Faktorer som påverkar det interprofessionella teamet på operationssal: En litteraturstudie

Faktorer som påverkar det interprofessionella teamet på operationssal

- En litteraturstudie

Författare: Annelie Askling & Christina Fredriksson

Handledare: Johan Söderquist Examinator: Catharina Frank Termin: VT19

Magisteruppsats

Abstrakt

Bakgrund: Varje år drabbas patienter i Sverige av vårdskador på grund av bristfällig patientsäkerhet inom sjukvården. Operationspersonalen arbetar i en högriskmiljö där det ställs stora krav på deras kommunikation inom teamet.

Operationssjuksköterskan, tillsammans med det interprofessionella teamet, måste fullfölja sitt ansvar och upprätthålla kompetensen vilket annars kan leda till bristande patientsäkerhet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva

operationspersonalens uppfattningar om faktorer som är av betydelse för ett välfungerande team. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod och innehållsanalys enligt Bettany-Saltikov & McSherry`s, (2016) niostegs-metod.

Artiklar har sökts i databaserna Pubmed och Cinahl med ett strukturerat arbetssätt.

Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på analyser av 17 vetenskapliga artiklar.

Det framkom två huvudteman med sex subteman som belyste vilka faktorer som var av betydelse för teamet på operationssal. Första huvudtemat är Organisationens ansvar med tre subteman; Utbildning till effektiva interprofessionella team, Förutsättningar till ett tryggt och säkert interprofessionellt team och Kompetens i det interprofessionella teamet. Andra huvudtemat är Samverkan med tre subteman;

Interprofessionellt team, Kommunikation i samverkan, Betydelsen av WHO Surgical Safety Checklist. Slutsats: I det interprofessionella teamet ingår flera professioner med ett gemensamt mål, att ge en trygg och säker vård till patienten, för att förhindra vårdskada. Det är ett flertal faktorer som påverkar patientsäkerheten såsom samverkan och kommunikation.

Nyckelord

Operationssjuksköterska, Interprofessionellt team, Teamarbete, Samverkan, Kommunikation, Patientsäkerhet

Abstract

Background: Every year, patients in Sweden suffer from healthcare injuries due to inadequate patient safety in healthcare. The operating staff work in a high-risk environment where great demands are placed on the operating team and their communication. An operating theatre nurse, must together with the interprofessional team, fulfill their responsibilities and maintain their expertise, which could

otherwise lead to a lack of patient safety. Purpose: The aim of the study was to describe the operating staff's perceptions of factors that are important for a well- functioning team. Method: Systematic literature study with qualitative method and content analysis according to Bettany-Saltikov & McSherry`s, (2016) nine-step method. Articles were found using structures search methods in the databases Pubmed and Cinahl. Results: The results of the literature study are based on analyzes of 17 scientific articles. Two main themes emerged with six sub-themes highlighting which factors that were of importance in the operating room. The first main theme is the Organization's responsibility with three sub-themes; Education for effective interprofessional teams, Prerequisites for a safe and secure

interprofessional team and Expertise in the interprofessional team. The second main theme is Collaboration with three sub-themes; Interprofessional team,

Communication in collaboration, Importance of WHO Surgical Safety Checklist.

Conclusion: The interprofessional team includes several professions with a common goal, to provide a safe and secure care to the patient in order to prevent care damage. There are several factors that affect patient safety such as

collaboration and communication.

Keywords

Operating theatre nurse, Interprofessional team, Teamwork, Collaboration, Communication, Patient Safety

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Bakgrund 1

2.1 Vårdskador 1

2.2 Patientsäkerhet 3

2.3 Operationssjuksköterskans kompetens och ansvar 4

2.3.1 Perioperativ omvårdnad 4

3 Teoretisk referensram 5

3.1 Miljö – Vårdmiljö 5

3.2 Ansvar 6

4 Problemformulering 7

5 Syfte 7

6 Metod 8

6.1 Design 8

6.2 Urval 8

6.3 Kvalitetsgranskning 10

6.4 Forskningsetiska överväganden 12

7 Resultat 13

7.1 Organisationens ansvar 13

7.1.1 Utbildning till effektiva interprofessionella team 13 7.1.2 Förutsättningar till ett tryggt och säkert interprofessionellt team 14 7.1.3 Kompetens i det interprofessionella teamet 14

7.2 Samverkan 15

7.2.1 Interprofessionellt team 15

7.2.2 Kommunikation i teamet 17

7.2.3 Betydelsen av WHO Surgical Safety Checklist 18

8 Diskussion 19

8.1 Metoddiskussion 19

8.2 Resultatdiskussion 23

9 Kliniska implikationer 27

10 Slutsats 28

11 Referenslista 29

Bilagor

Bilaga 1 Sökschema databaser Bilaga 2 Kvalitetsgranskningsmall Bilaga 3 Artikelschema resultat

Tack

Tack till Linnéuniversitetet i Växjö för stöd och support i samband med

uppsatsskrivningen, våra kurskamrater i handledningsgruppen samt varandra för ett gott samarbete.

1 Inledning

Det interprofessionella teamet på operation arbetar i en högriskmiljö och det ställs stora krav på kompetens, teamarbete och arbetsmiljön för att säkerställa en hög patientsäkerhet. Missförstånd kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten (Sharp, 2012). Detta ställer ökade krav på den enskilda professionens kompetens och hur hela teamet samverkar. Varje år inom den somatiska sjukvården drabbas över 100 000 patienter i Sverige av vårdskador på grund av bristfällig

patientsäkerhet (Socialstyrelsen, 2017a). Vård ska utföras på ett säkerhetsmedvetet och evidensbaserat sätt med patienten i fokus. Förbättringsarbeten och uppföljande resultat främjar och stödjer en säker vård (Socialstyrelsen, 2017b). Det är teamets ansvar att värna om patientens integritet, värdighet och autonomi (Riksföreningen för operationssjukvård [RFOP], 2011). Många faktorer är avgörande i samband med en operation ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

Författarna till denna litteraturstudie studerar operationssjukvård och vill därför beskriva operationssjuksköterskans kontext tillsammans med det interprofessionella teamet. Litteraturstudien beskriver det interprofessionella teamets uppfattning om vilka faktorer som är av betydelse för patientsäkerheten.

2 Bakgrund

2.1 Vårdskador

En patientsäkerhet av hög kvalitet är grundläggande enligt Hälso- och

sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30). Trots detta inträffar varje år vårdskador som medför stort mänskligt lidande och omfattande kostnader för samhället. Vårdskador, undvikbara skador, ger samhället merkostnad av miljardbelopp för extra vårddygn varje år (Sveriges Riksdag, 2015; Sveriges Kommuner och Landsting, 2016). Enligt Socialstyrelsen drabbas över 100 000 patienter årligen, i Sverige, av vårdskador inom den somatiska sjukhusvården. Den vanligaste typen av vårdskador är vårdrelaterade infektioner, kirurgiska skador och läkemedelsrelaterade skador. En

bristfällig patientsäkerhet leder till vårdskador och orsakar mänskligt lidande

(Socialstyrelsen, 2017a). Dock har det noterats ett trendbrott i antalet vårdskador där vårdskadorna tenderar att minska (Sveriges Kommuner och Landsting, 2016).

Patientsäkerhetslagen (PSL, SFS 2010:659) syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och är riktad till både vårdgivare och till hälso-och sjukvårdspersonal för att patienten inte ska orsakas en vårdskada.

När patienter drabbas av vårdskada uppstår ett lidande som påverkar livet negativt med förändringar som ofta är ihållande. Lidandet kan vara smärta och stress vilket speglas i vardagen i samband med återhämtning (Andersson, Bergh, Karlsson &

Nilsson, 2010; Tanner, Padley, Davey, Murphy & Brown, 2012).

Vårdskada definieras enligt patientsäkerhetslagen (PSL, SFS 2010:659):

Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (Kapitel 1, 5 §).

Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller

2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit (Kapitel 1, 5 §).

Att identifiera uppkomsten av vårdskador gör att verksamheter kan arbeta

förebyggande (Socialstyrelsen, 2018) och detta uppnås genom förbättringsarbeten som främjar arbetssätt och som därmed stödjer en säker vård (Socialstyrelsen, 2017b). Riksföreningen för operationssjukvård (2016) medverkar och har

representanter i nationella projekt som leder till ökad kvalitet och patientsäkerhet i svensk operationssjukvård (RFOP, 2016).

2.2 Patientsäkerhet

Säkerhetskultur är gemensamma värderingar, attityder, kunskaper och beteenden hos individen och i grupper inriktade på att skapa säkerhet i verksamheten. Med säkerhetsklimat menas medarbetarnas gemensamma bild av hur verksamheten bedrivs, vad som sägs och vad som görs (Sharp, 2012; Öhrn, 2013).

