Institutionen för klinisk neurovetenskap

(1)

Verksamhetsplan

Institutionen för klinisk neurovetenskap

Verksamhetsåren 2016 - 2018

(2)

2

Institutionen för klinisk neurovetenskap, CNS Prefekt: Jan Hillert

Administrativ chef: Karin Blomberg

INNEHÅLL

1 Inledning ... 1

2 Vision och verksamheten ... 1

2.1 Forskning ... 2

2.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå ... 4

2.3 Utbildning på forskarnivå ... 8

3 Risker med tillhörande kontrollåtgärder ... 9

4 Medarbetare – vi söker och utvecklar de bästa ... 9

4.1 Arbetsmiljö ... 10

4.2 Lika villkor... 11

4.3 Miljö och hållbar utveckling ... 12

5 Infrastruktur – för ett modernt KI ... 12

5.1 Administration och stöd ... 13

5.1.1 Ekonomi och personal ... 13

5.1.2 IT ... 14

5.1.3 Forskningsdokumentation ... 14

5.2 Miljö och hållbar utveckling ... 15

6 Samverkan – för gemensamma strategier ... 16

6.1 Internationalisering ... 16

6.2 Innovation ... 18

7 Finansiering – för våra satsningar ... 18

Utgivare:

Karolinska Institutet

(3)

1

1 Inledning

Verksamhetsplanen har tagits fram av institutionens prefekt och ledningsgrupp enligt anvisningar samt Mall för verksamhetsplan 2016-2018 och beskriver arbetet vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.

2 Vision och verksamheten

Organisation

Vid institutionen för klinisk neurovetenskap forskar och undervisar vi om hjärnans funktion från molekylär nivå till samhällsnivå, ett arbete som i hög grad är integrerat med kliniska verksamheter vid Stockholms läns landsting. Vi är organiserade i fem sektioner, har drygt 380 anställda, 199 doktorander och 424 anknutna och omsätter ca 430 miljoner kronor. På institutionens fyra utbildningsprogram finns totalt ca 525 studenter. Vi undervisar blivande arbetsterapeuter,

fysioterapeuter, läkare, optiker, ortoptister, psykologer och psykoterapeuter. Utbildning på grund och avancerad nivå utgör ca 20 % av verksamheten medan 80 % är forskning. 70 % av verksamheten är externt finansierad.

Institutionens verksamhet är indelad i fem sektioner och central administration. Institutionen förvaltar också fyra centrum: Osher, Stockholm Brain Institute, MR-centrum och Translational Science Center.

Vision och övergripande mål

Vår formulerade vision, ”Vi är en ledande institution inom klinisk neurovetenskap”, är ledstjärnan vid planering av verksamheten i syfte att skapa en hållbar och kreativ miljö för forskning och utbildning.

I enlighet med visionen och KI:s vision och mål, är vår egen målsättning ”Genom att erbjuda en bra akademisk infrastruktur och organisation ge förutsättningar för translationell och klinisk forskning

(4)

2

som leder till innovativa och hälsofrämjande genombrott, och utbildning som förmedlar aktuell kunskap, adekvata färdigheter och ett etiskt förhållningssätt, genomsyrat av ett vetenskapligt perspektiv”.

För att möjliggöra detta bör institutionsledningen erbjuda verksamheten en god infrastruktur. I denna ingår såväl en fysisk struktur (lokaler, utrustning) som metodologiska plattformar (t ex

imagingtekniker, djurmodeller, databaser och biobanker) men även arbetssätt som uppfyller krav på en god akademisk miljö. Det mesta av denna struktur realiseras i forskargrupperna och

utbildningsprogrammen med institutionsledningen i en kravställande roll genom formulering av förväntningarna på verksamheten. Institutionsledningen har dock ansvar för institutionsövergripande aktiviteter och planering.

2.1 Forskning

Vi forskar och undervisar om hjärnans funktion - från molekylärnivå till samhällsnivå, ett arbete som i hög grad är integrerat med de kliniska verksamheterna vid Stockholms läns landsting. Figuren nedan visar hur klinisk forskning bäst bedrivs med såväl biologiska som samhälleliga aspekter av hälsa och sjukdom i fokus och där en optimal sjukvård som i sig genererar forskningsbar

information, t ex genom kvalitetsregister och populationsbaserade biobanker är det bästa smörjmedlet.

Under de senaste åren har flera viktiga förändringar skett i vår forskningsmiljö. Vi har sett att finansieringen tenderar att i större utsträckning riktas mot större forskningsprojekt och

konstellationer. Vi arbetar aktivt för att stödja anpassningen till denna kultur hos våra forskare.

Förändringar inom hälso- och sjukvården har även bidragit till att minska den tillgängliga tid som akademiska kliniker har för forskning. Vi arbetar för att motverka detta genom att ha ett aktivt samarbete med vårdgivare och genom att basera vår forskning i allt större utsträckning på

populationsbaserade kliniska patientmaterial (databaser och biobanker) som identifierats via kliniken och en strukturerad klinisk arbetsprocess. Vi arbetar även för en mer strukturerad organisation av forskargrupperna baserat på temaområde för att stödja utvecklingen av en god akademisk miljö.

