder, hushållstyp, medborgarskap och födelseland. Där det är möjligt görs jämförelser mellan gruppen biståndstagare och stadens befolkning som helhet.
Rapporten grundar sig på uppgifter som hämtas ur Sociala system (stadens registreringssy- stem för bl.a. ekonomiskt bistånd).
Rapporten omfattar två olika typer av ersättningar till hushåll:
1. Ekonomiskt bistånd: Ekonomiskt bistånd betalas ut till dem som ansöker och inte har tillräckliga medel för sin försörjning eller annat som är nödvändigt för livsfö- ringen och vilkas behov inte kan tillgodoses på annat sätt (SoL 4 kap 1§).
2. Ersättning enligt LMA: Migrationsverket har ansvaret för försörjning för invand- rare som saknar uppehållstillstånd och är asylsökande. Ett mindre antal hushåll finns hos kommunen (bl.a. anhörigsökande) och får sin försörjning genom ersättning en- ligt lagen om mottagning av asylsökande m fl. (tidigare kallat asylbidrag).
Från och med december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för nyanlända flyktingar un- der en 24 månaders etableringsperiod med varierande grad av etableringsersättning. I ”glap- pet” innan beslut om ersättningen fattats utgår ekonomiskt bistånd från staden, liksom fort- sättningsvis i de fall etableringsersättningen inte täcker försörjningen. Från och med 2016 handläggs de nyanlända hushållen inom Socialnämndens verksamhet Intro Stockholm i
”glappet” samt under etableringsperioden om komplettering behövs, dessförinnan skedde handläggningen av nyanlända i den stadsdelsnämnd man bor. I januari 2018 infördes ett nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. De nya reglerna innebär bland annat att regelverket för nyanländas etablering blir mer likt det som gäller för övriga arbetssö- kande. Handläggningen av etableringsersättningen flyttades från Arbetsförmedlingen till För- säkringskassan. Om biståndsbehov finns efter etableringsperioden handläggs nyanlända hus- håll på stadsdelsförvaltning.
Fokus i rapporten ligger på redovisningen av ekonomiskt bistånd inklusive ersättning enligt LMA. Ersättning enligt LMA utgör endast 0,03 procent av det totala utbetalade biståndet, varför begreppet ”ekonomiskt bistånd” används genomgående.
När biståndshushållen redovisas per stadsdelsförvaltning placeras de, med det bistånd och bi- ståndsmånader de haft under året, på den förvaltning de senast under året fick ekonomiskt bistånd. Varje hushåll förekommer alltså endast en gång i materialet.
Denna rapport ingår i rapportserien ”Statistik om Stockholm”. Rapporten är utarbetad av Lena Liljeholm från Sweco Society AB på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad.
2
Innehåll
FÖRORD ... 1
SAMMANFATTNING ... 3
EKONOMISKT BISTÅND ... 6
Svag kostnadsökning för ekonomiskt bistånd ... 6
Stadsdelsförvaltningarna ... 8
Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd ... 9
Antalet biståndshushåll minskade med nära 1 procent ... 11
Stadsdelsförvaltningarna ... 12
Arbetslöshet det dominerande försörjningshindret ... 14
Stadsdelsförvaltningarna ... 18
Nyanlända med kompletterande bistånd under etableringstiden ... 19
Minskande medelbidrag ... 22
Stadsdelsförvaltningarna ... 25
Något ökad genomsnittlig biståndstid ... 27
Stadsdelsförvaltningarna ... 29
Minskad hushållsstorlek ... 31
Flesta vuxna biståndstagarna i åldern 30 – 39 år men 18 – 24 åringar ökar ... 33
Stadsdelsförvaltningarna ... 35
Minskat biståndstagande i befolkningen ... 37
Stadsdelsförvaltningarna ... 39
63 procent av biståndstagarna är födda utom Sverige ... 41
Största andelen av biståndet till försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet), och andelen övrigt ekonomiskt bistånd minskade något 2019 ... 47
Kostnader för boende på hotell/vandrarhem ... 49
Kostnader för Sommarlovspeng ... 51
Minskning av antalet nytillkomna biståndshushåll ... 52
Stadsdelsförvaltningarna ... 54
Biståndstider i ett längre perspektiv ... 55
Stadsdelsförvaltningarna ... 58
Avslagsbeslut 2019 ... 59
Stadsdelsförvaltningarna ... 60
Avslutade hushåll 2019 ... 62
Avslutsorsak ... 65
Stadsdelsförvaltningarna ... 66
DEFINITIONER ... 68
Ekonomiskt bistånd ... 68
Introduktionsersättning ... 69
Ersättning enligt LMA ... 69
Underlag för statistiken från Sociala system (PARAPLYET) ... 69
Nettostatistik ... 69
Avseendemånad ... 70
Biståndshushåll ... 70
Biståndstagare ... 70
Födelseland och Medborgarskapsgrupper ... 70
Försörjningshinder ... 71
Avslag ... 71
Avslutade ... 71
Symboler och förkortningar som används i tabellerna ... 71
KODFÖRTECKNING ... 72
Försörjningshinder ... 72
Ändamål ... 72
Avslag av ekonomiskt bistånd ... 74
Avslutskoder för ekonomiskt bistånd ... 74
TABELLBILAGA ... 75
3
SAMMANFATTNING
Kostnaden för ekonomiskt bistånd var 952 mnkr i staden 2019. Det var en ökning av kostna- den med 8 mnkr eller 0,8 procent jämfört med föregående år. 13 840 hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång under året. Det var en minskning med 130 hushåll eller 0,9 procent jäm- fört med 2018.
I ett historiskt perspektiv är kostnaden för ekonomiskt bistånd låg. Kostnaden i löpande priser ligger på ungefär samma nivå som lågkonjunkturåret 1992. Antalet biståndshushåll har mins- kat mycket kraftigt och har inte varit så lågt som de senaste åren sedan någon gång före 1965 (det år tillgängliga tidsserier startar).
Kostnadsökningen 2019 förklaras främst av något längre genomsnittlig biståndstid. Kostnads- ökningen motverkades av att antalet biståndshushåll minskade, den genomsnittlig hushålls- storlek bland biståndshushållen minskade och lägre genomsnittligt medelbidrag per person.
Sammanfattningsvis förklaras kostnadsökningen med 0,8 procent mellan 2018 och 2019 av:
Förändring i mnkr Förändring i %-enheter
Längre biståndstider 24,5 2,6
motverkades av
Färre biståndshushåll -8,6 -0,9
Mindre hushållsstorlek -5,0 -0,5
Lägre medelbidrag per person -2,7 -0,3
Synergieffekt -0,3 -0,04
Summa 7,8 0,8
Medelbidraget per person var 5 502 kr per månad 2019 vilket var en minskning med 16 kro- nor eller -0,3 procent jämfört med 2018. Observera att måttet neutraliserar något för föränd- ringar av hushållsstorleken jämfört med vad medelbidraget per hushåll och månad gör. Me- delbidraget minskade trots att riksnormen höjdes mellan 2018 och 2019 samt andra kostnads- ökningar som hyror mm. Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbi- dragsmåttet och var 9 481 kronor 2019. Det var en minskning med 79 kronor eller -0,8 pro- cent jämfört med 2018. Den genomsnittliga hushållsstorleken minskade något 2019 till 1,72 personer per biståndshushåll. Det förklarar varför medelbidraget per hushåll har minskat mer än medelbidraget per person.
Den genomsnittliga biståndstiden var 7,3 månader för biståndshushållen 2019, vilket var en liten ökning med 0,2 månader jämfört med 2018. Den ökade biståndstiden förklarade kost- nadsökningen mellan 2018 och 2019.
42 procent av biståndshushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 – 12 månader under året.
