EXAMENSARBETE
Leveransprestation från leverantörer
En fallstudie på Alimak Hek
Annika Edberg Malin Edman
2016
Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Förord
Det här examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och är den avslutande delen i vår utbildning till Civilingenjör inom Industriell ekonomi med inriktning industriell logistik.
Examensarbetet har bidragit till utveckling av våra genom utbildningen förvärvade kunskaper, där ett mer praktiskt perspektiv erhållits.
Vi vill tacka vår handledare på Luleå Tekniska Universitet, Anders Segerstedt för det betydande stöd han gett oss under denna period. Vi vill även tacka våra handledare på Alimak Hek, Olof Friman och Oskar Karlsson för deras engagemang samt tack till alla medarbetare på Alimak som hjälp oss med information och svar på alla våra frågor. Slutligen vill vi även tacka våra kurskamrater för stöd och åsikter som hjälpt oss framåt i arbetet.
Annika Edberg Malin Edman
Sammanfattning
Ett medelstort tillverkande företag spenderar ungefär hälften av sina intäkter på inköp. Detta har på senare tid bidragit till att inköp har fått en mer betydande roll där det är viktigt med kostnadsbesparing för att fortsätta vara ett lönsamt och konkurrenskraftigt företag. Ökande konkurrens mellan företag är en annan anledning till att inköp har fått en bredare betydelse och organisationer ser inköp som en strategisk aktivitet. En av de viktigaste konkurrensfördelarna i dagens samhälle är tid, där ledtiden ska vara kort och företag i rätt tid ska kunna besvara kunders önskemål och behov. För att ett företag snabbt ska kunna leverera till sina kunder är leverantörer som presterar enligt överenskommelse av största betydelse.
Om en vald leverantör inte levererar i tid till ett företag kan detta påverka företagets slutkunder genom förseningar och eventuellt leda till stora kostnader för företaget. När förseningar inträffar uppstår ofta missnöje hos kunden. Leveransservice är en del som bör mätas i en försörjningskedja och innehåller sex viktiga områden: leveranstid, leveransprecision, leveranssäkerhet, servicenivå, information och flexibilitet. Ett av de vanligaste nyckeltalen för att mäta leveransservice är leveransprecision. Leveransprecision definieras som ett mått på om leverans av en order sker på överenskommet leveransdatum.
Det är naturligtvis även viktigt att rätt kvantitet levereras.
Syftet med detta examensarbete är att identifiera orsakerna till bristande leveransprestation och ge förslag på förbättrad mätmetod av den inkommande leveransprestationen. För att kunna förbättra leveransprestationen bör i nuvarande situation av mätning och situation kartläggas. Detta för att fastställa var problem i den ingående logistiken kan uppstå och var de största problemen är idag. En fallstudie har genomförts på Alimak Hek för att undersöka hur företag i allmänhet kan hantera olika problemområden och olika sätt att mäta leveransprestation på.
Datainsamlingen i form av intervjuer, observationer och datainsamling från affärssystemet har används för att samla in information angående olika mätpunkter ifrån Alimak Hek och dess leverantörer för att skapa förståelse var problemområden i den ingående logistiken kan finnas och hur leveransprestation kan mätas. För att identifiera olika sätt att mäta leveransprestation på och för att öka förståelsen inom ämnet har aktuell litteratur, tidskrifter och artiklar använts.
I studien har 34 leverantörer till Alimak Hek används för informationsinsamling.
Resultat från studien visar att Alimak Hek har ett flertal olika orsaker till sena leveranser från
leverantörer. Orsaker som obekräftat leveransdatum, otydligt vem som lägger in transporttid,
beställning sker inte efter uppsatt ledtid, varierande transporttid, samt att hanteringstid på
godsmottagning och transporttid är inkluderat i leveransprestationsmätningen. Vissa av dessa
problemområden har kunnat mätas med kvantitativa mått på hur stor del de har påverkat
leveransprestationen medan det på andra områden endast har genomförts en kvalitativ
uppskattning. Angående leveransprestationsmätningen bör leverantörerna mätas efter sitt
leveransvillkor, godsmottagningen och transportbolag bör mätas separat. Den
rekommenderade mätningen av leveransprestation bör omfatta leveransprecision, flexibilitet
och kvalitet.
Abstract
A medium size manufacturing company spends about half of their revenues on purchases.
This has recently contributed to that procurement gained a more significant role as it is important to minimize cost in order to remain a profitable and competitive company. Time is of great importance in order to gain competitive advantages in today's market. Lead time should be short and businesses have to be able to respond to customers' requests and needs at the right time. For a company to deliver to their clients’ needs on-time, reliable suppliers are of the highest importance.
If a selected supplier does not deliver on time to the company. It could come to affect the company's end customers by delays and possibly lead to large costs for the company. Delays in return could lead to dissatisfied customers. Delivery service should be measured in a supply chain. The supply chain contains of six key areas which are delivery time, delivery reliability, delivery precision, service, information and flexibility. One of the most common indicators to measure delivery service is delivery precision. Delivery precision is defined as a measure of the delivery if an order takes place on the agreed date of delivery. It is also important that the correct quantity is delivered.
The purpose of this study is to identify the reasons for shortcomings in delivery service and provide suggestions for improving the measurement methods of the incoming delivery service. In order to improve delivery service the current situation should be mapped with measuring points. This is to determine where the problem in the inbound logistics can occur and where the biggest problems are today. A case study has been conducted on Alimak Hek to examine how companies generally can deal with different problems and different ways of measuring delivery service.
Data collection in form of interviews, observations and data collection the business system have been conducted from different measuring points at Alimak Hek and its suppliers to create an understanding of where problem areas in the inbound logistics can be, and how delivery service can occur measured. To identify different ways to measure delivery service and to increase the understanding of the subject recent literature, journals and articles have been studied. Thirty four suppliers to Alimak Hek have been the basis for the study.
Results from the study show that Alimak Hek had a number of different reasons for late
deliveries from suppliers, reasons such as: unconfirmed delivery date, intake of transport, the
order is not executed in accordance with the lead time, transport time varies, receiving and
transport time is included in delivery performance measurement. Some of the reasons have
been measured quantitatively in order to find out how much they have influenced the delivery
service, while others only can be carried out in a qualitative way. Regarding delivery service
the suppliers should be measured with regard to its terms of delivery, goods receipt is to be
measured by its own performance measurement. The recommended measurement of the
delivery service is made by measuring delivery precision, flexibility and quality.
Terminologi
Baan Alimaks affärssystem
Qlickview Tilläggsprogram till Baan, där leveransbevakning sker.
Legotransport Alimaks egna lastbil som hämtar upp gods i närområdet.
Strategiska inköpare De inköpare som tar de strategiska besluten för upphandling av leverantörer och avtal.
Planerare De som genomför de operativa inköpen.
Ledtid Den tid det tar från att en order är lagd fram till att den är levererad.