Detta är av stor vikt för att kunna nå framgång inom forskning i forskargrupper som baseras på

(5)

3

läkare vilka är en stor tillgång för vår institution eftersom de skapar det nära samarbetet till klinisk koppling och därigenom möjligheten till patientnära och translationell forskning.

Våra mest framgångsrika forskningsmiljöer är sedan flera år:

• Imaging: En teknik-intensiv forskning som utförs av flera grupper som använder sig av PET, MR och MEG.

• Neuroinflammation: En bred translationell forskning som spänner från molekyler till behandling och epidemiologi främst inriktad på multipel skleros (MS).

• Psykologi: Flera grupper i den internationella forskningsfronten.

• Försäkringsmedicin: Fokuserar på sjukskrivning i relation till vårt socialförsäkringssystem Vi har under de senaste åren stärkt forskningsmiljön inom psykiatri och särskilt barn- och

ungdomspsykiatri där vi har en stark anknytning till klinikerna som ansvarar för en stor del av Stockholms psykiatri patienter. Detta ger en utmärkt möjlighet att utveckla en stark samlad plattform för psykiatrisk forskning inom institutionen.

Vi har utvecklat vår epidemiologiska forskning baserad på patientsamlingar, databaser, kvalitetsregister och biobanker vilket ger oss kraftfulla verktyg för forskningsexcellens och

integration med sjukvård inom flera forskningsområden inom institutionen. Framgångsrika exempel finns redan inom försäkringsmedicin, stroke, epilepsi och MS och har varit en tydlig strategisk satsning i omorganisationen av psykiatri Stockholm. I takt med den samhällsutveckling som sker så kommer forskningen att blir ett allt viktigare verktyg för samordning och kvalitetssäkring.

KI:s mål är att forskningen skall nå vetenskapliga genombrott och resultera i upptäckter som förändrar synen på såväl normala livsprocesser som hälsa och sjukdom. Forskningsresultaten leder till innovationer och praktisk tillämpning inom hälso- och sjukvård.

Institutionens mål och planerade åtgärder för att säkerställa att forskningen genomförs med hög kvalitet och i linje med KI:s övergripande mål för forskningen och beskrivs i bilagd aktivitetsplan.

Mål Åtgärd Ansvarig

Säkerställa att

forskningen genomförs med hög kvalitet.

Implementering av riktlinjer för

forskningsdokumentation och arkivering enligt nya arkivordningen.

Prefekt,

Dokumentsamordnare Säkerställa att samtliga forskargrupper

följer styrdokument för forskningsprojekts elektroniska arkivmapp och använder KI säkrad server.

Prefekt,

Dokumentsamordnare

Stödja implementeringen av Electronic Laboratory Notebook (ELN) genom att anordna workshops.

Stödja och utveckla forskargruppernas forskningsproduktion.

Ta fram ett verktyg för att mäta bibliometri, forskningsmedel,

forskningsstruktur som kan användas för planering, uppföljning och i dialog med sektionschefer och institutionsledning.

Prefekt

(6)

4

Att medarbetare

publicerar innovativ och utvecklingsfrämjande forskning i

internationella tidskrifter med genomslagskraft.

Forskargruppernas forskningsproduktion följs upp och ges återkoppling i hur de skulle kunna utvecklas.

Sektionschef, Forskargruppsledare

Att säkra våra starkaste forskningsplattformar långsiktigt.

Att stötta forskagrupper med struktur och

processer för verksamheten. Prefekt, Sektionschefer och Administrativ chef Att stärka återväxten av ledande forskare i

de starka grupperna, bl. a genom utbildning.

Prefekt, Sektionschefer Administrativ chef, Personalansvarig

2.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå

Vi är en av KI:s mest utbildningstunga institutioner. Fr.o.m. 2016 har ansvaret från tidigare programnämndsorganisation överförts till institutionen. Institutionens största utbildningsinsatser ligger inom de 4 egna utbildningarna Psykologprogrammet, Optikerprogrammet,

Magisterprogrammet i klinisk optometri och Psykoterapiprogrammet (inklusive basutbildningen) därutöver också Läkarprogrammet termin 9, Neuro, sinne, psyke. CNS ger också uppdragsutbildning och en del fristående kurser.

Psykologprogrammet har sedan starten 2007 etablerats som en stark evidensbaserad utbildning i Sverige som förbereder studenterna väl för yrkeslivet. Psykoterapeutprogrammet fick mycket högt omdöme i UKÄ:s utvärdering och fortsatt arbete pågår för att vidmakthålla den goda standarden.

Även optikerprogrammet har utvecklats i positiv riktning de senaste åren och utexaminerade studenter får i princip alla jobb och är eftertraktade på arbetsmarknaden.

