Examensarbete
Ämneslärarutbildning 300 hp
Nycklar till en lyckad integration
En studie om 1990-talets bosniska flyktingars uppfattning om deras integrering i det svenska samhället.
Examensarbete i historia för för ämneslärare gymnasieskolan 15 hp
Halmstad 2021-02-11
Emina Topalovic och Nermin Ovcina
Examensarbete
Ämneslärarutbildningen 300hp
Nycklar till en lyckad integration
En studie om 1990-talets bosniska flyktingars uppfattning om deras integrering i det svenska samhället.
Examensarbete i historia för
för ämneslärare gymnasieskolan 15 hp
Författare: Emina Topalovic och Nermin Ovcina.
Handledare: Jens Lerbom.
Examinator: Thomas Nilsson.
Termin: VT 2021.
Kurskod: HI8003.
Halmstad Högskola.
Abstract.
The aim of this essay is to study the lives of Bosnian refugees who were forced into fleeing their homeland and integrate into the Swedish culture and society.
During the period of 1992 to 1996, approximately 2.2 million Bosnian citizens were forced to flee to other countries due to the civil war in Bosnia and Herzegovina. Some of the citizens were internally displaced in nearby regions or border countries. Other refugees sought residence in different parts of the world. The Swedish Migration agency granted residency permits to 50,000 Bosnians between the years of 1993 to 1994.1
In order to accomplish the purpose of the essay, four Bosnian refugees who arrived in Sweden during the 1990s have been interviewed. The four interviewees generated answers which are then compared to previous research in this field. Written history tends to describe people in power as well as warfare in general. Therefore, by using oral history as a method in this study to investigate Bosnian refugees´experiences, a more significant perspective of how they experienced integration in the Swedish society is more likely to appear. With their experiences and memories that they share with us, one will understand the life of a refugee.
This essay entails a qualitative approach where we conducted semi-structured interviews with Bosnian refugees. The theory we used to analyze the results is an integration model
developed by Jose Alberto Diaz who studied integration in Sweden.
As a result, this study shows various factors that affect the individual´s integration into the Swedish society. For example, the personal integration, housing integration, language skills, meaningful employment and livelihood, social contacts and the treatment of the authorities.
These are some of the factors that affect the integration of immigrants.
Keywords: Bosnian refugees, civil war, escape, oral history, reception of refugees in Sweden, interviews, experiences, migration.
1 Ekberg. Jan. (2016) Det finns framgångsrika flyktingar på arbetsmarknaden. Hämtad: 2020.11.27 Tillgänglig på: http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2016/09/44-5-je.pdf.
Innehållsförteckning
1.Inledning 3
2. Syfte och frågeställning 4
3. Tidigare forskning 4
3.1 Det finns framgångsrika flyktingar på arbetsmarknaden 4
3.2 Flyktingars integration i två riktningar 6
3.3 Flyktingars minnen och berättelser om flykten. 7
3.3.1 Chilenska flyktingar i Sverige efter 1973. 7
3.3.2 Den farliga vägen till Europa. 8
3.3.3 Återvändo - om kriget, om flykten, om att återvända. 8
4.Material 9
4.1 Urval 9
4.2 Etiska överväganden 10
4.3 Presentation av respondenterna 12
5.Metod 12
5.1 Muntlig historia som metod. 13
5.2 Kvalitativ intervju 15
5.3 Hermeneutik som en tolkande metod. 16
6.Teori 18
6.1 Integrationens dimensioner 18
6.2 Modell 19
7.Resultat 20
7.1 Flykten 20
7.2 Ankomsten till Sverige 22
7.3 Bemötandet av myndigheterna 24
7.4 Välmående 26
7.5 Språkkunskaper 29
7.6 Vikten av meningsfull sysselsättning och försörjning 31 7.7 Sociala kontakter 34 7.8 Framtidsvisioner 36 8. Analys 38 8.1 Personlig integration 38 8.2 Familjeintegration 39 8.3 Boendeintegration 39 8.4 Ekonomisk integration 40 8.5 Politisk integration 42
8.6 Kommunikativ integration 43 8.7 Sociala integration 44
9. Slutsats 44
10. Didaktik 46
Referenslista 48
Bilaga 1 49
1.Inledning
Runt om i världen tvingas människor av olika skäl fly från sina hem på grund av krig och konflikt eller förföljelse. Enligt FN:s flyktingorgan UNCHR:s data från år 2019 var ca 79.5 miljoner människor på flykt. 2 Att vara flykting innebär att man tvingats fly från sitt hem till andra delar av landet eller världen. En del blir internflyktingar i närliggande regioner inom hemlandet eller i grannländer. Andra försöker ta sig till andra delar av världen i syfte att söka asyl.3
Den stora ökningen av asylsökande i Sverige, men även övriga delar i Europa har uppmärksammats i olika medier och det rapporteras dagligen om flyktingkatastrofen.
Diskussioner kring hur man ska tackla den rådande situationen i Sverige men även runt om i världen är en het fråga i samhällsdebatten. Har man tillräckligt med resurser för att ta emot fler flyktingar? Hur får man dessa människor att integrera sig i samhället? Dessa frågor är väldigt aktuella inom integrationspolitiken.
Under 1990-talet tog Sverige, likt andra länder, stora mängder av flyktingar från det krigshärjade Balkan. I Sverige fick cirka 100.000 före detta jugoslaver, företrädesvis bosnier, ett nytt hemland4. Vår studie kommer utgå ifrån olika människors perspektiv, som har flytt det forna Jugoslavien under 1990-talet. En anledning till varför vi valt att undersöka flyktingvågen från Bosnien är för att dessa anses vara en väl integrerad grupp i det svenska samhället. 5 Trots att Sverige under denna tid präglades av en lågkonjunktur har flyktingarna från Bosnien-Hercegovina lyckats väldigt bra på arbetsmarknaden i jämförelse med andra flyktinggrupper som har fått uppehållstillstånd under åren 1997 till 1999 samt åren 2005 till 2007.6 Uppsatsens metod är att utgå från 4 bosniska flyktingars erfarenheter samt upplevelser av flykten till Sverige samt sin integration i det svenska samhället.
2 The UN Refugee Agency. (2020) Hämtad:2020.11.27. Tillgänglig på:
https://www.unhcr.org/globaltrends2019/#_ga=2.186407849.1652975814.1606050727-630360201.16 06050727&_gac=1.216211746.1606051038.EAIaIQobChMIob3EjZ6W7QIV4wZ7Ch2pNw56EAAYAiA AEgLKIvD_BwE.
3 ibid
4 Migrationsverket. (2020).Hämtad: 2020.11.27 Tillgänglig på:
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Historik.html.
5 Svenska dagbladet (2016) Bosniers integration sticker ut - gåta för forskare. Hämtad 2020.11.27 Tillgänglig på: https://www.svd.se/bosnier-om-gata-darfor-klarar-vi-oss-sa-bra-i-sverige
6 Ekberg. Jan. (2016) Det finns framgångsrika flyktingar på arbetsmarknaden. Hämtad: 2020.11.27 Tillgänglig på: http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2016/09/44-5-je.pdf.
2. Syfte och frågeställning
Syftet med arbetet är att undersöka hur 4 bosniska flyktingar föreställer sig sin egen flykt samt integration i det svenska samhället. Detta genom att ta del utav olika människors upplevelser och perspektiv i mottagandet samt integrationen i samhället. Genom att ta del av olika individers perspektiv får man en djupare förståelse om hur processen upplevs av att integreras i Sverige. Denna värdefulla kunskap skulle man kunna nyttja för att påverka framtida integrationspolitik för att utveckla dagens integrationssystem. Som utgångspunkt ämnar uppsatsen att besvara följande frågeställningar:
- Hur har bosniska flyktingar upplevt det svenska samhällets integrationssystem?
