Detta är allmänheten!
Några infallsvinklar utifrån forskning om människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser
• “Lära känna allmänheten” – behövs det?
• Människors reaktioner på risk och kris
• Skilda reaktioner – skilda behov
• Förväntningar på myndigheter och på samhället
• Vilken roll spelar allmänheten i risk- och säkerhetsarbetet?
Teman
• Allmänhetens syn på olika risk- och säkerhetsfrågor - enkätstudier
• Fokusgrupper : olika åldrar / skeden i livet, skilda erfarenheter
• Intervjuer – kommunala befattningshavare med skilda erfarenheter (bl a krisdrabbade kommuner)
Exempel från studier
- Folk tänker inte på säkerheten - svårt att få gehör
- Folk oroar sig i onödan – “i trygghetsnarkomanernas land?”
- “den viktigaste uppgiften är att skydda allmänheten”
- “det som får minst utrymme vid stora övningar är allmänhetens reaktioner och behov”
Synen på “allmänheten”
(Upplevd) beredskap inför svår händelse i
kommunen hos chefer i kommunala förvaltningar
• Samverkan internt
• Krisledning
• Kommunikation med media
• Personal / uthållighetsfrågor
• Kommunikation
• Hantering av stress
• Samverkan med externa aktörer
• Möta allmänhetens behov
Mer förberedd
Mindre förberedd
• Riskens karaktär (t ex vanlig / ovanlig, skrämmande)
• Psykologiska faktorer (bedömning, associationer)
• Sociala faktorer (media, organisationer)
Reaktioner på risker beror bl a på
Risker underskattas:
• hör till vardagen
• svåra att föreställa sig
• personlig osårbarhet
• feltolkning av erfarenheter
• tilltro till andra
• maktlöshet, fatalism
”så här har jag alltid gjort, det brukar gå bra”
”det händer inte mig”
”-jag såg bilderna på TV – det fick mig att tänka”
”jag tänker mest på framtida generationer”
Risker uppmärksammas:
• risken är okänd, onaturlig
• rapportering i media, ökad
”tillgänglighet”
• händelser inträffar
• social påverkan
• upplevd ansvar
Frågor om bl a riskuppfattning, oro, kunskaper, attityder till säkerhet, förtroende för myndigheter,
egna säkerhetsbeteenden och rutiner
*
Skillnader mellan olika grupper Identifiering av skilda ”profiler”
Räddningsverkets studie
”trygghet och säkerhet
i vardagsmiljön”
Olika tankemönster om egen risk och säkerhet
(
från Enander m fl. 2004)“Aktiv för säkerhet”
Låg/medel risk Hög kontroll
Högt förtroende
“Osårbar”
Låg personlig risk Åtgärder mindre meningsfulla
Åtgärder besvärliga
“Sårbar och otrygg”
Hög risk Samhället sårbart
Åtgärder meningsfulla
(“Maktlös”)
Låg kontroll
Åtgärder besvärliga Lågt förtroende
Säkerhetsåtgärder
Fler Färre
Trygghet
Hög
Låg
”Aktiv för säkerhet” ”Osårbar”
”Sårbar, riskmedveten”” ”Maktlös”
”Trygg och säker”
när är man det?
När krisen inträffar:
reaktioner och förväntningar på
samhället
Oro, otrygghet Ilska, frustration Apati, uppgivenhet
Solidaritet, empati Självmordstankar
Krav på myndigheter Hjälp till andra
Söka uppmärksamhet, synlighet
Självständighet, ratar hjälp Överlevnadsläge, förse sig
Stormen Gudrun
exempel på olika reaktioner
Stormen Gudrun
centrala avvägningar och dilemmor för beslutsfattare
Vardag – kris
Lagar och praxis: följa eller anpassa?
Mänsklig sårbarhet – mänsklig handlingskraft
Att förstå medborgarperspektivet 2004 Övning Havsörn
medborgargruppen söker och värderar information
Övning Havsörn
negativa reaktioner på
• olika besked från myndigheter
• dubbla budskap (uttalade eller implicita)
• uppfattad bagatellisering
• uppfattad nedtystning/ ”döljer ngt”
• mångordig info
• info i konflikt med egen erfarenhet
Att leva i ”risksamhället”
Mer information och fler informationskällor om risker Krav på risk- och krishantering ökar
Flera olika uppfattningar om risker
Ifrågasatt förtroende för myndigheter?
Ökad insikt i kommunikationsproblematik Riskkommunikation tas alltmer på allvar
• Att informera och stödja i “risksamhället”
• Att möta skilda reaktioner och behov
• Att motsvara förväntningar – eller dämpa dessa?
• Att samverka för och med “allmänheten”