De fick 70 procent av den totala biståndskostnaden. Det var en liten ökning av andelen hus- håll med långvarigt biståndsbehov jämfört med 2018 och en oförändrad kostnadsandel. Men i stort sett är relationen mellan hushåll och kostnad densamma som under de senaste åren.
Sett i ett femårsperspektiv hade 29 procent, 4 000, av alla biståndshushåll 2019 haft bistånd fem år i följd (de hade allt mellan 1 och 12 månader per år). De minskade i antal med 180 hushåll jämfört med 2018 och var en något minskad andel av biståndshushållen. Av hushållen med bistånd alla de fem åren hade 3 030 eller 76 procent av hushållen haft långvarigt bi- ståndsbehov, mellan 10 – 12 biståndsmånader varje år. Det var en minskning med 90 hushåll men en ökning av andelen av biståndshushållen med en procentenhet.
4
De 13 840 biståndshushållen omfattade 23 845 personer 2019. De motsvarade 2,4 procent av stadens befolkning. Det var en minskning av biståndstagandet i befolkningen med 0,1 procen- tenheter jämfört med 2018. Det är en mycket låg nivå på biståndstagandet i ett längre per- spektiv.
I den vuxna befolkningen var biståndstagandet oförändrat 2,0 procent. Högst var biståndsta- gandet i åldersgruppen 18 – 24 år med 3,4 procent vilket var en ökning jämfört med året in- nan. Näst högst var biståndstagandet i gruppen 50 – 59 år med 2,7 procent, vilket var en liten minskning jämfört med året innan. Från början av 90-talet och till och med 2007 var bistånds- tagandet högst bland de unga, 18 – 24 år men under åren 2008 – 2011 var biståndstagandet högst bland de i åldern 40 - 49 år och åren 2012 - 2017 var biståndstagandet högst bland de 50 – 59 år. Av de vuxna biståndstagarna är 55 procent män och resterande 45 procent kvin- nor.
8 550 barn ingick i biståndshushållen. Det innebär att 4,4 procent av stadens barn levde i hus- håll som någon gång under året hade behov av ekonomiskt bistånd. Det var en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med 2018. I genomsnitt hade barnhushållen drygt 2 barn.
Nära hälften av dessa barn levde med en ensamstående mamma, oförändrat 49 procent. 42 procent, och en liten ökning, av barnen levde med två vuxna. Resterande 9 procent av barnen levde med en ensamstående pappa, vilket var en liten minskning.
De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar som tidigare år bland bistånds- hushållen. De utgjorde 69 procent av biståndshushållen 2019 vilket var en liten ökning. Av dem ökade ensamstående männen utan barn med 5 procent eller 270 hushåll jämfört med 2018 till 6 270 hushåll och de ensamstående kvinnorna utan barn minskade med 4 procent eller 130 hushåll till 3 320 hushåll. De ensamstående männen och kvinnorna med barn mins- kade med 4 procent eller 100 hushåll och deras andel minskade något till 18 procent av bi- ståndshushållen. Av dem är de flesta ensamstående kvinnor med barn, 2 060 hushåll eller 15 procentenheter. Parhushållen utan barn liksom par med barn minskade i antal men utgör oförändrat 11 procent av biståndshushållen 2019. Den genomsnittliga hushållsstorleken mins- kade något till 1,72 personer per biståndshushåll 2019.
37 procent och en något minskad andel av biståndstagarna (vuxna och barn) 2019 var födda i Sverige. Resterande 63 procent av biståndstagarna var födda utanför Sverige, vilket var en ökning med 0,5 procentenhet jämfört med året innan. I relation till befolkningen är bistånds- tagandet lägst bland de födda i Sverige med 1,2 procent. I den utrikes födda befolkningen var 6,1 procent biståndstagare 2019. Det var ett oförändrat biståndstagande bland svenskfödda och en liten minskning bland de utomnordiskt födda.
8 940 personer eller 58 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbets- löshet någon gång under 2019. Det var en minskning med 130 personer jämfört med 2018 men en oförändrad andel av biståndstagarna. Personerna i kategorin har i de flesta fall varit arbetslösa utan ersättning från A-kassa/Alfa och ej i aktivitet av något slag. Ofta är man också utan ersättning men i aktivitet, eller i aktivitet genom arbetsförmedlingen med låg er- sättning. Många av dem har pendlat mellan olika varianter av arbetslöshetsrelaterade försörj- ningshinder under året. Av de vuxna biståndstagarna som var arbetslösa någon gång under året var 43 procent kvinnor och resterande 57 procent män.
24 procent eller 3 720 av de vuxna biståndstagarna fanns inom kategorin sjukskriven någon gång under året, vilket var en oförändrad andel jämfört med 2018 (men en antalsminskning
5
med 20 personer). Av dem var en större andel kvinnor, 56 procent. Ytterligare 22 procent el- ler 3 420 av biståndstagarna hade sociala-/medicinska skäl till bistånd någon gång under året.
Det var något minskad andel av biståndstagarna jämfört med året innan, en antalsminskning med 100 personer. Av gruppen som haft sociala/medicinska skäl var en större andel män, 64 procent,
4 520 hushåll eller 33 procent av biståndshushållen var nytillkomna 2019. Det var 70 färre än året innan men en oförändrad andel nytillkomna bland biståndshushållen. Ett hushåll räknas som nytillkommet då ingen av de vuxna i hushållet haft ekonomiskt bistånd året innan. De unga under 25 år utgjorde den största andelen bland de nytillkomna med 28 procent. De unga är kraftigt överrepresenterade bland de nytillkomna jämfört mot bland samtliga biståndshus- håll.
4 060 biståndshushåll avslutades 2019. Det innebar att 29 procent av biståndshushållen avslu- tades under året vilket var en något minskad andel. De unga och de äldsta 65 år och däröver avslutas i något högre utsträckning än medelålders hushåll. Den absolut vanligaste av- slutsorsaken 2019 var ”Okänt” med 26 procent eller 1 050 av de avslutade hushållen. Det var en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2018. Näst vanligast var att man börjat arbeta, 21 procent eller 850 av de avslutade. Det var en däremot en minskning av de avslutade hus- hållen med avslutsorsakerna ”börjat arbeta” med 2 procentenheter jämfört med 2018.
6
EKONOMISKT BISTÅND
Svag kostnadsökning för ekonomiskt bistånd
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden var 952 mnkr 2019. Det var en ökning av kostna- den med 8 mnkr eller 0,8 procent jämfört med 2018. Av kostnaden utgjorde 0,03 procent er- sättning enligt LMA (Lagen om Mottagande av Asylsökande m.fl.) som fortsättningsvis inte särredovisas i denna rapport. (Tabell 1och 57 i tabellbilagan.)
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, 1990 – 2019
OBS att utbetalat bistånd till nyanlända flyktingar med introduktionsersättning fr.o.m. 19951tom juni 2012 ej ingår.
Kostnadsutvecklingen från och med 1990 visar den dramatiska ökningen i början av 90-talet till följd av den kraftiga lågkonjunkturen -92 och sedan flyktinginvandringen till följd av Bal- kankriget. Efter att kostnaden sjunkit kraftigt från 1997 till 2001 (-35 procent) var förändring- arna små inledningsvis av 2000-talet.
2004 skedde en 9-procentig kostnadsökning då den rådande lågkonjunkturen nådde hela ar- betsmarknaden (den började i IT-sektorn). Från 2005 sjönk kostnaden för ekonomiskt bistånd kontinuerligt t.o.m. 2008 (-22 procent) då lågkonjunkturen slog till på hösten. Mellan 2008 och 2009 ökade kostnaden med 9 procent i staden vilket var oväntat lite i förhållande till ut- vecklingen i riket som helhet.
