Mål och vision för Hagaskolan
Målet är att Hagaskolans alla elever ska utveckla en etisk och moralisk
kompetens grundad på demokratiska värden. Hagaskolan har vidare en nollvision gällande kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. All personal på skolan ska i alla lägen aktivt arbeta för likabehandling och mot kränkande
behandling, trakasserier och diskriminering.
Skolans mål är att alla elever ska känna sig trygga och få vara sig själva. För att utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Vad betyder orden?
● Diskriminering = är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och detta leder till att orättvist behandlad som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
● Trakasserier = står för ett handlande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning. Om någon blir kallad ”svartskalle”, ”Cp”, ”lebb”, ”hora” eller liknande kan det uppfattas som trakasserier.
● Kränkande behandling = Står för ett handlande som utan samband med någon av ovan nämnda diskrimineringsgrunder kränker ett barns eller elevs värdighet.
Om någon blir kallad ”nörd”, ”tönt”, ”fetto”, ”idiot” eller liknande kan det uppfattas som kränkande behandling.
Så säger lagen
Det är i diskrimineringslagen (2008:567), skollagen (2010:800) och förordningen (2006:1083) om barn och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling samt i läroplanen, Lgr 11 som skolans arbete med
värdegrund och likabehandling regleras1. Enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen framgår det att skolan ska upprätta en likabehandlingsplan för alla verksamheter som ingår i skolan och i 6 kap. 8 § skollagen framgår det att skolan ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling2.
1 Skolverkets allmänna råd 2012: ”Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling”, s. 6.
2 Skolverkets allmänna råd 2012: ”Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling”, s. 41.
Diskriminering
Diskrimineringslagen förbjuder att en elev diskrimineras direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna:
● kön
● etnisk tillhörighet
● ålder
● religion eller annan trosuppfattning
● funktionshinder
● sexuell läggning
● könsöverskridande identitet eller uttryck
I skolan och på fritids kan inte elever diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Endast huvudmannen och personalen kan göra sig skyldig till diskriminering.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier är ett begrepp som används då ett uppträdande kränker en elevs/elevers värdighet och har samband med någon av de sju ovannämnda
diskrimineringsgrunderna.
I Lgr 11 står det att skolan och fritids ska främja förståelse för andra människor. Ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och personalen i samtliga verksamheter ska aktivt arbeta mot tendenser till sådant beteende.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Trakasserier och kränkande behandling har gemensamt att de handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs/elevers värdighet. Både skol- och fritidspersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling3. Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
● Fysiska (slag, knuffar)
● Verbala (hot, svordomar, öknamn, härma, anmärka på utseende, fnittra)
● Psykosociala/”tyst” (utfrysning, miner, alla går när man kommer, himla med ögonen, sucka)
● Texter & bilder (teckningar, lappar, sms, mms, foton, msn, meddelande på olika socialamedier)
I Skollagen kapitel 6 behandlas kränkande behandling. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon
3 Diskrimineringsombudsmannen, DO(2012): ”Lika rättigheter i skolan - handledning”, s.54-55.
av de sju ovannämnda diskrimineringsgrunderna. Det kan t.ex handla om att retas, frysa ut någon eller knuffas.
Mobbning
Mobbning är en form av kränkande behandling och innebär att någon utsätts för
upprepade negativa handlingar där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga skada och/eller obehag.
Om en elev på Hagaskolan känner sig utsatt eller upplever att någon annan är utsatt kan de göra vuxna uppmärksamma på detta genom att t.ex:
● Tala med personal på skolan eller fritids.
● Tala med någon i elevhälsoteamet.
● Tala med sina föräldrar så de kan göra personal i skolan uppmärksam på vad som händer.
Ansvarsfördelning
Det är rektorns ansvar att:
● se till att all personal i skolan och på fritids, samt alla elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling är förbjudna på skolan.
● se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och motverka kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, ålder, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och/eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
● se till att likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling årligen (läsårsvis) uppdateras i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare.
● informera alla vuxna i skolan och på fritids om likabehandlingsplanen/planen mot kränkande särbehandling.
● se till att en utredning görs och att åtgärder vidtas om personal i skolan och/eller på fritids får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering förekommit.
● se till att all personal i skolan och på fritids har ett gemensamt system för hur anmälda eller upptäckta fall av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering, samt åtgärder för dessa, ska dokumenteras.
● kontakta andra myndigheter såsom polis och socialtjänst vid behov.
● förvara dokumentation av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering
● anmäla all kränkande behandling till huvudman.
Det är antimobbningsteamets ansvar att:
● utreda, åtgärda och följaupp samt dokumentera all kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering som kommit till skolans kännedom.
● ansvara för dokumentationsblanketter som ska användas när fall av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering har förekommit.
● skyndsamt påbörja arbete enligt handlingsplan när kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering kommit till gruppens kännedom.
● i samarbete med skolans pedagoger initiera övergripande aktiviteter och teman, såsom rastaktiviteter och kompisgrupper/faddergrupper.
Det är all personals ansvar att:
● bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt.
● följa skolans likabehandlingsplan.
● ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och/eller i mötet med eleverna.
● stödja eleverna i att påtala eventuella fall av kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering, samt bemöta informationen på ett lämpligt sätt.
● dokumentera misstänkt, upptäckt eller anmäld kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering och anmäla till rektor.
Processen för framtagningen av likabehandlingsplanen.
För att likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling för Hagaskolans alla verksamheter ska uppfylla de krav som ställs i diskrimineringslagen (2008:567), skollagen (2010:800) och förordningen (2006:1083) om barn och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling samt i läroplanen, Lgr 11 har följande arbetsgång valts:
De två planerna, likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling har sammanförs i ett dokument enligt riktlinjer från DO, BEO, Skolinspektionen och Skolverkets allmänna råd.
En kartläggning av skolans nuläge har gjorts i november 2014 med hjälp av en
trygghetsenkät för åk F-2. Trygghetsenkäten har för avsikt att undersöka hur eleverna på skolan uppfattar sin situation under skoltid, raster och fritids. Resultatet har sedan sammanställts manuellt och digitalt. Rektor har tillsammans med antimobbningsteamet sedan valt ut tre utvecklingsområden som skolan kommer lägga extra fokus på under året 2015-2016.
De mål som Hagaskolan valt ut inför kommande år är:
● Minska antalet elever som upplever sig bli retade på grund av kläder el. dyl.
● Minska antalet platser i skolan som av elever upplevs som otrygga.
● Minska antalet elever som känner sig otrygga med andra elever på skolan.
En grupp bestående av rektor, elevhälsoteamet, skolenhetens antimobbingteam och kurator arbetar sedan fram de åtgärder som ska genomföras för att nå målen. Någon vuxen på skolan kommer sedan att ansvara för samt samordna de enskilda åtgärderna.
Åtgärderna kommer att vara tidsbestämda. Åtgärderna förs sedan in i
likabehandlingsplanen som färdigställs och presenteras för skolans samtliga personal.
Under november 2015 genomförs en ny kartläggning och i samband med detta utvärderas årets åtgärder. Därefter påbörjas arbetet med en ny plan för kommande läsår.
Kartläggning och nuläge
Trygghetsenkäten genomfördes i november 2014. 138 elever besvarade den skriftliga enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 98%. Det är första året vi använder oss av den aktuella formen av enkät. Detta medför även att vi inte har några tidigare resultat att jämföra årets resultat med.
1% av de elever som svarat på enkäten upplever sig inte må bra när de kommer till skolan medan 24% mår bra och 75% mår mycket bra.
3% känner sig inte trygga med skolans personal, 7% känner sig ofta trygga medan 90% alltid känner sig trygga.
När det gäller diskriminering utifrån kön, dvs om elever tycker att vuxna på skolan behandlar pojkar och flickor likvärdigt, svarar 3% av eleverna att de upplever att de inte blir likvärdigt behandlade, 13% att de oftast blir det och 84% att de alltid upplever sig bli likvärdigt behandlade.
Gällande diskriminering och trakasserier utifrån kläder svarade 6% av eleverna att de någon gång blivit retade för sina kläder. 9% vet inte medan 85% inte upplever att de blivit trakasserade.
18% av eleverna som svarat på enkäten uppger att det finns platser på skolan och skolgården där de känner sig otrygga - bl.a. i omklädningsrummen för idrott där 4%
uppger obehag - medan 82% känner sig trygga i skolan.
8% känner sig otrygga med skolans andra elever på rasterna, 12% känner sig oftast trygga och 80% känner sig helt trygga.
På frågan om eleverna tycker att de får den hjälp de behöver för att klara av sitt skolarbete i skolan, svarade 1% av alla elever som svarade på enkäten att de sällan eller aldrig får det, 10% svarade ofta och 89% att de alltid får den hjälp de behöver.
Av alla elever som svarat på enkäten känner 5% att de inte kan vara sig själva utan att bli retade av kamrater, 18% att de oftast kan och 77% att de alltid kan vara sig själva.
5% av de svarande upplever inte att de själva och deras kamrater använder ett bra språk när de pratar med varandra. 15% upplever att de oftast har ett bra språk sinsemellan och 80% att de alltid har det.
På frågan “Hur känner du dig på fritids” svarar 2% av eleverna att de inte känner sig bra, 6% att de ofta känner sig bra och 92% att de alltid gör det.
Främjande arbete för likabehandling
Det främjande arbetet syftar till att förstärka respekten, toleransen och kunskapen för allas lika värde och utgår från det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet. Det främjande arbetet sker kontinuerligt och är inte direkt kopplad till trygghetsenkäten. För detta arbete ansvarar rektor, biträdande rektor, antimobbingsteamet och all personal som arbetar på Hagaskolan.
Antimobbingsteamet, som består av vuxna med olika utbildningar, kompetenser och roller i verksamheten, är en viktig del av Hagaskolans främjande arbete.