De kommande åren kommer att präglas av externa utvärderingar av två av våra yrkesexamina, psykolog och optiker, samt ackreditering för specialist kompetens inom psykoterapi. Därtill kommer vi att jobba med pedagogisk utveckling inom våra utbildningar. Ett tredje område vi kommer att jobba med är vårt utvecklings-och kvalitetsarbete. Ett ständigt aktuellt område är verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och verksamhets integrerat lärande (VIL) där vi jobbar på förbättrad samverkan.

Internationalisering står också på dagordningen. Arbetet genomsyras av stark forskningsanknytning i utbildningen och ett tydligt studentinflytande.

(7)

5

Bild: Organisationskarta över CNS

Psykologprogrammet har nu 70 utbildningsplatser/ år på alla terminer. Exit-poll och kursrapporter visar att studenterna är mycket nöjda med programmet. Programmet tycks även utvecklas positivt i takt med att hela programmet nu har genomförts och kurserna kan ”förfinas”. Programmets

yrkesexamen har ännu inte i sin helhet utvärderats av Universitetskanslersämbetet, en egen extern granskning har initierats i linje med tidigare UKÄ-utvärdering (måluppfyllelse) för att få en blick

”utifrån” med förslag på eventuella förbättringsområden.

Ett angeläget område att arbeta vidare med är att förbättra rutinerna för att skaffa VFU-platser och säkra kvaliteten på dessa. Programmet har diskuterat olika insatser för att förbättra kommunikationen med SLSO och på sikt önskar man tillskapa en Psykologklinik samt med studenter medverka på nya NKS inom ramen för KUA (Klinisk Utbildningsavdelning) för att öka interprofessionell samverkan med andra professioner. Programmet måste även integrera global hälsa i programmet samt fortsätta internationaliseringsarbetet i enlighet med US strategiska mål.

Utöver kurserna på psykologprogrammet har sektionen för psykologi utbildningsuppdrag på fysioterapeutprogrammet, arbetsterapeutprogrammet, logopedprogrammet och läkarprogrammet.

Optikerprogrammen har totalt 135 utbildningsplatser på grundutbildningen och 25 på magisterprogrammet. Utöver utbildningsuppdraget inom grundutbildningen och

magisterutbildningen ansvarar institutionen för två fristående kurser i nära anslutning till grundutbildningen.

Optikeryrket är i förändring och får en alltmer klinisk inriktning samtidigt som få eller inga av de utexaminerade börjar jobba i optisk relaterad industri/företag. Därför planeras en översyn av utbildningsplanen för Optikerprogrammet. Eventuella ändringar på programnivå bör även göras i

(8)

6

relation till den slutrapport som kommer 2016 i samband med ackrediteringsprocessen till det Europeiska Diplomet i optometri. Arbetet kommer även baseras på de Exit poll och alumni undersökningar som kommer att genomföras från och med 2016.

Psykoterapeutprogrammet antar 16 studenter per år som läser på deltid. Därutöver ges en basutbildning i psykoterapeutisk metod om 24 platser och 60 hp med start varannan hösttermin.

Institutionen genomför ett varierande antal uppdragsutbildningar inom ämnet.

Utifrån studenternas utvärderingar på Psykoterapeutprogrammet är den nya organisationen med kursansvariga tillfredsställande genomförd och organisationen och utbildningen kommer att förfinas i period framöver. Detta arbete kommer bland annat att baseras på Exit poll och alumni

undersökningar som kommer att genomföras från och med 2016. Kommande terminer kommer fokus även att ligga på hur vi kan förbättra söktrycket till utbildningen. Arbete pågår för att införa en ny inriktning i utbildningsplanen som gäller enbart psykologer, som i denna separata inriktning skall kunna få en specialistackreditering i klinisk psykologi förutom själva psykoterapeutexamen.

Ett område som fortfarande haltar är internationaliseringen. Vi behöver arbeta mer specifikt med detta område inför nästa kommande läsår.

Institutionen ansvarar för Läkarprogrammets tema 5, Neuro, sinne, psyke med ca 160 platser/termin.

Institutionen ansvarar också för introduktionskursen de första fyra veckorna (6hp) på Läkarprogrammet.

Läkarprogrammet har i sin verksamhetsplan att skapa en examinationsstrategi för hela programmet. I detta ingår bl.a. annat att undersöka hur väl befintliga examinationer svarar mot kursernas

lärandemål och mål i examensordningen. Inom programmets tema 5, Neuro, sinne, psyke, ska den skriftliga examinationen analyseras mot målen genom s.k. blueprinting och vi gör även en analys av effekterna av att vi ändrat nivå för godkännande. Som en konsekvens av att studenter i

utvärdering påpekat att NSP-kursen saknar ett s.k. kursråd, där studenter kan möta kursansvariga för direkt diskussion kring kursens kvaliteter och brister, utvecklas formerna för detta under 2016.