- Hur har bosniska flyktingar upplevt sin flykt till Sverige och sin integration in i det svenska samhället?
3. Tidigare forskning
Det finns ett flertal studier som behandlar ämnet invandring i Sverige. Vid urvalet av studier har en noggrann avgränsning av ett flertal studier gjorts. Vi har tillsammans valt att presentera tidigare forskning som lyfter fram flyktingars väg samt integration i det svenska samhället.
3.1 Det finns framgångsrika flyktingar på arbetsmarknaden
Jan Ekberg som är professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet har efter en uppmärksammad oro och debatt om flyktingmottagandet år 2015, gjort studier på en liknande stor asylgrupp på 1990-talet. I sin studie undersökte han flyktinggruppen från forna Jugoslavien. Studien riktar sig framförallt in på de drygt 50.000 bosniska flyktingar som blev beviljade uppehållstillstånd mellan åren 1993 till 1994. Rapporten som Jan Ekberg har framställt heterDet finns framgångsrika flyktingar på arbetsmarknaden och är en kvantitativ mätning av sysselsättningsgrad hos bosniska flyktingar i Sverige under 1990-talet.7
Ekberg redogör i sin rapport att det finns en osäkerhets debatt idag om hur man bör hantera flyktingvågen från år 2015. Den osäkerhet som framställs i medierna idag framställdes även under början av 1990-talet rörande jugoslaviska flyktingar. Detta då Sverige var under en
7 Ekberg. Jan. (2016) Det finns framgångsrika flyktingar på arbetsmarknaden. Hämtad: 2020.11.27 Tillgänglig på: http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2016/09/44-5-je.pdf.
ekonomisk lågkonjunktur. Ekberg ansåg därav att det vore av värde att studera hur lyckad integrationen var för dessa bosniska flyktingar ur ett sysselsättnings perspektiv. 8
I artikeln redogör Ekberg för att den grupp av bosniska flyktingar som invandrade och var i förvärvsarbetar ålder hade liknande utbildningsnivå likt Sveriges. Andelen med gymnasial utbildning var något högre än infödda svenskar, medan de med förgymnasial och eftergymnasial var något lägre. 9 Professorn gör 4 nedslag i utvecklingen där han studerar invandrarnas sysselsättningsgrad samt integration. Utöver det studerar professorn olika geografiska betydelser där bosnierna bosätter sig/placeras. Ekberg skriver att under åren 1980 till 2000 tillämpar det svenska myndigheterna en strategi som benämns som Hela Sverige-strategi. Syftet med strategin var att sprida och fördela invandrare över hela Sverige.
De områden som studeras är Malmö, Göteborg samt flera kommuner i västra Småland. Åren där Ekberg gör nedslag är från år 1997 t.o.m. 2013. 10
Resultatet visar på att sysselsättningen, inledningsvis (3-4 år), det vill säga år 1997, var väldigt låg. I Ekbergs rapport framgår det att sysselsättning låg på hela 24%. En anledning till detta var de geografiska skillnaderna. I de småländska kommunerna så som: Gislaved, Värnamo, m.fl, var sysselsättningen för män 77% och kvinnor 52%, medan respektive siffor i Malmö var 14% och 9%, i Göteborg var det 20 och 13%. 11När Ekberg följer gruppen 5-6 år senare visar de sig att en ökning skett i samtliga geografiska område. I de småländska kommunerna kom sysselsättningen att stiga upp emot 90%. I de regioner där det varit brist på arbete såsom storstäderna: Malmö och Göteborg ökar de stadigt till 34%.
När Ekberg gör sitt senaste nedslag i undersökningen år 2013, visar hans resultat att gruppen av flyktingar nått en sysselsättningsgrad som motsvarar en infödd svensk. Mer anmärkningsvärt är att Ekbergs resultat redogör för att flyktingar som var 9 år eller yngre och idag är i ålder 25-29 år, hade en högre sysselsättningsgrad än infödda svenskar och högre sysselsättningsgrad i jämförelse med andra utrikesfödda grupper. 12
8 Ibid.
9 Ibid.
10 Ibid.
11 Ibid.
12 Ibid.
Ekberg avslutar sin studie med att redogöra för orsaker till den låga sysselsättningen bland en del utav flyktingar, under sin första tid i Sverige. En anledning till detta, beror enligt Ekberg, på att dessa bosatte sig i regioner med svag arbetsmarknad. Professorn menar på att dessa flyktingar hade haft större arbetsmöjligheter om de placerades i andra regioner. Slutsatsen grundar på jämförelsen av det geografiska läget och hur lyckosamma bosnierna var i t.ex.
smålands trakterna. Därtill jämför Ekberg invandringen av bosnier med senare grupper som anlände under åren 1997-99 samt 2005-07. Ekbergs analys leder till en slutsats om att bosnierna integrerades betydligt bättre på arbetsmarknaden i jämförelse med dessa grupper och avslutar med att skriva att orsakerna till detta bör studeras mer ingående. Mer fördjupade studier om bosniernas lyckade integration kan enligt Ekberg vara av värde för dagens integrationspolitik. 13
3.2 Flyktingars integration i två riktningar
Integration i två riktningar är en studie gjord av två studenter, Hodzic och Vantaa som studerade vid Mälardalens högskola. Studien undersöker hur balkanflyktingar från Bosnien och Hercegovina har integrerats i det svenska samhället. 14 I resultatet beskriver studenterna integrationen i bemötandet av myndigheter. Deras undersökning framställer ett mönster där de bosniska flyktingarna inte upplever att deras tidigare kompetens tas tillvara på, erkänns eller nyttjas. Flyktingarna upplever att de istället får enkla kurser för ersättning och yrken där det finns brist på arbetskraft. 15Deras resultat visar på att betydelsen av arbete var av största vikt för att att ha ett meningsfullt liv och självförsörjning. Intervjupersonerna tog därav flera jobb som inte passade vare sig familjesituationen eller deras önskvärda yrke. 16
Hodzic och Vantaas undersökning visar även på att flyktingarna inledningsvis upplevde en stor osäkerhet i väntan på besked om uppehållstillstånd samt att kriget i Bosnien skulle upphöra. Som en konsekvens av detta blev framtidsplaner väldigt begränsade då de hade som mål att återvända och hade inget beslut om att de skulle få stanna i Sverige. Osäkerheten och bristen på beslut leder till dåligt välmående såväl psykiskt som fysisk då subjekten upplevde
13 Ibid.
14 Hodzic Semir, Vantaa Emanuel (2015) Integration i två riktningar. Hämtad: 2020.12.11 Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:896702/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR1NzPO3j -HgHo1Zb2pSFYvQxUi5lPtEx2cNQAF9zbhK8cew9KcyTSMjqw4.
15 Ibid s.21
16 Ibid.
att ett helt år gick till spillo där de inte integreras utan enbart förvarades i väntan på beslut om framtiden. 17
Deras forskning visar därtill att egen initiativförmåga var avgörande för att få jobb inom de yrke de eftersträvade och hade utbildat sig för tidigare. Intervjupersonerna kunde inte förlita sig på myndigheternas hjälp. I deras studie framgår det även betydelsen av goda språkkunskaper. Forskarna skriver att deras respondenter upplevde att goda kunskaper i det svenska språket var av stor betydelse för integrationen då de via språket kunde ta till sig information, förstå övriga arbetskollegor och inte känna sig exkluderad. Med goda språkkunskaper kunde invandrarna kommunicera på egen hand vilket ökade deras självkänsla och integration. 18
3.3 Flyktingars minnen och berättelser om flykten.
3.3.1 Chilenska flyktingar i Sverige efter 1973.
Elizabeth Catálan-Morseby skrev 2015 en kandidatuppsats i historia vid Linnéuniversitet.