Åren 2010 till 2012 skedde dämpade kostnadsökningar och 2013 till och med 2016 minskade kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden. Från och med 2017 syns kostnadsökningar som en följd av den kraftiga flyktinginvandringen 2015. Kostnaden i löpande priser ligger 2019 i nivå med lågkonjunkturåret 1992.
1 Till och med 1994 handlades stadens flyktinghushåll på Flyktingbyrån. Mellan 1995 – juni 2012 ut- betalades introduktionsersättning till flyktingar under 18 månaders introduktion, alltså ej ekonomiskt bistånd. Från och med december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för nyanlända under 24 måna- ders etablering, men kompletterande ekonomiskt bistånd från staden vid behov.
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Mnkr
7
I följande diagram presenteras utvecklingen av utbetalat ekonomiskt bistånd i Stockholm, Göteborg2 och Malmö åren 2008 till och med 2019. 2009 ökade kostnaderna kraftigt i storstä- derna Göteborg och Malmö jämfört med i Stockholms stad. I Stockholm har kostnaden ökat något de senaste tre åren, i Malmö ökade kostnaden kraftigt 2019 medan det syns en nedgång i Göteborg under ett antal år.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd, Tkr, i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008 - 2019
I följande diagram jämförs utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per invånare och år. Malmö ligger högst av de tre storstäderna medan Stockholm ligger lägst. Stockholm har legat lägre än riket men högre än länet de senaste åren till och med 2018. Uppgifter avseende 2019 från Socialstyrelsen kommer hösten 2020 för kommuner, län och riket.
Kronor ekonomiskt bistånd per invånare i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008 - 2019
2 Uppgifter för Göteborg och Malmö för 2019 kommer från respektive stads egen statistik.
0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Tkr
År
Stockholm Göteborg Malmö
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Kronor
År
Stockholm Göteborg Malmö Sthlms län Riket
8 Stadsdelsförvaltningarna
Totalt ökade kostnaderna i staden med 8 mnkr eller 0,8 procent 2019. Kostnaderna ökade i alla utom tre av stadens fjorton stadsdelsförvaltningar. Störst procentuell ökning skedde i Norrmalm med 16 procent eller 2,3 mnkr. I Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen var ökningen 8 procent eller 1,5 mnkr respektive 4,3 mnkr och i Hässelby-Vällingby var den 7 procent vil- ket motsvarade 7,4 mnkr. I Bromma, Kungsholmen och Farsta var ökningen omkring 6 pro- cent som motsvarade en ökning med 2,6 mnkr, 1,1 mnkr respektive 4,6 mnkr.
I förvaltningarna Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Skärholmen samt i de centrala enhet- erna Enheten för hemlösa, Boutredningsenheten och Intro Stockholm minskade kostnaderna 2019 jämfört med 2018. Den största procentuella minskningen skedde i Skarpnäck med 6 procent eller 2,8 mnkr. I Skärholmen var minskningen 2 procent motsvarande 1,7 mnkr och i Enskede-Årsta-Vantör var minskningen nära 2 procent eller 2,0 mnkr. På Enheten för hem- lösa minskade kostnaden med 0,9 mnkr eller 2,8 procent. Tabell 56 i tabellbilagan.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, per stadsdelsförvaltning 2018 och 2019
Boutredningsenheten: Från och med januari 2013 handläggs ekonomiskt bistånd till begrav- ningskostnader i staden på Boutredningsenheten på Socialförvaltningen. Dessa kostnader låg tidigare år på respektive stadsdelsförvaltning. För 2019 redovisas 4,3 mnkr ekonomiskt bi- stånd på Boutredningsenheten, d.v.s. för de hushåll som fick sitt senaste bistånd under året handlagt på Boutredningsenheten. Det var en kostnadsminskning med 3 procent eller 0,1 mnkr jämfört med 2018. Totalt 3,4 mnkr utbetalades avseende ändamålet begravningskostna- der i staden 2019 varav 3,2 mnkr på Boutredningsenheten. Resterande nära 0,3 mnkr för be- gravningskostnader utbetalades från stadsdelsförvaltningarna. De ytterligare 1,1 mnkr som redovisar på Boutredningsenheten är annat ekonomiskt bistånd eller för sådant som de av- lidna fått tidigare under året 2019 på någon stadsdelsförvaltning.
Intro Stockholm: Från och med januari 2016 handläggs nyanlända flyktingar på den centrala enheten Intro Stockholm istället för som tidigare några år på stadsdelsförvaltningarna. Ansva- ret för etableringen ligger på Arbetsförmedlingen sedan december 2010. De nyanlända kan dock ha behov av ekonomiskt bistånd i ”glappet” innan de får beslut om Etableringsersätt- ning och utbetalning via Försäkringskassan. Även fortsättningsvis kan behov av ekonomiskt
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000
2018 2019 Tkr
9
bistånd finnas om nivån på etableringsersättningen inte täcker försörjningen, framförallt bo- endet3. De nyanlända som av olika orsaker inte beviljas etableringsersättning handläggs helt på stadsdelsförvaltningarna. För 2019 utbetalades 38,0 mnkr till nyanlända hushåll på Intro Stockholm. Det var en minskning med 11,5 mnkr vilket motsvarade en minskning med 23 procent.
Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd
Kostnaderna för ekonomiskt bistånd påverkas av många faktorer. Följande diagram visar in- flationens påverkan på kostnaderna (skillnaden mellan kurvorna). I brist på inflationsmått som avser staden används uppgifter för riket (KPI). I löpande priser var kostnaden 334 mnkr högre 2019 än 1990 vilket motsvarar en ökning med 54 procent. I fasta priser, med 1990 års prisnivå, har kostnaden minskat med 5 procent. Kostnadsökningen i löpande priser från och med 1990 kan alltså tillskrivas inflationen.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande och fasta priser, mnkr, 1990 - 2019
Nedan presenteras de faktorer som påverkar ekonomiskt bistånd som kan mätas via statisti- ken; antal hushåll, medelbidrag per person och månad, hushållsstorlek och biståndstid.
Antalet biståndshushåll påverkas i sin tur av t.ex. befolkningsutvecklingen, exempelvis stor invandring och sammansättningen i befolkningen, konjunkturen, arbetsmetoder/riktlinjer och bedömningar. Medelbidraget per person och månad påverkas t.ex. av normförändringar/in- flation, hushållens inkomster och utgifter, handläggningsrutiner, pris- och hyresutveckling samt boendekostnader på hotell/vandrarhem. Observera att prisutvecklingen i staden oftast ligger högre än inflationen i riket varför inflationens betydelse troligen underskattas.
Varje faktors påverkan på kostnadsförändringen mellan 2018 och 2019 har beräknats genom att konstanthålla övriga faktorers påverkan (antagit att de har samma värden som året innan).
3 Fram till hösten 2016 gick hushållen över till stadsdelsförvaltning när de fått beslut om etableringser- sättning men fortfarande var i behov av ekonomiskt bistånd av varierande orsak. Dessa hushåll ligger med sina kostnader på stadsdelsförvaltningarna 2016. Från och med hösten 2016 behåller Intro Stock- holm etableringshushållen i de fall biståndsbehovet finns på grund av hög boendekostnad i staden.
Endast biståndshushåll med beslut om etablering 0 - 25 % förs över till den stadsdelsförvaltning man bor i
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800
År Mnkr
Löpande priser
Fasta priser
10 Sammanfattningsvis förklaras kostnadsförändringen i staden, 0,8 procent, mellan 2018 och 2019 av:
Den blygsamma kostnadsökningen i staden 2019 kan alltså förklaras av längre biståndstider.
Ökningen motverkades av ett minskat antal biståndshushåll, mindre genomsnittlig hushålls- storlek samt lägre medelbidrag per person och månad.