Operationssjukvården beskrivs som en högriskmiljö när det gäller säkerhetsfaktorer.

Med en högriskmiljö menas där riskerna är stora vid avvikande händelser och därför är även säkerhetstänkandet betydande. Missförstånd inom teamen kan leda till mycket allvarliga konsekvenser och misstag kan därför skapa omfattande skada (Sharp, 2012).

I dagens komplexa och högspecialiserade sjukvård är det interprofessionella teamarbetet nödvändigt för en effektiv och säker patientvård (Falk-Brynhildse, Jaensson, Gillespie & Nilsson, 2019). Arbetet på operationsavdelningen sker i team och medlemmarna i det interprofessionella teamet på operationssal är

operationssjuksköterska, anestesisjuksköterska, operatör, anestesiolog och

cirkulerande personal (RFOP, 2016). En patientsäker vård bedrivs av ett team som samverkar vilket innebär att de ingående professionerna kompletterar varandra med specifika kunskaper (Blomberg et al, 2018; Carlström, Kvarnström & Sandberg, 2013; Catchpole, Mishra, Handa & McCulloch, 2008; RFOP, 2011; Svensk sjuksköterskeförening och svenska läkaresällskapet, 2017).

Vård ska utföras med patienten i fokus med ett säkerhetsmedvetet arbetssätt. En säker vård bedrivs utifrån evidensbaserad kunskap och att teamet samverkar kring patienten. Patientsäkerhetsarbetet har en central roll i varje specifik profession (Öhrn, 2013). Patienter behöver säkerhet för att uppleva god vård. Vårdande attityder och patientdeltagande kan uppnås genom personcentrerad vård. En säker vård ska innehålla tillit, trygghet och delaktighet eftersom patienten är sårbar och detta uppnås genom en tillförlitlig och tillgänglig vård (Mako, Svanäng, & Bjerså, 2016). Personcentrerad vård belystes av Arakelian, Swenne, Lindberg, Rudolfsson och von Vogelsang (2016) där resultatet påvisade teman kopplade till patientens upplevelser. Genom att se och betrakta patienten som unik, möta behov, ge ett lugn

och en känsla av tillit fick patienten upplevelsen av att teammedlemmen ständigt var närvarande.

För att säkra patientsäkerheten måste operationssjuksköterskan ha kunskap om lagar, ansvar- och kvalitetssystem samt evidens (Lindwall & von Post, 2008; RFOP, 2011). För att skapa en relation till patienten och anhöriga krävs att vården är personcentrerad. Med det menas att omvårdnaden ska utgå från patientens

upplevelser och erfarenheter i samband med operationen (Ekman & Norberg, 2013).

2.3 Operationssjuksköterskans kompetens och ansvar

Specialistutbildning inom operationssjukvård har sedan 1850-talet funnits och är den äldsta av sjuksköterskans specialistkompetenser (Lindwall & von Post, 2008).

Specialistutbildningen på avancerad nivå ger en yrkesexamen med skyddad yrkestitel (SFS 1993:100; RFOP, 2011). RFOP (2011) betonar

operationssjuksköterskans specifika yrkesroll och professionella kompetens, och beskriver att den ska bidra till att patienter och anhöriga får en god och säker perioperativ omvårdnad. Inom kompetensen för operationssjuksköterskan ligger ansvar gällande aseptik, instrumentering, infektions- och

komplikationsförebyggande åtgärder (Drønen & Helgesen, 2012; Hansen &

Brekken, 2012; Hansen, Loraas & Brekken, 2012). Kompetensbeskrivningen tydliggör för operationssjuksköterskans specifika yrkeskunskap och kompetens för både redan yrkesverksamma som för blivande kollegor (Lindwall & von Post, 2008;

RFOP, 2011). För att hälso- och sjukvården ska uppfylla kraven för god och säker vård ska vården vara av god kvalitet och hygienisk standard (HSL, SFS 2017:30).

Varje verksamhet ska i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) bedrivas med personal, lokaler och utrustning för att tillgodose god vård och även bedriva en systematisk och fortlöpande utveckling i syfte att säkra vården (SFS 2017:30).

2.3.1 Perioperativ omvårdnad

Den perioperativa vården har som mål att bevara patientens värdighet och skydda patientens kropp från skada enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30).

För att säkra den perioperativa omvårdnaden och medicinska vetenskapen används

omvårdnadsprocessen som kvalitetssystem (Lindwall & von Post, 2008).

Operationssjuksköterskan har ett ansvar för patientens omvårdnad i alla tre perioperativa faser, det vill säga den pre-, intra-, och postoperativa fasen. I de tre perioperativa faserna ska patienten och sjuksköterskan tillsammans med teamet dela information med varandra för att nå målet med vården. Den preoperativa fasen innebär att operationssjuksköterskan skaffar information om patienten som är nödvändig och relevant för den fortsatta perioperativa omvårdnaden. Den intraoperativa fasen inleds när patienten tas emot på operationsavdelningen och avslutas när patienten överlämnas till den postoperativa avdelningen. Under den intraoperativa fasen ansvarar det interprofessionella teamet för att skydda och bevara patientens värdighet och skydda från skador från omgivningen (Lindwall &

von Post, 2008). I en studie av Blomberg, Bisholt och Lindwall (2018) beskrivs operationssjuksköterskans uppfattning av ansvar i omvårdnaden. Den visar att det finns ansvar som benämns ur internt och externt perspektiv. Det interna ansvaret innebär sjuksköterskans etiska förhållningssätt, värderingar och egna viljan att göra gott. Det externa ansvaret innebär den professionella sjuksköterskans formella ansvar kring rutiner och riktlinjer (Blomberg et al, 2018).

3 Teoretisk referensram

Den teoretiska referensramen i studien bygger på en vårdvetenskaplig grund och utgår från begreppen miljö och ansvar.

3.1 Miljö – Vårdmiljö

I vårdmiljön är patienten medelpunkten med fokus på de individuella behoven.

När patienten är i vårdmiljön påverkas hens välbefinnande och tillfrisknande då patienten lyfts ur sitt sammanhang (Ylikangas, 2017). Operationsmiljön kan kännas skrämmande när patienten upplever en avsaknad av kontroll och kan övervinnas när patienten får möjlighet till delaktighet och att delges information i omvårdnaden (Larsson Mauleon, 2012).

Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv ses miljön eller vårdmiljön som ett föränderligt tillstånd som antingen kan vara hälsofrämjande eller sjukdomsbevarande.

Atmosfären i vårdmiljön innehåller trygghet, värme, lugn och ro och all

uppmärksamhet ges åt patienten, vilket leder till välbefinnande och miljön upplevs då som vårdande. Vårdaren är den som skapar atmosfären kring patienten och står för det vänliga och det sociala i atmosfären vilket skapar ett lugn. I miljön krävs också att visa hänsyn och inte låta patienten känna av spänd stämning mellan vårdarna eller om det finns ett hårt uttryckssätt mellan dem. När kontinuiteten saknas mellan vårdarna upplever patienten att tilliten och den sociala relationen går förlorad och miljön blir inte längre vårdande. En vårdande miljö skapas när kunskap om att se helheten och även sin egen roll i den, där målet är att förena och skapa optimala förhållanden för trygghet, lugn, arbetsglädje och tillfredsställelse (AML, SFS 1977:1160; Ylikangas, 2017).

Vårdmiljö är tillsammans med människa, hälsa och omvårdnad en del av vårdvetenskapens epistemologiska begrepp. Den fysiska miljön finns i vår omgivning och beskrivs efter hur den ser ut. Hur en människa reagerar på miljön påverkar hens sinnesstämning och för att kunna reagera tillmötesgående på förändringar i miljön krävs en anpassningsförmåga. Miljöns utformning har stor betydelse för patientens återhämtning och läkeprocess. Den psykosociala miljön beskrivs hur vi upplever att vara i miljön. I den miljön består den emotionella atmosfären av goda relationer, attityder, kommunikation, tillgång till information. I en god relation och närhet mellan vårdaren och patienten beskrivs som den sociala miljön (Ylikangas, 2017).

