om Stockholm Statistik

(1)

Ekonomiskt bistånd 2020

Årsrapport

Publicerad 2021-04-29

The Capital of Scandinavia stockholm.se

Statistik

om Stockholm

(2)

(3)

1

FÖRORD

På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco AB denna årsrapport som beskriver utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad med tonvikt på det senaste året jämfört med året innan. Syftet är att för verksamheten ge ett underlag för styrning och planering samt en allsidig information till beslutsfattare och allmänhet. Biståndsbehovet beskrivs mot bak- grund av variabler som ålder, hushållstyp, medborgarskap och födelseland. Där det är möjligt görs jämförelser mellan gruppen biståndstagare och stadens befolkning som helhet.

Rapporten grundar sig på uppgifter som hämtas ur Sociala system (stadens registreringssy- stem för bland annat. ekonomiskt bistånd).

Rapporten omfattar två olika typer av ersättningar till hushåll:

1. Ekonomiskt bistånd: Ekonomiskt bistånd betalas ut till dem som ansöker och inte har tillräckliga medel för sin försörjning eller annat som är nödvändigt för livsfö- ringen och vilkas behov inte kan tillgodoses på annat sätt (SoL 4 kap 1§).

2. Ersättning enligt LMA: Migrationsverket har ansvaret för försörjning för invand- rare som saknar uppehållstillstånd och är asylsökande. Ett mindre antal hushåll finns hos kommunen (bland annat anhörigsökande) och får sin försörjning genom ersätt- ning enligt lagen om mottagning av asylsökande med flera (tidigare kallat asylbi- drag).

Från och med december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för nyanlända flyktingar under en 24 månaders etableringsperiod med varierande grad av etableringsersättning. I ”glappet” innan beslut om ersättningen fattats utgår ekonomiskt bistånd från staden, liksom fort- sättningsvis i de fall etableringsersättningen inte täcker försörjningen. Från och med 2016 handläggs de nyanlända hushållen inom Socialnämndens verksamhet Intro Stockholm i

”glappet” samt under etableringsperioden om komplettering behövs, dessförinnan skedde handläggningen av nyanlända i den stadsdelsnämnd man bor. I januari 2018 infördes ett nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. De nya reglerna innebär bland annat att regelverket för nyanländas etablering blir mer likt det som gäller för övriga arbetssö- kande. Handläggningen av etableringsersättningen flyttades från Arbetsförmedlingen till För- säkringskassan. Om biståndsbehov finns efter etableringsperioden handläggs nyanlända hus- håll på stadsdelsförvaltning.

Fokus i rapporten ligger på redovisningen av ekonomiskt bistånd inklusive ersättning enligt LMA. Ersättning enligt LMA utgör endast 0,02 procent av det totala utbetalade biståndet, varför begreppet ”ekonomiskt bistånd” används genomgående.

När biståndshushållen redovisas per stadsdelsförvaltning placeras de, med det bistånd och bi- ståndsmånader de haft under året, på den förvaltning de senast under året fick ekonomiskt bistånd. Varje hushåll förekommer alltså endast en gång i materialet.

Denna rapport ingår i rapportserien ”Statistik om Stockholm”. Rapporten är utarbetad av Lena Liljeholm från Sweco AB på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad.

(4)

2

Innehåll

FÖRORD ... 1

SAMMANFATTNING ... 3

EKONOMISKT BISTÅND ... 6

Kostnadsökning för ekonomiskt bistånd ... 6

Stadsdelsförvaltningarna ... 8

Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd ... 9

Antalet biståndshushåll ökade med 2 procent ... 11

Ökande medelbidrag ... 14

Ökad genomsnittlig biståndstid ... 19

Minskad hushållsstorlek ... 23

Arbetslöshet det dominerande försörjningshindret ... 25

Mäns respektive kvinnors försörjningshinder ... 28

Nyanlända med kompletterande bistånd under etableringstiden ... 31

Ökning av vuxna biståndstagare men 18 – 24 åringar minskar ... 34

Barn i biståndshushåll ... 35

Oförändrat biståndstagande i befolkningen ... 39

62 procent av biståndstagarna är födda utom Sverige ... 43

Störst och ökande andel av biståndet till försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet) ... 48

Kostnader för boende på vandrarhemsliknande boende ... 51

Kostnader för Sommarlovspeng ... 52

Ökning av antalet nytillkomna biståndshushåll ... 54

Biståndstider i ett längre perspektiv ... 57

Avslagsbeslut 2020 ... 61

Avslutade hushåll 2020 ... 65

Avslutsorsak ... 67

DEFINITIONER ... 70

Ekonomiskt bistånd ... 70

Introduktionsersättning ... 71

Ersättning enligt LMA ... 71

Underlag för statistiken från Sociala system (PARAPLYET) ... 71

Nettostatistik ... 71

Avseendemånad ... 72

Biståndshushåll ... 72

Biståndstagare ... 72

Födelseland och Medborgarskapsgrupper ... 72

Försörjningshinder ... 73

Avslag ... 73

Avslutade ... 73

Symboler och förkortningar som används i tabellerna ... 73

KODFÖRTECKNING ... 74

Försörjningshinder ... 74

Ändamål ... 74

Avslag av ekonomiskt bistånd ... 76

Avslutskoder för ekonomiskt bistånd ... 76

TABELLBILAGA ... 77

(5)

3

SAMMANFATTNING

Kostnaden för ekonomiskt bistånd var 999mnkr i staden 2020. Det var en ökning av kostna- den med 47 mnkr eller 4,9 procent jämfört med föregående år. Det var 14 140 hushåll som fick ekonomiskt bistånd någon gång under året. Det var en ökning med 300 hushåll eller 2,1 procent jämfört med 2019.

I ett historiskt perspektiv är kostnaden för ekonomiskt bistånd låg. Kostnaden i löpande priser ligger nästan på samma nivå som lågkonjunkturåret 1992. I det långa perspektivet har antalet biståndshushåll minskat mycket kraftigt och sedan den tillgängliga tidsserier startar,1965, har antalet aldrig varit så lågt som under de senaste åren.

Kostnadsökningen 2020 förklaras av en kombination av högre medelbidrag per person, fler biståndshushåll och längre biståndstider. Ökningen motverkades av minskad genomsnittlig hushållsstorlek.

Sammanfattningsvis förklaras kostnadsökningen med 4,9 procent mellan 2019 och 2020 av:

Medelbidraget per person var 5 738 kr per månad 2020 vilket var en ökning med 236 kronor eller 4,3 procent jämfört med 2019. Observera att måttet neutraliserar något för förändringar av hushållsstorleken jämfört med vad medelbidraget per hushåll och månad gör. Medelbidra- get ökade i och med att riksnormen höjdes mellan 2019 och 2020 samt andra kostnadsök- ningar som hyror mm. Det ökade medelbidraget per person bidrog kraftigt till kostnadsök- ningen 2020.

Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och var 9 543 kronor 2020. Det var en ökning med 63 kronor eller 0,7 procent jämfört med 2019. Den genomsnittliga hushållsstorleken minskade något 2020 till 1,66 personer per biståndshushåll.

Det förklarar varför medelbidraget per hushåll ökade i mindre utsträckning än medelbidraget per person. Den minskade hushållsstorleken motverkade alltså kostnadsökningen.

Den genomsnittliga biståndstiden var 7,4 månader för biståndshushållen 2020, vilket var en liten ökning med 0,1 månad jämfört med 2019. Den ökade biståndstiden bidrog till kostnads- ökningen mellan 2019 och 2020.

44 procent av biståndshushållen hade ett långvarigt biståndsbehov, 10 – 12 månader under året. De fick 72 procent av den totala biståndskostnaden. Det var en liten ökning av andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov jämfört med 2019 och en ökad kostnadsandel. Men i stort sett är relationen mellan hushåll och kostnad relativt lika som under de senaste åren.