Uppsatsen utreder chilenska flyktingars orsaker till flykt och ankomst samt bemötande i Sverige. Denna kandidatuppsats fyller en viss funktion i vårt arbete då studien använder sig utav en liknande metod där författaren har använt sig utav intervjuer för att ta reda på hur chilenska flyktingar har uppfattat sin egen flykt samt integration i det svenska samhället.
Cátalan-Morseby skriver att de chilenska flyktingar som lämnade landet under deras inbördeskrig drevs av rädsla som förföljelse, koncentrationsläger, död, med mera. Vidare skriver hon att flykten från landet inte var en process som var homogen för alla. En del var FN kvotflyktingar och fick hjälp av FN medan andra tog betydligt mer riskfyllda vägar.
Målet med flykt var för dessa chilenare att gå i exil för att en dag återvända. Att deras flykt tog dem till Sverige beskriver Elizabeth som en tillfällighet. Hon skriver att flyktingarna sedan tidigare inte hade någon stor kunskap om Sverige. Deras ankomst till Sverige beskrivs av flyktingarna som ett väldigt tryggt och omhändertagande mottagande. Poliserna beskrivs som långhåriga och snälla, en direkt motsats till dem poliser de tvingats fly från. 19
17 Ibid. s.22-23
18 Ibid s.33-34
19 Catálan-Morseby, Elizabeth. (2015) s.46-47. Chilenska flyktingar i Sverige efter 1973. Hämtad:
2021.01.05. Tillgänglig på: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:911532/FULLTEXT01.pdf.
3.3.2 Den farliga vägen till Europa.
Den farliga vägen till europa är skriven av Maria Habib Davidsson och Sofie Ekberg.
Uppsatsen är en kandidatuppsats som redogör för 5 syriska flyktingars flykt samt integration till och i Sverige. Empirin utgår från en kvalitativ ansats där studenterna har intervjuat flyktingar som återberättar sina minnen. En av respondenterna, Tarek berättar om sin flykt till Sverige som gick via flera länder. En av de länder var Ungern. Tarek berättar, enligt forskarna, att Ungern hade ett rykte bland flyktingar som gjorde dem rädda. Respondenten hade hört rykten om att flyktingar blev väldigt dåligt bemötta i Ungern. När Tarek själv korsade gränsen till Ungern möttes han av militären som eskorterade honom till tågen som skulle föra honom ut från Ungern. Han beskriver händelsen som väldigt obehagligt. Vid ankomst till tågstationen möttes han av Röda Korset som undersökte och vårdade flyktingar som var skadade. 20
Därtill framgår det i uppsatsen att en allmän bild av flyktingar är att dem är fattiga. Detta stämmer inte alltid överens med verkligheten då flyktingar ofta samlar ihop en stor summa pengar för att ha råd med flykten. I uppsatsen framgår det att vara på flykt är väldigt dyrt då det i regel tillkommer stora kostnader flyktingar är tvungna att betala som till exempel hjälp av människosmugglare. 21
Vid ankomst till Sverige känner flyktingarna en stor tacksamhet av bemötandet. De upplever inte en trygghetskänsla förrän de får besked om uppehållstillstånd. I studien framgår det att uppehållstillstånd ger flyktingen en trygghet för att planera en framtid i Sverige. För de som inte fått beskedet uppstår det enligt studien en situation som präglas av uppgivenhet och rastlöshet i väntan på beskedet om de ska få stanna eller inte. 22
3.3.3 Återvändo - om kriget, om flykten, om att återvända.
Återvändo - om kriget, om flykten, om att återvända skriven av Kim Berglund, är ett reportage som utreder bosniska flyktingars under inbördeskrigets. Reportaget innehåller bosniska flyktingars berättelser om kriget, deras flykt samt återvändo till Bosnien och Hercegovina. Författaren har tillämpat kvalitativa intervjuer med bosniska flyktingar. Att
20 Habib Davidsson, Maria. Ekberg Sofie. s33. Den farliga vägen till Europa. Hämtad: 2021.01.05 Tillgänglig på: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:952098/FULLTEXT01.pdf.
21 Ibid s.34.
22 Ibid. s.35-36.
uppsatsen använder sig av kvalitativa intervjuer gör deras resultat jämförbart med de kvalitativa intervjuer som vi tillämpar i denna studie.
I reportaget framgår det hur en av respondenterna, Hana, berättar om hur hon vid två tillfällen flyr huvudstaden Sarajevo under det pågående kriget. Hana har innan krigets utbrott en relation med en serb-bosnier. När kriget bryter ut och huvudstaden Sarajevo blir omringad av serb-bosniska styrkor flyr hennes pojkvän som uppges ha föräldrar som var personer med starka positioner i den serb-bosniska politiken. Hana berättar enligt Berglund, att hennes pojkväns familj ordnar en falsk identitet åt Hana, en serb-bosnisk identitet som ska hjälpa henne att lämna huvudstaden och ansluta till pojkvännens familj. Anledningen till att hon behöver en falsk identitet var för att det var enbart serb-bosnier som tilläts lämna huvudstadens ockupation. 23 Hana som hamnar i Serbien, inser att hon begått ett misstag då hon inte trivs i Belgrad. Detta eftersom hon får ta del av propagandan om bosniaker och kriget i Bosnien som hon inte anser stämmer överens med verkligheten. Hon väljer därför enligt, Berglunds reportage, att fly tillbaka till Sarajevo för att återvända till sitt tidigare hem.
Väl tillbaka i Sarajevo bestämmer hon sig för att fly på nytt. Den andra flykten blir däremot inte lika behaglig som första. Via en tunnel smugglas hon ut ur staden och på en buss som under nattens mörker skulle föra henne till sin hemstad i norra Bosnien. I norra Bosnien återförenas Hana med sin mamma. Anledningen till att de tvingades fly under natten var för att de annars riskerade att beskjutas om bussen blev upptäckt. 24
4.Material
I detta avsnitt presenteras materialet samt tillvägagångssättet för studien i tre områden: urval, etiska överväganden följt av en presentation av respondenterna.
4.1 Urval
I denna studie har vi valt intervjupersoner utifrån det som Jan Hartman benämner som tillgänglighetsurval.25Forskaren väljer informanter som är tillgängliga i närmiljö, exempelvis genom att använda sig av det egna kontaktnätet. Exempel på detta är de personliga kontakter såsom familj, arbetskamrater och bekanta. Eftersom syftet med studien är att få förståelse hur
23 Berglund, Kim. (2016) s.9. Återvändo, om kriget, om flykten, om att återvända. Hämtad: 2021.01.05 Tillgänglig på: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:934989/FULLTEXT01.pdf.
24 Ibid s.9-10.
25 Hartman, Jan (2004) Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur AB. Upplaga 2.
flyktingar från Bosnien uppfattade mottagandet samt integreringen i det svenska samhället, har vi valt att rikta vårt fokus enbart på de personer som varit asylsökande vid perioden år 1992. Eftersom vissa intervjupersoner kan upplevas vara bättre än andra bör man, enligt Kvale och Brinkmann i boken Den kvalitativa forskningsintervju, välja personer som är samarbetsvilliga och välmotiverade, vältaliga och kunniga. 26 Goda intervjupersoner kan ge långa och livliga beskrivningar av sin livssituation som kan lämpa sig för redovisningen. 27 Eftersom inget urvalskrav finns gällande könsfördelningen är det av slump som både män och kvinnor har deltagit i studien. Genom denna metod har vi valt att intervjua fyra personer vars intervjuer studiens empiri kommer att grunda sig i.