Motsvarande beräkningar för respektive stadsdelsförvaltning visar något olika förklaringar till kostnadsförändringarna. Det beror bl.a. på att stadsdelsområdena sinsemellan har olika be- folkningsstrukturer. (Tabell 70 i tabellbilagan.) Här följer några exempel:
I Skarpnäck där kostnaden minskade med 6 procent skedde det främst genom att den genom- snittliga hushållsstorleken minskade, att antalet biståndshushåll minskade och att medelbidra- get per person minskade något. Kostnadsminskningen motverkades av att biståndstiden ökade något.
I Enskede-Årsta-Vantör berodde kostnadsminskningen med 2 procent främst på att det ge- nomsnittliga medelbidraget per person minskade samt att antalet biståndshushåll minskade.
Minskningen motverkades av att den genomsnittliga hushållsstorleken och biståndstiden ökade.
Den stora kostnadsminskningen på Intro Stockholm med 23 procent berodde till största delen på den stora minskningen av antalet biståndshushåll och ett minskat medelbidrag per person.
Kostnadsminskningen motverkades av längre biståndstider och större genomsnittlig hushålls- storlek.
I Norrmalm ökade kostnaden med 16 procent främst genom att antalet biståndshushåll och det genomsnittliga hushållsstorleken ökade. Kostnadsökningens storlek motverkades av att den genomsnittliga medelbidraget per person minskade liksom den genomsnittliga biståndsti- den.
I Älvsjö ökade kostnaden med 8 procent genom ett ökat antal biståndshushåll. Kostnadsök- ningen dämpades av att den genomsnittliga biståndstiden minskade, liksom medelbidraget per person och den genomsnittliga hushållsstorleken.
I Hägersten -Liljeholmen ökade också kostnaden med 8 procent. Ökningen berodde främst på att antalet biståndshushåll ökade men även den genomsnittliga hushållsstorleken och i någon mån även medelbidraget per person. Kostnadsökningen motverkades något av att den genom- snittliga biståndstiden minskade.
Förändring i mnkr Förändring i %-enheter
Längre biståndstider 24,5 2,6
motverkades av
Färre biståndshushåll -8,6 -0,9
Mindre hushållsstorlek -5,0 -0,5
Lägre medelbidrag per person -2,7 -0,3
Synergieffekt -0,3 -0,04
Summa 7,8 0,8
11
Antalet biståndshushåll minskade med nära 1 procent
13 840 hushåll fick ekonomiskt bistånd i staden någon gång 2019. Det var en minskning med 130 hushåll eller 0,9 procent jämfört med 2018. Den minskning av antalet biståndshushåll som pågått sedan 2009 avbröts alltså endast tillfälligt 2017. Som nämnts bidrog minskningen av antalet biståndshushåll till att dämpa kostnadsökningen i staden. (Tabell 1 och 70 i tabell- bilagan.)
Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i staden 1990 – 2019
Mellan 1990 och 1994 ökade antalet biståndshushåll drastiskt i den kraftiga lågkonjunkturen.
Den nedåtgående trenden som senare följde startade i högkonjunkturen 1997 och avstannade endast något under lågkonjunkturen 2002 till 2005. I den efterföljande högkonjunkturen, som fortfarande rådde en stor del av 2008, minskade antalet biståndshushåll ytterligare.
I lågkonjunkturen 2009 ökade antalet biståndshushåll, men betydligt mer dämpat än kostna- den för ekonomiskt bistånd. Trots den kraftiga lågkonjunktur som rådde 2009 ökade inte an- talet biståndshushåll i den utsträckning som till exempel skedde i lågkonjunkturen i början av 1990-talet eller i början av 2000-talet. Efter 2009 minskade antalet biståndshushåll i en rela- tivt dämpad takt till och med 2016. Efter en liten tillfällig uppgång 2017 har antalet bistånds- hushåll fortsatt minska till och med 2019. År 2015 hade antalet biståndshushåll minskat till mindre än hälften av antalet högkonjunkturåret 1990 och nedgången ser ut att fortsätta.
Följande diagram visar utvecklingen månad för månad för biståndstagandet relaterat till kon- junkturmåttet öppet arbetslösa i staden. Det har tidigare, som förväntats, funnits en viss kopp- ling mellan öppet arbetslösa och biståndstagandet, men också en tröghet vid konjunkturvänd- ningar. När de öppet arbetslösa sjunkit eller stigit har biståndstagandet påverkats med en viss fördröjning i de tydliga konjunkturskiftena. Under senare år har dock inte de relativt höga ar- betslöshetsnivåerna återspeglat sig i biståndstagandet som istället minskat.
Exempelvis ser man att när antalet öppet arbetslösa började stiga under 2008 fortsatte bi- ståndstagandet sjunka ända fram till och med september samma år. Först därefter skedde ett trendbrott och biståndstagandet började öka i staden. Biståndstagandet ökade dock i mycket lägre takt än arbetslösheten. Mellan september 2008 till december 2009 ökade biståndstagan- det med 9 procent medan antalet öppet arbetslösa i staden ökade med hela 65 procent.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 Antal
12 Antalet vuxna biståndstagare (stadens månadsstatistik) samt öppet arbetslösa (enl. AF) jan 2000 – dec 2019
Arbetslösa biståndstagare försörjningshinder kod 01 – 03, 05, 10, 11, 13, 41, 43, 45 och 47.
Perioden 2009 – 2011 följde biståndstagandet arbetslöshetsutvecklingen men på en mycket lägre nivå. Från och med andra kvartalet 2012 och till och med tredje kvartalet 2016 har anta- let vuxna biståndstagare i stort sett minskat successivt. Antalet öppet arbetslösa började däre- mot minska först från början av 2014.
Från och med fjärde kvartalet 2016 och under 2017 ökade antalet vuxna biståndstagare något igen, med undantag för sommarmånaderna, och antalet öppet arbetslösa ökade också under första delen av 2017. Under större delen av 2018 minskade antalet biståndstagare sakta, men dämpat andra halvan av året, medan de öppet arbetslösa minskade under hela 2018. Under 2019 har de vuxna biståndstagarna ökat de flesta månaderna men minskningar har skett fram- förallt andra halvåret. Arbetslösheten har däremot minskat under 2019 utom under sommar- månaderna, men började öka igen de sista två månaderna på året.
Stadsdelsförvaltningarna
Antalet biståndshushåll ökade något i nio av de fjorton stadsdelsförvaltningar 2019. I de fem förvaltningarna Spånga-Tensta, Södermalm, Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Skärhol- men skedde minskningar jämfört med 2018. På Enheten för hemlösa, Boutredningsenheten och Intro Stockholm minskade antalet biståndshushåll.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
Öppet Arbetslösa enl Af
Vuxna biståndstagare
Därav arbetslösa biståndstagare
13
Bland stadsdelsförvaltningarna var den procentuella minskningen av antalet biståndshushåll störst i Södermalm med 5 procent eller 35 hushåll. I Skärholmen och Skarpnäck var minsk- ningen drygt 2 procent vilket motsvarade en minskning med 25 respektive 15 hushåll. I Spånga-Tensta och Enskede-Årsta-Vantör minskade antalet biståndshushåll med nära 2 pro- cent vilket motsvarade 20 respektive 30 hushåll. I övriga stadsdelsförvaltningar ökade antalet biståndshushåll. Tabell 48 i tabellbilagan.
Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd per stadsdelsförvaltning 2018 och 2019
På Intro Stockholm, som startade 2016 för att ta emot nyanlända flyktinghushåll i staden, ökade antalet hushåll i takt med att fler nyanlända anvisades till staden under 2016 och 2017.
Under 2017 hade 1 990 hushåll ekonomiskt bistånd på Intro Stockholm men 2018 hade anta- let minskat till 1 100. Det var en kraftig minskning med 890 hushåll eller -45 procent jämfört med 2017. 2019 har antalet biståndshushåll på Intro Stockholm minskat ytterligare till 700, vilket var en minskning med 400 hushåll eller 37 procent.