Sett i ett femårsperspektiv hade 3 950, motsvarande 28 procent, av alla biståndshushåll 2020, haft bistånd fem år i följd (de hade allt mellan 1 och 12 månader per år). De minskade i antal med 50 hushåll jämfört med 2019 och var en något minskad andel av biståndshushållen. Av

Förändring i mnkr Förändring i %-enheter

Högre medelbidrag per person 40,8 4,3

Fler biståndshushåll 20,4 2,1

Längre biståndstid 19,3 2,0

motverkades av

Minskad hushållsstorlek -33,1 -3,5

Synergieffekt -0,7 -0,1

Summa 46,7 4,9

(6)

4

hushållen med bistånd alla de fem åren hade 2 950 eller 75 procent av hushållen haft långva- rigt biståndsbehov, mellan 10 – 12 biståndsmånader varje år. Det var en minskning av antalet hushåll och en minskning av andelen av biståndshushållen med en procentenhet.

De 14 140 biståndshushållen omfattade 23 510 personer 2020. De motsvarade 2,4 procent av stadens befolkning. Det var en oförändrad andel i befolkningen jämfört med 2019. Det är en mycket låg nivå på biståndstagandet i ett historiskt perspektiv.

I den vuxna befolkningen var biståndstagandet oförändrat 2,0 procent. Biståndstagandet ökade i de flesta åldersgrupperna utom bland unga vuxna 18 – 24 år och de 65 år och äldre 2020. I åldersgruppen 18 – 24 år minskade andelen med 0,2 procentenheter jämfört med 2019. Bland dessa unga vuxna var biståndstagandet ändå högst bland de vuxna med 3,1 procent av befolkningen. Av de 65 år och äldre var andelen med ekonomiskt bistånd oförändrad 0,5 procent av befolkningen.

De unga hade det högsta biståndstagandet i den vuxna befolkningen sedan början av 1990- talet och fram till och med 2007.Under lågkonjunkturåret 1994 hade nära 19 procent av stadens ungdomar behov av ekonomiskt bistånd någon gång under året. Därefter var andelen högst i åldern 40 - 49 år under åren 2008 – 2011 och bland de 50 – 59 år åren 2012 – 2017.

Sedan 2018 är det åter de unga som har det högsta biståndstagandet i befolkningen.

Av de vuxna biståndstagarna är 54 procent män och 46 procent kvinnor vilket var en minskning av andelen män med 1 procentenhet jämfört med 2019. Männen motsvarade 2,2 procent av de vuxna männen i befolkningen medan kvinnorna utgjorde 1,8 procent av de vuxna kvinnorna i befolkningen.

8 030 barn ingick i biståndshushållen. Det innebär att 4,1 procent av stadens barn levde i hus- håll som någon gång under året hade behov av ekonomiskt bistånd. Det var en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med 2019. I genomsnitt hade barnhushållen 2,3 barn per hus- håll. Hälften av dessa barn levde med en ensamstående mamma vilket var en liten ökning jämfört med 2019. 40 procent av barnen levde med två vuxna vilket var en liten minskning jämfört med föregående år. Resterande 10 procent av barnen levde med en ensamstående pappa, vilket var en liten ökning.

De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar precis som tidigare år bland biståndshushållen. De utgjorde 71 procent av biståndshushållen 2020 vilket var en liten ök- ning jämfört med 2019. Av dem ökade ensamstående männen utan barn med 3 procent eller 170 hushåll till 6 440 hushåll och de ensamstående kvinnorna utan barn ökade med 8 procent eller 270 hushåll till 3 590 hushåll. De ensamstående männen och kvinnorna med barn mins- kade med nära 2 procent eller 40 hushåll och deras andel minskade något till 17 procent av biståndshushållen. Av dem är de flesta ensamstående kvinnor med barn, 2 010 hushåll eller 14 procentenheter. Parhushållen utan barn liksom par med barn minskade något och utgör 10 procent av biståndshushållen 2020. Den genomsnittliga hushållsstorleken minskade något till 1,66 personer per biståndshushåll 2020.

38 procent och en något ökad andel av biståndstagarna (vuxna och barn) 2020 var födda i Sverige. Resterande 62 procent av biståndstagarna var födda utanför Sverige, vilket var en minskning jämfört med året innan. I relation till befolkningen är biståndstagandet lägst bland

(7)

5

de födda i Sverige med 1,2 procent. I den utrikes födda befolkningen var 5,8 procent bi- ståndstagare 2020. Det var ett oförändrat biståndstagande bland svenskfödda men en minskning bland de utrikes födda.

9 380 personer eller 61 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbets- löshet någon gång 2020. Det var en ökning med 440 personer jämfört med 2019 och en ökad andel av biståndstagarna. Personerna i kategorin har i de flesta fall varit arbetslösa utan er- sättning från A-kassa/Alfa och ej i aktivitet av något slag. Ofta är man också utan ersättning men i aktivitet, eller i aktivitet genom arbetsförmedlingen med låg ersättning. Många av dem har pendlat mellan olika varianter av arbetslöshetsrelaterade försörjningshinder under året.

Av de vuxna biståndstagarna som var arbetslösa någon gång under året var 44 procent kvin- nor och resterande 56 procent män.

23 procent eller 3 600 av de vuxna biståndstagarna fanns inom kategorin sjukskriven någon gång under året, vilket var en minskning med 120 personer och en något minskad andel jäm- fört med 2019. Inom kategorin dominerar försörjningshindret Sjukskriven, ingen sjukpenning. Av dem var en större andel, 57 procent, kvinnor.

Ytterligare 22 procent eller 3 470 av biståndstagarna hade sociala-/medicinska skäl till bi- stånd någon gång under året. Det var en oförändrad andel av biståndstagarna jämfört med året innan, men en antalsökning med 50 personer. Av de som haft sociala/medicinska skäl var en större andel män, 64 procent,

4 630 hushåll eller 33 procent av biståndshushållen var nytillkomna 2020. Det var 120 fler än året innan men en oförändrad andel nytillkomna bland biståndshushållen. Ett hushåll räknas som nytillkommet då ingen av de vuxna i hushållet haft ekonomiskt bistånd året innan. De unga under 25 år utgjorde den största andelen bland de nytillkomna med 22 procent 2020 vilket dock var en kraftig minskning jämfört med 2019 då de utgjorde 28 procent. De unga är fortfarande överrepresenterade bland de nytillkomna.

4 130 biståndshushåll avslutades 2020. Det innebar att 29 procent av biståndshushållen avslutades under året vilket var en oförändrad andel. De unga och de äldsta 65 år och däröver av- slutas i något högre utsträckning än medelålders hushåll. De vanligaste avslutsorsakerna 2020 var ”Börjat arbeta” med 21 procent eller 880 hushåll och ”Okänt” med 21 procent eller 890 av de avslutade hushållen. Det var en oförändrad andel Börjat arbeta men en minskad andel till Okänt jämfört med 2019. För nära 460 biståndshushåll eller 11 procent av de avslutade var avslutsorsaken att man börjat studera. Det var en ökning med 140 hushåll jämfört med 2019

(8)

6

EKONOMISKT BISTÅND

Kostnadsökning för ekonomiskt bistånd

Kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden var 999 mnkr 2020. Det var en ökning av kostnaden med 47 mnkr eller 4,9 procent jämfört med 2019. Av kostnaden utgjorde 0,02 procent er- sättning enligt LMA (Lagen om Mottagande av Asylsökande med flera) som fortsättningsvis inte särredovisas i denna rapport. (Tabell 1och 57 i tabellbilagan.)

Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, 1990 – 2020

OBS att utbetalat bistånd till nyanlända flyktingar med introduktionsersättning fr.o.m. 1995¹tom juni 2012 ej ingår.