Planerat leveransdatum Det leveransdatum som planerarna vill ha godset levererats när de lägger en inköpsorder
Bekräftat leveransdatum Det leveransdatum som planerarna och leverantören kommer överens om att leverantören ska leverera på.
Verkligt leveransdatum Det leveransdatum som leveransprestationen mäts mot idag.
Det är det bekräftade leveransdatumet från leverantörerna samt, i de fall när inget bekräftat leveransdatum finns, det planerade leveransdatumet. Dessa blir tillsammans det verkliga leveransdatumet som sedan mäts mot när gods är inlevererat i Baan.
Alimaks leveranssäkerhet Den månadsvisa mätningen som inkluderar leveransprecision, och kvalitet och kommer att benämnas som leveransprestation.
Ordererkännande Bekräftelse av inköpsorder från leverantör.
first-in-first-out (FIFO) Principen som utgår från att det som har funnit längst kommer att hanteras först.
Kontrollrapport Alimaks avvikelserapporter som de skickar till de leverantörer som inte har uppnått tillräcklig leveransprestation i jämförelse med alla levererande leverantörer den månaden. Det är också benämningen för rapporten som godsmottagaren gör vid kvalitetsavvikelser.
Leveransprestation Hur väl leverantörer presterar jämfört med överenskommelsen
som finns mellan parterna leverantör och kund.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problembeskrivning ... 2
1.3 Syfte ... 2
1.4 Disposition ... 3
2 Metod ... 4
2.1 Översikt över valda metoder ... 4
2.2 Forskningssyfte ... 4
2.3 Forskningsansats ... 5
2.4 Forskningsstrategi ... 6
2.5 Urvalsmetoder ... 7
2.6 Datainsamling ... 7
2.7 Dataanalys ... 8
2.8 Reliabilitet och validitet ... 8
2.9 Tillvägagångssätt ... 9
2.9.1 Forskningsfråga 1 ... 10
2.9.2 Forskningsfråga 2 ... 10
2.9.3 Forskningsfråga 3 ... 14
3 Referensram ... 15
3.1 Ingående logistik ... 15
3.2 Leveransservice ... 16
3.2.1 Leveranstid ... 16
3.2.2 Leveransprecision ... 17
3.2.3 Leveranssäkerhet ... 18
3.2.4 Servicenivå ... 18
3.2.5 Information ... 19
3.2.6 Leveransflexibilitet ... 19
3.3 Lagerservicenivå ... 20
3.4 Delivered in Full on Time (DIFOT) ... 20
3.5 Electronic data interchange ... 21
3.6 Automatiserad inrapportering av information ... 22
3.7 Automatiserad leveransavisering ... 22
3.8 Leverantörsvärdering ... 22
3.9 Leveransvillkor ... 23
3.9.1 Ex Works ... 24
3.9.2 Free Carrier ... 24
3.9.3 Delivered at Place ... 24
3.9.4 Delivered Duty Paid ... 25
3.9.5 Fritt vårt lager ... 25
4 Fallstudiens företagspresentation: Alimak Hek ... 26
5 Nulägesanalys ... 27
5.1 Ingående leveransprestationsmätning ... 27
5.1.1 Leveranssäkerhetsmöte ... 28
5.1.2 Nuvarande leveransprestation ... 28
5.2 Ingående logistik ... 30
5.2.1 Planering ... 30
5.2.2 Leverantörer ... 33
5.2.3 Transportörer ... 37
5.2.4 Godsmottagningen ... 39
5.2.5 Kvalitetskontroll ... 40
5.2.6 Inköp ... 41
5.2.7 Utgående leveransprestationsmätning... 43
5.3 Leveransvillkor ... 43
6 Analys ... 45
6.1 Planeringen ... 45
6.1.1 Ordererkända orderrader ifrån leverantören ... 45
6.1.2 Delleveranser ... 46
6.2 Leveranstid ... 46
6.2.1 Varierande transporttid ... 47
6.2.2 Insättning av transporttid ... 48
6.3 Godsmottagning ... 49
6.4 Kontrollrapporter ... 51
6.5 Avtal ... 51
6.6 Leverantörer ... 51
6.7 Mätning av leveransprecision ... 51
6.8 Andra prestationsmått ... 55
6.9 Mätning av transportörer och godsmottagning ... 55
7 Slutsatser och rekommendationer ... 57
7.1 Slutsatser ... 57
7.2 Rekommendationer ... 58
8 Diskussion ... 62
8.1 Problemområden ... 62
8.1.1 Delleveranser ... 62
8.1.2 Ej godkända leveranser ... 62
8.1.3 Antal leverantörer ... 62
8.2 Svårigheter under studien ... 63
8.3 Problem med rekommendationerna ... 63
8.4 Generalisering ... 63
8.5 Felkällor ... 63
8.6 Validitet och reliabilitet ... 64
8.7 Avgränsningar ... 64
8.8 Framtida studier ... 65
9 Referenser ... 66
10 Bilagor ... 68
Figurförteckning
Figur 1.1 Beskrivning av hur syftet med studien ska uppnås med hjälp av forskningsfrågorna.
Figur 2.1 Flödesschema som visar från beställning av kund till leverans. Det rödmarkerade rutorna är områden som studien har undersökt närmare.
Figur 2.2 Hur studiens syfte ska besvaras med hjälp av forskningsfrågorna, samt forskningsfrågornas prioriteringsordning. Det är även en streckad pil till de metoder som använts för att besvara de olika forskningsfrågorna, dessa bestämdes i början av studien.
Figur 2.3 En mer ingående bild av Figur 2.2 Denna visualisering beskriver den operativa inköpsprocessen av Alimaks aktiviteter från förslag från MRP fram till gods har levererats till godsmottagningen
Figur 2.4 Det verkliga processflödet av gods från leverantör till Alimak, samt alla mätpunkter som skulle kunna ge svar på problemområden.
Figur 2.5 Visuell förklaring mellan vilka mätpunkter som kommer att undersökas i nulägesanalysen.
Figur 3.1 De olika delarna i Business logistics, som beskriver hela logistikflödet.
Figur 3.2 Sannolikheten att hålla leveranstiden är beroende av leveranstidens längd.
Källa: Mattsson (2003)
Figur 3.3 : De olika leveransvillkoren där det går att se var risk och kostnader går över från säljaren till köparen för de respektive leveransvillkoren.
Bildkälla: http://gwl.ge/res/images/images/Incoterms-2010.Shipment11.jpg Figur 4.1 Bygghissen Alimak Scando 650.
Bildkälla: Alimakhek.com
Figur 5.1: Flödet av gods från leverantörer till Alimak, samt de olika villkoren som är uppsatta för att mäta leveransprestationen.
Figur 5.2: Hur ingående leveransprestationen mäts praktiskt av Alimak.