De flesta nyanlända hushåll som har fortsatt behov av kompletterande ekonomiskt bistånd, p.g.a. hög boendekostnad, under etableringsperioden handläggs på Intro Stockholm. De nyan- lända som inte beviljats etableringsersättning går vidare för handläggning i sin boendestads- del liksom i de fall den nyanlände också behöver stöd från Socialtjänsten, om personer i hus- hållet har sjukpenning, föräldrapenning eller ålderspension.
Den största procentuella ökningen av biståndshushåll skedde i Älvsjö med 19 procent vilket motsvarade en ökning med 60 hushåll. I Norrmalm ökade biståndshushållen med 17 procent eller 40 hushåll, i Bromma 10 procent eller 65 hushåll och i Kungsholmen var ökningen 9 procent eller 25 hushåll. I Hässelby-Vällingby och Östermalm var ökningen omkring 7 pro- cent vilket motsvarade en ökning med 100 respektive 15 biståndshushåll. I övriga stadsdels- förvaltningar skedde något mindre ökningar av antalet biståndshushåll.
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000
2018 2019 Antal
14
Arbetslöshet det dominerande försörjningshindret
Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd sker en bedömning av skälet till biståndsbehov och en registrering av aktuellt försörjningshinder för de vuxna i hushållet. Det fanns i staden 30 fördefinierade försörjningshinder under 2019. (Se vidare avsnittet definitioner eller tabell 17 i tabellbilagan.) Observera att skälen till biståndsbehov för en person kan skifta mellan årets månader.
För att ge en bättre överblick indelas försörjningshindren i kategorier. Här presenteras de an- passade till Socialstyrelsens indelning4.
• Arbetslös: kod 01 - 03, 05, 13, 41, 43, 45 och 47
• Sjukskriven m läkarintyg: kod 06 – 07, 25 (inkluderar de 0-placerade från FK)
• Sjuk-/aktivitetsersättning: kod 09, 26
• Arbetshinder/Sociala skäl: kod 23
• Vård av barn: kod 08, 17, 27
• Arbetar deltid, ofrivilligt: kod 04, 28
• Arbetar heltid: kod 18, 29
• Utan försörjningshinder, tillfälligt behov (har EGT): kod 22
• Övriga: kod 16, 19, 24, 42, 44 och 46
• Ersättning enl. LMA kod 40 (ett fåtal som inte insamlas till Socialstyrelsen) Kostnaden för ekonomiskt bistånd kommer till största delen av arbetslöshet, sjukskrivning och av sociala-/medicinska skäl. Tillsammans stod de för oförändrade 88 procent av total- kostnaden 2019. Det motsvarade 842 mnkr och en ökad kostnad med 14 mnkr jämfört med 2018.
Biståndskostnaden var störst för arbetslöshet, 404 mnkr eller 42 procent av totalkostnaden 2019. Det var en något större kostnad men en relativt oförändrad andel av totalkostnaden jämfört med året innan.
Inom kategorin arbetslösa är kostnaden störst för personer som registrerats som ”arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet”. 144 mnkr eller 15 procent av totala bi- ståndskostnaden utbetalades enligt detta försörjningshinder. Det var en ökning av kostnaden för denna grupp med 4 mnkr jämfört med 2018.
För de flesta försörjningshinder som ingår i kategorin arbetslösa minskade dock kostnaderna.
Det utbetalades 113 mnkr för ”Arbetslös utan ersättning” – ej i aktivitet vilket var en minsk- ning med 3 mnkr. Kostnaden var 49 mnkr för ”Arbetslös, otillräcklig ersättning AF” vilket var 3 mnkr mindre än 2018. För ”Nyanländ i etablering” utbetalades 49 mnkr vilket var en minskad kostnad med 4 mnkr. I kategorin ingår sedan 2018 också ”Nyanländ ungdom i gym- nasiet - ej ensamkommande” för vilka 19 mnkr utbetalades 2019. Det var en ökning med 17 mnkr. Tabell 18 i tabellbilagan.
4 Socialstyrelsen samlar in uppgifter om biståndstagarnas försörjningshinder till den nationella statisti- ken från och med 2010. Man presenterade resultaten enligt denna indelning inklusive personer med in- troduktionsersättning för 2011men exkluderar helt personer med introduktionsersättning från och med 2012.
15
Följande diagram visar kostnaden för ekonomiskt bistånd per kategori försörjningshinder.
Summa ekonomiskt bistånd efter kategori av försörjningshinder, Tkr, 2018 och 2019
Se detaljerad indelning av stadens kostnader per försörjningshinder i kategorier i tabell 18.
Inom kategorin Arbetslös ingår också de övriga försörjningshinder som finns för personer med Etableringsersättning. Kostnaden för ”Nyanländ i etablering 25 – 75 procent” var 0,7 mnkr och för ”Nyanländ väntar etableringsersättning” var den 16 mnkr 2019 och en minsk- ning med 2 mnkr.
Kostnaden för kategorin sjukskrivna var 237 mnkr, vilket var en ökad kostnad med 7 mnkr jämfört med 2018 och en marginellt ökad andel till 25 procent, av den totala biståndskostna- den. Av de i kategorin ingående försörjningshindren stod ”Sjukskriven, ingen sjukpenning”
för den största kostnadsdelen med 224 mnkr, vilket motsvarade ökningen med 6 mnkr.
Kategorin sociala-/medicinska skäl stod för 21 procent av den totala kostnaden eller 201 mnkr 2019. Det var en minskning med nära 2 mnkr jämfört med 2018.
Följande diagram visar antalet vuxna personer med samma indelning i kategorier av försörj- ningshindren som i diagrammet över kostnaderna. Observera att en person endast kan finnas en gång inom varje kategori i denna beräkning, men dock i fler än en kategori under året5. Varje person har i genomsnitt 1,6 olika försörjningshinder under året. Observera att antalet biståndstagare med de olika försörjningshindren i tabellen alltså inte kan summeras. Tabell 17 i tabellbilagan. I tabell 17 b visas fördelningen på män och kvinnor.
8 940 personer eller 58 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbets- löshet någon gång 2019. Det var en minskning med 130 personer jämfört med 2018 men en oförändrad andel av biståndstagarna. Kategorin arbetslösa omfattar alltså en långt större andel
5 Från och med 2004 kan de vuxna biståndstagarnas olika försörjningshinder följas. Tidigare registrera- des endast försörjningshinder för hela hushållet. Redovisningen av personernas försörjningshinder un- der året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder under årets biståndsmåna- der. Varje vuxen person kan alltså finnas redovisad under mer än ett av försörjningshindren under ett år, dock endast en gång under respektive försörjningshinder.
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000
2018 2019 Tkr
16
av de vuxna biståndstagarna än den andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd de fick (42 procent). Jämförelsen av kostnader för biståndstagare i olika kategorier visar att årskostnaden per arbetslös person (45 181kronor) är lägre än för dem med sociala-/medicinska skäl (58 183 kronor) och de sjukskrivna (63 744 kronor). Den lägre kostnaden beror till stor del på att bi- ståndstiden för personer i arbetslöshet är något kortare än för gruppen med sociala-/medi- cinska skäl och sjukskrivna.
Vuxna biståndstagare efter kategori av försörjningshinder, 2018 och 2019
Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 17.
Inom kategorin arbetslösa hade 3 790 eller 25 procent av de vuxna biståndstagarna försörj- ningshindret arbetslös utan ersättning av A-kassa/Alfa-kassa – (ej i aktivitet) någon gång un- der året 2019. Det var en minskning med 130 personer jämfört med 2018. 3 400 personer el- ler 22 procent var någon gång arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet.