Kostnadsutvecklingen det senaste decenniet ter sig relativt odramatiskt i relation till det sista decenniet under 1900-talet men även det första decenniet på 2000-talet. Åren 2010 till 2012 skedde endast mindre kostnadsökningar och 2013 till och med 2016 minskade kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden. Från och med 2017 syns kostnadsökningar som en följd av den kraftiga flyktinginvandringen 2015 medan ökningen 2020 kan hänföras till den pågående Co- vid-19-pandemi som slog till i början av året.

Kostnadsutvecklingen från och med 1990 visar den dramatiska ökningen i början av 90-talet till följd av den kraftiga lågkonjunkturen -92 och sedan flyktinginvandringen till följd av Bal- kankriget. Efter att kostnaden sjunkit kraftigt från 1997 till 2001 (-35 procent) var förändring- arna små under början av 2000-talet. 2004 skedde en 9-procentig kostnadsökning då den rå- dande lågkonjunkturen nådde hela arbetsmarknaden (den började i IT-sektorn). Från 2005 sjönk kostnaden för ekonomiskt bistånd kontinuerligt t.o.m. 2008 (-22 procent) då lågkon- junkturen slog till på hösten. Mellan 2008 och 2009 ökade kostnaden med 9 procent i staden vilket var oväntat lite i förhållande till utvecklingen i riket som helhet.

1 Till och med 1994 handlades stadens flyktinghushåll på Flyktingbyrån. Mellan 1995 – juni 2012 utbetalades introduktionsersättning till flyktingar under 18 månaders introduktion, alltså ej ekonomiskt bistånd. Från och med december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för nyanlända under 24 måna- ders etablering, men kompletterande ekonomiskt bistånd från staden vid behov.

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Mnkr

(9)

7

I följande diagram presenteras utvecklingen av utbetalat ekonomiskt bistånd i Stockholm, Göteborg² och Malmö åren 2008 till och med 2020. År 2009 ökade kostnaderna kraftigt i Gö- teborg och Malmö jämfört med i Stockholms i den kraftiga lågkonjunkturen. I Stockholm har kostnaden ökat något de senaste fyra åren, i Malmö ökade kostnaden kraftigt 2019 och 2020 medan det syns en nedgång i Göteborg under ett antal år.

Kostnaden för ekonomiskt bistånd, Tkr, i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008 - 2020

I följande diagram jämförs utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per invånare och år. Malmö ligger högst av de tre storstäderna medan Stockholm ligger lägst. Stockholm har legat lägre än riket men högre än länet de senaste åren till och med 2019. Uppgifter avseende 2020 från Socialstyrelsen kommer först hösten 2021 för kommuner, län och riket.

Kronor ekonomiskt bistånd per invånare i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008 - 2020

2 Uppgifter för Göteborg och Malmö för 2020 är hämtad från respektive stads egen statistik.

0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Tkr

År

Stockholm Göteborg Malmö

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kronor

År

Stockholm Göteborg Malmö Sthlms län Riket

(10)

8 Stadsdelsförvaltningarna

Totalt ökade kostnaderna i staden med 47 mnkr eller 4,9 procent 2020. Kostnaderna ökade i alla utom två av stadens tretton stadsdelsförvaltningar. Störst procentuell ökning skedde i Norrmalm med 43 procent eller 7,2 mnkr. I Östermalm var ökningen 25 procent eller 3,6 mnkr. I Hägersten-Älvsjö, Skarpnäck och Farsta var ökningen 10 procent och däröver vilket motsvarade en ökning med 11,3 mnkr, 5,2 mnkr respektive 7,7 mnkr. På enheten för hemlösa ökade kostnaden med 25 procent eller 7,3 mnkr.

I stadsdelsförvaltningarna Hässelby-Vällingby och Skärholmen samt i den centrala enheten Intro Stockholm minskade kostnaderna 2020 jämfört med 2019. Den största procentuella minskningen skedde på Intro Stockholm med 35 procent eller 13,3 mnkr. I Hässelby-Väl- lingby var minskningen 3 procent motsvarande 3,3 mnkr och i Skärholmen var minskningen nära 2 procent eller 1,2 mnkr. Tabell 56 i tabellbilagan.

Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, per stadsdelsförvaltning 2019 och 2020

Boutredningsenheten: Från och med januari 2013 handläggs ekonomiskt bistånd till begrav- ningskostnader i staden på Boutredningsenheten på Socialförvaltningen. Dessa kostnader låg tidigare år på respektive stadsdelsförvaltning. För 2020 redovisas 4,4 mnkr ekonomiskt bi- stånd på Boutredningsenheten, d.v.s. för de hushåll som fick sitt senaste bistånd under året handlagt på Boutredningsenheten. Det var en kostnadsökning med 3 procent eller 0,1 mnkr jämfört med 2019. Totalt 3,7 mnkr utbetalades avseende ändamålet begravningskostnader i staden 2020 varav 3,4 mnkr på Boutredningsenheten. Resterande 0,3 mnkr för begravningskostnader utbetalades från stadsdelsförvaltningarna. De ytterligare 1,1 mnkr som redovisas på Boutredningsenheten är annat ekonomiskt bistånd eller för sådant som de avlidna fått tidigare under året 2020 på någon stadsdelsförvaltning.

Intro Stockholm: Från och med januari 2016 handläggs nyanlända flyktingar på den centrala enheten Intro Stockholm istället för som tidigare några år på stadsdelsförvaltningarna. Ansva- ret för etableringen ligger på Arbetsförmedlingen sedan december 2010. De nyanlända kan dock ha behov av ekonomiskt bistånd i ”glappet” innan de får beslut om Etableringsersätt- ning och utbetalning via Försäkringskassan. Även fortsättningsvis kan behov av ekonomiskt

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000

180 000Tkr 2019 2020

(11)

9

bistånd finnas om nivån på etableringsersättningen inte täcker försörjningen, framförallt bo- endet³. De nyanlända som av olika orsaker inte beviljas etableringsersättning handläggs helt på stadsdelsförvaltningarna. Om hushållen inte är självförsörjande efter etableringsperioden slut (ca 24 månader) handläggs de för bistånd på stadsdelsförvaltning. För 2020 utbetalades 24,7 mnkr till nyanlända hushåll på Intro Stockholm. Det var en minskning med 13,3 mnkr vilket motsvarade en minskning med 35 procent.

Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd

Kostnaderna för ekonomiskt bistånd påverkas av många faktorer. Följande diagram visar inflationens påverkan på kostnaderna (skillnaden mellan kurvorna). I brist på inflationsmått som avser staden används uppgifter för riket (KPI). I löpande priser var kostnaden 381 mnkr högre 2020 än 1990 vilket motsvarar en ökning med 62 procent. I fasta priser, med 1990 års prisnivå, är kostnaden oförändrad. Kostnadsökningen i löpande priser från och med 1990 kan alltså tillskrivas inflationen.

Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande och fasta priser, mnkr, 1990 - 2020

Nedan presenteras några faktorer som påverkar ekonomiskt bistånd och som kan mätas via statistiken; antal hushåll, medelbidrag per person och månad, hushållsstorlek och bi- ståndstid. Antalet biståndshushåll påverkas i sin tur av befolkningsutvecklingen, exempelvis invandringen och sammansättningen i befolkningen, men även faktorer som konjunktur samt socialtjänstens arbetsmetoder/riktlinjer och bedömningar är av betydelse. Medelbidraget per person och månad påverkas till exempel av normförändringar/inflation, hushållens inkomster och utgifter, handläggningsrutiner, pris- och hyresutveckling samt boendekostnader på akut- boenden/vandrarhemsliknande boenden. Observera att prisutvecklingen i staden oftast ligger högre än inflationen i riket varför inflationens betydelse troligen underskattas.

3 Fram till hösten 2016 gick hushållen över till stadsdelsförvaltning när de fått beslut om etableringser- sättning men fortfarande var i behov av ekonomiskt bistånd av varierande orsak. Dessa hushåll ligger med sina kostnader på stadsdelsförvaltningarna 2016. Från och med hösten 2016 behåller Intro Stock- holm etableringshushållen i de fall biståndsbehovet finns på grund av hög boendekostnad i staden.