Vidare genomförs som del i läkarprogrammets verksamhetsplan en inventering av befintliga

undervisningsaktiviteter med möjligheter till IPE, samt förberedelse för en plan för vidare utveckling av sådana, i syfte att alla studenter uppnår de nationella målen gällande lagarbete i hälso-och

sjukvård samt vård och omsorg. För att säkerställa att alla studenter som godkänns har uppnått lärandemål i VFU, har läkarprogrammet en rad planerade åtgärder 2016-18. Under 2016 genomförs en översyn av bedömningsmallar för VFU och man kommer eventuellt att utveckla en

programgemensam bedömningsmall. Elektroniska rapporteringssystem planeras, liksom kurser till såväl KI-lärare som handledare inom landstinget.

Sektionen för försäkringsmedicin avser fortsätta sin satsning på att ta ansvar för ökad

försäkringsmedicinsk kompetens i Sverige med kursen Vidareutbildning i försäkringsmedicin, 22,5 hp och forskarutbildningskurser om teorier och metoder i sjukfrånvaroforskning (4,5 hp) samt att fortsätta ge en kurs i hälsopsykologi (7,5 hp) varje år.

(9)

7

Utbildningsuppdraget genomförs med stark forskningsanknytning.

Lärare ska vara forskningsutbildade och forskningsaktiva. Vid rekrytering av lektorer prioriteras sökande med framstående forskning.

Prefekt, Sektionschefer

Söka medel för att skapa

förutsättningar/tid för lärare att forska. Forskargruppsledare, Sektionschefer Koppling mellan forskning och

utbildning realiseras genom att utbildningen synliggör ett evidensbaserat arbetssätt.

Kursansvariga och Programnämnd/

Utbildningsnämnd.

Synliggöra vägar in i forskning för

studenter. Kursansvariga

utvärdering av programmen, initierade

under 2015, resultat under våren 2016. Programdirektorer, Grundutbildningsansvarig Verksamhetsintegrerat

lärande (VIL) och verksamhetsförlag utbildning (VFU) kvalitetssäkras.

Förtydliga uppdraget för de enheter som

tar emot studenter i VIL. Programdirektorer,

Kursansvariga, Studierektor

Tydliggöra bedömningssituationer med

praktiska examinationer. Studierektor, Kursansvariga.

Identifiera vägar för interprofessionell träning vid kliniska

utbildningsavdelningar.

Utbildningsnämnden, Utbildningsstyrelsen Under 2016 genomförs en översyn av

bedömningsmallar för VFU. Kursansvariga, Programnämnd/

Utbildningsnämnd Interprofessionellt lärande (IPE). I

läkarprogrammets verksamhetsplan genomförs en inventering av befintliga undervisningsaktiviteter med

möjligheter till IPE, samt förberedelse för en plan för vidare utveckling av sådana, i syfte att alla studenter uppnår de nationella målen gällande lagarbete i hälso-och sjukvård samt vård och omsorg.

Kursansvariga, Programnämnd/

Utbildningsnämnd

Dialog med SLL för bättre samverkan i linje med det nya ALF-avtalet vad gäller klinisk utbildning

Programdirektorer, Kursansvariga, Studentinflytande

säkerställs på institutions-, program- och kursnivå.

Som en konsekvens av att studenter i utvärdering påpekat att

läkarprogrammets NSP (neuro, sinne, psyke) saknar ett s.k. kursråd, där studenter kan möta kursansvariga för direkt diskussion kring kursens kvaliteter och brister, utvecklas

formerna för detta under 2016. Under vt -16 anordnas ett sådant

kursövergripande kursråd, och fr.o.m. ht -16 vid två tillfällen per termin.

Utbildningsnämnd Studeranderepresentanter

(10)

8

Förbättra arbetet med

pedagogisk utveckling. I den nya utbildningsnämnden som tillträdde i januari ingår förutom lärarrepresentanter och en avnämarrepresentant som en representant med bakgrund inom pedagogisk utveckling som vi hoppas ska var med och höja den pedagogiska kvaliteten.

Utbildningsnämnd

Genom kvalitetsplanen hitta ett system för kontinuerligt förbättringsarbete för pedagogisk utveckling.

Grundutbildningsansvarig, Programdirektorer, Kursansvariga Uppföljning av skriftlig examination.

Inom Läkarprogrammets tema 5 ska den skriftliga examinationen analyseras mot målen genom s.k. blueprinting och vi gör även en analys av effekterna av att vi ändrat nivå för godkännande.

Utbildningsnämnd.

2.3 Utbildning på forskarnivå

Forskarutbildningen är en central verksamhet vid institutionen med 199 registrerade doktorander.

Under 2014 hade 53 doktorander doktorandtjänst, 20 doktorander utbildningsbidrag och 126 doktorander hade annan försörjning.

Som ett led i att kvalitetssäkra forskarutbildningen har fokus lagt på ett antal punkter under 2016.

Alla handledare inom institutionen ska ha handledarkörkort, CNS123.

Fortsatt uppmuntring av alla handledare att ansöka i förebyggande syfte, även om de inte tänkt registrera en ny doktorand omgående.

Studierektor, Forskarutbildnings- administratör Utökat stöd för yngre

forskare (doktorander och postdocs).