4.2 Etiska överväganden
Kvale och Brinkmann redogör för etiska riktlinjer i boken Den kvalitativa forskningsintervjun.Författarna skriver att det finns 4 huvudsakliga etiska riktlinjer. Dessa är följande: informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser samt forskarens roll. 28 Med informerat samtycke skriver författarna att forskarna som gör intervjun på förhand informerar subjektet om syftet med undersökningen. Informationen ska därtill innehålla hur undersökningen är upplagd till stora delar samt vilka fördelar och risker subjektet uppleva genom att delta i undersökningen. Med ett informerat samtycke ingår det även att undersökningspersonerna deltar frivilligt och har möjlighet att avsluta sitt deltagande om de så önskar. 29 Denna information bör presenteras för intervjupersonen inför en intervju som därtill bör kompletteras med konfidentialitet samt vem som kommer ha tillgång till den inspelade intervjun och materialet som följer. 30
I vårt framtagande av material har vi tillämpat detta genom att delge intervju subjekten en på förhand semistrukturerad intervjumall och därtill har vi redogjort för syftet med intervjun och hur den kommer att tillämpas i vår undersökning. Vi har därtill förklarat att de deltar frivilligt och kan avböja att svara på frågor. Vi har därutöver framfört att deltagarna kommer vara konfidentiella, så deras privata data kommer inte att avslöjas, den kommer att anonymiseras.
Med konfidentialitet redogör författarna för att det innebär att informationen som framtas och publiceras inte ska kunna leda till att intervjupersonens riktiga identitet kan potentiellt
26 Brinkmann, Svend &.Kvale, Steinar (2009). s. 181. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur. Upplaga 2:5.
27 ibid. s.181
28 Ibid. s.84-85
29 Ibid. s.87
30 Ibid. s.87
avslöjas och identifieras. Därtill ska de övervägas vilken information ska delas vidare. 31 I vårt tillvägagångssätt har vi tillämpat det dels med att anonymisera intervjupersonerna samt koda deras intervjuer. Ett annat etiskt övervägande vi tog i beaktning var de konsekvenser som kan uppstå i framtagandet och användandet av intervjun som material.
Kvale & Brinkmann skriver att forskare bör följa en etisk princip om att undersökningen ska göra gott och minimera risken för att intervjupersonen lider skada så mycket som möjligt. Det innebär att resultatet och den nyvunna kunskap som undersökningen gör ska uppväga om deltagaren lider skada och därmed rättfärdiga att man genomför studien. Forskaren måste därmed överväga konsekvenser inte bara för intervjupersonen utan även den grupp som denne kan representera. Genom att genomföra intervjuer finns det en risk att vara förförisk som leder till att intervjupersonerna avslöjar information de i efterhand kan ångra, detta bör forskaren vara medveten om i sitt genomförande. 32
I genomförandet av våra intervjuer har vi genom att informera om forskningsläget och syftet med undersökningen, motiverat för intervjupersonernas deltagande men även vad deras information kan tillföra för positivt forskningsläget. Tillämpandet av metoden, muntlig historia, erbjuder möjligheten för personer som i regel inte får uttrycka sina upplevelser och minnen. Genom metoden får dessa personer nu en möjlighet till detta.
Vid uttalanden som kan uppfattas känsliga har vi varit noga med att informera personerna att de har rätt till att be oss att utesluta vissa delar av intervju. Om detta inte sker, har intervjupersonerna gett oss samtycke om att informationen kan användas i studien. Kvale &
Brinkmann framhäver även vikten av forskarens roll som en etisk riktlinje. Författarna skriver att de är av avgörande vikt att forskarna har en god etisk kompass i sitt tillvägagångssätt. Med detta skriver författarna att det kan var hur väl forskaren förbereder intervjupersonen samt informerar subjekten vilka frågor den har planerat att fråga om, för att säkerställa en trygg miljö för intervjupersonen. Därutöver skriver författarna att forskarna ska uppnå hög vetenskaplig kvalitet i de som publiceras vilket vi tolkar som att resultatet ska så korrekt som möjligt vara representativt för forskningsområdet och subjektets berättelse.33
31 Ibid. s.88
32 Ibid. s.89-90
33 Ibid. s.90-91
Vår roll som forskare har således högt ställda krav att agera korrekt gentemot såväl intervjupersoner som vetenskapens syfte. Detta har vi haft i åtanke i hur vi presenterar vårt material och att materialet så korrekt som möjligt är relevant för vårt forskningsområde.
4.3 Presentation av respondenterna
Nedanför framställer vi en övergripande presentation av intervjupersonerna.
Intervjuperson 1.
Husein är en 50-årig man från en liten stad i Bosnien. På grund av inbördeskriget i Bosnien-Hercegovina flydde han tillsammans med sin fru och sitt barn till Sverige den 31 maj år 1992. Husein har sedan dess bott i Sverige tillsammans med sin familj.
Intervjuperson 2.
Ajla är en 53-årig kvinna från en stor stad i Bosnien. På grund av inbördeskriget i Bosnien-Hercegovina flydde hon tillsammans med sitt barn till Sverige den 16 maj år 1992.
Ajla har sedan dess bott i Sverige tillsammans med sin familj.
Intervjuperson 3.
Mujo är en 59-årig man från en stor stad i Bosnien. På grund av inbördeskriget i Bosnien-Hercegovina flydde han tillsammans med sin fru och sin svåger till Sverige den 16 december år 1992. Mujo har sedan dess bott i Sverige tillsammans med sin familj.
Intervjuperson 4.
Elma är en 47-årig kvinna från en liten stad i Bosnien. På grund av inbördeskriget i Bosnien-Hercegovina flydde hon tillsammans med sin man och sitt barn till Sverige den 31 maj år 1992. Elma har sedan dess bott i Sverige tillsammans med sin familj.
5.Metod
I detta kapitel presenteras den metod som vi har använt vid genomförandet av studien. Här beskrivs hur all data har samlats in och vilken struktur som har använts. I vår studie har vi valt att tillämpa en semistrukturerad intervju vid insamling av data. Insamlingen av studiens empiri bygger på fyra enskilda intervjuer av bosniska flyktingar som anlände till Sverige under året 1992. Intervjuernas längd varierar mellan 40 till 60 minuter. Vid genomförandet
av intervjuerna har vi valt att ljudinspela samtalen mellan intervjuaren samt respondenter.
Detta för att på bästa möjliga sätt kunna återberätta samt återge samtalen i textform. Vid genomförandet av intervjuerna har vi använt oss av en intervjumall (se bilaga 1) vilken innehåller olika teman som har behandlats under intervjuerna. Dessa teman har vi utformat utefter tidigare forskningsläge samt Josef Jose Alberto Diaz, integrationsmodell.
5.1 Muntlig historia som metod.
Författarna Malin Thor Tureby och Lars Hansson skriver i boken Muntlig historia att en styrka med metoden är att den ger synlighet till perspektiv och grupper som tidigare inte dokumenterats i skriftliga källor på grund av maktförhållanden. 34 Författarna skriver vidare att i arbetet med muntliga källor i form av intervjuer är det av stor vikt att det framgår tydligt såväl vid skapandet och användningen av intervjun individens roll i relationen till det som undersöks. 35
Vidare skriver författarna, att eftersom materialet är en produkt av såväl den som intervjuar och den som blir intervjuad är det avgörande att uppge vilka upphovs personerna är i början av såväl inspelningen som transkriberingen. Detta så att framtida forskare skall kunna återanvända källmaterialet. 36 För att pröva validiteten för muntliga återberättelser skriver författarna att man bör granska informationen i relation till andra primärkällor eller dokument och protokoll. 37 Vidare redogör de för att det inte alltid är möjligt att jämföra resultat eftersom vid tillämpning av muntlig historia som metod är syftet att undersöka frågor som inte framgår i skriftliga källor
Tureby och Hansson redogör för att det är vanligt att muntlig historia riktar in sig mot marginaliserade grupper som inte har lämnat skriftliga källor efter sig. Forskarna vill undersöka hur dessa grupper upplevde det fenomen som undersöks. För att stärka validiteten bör man enligt författarna intervjua fler än en person. Informationen som framgår i fler intervjuer bör därefter prövas ifall den är jämförbar. Om informationen är jämförbar ökar validiteten på utsagorna. 38I boken diskuterar författarna invändning om att använda muntliga
34 Hansson, Lars. & Thor Tureby, Malin. (red.) (2006). s. 22. Muntlig historia. Lund: Studentlitteratur.
Upplaga 1.