3.2 Ansvar

Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv är begreppen ansvar och makt relaterade till etikens kunskapsfält, vårdandets etik, sjuksköterskans förmåga till etisk reflektion och även personlig etik. Vårdandets etik förstås i relation till ansvar och makt till människans yttre och inre verklighet. Ansvaret har sin grund i den yttre

verkligenheten och tolkas ur ett samhälleligt perspektiv, på organisationsnivå eller ur ett professionsperspektiv samt att den yttre verkligheten skyddar och ger trygghet. Människans inre verklighet och det inre etiska består av människans inre etiska hållning, den egna ansvarigheten, värdegrunden, samvetet och igenkännandet av det goda som en etisk riktlinje (Wallinvirta, 2017). Under ansvar ligger att arbeta

utefter normer och värden där vårdaren lindrar lidande med respekt för patientens autonomi och integritet (Sandman & Kjellström, 2018). I vårdkulturer bör

möjligheter skapas för ömsesidiga möten med reflektioner och ge plats för personal och patienters tankar och känslor. Sjuksköterskor som kan förnimma vårdandets etiska utrymme mellan den yttre och inre verkligheten i sig själva och mod att utse det goda för patienten, accepterar vårdandets ethos. En sjuksköterskas uppgift är att reflektera över om vårdarbetet utförs ansvarsfullt, med utgångspunkt från den etiska koden (Wallinvirta, 2017). Sjuksköterskans etiska kod är indelad i fyra

grundläggande ansvarsområden som sammanfattar riktlinjerna för etiskt handlande.

Ansvarsområdena är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. International Council of Nurses, ICN, antog den första etiska koden för sjuksköterskor redan år 1953. Den etiska koden revideras efter behov för att alltid hållas aktuell och den senaste versionen är fastställd år 2012 (SSF, 2017).

Den självreflekterande dialogen och eftertanke tillsammans med kollegor ska vara en ständigt fortlöpande, levande process samt förmedla och vägleda nya kollegor i detta ansvar. En god vård i en etisk förbindelse till kollegor menas med att en sjuksköterska arbetar som medlem i ett kompetent team där dagliga reflektioner är en del av arbetet vilket hjälper teamet att bygga tillit (Wallinvirta, 2017).

4 Problemformulering

Hälso- och sjukvårdslagen betonar vikten av att uppnå en trygg och säker vård genom kvalitet men trots detta uppstår ändå vårdskador. Vårdskadornas konsekvens drabbar samhället och patienten med stora kostnader och

framförallt ett lidande för patienten. I samband med en operation är patienten ofta i en sårbar och utsatt situation. Personalen på operation arbetar i en högriskmiljö där risken är stor för patienten att utsättas för vårdskador vilket ställer höga krav på det interprofessionella teamet och dess organisation.

Operationssjuksköterskan, tillsammans med teamet, måste fullfölja sitt

ansvar och upprätthålla sin kompetens. Förbättringsarbeten och uppföljningar

är nödvändiga för att kontinuerligt främja för en trygg och säker vårdkvalitet

för att undvika vårdskada. Författarna har därför valt att genomföra en systematisk litteraturstudie för att belysa vilka faktorer som är av betydelse för det interprofessionella teamet och som kan bidra till minskat antal vårdskador.

Vilken uppfattning har personal på operationssal om vad som är av betydelse för ett välfungerande team?

5 Syfte

Syftet var att beskriva operationspersonalens uppfattningar om faktorer som är av betydelse för ett välfungerande team.

6 Metod

6.1 Design

Utifrån en kvalitativ metod gjordes en systematisk litteraturstudie med en induktiv design (Henricson, 2017). Den induktiva designen innebär att insamling sker utifrån erfarenhet av aktuella och relevanta forskningsdata från tidigare empiriska studier (Pribie & Landström, 2017; Henricson, 2017). Studiens syfte besvaras genom att identifiera, välja ut, värdera, analysera och sammanställa tidigare forskningsresultat (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Kvalitativ metod eftersträvar en

helhetsbeskrivning för att nå en djupare och mer detaljerad förståelse om ett specifikt fenomen och för att kunna skapa en mer trovärdig bild av fenomenet (Henricsson & Billhult, 2017). En systematisk litteraturstudie vid examensarbeten bör avgränsas till en typ av artiklar, antingen kvalitativa eller kvantitativa, även om studien kan innehålla båda typer (Rosén, 2017).

6.2 Urval

Inklusionskriterierna omfattar kvalitativa artiklar som identifierats utifrån litteraturstudiens syfte, skrivna på engelska och omfattade åren mellan 2009 till

2019. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl eftersom det är stora databaser med bredd inom hälso- och medicinområdet och omvårdnad (SBU, 2014). I sökningen i Cinahl valdes en begränsning att enbart inkludera artiklar som var peer-reviewed. De valda artiklarnas tidsskrifter från PubMed kontrollerades för peer-reviewed i Ulrichsweb. Exklusionskriterier var artiklar äldre än tio år samt artiklar som inte uppfyllde forskningsetiska överväganden (Kristensson, 2014).

Forskningsproblemet avgränsades och formulerades utifrån PEO som står för Population, Exposure och Outcome. PEO är en sökstrategi där de valda artiklarna bygger på kvalitativa data. För att få en effektiv litteratursökning krävs en

strukturerad och definierad frågeställning. När frågeställningen struktureras innebär det att den delas upp i sina olika delar där varje del analyseras (Bettany-Saltikov och McSherry, 2016).

Datainsamling

Utifrån frågeställningen “Vilken uppfattning har personal på operationssal om vad som är av betydelse för ett välfungerande team?” identifierades

informationsbärande sökord som delades in i tre sökblock (bilaga 1) utifrån PEO- strukturen, tabell 1 (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016).

Population Exposure Outcome

Personal på operationssal

Teamarbetet Uppfattning

Tabell 1: PEO-struktur

Sökningen inleddes med att ta fram specifika ämnesord i varje databas. Ämnesorden i PubMed benämns som MeSh och i Cinahl för Major Headings (SBU, 2014). För att få en bred sökning kombinerades ämnesorden med fritextord. För fler förslag på fritextord gjordes fritextsökningar och där uppkom synonymer till valda fritextord.

Utifrån dessa fritextord som hade en likabetydande innebörd som ämnesorden valdes de mest relevanta orden. Enligt SBU:s (2014) rekommendationer användes en boolesk sökteknik med operatorerna OR och AND för att kunna göra en

systematisk sökning. Varje sökblock bestod av ämnesord och fritextord som kombinerades med OR inom sökblocket och varje sökblock med AND (SBU, 2014).

Efter ett antal testsökningar kunde relevanta sökord sorteras fram för att ge en optimerad sökning i förhållande till studiens syfte. Huvudsökningen genomfördes på Medicinska biblioteket vid Linköpings universitet 190207 i Cinahl och 190208 i PubMed.

Enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) sker urvalet i två steg, det första steget är att bedöma artikelns titel utifrån syftet och författarna kunde fortsätta läsa abstrakt. Det andra steget var att på valda titlar och abstrakt läsa de utvalda

artiklarna i fulltext (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Den totala

blocksökningen i Cinahl resulterade i 140 träffar efter att valda kriterier gjorts och genererade i 17 utvalda artiklar att läsas i fulltext. Av dessa 17 artiklar i fulltext exkluderades tre artiklar då innehållet inte svarade upp mot litteraturstudiens syfte.

De återstående 14 artiklarna som svarade upp mot litteraturstudiens syfte kvalitetsgranskades och samtliga 14 artiklar inkluderades i studien. I PubMed resulterade den totala blocksökningen i 114 träffar efter valda kriterier gjorts och genererade i nio utvalda artiklar att läsas i fulltext. Av dessa nio artiklar valdes tre att läsas i fulltext då sex artiklar var dubbletter vilka fanns i Cinahlsökningen. I en manuell sökning hittades en artikel som svarade mot studiens syfte. Totalt kvarstod 17 artiklar från den systematiska sökningen (bilaga 1).

6.3 Kvalitetsgranskning

Efter urvalsprocessen bedömdes de utvalda artiklarna efter en

kvalitetsgranskningsmall (bilaga 2) för kvalitativa studier, för att säkerställa kvaliteten på artiklarna (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Med hjälp av kvalitetsgranskningsmallen kunde artiklarna klassificeras till låg, medel eller hög kvalitet efter poängsättning. Mallen innehåller 18 granskningskriterier som kan tilldela tre olika poäng, där Ja = två poäng, Delvis = ett poäng och Nej = noll poäng.

Enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) är det av vikt att ta ställning till ett gränsvärde för bedömning av låg/medel/hög kvalitet. Kvalitetsgranskningen

bedömdes utifrån hur frågorna bevarades med Ja, Delvis och Nej. Utmärkande för att erhålla hög kvalitet var att artikeln skulle innehålla de stycken som kännetecknar en vetenskaplig artikel och som uppfyller granskningskriterierna (bilaga 2). Ju högre poäng desto högre kvalitet (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Författarna till litteraturstudien valde att artiklar med 20 poäng eller lägre skulle exkluderas och artiklar med 21 poäng upp till 25 poäng tillhörde låg kvalité. Artiklar med 34 poäng eller mer tillhörde hög kvalitet och 26–33 poäng tillhörde medel i kvalitet. Den totala kvalitetspoängen per artikel var 36 poäng (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). I litteraturstudien inkluderades 17 vetenskapliga artiklar efter

kvalitetsgranskningen varav 14 artiklar bedömdes ha hög kvalitet och 3 artiklar bedömdes ha medelhög kvalitet. De inkluderade 17 artiklarna lästes upprepade gånger av båda författarna för att tydliggöra bilden av innehållet för vidare gemensam diskussion utifrån syftet, för att sedan kunna gå in i dataanalysens steg (Friberg, 2017) Artiklarna redovisas i en översikt (bilaga 2).

Dataanalys

Enligt Danielsson (2017) innebär en innehållsanalys att systematiskt och stegvis tolka data för att identifiera mönster och teman och därigenom kunna beskriva fenomenet (Danielsson, 2017). För att nå en tillförlitlighet i resultatet måste analysprocessen vara strukturerad. Med detta menas att samma resultat ska uppnås av annan analytiker vilket bekräftar att den primära analysen inte förvrängts eller varit selektiv i sin analysprocess (Wibeck, 2017). I litteraturstudien har författarna genomfört analysen enligt Bettany-Salitkov och McSherry´s (2016) nio steg för att extrahera data:

1. För att få förståelse av essensen lästes artiklarna enskilt i fulltext och diskuterades tillsammans.

2. De meningsbärande enheterna identifierades från texterna som relaterar till studiens syfte vilket gjordes tillsammans. Utifrån frågeställningen

markerades de meningsbärande enheterna, i varje artikel, med färger.

3. Den färgade texten klipptes ut och placerades i en tabell efter färg. Varje urklipp fick specifik identifiering för att kunna härledas till den ursprungliga artikeln.

4. De meningsbärande enheterna delades in i kategorier för att beskriva alla aspekter av innehållet, så kallad öppen kodning.

5. Vid ett större antal kategorier skedde en reducering till färre, bredare kategorier.

6. Den nya listan med kategorier arbetades igenom och liknande kategorier plockades bort.

7. De nya kategorierna genomarbetades och diskuterades tillsammans och vissa förändringar gjordes gällande uppdelningen av kategorierna.

8. För att ingen relevant del av artiklarnas resultat skulle ha förbisetts lästes resultaten återigen av författarna.

9. När varje artikel genomgått denna process i analysen, påbörjades syntetisering av datan till resultatdelen.

Utifrån innehållsanalysen ville författarna nå faktorer som kunde ha betydelse i det interprofessionella teamet och för operationssjuksköterskan, för att säkerställa patientsäkerheten på en operationssal.

6.4 Forskningsetiska överväganden

The World Medical Association (2018), WMA, beskriver Helsingforsdeklarationen vara en central forskningsetisk riktlinje, där en av de grundläggande etiska

principerna är att omsorgen av individen alltid måste gå före vetenskapen och samhällets intresse (WMA, 2018). Forskningsetik värnar om och försvarar människors grundläggande värde och rättigheter vilket motiveras genom att bidra till att skydda individer som deltar i studier (Kjellström, 2017). Enligt Forsberg och Wengström (2016) och WMA (2018) ska inkluderade artiklar vara kritiskt

granskade gällande de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002). Alla inkluderade artiklar i litteraturstudien har genomgått ett etiskt övervägande och detta ska vara redovisat av forskarna (Forsberg & Wengström, 2016; WMA, 2018).

Litteraturstudiens författare valde att inkludera artiklar som följt forskningsetiska principer och därför krävdes ingen etisk egengranskning. Resultatet i

litteraturstudien kommer redovisas utan några ändringar eller förvanskningar (WMA, 2018).

7 Resultat

Efter analys och bearbetning av resultatartiklarna framkom två huvudteman och sex subteman utifrån vilka faktorer som var av betydelse för ett välfungerande team på operationssal. Huvudteman var Organisationens ansvar och Samverkan. Alla teman presenteras i tabellen nedan (tabell 2).

Organisationens ansvar Samverkan

Utbildning till effektiva interprofessionella team

Interprofessionellt team - Patienten i teamet

Förutsättningar till ett tryggt och säkert interprofessionellt team

Kommunikation i samverkan

- Effekter av ogynnsam kommunikation

Kompetens i det interprofessionella teamet Betydelsen av WHO Surgical Safety Checklist

Tabell 2: Huvudtema med subtema

7.1 Organisationens ansvar

Organisationen har ett ansvar att tillgodose adekvat utbildning för effektiva team, en trygg och säker bemanning med möjligheter till kompetensutveckling för att kunna arbeta patientsäkert. Utbildning hade positiva effekter som gav förbättrade strategier i kommunikation och informationsutbyte. Oerfaren personal beskrev oro att inte få vara ny utan betraktas som erfaren vid bemanningsproblematik. Det fanns en frustration hos personal när teammedlemmar fick flytta runt bland olika

specialiteter. Betydelsen av situationsmedvetenhet utvecklades genom erfarenhet och innebar att vara medveten om vad som händer på operationssalen. Kompetens och ansvar i teamet på operationssal innebar att vara förberedd för att kunna utföra kirurgiska procedurer. En gemensam uppfattning av personalen var vikten av kommunikation, samverkan och teknisk skicklighet vilket gav patientsäkerhet.

7.1.1 Utbildning till effektiva interprofessionella team

För att öka acceptansen och samarbetet bland teammedlemmarna var det viktigt att tillhandahålla med utbildning (Gillespie, Chaboyer, Longbottom, & Wallis 2010;

Weller, Civil, Torrie, Cumin, Garden, Corter & Merry, 2016). Utbildning upplevdes ha en varaktig inverkan på teamkommunikation, sammanhållning och en ökad förståelse för teamet. Det gav en medvetenhet och respekt om sina teammedlemmar och varandras professioner (Gillespie et al, 2010; Weller et al, 2016). Utbildning gav förbättrade strategier av kommunikation och informationsutbyten vilket upplevdes som en positiv effekt. Att kunna använda den kunskap som utbildningen gav krävde att flertalet kunde få möjlighet att ta del av utbildningen (Weller et al, 2016). Om inte alla fick ta del av utbildningen skapades inte heller förståelsen i teamet (Gillespie et al, 2010; Weller et al, 2016).

7.1.2 Förutsättningar till ett tryggt och säkert interprofessionellt team

organisationen har ansvar att tillgodose (McGarry, Pope & Green, 2018; Nordström,

& Wihlborg, 2019). Bemanningsproblematik skapade stress och otrygghet och uppfattades påverka patientsäkerheten negativt. Oerfarna teammedlemmar beskrev oro över att inte bli betraktade som nya och därmed fick utföra arbetsuppgifter som var ovan deras erfarenhetsnivå. Att förbättra arbetsförhållandena på operationssalen innebar att minska stress, avbrott och distraktion (Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018; Pupkiewicz et al, 2015). Det fanns en frustration bland personalen på

operation när teammedlemmar fick flytta runt bland olika specialiteter. Oerfarna och erfarna teammedlemmar var överens om att längre tid på varje specialitet under inskolning var av största vikt då det bidrog till ökad trygghet, ökat självförtroende och en känsla av tillhörighet i teamet. Samtidigt beskrevs att även operatören kunde känna osäkerhet kring oerfarenhet i teamet (Gillespie et al, 2010; Pupkiewicz et al, 2015). Teamet påtalade att nya kollegor behövde extra tid vid inskolning och betonade vikten av stöd och uppmuntran för att få en helhetssyn på operationsmiljön (Gillespie et al, 2010; Nordström, & Wihlborg, 2019; Pupkiewicz et al, 2015). Brist i bemanning uppfattades påverka patientsäkerheten negativt (Ingvarsdottir &

Halldorsdottir, 2018; Pupkiewicz et al, 2015).

7.1.3 Kompetens i det interprofessionella teamet

Situationsmedvetenhet är en non-technical skill som innebär att vara medveten om vad som sker i teamet och som utvecklades genom erfarenhet i operationssalen.