Figur 5.3: Statistik av den ingående leveransservicen av leverantörer hos Alimak, där de röda är sena leveranser, den gula för tidiga och de gröna är i tid. Tidsspannet sträcker sig från januari 2014 till januari 2016.
Figur 5.4 Vilken veckodag som planerarna planerar att beställa till och vilken dag som blir det verkliga planerade leveransdatumet. 1an representerar måndag, 2an tisdag, 3an onsdag, 4an torsdag, 5an fredag, 6an lördag och 7an söndag. Staplarnas olika färger utgör tillsammans 100 % av totala planerade leveransveckodagarna respektive verkligt planerade leveransdagarna.
Figur 5.5 Fördelning av hur vanligt förekommande beställda orderrader per leverantör och månad under perioden januari 2015 till januari 2016 ser ut. Y-axeln är antal leverantörer och månad som visst antal beställning har skett. X- axel är antalet orderrader beställda av leverantör per månad. Fördelningen visar icke unika leverantörer.
Figur 5.6 Antal levererade leverantörer under månaderna januari 2015 till januari 2016.
Figur 5.7 Antal utfärdade kontrollrapporter månadsvis mellan perioden januari 2015 till april 2016.
Figur 6.1 De röda staplarna visar hur planerarna har planerat på vilka dagar orderrader ska levereras. De gröna staplarna visar hur det verkliga planerade leveransdatumet blir, och de lila staplarna visar hur godsmottagningen har bekräftat in leveransen i Baan. De olika färgstaplarna är total 100 %.
Formelförteckning
3.1 Formel vid uträkning av DIFOT.
7.1 Slutsatsens formel för att beräkna leveransservice.
8.1 Formel för mätning av leveransservice med leveransprecision, flexibilitet, kvalitet och delleveranser.
Tabellförteckning
Tabell 1.1 Rapportens disposition.
Tabell 2.1: Tabellöversikt över de valda metoderna för studien.
Tabell 2.2 Förklaring av hur de olika delarna av validitet hanteras i denna studie.
Tabell 2.3 Förklaring av hur reliabiliteten ska stärkas hos de olika forskningsfrågorna.
Tabell 2.4 Förklaring av de olika mätpunkterna som finns i Figur 2.4.
Tabell 2.5 Förklaring vad de olika analyspunkterna betyder och var de befinner sig.
Tabell 3.1 Beskrivning av hanteringssätt av forskningsfrågorna i analysavsnittet.
Tabell 5.1 Leveransservicen under perioden juli 2015 till januari 2016. Där on time är de som är i tid med spannet 3 dagar tidigt och två dagar sent, late är de som är sena och early är de som är tidiga.
Tabell 5.2 De olika tabellerna visar på vilket sätt som den planerade ledtiden påverkar orderradernas leveransservice.
Tabell 5.3 Statistik från de endast bekräftade leveransdatumen, här har inte de planerade leveransdatumen som senare har blivit verkliga leveransdatum noterats.
Tabell 5.4 Statistik om hur mycket av endast planerade leveransdatum respektive bekräftade, är sena, tidiga samt i tid. Här räknat med att det är i tid om godset är 3 dagar tidig och 2 dagar sent. Här är inte alla orderrader av den 17315 med, då inte tillräcklig information finns för alla.
Tabell 5.5 Ledtidens påverkan på leveransprestation. I stigande ordning med 10 dagars mellanrum, från 0-10 dagar till 31-40 dagars ledtid.
Tabell 5.6 Beskrivning av vilka som lägger in transporttiden (TT), om det är leverantören (Lev), planerarna eller om ingen lägger in transporttiden i ordererkännandet, och en förklaring till resultatet.¨
Tabell 5.7 Leveransprestation hos leverantörer beroende på om vem som lägger in transporttid eller inte.
Tabell 5.8: Visar medelvärde, typvärde, % av ej typvärde samt högsta och lägsta värde på transporttiden för respektive leverantör.
Tabell 5.9 Av de orderrader (16 %) som hanterades senare än 24h, har dessa studeras och presenteras dessas status.
Tabell 5.10 Skillnaderna mellan den totala statusen för leverans precisionen, utan kontrollrapporter och endast kontrollrapporterna för sig. KR står för Kontrollrapport.
Tabell 5.11 Lista på dem undersöka leverantörer och vilka leveransvillkor som används idag och vilka som har gått att hitta i avtal. De som är markerade i fetstil är där det skiljer sig åt.
Tabell 5.12 Lista på de leverantörer som har uppsamlad information om mätpunkterna, där jämförelse sker mellan om leveransvillkoret FCA hade används istället för den nuvarande mätningen.
Tabell 6.1 Antal leverantörer som lägger in transporttid och inte lägger in transporttid, samt den procenten av de totala 34 tillfrågade leverantörerna.
Tabell 6.2 De undersöka leverantörernas transportdagar, som är inlagda av leverantörerna och planerarna tillsammans, typvärdet av transporttid med Transportbolag 1, samt Transportbolag 1 egna uppskattning av transporttiden med olika transportsätt. S är system, D är direct och p är parcel.
Tabell 6.3 Förklaring av hur många fall som endast Alimak lägger in transporttid, när endast leverantörerna lägger in transporttid, där ingen av planeringarna eller leverantörerna lägger in transporttid, och där båda parter lägger in transporttid. TT står för transporttid.
Tabell 6.4 Lista på de leverantörer som har uppsamlad information om mätpunkterna, där jämförelse sker mellan om leveransvillkoret FCA hade används istället för den nuvarande mätningen, men även en totala pålagda tiden för transportdagar från både leverantörer och planerarna.
1
1 Inledning
Detta kapitel ger en övergripande bild över bakgrunden till studien och problembeskrivning.
Syftet med studien och forskningsfrågor presenteras. I denna del presenteras även de valda avgränsningarna i studien.
1.1 Bakgrund
Ett medelstort tillverkande företag spenderar ungefär 50 % av intäkterna på inköp. Denna procent förväntas fortsätta öka då outsourcing av arbete ökar. (Bhattacharyya & Guiffrida, 2014). Detta har på senare tid bidragit till att inköp har fått en mer betydande roll där det är viktigt med kostnadsbesparing för att fortsätta vara ett lönsamt och konkurrenskraftigt företag.
(Van Weele, 2012). Enligt Van Weele (2012) är inköp hur externa resurser hanteras för att säkerställa att alla leveranser av tjänster, varor, kunskap och förmågor som behövs för att styra, underhålla och driva ett företags aktiviteter säkerställs på ett så gynnsamt sätt som möjligt.
Ökande konkurrens mellan företag är en annan anledning till att inköp har fått en bredare betydelse och organisationer ser inköp som en strategisk aktivitet. Detta leder till att företag kontinuerligt försöker förbättra kostnader, kvalitet, cykeltid och leveransprestanda. (Trent &
Monczka, 1998). En av de viktigaste konkurrensfördelarna i dagens samhälle är tid, där ledtiden ska vara kort och företag i rätt tid ska kunna besvara kunders önskemål och behov.