Antimobbningsteamet arbetar strategiskt och konsulterande. I uppdraget ingår att arbeta för allas medverkan för en trygg miljö. Det kan teamet göra genom att t ex föreslå arbetsmetoder för områden som behöver stärkas. De är vidare väl insatta i skolans fokusområden och ansvarar för att analysera kartläggningar så som t.ex.
trygghetsenkäter, trivselenkäter, skolgårdskartan och annan dokumentation som kan inkomma till dem.
Med målsättning att öka gemenskapen, trivseln och tryggheten på skolan genomfördes det främjande arbetet under 2014 på följande sätt:
Vi har haft återkommande träffar i kompisgrupper/faddergrupper, där eleverna arbetat i åldersblandade grupper. För att känna en gemenskap har vi haft sångsamlingar vid ett flertal tillfällen på skolan.
Under förmiddagsrasterna anordnas en personalstyrd lek-aktivitet med syfte att få skolans olika klasser att hitta flera gemensamma aktiviteter samt fånga upp elever som inte har lika lätt att aktivera sig själva.
Vi har även lyckats engagera fler vuxna att delta i rastverksamheten.
Skolan genomförde återkommande traditioner såsom luciauppträdande i Enebykyrkan, julpyssel, körkonsert, FN-dag mm.
Vi har arrangerat gemensamma aktivitetsdagar på fritids där samtliga avdelningar deltog.
Fokusområden 2015-2016
Utifrån resultaten i trygghetsenkäten som genomfördes i november 2014 och de mål som sedan arbetats fram ska Hagaskolan arbeta med följande i fokus:
● Minska antalet elever som upplever sig bli retade på grund av kläder el. dyl.
Åtgärd:
1. Diskutera i klasserna om värdet och effekten av positiva kamrat- kommentarer i förhållande till negativa
2. Låta eleverna vara delaktiga i värdegrundfrågor, hur man förhåller sig till varandra.
3. Personalen ska vara synliga och uppmärksamma på elevernas beteende gentemot varandra.
Uppföljning: November 2015
● Minska antalet platser i skolan som av elever upplevs som otrygga.
Åtgärd:
1. Det ska alltid finnas personal ute på rasterna, de ska bära särskilda reflexvästar alternativt rastvakts-jackor så att de blir tydligt för eleverna vilka de är. De vuxna ska vara representerade på hela skolgården och ha extra uppsikt över de platser som eleverna benämnt som otrygga.
2. Personalen uppmanas att besöka de platser på skolgården och i skolan som upplevs som och kan tänkas vara otrygga för eleverna.
3. Lärare i alla klasser ska försöka försäkra sig om att deras elever vet vart de ska vända sig i de fall de behöver hjälp av en vuxen samt var på skolgården man får uppehålla sig.
Uppföljning: November 2015
● Minska antalet elever som känner sig otrygga med andra elever på skolan.
Åtgärd:
1. Genom våra gemensamma aktiviteter så lär eleverna känna varandra och får en “vi-känsla”
2. Det ska alltid finnas personal tillgänglig (inne och ute) som eleverna kan vända sig till.
Uppföljning: November 2015
Handlingsplaner, rutiner och åtgärder
Incidenter mellan elever:
Alla incidenter skall redas ut av den personal som får kännedom om eller bevittnar det inträffade. Ett samtal ska då föras med de inblandade eleverna och alla ska få komma till tals. Samtalen dokumenteras i de fall personalen upplever risk för fortsättning.
Elevernas lärare/pedagoger och i vissa fall vårdnadshavare och annan berörd personal informeras. Misstanke om att elev/-er är utsatt för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling anmäls till rektor.
Direkta insatser som all personal arbetar med:
● Vi arbetar för att lösa konflikter mellan elever genom samtal i direkt anslutning till händelsen med den/de utsatta och den/de som utsätter.
● Vi ingriper direkt mot våld
● Vi ingriper direkt mot diskriminering
● Vi ingriper direkt vid trakasserier
● Vi ingriper direkt mot kränkande behandling
● Vi ingriper direkt mot nedvärderande och negativa attityder
Handlingsplan vid oro att en/flera elev/er upprepat mobbar, trakasserar eller kränker en annan elev/elever:
1. Misstanke om att en elev/elever är utsatta anmäls till rektor av elev, personal, vårdnadshavare eller annan vuxen. Rektor tar upp ärendet i
antimobbningsteamet.
2. Representant/er från antimobbingteamet tar kontakt med den/de utsatta
eleven/eleverna och för ett samtal kring händelsen och den inkomna anmälan.
Tid för uppföljning bestäms, dock senast efter två veckor.
3. Vårdnadshavarna till den/de inblandande elev/eleverna kontaktas och bjuds in som åhörare, till samtal med eleven.
4. Ett samtal sker med den/de inblandade eleven/eleverna där eleven/eleverna informeras om anmälan och får ge sin version på situationen.
5. I förkommande fall görs uppföljning kontinuerligt tills det att mobbningen,
trakasserierna eller kränkningarna upphört. Om mobbningen inte upphör vidtas ytterligare åtgärder såsom kontakt med myndigheter, exempelvis socialtjänst och polis.
Handlingsplan då en elev utsätts för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling av en vuxen:
1. Elevens vårdnadshavare informeras och rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare.
Eleven kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO).