Endast biståndshushåll med beslut om etablering 0 - 25 % förs över till den stadsdelsförvaltning man bor i

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800

År Mnkr

Löpande priser

Fasta priser

(12)

10

Varje faktors påverkan på kostnadsförändringen mellan 2019 och 2020 har beräknats genom att konstanthålla övriga faktorers påverkan (antagit att de har samma värden som året innan).

Sammanfattningsvis förklaras kostnadsförändringen i staden, 4,9 procent, mellan 2019 och 2020 av:

Kostnadsökningen i staden 2020 kan alltså förklaras av en kombination av högre medelbidrag per person, fler biståndshushåll och längre biståndstider. Ökningen motverkades av minskad genomsnittlig hushållsstorlek.

Motsvarande beräkningar för respektive stadsdelsförvaltning visar något olika förklaringar till kostnadsförändringarna. Det beror bland annat på att stadsdelsområdena sinsemellan har olika befolkningsstrukturer. (Tabell 70 i tabellbilagan.) Här följer några exempel:

Norrmalm och Östermalm är de stadsdelsförvaltningar där kostnaden procentuellt sett ökat som mest under 2020 (43 respektive 25 procent). Detta förklaras främst av att antalet bi- ståndshushåll ökade men också av att den genomsnittliga hushållsstorleken och biståndstiden ökade. Kostnadsökningen motverkades av att medelbidraget per person minskade något.

För Enheten för hemlösa berodde kostnadsökningen med 25 procent främst på att antalet bi- ståndshushåll ökade men också på att den genomsnittliga biståndstiden och det genomsnittliga medelbidraget per person ökade. Ökningen motverkades något av att den genomsnittliga hushållsstorleken minskade.

I Skarpnäck där kostnaden ökade med 11 procent berodde det främst på att medelbidraget per person och den genomsnittliga biståndstiden ökade. Det skedde också en liten ökning av antalet biståndshushåll. Kostnadsökningen motverkades något av att den genomsnittliga hushålls- storleken minskade.

Den stora kostnadsminskningen på Intro Stockholm med 35 procent berodde till största delen på den stora minskningen av antalet biståndshushåll men också en minskad genomsnittlig hushållsstorlek och minskat medelbidrag per person. Kostnadsminskningen motverkades av längre biståndstider.

I Hässelby-Vällingby minskade kostnaden med 3 procent främst genom att antalet bistånds- hushåll och det genomsnittliga hushållsstorleken minskade. Kostnadsökningens storlek motverkades av att den genomsnittliga medelbidraget per person ökade liksom den genomsnittliga biståndstiden.

I Skärholmen minskade kostnaden med nära 2 procent också genom ett minskat antal bi- ståndshushåll och en något minskad hushållsstorlek. Kostnadsminskningen dämpades av att den genomsnittliga biståndstiden ökade, liksom medelbidraget per person.

Förändring i mnkr Förändring i %-enheter

Högre medelbidrag per person 40,8 4,3

Fler biståndshushåll 20,4 2,1

Längre biståndstid 19,3 2,0

motverkades av

Minskad hushållsstorlek -33,1 -3,5

Synergieffekt -0,7 -0,1

Summa 46,7 4,9

(13)

11

Antalet biståndshushåll ökade med 2 procent

14 140 hushåll fick ekonomiskt bistånd i staden någon gång 2020. Det var en ökning med 300 hushåll eller 2,1 procent jämfört med 2019. Som tidigare nämnts var ökningen av antalet biståndshushåll den främsta orsaken till kostnadsökningen i staden. (Tabell 1, 48 och 70 i tabellbilagan.)

Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i staden 1990 – 2020

Under 2020 ökade antalet biståndshushåll något. Detta efter att antalet biståndshushåll minskat under en längre tid, dock med undantag för 2017 då antalet biståndshushåll tillfälligt ökade till följd av den stora flyktinginvandringen 2015. Ökningen under 2020 kan hänföras till den Covid-19-pandemi som slog till i början av året, vilken orsakade försörjningsproblem för många hushåll.

Mellan 1990 och 1994 ökade antalet biståndshushåll drastiskt i den kraftiga lågkonjunkturen och sedan med flyktinginvandring från Balkankriget. Den nedåtgående trenden som senare följde startade i högkonjunkturen 1997 och avstannade endast något under lågkonjunkturen 2002 till 2005. I den efterföljande högkonjunkturen, som fortfarande rådde under en stor del av 2008, minskade antalet biståndshushåll ytterligare. I lågkonjunkturen 2009 ökade antalet biståndshushåll, men i betydligt lägre utsträckning än kostnaden för ekonomiskt bistånd och jämfört med ökningen av antal biståndshushåll i riket.

Följande diagram visar utvecklingen månad för månad för biståndstagandet relaterat till kon- junkturmåttet öppet arbetslösa i staden. Det har tidigare, som förväntats, funnits en viss kopp- ling mellan öppet arbetslösa och biståndstagandet, men också en tröghet vid konjunkturvänd- ningar. När de öppet arbetslösa sjunkit eller stigit har biståndstagandet påverkats med en viss fördröjning i de tydliga konjunkturskiftena. Under senare år har dock inte de relativt höga ar- betslöshetsnivåerna återspeglat sig i biståndstagandet som istället minskat.

Exempelvis ser man att när antalet öppet arbetslösa började stiga under 2008 fortsatte bi- ståndstagandet sjunka ända fram till och med september samma år. Först därefter skedde ett trendbrott och biståndstagandet började öka i staden. Biståndstagandet ökade dock i mycket lägre takt än arbetslösheten. Mellan september 2008 till december 2009 ökade biståndstagan- det med 9 procent medan antalet öppet arbetslösa i staden ökade med hela 65 procent.

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 Antal

(14)

12 Antalet vuxna biståndstagare (stadens månadsstatistik) samt öppet arbetslösa (enl. AF) jan 2000 – dec 2020

Arbetslösa biståndstagare försörjningshinder kod 01 – 03, 05, 10, 11, 13, 41, 43, 45 och 47.

Perioden 2009 – 2011 följde biståndstagandet arbetslöshetsutvecklingen men på en mycket lägre nivå. Från och med andra kvartalet 2012 och till och med tredje kvartalet 2016 har antalet vuxna biståndstagare i stort sett minskat successivt. Antalet öppet arbetslösa började däre- mot minska först från början av 2014. Från och med fjärde kvartalet 2016 och under 2017 ökade antalet vuxna biståndstagare något igen, med undantag för sommarmånaderna, och antalet öppet arbetslösa ökade också under första delen av 2017.

Under 2018 minskade antalet vuxna biståndstagare sakta, men började öka under hösten, medan de öppet arbetslösa började minska från oktober 2018 till maj 2019. Från juni 2019 har de öppet arbetslösa ökat fram till och med hösten 2020. De vuxna biståndstagarna har alltså ökat ända sedan augusti 2018, med en liten nedgång hösten 2019, och åter fram till och med oktober 2020. Därefter har antalet vuxna biståndstagare legat på en ganska stabil nivå under årets sista månader, medan antalet arbetslösa börjat minska från väldigt höga nivåer.

Stadsdelsförvaltningarna

Antalet biståndshushåll ökade i tio av de tretton stadsdelsförvaltningar 2020. I de tre resterande stadsdelsförvaltningarna Hässelby-Vällingby, Bromma och Skärholmen skedde minsk- ningar jämfört med 2019. På Enheten för hemlösa och Boutredningsenheten ökade antalet bi- ståndshushåll medan de minskade på Intro Stockholm.

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000

Öppet Arbetslösa enl Af

Vuxna biståndstagare

Därav arbetslösa biståndstagare

(15)

13

Bland stadsdelsförvaltningarna skedde den procentuellt största minskningen av biståndshus- hållen i Hässelby-Vällingby med drygt 6 procent eller ca 90 hushåll. I Skärholmen var minskningen nära 6 procent vilket motsvarade en minskning med 60 hushåll. I Bromma minskade antalet biståndshushåll med 3 procent vilket motsvarade 20 hushåll. I övriga stadsdelsförvalt- ningar ökade antalet biståndshushåll. (Tabell 48 i tabellbilagan.)

Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd per stadsdelsförvaltning 2019 och 2020

Den största procentuella ökningen av biståndshushåll skedde i Östermalm med 24 procent vilket motsvarade en ökning med 50 hushåll. Därefter följer Norrmalm där antalet bistånds- hushåll ökade med 23 procent eller 60 hushåll. I Hägersten-Älvsjö ökade antalet biståndshus- håll med 10 procent eller 120 hushåll och i Farsta var ökningen 7 procent eller 70 fler hushåll.

I övriga stadsdelsförvaltningar skedde något mindre ökningar av antalet biståndshushåll medan en ökningen av antalet biståndshushåll med 18 procent eller 100 hushåll skedde på En- heten för hemlösa.

På Intro Stockholm, som startade 2016 för att ta emot nyanlända flyktinghushåll i staden, ökade antalet hushåll i takt med att fler nyanlända anvisades till staden under 2016 och 2017.

Under 2017 hade 1 990 hushåll ekonomiskt bistånd på Intro Stockholm men 2018 hade antalet minskat till 1 100. Det var en kraftig minskning med 890 hushåll eller -45 procent jämfört med 2017. 2019 hade antalet biståndshushåll minskat ytterligare till 700, vilket var en minskning med 400 hushåll eller 37 procent. 2020 har antalet biståndshushåll på Intro Stockholm minskat ytterligare med 185 till 510 biståndshushåll. Det motsvarade en minskning med 27 procent jämfört med 2019.

De flesta nyanlända hushåll som har fortsatt behov av kompletterande ekonomiskt bistånd, p.g.a. hög boendekostnad, under etableringsperioden handläggs på Intro Stockholm. De nyan- lända som inte beviljats etableringsersättning går vidare för handläggning i sin boendestads- del liksom i de fall den nyanlände också behöver stöd från Socialtjänsten samt om bistånds- behov finns efter etableringsperioden.

0 500 1000 1500 2000 2500

2019 2020 Antal

(16)

14

Ökande medelbidrag

Medelbidraget per hushåll och månad påverkas av normhöjning, hyreshöjningar och övrig inflation, hushållens storlek samt relationen mellan hushållens inkomster och utgifter. Inför 2019 skedde en årlig normhöjning⁴ för vuxna och barn samt något för de gemensamma hus- hållskostnaderna. Under 2019 ökade KPIF med 1,7 procent vilket höjde normen för 2020, och hyrorna i allmännyttan ökade 1,95 procent 2020 jämfört med 2019. Här presenteras tre olika mått för medelbidrag; medelbidraget per person och månad, medelbidraget per viktad person och månad samt medelbidraget per hushåll och månad.

Medelbidraget per person och månad ökade med 236 kronor, 4,3 procent, till 5 738 kr 2020 jämfört med 2019. Isolerat från andra förändringar i biståndstagandet innebar det en kost- nadsökning med 40 mnkr för helåret. Observera att alla personer i detta mått väger lika mycket oavsett om de är vuxna i par, ensamstående eller är barn. (Tabell 30 i tabellbilagan.) Medelbidraget per viktad person tar dessutom hänsyn till hushållssammansättningen och där- med till att ett barn inte kostar lika mycket som en vuxen och att en vuxen ensamstående kostar mer än en vuxen i ett par. Den skillnad i medelbidrag mellan åren som uppkommer av att hushållsstorleken och hushållssammansättningen förändras elimineras i detta mått. Se föl- jande diagram.

I löpande priser, den övre kurvan i följande diagram, var medelbidraget per viktad person 7 167 kronor per månad 2020. Det var en ökning med 205 kr per viktad person eller 2,9 procent jämfört med 2019. Detta mått har alltså procentuellt ökat något mindre än måttet medelbidrag per person.

Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, i löpande och fasta priser 1990 - 2020

Den nedre kurvan i diagrammet visar utvecklingen av medelbidraget per viktad person i fasta priser, efter det att hänsyn tagits till KPI (Konsumentprisindex) med 1990 års prisnivå som bas. Den visar att medelbidraget 2020 per viktad person var 4 334 kronor i 1990 års priser, d.v.s. när prisutvecklingens effekt på kostnaden har eliminerats. I fasta priser var kostnaden per viktad person 2,4 procent högre än 2019. Det ökade gapet mellan fast och löpande pris 2020 beror på inflation.

4 Grundas på KPI-förändringen mellan 2018 och 2019.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000

Löpande priser

Fasta priser Kronor

(17)

15

Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och visas i följande diagram. Det var 9 543 kronor 2020 vilket innebär en ökning med 0,7 procent eller 63 kronor jämfört med 2019. I fasta priser ökade medelbidraget per hushåll och må- nad med 10 kronor eller 0,2 procent. Medelbidraget per hushåll har procentuellt sett ökat i lägre takt än medelbidraget per person i och med att den genomsnittliga hushållsstorle- ken har minskat mellan åren.

Medelbidrag per hushåll och månad, löpande och fasta priser, 1990 - 2020

De unga och de äldre biståndshushållen är oftare ensamstående män och kvinnor utan barn, som i och med det har lägre kostnader och därmed lägre medelbidrag per hushåll.

Kronor per hushåll och månad efter registerledarens ålder 2019 och 2020

För de unga under 25 år var medelbidraget lägst, 7 669 kronor per månad 2020. Det var dock en ökning med 322 kronor eller 4,4 procent jämfört med 2019. Medelbidraget

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Kronor

Löpande priser

Fasta priser

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65- Samtliga

Kronor 2019 2020

(18)

16

ökade också i åldersgrupperna från 60 år och däröver medan det minskade i åldersgrup- perna 25 – 59 år. Största ökningen skedde för åldersgruppen 60 - 64 år med 367 kronor eller 4,1 procent.

Medelbidraget ökar i takt med ökad ålder t.o.m. åldersgruppen 40 – 49 år som har det högsta medelbidraget med 10 437 kronor 2020. Därefter sjunker det genomsnittliga medelbidraget med högre ålder. Hur medelbidraget ser ut för olika grupper visas i tabell 31 – 33 i tabellbilagan.

Kronor per hushåll och månad efter hushållstyp 2019 och 2020

Diagrammet ovan visar tydligt hur medelbidraget per hushåll och månad påverkas av hus- hållssammansättningen. Barnhushåll har högre medelbidrag. Par med barn har det högsta medelbidraget med 13 273 kronor per månad 2020. Det var dock en minskning med 161 kronor eller 1,2 procent jämfört med föregående år.

Ensamstående kvinnor respektive män med barn hade i genomsnitt 10 634 kronor respektive 10 674 kronor per månad 2020. Det var en minskning med 2,1 för kvinnorna men ökning med 1,8 procent för männen mot föregående år. Medelbidraget per hushåll och månad har därmed minskat något för barnhushållen.

De ensamstående männen utan barn hade lägst medelbidrag med 8 624 kronor per månad 2020 och de ensamstående kvinnorna utan barn något mer med 9 168 kronor per månad. För samtliga hushållstyper utan barn ökade medelbidraget per hushåll och månad jämfört med 2019. Störst var ökningen för ensamstående män utan barn med 272 kronor eller 3,3 procent medan den för ensamstående kvinnor utan barn var 73 kronor eller 0,8 procent.

Medelbidrag per biståndshushåll eller biståndstagare per månad finns inte tillgängligt för storstäderna Göteborg och Malmö förrän den nationella statistiken publiceras hösten 2021.