Genom att ta fram ett verktyg för

personlig utveckling där doktorander och postdocs kan kartlägga sina kompetenser och identifiera vilka styrkor och svagheter de har i sin professionella portfolio.

Studierektor

Utöka vetenskapliga interaktioner mellan forskargrupper.

”Matchmaking” – koppla ihop

forskargrupper för möjliga interaktioner och gemensamma samarbeten.

Studierektor

(11)

9

3 Risker med tillhörande kontrollåtgärder

Under 2015 genomfördes en fördjupad riskanalys vid samtliga verksamheter vid KI. Här redovisas de fem högst värderade riskerna med tillhörande kontrollåtgärder och utsedda ansvariga.

4 Medarbetare – vi söker och utvecklar de bästa

Institutionen skall attrahera, rekrytera och behålla de bästa medarbetarna.Vi ska stärka det akademiska ledarskapet och säkerställa att institutionens tillgängliga personalresurser och kompetenser möter verksamhetens behov. Vid rekrytering beaktas KI:s värdegrund definierad i Strategi 2018.

Att stärka det

akademiska ledarskapet. Följa upp ”Checklista för

forskargruppen” samt ”Strategiplan”

vid årliga medarbetarsamtal mellan forskargruppsledare och sektionschef.

Skapa rutiner för årlig återkoppling från ekonomi- och personalenhet inför sektionschefers årliga

medarbetarsamtal med forskargruppsledare.

Administrativ chef, Personalansvarig, Ekonomiansvarig

Genom att ta fram ett

ledarskapsprogram för unga framtida ledare, tillsammans med

Personalavdelningen på KI, erbjuda yngre forskare möjligheter att utvecklas till framtida ledare inom såväl forskning som andra positioner inom institutionen och KI.

Prefekt, Administrativ chef, Personalansvarig

(12)

10

Genomföra professionella rekryteringar där personalenhetens medverkan är en självklarhet.

Representant från personalenheten medverkar vid samtliga rekryteringar på institutionen. Vikten av

personalenhetens medverkan

implementeras under introduktion av, och möten med forskargruppsledare.

Personalansvarig

4.1 Arbetsmiljö

Arbetsmiljöarbetet vid institutionen ska främja ett kreativt, innovativt och hållbart arbete som leder till forskning och utbildning av mycket hög kvalitet. Arbetsmiljö- och hälsoarbetet ska präglas av en helhetssyn, där såväl de fysiska som de sociala och organisatoriska faktorerna beaktas. Då stora delar av institutionen verkar i en klinisk miljö är det viktigt att säkerställa att såväl den fysiska som den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är tillfredsställande i dessa miljöer.

Öka nyttjandegraden av friskvårdsbidraget för att förebygga ohälsa hos våra medarbetare.

Utbetala friskvårdsbidrag från

institutionsgemensamma medel. Administrativ chef

Säkerställa att såväl fysisk som

organisatorisk och social arbetsmiljö är god i de kliniska miljöer vi verkar.

Upprätta lokala samverkansavtal där

så krävs. Personalansvarig

Stärka det systematiska

brandsäkerhetsarbetet. Styra upp institutionens

brandsäkerhetsorganisation genom att utse brandsäkerhetskontrollanter samt kartlägga vart och hur

brandsäkerhetsarbete sker i annan organisations regi än KI.

Administrativ chef, Ordförande i arbetsmiljögruppen

Ordna så brandskyddskontrollanter får utbildning och resurser för att kunna genomföra egenkontroller.

Administrativ chef, Ordförande i arbetsmiljögruppen Samtliga medarbetare ska vart 4:e år

genomgå en grundläggande brand- och säkerhetsutbildning i KI:s eller annan organisations regi varmed KI har ett samarbetsavtal.

Administrativ chef, Ordförande i arbetsmiljögruppen

(13)

11

Säkerställa att samtliga medarbetare vid

institutionen har en trygg och säker psykosocial arbetsmiljö genom att initiera arbete med Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Identifiera vilka krav som ställs på institutionen rörande organisatorisk och social arbetsmiljö i AFS 2015:4.

Detta görs genom deltagande i workshops med KI:s

arbetsmiljönämnd samt andra informationsmöten.

Personalansvarig, Ordförande i arbetsmiljögruppen

Utbildning och uppföljning gällande identifierade krav i AFS 2015:4 för samtliga chefer med delegerat arbetsmiljöansvar.

Personalansvarig, Ordförande i arbetsmiljögruppen

Stärka den kliniska

förankringen. Genom att även anknutna erbjuds medarbetarsamtal med sina forskargruppsledare och delta i medarbetarundersökningar.

Personalansvarig

4.2 Lika villkor

Det övergripande målet för arbetet inom lika villkor är att ge alla medarbetare och studenter vid institutionen en förutsättning att verka i en trygg och rättvis miljö. Arbetet drivs vid institutionen av ett ombud för lika villkor i samarbete med prefekt och personalansvarig. Tjänsten som ombud för lika villkor är baserad på 10 % av en heltidstjänst. Medel för relaterade aktiviteter beslutas löpande.