35 Ibid. s.26
36 Ibid. s.26
37 Ibid. s.27
38 Ibid. s.27
källors information om det förflutna och hur minnet påverkas. Tureby och Hansson skriver att forskningen som de har tagit del av visar att långtidsminnet är väldigt starkt och tillförlitligt.
Enligt författarna är det inte avgörande att informationen är fullständigt korrekt eftersom en persons minne är föränderligt över tid. Det som har betydelse enligt forskningen är att undersöka vilken information som framkommer och om den informationen kan placeras i en historisk kontext. Författarna redogör för att den informationen som återberättas har möjligt att avslöja det som upplevs centralt för historia medvetenheten hos personen. Detta eftersom informationen har en viktig betydelse för hur personen tolkar den historiska tiden. 39
Muntlig historia har därutöver granskats utifrån beroendekriteriet. Tureby och Hansson redogör för att styrkan är om den som intervjuas är en primärkälla och har varit med om händelsen som utreds. Beroendekriteriet som en källkritisk princip stärks i regel av att personens information inte påverkas av utomstående. I arbete med muntlig historia så skriver författarna Tureby och Hansson att forskningen som är framtagen av Samuel Schrager visar på att informationen som framgår med muntlig historia inte har liknande beroende kriterium.
I arbete med muntlig historia där intervjupersoner återger minnen ur sitt egna liv är det oundvikligt att dessa minnen präglas av en social värld som historien skapades i men även av den sociala värld som är vid skapandet av intervjun. Detta är inte ur metodens perspektiv negativt utan ett faktum som leder till att intervjun bör analyseras i en social kontext samt systematiskt. 40
Att använda sig av muntliga källor ur tendenskriteriet, lyfter Tureby och Hansson fram som en styrka. Genom att använda sig utav personers återberättelser samt minne, kan man enligt författarna, analysera minnet som en del av en kultur med tendens som fokus. Tureby och Hansson redogör att muntliga källor bidrar till ett nytt perspektiv som inte framgår i övriga källor. Detta genom att personen delger sin egna upplevelse av det som studeras. Muntliga källor kan enligt författaren användas för att undersöka hur intervjupersonen förstår och tolkar sitt förflutna. 41 Vidare redogör Malin Thor Tureby för en metod som hon benämner som shared authority. Metoden syftar till att materialet som framtas i intervjuerna är inte
39 Ibid. s.30
40 Ibid. s.32
41 Ibid. s.36
något forskarna har auktoritet på utan är ett samspel mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad. 42
Författarna skriver att tolkandet och meningsskapandet är en process som förstås som delad definition ur intervjuns dialogiska natur. Vidare skriver författarna att delad auktoritet erbjuder en möjlighet att utforska människors självförståelse. Detta analyseras utifrån hur intervjupersonen berättar om sig själv i relation till de kategorier och positioner som tillskrivs dem. 43
Vid tillämpandet av denna metod har vi använt oss utav semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna gav möjlighet för en delad auktoritet då respondenten äger materialet och vi frågorna. Intervjupersonerna har auktoritet eftersom det är deras upplevelser och minnen man utgår ifrån. Vid genomförandet av intervjuerna har vi använt oss av en intervjumall (se bilaga 1) vilken innehåller olika teman som har behandlats under intervjuerna. Utöver intervjumallen har följdfrågor tillkommit under samtalet.5.2 Kvalitativ intervju
Syftet med studien är att undersöka samt få en djupare förståelse för flyktingarnas upplevelser av mottagandet samt integrationen i det svenska samhället. Studiens empiri kommer att samlas in med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I boken Den kvalitativa forskningsintervju skriver Steinar Kvale och Svend Brinkmann att man vid forskning använder kvalitativa intervjuer med förhoppning att förstå världen utifrån olika människors perspektiv.44 Genom att samtala kan man ta reda på hur olika individer uppfattar sin värld och sitt liv. Författarna menar att det är via samtal som vi kan bekanta oss med andra människor, få kunskap om deras erfarenheter, känslor och attityder. 45 Vidare beskrivs den kvalitativa forskningsintervjun som en social produktion av kunskap. Den kunskap som produceras under intervjuer är intersubjektiv och social. Med detta menar författarna att kunskapen konstrueras i interaktion mellan intervjuaren och den intervjuade.46
42 Thor Tureby, Malin. & Johansson, Jesper. (2020). s. 26-27. Migration och kulturarv: insamling processer och berättelser om och med de invandrade ca 1970-2019. Lund: Nordic Academic Press.
43 Ibid. s.26-27
44 Brinkmann Svend & Kvale, Steinar (2009) s.17. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB. Upplaga 2:5
45 ibid. s.15
46 ibid. s.34
I boken Samhällsvetenskapliga metoder skiljer Alan Bryman på kvantitativa och kvalitativa studier. Eftersom den kvalitativa metodens tillvägagångssätt oftast är mindre strukturerad då denna typ av forskning intresserar sig mer av att förstå intervjupersonens egna erfarenheter samt upplevelser till skillnad från den kvalitativa metoden, anser vi att den lämpar sig bäst för vårt syfte.47
I vår studie kommer vi att tillämpa en semistrukturerad intervju vid insamling av data. Vid genomförandet av intervjuerna kommer vi att använda oss av en intervjumall (se bilaga 1) vilken innehåller olika teman som kommer att behandlas under intervjun. Vid användning av semistrukturerade intervjuer har intervjuaren en relativ stor frihet att formulera frågor samt följdfrågor. Dessa följdfrågor kan tillkomma förutsatt att de förhåller sig till ämnet vi behandlar. Bryman poängterar även att frågorna som ställs inte behöver komma i någon speciell ordning under intervjuprocessen.48 Respondenten kommer att ha möjlighet att besvara frågorna hur hen vill. Fördelen med att använda sig utav en kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju är att intervjuaren enklare kan behålla fokus och styra intervjun utifrån sin mall samt frågeställningar. Metoden möjliggör även för intervjupersonerna att uttrycka det de upplever är viktigt eftersom den halvstrukturerade intervjun lämnar utrymme för mer friare svar.
5.3 Hermeneutik som en tolkande metod.
I studering av framtagen empiri har vi i denna uppsats valt att tillämpa ett hermeneutiskt förhållningssätt Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur 1990-talets flyktingar från Bosnien och Hercegovina upplevde mottagande samt integrationen i det svenska samhället. Vi anser därmed att hermeneutiken som tolkningsmetod är en god metod för att skapa en ökad förståelse av empirin och dess berättelser som framtagits med en muntlig historia.
I boken Tolkning, förståelse, vetande, hermeneutik i teori och praktik redogör författaren Per-Johan Ödman för hur man tillämpar hermeneutik och dess verktyg som tolkningsredskap.
Ödman skriver att vi människor tolkar ett visst material för att uppnå en ökad förståelse.
Genom att tolka ett material skriver Ödman att man ger det en mening. 49 Vidare redogör
47 Bryman, Alan. (2011) s.414. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Upplaga 2
48 ibid. s.415
49 Ödman, P. (2005) s. 45-46 Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (3., oförändr. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ödman i sin bok användandet av olika hermeneutistiska metoder. Ett av dessa metoder benämner han som existentiell hermeneutik. Detta beskriver författaren som en grundläggande förståelseprocess, som i själva verket ingår i människans vara, det vill säga i personens existens. Människans tidigare förståelse av ett fenomen samt ens nuvarande förståelse, ger mening till en framtida förståelse av ett visst fenomen.