Det finns däremot möjlighet att jämföra utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per bistånds- hushåll och år mellan storstäderna. Måttet tar inte hänsyn till hushållsstorlek eller biståndstid

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000

Ensamst

man u barn Ensamst

man m barn Ensamst kv

u barn Ensamst kv

m barn Par utan

barn Par med

barn Dödsbo Samtliga

Kronor 2019 2020

(19)

17

under året. Uppgift för Stockholms län och Riket 2020 publiceras också först i den nationella statistiken hösten 2021.

Följande diagram visar att högst ekonomiskt bistånd per biståndshushåll och år utbetalades i Stockholms stad under åren 2012 - 2016 samt 2018. I staden hade det ökat till 70 648 kronor 2020. Malmö hade det högsta biståndet per hushåll och år 2017 liksom de två senaste åren.

För 2020 utbetalade Malmö 78 909 kronor i genomsnitt per biståndshushåll. Lägst bistånd per hushåll bland storstäderna har utbetalats i Göteborg sedan 2014. 2020 minskade kostnaden per biståndshushåll kraftigt i Göteborg till 59 180 kronor. Medelbidraget per biståndshushåll och år har legat betydligt lägre i riket än i storstäderna men har varit stigande.

Kronor per hushåll och år, 2008 – 2020, i Stockholm, Göteborg, och Malmö

Stadsdelsförvaltningarna

Av stadsdelsförvaltningarna var medelbidraget per viktad person och månad lägst i Häs- selby-Vällingby med 6 771 kronor 2020. Även i Skärholmen, Norrmalm och Enskede-Årsta- Vantör låg medelbidraget per viktad person och månad under 7000 kronor och var alltså lägre än genomsnittet i staden på 7 167 kronor. Med undantag för Boutredningsenheten var Öster- malm, Kungsholmen och Enheten för hemlösa de förvaltningar/enheter som hade högst medelbidrag per viktad person med över 8 000 kronor 2020. Allra högst är medelbidraget per viktad person på Boutredningsenheten vilket till största delen omfattar begravningskostnader, 10 192 kronor. Allra lägst är medelbidraget per viktad person på Intro Stockholm, 4 216 kro- nor.

Medelbidraget per viktad person ökade i de flesta av de 13 stadsdelsförvaltningarna jämfört med 2019. Den största procentuella ökningen skedde i Skarpnäck med 6 procent eller 452 kronor och i Bromma var ökningen 5 procent eller 367 kronor. I Spånga-Tensta var ökningen 310 kronor motsvarande nära 5 procent. Även på Enheten för hemlösa skedde en ökning 2020, med 310 kronor eller nära 4 procent.

Den största minskningen bland stadsdelsförvaltningarna skedde i Östermalm med 330 kronor eller 4 procent jämfört med 2019. I Kungsholmen var minskningen av medelbidraget per viktad person 301 kronor eller nära 4 procent och i Norrmalm var minskningen 177 kronor eller

40 000 45 000 50 000 55 000 60 000 65 000 70 000 75 000 80 000 85 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kronor

År

Stockholm Göteborg Malmö Sthlms län Riket

(20)

18

nära 3 procent. På Boutredningsenheten minskade medelbidraget per viktad person med 109 kronor och på intro Stockholm var minskningen hela 9 procent eller 433 kronor.

Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kronor, per stadsdelsförvaltning 2019 och 2020

I följande diagram presenteras medelbidraget per hushåll och månad för respektive stadsdels- förvaltning. Här är inte hänsyn tagen till hushållens storlek och sammansättning och därmed blir bilden en annan vid jämförelser mellan stadsdelsförvaltningarna än ovan.

Högst bland stadsdelsförvaltningarna var medelbidraget per hushåll och månad i Spånga- Tensta, 10 263 kronor. Även i Rinkeby-Kista och Enskede-Årsta-Vantör var medelbidraget drygt 10 000 kronor. På Boutredningsenheten låg medelbidraget per hushåll och månad på 10 192 kronor. Även i Kungsholmen, Norrmalm och Farsta låg medelbidraget högre än de 9 543 kronor som var genomsnittet för staden som helhet.

Medelbidrag per hushåll och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2019 och 2020 0

2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

2019 2020 Kronor

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

2019 2020 Kronor

(21)

19

I sex av stadsdelsförvaltningarna var medelbidraget per hushåll och månad lägre än i staden som helhet. Lägst låg Södermalm med 8 824 kronor, Bromma hade 9 147 kronor och Hä- gersten-Älvsjö 9 238 kronor per hushåll och månad. På Intro Stockholm hade man det lägsta medelbidraget per hushåll och månad med 7 898 kronor vilket oftast är komplettering till eta- bleringsersättningen. Även Enheten för hemlösa hade ett relativt lågt medelbidrag per hushåll och månad, 8 347 kronor i genomsnitt.

Medelbidraget per hushåll och månad som ökade med 63 kronor till 9 543 kronor i staden 2020 har ökat i tio av stadens 13 stadsdelsförvaltningar samt i Enheten för hemlösa. Största ökningen skedde i Norrmalm med 435 kronor eller nära 4 procent till 9 927 kronor. I Farsta var ökningen cirka 323 kronor motsvarande 3 procent till 9 707 kronor

Den största minskningen av medelbidraget per hushåll och månad skedde i Kungsholmen med 568 kronor eller 6 procent till 9 720 kronor 2020. I Östermalm var minskningen 244 kro- nor eller 3 procent. En liten minskning skedde även i Rinkeby-Kista och på boutredningsenheten.

Medelbidraget per hushåll, per person och per viktad person och månad för stadsdelsförvalt- ningarna finns redovisade i tabell 58 – 60 i tabellbilagan.

Ökad genomsnittlig biståndstid

Hushållen fick i genomsnitt bistånd 7,4 månader 2020, vilket var en liten ökning jämfört med 2019 (+ 0,1 månader). Denna något längre biståndstid ökade kostnaden för ekonomiskt bi- stånd med 19 mnkr jämfört med om biståndstiden varit oförändrad som 2019.

I ett längre perspektiv hade biståndstiden ökat kontinuerligt från 2004 till och med 2014. Den har sedan 2011 legat på över 7 månader utom 2017. Både 2016 och 2017 skedde små minsk- ningar av biståndstiden men därefter har den vänt uppåt igen. När mätningarna började 1980 var den genomsnittliga biståndstiden 3,7 månader och 1990 där följande diagram startar var den 4,6 månader. (Tabell 34 samt 38 - 40 i tabellbilagan.)

Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen 1990 - 2020

0 1 2 3 4 5 6 7 8 Månader/år

(22)

20

Tendensen är att i samband med lågkonjunktur ökar den genomsnittliga biståndstiden medan högkonjunktur har inneburit relativt oförändrad eller minskad biståndstid. Att den genomsnittliga biståndstiden i staden minskade 2016 och 2017 har till stor del sin förklaring i att många nyanlända hushåll tillkom på Intro Stockholm från och med hösten 2016 och ökade kraftigt 2017. De nyanlända, som inte tidigare haft bistånd, tillkom med ibland endast kortvariga behov i ”glappet” tills de fick etableringsersättning. I högkonjunkturen 2005 – 2008 var biståndstiderna relativt oförändrad. I lågkonjunkturen 2009 fortsatte den genomsnittliga bi- ståndstiden att öka och har sedan fortsatt att öka något fram till och med 2014 under den långsamma återhämtningen av konjunkturen som pågick.

44 procent av hushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 – 12 månader, under 2020. Det var en ökad andel jämfört med 2019 med 2 procentenhet. Endast 20 procent av biståndshus- hållen hade kortvarigt biståndsbehov, 1 - 2 månader, vilket var en minskad andel jämfört med 2019. Biståndshushåll med långa biståndstider har dominerat sedan 1996. Tidigare var förhål- landet det omvända. Under början av 90-talet dominerade hushåll med korta biståndstider.

Ekonomiskt bistånd är därmed inte bara ett tillfälligt komplement till försörjning för de flesta biståndshushållen, vilket det var avsett att vara. (Tabell 34 – 37 i tabellbilagan.)