Motverka strukturer som dold diskriminering och segregering.

I det nya ledarskapsprogrammet som tas fram under 2016 ska ett tydligt inslag vara jämställdhets- och jämlikhetsarbete.

Prefekt, Personalansvarig

Säkerställa att vi betalar

lika lön för lika arbete. Inför lönerevisioner göra en översyn över löneskillnaden mellan män och kvinnor och i revisionerna försöka balansera eventuella skillnader.

Personalansvarig

(14)

12

4.3 Miljö och hållbar utveckling

Genom utbildning ska vi bidra till kunskap kring hälsa och hållbar utveckling. All utbildning som bedrivs vid KI syftar till att bidra till att förbättra människors hälsa vilket är en viktig förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Utbildningen inom CNS fokuserar på både hälsa och sjukdom.

Vi ansvarar via våra egna utbildningsprogram för framtidens vårdpersonal med ansvar att förbättra psykisk hälsa, undvika psykisk ohälsa samt optimera synfunktion, förebygga synförlust och bevara synfunktion.

I utbildningarna ingår även att studenten ska kunna reflektera över hur användning av teknik, material och läkemedel påverkar miljö.

Med förändrade förutsättningar i samhället såsom nuvarande flyktingsituation anpassar institutionen kurserna till att möta samhällets nya utmaningar. Många som invandrar har upplevt trauma vilket vi måsta ta med i våra utbildningar. Dessa bär på trauman vi normalt har varit förskonade för. Vad avser synen så lär en mycket högre andel av de som invandrar ha synnedsättningar p.g.a. sämre screening och uppföljning genom uppväxten samt krigsrelaterade synskador. Även detta måste inkorporeras i våra utbildningar framöver.

Genom forskning ska vi bidra till kunskap kring hälsa och hållbar utveckling. Forskningen inom CNS har som mål att nå ökad kunskap om och ta fram behandlingar för nervsystemets sjukdomar och främjar därmed hållbar utveckling både ur individ- och samhällsperspektiv.

Medarbetare vid CNS har en stark ställning i internationella organ och register inom

försäkringsmedicin, psykologi, MS, stroke, epilepsi, depression, ångesttillstånd, schizofreni, beroendetillstånd, psykos, utmattningssyndrom, suicid och personlighetsstörning.

5 Infrastruktur – för ett modernt KI

Institutionen är i hög grad involverad i de stora infrastruktursatsningar som nu pågår på Karolinska universitetssjukhusets område.

NKS – Påverkar i hög grad medarbetares förutsättningar för att bedriva utbildning och forskning och därtill vår arbetsmiljö. De närmaste åren läggs mycket resurser på planering, driftsättning och

implementering av den nya vårdorganisationen samt att bevaka att strategiskt viktiga FoU-strukturer får bättre förutsättningar genom den nya organisationen och inte försvagas.

U2 – Under 2016 planeras driftsättning och framtida organisation inför inflyttningen 2017. Stor vikt läggs vid att säkra långsiktig tillgång till tung utrustning, metoder och teknologi. Andra viktiga frågor som behöver lösas under 2016 är IT- och arbetsmiljöorganisation.

(15)

13

Mål Åtgärd Ansvar

Anpassning till sjukvårdens nya organisation och arbetssätt.

Säkerställa processer för FoU inom SLL så att beslut går via prefekt då institutionen ansvarar för FoU.

Prefekt

Utöver det inskränker nuvarande finansieringsmodell med riskbärande på forskargruppsnivå institutionens möjligheter att skapa långsiktig och hållbara forskningsmiljöer.

Mål Åtgärd Ansvar

Säkra finansieringen av infrastruktur för

utrustningstunga forskningsmiljöer.

Överföra ansvar från forskargrupps- och institutionsnivå till centrala KI-funktioner.

5.1 Administration och stöd

Administrationen ska avlasta verksamheten så att den kan fokusera på att operativt nå Karolinska Institutets visioner.

Institutionens centrala administrativa enhet stödjer verksamheten avseende ekonomi, personal, arkiv- och registratur, forskarutbildningsadministration, information och kommunikation samt IT-support.

Under det kommande året kommer fokus vara att utveckla stödprocesser för våra chefer, säkerställa datalagring och forskningsdokumentation.

5.1.1 Ekonomi och personal

Säkra processer för ekonomisk rapportering till enhetschefer och forskargruppsledare.

Ta fram ekonomiska rapporter och rutiner för återapportering och uppföljning.

Ekonomiansvarig

Stärka stödet till

sektionschefer. Skapa rutiner för årlig återkoppling från ekonomi- och personalenhet inför sektionschefers årliga

medarbetarsamtal med forskargruppsledare.

Administrativ chef, Personalansvarig, Ekonomiansvarig

(16)

14 5.1.2 IT

Säkerställa datalagring. Kartlägga datalagringen för varje

forskargrupp. IT-ansvarig

Utreda om centrala serverlösningar

kan möta verksamhetens behov. IT-ansvarig Avveckla alla gamla serverlösningar

och överför till nya för att säkerhetsställa driften framöver.