Vidare redogör Ödman att man bör utgå från en händelse från ens egna förutsättningar för att en tolkning ska leda till förståelse. 50 Med egna förutsättningar menar Ödman att den som tolkar ett material bör utgå från den tidsperiod förloppet beskrivs samtidigt som man bör besvara frågeställningarna: Vad hände? Vad hände inte? Varför blev det så? 51
I arbete med historiska källor och ljudinspelningar likt det vi tillämpar i vår studie skriver Ödman, att den som tolkar bör tillämpa en historisk hermeneutik. Författaren skriver att om ett material har historisk betydelse ska det tolkas i samband med andra samtida källor för att med den jämförelsen ha som grund för att dra mer omfattande slutsatser om ett historiskt förlopp.52
I arbete med historia och hermeneutik skriver Ödman att forskaren placerar existentiella skeenden i fokus. När forskaren utgår från existentiella skeenden och analyserar ljudbanden söker forskaren förståelse för intervjupersonernas sinnestillstånd och livsinriktning.
Därutöver har forskaren möjlighet att söka slutsatser i hur intervjupersoner uppfattar sig själva och deras verklighet. 53
Författaren skriver vidare att den existentiella tolkningens rimlighet stärks via logiska sammanhang med vad som faktiskt hänt. Ödman beskriver att varje tolkning är subjektiv som alltid görs från ett på förhand perspektiv. Författaren skriver att de i värsta fall finns en risk att den som tolkar gör en godtycklig tolkning efter ens egna preferenser som kan uppfattas fördomsfullt. För att undvika detta bör ens tolkning utgå från tidigare kunskap och tidigare erfarenheter av det som tolkas. 54
50 Ibid s.17.
51 Ibid s.47-48
52 Ibid s.53
53 Ibid s.53-54
54 Ibid. s.54-55
6.Teori
I detta avsnitt presenteras Jose Alberto Diaz integrationsmodell som ligger till grund för vår studie. Genom att utgå utifrån Diaz integrationsmodell har vi tillsammans utformat en mall som använts vid intervjuerna. Diaz integrationsmodell syftar till att skapa förståelse för invandrares integrationsprocess.
I rapporten, Choosing integration: a theoretical and empirical study of the immigrant integration in Sweden, redogör Jose Alberto Diaz för olika dimensioner där integration sker.
Rapporten har framtagits som ett verktyg i arbetet med såväl flyktinginvandring samt arbetsinvandring, då dessa varianter är de mest vanligt förekommande i Sverige samt Västeuropa. 55
6.1 Integrationens dimensioner
Nedanför följer en redogörelse för vad som innefattar de sju olika dimensionerna i integrationsmodellen.
Personlig integration:Bygger på en individs subjektiva upplevelse av hur pass tillfredsställd personen är med det nya landet och sin nya livssituation. Det handlar även om huruvida individens förväntningar samt mål med sin integration har blivit uppfyllda.56
Familjeintegration: Här undersöker man individens tillgång till sociala nätverk, vilka kan utgöras av svenska släktingar eller partners. Diaz redogör att man via släktingar som bor i Sverige, får förfogande över resurser, främst sociala, vilket underlättar integrationsprocessen.
En viktig term här är intermarriage.57
Boendeintegration: Denna dimension syftar till att se på hur etniska förhållanden som råder i olika bostadsområden ser ut samt vilka möjligheter det finns för invandrare att integreras med etniska svenskar. Inom detta område studeras även boende förändringar samt kvalitén på
55 Diaz, Jose Alberto (1993) s. 71. Choosing integration: a theoretical and empirical study of the immigrant integration in Sweden. Diss. Uppsala: Univ.
56 Ibid. s.87
57 Ibid. s. 87
bostäderna. De förändringar som studeras, menar Diaz, gäller till exempel övergång från lägenhet till hus samt hur potentialen för övergångar som dessa ser ut. 58
Ekonomisk integration: Med ekonomisk integration syftar dimensionen till att undersöka invandrares integration i arbetslivet samt vilka möjligheter och tillgångar det finns till yrkespositioner och inkomst. 59
Politisk integration: Denna dimension syftar till undersöka hur politiska rättigheter tillgängliggörs samt hur delaktiga invandrare är i det politiska systemet. Relevant faktorer som Diaz framhäver är följande: valdeltagande, invandrarnas möjlighet att påverka politiska beslut, deltagande i fackföreningar samt politiska intresse. En viktig faktor av denna dimension är maktförhållandet mellan medborgare och invandrares representation i politiska institutioner.60
Kommunikativ integration: Diaz redogör för att denna dimension syftar till vilken tillgång invandrare har till språk- och informationsresurser. Det handlar även om huruvida invandrare kan förstå informationen som erbjuds från myndigheter. 61
Social integration: Diaz skriver att denna dimension syftar till vilket samspel det finns mellan infödda och invandrare. Det kan handla om vilka kontakter man har i sin vänskapskrets, bostadsområde, familj eller på sin arbetsplats och hur ofta man träffar dessa. 62
6.2 Modell
Nedanför framställs en modell som vi tillsammans har skapat i syfte att på ett tydligt sätt visa vilka dimensioner Diaz menar integration har.
58 Ibid. s. 86
59 Ibid. s. 76 & 87
60 Ibid. s. 76 & 87
61 Ibid. s. 76 & 87
62 Ibid. s. 76 & 86
7. Resultat
I detta avsnitt presenteras det resultat som har samlats in via intervjuerna. Resultatets beskrivs utifrån 8 teman: flykten, ankomsten till Sverige, bemötandet av myndigheterna, välmående, språkkunskaper, vikten av meningsfull sysselsättning och försörjning, sociala kontakter samt framtidsvisioner. Varje tema presenteras med en beskrivning av temat, följt av respondenternas svar.
7.1 Flykten
Detta tema beskriver respondenternas orsak till flykten från Bosnien och Hercegovina till Sverige under 1990-talet. Kriget i forna Jugoslavien, år 1992, kom att driva flera miljoner
människor på flykt. Till följd av hot, våld och mord fördrevs bosniska muslimer från de områden som kontrollerades av bosnienserberna. 63
När vår hemstad, Kljuc, blev ockuperat av serbiska styrkor var jag och min gravida fru, tvungna att fly från staden på grund av etnisk rensning. Vi tog oss till Kroatien och där bodde vi i ett halvår. Därefter reste vi till Sverige /.../ Min familj förblev kvar i det krigsdrabbade Bosnien.
Husein berättar att han på grund av etnisk rensning, i Bosnien, fick fly landet för att överleva.
Flykten tog honom och hans familj till Sverige år 1993. Likt Husein fick Elma fly sin hemstad på grund av etnisk resning. Under denna tid var hon 19 år gammal och gravid. Elma beskriver sin resa till Sverige som fylld med hemskheter.
Jag var tvungen att knyta en sjal runt om min mage för att man inte skulle se att jag var gravid. Det var extremt plågsamt /.../ Det enda jag ville var att mitt barn skulle överleva /.../ Mitt barn skulle bli ett bevis på att de inte kunde förgöra mitt folkslag.
Efter flera månaders flykt välkomnades Elma, hennes nyfödde son och hennes man till Sverige. Kvinnan beskriver detta som “en befrielse”. Ajlas minne av sin flykt är väldigt lik den Elma berättar. Hon upplever flera hemskheter under kriget och har ett litet barns framtid i åtanke när hon tar beslutet att fly utan sin make. Flykten beskrivs som väldigt otrygg men som avslutas med en lycklig ankomst till Sverige.
Även Mujo beskriver ockupationen av motstånd styrkorna som en orsakt till hans flykt.