Denna medvetenhet var en förutsättning för att teamet skulle kunna arbeta på ett koordinerat och målinriktat sätt (Bogdanovic et al, 2015; Gillespie et al, 2009;

Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018; Kelvered, Öhlén, & Åkesdotter Gustafsson, 2012; Mitchell, Flin, Yule, Mitchell, Coutts, & Youngson, 2011; McGarry, Pope &

Green, 2018). Kompetens inom non-technical skills och technical skills förbättrade teamarbetet genom disciplin, flexibilitet, kreativitet, förmåga av förberedelse, samarbete och kunna förutse och läsa av situationer. Med technical skills avsågs fingerfärdighet, envishet och följsamhet i svåra och krävande procedurer (Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018; Mitchell et al, 2011). Situationsanpassad flexibilitet lindrade stress och ökade följsamheten i teamarbetet när professionerna samverkade (Bogdanovic et al, 2015; Nordström, & Wihlborg, 2019). Genom att upprätthålla ett flöde i arbetsstrukturen genom att vara förberedd ökade

effektiviteten vilket kunde leda till att ”ligga steget före” i den kirurgiska processen (Kelvered et al, 2012; McGarry et al, 2018; Nordström, & Wihlborg, 2019). Den gemensamma uppfattningen bland professionerna i det interprofessionella teamet i operationssalen var att kommunikation, samverkan och teknisk skicklighet var av betydelse (Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018; Searle Leach, Myrtle, & Weaver, 2011).

7.2 Samverkan

Samverkan sker när de olika professionerna i teamet möts för att kunna samarbeta och arbeta mot gemensamma mål. Kommunikation i samverkan gav förståelse kring professionernas olika roller. En god teamsamverkan var av stor vikt, särskilt vid oväntade händelser. För att effektivt kunna framföra adekvat information var kommunikationens kvalitet av betydelse, både att förmedla och tolka. Vid spänd atmosfär i operationssalen reducerades kommunikationen. WHO:s Surgical Safety Checklist (SSC) säkerställer både för patienten och för teamets arbete. Briefingen var den viktigaste delen av checklistan vilket gav en ökad medvetenhet av arbetet i den kirurgiska processen.

7.2.1 Interprofessionellt team

Samverkan i teamet ansågs vara av största vikt för att kunna upprätthålla en god patientsäkerhet (Kelvered et al, 2012; McGarry et al, 2018; Sandelin & Gustafsson,

2015; Searle Leach et al, 2011). Känslan av samhörighet och att arbeta tillsammans mot gemensamma mål, att göra teamet delaktigt och dela med sig av information främjade flödet i arbetet och alla ansvarade för att bistå varandra mellan

professionerna (Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018; Mitchell et al, 2011;

Nordström, & Wihlborg, 2019; Rydenfält, Johansson, Larsson, Åkerman, &

Odenrick, 2012). Förståelsen kring professionerna kunde leda till en tillfredsställelse i arbetets följsamhet och en förbättrad arbetsmiljö (Nordström, & Wihlborg, 2019).

Patientsäkerheten påverkades i ett team där teammedlemmarna inte hade kunskap om varandra och deras färdigheter (Sandelin & Gustafsson, 2015). När personal var ovana att arbeta tillsammans som ett team var de ändå kapabla till att arbeta

strategiskt och koordinerat tack vare sin höga självständighet i specifik profession (Bogdanovic, Perry, Guggenheim, & Manser, 2015; Gillespie et al, 2009). Fördelen med välavgränsade professioner i teamet var att samverkan under press veta vad som behövde göras och därmed kunna arbeta sammanhängande under tyst kommunikation (Gillespie et al, 2010; Mitchell et al, 2011; Rydenfält et al, 2012;

Sandelin & Gustafsson, 2015).

En god samverkan i teamet var väsentlig vid oförutsedda händelser för att kunna lita på varandras kompetens (Rasmussen, & Torjuul, 2012). Vid oförutsedda händelser ansågs det viktigt att kunna vara flexibel och improvisera i situationen för att bevara teamets fokus. En fokuserad och behärskad stämning kunde då spridas till de andra i teamet för att bidra till bättre hantering av de oförutsedda händelserna (Bogdanovic et al, 2015; Rasmussen, & Torjuul, 2012).

7.2.1.1 Patienten i teamet

Målet med patientens omvårdnad, på operationssalen, var att ge en säker vårdmiljö genom att samverka i teamet, skydda och bevara patientens rättigheter för en trygg och säker vård samt leda och utvärdera kvaliteten på omvårdnaden (Ingvarsdottir &

Halldorsdottir, 2018; Kelvered et al, 2012). Omvårdnaden byggde på att patienten skulle känna tillit och känna sig välkomnad in på operationssalen och få en känsla av välbefinnande trots den högteknologiska miljön. Att bemöta patienten, visa respekt, ge uppmärksamhet och bli sedd av teamet och därmed dela patientens tankar och oro uppfattades som en viktig del för att ge en trygg atmosfär på

operationssalen (Kelvered et al, 2012; Sandelin & Gustafsson, 2015). Den

personcentrerade vården fokuserade på att skapa ett förhållande mellan teamet och patient vilket gav en ökad förståelse och förberedelse inför den intraoperativa omvårdnaden (Sandelin & Gustafsson, 2015).

7.2.2 Kommunikation i teamet

För att prestera i teamet krävdes en kommunikation med kvalitet och anpassning av situationen (Gillespie et al, 2009; Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018; Rasmussen,

& Torjuul, 2012). I den perioperativa processen var kommunikation och teamarbete återkommande faktorer som betonade förbättring av patientsäkerheten (Gillespie et al, 2010; Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018; Weller et al, 2016). Vikten av högt utvecklad kommunikation stärkte teamet. Teammedlemmarna förväntades tolka och förmedla komplex klinisk information effektivt till andra i teamet (Gillespie et al, 2009; Gillespie et al, 2010; Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018; Weller et al, 2016). Om samverkan och kommunikation inte fungerade kunde detta utlösa stress i teamet (Rasmussen, & Torjuul, 2012). Kommunikationsförmågan utvecklades med erfarenhet (Gillespie et al, 2009; Gillespie et al, 2010; Weller et al, 2016). “Speak- up” var en väsentlig kvalitet för att kunna påtala brister vid avvikande händelser eller om förbättringar skulle föreslås. Detta betraktades som avgörande och bidragande del till ett effektivt teamarbete (Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018;

Nordström, & Wihlborg, 2019).

Verbal kommunikation skapade mer tydlighet till varandra och ökade förståelsen i teamet vilket även förhöjde följsamheten i teamet och den personcentrerade vården (Gillespie et al, 2010; Weller et al, 2016). Kommunikationen minskade ofta i kritiska situationer och tenderade att bli reducerade till korta kommandon. I inarbetade och effektiva team skapades ett förtroende genom icke-verbal kommunikation och framhävdes som en viktig färdighet eftersom det inte alltid fanns möjlighet att verbalt kommunicera i kritiska moment (Bogdanovic et al, 2015;

Mitchell et al, 2011; Rasmussen, & Torjuul, 2012; Sandelin & Gustafsson, 2015).

Störande händelser kunde leda till konflikter när det fanns en brist i grundläggande kommunikation vilket hindrade förståelsen av problemet och orsaken till varför problemet uppstod (Rydenfält et al, 2012).

7.2.2.1 Effekter av ogynnsam kommunikation

Teammedlemmar kände sig förolämpade och förminskade när de behandlades verbalt kränkande och tilltalades respektlöst vilket kunde påverka omvårdnaden till patienten (Sandelin & Gustafsson, 2015). Att bli kränkt sänkte koncentrationen och skapade en spänning i teamet. Det gav samtidigt en förlust av kommunikation som påverkade patientsäkerheten (Higgins & MacIntosh, 2010; Sandelin & Gustafsson, 2015). Utbrott och störande beteende hade skadlig effekt på teamprestationen och trots detta var beteendet ofta accepterat (Higgins & MacIntosh, 2010; Ingvarsdottir

& Halldorsdottir, 2018). Utbrott hanterades med olika strategier. Antingen att bli tyst och formell eller att bli distanserad och utförde endast nödvändiga åtgärder för att bibehålla patientsäkerheten (Higgins & MacIntosh, 2010; Sandelin &

Gustafsson, 2015). I den kirurgiska proceduren där det interprofessionella teamet var oerfarna intensifierades en potentiell interdisciplinär konflikt och hindrade därmed kommunikationen och teamarbetet (Gillespie et al, 2010; Sandelin &

Gustafsson, 2015). När teammedlemmarna tilltalades med respekt och respekterades för sin professionella färdighet uppstod en känsla av nära samverkan i teamet (Sandelin & Gustafsson, 2015).