IT-ansvarig

Binda upp klienter mot user.ki.se för att bl.a. få en inloggning samt att mappa upp hemkataloger automatiskt till serverplats. Skapa rutiner för effektiv administration av ITA:s lösning/verktyg.

IT-ansvarig

Säkerställa att KI:s resurser fungerar i SLL:s nät.

Säkra nätbytet inom SLL för berörda forskare och lärare. ITA har inte levererat tjänsten ännu. Övervaka utvecklingen samt hur det påverkar verksamheten på institutionen.

IT-ansvarig

Inventera samtliga uttag för aktivering till det nya dedikerade KI-nätet i SLL:s nät.

IT-ansvarig

Säkerställa framtida möjlighet att fjärrstyra klienter även på SLL-nätet.

Driva att ITA och SLL IT hittar en framtidssäker lösning.

IT-ansvarig

5.1.3 Forskningsdokumentation

Avslutade

forskningsprojekt ska löpande arkiveras, senast inom två år efter

publicering.

Implementera framtagen rutin för

arkivering av forskningsprojekt. Administrativ chef, Dokumentsamordnare

(17)

15

5.2 Miljö och hållbar utveckling

Arbetet med miljö och hållbar utveckling är i stor grad integrerad med det arbetsmiljöarbete som sker vid institutionen. Ansvar för miljö och hållbar utveckling ska genomsyra verksamheten och samtliga medarbetare ska bidra genom att göra aktiva val.

Höja medvetenheten om det individuella

ansvaret.

Vid delegering av

forskargruppsledarskap informera samtliga nya forskargruppsledare om vikten av hållbar utveckling och miljöarbete och det ansvar de har för att påverka sina gruppmedlemmar när det kommer till bl.a. energisbesparing och tjänsteresor.

Administrativ chef, Personalansvarig

Informera samtliga nyanställda om Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetspolicy vid obligatorisk introduktion.

Administrativ chef, Personalansvarig

Efterlevnaden av LOU och KI:s regler avseende inköp- och upphandling ska förbättras.

Varje chef informeras om LOU och resepolicy i samband med delegation, dels genom introduktionsmötet och dels via behörighetsutbildning i elektronisk fakturahantering.

Administrativ chef, Ekonomiansvarig, Inköpssamordnare

Implementering av nya

inköpssystemet. Ekonomiansvarig,

Inköpssamordnare Säkerställa att lagar följs

gällande det systematiska

arbetsmiljöarbetet och miljö och hållbar utveckling.

Implementera KI:s nya digitala system för skyddsronder, vilket inkluderar lagefterlevnadskontroll inom ramen för ledningssystemet för miljö och hållbar utveckling.

Ordförande i arbetsmiljögruppen

Utse två kemikalieombud som tillsammans kan arbeta med och kontinuerligt uppdatera

kemikalieregistret KLARA. Dessa ska stötta vid kemikalieinventering och kemikaliehantering.

CMR-ämnen ska fortlöpande substitueras där det är tekniskt och vetenskapligt möjligt.

(18)

16

6 Samverkan – för gemensamma strategier

För att nå vår vision samverkar institutionen med en rad externa aktörer som har betydelse för människors hälsa.

Optimera forskning och utbildning i ett

föränderligt vårdlandskap.

Fortsatt nära samarbete och möten med verksamhetschefer för att visa på värdet av att bedriva forskning och utbildning på klinik. Intensifiering i samband med implementering av nya ALF-avtalet.

Sektionschefer, Forskare

Våra chefer ska aktivt delta i

planeringen av framtidens hälso- och sjukvård.

Prefekt, Ledningsgrupp

Säkerställa processer för FoU inom SLL så att beslut går via prefekt då institutionen ansvarar för FoU.

Prefekt

Stärka och säkra tillgången till verksamhetsförlagd utbildning och kliniska utbildningsplatser för samtliga program.

Implementera förändrad

ersättningsmodell enligt det nya ALF- avtalet.

Prefekt,

Grundutbildningsansvarig, Sektionschefer

Förstärka omsättning av forskningsresultat till patientnytta.

Uppmuntra till kontakter och

samarbeten med patientorganisationer. Forskare Driva centrum i samarbete med

näringsliv, Stockholm Brain Institute, Translational Science Center.

Centrumledare

Sprida kunskap om vårt forskningsområde till det omgivande samhället.

Publika aktiviteter såsom Stockholm

Psychiatry Lecture, CNS Podcast. Sektionschefer, Forskare, Kommunikatör

6.1 Internationalisering

Internationalisering för forskning

CNS har tagit fasta på de tre strategiska områden för vår internationaliseringssträvan. För forskningsverksamheten gäller följande:

1. Ett internationellt synsätt ingår i vår värdegrund och vårt vardagliga arbete, där arbetsspråket i många forskargrupper är engelska med medarbetare från ett stort antal länger. Vi rekryterar internationellt och annonserar nästan alltid internationellt. Våra ledande forskargrupper har ett brett kontaktnät vilket framgår av vår bibliometriska analys där banden till utländska universitet och forskargrupper ökar snabbt.

