Examensarbete
Människors attityder och beteende gällande
antibiotikaanvändning utifrån ett antibiotikaresistent perspektiv – en enkätstudie
Human attitudes and behaviour regarding antibiotic use from a antibiotic resistant perspective – a survey study
Examensarbete för kandidatexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap
Grundnivå 15 högskolepoäng Vårtermin 2021
Student: Helene Gramming, Molly Hammar Handledare: Emelie Andersson Adamovic Examinator: Stefan Backe
SAMMANFATTNING
Titel: Människors attityder och beteende gällande antibiotikaanvändning utifrån ett antibiotikaresistent perspektiv – en enkätstudie
Författare: Gramming, Helene; Hammar, Molly
Avdelning/Institution: Avdelningen för folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Folkhälsovetenskapligt program, Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E, 15 hp
Handledare: Andersson Adamovic, Emelie Examinator: Backe, Stefan
Nyckelord: Antibiotikaresistens, Antibiotikaanvändning, Antibiotika, Resistensutveckling, Följsamhet
__________________________________________________________________________
Sammanfattning
Introduktion: Antibiotikaresistens är idag ett av de största globala hoten mot folkhälsan.
Antibiotikaresistens innebär att bakterier blir resistenta mot läkemedlet antibiotika, vilket leder till att sjukdomar som tidigare varit behandlingsbara med antibiotika blir svårbehandlade eller icke behandlingsbara. Detta leder i sin tur till högre dödlighet, längre sjukhusvistelser samt en högre kostnad för vården. Resistensen sker även naturligt men det är tydligt att överanvändning och missbrukning av antibiotikan skyndar på resistensutvecklingen avsevärt.
Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka människors beteende gällande antibiotikaanvändning utifrån ett antibiotikaresistent perspektiv.
Metod: Det här är en empirisk studie som genomförts i form av en enkätundersökning.
Studiedesign är en tvärsnittsdesign. Denna design innebär att data samlas in från mer än ett enda fall vid en viss tidpunkt. Studiepopulationen består av män och kvinnor i åldersgruppen 18 år och uppåt utan en övre gräns.
Resultat: Resultatet visar att respondenterna är medvetna om antibiotikaresistens och 88,7 % svarar att de är medvetna om att det finns antibiotikaresistens, 87,3 % följer läkarens
behandlingsrekommendation. Resultatet visar att 18,3 % skulle kunna tänka sig att köpa antibiotika receptfritt på apotek utomlands utan en läkares ordination om de blir sjuka och 25 % av dem har en högskoleutbildning/universitetsutbildning.
Slutsats: Generellt sett visar studien på att det finns en medvetenhet om antibiotikaresistens, vilket också visar sig i respondenternas beteende. Respondenternas beteende följer med vad som bidrar till att resistensutvecklingen minskar i samhället som handlar om att följa läkarens behandlingsrekommendation samt att inte köpa receptfria antibiotika. Restriktivt användande av antibiotika bidrar till minskad resistens.
ABSTRACT
Title: Human attitudes and behaviour regarding antibiotic use from a antibiotic resistance perspective – a survey study
Author: Gramming, Helene; Hammar, Molly
Dept./School: Department of Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde
Course: Bachelor Degree Project in Public Health Science G2E, 15 ECTS Supervisor: Andersson Adamovic, Emelie
Examiner: Backe, Stefan
Keywords: Antibiotic resistant, antibiotic use, antibiotic, resistance development, compliance
___________________________________________________________________________
Abstract
Introduction: Antibiotic resistance is today one of the biggest global threats to public health.
Antibiotic resistance means that bacteria become resistant to the drug antibiotics, which leads to diseases that have previously been treatable with antibiotics becoming difficult to treat or not treatable, which in turn leads to a higher mortality, longer hospital stays and a higher cost of care. The resistance also occurs naturally, but it is clear that overuse and misuse of the antibiotic accelerates the development of resistance considerably.
Aim: The aim of this study is to investigate human behavior regarding antibiotic use from an antibiotic-resistant perspective.