7.2.3 Betydelsen av WHO Surgical Safety Checklist

Genom att ha en samverkan mellan professionerna kunde teamet känna en tillfredsställelse och tydlig målinriktning med användandet av WHO:s Surgical Safety Checklist (SSC) som säkerställde både för patienten och för teamets arbete (Kelvered et al, 2012; McGarry et al, 2018; Nordström, & Wihlborg, 2019; Sandelin

& Gustafsson, 2015; Valen Wæhle et al, 2012). Teamet hade olika fokus på arbetsuppgifterna beroende på profession och alla i teamet var därmed inte alltid uppmärksamma under hela briefingen (Ziman, Espin, Grant, & Kitto, 2018). SSC ansågs vara ett viktigt verktyg att samla och koordinera teamet i briefing vilket även gav möjlighet att uppmärksamma och stötta varandra, särskilt teammedlemmar med mindre erfarenhet (Bogdanovic, 2015; Nordström, & Wihlborg, 2019; Sandelin &

Gustafsson, 2015; Ziman et al, 2018). Med hjälp av SSC tydliggjordes varje professions roll och teamet fick en ökad medvetenhet av arbetet i den kirurgiska processen och en ökad känsla av säkerhet (Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018;

Nordström, & Wihlborg, 2019; Valen Wæhle et al, 2012¸ Ziman et al, 2018).

Användandet av checklistan kunde begränsas beroende på teamets inställning och attityd mot listan (Nordström, & Wihlborg, 2019; Ziman et al, 2018; Valen Wæhle, Haugen, Søfteland, & Hjälmhult, 2012).

8 Diskussion

8.1 Metoddiskussion

I metoddiskussionen diskuteras litteraturstudiens tillförlitlighet, pålitlighet och överförbarhet vilket syftar till att beskriva studiens kvalitet. Styrkor och svagheter diskuteras genom ett kritiskt förhållningssätt. Diskussionen värderar de metoder som använts för att noggrant bedöma att arbetet genomförts vetenskapligt och systematiskt (Henricson, 2017; Rienecker & Jørgensen Stray, 2017). En

litteraturstudie från den internationella litteraturen ger en styrka i materialet och kan ge en möjlig överförbarhet av resultatet. En svaghet med en litteraturstudie är att det inte kan ställas följdfrågor till informanterna i redan publicerade studier. En

alternativ datainsamlingsmetod för att svara upp mot syftet skulle kunna varit semistrukturerade intervjuer (Danielson, 2017). Målet med kvalitativ metod är att öka förståelsen av det studerade fenomenet. Det förelåg en tanke och förståelse kring att det fanns en risk i subjektiviteten av bedömningen när artiklarnas titlar lästes. Därmed kan relevanta artiklar ha förbisetts vilket är en svaghet (Friberg, 2017).

Design

För att uppnå en djupare förståelse och kunskap av fenomenet valdes en induktiv design (Priebe & Landström, 2017; Henricson, 2017). Utifrån litteraturstudiens frågeställning valdes en kvalitativ ansats för att därefter genomföra en riktad strukturerad systematisk litteratursökning. De valda artiklarna med kvalitativ ansats beskrev den upplevda erfarenheten, vilket är en styrka utifrån litteraturstudiens syfte (Henricson & Billhult, 2017). När datainsamlingen och analysen redovisats utifrån Bettany-Saltikov & McSherry´s (2016) metod ger det en ökad trovärdighet till den systematiska litteraturstudien. Resultatet får då en större vetenskaplig tyngd och värde (Kristensson, 2014).

Urval

Inklusionskriterierna valdes utefter att kunna belysa de senaste forskningsresultaten inom operationssjukvårdens kontext. Inklusionskriterier användes för att göra sökningen målinriktad vilket förstärkte trovärdigheten (Bettany-Saltikov &

McSherry, 2016). Artikelsökningen begränsades för att nå en adekvat mängd studiematerial (SBU, 2014). När abstrakts hade lästs och bedömts för att fortsätta läsas vidare i fulltext, visades att en artikel var skriven på norska trots engelskt abstrakt. Den norska artikeln innehöll material som svarade mot litteraturstudiens syfte och blev därav inkluderad.

Artiklar som är peer-reviewed innebär att de är granskade av expertis inom området innan publikation i en tidsskrift och studierna anses vetenskapliga vilket stärker trovärdigheten (Henricson, 2017; Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). Med hjälp av PEO identifierades sökorden utifrån frågeställningen och användes i databaserna PubMed och Cinahl. Dessa databaser är ämnesspecifika som inriktas övergripande inom medicin och omvårdnad, därav orsaken till varför inte fler databaser inkluderades (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016; SBU, 2014).

Styrkor med att ha inklusionskriterier är att mängden artiklar blir begränsad, mer riktad och hanterbar. Svagheter kan vara att relevanta artiklar som publicerats tidigare än valda år kan ha förbigåtts samt artiklar som inte publicerat artikeln med engelsk titel och abstrakt (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Författarna är medvetna att språkbarriär kan föreligga till engelska språket, vilket kan ha resulterat i feltolkning av text vid översättning.

Datainsamling

Efter att frågeställningen strukturerats enligt PEO erhölls tre sökblock att utgå ifrån till sökningen. Varje sökblock innehöll ämnesord och fritextord med likabetydande innebörd. Inom sökblocket kombinerades både ämnesord och fritextord med den booleska operatorn OR för att nå en bredd i sökningen och att utvidga sökresultatet (SBU, 2014). För att specificera sökningen och snäva in sökresultatet användes den booleska operatorn AND mellan varje block (SBU, 2014; Willman et al, 2016).

Testsökningarna skapade kännedom och förståelse utifrån olika sökord och

kombinationer till dess relevans mot syftet. Antalet och innebörden av sökorden, som betraktades som relevanta, reducerades vartefter sökningarna framskred beroende på hur sökträffarna matchade syftet. Ämnesorden och fritextord

identifierades utifrån artiklarnas nyckelord i testsökningarna som var relevanta och svarade mot syftet. Efter testsökningarna valdes vilka sökord som skulle begränsas med frassökning (ex.“team work”) eller trunkering (ex. experience*). Beroende på vilken databas som användes nyttjades dessa begränsningar, för att optimera sökträffarna och undvika irrelevanta träffar (Karolinska Institutet, 2018). Innan huvudsökningen kontaktades bibliotekarie vid Linnéuniversitetet för konsultation kring sökstrategierna för att verifiera sökningsprocessen. En konsultation med expertis inom området gav en styrka till litteraturstudien (Rosén, 2017).

Sökstrategier och sökresultat har noga dokumenterats i sökschema (bilaga 1) vilket ger en hög tillförlitlighet och transparens i enlighet med SBU (2014).

När huvudsökningen var genomförd lästes titlarna av författarna först enskilt för att sedan läsas tillsammans. Detta ansågs vara en styrka av författarna då det bekräftade en överensstämmelse mellan författarnas tolkning av titel och litteraturstudiens syfte. Cinahl resulterade i 140 artiklar i huvudsökningen varav 40 titlar valdes att gå vidare för läsning av abstract. PubMed resulterade i 114 artiklar varav 47 titlar valdes att gå vidare för läsning av abstract. Litteraturstudiens trovärdighet stärktes då flera databaser med omvårdnadsfokus användes (Henricson, 2017). Totalt lästes 87 abstrakts och reducerades till att läsa 20 artiklar i fulltext från databaserna. I PubMed förekom sex dubbletter som redan valts ut i Cinahl och detta styrker en träffsäkerhet med valda sökord i respektive databas. Bortfallet i reducerade abstrakt berodde på att abstrakt inte svarade upp mot litteraturstudiens syfte eller att artikeln var kvantitativ. Kvarvarande 20 artiklar var således kvalitativa artiklar. Ytterligare tre artiklar av de 20 exkluderades då innehållet i artikeln inte svarade upp mot litteraturstudiens syfte (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Arbetet anses ha en hög tillförlitlighet då inkluderade resultatartiklar visades ha global bredd, vilket är en styrka för det undersökta fenomenet. Resultatartiklarna omfattades från Norden, Europa, Nordamerika och Oceanien. Jämförbarheten och överförbarheten kan vara beroende av hur teamstrukturen ser ut i Sverige jämfört med det internationella perspektivet.

Kvalitetsgranskning

Artiklarna kvalitetsgranskades var för sig för att sedan tillsammans diskutera att samma uppfattning uppnåtts (Henricson, 2017). De inkluderade artiklarna

granskades enligt Bettany-Saltikov & McSherry´s (2016) kvalitetsgranskningsmall för värdering av kvaliteten. Att kvalitetsgranska stärker resultatets tillförlitlighet (Henricson, 2017). Kvalitetsgranskningsmallen (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016) valdes då den var tydlig i poängsättningen vilket underlättade

kvalitetsbedömningen. Den numeriska skalan skapade en saklig och tydlig applicering från ord till poäng där Ja, Delvis, och Nej översattes till poängen 2, 1 och 0 och kunde då lättare ange ett kvalitetsvärde på artikeln (Bettany-Saltikov &

McSherry, 2016). Poängsättningens gränsvärden sattes utifrån en förutbestämd lägsta poäng av författarna enligt tolkning från referens, där 20 poäng eller lägre skulle exkluderas. Utifrån detta värde valdes kriterierna för låg, medel, hög (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016).