Det innebär oftast aktivitet på Jobbtorg Stockholm eller annan Kommunal arbetsmarknadsin- sats. Det var ett relativt oförändrat antal personer arbetslösa utan ersättning i aktivitet jämfört med 2018. Antalet arbetslösa med otillräcklig ersättning i AF-program minskade med 220 till 1 830 personer 2019. Både antalet nyanlända i etablering och antalet som väntar etable- ringsersättning minskade något till 1 670 respektive 560 personer. Ökade gjorde däremot
”Nyanländ ungdom i gymnasiestudier – ej ensamkommande” med 380 personer till 570 per- soner 2019. Observera att om samma person först haft t.ex. försörjningshindret arbetslös utan ersättning och sedan gått över till ”i aktivitet” redovisas personen i båda grupperna i tabell 17, men endast en gång i kategorin arbetslös i diagrammet.
Inom kategorin sjukskriven finns 3 720 personer eller 24 procent av de vuxna biståndsta- garna någon gång under året. Det var en minskning med 20 personer jämfört med 2018 men en oförändrad andel av de vuxna biståndstagarna. I kategorin fick man i genomsnitt 63 744 kronor per person av detta skäl under året, en ökning med 2 140 kronor jämfört med 2018.
Inom kategorin dominerar att ha försörjningshindret Sjukskriven, ingen sjukpenning.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000
2018 2019 Anta l
17
3 420 personer fick bistånd p.g.a. sociala-/medicinska skäl någon gång under 2019 vilket var en minskning med 100 personer jämfört med 2018. De utgör 22 procent av de vuxna bi- ståndstagarna, vilket var en något minskad andel av biståndstagarna. Gruppen fick i genom- snitt 58 803 kronor per person under året, en ökning med 1 180 kronor.
De vuxna biståndstagarnas finns också redovisade efter sitt vanligaste försörjningshinder un- der året i tabell 19, 20 och 21 i tabellbilagan. Det innebär att de redovisas på det försörjnings- hinder de vanligen hade under året, och om två försörjningshinder var lika frekventa sker re- dovisningen på det senast förekommande. Det ger en nettoredovisning av de vuxna bistånds- tagarna. Tabellerna kan därför ge en mer överblickbar information och över vilka åldrar och hushållstyper som är frekventa för olika försörjningshinder.
Av de vuxna biståndstagarna är 55 procent män och 45 procent kvinnor. Däremot går lika stor andel av kostnaden till båda könen, 50 procent av biståndet. Det kommer av att kvin- norna har större genomsnittlig hushållsstorleken och längre genomsnittlig biståndstid.
Något större andel av kostnaden för försörjningshinderkategorin Arbetslös går till männen, 51 procent, jämfört med 49 procent till kvinnorna. Andelen kvinnor av vuxna biståndstagarna som har försörjningshinder arbetslös är däremot 43 procent medan männen utgör 57 procent (se följande diagram). Att den lägre andelen kvinnor har högre del av kostnaden beror som nämndes på att kvinnorna har längre biståndstid med arbetslöshet samt större hushållsstorlek då de oftare har barn. Könsfördelning finns i tabell 17b respektive 18b i tabellbilagan I kategorin Sjukskrivna respektive Sjuk-/aktivitetsersättning dominerade kvinnorna med 56 respektive 52 procent kvinnor som fick 61 respektive 52 procent av biståndet som utbetalades för respektive kategori. För kategorierna Vård av barn respektive Arbetar deltid var 67 och 54 procent kvinnor med 72 respektive 63 procent av utbetalat bistånd till respektive kategorier.
I kategorin Sociala/medicinska skäl var däremot 64 procent män som fick 63 procent av bi- ståndet som utbetalades för kategorin
Vuxna biståndstagare könsfördelade inom kategorierna av försörjningshinder 2019
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
% Kvinnor Män
18 Kostnaden per försörjningshinderkategori könsfördelad 2019
Stadsdelsförvaltningarna
Fördelningen av biståndskostnaderna på försörjningshindergrupperna ser något olika ut på stadsdelsförvaltningarna. Befolkningsstruktur och socioekonomiska förhållanden påverkar vilka hinder befolkningen har för sin försörjning.
I följande diagram framgår andelen av kostnaden för ekonomiskt bistånd till arbetslöshet, sjukskrivningar och sociala-/medicinska skäl i respektive stadsdelsförvaltning och i staden som helhet. Framförallt i ytterstadsområdena, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Väl- lingby och Skärholmen men också i Bromma, Norrmalm, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Hägersten-Liljeholmen gick 40 procent eller mer av kostnaden till arbetslösa. Andelen till ar- betslöshet var mellan 27 och 37 procent i innerstadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Öster- malm och Södermalm samt i Skarpnäck och Älvsjö. Det var för de flesta en ökad andel av kostnaden som gick till arbetslöshet. För Skarpnäck, Kungsholmen, Östermalm, Skärholmen och Spånga-Tensta var det en minskning, presenterade i fallande ordning med hela 6 procen- tenheter minskning i Skarpnäck.
När det gäller sjukskrivna är det något vanligare med högre kostnadsandel i områden med nå- got äldre befolkning än i övriga staden. I stora drag tenderar innerstaden och närförorterna Bromma, Skarpnäck och Älvsjö att ha något större andel av kostnaden för sjukskrivningar än i ytterstaden.
De kostnader på Boutredningsenheten som redovisas med dessa kategorier försörjningshinder härrör från personer som tidigare under året fick ekonomiskt bistånd enligt dessa försörj- ningshinder på någon stadsdelsförvaltning eller Enheten för hemlösa. Den största andelen av de avlidna hade dock försörjningshindret ”Utan försörjningshinder - har inkomst över norm”
som vanligen används för dödsbon.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
% Kvinnor Män
19 Kostnaden för arbetslös, sjukskriven respektive sociala-medicinska skäl, %, per stadsdelsförvaltning 2019
På Intro Stockholm gick 77 procent av kostnaden till försörjningshinder i kategorin Arbets- lös, dit bl.a. personer med otillräcklig Etableringsersättning hänförs. Ytterligare 22 procent av kostnaden gick till försörjningshinder i kategorin ”vård av barn”.
Hur de vuxna biståndstagarna fördelar sig på försörjningshindergrupperna i stadsdelsförvalt- ningarna redovisas i tabell 54 i tabellbilagan. Observera att redovisningen av personernas för- sörjningshinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshin- der olika biståndsmånader under året. I tabell 55 finns nettoredovisning efter biståndstagarnas vanligaste försörjningshindergrupp på stadsdelsförvaltningarna under året.
Nyanlända med kompletterande bistånd under etableringstiden
Från och med 1:a december 2010 har Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för ny- anländas etablering6 och beslutar om rätten till etableringsplan och etableringsersättning. Eta- bleringsperioden omfattar vanligen 24 månader. De nyanlända som kom till och med novem- ber 2010 fortsatte handläggas i staden under deras ca 18 månader långa introduktionstid. Un- der introduktionstiden utbetalade staden introduktionsersättning till dessa nyanlända. Antalet hushåll med introduktionsersättning minskade successivt fram till och med juni 2012, då er- sättningsformen upphörde helt. Etableringslagen förändrades från och med januari 2018. Ett nytt regelverk infördes för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. De nya reglerna innebär bland annat att regelverket för nyanländas etablering blir mer likt det som gäller för övriga arbetssökande. Handläggningen av etableringsersättningen flyttades från Arbetsför- medlingen till Försäkringskassan.
Vid ett antal situationer kan de nyanlända som omfattas av Etableringslagen ha behov av eko- nomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen. Både under ”glappet” innan första utbetalningen av etableringsersättning samt i andra situationer då etableringsersättningen inte är tillräcklig för hushållets försörjning eller då den nyanlände inte beviljas etableringsersättning.
6 Enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0
Arbetslös Sjukskriven Sociala-medicinska skäl
20
I följande diagram redovisas antalet biståndshushåll med något av de fem försörjningshinder som ska användas för personer som omfattas av Etableringsersättningen under året.