(Li, Lin & Ye, 2013) För att ett företag snabbt ska kunna leverera till sina kunder är leverantörer som presterar enligt överenskommelse av största betydelse. (Bhattacharyya &
Guiffrida, 2014).
Om en vald leverantör inte levererar i tid till ett företag kan detta påverka företagets slutkunder genom förseningar och eventuellt leda till stora kostnader för företaget. När förseningar inträffar uppstår ofta missnöje hos kunden. (Černá & Buková, 2016). Effektiva försörjningskedjor är av största vikt för att ett företag ska vara framgångsrikt. För att kunna kontrollera om försörjningskedjan är effektiv krävs metoder och system för att kunna mäta viktiga nyckeltal (Pettersson, 2012). Leveransservice är en del som bör mätas i en försörjningskedja och innehåller sex viktiga områden: leveranstid, leveransprecision, leveranssäkerhet, servicenivå, information och flexibilitet (Segerstedt, 2008). Ett av de vanligaste nyckeltalen för att mäta leveransservice är enligt Pettersson och Segerstedt (2011) leveransprecision och de definierar leveransprecision som ett mått på om leverans av en order sker på överenskommet leveransdatum. Det är naturligtvis även viktigt att rätt kvantitet levereras. (Segerstedt, 2008)
När bedömning utav leverantörer genomförs är viktiga kriterier leveransprecision tillsammans med kostnad och kvaliteten på produkten eller tjänsten. Leveransprecision från leverantörer är viktig för att företagets produkter ska kunna levereras till kunder i tid och då det uppstår kostnader för köparen om gods levereras för tidigt eller för sent av leverantören.
(Bhattacharyya & Guiffrida, 2014). Leveransprecision är även viktigt för att inte brister ska
2 uppstå i produktionen, för ett tillverkande företag. (Rodrigo & Nádia, 2015). För att kunna hantera leverantörer och bedöma huruvida de levererar i tid eller inte är det viktigt att ha en fungerande mätmetod. Mätmetoden måste vara pålitlig och kunna ligga till grund för åtgärder som vidtas när en leverantör inte levererar i rätt tid. (Aronsson, Andersson & Storhagen, 1988)
1.2 Problembeskrivning
Alimak Hek (Alimak) sätter stor vikt vid att leverera produkter till sina kunder i tid, vilket påverkas av flödet i de föregående processerna. En viktig föregående process är de ingående leveranserna. Alimak benämner leveranssäkerhet som att varan kommer i rätt tid och är felfri, vilket inte stämmer överens med vad denna studie definierar leveranssäkerhet som. I denna studie kommer Alimaks leveranssäkerhet namnges som leveransprestation. I dagsläget har de inte lyckats uppnå målet med en ingående leveransprestation på 95 %. Detta kan vara på grund av bristande mätmetod eller brister i det ingående logistikflödet. Dessa orsaker är viktiga att undersöka för att inte riskera den utgående leveransprestationen, samt så att det interna flödet inte blir påverkat och försämrat. Att inte kunna veta att de egna mätningarna av leveranservicen är korrekta innebär många bekymmer. Trovärdigheten för Alimak försämras, då inte inköparna kan bedöma leverantörer på ett korrekt sätt. Det finns även risk för att leverantörsrelationer blir sämre då Alimak har påstått att leverantörerna har dålig leveransprestation, där leverantörerna inte anser sig själva ha det.
1.3 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att identifiera orsakerna till bristande leveransprestation och ge förslag på förbättrad mätmetod av den inkommande leveransprestationen. För att Alimak ska kunna förbättra sin nuvarande leveransprestation måste nuläget både då det gäller situationen och mätmetoden kartläggas. Detta för att fastställa var problem i den ingående logistiken kan uppstå och var de största problemen finns idag.
För att kunna säkerställa att syftet kommer bli besvarat har det delats upp i tre forskningsfrågor, som tillsammans ska täcka syftet, se figur 1.1. Dessa forskningsfrågor är:
1. Hur mäter Alimak Hek den inkommande leveransprestationen i dagsläget?
2. Var i processflödet kan orsaker till bristande inkommande leveransprestation uppkomma?
3. På vilket sätt bör Alimak Hek mäta den inkommande leveransprestationen?
3
Figur 1.1 Beskrivning av hur syftet med studien ska uppnås med hjälp av forskningsfrågorna.
1.4 Disposition
För att förenkla och underlätta läsningen av studien presenteras rapportens disposition i Tabell 1.1, där varje kapitel beskrivs på ett övergripande sätt.
Tabell 1.1 Rapportens disposition
KAPITEL BESKRIVNING
1 INLEDNING
Introduktion till varför leveransprestation är ett viktigt och aktuellt ämne, vilket leder fram till problemdiskussion och syfte med studien.2 METOD
Metodavsnittet går igenom vilka metoder som har används under studien, samt det praktiska tillvägagångsättet.3 REFERENSRAM
I referensramen presenteras de olika teorier inom ingående logistik som har bistått som stöd för att öka förståelsen för ämnet. Teorierna har även används för att analysera nulägesanalysen.4 FALLFÖRETAGET
I detta avsnitt sker en kort beskrivning om fallföretaget.5 NULÄGESANALYS
I nulägesanalysen presenteras nuläget utifrån teorier från referensramen, men också information från mätpunkterna som samlats in.6 ANALYS
I analysavsnittet analyseras vad som har framkommit i nulägesanalysen.7 SLUTSATS OCH
REKOMMENDATION
De slutsatser och rekommendationer som studien har kommit fram till presenteras.8 DISKUSSION
Diskussion kring problemområden, felkällor, generalisering och framtida studier nämns.9 REFERENSER
Källor till studien presenteras utförligt.10 BILAGOR
Presenterar studiens bilagor.4
2 Metod
I detta avsnitt förklaras metodvalen teoretiskt så som forskningsmetodik, datainsamling och dataanalys, och även vilka metoder som har valts för att genomföra studien. Här förklaras även det praktiska tillvägagångsättet för studien för att ge inblick i hur arbetet har fortskridit.
Även studiens trovärdighet beskrivs här.
2.1 Översikt över valda metoder
I tabell 2.1 nedan visas en översikt över vilka metoder som har valts för att uppnå syftet med studien. Dessa presenteras vidare nedan.
Tabell 2.1: Tabellöversikt över de valda metoderna för studien.