Dataanalys

Författarna har utgått från innehållsanalys som är en vetenskaplig metod för att systematiskt identifiera och tolka innehållet från olika typer av studier som till exempel intervjuer och observationer (Danielsson, 2017). Artiklarna lästes först enskilt för att skapa en helhet om innehållet för att sedan tillsammans identifiera och extrahera de meningsbärande enheterna vilket ökar litteraturstudiens tillförlitlighet (Friberg, 2017; Henricson, 2017). Artiklarnas resultat diskuterades tillsammans tills samstämmighet om vardera artikels innehåll, detta ökade giltigheten och minskade risken för bias (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Under analysen

uppmärksammades gemensamma faktorer som belyste litteraturstudiens syfte.

Författarna såg mönster och kategorisering av innehållet tog form i samband med öppen kodning. Kategorierna skapade således huvudteman och subteman efter reducering av flertalet kategorier. För att öka tillförlitligheten kan författarna med fördel be en kollega åstadkomma samma kategorisering utan att känna till

författarnas egen lista. Då det är fler än en författare till litteraturstudien och eftersom det har pågått fortlöpande diskussioner i samband med kategorisering

uteslöts den kollegiala kontrollen. De fortlöpande diskussionerna minskar därför risken för bias (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016).

Förförståelse

Författarna hade inga tidigare erfarenheter av operationssjukvårdskontexten och därmed saknades empiri och förförståelse av teamarbete på operationsklinik vilket gör att analysen inte påverkats, detta styrker pålitligheten (Mårtensson & Fridlund, 2017). Dock finns erfarenhet av att arbeta i team från tidigare kontexter i

sjuksköterskeprofessionen. I samband med teoretisk inlärning på litteraturstudiens ämne skapades en fiktiv förförståelse som möjligen kan ha påverkat tolkning och insamling av data. Dock anser författarna att detta mer var till fördel för att verifiera korrekt data utifrån syftet.

Forskningsetiska överväganden

De inkluderade resultatartiklarna i litteraturstudiens kvalitetsgranskning bedömdes alla ha en vetenskaplig kvalitet och berörde frågeställningen samt svarade upp mot syftet (Kjellström, 2017). Detta ökar trovärdigheten och är en styrka för

litteraturstudien (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Litteraturstudiens inkluderade artiklar hade forskningsetiska godkännanden vilket stärker och ökar tillförlitligheten (Rienecker & Jørgensen, 2014).

8.2 Resultatdiskussion

I litteraturstudiens resultat framkommer faktorer som är av betydelse för det interprofessionella teamet för att säkerställa patientsäkerheten på en operationssal.

I resultatdiskussionen kommer alla de tätt sammanlänkade faktorerna att diskuteras eftersom de är svåra att skilja åt.

Fyndet i resultatet visar att teamträning och utbildning är av betydelse ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Organisationens ansvar är att tillgodose

medarbetarna med utbildning och teamträning. Smith (2010) menar att en arbetsmiljö som gör det möjligt för medarbetarna att erhålla utbildning med stöd från ledningen ger ett effektivt teamarbete och ökar patientsäkerheten. Om teamträning och utbildning ska ha optimal effekt krävs att alla medarbetare

genomgår samma utbildning för att nå gemensamma värderingar och förståelse.

Vikten av kontinuitet med utbildning bidrar till att bevara kunskap (Rhee,

Valentine-Salgado, Eshak, Feldman, Kischak, Reich, LoPachin & Brodman, 2017).

Teamträning utvecklar förmågan att kommunicera och förbättra medvetenheten i teamet. Teamträning reducerar antalet vårdskador hos patienterna (Laflamme, 2017; Weaver, Dy & Rosen, 2014). Ett resonemang kring teamträning är att patientsäkerheten stärks genom en förbättrad kommunikation (Lingard,

2004; Weaver et al, 2014) vilket även styrks genom andra studier (Kaldheim &

Slettebø, 2016; Salas, Diazgrandos, Klein, Burke, Stagl, Goodwin & Halpin, 2008).

Organisationens ansvar ligger i att planera återkommande teamträningar så både den befintliga personalen och även nya medarbetare kan tränas för förbättrad

kommunikation och samverkan i teamet (Rhee et al, 2017).

Resultatet visar att det finns en oro kring att vara ny och oerfaren som teammedlem om introduktionen inte blir gynnsam. Det fanns en överensstämmelse bland både oerfarna och erfarna teammedlemmar om behovet av en strukturerad och anpassad introduktion. För att tillmötesgå detta behöver organisationen planera verksamheten för att stärka nya, oerfarna kollegor. Detta ligger i linje med arbetsmiljölagen (AML, SFS 1977:1160) och patientsäkerhetslagen (PSL, SFS 2010:659). Att inte kunna introduceras på ett strukturerat och anpassat sätt kan skapa en stress och äventyra patientsäkerheten vilket strider mot vårdandets etik (Sandman &

Kjellström, 2018). En annan studies resultat påvisar och styrker vikten av att tillräckliga personalresurser stärker patientsäkerheten (de Siqueira Gutierres, Guedes dos Santos, Peiter, Menegon, Sebold & Erdmann, 2018). Erhålls en längre tids introduktion stärker det känslan av tillhörigheten i teamet och det erhålls en mer samlad bild över processerna och en större kännedom om kollegorna. Det finns en fördel med att tillåtas introduceras under en längre period vilket synliggörs i studien av Bezmer, Korkiakangas, Weldon, Kress och Kneebone (2016). Genom att bli mer erfaren så stärks självkänslan och samverkan i teamet ökar.

Det interprofessioella teamet i resultatet uttrycker vikten av kompetens av

situationsmedvetenhet. Förmågan av situationsmedvetenhet beskrivs att utvecklas genom erfarenhet. Vårdmiljön är av betydelse (Ylikangas, 2017) för att kunna skapa förutsättningar att träna upp färdigheterna på operationssalen och om inte

förutsättningarna ges minskar följsamheten i arbetet. Flera studier i resultatet påvisade betydelsen av situationsmedvetenhet för att undvika oförutsedda händelser.

Det gäller att lita på varandras kompetens och bevara fokus, särskilt vid oförutsedda händelser. Detta bekräftas i studien av Marshall & Finlayson (2018) som även menar att om inte färdigheterna är utvecklade eller påvisade i teamet leder detta till en minskad patientsäkerhet. Gillespie (2012) menar att beroende på erfarenhetsnivå är graden av situationsmedvetenheten olika utvecklad som också kan påverka hur kommunikationen framförs.

I resultatet framgår att samverkan mellan professionerna har en central betydelse på operationssalen. Samverkan främjar känslan av samhörighet och delaktighet.

Professionerna har ett ansvar att fortlöpande reflektera och utvärdera situationer med kollegor och detta bygger tillit och ger därmed god vård i etisk förbindelse (Sandman & Kjellström, 2018; SSF, 2017; Wallinvirta, 2017). Detta ökar förståelsen för varandra och minskar risken för missförstånd. Genom att ha gränsöverskridande arbete mellan professionerna främjas flödet i arbetet där alla i teamet blir ansvariga för de icke yrkesspecifika arbetsuppgifterna. Att bistå med arbetsuppgifter utanför sin egen profession genererar till en positiv attityd och en ökad känsla av samhörighet vilket går i linje med Collin, Paloniemia och Mecklin (2010). Björn och Boström (2008) styrker att samverkan mellan professionerna är avgörande för interprofessionellt teamarbete.

Trots att resultatet påvisar att samverkan har en central betydelse beskrivs även en styrka för teamet att kunna arbeta självständigt i sin profession tillsammans i synnerhet vid kritiska moment. Med detta avses att varje profession nyttjar sin specifika kunskap vilket även RFOP (2011) understryker.

I resultatet påtalas vikten av att göra patienten delaktig i vården. Att göra patienten delaktig främjar patientens autonomi (Sandman & Kjellström, 2018). I en

operationssal där professioner möts och samverkar är målet att skapa en trygg och säker vårdmiljö (PSL, SFS 2010:659) för patienten och för operationsteamet, vilket även Ylikangas (2017) och Sharp (2012) menar. Detta stöds av Collin et al (2010) som menar att atmosfären i teamet är grundläggande för att känna trygghet och välbefinnande i miljö.

Resultatet visar att kommunikation av kvalitet är avgörande för patientsäkerheten.

Att tydligt föra en dialog i teamet kan undvika risken för missförstånd.