Antalet biståndshushåll med försörjningshinder gällande Etableringsersättning, 2018 och 2019
Under 2019 fick 1 960 hushåll ekonomiskt bistånd enligt något av de försörjningshinder som gäller personer som omfattas av Etableringsersättningen7. Det var 160 fler än året innan. En tredjedel av hushållen med försörjningshinder som visa att de är i etablering handlades på In- tro Stockholm. På Intro Stockholm minskade dock antalet hushåll med försörjningshinder gällande etablering med 240 jämfört med 2018. Det fanns ett ökande antal nyanlända hushåll med försörjningshinder rörande etablering på alla stadsdelsförvaltningar 2019. Sammanlagt ökade antalet etableringshushåll på stadsdelsförvaltningarna med 400 st. 2019. Dessa är för- modligen de nyanlända hushåll som fått beslut om låg grad av etableringsersättning eller ingen alls och därför har behov av kompletterande ekonomiskt bistånd på stadsdelsförvalt- ning.
I följande diagram presenteras summa utbetalat ekonomiskt bistånd som registrerats enligt de försörjningshinder som gäller etablering, sammantaget 89,3 mnkr i staden 2019. Det var en ökning med 10.6 mnkr jämfört med 2018.
7 Försörjningshindren ”Nyanländ i etablering” och ”Nyanländ 25 - 75 % etablering” ligger i kategorin Arbetslös. Från och med december 2016 finns försörjningshindret ”Väntar Etableringsersättning” som också hänförs till kategorin Arbetslös. Försörjningshindret ”Nyanländ ungdom i gymnasiestudier – ej ensamkommande” tillkom 2018 och räknas in i kategorin Arbetslös. Försörjningshindret ”Nyanländ 0 - 24 % etablering” finns i kategorin Övrig.
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Antal
år 2018 år 2019
21 Summa ekonomiskt bistånd utbetalat efter försörjningshinder gällande Etablering, Tkr, 2018 och 2019
2019 utbetalades 31 procent av biståndet för försörjningshinder rörande etablering på Intro Stockholm. Det motsvarade 27,4 mnkr av de 89,3 mnkr utbetalade för försörjningshinder rö- rande etablering i staden. Nära 12 procent av ekonomiskt bistånd utbetalat enligt dessa för- sörjningshinder skedde i Hässelby-Vällingby, 10 procent i Enskede-Årsta-Vantör, 8 procent i Farsta samt drygt 5 procent i Rinkeby-Kista och Skärholmen och nära 5 procent i Hägersten- Liljeholmen och Skarpnäck.
De 1 960 hushåll som fått ekonomiskt bistånd enligt etableringsskäl har också fått ekono- miskt bistånd enligt andra försörjningshinder med ytterligare 32,4 mnkr under året. Detta bi- stånd kan ha utbetalats inledningsvis, under etableringsfasen eller efter etableringsperiodens slut men under 2019. Observera att de nyanlända hushåll som enbart fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjningshinder än de etableringsrelaterade på stadsdelsförvaltning inte kan identifieras i denna statistik.
På Intro Stockholm utbetalades förutom 27,4 mnkr för etableringsskäl också 8,5 mnkr till andra försörjningshinder. För exempelvis kategorin vård av barn utbetalades 8,3 mnkr.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000
Tkr år 2018 år 2019
22
Minskande medelbidrag
Medelbidraget per hushåll och månad påverkas av normhöjning, hyreshöjningar och övrig in- flation, hushållens storlek samt relationen mellan hushållens inkomster och utgifter. Inför 2019 skedde en årlig normhöjning8 för vuxna och barn samt något för de gemensamma hus- hållskostnaderna. Under 2018 ökade KPIF med 2,11 procent vilket höjde normen för 2019, och hyrorna i allmännyttan ökade ca 2,4 procent 2019 jämfört med 2018. Här presenteras tre olika mått för medelbidrag; medelbidraget per person och månad, medelbidraget per viktad person och månad samt medelbidraget per hushåll och månad.
Medelbidraget per person och månad minskade med 16 kronor, -0,3 procent, till 5 502 kr 2019 jämfört med 2018. Isolerat från andra förändringar i biståndstagandet innebar det en kostnadsminskning med 3 mnkr för helåret. Observera att alla personer i detta mått väger lika mycket oavsett om de är vuxna i par, ensamstående eller är barn. (Tabell 30 i tabellbilagan.) Medelbidraget per viktad person tar dessutom hänsyn till hushållssammansättningen och där- med till att ett barn inte kostar lika mycket som en vuxen och att en vuxen ensamstående kos- tar mer än en vuxen i ett par. Den skillnad i medelbidrag mellan åren som uppkommer av att hushållsstorleken och hushållssammansättningen förändras elimineras i detta mått. Se föl- jande diagram.
I löpande priser, den övre kurvan i följande diagram, var medelbidraget per viktad person 6 962 kronor per månad 2019. Det var en minskning med 34 kr per viktad person eller -0,5 procent jämfört med 2018. Detta mått har alltså procentuellt ökat något mer än måttet medel- bidrag per person.
Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, i löpande och fasta priser 1990 - 2019
Den nedre kurvan i diagrammet visar utvecklingen av medelbidraget per viktad person i fasta priser, efter det att hänsyn tagits till KPI (Konsumentprisindex) med 1990 års prisnivå som bas. Den visar att medelbidraget 2019 per viktad person var 4 284 kronor i 1990 års priser, d.v.s. när prisutvecklingens effekt på kostnaden har eliminerats. I fasta priser var kostnaden per viktad person 3,2 procent lägre än 2018. Det ökade gapet mellan fast och löpande pris 2019 beror på inflation.
8 Grundas på KPI-förändringen mellan 2017 och 2018.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000
Löpande priser
Fasta priser Kronor
23
Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och visas i följande diagram. Det var 9 481 kronor 2019 och en minskning med 0,8 procent eller 79 kronor jämfört med 2018. I fasta priser minskade medelbidraget per hushåll och månad med 3,5 procent. Medelbidraget per hushåll har minskat procentuellt mer än medelbidra- get per person när den genomsnittliga hushållsstorleken har minskat mellan åren.
Medelbidrag per hushåll och månad, löpande och fasta priser, 1990 - 2019
De unga och de äldre biståndshushållen är oftare ensamstående män och kvinnor utan barn, som i och med det har lägre kostnader och därmed lägre medelbidrag per hushåll.
Kronor per hushåll och månad efter registerledarens ålder 2018 och 2019
För de unga under 25 år var medelbidraget lägst, 7 348 kronor per månad 2019. Det var dock en ökning med 296 kronor eller 4,2 procent jämfört med 2018. Medelbidraget
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Kronor
Löpa nde priser
Fa s ta priser
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65- Samtliga
Kronor 2018 2019
24
ökade också i åldersgrupperna från 50 år och däröver medan det minskade i åldersgrup- perna 25 – 49 år. Största ökningen skedde för åldersgruppen 65 år och däröver med 515 kronor eller 6,5 procent.
Medelbidraget är högre med äldre åldersgrupp t.o.m. åldersgruppen 40 – 49 år som har det högsta medelbidraget med 10 462 kronor 2019. Därefter sjunker det genomsnittliga medelbidraget med högre ålder. Hur medelbidraget ser ut för olika grupper visas i tabell 31 – 33 i tabellbilagan.
Kronor per hushåll och månad efter hushållstyp 2018 och 2019
Diagrammet visar tydligt hur medelbidraget per hushåll och månad påverkas av hushållssam- mansättningen. Barnhushåll har högre medelbidrag. Par med barn har det högsta medelbidra- get med 13 433 kronor per månad 2019. Det var en minskning med 694 kronor eller 4,9 pro- cent jämfört med föregående år.