Method: This is an empirical study conducted in the form of a survey. Study design is a cross- sectional design. This design means that data is collected from more than a single case at a given time. Study populations consists of men and women in the age group 18 years and older without an upper limit.
Results: The results show that the respondents are aware of antibiotic resistance and 88.7 % answer that they are aware that there is antibiotic resistance. 87.3% follow the doctor's treatment recommendation. The results show that 18.3% could buy antibiotics without a prescription at pharmacies abroad without a doctor's prescription if they become ill and 25 % of them have a university education.
Conclusion: In general, the study shows that there is an awareness of antibiotic resistance, which is also reflected in the respondents' behavior. The respondents' behavior follows what contributes to reducing the development of resistance in society, which is about following the doctor's treatment recommendation and not to buy over-the-counter antibiotics. Restrictive use of antibiotics contributes to reduced resistance.
3.4.1-ii
Innehållsförteckning
1 INTRODUKTION ... 1
1.1 Folkhälsovetenskaplig relevans ... 1
1.2 Bakterier ... 1
1.3 Vaccinationer ... 2
1.4 Riskfaktorer ... 2
1.5 Jordbruket och antibiotikaanvändning ... 3
1.6 Problemformulering ... 4
2 SYFTE ... 5
2.1 Frågeställningar ... 5
3 METOD ... 6
3.1 Studiepopulation ... 6
3.2 Datainsamling ... 6
3.3 Urval ... 6
3.4 Analys ... 7
3.4.1 Bortfallsanalys ... 7
3.5 Etiska överväganden ... 7
4 RESULTAT ... 8
4.1 Demografi ... 8
4.2 Kunskap ... 10
4.3 Respondenternas följsamhet gällande antibiotikaanvändning ... 11
4.3 Beteende ... 12
5 DISKUSSION ... 21
5.1 Resultatdiskussion ... 21
5.2 Metoddiskussion ... 23
5.2.1 Studiedesign ... 23
5.2.2 Urval ... 23
5.2.3 Datainsamling ... 24
5.2.4 Validitet och reliabilitet ... 24
5.2.5 Etiska övervägande vid undersökningen ... 24
5.3 Slutsats ... 25
6 REFERENSER ... 26
8 Bilagor ... 29
8.1 Bilaga 1 ... 29
1
1 INTRODUKTION
1.1 Folkhälsovetenskaplig relevans
Antibiotikaresistens är idag en utav de största globala hoten mot folkhälsan. I jämförelse med den senaste viruspandemin kan antibiotikaresistensen anses obetydlig men Covid-19 pandemin visar hur viktig antibiotikan är. Zhou et al. (2020) visade att 40 procent av patienterna med Covid-19 i studien utvecklade en bakteriell sekundärinfektion som till exempel lunginflammation och behövde behandlas med antibiotika. Antibiotikaresistens innebär att bakterier blir resistenta mot läkemedlet antibiotika, vilket leder till att sjukdomar som tidigare varit behandlingsbara med antibiotika, blir svårbehandlade eller icke behandlingsbara, vilket i sin tur leder till en högre dödlighet, längre sjukhusvistelser samt en högre kostnad för vården.
Antibiotika är ett läkemedel som behandlar samt förebygger bakteriella infektioner hos människor och djur. När överanvändning av antibiotika sker förändras bakterierna och blir därav resistenta mot antibiotika, vilket innebär att antibiotikan inte kan eller har svårare att slå ut den bakteriella infektionen. Det är bakterierna som förändras och utvecklar resistens mot läkemedlet antibiotika. Resistensen sker även naturligt men det är tydligt att överanvändning och missbrukning av antibiotikan skyndar på resistensutvecklingen avsevärt (World Health Organization [WHO], 2018). Antibiotikaanvändningen har mellan år 2000 till år 2015 ökat med 65 % globalt och 700 000 personer uppskattas dö varje år på grund av resistens mot läkemedel (Global Antibiotic Research & Development Partnership [GARDP], 2020).