Mujos återberättelse av flykten är väldigt detaljerad. Han beskriver ett händelseförlopp som sker vid ankomst till Budapest där samtlig passagerare på tåget blev avlägsnade från tåget.
Händelseförloppet är väldigt traumatiskt då de avlägsnades från tåget som skulle föra dem till Polen.
När vi avlägsnades från tåget var det väldigt hemskt, som en scen ur andra världskriget där soldater slog på människor och hundar stod och skällde /.../ Jag var väldigt rädd.
63 Militärhistoria. (2013) Civila var måltavlor i Bosnienkriget. Hämtad: 2021.01.02 Tillgänglig på:
https://militarhistoria.se/1900-tal/bosnienkriget-1992-95-361b2480-28a4-4058-9fbb-1252763dcc4d.
Mujo beskriver sin händelse som en scen ur andra världskriget. Efter att ha avlägsnats från tåget lyckas Mujo muta en ungersk soldat för att få återvända till tåget tillsammans med sin hustru och svåger. Med tåg transporteras dem till Polen där de sedan har planerat att ta färjan till Danmark. På grund av dåligt väder är färjan som skall åka till Danmark kraftigt försenad.
Mujo blir orolig av väntan och väljer därför att åka med den första möjliga färjan som åker till Ystad, Sverige.
7.2 Ankomsten till Sverige
I detta tema beskriver respondenterna den första tiden i (i väntan på uppehållstillstånd) Sverige. Samtliga intervjudeltagare redogör att de i samband med deras ankomst i Sverige blev tvungna att lämna en redogörelse till polisen där de fick beskriva orsaken till anländandet i Sverige, vilket i detta fall var inbördeskriget i Bosnien-Hercegovina.
Efter redogörelsen blev både Husein och Elma placerade i en förläggning i Ystad. Detta beskriver Elma som “ett fängelse med höga grindar”. Där uppehölls de i två dygn innan de transporterades vidare till en flyktingförläggning en bit utanför Vänersborg. På grund av den plötsliga flyktingströmmen från det forna Jugoslavien fick gamla bostäder tömmas.
Flyktingförläggningen Husein och Elma hade hamnat på hade en gång i tiden varit ett sjukhus för psykiskt sjuka människor. Husein lyfter även fram att området de blev placerade på var ett segregerat område där en hög andel av invånarna var socioekonomiskt svaga.
Rummet som vi skulle bo på var lika stort som ett klassrum och delades av 5 familjer. Efter ett tag blev jag och min familj förflyttade till ett annat rum som var ungefär 10 till 12 kvm stort. I rummet hade vi en stor säng, ett litet matbord och en klädhängare för de få kläder vi lyckades ha med oss från kriget. Det var en extremt jobbig samt psykiskt påfrestande tid för mig och min familj /.../ Varje månad fick vi 800kr som vi skulle leva på. Eftersom vi fick mat på flyktingförläggningen använde vi pengarna till att köpa kläder på second hand, blöjor till vår son, hygienprodukter m.m. /.../ Det var en oerhört svår tid /.../ Maten vi fick var inte mättande, så vi bestämde oss för att en dag strejka. Vi ville inte ha deras mat och informationen spred sig ganska snabbt. Titt som tätt, befann sig flera journalister på flyktingförläggningen /.../ Några dagar efter händelsen stängdes förläggningen ner.
Både Husein och Elma beskriver sina upplevelser som väldigt jobbiga dels på grund av ovissheten, dels på grund av de stora omständigheterna i livet. Efter 4 månader i Vänersborg blir både Husein och Elma förflyttade till en annan flyktingförläggning, i utkanten av Falkenberg, som under denna tid kallades för Vita hästen.
...i 7 månader hade vi bott i Sverige. Under denna tid hade vi inte fått någon som helst information om vad som skulle hända oss /.../ Skulle vi bli kvar i Sverige?
Skulle vi skickas tillbaka till Bosnien? Vad kommer att hända med mig och min familj?
Husein berättar att ovissheten om att inte veta vad som kommer att hända var bland det värsta han upplevt då han inte kunde planera framåt i tiden för varken honom eller hans familj.
Elma beskriver däremot flytten till Falkenberg som väldigt positiv. Efter 8 månaders väntetid får både Husein och Elma besked om att de tillsammans med sina familjer har fått permanent uppehållstillstånd av regeringen. I samma tidsanda blir de beviljade lägenheter av ett bolag som deras familjevänner hade hänvisat dem till.
Även Mujos första ankomst till Sverige sker på hamnen i Ystad, däremot drygt 6 månader senare än den Elma och Husein. Likt Elma och Husein blir Mujo placerad initialt på ett förvaringsrum i 3 dygn innan han blir flyttad till en flyktingförläggning för sin första bo situation i Sverige. Flyktingförläggningen han anländer till är strax utanför Skara i och hette Stora Ekeberga. Han beskriver upplevelsen som väldigt positiv. Mujo anser att de blev väl omhändertagna trots en stor variation av flyktingar från olika länder. Majoriteten av dessa flyktingar var däremot bosnier. På flyktingförläggning organiserar bosnierna sig och med stöd av de drivande startar de en skola för framförallt barn men även andra flyktingar.
Kurserna hölls primärt i språken engelska och svenska, därutöver har de en del praktiska kurser som slöjd. Detta för att fördriva tiden i väntan på ett beslut om uppehållstillstånd samt att påbörja språkkunskaper.
Efter drygt 7 månader i Skara blir även Mujo och hans fru, likt Elma och Husein, flyttade till till flyktingförläggningen Vita Hästen, i utkanten av Falkenberg. Mujo blir väldigt glad när han inser att Falkenberg ligger söderut i Sverige då detta innebär att sträckan till hans hemland Bosnien och Hercegovina är desto närmre och hans mål är att så snart som möjligt återvända. På Vita hästen, delar Mujo och hans hustru en lägenhet med en annan
flyktingfamilj från Bosnien. Det visar sig att kvinnan i den andra familjen var en bekant till Mujo sedan deras tid i Bosnien. Detta beskriver han som väldigt tryggt. På Vita hästens anläggning bor Mujo och hans fru tills de får besked om att de har fått permanent uppehållstillstånd av regeringen. Därefter erbjuder kommunen dem en egen lägenhet som de tacksamt mottog och flyttade till.
Ajlas ankomst skiljer sig från övriga respondenter. Även om hon anländer likt de övriga flyktingarna år 1992, så åker hon inte via Ystad utan åker direkt till Helsingborg. Där möts hon av en kusin som emigrerat till Sverige drygt 30 år tidigare som arbetskraft. Här skiljer sig hennes första tid markant då hon inte bosätter sig på en flyktingförläggning likt övriga respondenter. En anledning till detta är att hennes kusin själv ordnar en bosättning åt henne och hennes son i en lägenhet som han betalar för samt försörjer henne för att hon och hennes son inte ska tvingas bo på en anläggning. Även om hon beskriver det som en lättnad att inte behöva bo på en flyktinganläggning så är inte situationen i lägenheten optimal då den delas med en annan familj. Efter ett års tid får Ajla och hennes son möjligheten att flytta till en egen lägenhet där de bor i ca ett år innan de blir tilldelad en lägenhet via kommunen efter att likt övriga bosnier fått permanent uppehållstillstånd.
7.3 Bemötandet av myndigheterna
I detta tema beskriver respondenterna bemötandet av myndigheterna. Det är med blandade känslor Husein redogör för bemötandet av myndigheterna. Han börjar med att uttrycka tacksamhet för de möjligheter han har fått i landet. Husein beskriver att han har goda erfarenheter med flera myndigheter, framförallt invandrarverket och sin asylprocess. Däremot upplever han inte sin kontakt med arbetsförmedlingen lika positivt.