(19)

17

2. Utveckla strategiska allianser: Utöver de många internationella samarbetsprojekt som våra forskargrupper bedriver har vi på institutionsnivå formellt arbetat för ett samarbetsavtal mellan KI och Monell Chemical Senses Center (www.monell.org). Vi har också initierat diskussioner mellan två internationella läkemedelsföretag och KI med sikte på paraplyavtal.

3. Stärka KI:s varumärke internationellt gör vi som institution bäst genom våra duktiga internationellt ledande forskare.

Internationalisering för undervisning

Syftet med institutionens internationaliseringsarbete är att stärka kvaliteten och mångfalden i utbildningen och stärka vår konkurrenskraft nationellt och internationellt.

Avseende KI:s strategiska mål för internationalisering arbetar programmen redan idag med globala hälsofrågor i utbildningen och tre av fyra program kan ge kurser på engelska. Det fjärde och sista målet för KI:s internationella arbete inom utbildning är inte applicerbart för CNS. Institutionen jobbar aktivt med mål 3, ökad student – och lärarmobilitet. Både optikerprogrammen och psykologprogrammet har som mål att dels öka möjligheten till utbytesstudier dels öka andelen studenter och lärare som deltar i utbytesprogram.

För att nå målen planerar ledningen inom psykologprogrammet att fortsätta arbeta för fler utbytesavtal med andra lärosäten och att uppmuntra fler programstudenter till utbyte. Fler lärarutbyten planeras liksom fler kontaktresor.

Optikerprogrammen satsar på att nå målen genom att fördjupa de samarbeten som finns och

uppmuntra till utbyte inom dessa. Programledningen planerar kontaktresor för att stimulera arbetet.

Därutöver jobbar programledningen med ett initiativ till internationalisering på hemmaplan genom att ge KI:s alla inkommande utbytesstudenter möjlighet till gratis synundersökning inom ramen för optikerpraktiken på programmen.

I januari 2016 fick optikerprogrammen ett positivt besked om ackreditering till Europeisk diplom, som tredje universitet i Europa. Det är ett stort steg i internationaliseringsarbetet som både gör utbildningen mer attraktiv för nationella och internationella studenter och gör det lättare för

utresande studenter. Den fulla konsekvensen av europeiskt diplom för internationaliseringsarbete är svår att överblicka nu.

Psykoterapeutprogrammet har under 2015 tillsatt en internationaliserings-ansvarig person som de närmaste åren ska jobba dels med möjligheter till undervisning på engelska dels med förutsättningar för att arbeta med ett vän-universitet utomlands.

Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att i arbetet med ökad internationalisering på institutionen är det avgörande att få fler lärare och forskare att åka på lärarutbyte.

(20)

18

6.2 Innovation

Vår omfattande kliniskt inriktade forskningsverksamhet ger goda förutsättningar för att överföra framsteg till praktisk nytta i vården inklusive kommersiella innovationer. Vi utvecklar i stor skala nya behandlingsmetoder inom psykiatri, kanske tydligast den s.k. internetpsykiatrin där våra medarbetare är världsledande. Vi bedriver även akademiskt drivna kliniska prövningar för behandling av ryggmärgsskador, stroke och neuroinflammation. Ett uppmärksammat exempel på innovationsverksamhet drivs inom diagnostik av dyslexi, Optolexia AB. Vi har dock saknat en strategi för att optimera innovationsaspekter av vår verksamhet.

Lyfta fram patientnyttan

i forskningen. Identifiera nyckeltal till våra

ekonomiska styrmodeller. Administrativ chef, Ekonomiansvarig, Prefekt

7 Finansiering – för våra satsningar

Strategi 2018 präglas i hög grad av stora satsningar på rekrytering, karriärutveckling och infrastruktur. Mot bakgrund av detta förväntas kostnaderna att öka markant under

planeringsperioden. Prefekt förfogar löpande över prefektmedel i resurstilldelningen, reserv i INDI, HÅP-baserad forskningsaktivitetsmedel, forskningsaktivitetsmedel och ränta. Institutionen har strategiska/Institutionsgemensamma satsningar för ca 7 Mkr/år. De senaste årens minskade ränteintäkter och ökade kostnader för SLL-undantagen har bidragit till en underfinansiering av institutionens gemensamma åtaganden. Den planeras vara i fas under 2019. Institutionen har ett myndighetskapital om 65 Mkr fördelat inom verksamhetsområden enligt tabell nedan.

Myndighetskapitalet är till stor del uppbundet i strategiska satsningar och rekryteringar. Vi har också behov av extra reserv för utrustningstung verksamhet.

STATSANSLAG Externfinansiering Total

GU Fo aktivitet Updr Utb Uppdr Forsk Bidrags Forsk

955 26 531 2 322 16 171 19 587 65 566