2.2 Forskningssyfte
En studies forskningssyfte beror enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2016) på vilka forskningsfrågor studien ska besvara och kan vara antingen explorativ, explanativ, beskrivande eller utvärderande. Det går att kombinera olika forskningssyften om
Metodavsnitt Metod
Forskningssyfte Beskrivande-explanativ
Forskningsansats Induktiv
Forskningsstrategi Fallstudie
Urvalsmetoder Icke slumpmässiga
Datainsamling Primärdata
Observation Intervju
Litteraturstudie och dokumentation Sekundärdata
Multipla källor Tidserie baserad Böcker
Skrivna källor Artiklar
Organisationens databas
Organisationens kommunikation
Analysmetoder Kvantitativ
Intervall data Diskret data Kvalitativ
Jämförelse mellan empiri och teori
Studiens tillförlitlighet Validitet och reliabilitet
5 frågeställningarna i studien uppfyller mer än ett syfte. Forskningssyftet kan även ändras under studiens gång. (Saunders et al. 2016)
Ett beskrivande forskningssyfte används ofta om syftet med studien är att beskriva och erhålla en korrekt uppfattning av en situation. För det mesta är det inte tillräckligt att endast beskriva en situation, utan det förväntas en viss analys och slutsatser av insamlad data. Detta gör att det är vanligt att kombinera ett beskrivande syfte med andra forskningssyften. I en explanativ studie analyseras en situation eller ett problem och det används för att fastställa relationer mellan olika variabler. När ett explanativt forskningssyfte ska uppfyllas kan, beroende på forskningsfrågorna, både kvalitativ och kvantitativ datainsamling användas. Många gånger börjar en studie med beskrivande karaktär som sedan övergår i en explanativ studie. En studie som påbörjas med deskriptiv studie och som sedan övergår till en explanativ studie kallas beskrivande-explanativ. (Saunders et al. 2016)
Denna studie påbörjades med en beskrivande studie där den nuvarande situationen undersöktes och beskrevs. Efter detta övergick studien i en explanativ studie där orsakssamband undersöktes. Då både kvantitativ och kvalitativ data har använts är explanativt ett passande forskningssyfte att använda. Beskrivande-explanativt forskningssyfte valdes då en kartläggning genomfördes i början av studien, sedan undersöktes samband mellan olika avdelningar och andra parametrar på företaget samt den inkommande leveransprestationen.
2.3 Forskningsansats
Den valda forskningsansatsen beror på i vilken utsträckning teorier som används i studien är bestämda i förväg eller inte. De finns två olika forskningsansatser som skiljer sig betydande ifrån varandra, dessa är deduktiv och induktiv. Det finns även en tredje forskningsansats som kallas abduktiv och är en blandning mellan deduktiv och induktiv. Deduktiv är när teorin är bestämd i förväg och hypoteser testas mot teorin i studien. Induktiv forskningsansats är tvärtom när studien börjar med datainsamling för att undersöka ett fenomen och utifrån detta skapas teori eller ramverk. En anledning till att förespråka induktiv ansats är att den deduktiva inte tillåter alternativa lösningar. (Saunders et al. 2016)
Kvantitativ och kvalitativ data är olika data som används och samlas in i en studie.
Kvantitativ data är baserad endast på siffror och har blivit kvantifierad medan kvalitativ data är icke-numerisk data som inte blivit kvantifierad. (Saunders et al. 2016)
Denna studie började med datainsamling och en beskrivning av nuläget för att senare generera teori och en implementerbar modell för hur situationen ska hanteras. Utifrån detta har studien använt en induktiv forskningsansats. Då studien inte utgår från en hypotes som ska undersökas så passar inte den deduktiva forskningsansatsen.
I denna studie har både kvantitativ och kvalitativ data samlats in. Den kvantitativa data består
av numeriska värden som kommer ifrån tidigare mätningar av leveransprestationen och
insamlad data ifrån leverantörer. Kvantitativ data har också samlats in genom intervjuer med
anställda och leverantörer.
6
2.4 Forskningsstrategi
Forskningsstrategin berör hur målet med studien ska uppnås och är en plan för vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå detta mål. Det kan sägas att forskningsstrategin är en plan på studiens genomförande för att forskningsfrågeställningarna ska bli besvarade.
Det finns flertalet olika forskningsstrategier som exempelvis experiment, fallstudie, arkiv och dokumentationsstudie och undersökning. (Saunders et al. 2016)
En fallstudie är passande när en djup förståelse för ämnet som studeras i ett verkligt sammanhang är eftertraktat. Fallet som studeras kan vara exempelvis en organisation, person eller en grupp som observeras eller studeras. En fallstudie vill uppnå förståelse för förhållandet mellan ett fall och det verkliga sammanhanget. En fallstudie kan leda till utvecklande av teori och en djupgående beskrivning av ett ämne. Det finns olika strategier på fallstudier som beror på två olika dimensioner. Dessa är enkel-case eller flerfaldig-case och holistisk case eller inbäddad case. När ett enkel-case strategi används studeras endast ett case medan en flerfaldig-case använder flera fall. Holistisk-case strategin används när helheten undersöks, exempelvis en hel organisation som en helhet. Om det istället är specifika avdelningar inom en organisation som studeras kallas det inbäddad-case strategi. (Saunders et al. 2016)
Arkiv- och dokumentationsstudie har blivit lättare att genomföra på grund av digitaliseringen och att data lättare sparas. Denna studie har använt sparad data som exempelvis administrativa uppgifter, kontrakt och överenskommelser samt kommunikation mellan personer genom olika medier som email. Dokument som använts i denna typ av studie är sekundär data som har samlats in i annat syfte och behöver omarbetas för att passa den tänkta studien. (Saunders et al. 2016)
Forskningsstrategin för denna studie är fallstudie och arkiv- och dokumentationsstudie.
Fallstudie har använts, då en djupare insikt i problemen i ett verkligt företag undersökts.
Strategin för fallstudien var i detta fall enkel-case och inbäddad-case då det endast är en organisation och ett begränsat antal avdelningar på företaget som är med i studien.
Fallstudien har använts för att samla in kvalitativ data från intervjuer för att få en bättre förståelse över nuläget av problemet och företaget. Genom fallstudien undersöktes var brister har uppstått i dagsläget, detta genom intervjuer med personal och leverantörer.
Då informationen som fordrades för att undersöka sambanden mellan de olika avdelningarna
på företaget och den inkommande leveransprestationen i stora drag var befintlig, har en arkiv-
och dokumentationsstudie genomförts. Ingen ny kvantitativ information har behövt samlas in
i detta sammanhang. Den befintliga informationen behövde omstruktureras och analyseras då
den samlats in i annat syfte. En fallstudie för att undersöka och samla in kvantitativ
information som redan fanns tillgängligt som historisk data hade blivit väldigt tid- och
resurskrävande. Det skulle inte heller tillfört studien något ytterligare än den historiska data
som redan fanns tillgängligt.