De fungerade som någon sorts informatör, men inte mer än så /.../ De kunde exempelvis beskriva hur man skulle gå tillväga ifall man ville studera /.../ Men resten fick man lösa själv
Husein anser att personalen på arbetsförmedlingen inte fullföljde sina uppdrag och att man som flykting från Bosnien, under 1990-talet, var tvungen att lösa det mesta själv.
Intervjupersonen berättar även att han hade fått sin utbildning validerad men blev tillsagd att komplettera en del av utbildningen för att få möjligheten att vidareutbilda sig till
grundskollärare på högskolan i Halmstad. Eftersom han var i behov av ett jobb då han försörjde både sin familj i Sverige samt släkten som var kvar i det krigsdrabbade Bosnien, avstod han från erbjudandet.
Det kan komma stunder när jag tänker på att jag fick möjligheten att studera vidare /.../ Som jag tidigare hade nämnt blev jag erbjuden att vidareutbilda mig till lärare /.../ Idag upplever jag att han bara sa så för att det var en del utav hans arbete, det vill säga att informera mig om de möjligheter jag har i landet. Ifall han bara hade uppmuntrat mig lite mer /.../ Då hade jag kanske tagit vara på möjligheten /.../ Du förstår inte /.../ När man är i sån situation som jag och flera andra människor befann oss i, ett nytt främmande land, där man måste börja om /.../ Då hade lite uppmuntran gjort en väl.
Att inte vidareutbilda sig till lärare är något som Husein idag har djup ångerfullhet av. Elma beskriver däremot sin upplevelse av bemötandet med myndigheterna (polisen, sociala myndigheter, och arbetsförmedlingen) på ett positivt sätt.
Jag upplever att jag och min familj blev väl omhändertagna av myndigheterna under vår första tid (i väntan på asyl) i Sverige. De var otroligt hjälpsamma vilket hade en positiv inverkan på mitt välmående.
Elma berättar att deras goda möte med myndigheterna kom att påverka familjens sätt att komma in i samhället på ett positivt sätt. Hon redogör även hur ett gott bemötande kan påverka individens integrering i samhället. Genom ett positivt bemötande upplever man sig, enligt Elma, mer välkommen vilket kan påverka individens vidare integrering i samhället.
Myndigheterna i Sverige var väldigt byråkratiska, det fanns en förutbestämd process som alla flyktingar behövde göra oavsett deras tidigare förutsättningar så blev alla hänvisade till samma information och händelseförlopp, det fanns ingen individualisering
Likt Husein, beskriver Mujo att han har goda erfarenheter med flera myndigheter, framförallt invandrarverket och sin asylprocess där han upplevde sig väl omhändertagen. Däremot upplever han inte sin kontakt med arbetsförmedlingen lika positivt. Han anser att dem inte fullföljde sitt uppdrag och att de inte hade rätt kompetens för att hantera hans egna och så
pass stor grupp av människors ärenden. Han beskriver mötena som väldigt nonchalerande och att han är den drivande parten i processen för arbete och akademiskt liv. Trots att dem validerar hans examen som lärare får han beskrivet att det kan ta väldigt lång tid (uppemot 7-8 år) att ens få möjlighet att utbilda sig igen.
Under tiden anser myndigheten att han bör arbeta inom fabriker. Mujo förklarar att han inledningsvis hade arbetat med enklare arbetsuppgifter där han deltagit i ett projekt via kommunen och att han ville återgå till sitt akademiska yrke. Han anser att myndigheter inom yrkes sektorn inte inledningsvis förstod potentialen och hur välutbildade de bosniska flyktingarna var då de inte såg en längre framtid än de inledande yrkena som i intervjupersonens mening var till för att integreras i samhället via språk och arbetserfarenhet.
Här upplevde han motstånd och valde därför att inte längre ha kontakt med arbetsförmedlingen utan söka informationen på egen hand. Mujo blev tvungen att förlita sig till sitt egna driv för att få tillgång till korrekt information om hur han bör gå tillväga för att bli en verksam lärare. Denna upplevelse stämmer väl överens med vår tidigare forskning och övriga respondenternas svar i vår studie.
Även Ajla lyfter fram i sin berättelse hur invandrarverket var väldigt stöttande och väl omhändertagna men likt Husein och Mujo delar hon deras kritik mot arbetsförmedlingen som en väldigt byråkratisk myndighet som inte var redo att möta individens behov utan att den lämnades till att på egen hand driva sin utbildning och karriär framåt. Hennes symboliska kamp var att hon upplevde att hon var tvungen att på flera möten övertyga arbetsförmedlingen om varför hon så gärna ville utbilda sig till de yrke hon tidigare arbetat med för att återgå till ett någorlunda likt liv hon tidigare hade haft. Denna övertalnings kamp var en lång process som hon upplevde som väldigt svår men även hennes största lycka när hon tillslut övertygade myndigheten att få gå på kursen som gjorde henne behörig till sitt tidigare yrke som hon fram till idag fortfarande arbetar med. .
7.4 Välmående
I detta tema beskrivs respondenternas välmående under den första tiden (i väntan på uppehållstillstånd) i Sverige. Husein beskriver sitt välmående som “i ständig förändring”.
Under min första tid i Sverige mådde jag inte alls bra. Jag var orolig för min familj som förblev kvar i det krigsdrabbade Bosnien /.../ Jag hade varit med om traumatiska händelser som har påverkat och påverkar mitt välmående än idag
Husein beskriver att oron för familjen samt de traumatiska händelserna individen hade upplevt under kriget har påverkat hans välmående negativt. Vidare berättar han att hans ovissa livssituation under hans första tid (i väntan på uppehållstillstånd) i Sverige påverkade honom negativt. Den första tiden upplevde han sig själv som väldigt begränsad, dels på grund av ovissheten, dels på grund av bristande språkkunskaper. Trots detta var han däremot tacksam över att få möjligheten att vara i ett tryggt land som Sverige. År 1994 fick Husein och hans familj uppehållstillstånd. Detta beskriver han som “den bästa dagen i mitt liv”. I samband med uppehållstillståndet kunde intervjupersonen och hans familj börja planera inför framtiden.
Ajla som kom till Sverige med sin son men som var tvungen att lämna kvar sin make i ett pågående inbördeskrig delar Huseins komplexa välmående av att anlända till ett nytt land.
Ajla hade likt övriga respondenter själv vittnat och upplevt hemskheterna i kriget. Vid ankomst till Sverige kände hon en stor lättnad över att hennes egna samt sons liv inte längre var i fara. Respondenten är väldigt tacksam för tryggheten Sverige kunde erbjuda. Däremot beskriver hon en delad tillvaro där hon försöker känna tröst i sin egen trygghet men samtidigt är hon väldigt orolig och ledsen över att hon inte vet om hennes make eller övriga familj kommer överleva dagen och om dem någonsin kommer att återförenas vid liv. Därtill beskriver hon att hon inledningsvis känner sig väldigt ensam i det nya landet och en oro då hon inte kan språket och därmed inte kan kommunicera på egen väg med andra människor som inte talar engelska eller bosniska. Med tiden lär hon sig språket och hennes man återförenas med henne, detta ökar hennes välmående väldigt mycket.
Mujos välmående är i konstant förändring. Efter att ha upplevt hemskheterna tvingas han på en ovis resa som präglas av mer trauma. I ankomst till Sverige upplever han att hans välmående blir bättre då han känner sig omhändertagen och trygg. På flyktingförläggningen beskriver han att han får väldigt mycket stöttning och sammanhållning av andra flyktingar.
Hans välmående blir däremot sämre då han och hans fru är oroliga för sina föräldrars säkerhet i Bosnien där de får information att civila människor blir attackerade och dödade varje dag. Mujo berättar att hans far blev skjuten i huvudet men lyckades mirakulöst