Ensamstående kvinnor respektive män med barn hade i genomsnitt 10 864 kronor respektive 10 490 kronor per månad 2019. Det var en minskning med 5,4 respektive 2,6 procent mot fö- regående år. Medelbidraget per hushåll och månad har därmed minskat för barnhushållen.
De ensamstående männen utan barn hade lägst medelbidrag med 8 351 kronor per månad 2019 och de ensamstående kvinnorna utan barn något mer med 9 095 kronor per månad. För samtliga hushållstyper utan barn ökade medelbidraget per hushåll och månad jämfört med 2018. Störst var ökningen för ensamstående kvinnor utan barn med 373 kronor eller 4,3 pro- cent medan det för par utan barn var 346 kronor eller 3,7 procent.
Medelbidrag per biståndshushåll eller biståndstagare per månad finns inte tillgängligt för storstäderna Göteborg och Malmö förrän den nationella statistiken publiceras hösten 2020.
Det finns däremot möjlighet att jämföra utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per bistånds- hushåll och år mellan storstäderna. Måttet tar inte hänsyn till hushållsstorlek eller biståndstid under året. Uppgift för Stockholms Län och Riket 2019 publiceras också först i den nationella statistiken hösten 2020.
Följande diagram visar att högst bistånd per hushåll och år har utbetalats i Stockholms stad under åren 2012 - 2016 samt 2018. 2019 hade det ökat till 68 790 kronor. 2017 hade Malmö
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000
Ensamst man u barn
Ensamst man m barn
Ensamst kv u barn
Ensamst kv m barn
Par utan barn
Par med barn
Dödsbo Samtliga
Kronor 2018 2019
25
det högsta biståndet per hushåll och år liksom 2019. Medelbidraget per hushåll och år har le- gat betydligt lägre i riket än i storstäderna.
Kronor per hushåll och år, 2008 – 2019, i Stockholm, Göteborg, och Malmö
Stadsdelsförvaltningarna
Medelbidragen per viktad person och månad är lägst i Älvsjö med 6 252 kronor 2019. I Rin- keby-Kista, Spånga-Tensta, Bromma, Norrmalm och Enskede-Årsta-Vantör ligger det runt 7 000 kronor och nära genomsnittet i staden, 6 962 kronor. Kungsholmen, Östermalm och Enheten för hemlösa har högst medelbidrag per viktad person med 8 369 kronor, 8 810 kro- nor respektive 7 999 kronor 2019. Allra högst är medelbidraget per viktad person på Boutred- ningsenheten vilket till största delen omfattar begravningskostnader, 10 301 kronor. Allra lägst är medelbidraget per viktad person på Intro Stockholm, 4 649 kronor.
Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2018 och 2019 40 000
45 000 50 000 55 000 60 000 65 000 70 000 75 000 80 000
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Kronor
År
Stockholm Göteborg Malmö Sthlms län Riket
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
2018 2019 Kronor
26
Medelbidraget per viktad person ökade i fem av de 14 stadsdelsförvaltningarna jämfört med 2018. Den största ökningen skedde i Östermalm med 844 kronor vilket var en ökning med 11 procent. I Spånga-Tensta och Kungsholmen var ökningarna 242 respektive 250 kronor mot- svarande 4 respektive 3 procent. I Rinkeby-Kista och Hägersten-Liljeholmen var ökningarna något mindre. Även på Boutredningsenheten och Enheten för hemlösa skedde ökningar 2019, med 246 respektive 96 kronor.
Den största minskningen skedde i Enskede-Årsta-Vantör med 480 kronor eller 6 procent.
Minskningar på mer än 200 kronor skedde i Norrmalm och Bromma motsvarande 4 respek- tive 3 procent jämfört med 2018. I övriga stadsdelsförvaltningar var minskningarna mellan omkring 100 till 190 kronor och därmed också större minskningar än för staden som helhet.
I följande diagram presenteras medelbidraget per hushåll och månad per stadsdelsförvaltning.
Här är inte hänsyn tagen till hushållens storlek och sammansättning och bilden blir en annan vid jämförelser mellan stadsdelsförvaltningarna än ovan. De dyrare månadskostnaderna i in- nerstaden per person men små hushåll ser ut att utjämnas av högre månadskostnader för större hushåll i ytterstaden.
Medelbidraget per hushåll och månad som minskade med 79 kronor till 9 481 kronor i staden 2019 har minskat i nio av stadens stadsdelsförvaltningar. Största minskningen skedde i Skarpnäck med 412 kronor eller 4 procent till 9 321 kronor. I Hässelby-Vällingby, Farsta och Enskede-Årsta-Vantör var minskningen cirka 200 kronor motsvarande 2 procent.
Den största ökningen av medelbidraget per hushåll och månad skedde i Östermalm med 565 kronor eller 6 procent till 9 691 kronor 2019. I Norrmalm var ökningen 332 kronor eller 4 procent men något mindre ökningar skedde även i Spånga-Tensta, Hägersten-Liljeholmen och Kungsholmen.
Medelbidrag per hushåll och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2018 och 2019
Högst bland stadsdelsförvaltningarna var medelbidraget per hushåll och månad i Kungshol- men, 10 288 kronor, efter att ha ökat med 5 kronor jämfört med 2018. Även i Rinkeby-Kista
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
2018 2019 Kronor
27
och Spånga-Tensta var medelbidraget drygt 10 000 kronor. På Boutredningsenheten låg me- delbidraget per hushåll och månad allra högst i staden med 10 301 kronor vilket var en ök- ning med 246 kronor. Även i Norrmalm, Östermalm, Enskede-Årsta-Vantör och Hägersten- Liljeholmen låg medelbidraget högre än i staden som helhet.
I sju av stadsdelsförvaltningarna var medelbidraget per hushåll och månad lägre än i staden som helhet. Lägst låg Älvsjö med 8 274 kronor, Södermalm hade 8 683 kronor och Bromma 8 858 kronor per hushåll och månad. På Enheten för hemlösa hade man det lägsta medelbi- draget per hushåll och månad med 8 058 kronor.
Medelbidraget per hushåll, per person och per viktad person och månad för stadsdelsförvalt- ningarna finns redovisade i tabell 58 – 60 i tabellbilagan.
Något ökad genomsnittlig biståndstid
Hushållen fick i genomsnitt bistånd 7,3 månader 2019, vilket var en liten ökning jämfört med 2018 (+ 0,2 månader). Denna ökning av biståndstiden ökade kostnaden för ekonomiskt bi- stånd med 25 mnkr jämfört med om biståndstiden varit oförändrad som 2018.
I ett längre perspektiv har biståndstiden ökat relativt kontinuerligt från 2004 till och med 2014. Den har sedan 2011 legat på över 7 månader utom 2017. Både 2016 och 2017 skedde små minskningar av biståndstiden men därefter har den vänt uppåt igen. När mätningarna började 1980 var den genomsnittliga biståndstiden 3,7 månader och 1990 där följande dia- gram startar var den 4,6 månader. Tabell 34 samt 38 - 40 i tabellbilagan.
Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen 1990 - 2019
Tendensen är att i samband med lågkonjunktur ökar den genomsnittliga biståndstiden medan högkonjunktur har inneburit relativt oförändrad biståndstid eller som 2016 och 2017 minskad biståndstid. Att den genomsnittliga biståndstiden i staden minskade 2016 och 2017 har till stor del sin förklaring i att många nyanlända hushåll tillkom på Intro Stockholm från och med hösten 2016 och ökade kraftigt 2017. I högkonjunkturen 2005 – 2008 var biståndstiderna re- lativt oförändrad. I lågkonjunkturen 2009 fortsatte den genomsnittliga biståndstiden att öka och har sedan fortsatt att öka något fram till och med 2014 under den långsamma återhämt- ningen av konjunkturen som pågick.
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Må na der/år