7
2.5 Urvalsmetoder
Det är vanligt förekommande att det inte finns möjlighet att samla in data ifrån hela populationen, då det kan kosta för mycket, vara för tidskrävande eller att tillgången till data är begränsad. De kan i dessa fall vara nödvändigt att göra ett urval ur den grupp som ska undersökas och där data samlas in ifrån. Det finns två olika urvalstekniker som kan användas när urval ska genomföras, slumpmässigt urval och icke slumpmässigt urval. I ett slumpmässigt urval är sannolikheten lika stor att varje fall blir valt ur populationen medan så inte är fallet i ett icke slumpmässigt urval. Bekvämlighetsurval är en icke slumpmässig urvalsmetod och betyder att den del av populationen där information är lättillgänglig användas för datainsamling. (Saunders et al. 2016)
Icke slumpmässigt urval har använts i denna studie, då leverantörerna var tvungna att ha vissa kvalifikationer för att kunna mätas och vara relevanta för studien. Ett bekvämlighetsurval valdes, då beroende på olika faktorer inte all information från vissa leverantörer kunde samlas på ett trovärdigt sätt. I vissa fall gick inte informationen från leverantörerna att samla in alls.
Vid val av leverantör skedde ett selektivt urval. Flertalet av leverantörerna är utvalda av planerarna, där de fick lägga in önskemål av leverantörer som de ansåg intressanta att undersöka djupare.
De slutgiltiga leverantörerna som blev valda skulle uppfylla vissa kriterier för att bli undersökningsleverantörer. De ska ha levererat alla de senaste sex månaderna, detta för att se om det fanns en trend av deras leveransbeteende mot företaget samt att det skulle gå att få tag på information. Leverantören ska även ha gjort mer än två leveranser under, november, december och januari, i genomsnitt, detta för att de skulle finnas information att få tag på. De leverantörer som uppfyllde dessa krav kontaktas och utifrån detta gjordes bekvämlighetsurval där de leverantörer som svarade med användbar information valdes att ingå i datainsamlingen.
2.6 Datainsamling
Data som samlas in kan vara av två olika typer beroende om de samlas in för första gången eller om informationen finns sedan tidigare och har samlats in i annat syfte. Data som samlats in för första gången i syfte att besvara forskningsfrågorna kallas primärdata. Primärdata kan samlas med exempelvis observationer eller intervjuer. Sekundärdata är data som tidigare har samlats in i annat syfte. Denna data behöver ofta omarbetas och struktureras för att kunna användas i studien. Användandet av sekundär data sparar resurser då information inte behöver samlas in på nytt. Det finns dock risker med användandet av sekundär data då den har samlats in i ett annat syfte. Detta kan göra att data inte passar för att besvara studiens forskningsfrågor. Det är vanligt att primär och sekundärdata kombineras för att besvara frågeställningarna. Sekundära källor kan vara exempelvis vara dokument, en organisations databas eller en organisations kommunikation. (Saunders et al. 2016)
För datainsamlingen till denna studie har både primär och sekundärdata att använts.
Primärdata har bestått av intervjuer och observationer och har samlats in för att kunna
genomföra kartläggning av organisationen och besvara forskningsfråga 2 som handlar om att
hitta problemområden inom inkommande leveransprestationen. Sekundärdata som har samlats
8 in är dokument där organisationens kommunikation och organisationens databas ingår.
Information ifrån företagets databaser och kommunikationer med leverantörer och fraktbolag har analyserats. Vetenskapliga artiklar har använts för att jämföra olika metoder för mätning av leveransprestation med hur företaget gör i dagsläget och hur de bör göra i framtiden.
2.7 Dataanalys
När data har samlats in måste den analyseras och omvandlas till information för att kunna bidra till att besvara studiens frågeställningar. Kvantitativ data som är insamlad och inte analyserad bidrar oftast inte med värde till studien. För att analysera kvantitativ data finns det flera olika tekniker, exempelvis kan tabeller och diagram användas. Analys av kvalitativ data bör påbörjas i samband med att intervju eller observation genomförs. (Saunders et al. 2016) Både kvantitativ och kvalitativ data har analyserats för att få information som har bidragit till insikt i studiens frågeställningar. Under kartläggningen har som tidigare nämnts intervjuer och observationer genomförts för att få en förståelse för var i det ingående logistikflödet som problem kan uppkomma. Analysen av denna data påbörjades då intervjuer och observationer genomfördes. Kvantitativa data har analyserats med hjälp av dataverktyget Microsoft Excel, och där med tabeller och pivotdiagram.
2.8 Reliabilitet och validitet
För att kunna validera att studier har utförts på ett trovärdigt sätt används validitet och reliabilitet i samband med studier. Med validitet menas att studien har mätt det som var tilltänkt att mätas och reliabilitet syftar till tillförlitligheten hos studien. Validitet kan förklaras som tillämpligheten av studien, att mätningarna stämmer överens med studiens syfte.
Reliabilitet menas att studiens metod ska kunna användas och samma resultat skulle uppnås igen, att studien har mätt på ett korrekt sätt. (Yin, 2003) (Saunders, 2016)
För att försäkra att studien har validitet måste de tre typerna av validitet undersökas (Saunders, 2012); den interna validiteten, externa validiteten och konstruktionsvaliditeten.
Den interna validiteten ska ta hänsyn till om slutsatserna mellan variabler är riktiga. I studien har de samband som hittades verifierats med handledare på Alimak genom återkommande träffar. Den externa validiteten är om resultatet av studien kan generaliseras på andra problem.
Under studiens arbetsgång har de resultat som tagits fram diskuterats med universitetets handledare för att undersöka om det kan generaliseras. Konstruktionsvaliditeten utgår från om studiens resultat överensstämmer med studiens syfte. Nedan i Tabell 2.2 visas en sammanställning om hur validitet i studien har hanterats.
Tabell 2.2 Förklaring av hur de olika delarna av validitet hanteras i denna studie.
VALIDITET TILLVÄGAGÅNGSÄTT
INTERN VALIDITET Verifiering med handledare på Alimak
EXTERN VALIDITET Verifiering med handledare på LTU
KONSTRUKTIONSVALIDITET Verifiering med handledare på Alimak och
handledare på LTU.
9 För att stärka reliabiliteten i studien har olika metoder använts för de olika forskningsfrågorna. Till Forskningsfråga 1, som syftar till att öka förståelsen för hur Alimak beräknar sin nuvarande leveransprestation, har olika källor använts för informationssökningen. Olika muntliga källor har använts, sedan har även en beräkningskontroll av dokumentdata utförts för att verifiera att den muntliga informationen överensstämde. För att besvara Forskningsfråga 2, vars syfte var att undersöka problemområden i den ingående leveranskedjan, har ett flertal leverantörer använts för att hitta information. Information har även utvunnits från Alimak för att verifiera informationen från leverantörerna. Information från transportörer har även använts för att undersöka om informationen av leverantörer och Alimak överensstämmer. Till Forskningsfråga 3, där litteraturstudie har utförts för att undersöka olika sätt att mäta leveransprestation, har flertal olika artiklar används. Nedan i Tabell 2.3 visas vilka metoder som har används för att öka reliabiliteten vid de olika forskningsfrågorna.
Tabell 2.3 Förklaring av hur reliabiliteten ska stärkas hos de olika forskningsfrågorna.