Kommunikation främjar patientsäkerheten och därmed kan vårdskador förhindras (PSL, SFS 2010:659). I en studie av Erestam, Haglind, Bock. Erichsen Andersson och Angenete (2017) betraktades kommunikation bland teammedlemmarna som viktig men det fanns fortfarande brister. En förklaring kring olika uppfattning i kommunikation kan till exempel vara att sjuksköterskor är tränade i att vara beskrivande och detaljrika i kommunikationen medan läkare kommunicerar mer kort och koncist vilket kan föranleda till en brist i kommunikationen. Detta visas även i studien av Makaray, Sexton och Freischlag (2006) att uppfattningen om kommunikation är olika mellan professionerna beroende på yrkesspecifik roll.

Resultatet beskriver att stress påverkar kommunikationen till att bli bristfällig hos teammedlemmarna om de utsätts för flertalet intryck och störande moment.

Kommunikationsbristerna kan ligga i att professionerna har olika fokus på vad som är viktigt att framföra vilket kan leda till stress. Marshall & Finlayson (2018) menar att när teamet blir utsatt för stressorer som kan påverka arbetets fokus, brister koncentrationen till patienten vilket ökar risken för fel och misstag och påverkar patientsäkerheten negativt. Det är anmärkningsvärt att Erestam et al (2017) har liknande resultat som Makaray et al (2006) som påvisar brister interprofessionellt gällande kommunikation trots att forskning under lång tid har bedrivits och påvisat vinsten av patientsäkerhet.

Resultatet visar att det finns ett samförstånd att störande händelser på

operationssalen leder till en spänd atmosfär oavsett om det gäller konflikter eller förolämpningar (Collin et al, 2010). Om en spänd atmosfär uppstår i vårdmiljön när patienten är närvarande kan det leda till att teamet förlorar patientens tillit

(Ylikangas, 2017). Att inte kunna utföra arbetet ansvarfullt är ett etiskt dilemma gentemot sjuksköterskans etiska koder. Även teamet blir påverkat av stämningen i atmosfären. Xyrichis och Ream (2008) påtalar vikten av att välfungerande team har ett bättre välmående hos teammedlemmarna. Resultatet visar att SSC är ett verktyg som samlar och koordinerar teamet i syftet för att bibehålla patientsäkerheten. SSC kan ses som ett hjälpmedel för att förhindra vårdskada. Vårdskada är, enligt Socialstyrelsen (2017a), en brist i patientsäkerheten och användningen av SSC

påvisar lägre antal vårdskador, Detta går i linje med studien av Cadman (2016) där en märkbar minskning av både sjuklighet och dödlighet noteras vid användning av SSC (Cadman, 2016). Med hjälp av SSC synliggörs patientsäkerheten vilket gör att patienten skyddas mot skada och patientens värdighet och integritet upprätthålls.

Cadman (2016) bekräftar i sin studie att teamarbete är komplext vilket relateras till kommunikation, teamdynamik, arbetsklimat och attityder vilket även Scott och Shafi (2018) samstämmer till. Genom att använda checklistan noterar Cadman (2016) en positiv effekt på effektiviteten på operationssalen av checklistan, även om teamet inte alltid uppfattade detta.

Personalen på en operationssal befinner sig i en miljö som kan anses komplex och högteknologisk (Allard, Bleakley, Hobbs & Coombes, 2011), där flertalet olika professioner möts och skapar en säker, trygg och vårdande miljö. I den

personcentrerade vården kan patienten stödjas för att bättre kontrollera situationen vilket är ett viktigt etiskt förhållningssätt (SSF, 2017) i vården men även en strategi för att främja hälsa. När patienten ska opereras har patienten ofta en hög stressnivå preoperativt. Att en patient känner sig främmande i en operationsmiljö kan vara att patienten är i en ovan och främmande miljö, alltså att den fysiska miljön inte stämmer överens med vad patienten är van vid eller känner igen (Ylikangas, 2017).

Operationssjuksköterskor identifierar patientsäkerhet som deras viktigaste

omvårdnad, där patientsäkerheten stärks av en förebyggande säkerhetskultur och en organisation med professionella team. Ökade krav på effektivitet och obalans i personalstyrkan hotar patientsäkerheten (Alfredsdottir & Björnsdottir, 2008).

Genom att arbeta förebyggande utifrån föreskrifter, lagar och evidensbaserad kunskap ska inte patienten utsättas för risker och därav minskar risken för

vårdskador (PSL, SFS 2010:659, RFOP, 2011, HSL, SFS 2017:30, Socialstyrelsen, 2017b) vilket bidrar till en vinst för samhället och uteblivet lidande för patienten.

9 Kliniska implikationer

Litteraturstudien bidrar till att synliggöra och förtydliga vad som är av vikt för att upprätthålla och säkra patientsäkerheten. Resultatet kan vara till hjälp för att konkret visa på att kommunikation är en faktor som påverkar patientsäkerheten men även

samverkan. Genom studien påvisas att en tillåtande atmosfär leder och stödjer till en öppen kommunikation för att kunna ge och ta verbala uttryck både som oerfaren och erfaren. Det är således organisationens ansvar att planera och ge plats för

kompentensutveckling genom utbildning och teamträning för att främja till ett gott arbetsklimat.

Det finns anledning till fortsatta kvalitativa studier inom ämnet teamarbete där teammedlemmarnas erfarenheter fortsatt ska studeras för att beskriva vilka faktorer som påverkar till ett välfungerande team. Framtida forskning borde därför

koncentreras på att undersöka och uppmärksamma empirin hos varje profession genom intervjuer. I samband med denna litteraturstudie uppfattas att det finns en större mängd kvantitativa studier i jämförelse med kvalitativa studier som berör ämnet.

10 Slutsats

Det interprofessionella teamarbetet är en komplex struktur där olika professioner möts, där operationssjuksköterskan ingår. Det gemensamma målet för teamet är att ge bästa möjliga vård med patienten i fokus. Det interprofessionella teamet kräver ett stöd från organisationen som erbjuder och verkar för kompetensutveckling och utbildning. Ett team består av flera professioner och en viktig del i det

interprofessionella teamet är att samverka mellan professionerna och ha en kommunikation med kvalitet för att kunna bedriva en trygg och säker vård för patienten. Resultatet i studien påvisar betydelsefulla faktorer som är av stor vikt för att teamet ska kunna skapa och säkerställa patientsäkerheten i syfte att förhindra vårdskador. Samverkan och kommunikation är två faktorer som är tätt

sammanlänkade med övriga faktorer då alla har ett samband. Ingen faktor kan vara utan den andra, alla faktorer är beroende av varandra. Med gemensamma

värderingar skapas en säkerhetskultur i verksamheten. För ett väl fungerande teamarbete ska alla anses lika betydelsefulla i sin profession för en optimal samverkan med patienten i fokus.

11 Referenslista

(*resultatartiklar)

Alfredsdottir, H. & Björnsdottir, K. (2008). Nursing and patient safety in the operating room. Journal of advanced nursing 61(1), 29-37. doi: 10.1111/j.1365- 2648.2007.04462.x

Allard, J., Bleakley, A., Hobbs, A., & Coombes, L. (2011). Pre-surgery briefings and safety climate in the operating theatre. BMJ Quality and Safety, 20, 711-717.

doi: 10.1136/bmjqs.2009032672

Andersson, E.A., Bergh, I., Karlsson, J. & Nilsson, K. (2010). Patients´ experiences of acquiring a deep surgical site infection; an interview study. American journal of infection control. 38(9), 711-717. doi: 10.1016/j.aijc.2010.03.017

Arakelian, E., Leo Swenne, C., Lindberg, S., Rudolfsson, G., & von Vogelsang, A- C. (2016). The meaning of person-centred care in the perioperative nursing context from the patient´s perspective - an integrative review. Journal of clinical nursing, 26, 2527-2544. doi: 10.1111/jocn.13639

Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160). Hämtad från Riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160

Bethune, R., Sasirekha, G., Sahu, A., Cawthorn, S., & Pullyblank, A. (2011). Use of briefings an debriefings as a tool in improving team work, efficency, and

communication in the operating theatre. Postgraduate Medical Journal, 87(1027), 331-334. doi: 10.1136/pgmj.2009.095802

Bettany-Saltikov, J. & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in nursing. London: Open university press.

Björn, C., & Lindberg-Boström, E. (2008). Theatre nurses’ understanding of their work. A phenomenographic study at a hospital theatre. Journal of Advanced Perioperative Care, 3(4), 148-155.

http://web.b.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/detail/detail?vid=3&sid=babf31e8- 9ecc-429f-9383-5b00276ed01a%40pdc-v-

sessmgr02&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=105602140&db=c 8h