Biståndshushåll och kostnad fördelade efter hushållens biståndstid, %, 2020

Diagrammet ovan illustrerar att hushåll med långa biståndstider ger höga årskostnader för ekonomiskt bistånd. 72 procent av kostnaden för ekonomiskt bistånd gick till de 44 procent av hushållen som hade långa biståndstider 2020. Endast 3 procent av kostnaden 2020 gick till de 20 procent av hushållen som hade kort biståndstid. Det är ett relativt oförändrat förhål- lande sedan 1997. Som jämförelse kan nämnas att 1990 gick drygt 50 procent av kostnaden till de knappt 20 procent av hushållen som hade långvarigt behov och 9 procent av kostnaden till de 45 procent som hade kortvariga behov.

Följande diagram visar den genomsnittliga biståndstiden för hushållen efter åldersgrupp. Bi- ståndstiden ökar med åldern upp till 64 år. Från och med pensionsåldern är det vanligast med tillfälligt behov av ekonomiskt bistånd.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

1-2 mån 3-4 mån 5-6 mån 7-9 mån 10-12 mån

%

Andel av utbetalat bistånd

Andel av hushåll

(23)

21 Genomsnittlig biståndstid för biståndshushållen efter registerledarens åldersgrupp, 2019 och 2020

Den genomsnittliga biståndstiden var 5,6 månader för ungdomar under 25 år och 9,3 månader för hushåll i åldern 60 - 64 år men endast 3,3 månader för hushåll 65 år och däröver. Den genomsnittliga biståndstiden ökade något för alla åldersgrupper utom – 24 år där den minskade något och för dem 65 år och däröver som hade oförändrad genomsnittlig biståndstid.

Den genomsnittliga biståndstiden är något kortare för ensamstående män utan barn än övriga hushållstyper med 7,1 månader. Längst genomsnittlig biståndstid har par utan barn med 8,8 månader och därefter par med barn med 8,1 månader. Ensamstående kvinnor utan barn har 7,9 månader vilket är något längre än de ensamstående kvinnorna med barn.

Den genomsnittliga biståndstiden ökade något för samtliga hushållstyper jämfört med 2019 utom för ensamstående män med barn. Dödsbon hade i genomsnitt 1,4 biståndsmånader vilket var oförändrat jämfört med 2019.

Genomsnittlig biståndstid för biståndshushållen efter registerledarens åldersgrupp, 2019 och 2020 0,0

1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0

-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65- Samtliga

2019 2020 Månader

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0

Ensamst man

u barn Ensamst man

m barn Ensamst kv u

barn Ensamst kv m

barn Par utan barn Par med barn Dödsbo Samtliga 2019 2020

Månader

(24)

22 Stadsdelsförvaltningarna

Den genomsnittliga biståndstiden var generellt något längre i västerort och Enskede-Årsta- Vantör och Skarpnäck än i innerstaden och övriga söderort. Längst var den i Rinkeby-Kista och Hässelby-Vällingby med 8,0 månader 2020. I Enskede-Årsta-Vantör var den 7,9 månader och i Spånga-Tensta och Skarpnäck var den genomsnittliga biståndstiden 7,8 månader.

Östermalm, Bromma, Södermalm och Hägersten-Älvsjö hade kortare biståndstider än i staden som helhet. Östermalm hade den kortaste biståndstiden med 6,9 månader. Även på enheten för hemlösa och Intro Stockholm var biståndstiden kortare än i staden, 6,9 respektive 6,1 månad.

Den genomsnittliga biståndstiden ökade eller var oförändrad i alla utom två av de 13 stads- delsförvaltningarna 2020 jämfört med 2019. Störst ökning skedde i Norrmalm med 0,8 måna- der och Kungsholmen med 0,7 månader. En liten minskning av den genomsnittliga biståndsti- den skedde endast i Södermalm och Enskede-Årsta-Vantör med respektive 0,1 månad.

Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen per stadsdelsförvaltning 2019 och 2020

På Intro Stockholm ökade biståndstiden 0,3 månad men fortsatt kortare än biståndstiden i staden som helhet. På boutredningsenheten var den genomsnittliga biståndstiden oförändrad 1,4 månader.

Följande diagram visar hur andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov (10 - 12 månader) av biståndshushållen varierar mellan stadsdelsförvaltningarna samt hur andelen förändrats mellan 2019 och 2020. Störst andel hushåll med långa biståndstider fanns i Rinkeby-Kista med 50 procent 2020. I Enskede-Årsta-Vantör och i Hässelby-Vällingby hade 49 procent av hushållen långvarigt biståndsbehov. I Skarpnäck och Spånga-Tensta var det 48 respektive 47 procent. Även i Norrmalm, Farsta och Skärholmen var andelen större än i staden som helhet med nära 44 procent med långvarigt behov. Lägst andel hushåll med långvarigt biståndsbe- hov fanns i Östermalm med 36 procent samt Södermalm och Enheten för hemlösa med 40 procent.

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0

2019 2020 Månader

(25)

23

Förändringar av andelen med långvarigt behov bland biståndshushållen påverkas också av hur antalet hushåll med kortare biståndsbehov förändras. I Norrmalm ökade andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov med 9 procentenheter och i Kungsholmen var ökningen av andelen 6 procentenheter jämfört med 2019. I Östermalm minskade andelen hushåll med lång- varigt behov med nära 6 procentenheter men andelsminskningen berodde främst på att totala antalet biståndshushåll ökade med 50 hushåll.

Antalet hushåll med långvarigt behov har ökat något i 11 av de 13 stadsdelsförvaltningarna under 2020. Den största ökningen skedde i Rinkeby-Kista och Hägersten-Älvsjö med nära 90 långtidshushåll vilket var en ökning med 10 respektive 18 procent. I Norrmalm skedde den största procentuella ökningen med 56 procent eller 50 långtidshushåll. I Kungsholmen motsvarade en ökning med 20 hushåll en ökning med 22 procent.

Andelen hushåll med långvarigt bistånd (10 - 12 månader) per stadsdelsförvaltning 2019 och 2020

Minskad hushållsstorlek

Den genomsnittliga hushållsstorleken minskade något till 1,66 personer per hushåll bland bi- ståndshushållen 2020. Efter att ha minskat åtta år i följd skedde en vändning till större bi- ståndshushåll 2016 - 2018. (Tabell 4 i tabellbilagan.) 2019 minskade åter igen den genomsnittliga hushållsstorleken och 2020 minskade den ytterligare med - 0,06 personer. Minsk- ningen bidrog till att dämpa kostnadsökningen för ekonomiskt bistånd med 33 mnkr.

Följande diagram visar hur hushållsstorleken förändrats över tiden. Observera att skalan i diagrammet är bruten, inte börjar från noll, för att tydliggöra förändringarna mellan åren. För- ändringarna av hushållsstorleken kan synas som relativt små, men fler stora biståndshushåll med högre medelbidrag och som ofta också har långa biståndstider får ändå märkbara konse- kvenser för kostnaderna.

0 10 20 30 40 50 60

2019 2020

%

(26)

24 Genomsnittlig hushållsstorlek bland biståndshushållen 1990 – 2020 (Obs bruten skala)

Förändring av hushållsstorleken kommer av att förhållandet mellan andelen stora och små bi- ståndshushåll förändras.

De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerade bland biståndshushållen 2020 liksom tidigare år. Tillsammans utgjorde de ensamstående utan barn 71 procent av bi- ståndshushållen vilket var en ökning med nära 2 procentenheter jämfört med 2019. De en- samstående männen utan barn ökade med 3 procent jämfört med 2019 eller med 170 hushåll till 6 440 medan de ensamstående kvinnorna utan barn ökade med 8 procent eller cirka 270 hushåll till 3 590. Det ökade antalet och andelen ensamstående hushåll bland biståndshushål- len bidrog till minskad hushållsstorlek.