FORSKNINGSFRÅGA METOD FÖR ÖKAD RELIABILITET FORSKNINGSFRÅGA 1 Muntliga källor
Dokumentdata
FORSKNINGSFRÅGA 2 Skriftlig dokumentation av multipla leverantörer Dokumentdata från Alimak
FORSKNINGSFRÅGA 3 Multipla källor från artiklar och böcker
2.9 Tillvägagångssätt
Projektet inleddes med att göra en nulägesbeskrivning med en övergripande kartläggning av processflödet från kundorder till kundleverans för att få ett holistiskt perspektiv över företaget, och ge en överblick av tillvägagångssättet för att besvara forskningsfrågorna, se Figur 2.1. Studien berör avdelningar från inköp till godsmottagning. Utifrån projektbeskrivningen valdes fokusaktiviteterna inköp, planering, beställning till leverantör och godsmottagning.
Figur 2.1 Flödesschema som visar från beställning av kund till leverans. Det rödmarkerade rutorna är områden som studien har undersökt närmare.
10 Vid bestämmandet av tillvägagångssättet har den teoretiska metodiken som beskrivits tidigare i detta avsnitt används som stöd. Forskningsfrågorna har en prioriteringsordning, där forskningsfråga 1 måste slutföras innan forskningsfråga 2 kan påbörjas. Forskningsfråga 3 är den sista forskningsfrågan som har behandlats i studien. Detta för att informationen som samlats in har används för att analysera de olika alternativen för leveransprestationsmätningen. Se Figur 2.2 för sambanden mellan de olika forskningsfrågorna.
Figur 2.2 Hur studiens syfte ska besvaras med hjälp av forskningsfrågorna, samt forskningsfrågornas prioriteringsordning. Det är även en streckad pil till de metoder som använts för att besvara de olika forskningsfrågorna, dessa bestämdes i början av studien.
2.9.1 Forskningsfråga 1
Forskningsfråga 1: Hur mäter Alimak Hek den inkommande leveransprestationen i dagsläget, har med hjälp av intervjuer och historisk data i form av dokument besvarats. Intervjuerna har skett med personal med insikt av leveransprestationsmätningen, och dessa intervjuer har skett i olika skeden och varit semistrukturerade. Data från dokument har varit till stöd för att verifiera svaren från intervjuerna.
2.9.2 Forskningsfråga 2
Forskningsfråga 2: Var i processflödet kan orsaker till bristande leveransprestationen
uppkomma, har i första hand kommit ifrån insamlad dokumentdata. Denna dokumentdata är
från leverantörers fraktsedlar och följesedlar, mejlkonversationer med leverantörer, samt från
Alimaks egna affärssystem Baan. För att förstå och inte missa några mätpunkter var problem i
den ingående logistikkedjan kan uppkomma, har den visualiserats, se Figur 2.3. Figuren
beskriver vilka aktiviteter som Alimak själva hanterar.
11
Figur 2.3 En mer ingående bild av Figur 2.2 Denna visualisering beskriver den operativa inköpsprocessen av Alimaks aktiviteter från förslag från MRP fram till gods har levererats till godsmottagningen
Avgränsningar har skett i detta skede, då hela denna process är väldigt omfattande. De aktiviteter som denna studie har behandlat är markerade i Figur 2.3. Vid insamling av data för att undersöka problemområdena har en ytterligare process; det verkliga leveransflödet av gods från leverantör till Alimak tagits fram, se Figur 2.4. Dessa mätpunkter har tagits fram efter observationer och intervjuer under förstudien till denna studie och har konfirmerats av Alimak att de överensstämmer. Ett exempel på insamlad data finns i Bilaga Upplägg datainsamling.
Figur 2.4 Det verkliga processflödet av gods från leverantör till Alimak, samt alla mätpunkter som skulle kunna ge svar på problemområden.
12 Dessa mätpunkter har varit till grund för nulägesanalys av vilka problemområden som finns hos Alimak i dagsläget. Tabell 2.4 förklarar de olika mätpunkterna; vilka begrepp som studien och Alimak använder samt förklaring av dessa begrepp.
Tabell 2.4 Förklaring av de olika mätpunkterna som finns i Figur 2.4.
Mätpunkt Begrepp Förklaring
MÄTPUNKT 1.1 Orderdatum Datum när en planerare lägger en inköpsorder.
MÄTPUNKT 1.2 Planerat leveransdatum Det leveransdatum som planeraren önskar att leverantören ska leverera på.
MÄTPUNKT 1.3 Bekräftat leveransdatum Det leveransdatum som leverantören bekräftar att den kan leverera till. Kan vara samma datum som planerade, tidigare eller senare.
MÄTPUNKT 2 Klar leverantör/
Upphämtningsdatum
Datumet när leverantören är klar med godset och/eller det är redo för upphämtning
MÄTPUNKT 3 På godsmottagningen Det faktiska leveransdatumet som godset levereras av leverantör till Alimak
MÄTPUNKT 4 Bekräftat inkommit i Baan Det leveransdatum som personalen på godsmottagningen är klar med kvalitetskontrollen och noterat godset som inkommit.
MÄTPUNKT 5 Kvalitetskontroll Detta är egentligen ingen mätpunkt, då inget datum kontrolleras, men notis om försening på grund av utfärdad kontrollrapport och hantering av den.
För att undersöka vilken del i den ingående logistiken som fallerar har dessa mätpunkter använts. Alla mätpunkter har inte varit aktuella för varje leverantör, och all information om dessa mätpunkter i Tabell 2.2 har inte heller varit tillgänglig. Mätpunkterna har analyserat där dessa har jämförts med varandra för att uppnå ett förhållande mellan dessa och en förståelse för hur de påverkar leveransprestationsmätningen.
Vid mätning av planeringen har tiden mellan Orderdatum och Planerat leveransdatum
jämförts med ledtiden. Detta för att undersöka om planeringen lägger inköpsordern färre eller
fler antal dagar än den planerade ledtiden. Planeringen har även mäts på hur ofta de behöver
ändra det planerade leveransdatumet till ett annat bekräftat leveransdatum, och även hur
många dagar det skiljer. Transporterna har mätts mellan mätpunkterna Upphämtningsdatum
och På godsmottagningen. Mätningen på godsmottagningen har skett på ett sätt där det är
mätt tidpunkten när godset har lämnats av transportör med dagen som godsmottagningen har
bekräftat godset som ankommit.
13
Figur 2.5 Visuell förklaring mellan vilka mätpunkter som kommer att undersökas i nulägesanalysen.
Utifrån föregående Figur 2.4 så kommer dessa mätpunkter att nulägesanalyseras enligt Figur 2.5. Detta för att få en förståelse för var problem har uppstått. Totalt kommer 9 stycken punkter att undersökas och dessa kommer vara till grund för analysen. Nedan är det en vidare förklaring av dessa, i Tabell 2.5
Tabell 2.5 Förklaring vad de olika analyspunkterna betyder och var de befinner sig.
Kontrollpunkter Jämförelse mellan Pilfärg Förklaring
PLANERAD LEDTID Ledtid, och Mätpunkt 1.1 och Mätpunkt 1.2
Jämförelse mellan ledtid och tiden mellan orderdatum och planerat leveransdatum
FAKTISK LEDTID Ledtid, och Mätpunkt 1.1 och Mätpunkt 1.3
Jämförelse mellan ledtid och tiden mellan orderdatum och bekräftat leveransdatum
MELLAN
OBEKRÄFTAT OCH BEKRÄFTAT
Mätpunkt 1.2 och Mätpunkt 1.3
Jämförelse mellan planerat leveransdatum och bekräftat leveransdatum
TRANSPORTTID Mätpunkter 2 och Mätpunkt 3
Mätning av leveranstid av transportörer
HANTERINGSTID GODSMOTTAGNING
Mätpunkt 3 och Mätpunkt 4
Jämförelse mellan på
godsmottagningen och verkligt leveransdatum
KVALITETSRAPPRTER Mätpunkt 4 och Mätpunkt 5
Notering om en kontrollrapport har utfärdats.
14
2.9.3 Forskningsfråga 3
Forskningsfråga 3: På vilket sätt bör Alimak Hek mäta den inkommande leveransprestationen,
har genom litteraturstudier på olika forum används. Luleå Tekniska Universitetsbibliotekets
tjänst ebscohost har används för att söka upp artiklar, och även blivit kompletterad med
Google Sholar. Tjänsten Diva har även används för att söka inspiration. Luleå Tekniska
Universitet har även bidragit med litteratur för studien.
15
3 Referensram
I denna del förklaras de olika teorier som har använts för att analysera fallföretaget och besvara forskningsfrågorna. Teorierna som beskrivs nedan är ingående logistik, leveransprestation, leverantörsvärdering, leveransvillkor, lagerservicenivå, Delivered in Full on Time, Electronic data interchange, automatiserad inrapportering av information och automatiserad leveransavisering.
Forskningsfråga 1, 2 och 3 behandlas med hjälp av olika teorier. Forskningsfråga 1 behandlas med hjälp av leveransprestation. Forskningsfråga 2 med syfte att hitta problemråden för leveransprestation, behandlas med hjälp av teorierna om ingående logistik, leverantörsvärdering och leveransvillkor. Forskningsfråga 3 som har fokus på ett nytt sätt att mäta leveransprestationen, behandlas med leveransprestation, lagerservicenivå, DIFOT, Electronic data interchange, automatiserad inrapportering av information, automatiserad leveransavisering och leveransvillkor. Nedan i Tabell 3.1 finns en sammanställning av hur de olika forskningsfrågorna hanteras med hjälp av teorin.
Tabell 3.1 Beskrivning av hanteringssätt av forskningsfrågorna i analysavsnittet.
Forskningsfråga Teori
Forskningsfråga 1
Hur mäter Alimak Hek den inkommande leveransprestationen i dagsläget?
o Leveransservice
Forskningsfråga 2
Var i processflödet kan orsaker till
bristande inkommande leveransprestationen uppkomma?
o Ingående logistik o Leverantörsvärdering o Leveransvillkor
Forskningsfråga 3
På vilket sätt bör Alimak Hek mäta den inkommande leveransservisen?
o Leveransservice o Lagerservicenivå o DIFOT
o Electronic data interchange o Automatiserad inrapportering av
information
o Automatiserad leveransavisering o Leveransvillkor
3.1 Ingående logistik
Logistikbegreppet går att dela in i tre olika delar och hela processen brukar kallas business logistics. ”Inbound logistics”, ingående logistik, benämns den första delen och är den del som hanterar inflödet från leverantörer till den egna verksamhetens produktion och/eller lager.
Mittendelen kallas ”production logistics”, nämligen produktionslogistik, och är styrning av
16 den egna produktionen och/eller lager. Den sista delen är ”outbound logistics”, utgående logistik, som är flödet från verksamheten till kund. Denna del brukar även benämnas som distribution. (Fredholm, 2013) (Smallbusiness.chron.com) Figur 3.1 nedan visar vilka delar Business logistics innehåller och vilket samband finns mellan de ingående delarna.
Figur 3.1 De olika delarna i Business logistics, som beskriver hela logistikflödet. Där de streckade aktiviteterna är inte fasta geografiskt, medan den med heldragen linje är det.
Van Weele (2012) beskriver ingående logistik med de aktiviteter som kan relateras till mottagning, lagring och avsättning av input till produktionsprocessen, såsom inkommande transporter, inkommande kontroller, materialhantering, lagerhållning, lagerstyrning och omvänd logistik.
Ingående logistik är aktiviteter så som transport, lagerhållning, och leveransaktiviteter till en viss plats. Oftast när ingående logistik nämns så handlar det om att en inköpsorder beställs av leverantörer, däremot ingår mycket mer än just det, så som verktyg, råvaror, kontorsutrustning förutom lager för hela affärsprocessen. De primära processerna koncentrerar sig på inköp och att säkerställa flödet av material, komponenter och färdigvarulager från leverantörer.
(centerscm.org) (Smallbusiness.chron.com)
3.2 Leveransservice
Det som bestämmer vilken leveransservice som uppnås är logistiken i ett företag, så som distributionen, distributionskanalen och upplägget av produktionen. Leveransservice kan delas in i några olika leveransserviceelement, som är leveranstid, leveransprecision, leveranssäkerhet, servicenivå, information och flexibilitet. (Segerstedt, 2008)
3.2.1 Leveranstid
Segerstedt (2008) beskriver leveranstid som tiden från att kunden lägger en order till det att
tjänsten eller varan finns till förfogande och kan användas av kunden. Leveranstid brukar ofta
förklaras som tiden mellan erhållen kundorder och leverans. Kund och leverantör kan uppfatta
leveranstid olika, leverantören bedömer ofta leveranstiden från det att de erhåller en order tills
det att ordern kan utlevereras från det egna lagret eller den egna produktionen. Från kundens
utgångspunkt är leveranstid ofta tid från order tills det att godset som levererats är tillgängligt
att användas. I detta ingår utöver leveranstiden för leverantören, transporttid, uppackning,
hantering på godsmottagning och kvalitetskontroll. Leveranstid är lämplig att benämnas som
den del av tiden som leverantören är ansvarig över. Här måste det bestämmas vart ansvaret
övergår från leverantör till kund för att kunna bestämma om exempelvis transporttiden ska
17 ingå. För att kunna genomföra en prestationsuppföljning är det förmånligt om kund och leverantör definierar leveranstid på samma sätt. (Mattsson, 2012)
Figur 3.2 Sannolikheten att hålla leveranstiden är beroende av leveranstidens längd.
Källa: Mattsson (2003)