Antalet biståndshushåll efter hushållstyp 2019 och 2020 1,45

1,50 1,55 1,60 1,65 1,70 1,75 1,80 1,85 1,90

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Personer per hushåll

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000

Ensam man

utan barn Ensam man

med barn Ensam kvinna

utan barn Ensam kvinna

med barn Par utan barn Par med barn Dödsbo 2019 2020 Antal

(27)

25

De ensamstående kvinnorna och männen med barn minskade sammantaget något, med nära 2 procent eller 40 hushåll. De utgör tillsammans 17 procent av biståndshushållen 2020. Av dem är de flesta ensamstående kvinnor med barn, 2 010 hushåll eller 14 procentenheter.

Parhushållen utan barn minskade något, - 50 hushåll eller med 13 procent, till 310 hushåll.

Även antalet par med barn minskade, - 60 hushåll eller 6 procent, till 1 040 hushåll. Tillsam- mans utgjorde parhushållen, med och utan barn 10 procent av biståndshushållen. Det var en minskning av de större hushållen med 1 procentenhet jämfört med 2019 vilket bidrog till den minskade hushållsstorleken.

Om man istället summerar barnhushållen var de 3 490 biståndshushåll 2020 vilket var en minskning med drygt 100 hushåll jämfört med 2019. De minskade från 26 till 25 procent av biståndshushållen 2020. Mellan åren 2004 och 2008 utgjorde barnhushållen 33 procent av bi- ståndshushållen men har därefter minskat år för år. Dödsbon utgjorde oförändrat 2 procent av biståndshushållen 2020.

I tabell 7 - 8, 11 och 13 i tabellbilagan finns information om biståndshushållens hushållstyper.

Arbetslöshet det dominerande försörjningshindret

Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd sker en bedömning av skälet till biståndsbehov och en registrering av aktuellt försörjningshinder för de vuxna i hushållet. Det fanns i staden 30 fördefinierade försörjningshinder under 2020. (Se vidare förklaring av koder i avsnittet definitioner eller tabell 17 i tabellbilagan.) Observera att skälen till biståndsbehov för en person kan skifta mellan årets månader.

För att ge en bättre överblick indelas försörjningshindren i kategorier. Här presenteras de an- passade till Socialstyrelsens indelning⁵.

• Arbetslös: kod 01 - 03, 05, 13, 41, 43, 45 och 47

• Sjukskriven m läkarintyg: kod 06 – 07, 25 (inkluderar de 0-placerade från FK)

• Sjuk-/aktivitetsersättning: kod 09, 26

• Arbetshinder/Sociala skäl: kod 23

• Vård av barn: kod 08, 17, 27

• Arbetar deltid, ofrivilligt: kod 04, 28

• Arbetar heltid: kod 18, 29

• Utan försörjningshinder, tillfälligt behov (har EGT): kod 22

• Övriga: kod 16, 19, 24, 42, 44 och 46

• Ersättning enl. LMA kod 40 (ett fåtal som inte insamlas till Socialstyrelsen) Kostnaden för ekonomiskt bistånd kan till största delen hänföras till försörjningshinderkate- gorierna arbetslöshet, sjukskrivning och av sociala-/medicinska skäl. Tillsammans stod de för oförändrade 95 procent av totalkostnaden 2020. Det motsvarade 901 mnkr och en ökad kostnad med 59 mnkr jämfört med 2019.

5 Socialstyrelsen samlar in uppgifter om biståndstagarnas försörjningshinder till den nationella statistiken från och med 2010. Man presenterade resultaten enligt denna indelning inklusive personer med in- troduktionsersättning för 2011men exkluderar helt personer med introduktionsersättning från och med 2012.

(28)

26

Biståndskostnaden var störst för arbetslöshet, 445 mnkr eller 45 procent av totalkostnaden 2020. Det var en ökad kostnad med 41 mnkr och en större andel av totalkostnaden jämfört med året innan.

Inom kategorin arbetslösa är kostnaden störst för personer som registrerats som ”arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa”. 155 mnkr eller 16 procent av den totala bistånds- kostnaden utbetalades enligt detta försörjningshinder. Det var en ökning av kostnaden för denna grupp med 42 mnkr jämfört med året innan.

För försörjningshindret ”Arbetslös, utan ersättning – i aktivitet” utbetalades 139 mnkr 2020.

Det var en minskning med 5 mnkr jämfört med 2019 då det drog den största kostnaden. Vi- dare utbetalades 71 mnkr för ”Arbetslös, otillräcklig ersättning AF” 2020 vilket var en ökning med 22 mnkr jämfört med 2019.

Arbetslösa inkluderar även ”Nyanländ i etablering” för vilket det utbetalades 43 mnkr vilket var en minskad kostnad med 6 mnkr. I kategorin ingår sedan 2018 också ”Nyanländ ungdom i gymnasiet - ej ensamkommande” för vilka 7 mnkr utbetalades 2020. Det var en minskning med 12 mnkr. Tabell 18 i tabellbilagan.

Följande diagram visar kostnaden för ekonomiskt bistånd per kategori försörjningshinder.

Summa ekonomiskt bistånd efter kategori av försörjningshinder, Tkr, 2019 och 2020

Se detaljerad indelning av stadens kostnader per försörjningshinder i kategorier i tabell 18.

Inom kategorin Arbetslös ingår också de övriga försörjningshinder som finns för personer med Etableringsersättning. Kostnaden för ”Nyanländ i etablering 25 – 75 procent” var 0,8 mnkr och för ”Nyanländ väntar etableringsersättning” var kostnaden 11 mnkr 2020 vilket innebar en minskning med 6 mnkr jämfört med föregående år.

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000

2019 2020 Tkr

(29)

27

Kostnaden för kategorin sjukskrivna var 241 mnkr, vilket var en ökad kostnad med 4 mnkr jämfört med 2019 men en något minskad andel till 24 procent av den totala biståndskostna- den. Av de i kategorin ingående försörjningshindren stod ”Sjukskriven, ingen sjukpenning”

för den största kostnadsdelen med 229 mnkr, vilket motsvarade en ökning med nära 5 mnkr.

Kategorin sociala-/medicinska skäl stod för 22 procent av den totala kostnaden eller 215 mnkr 2020. Det var en ökning med 14 mnkr jämfört med 2019.

Följande diagram visar antalet vuxna personer med samma indelning i kategorier av försörj- ningshindren som i diagrammet över kostnaderna. Observera att en person endast kan finnas en gång inom varje kategori i denna beräkning, men dock i fler än en kategori under året⁶. Varje person har i genomsnitt 1,6 olika försörjningshinder under året. Observera att antalet biståndstagare med de olika försörjningshindren i tabellen alltså inte kan summeras. Tabell 17 i tabellbilagan. I tabell 17 b visas fördelningen på män och kvinnor.

9 380 personer eller 61 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbets- löshet någon gång 2020. Det var en ökning med 440 personer jämfört med 2019 och en ökad andel av biståndstagarna. Kategorin arbetslösa omfattar alltså en långt större andel av de vuxna biståndstagarna än den andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd de fick (45 procent).

Jämförelsen av kostnader för biståndstagare i olika kategorier visar att årskostnaden per ar- betslös person (47 450 kronor) är lägre än för dem med sociala-/medicinska skäl (62 030 kro- nor) och de sjukskrivna (67 000 kronor). Den lägre kostnaden beror till stor del på att bi- ståndstiden för personer i arbetslöshet är något kortare än för gruppen med sociala-/medicinska skäl och sjukskrivna.

Vuxna biståndstagare efter kategori av försörjningshinder, 2019 och 2020

Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 17.

6 Från och med 2004 kan de vuxna biståndstagarnas olika försörjningshinder följas. Tidigare registrera- des endast försörjningshinder för hela hushållet. Redovisningen av personernas försörjningshinder un- der året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder under årets biståndsmåna- der. Varje vuxen person kan alltså finnas redovisad under mer än ett av försörjningshindren under ett år, dock endast en gång under respektive försörjningshinder.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000

2019 2020 Antal