World Health Organizations nya globala övervakningssystem GLASS (Global Antimicrobial Surveillance System) visar en global spridning av resistenta bakterier i över 22 länder och runt 500 000 personer med misstänkt bakteriell infektion (World Health Organization [WHO], 2018).
Cassini et al. (2018) menar att år 2015 fanns det runt 700 000 fall av personer med resistenta bakterier och över 33 000 personer förmodas ha dött av det. Det är problematiskt med statistik kring detta problem då det inte finns något ordentligt register eller samordning vad gäller rapportering av fall med resistenta bakterier och dödsfall registreras ofta inte till följd av resistenta bakterier utan registreras som andra dödsorsaker.
I Sverige är det plikt på att anmäla antibiotikaresistenta bakterier enligt smittskyddslagen, dock finns ingen samlad bild kring hur problemet ser ut statistiskt då statistiken är uppdelad kring de olika bakterierna samt olika antibiotikapreparat som den speciella bakterien är resistent mot.
Det finns över 120 olika antibiotikapreparat som enligt Folkhälsomyndighetens folkhälsodata har resistenta bakterier och åtta olika bakteriegrupper. Varje bakteriegrupp måste sökas separat tillsammans med specifikt antibiotikapreparat för att få fram statistik (Folkhälsomyndigheten, u.å).
1.2 Bakterier
I och med att resistensen mot antibiotika ökar globalt blir det mer och mer vanligt att resistenta bakterier sprids i samhället, resistensen kan innebära att en bakterie har motståndskraft mot en viss eller flera olika antibiotikasorter. Motståndskraften mot antibiotika kan utvecklas snabbt om det används för mycket. En bakterie som har utvecklat motståndskraft mot en viss eller flera antibiotikasorter kommer att få större möjligheter att föröka sig och leva vidare i en miljö där just den eller de antibiotikasorterna finns. Bakterier förökar sig snabbt, de förökar sig genom
2
att en bakterie delar på sig, vilken den hinner göra flera gånger under en dag, ibland flera gånger i timmen. Med detta menas att bakterien kan förändras i arvsmassan, vilket innebär att bakterien kan få nya egenskaper. De egenskaper som gör att bakterien överlever dominerar då och förökar sig mest, resistens är en sådan egenskap. Det viktigaste försvaret mot bakterier är vårt eget immunförsvar som på olika sätt reagerar och förstår de bakterier som gör oss sjuka. Personer med nedsatt immunförsvar som ingår i någon form av riskgrupp har sämre förutsättningar att själva förstöra bakterier och behöver i större utsträckning vårdas för bakteriella infektioner (Vårdguiden, 2020).
1.3 Vaccinationer
Det är högst troligt att utvecklingen av antibiotikaresistens kommer att framskrida ytterligare om människor väljer att avstå från vaccination då vaccination är en viktig grundpelare kring förebyggande arbete av antibiotikaresistens. Många sjukdomar som varit utrotade på grund av vaccination hotas att komma tillbaka. Detta kommer troligen leda till att behovet av att använda antibiotika ökar. Det är därför extra viktigt att fortsätta att vaccinera befolkningen i så stor utsträckning som möjligt så inte de resistenta bakterierna fortsätter att öka till följd av att antibiotikans behov ökar (World Health Organization [WHO], 2016).
Jansen et al. (2019) lyfter vikten av att vaccinera mot bakterier som ofta angriper människor där vård krävs samt behandling av antibiotika, några av dessa bakterier är även återkommande och patienten kan hamna i en ond cirkel där återkommande sjukdom kräver återkommande antibiotikabehandling. Att istället vaccinera mot patogener är ett förebyggande arbete där människor förväntas utveckla ett skydd mot patogenen så att insjuknande minskar eller uteblir.
Vaccinet tränar immunförsvaret på att känna igen patogenen och därav bilda ett skydd mot patogenen där vårt eget immunförsvar tar hand om infektionen/sjukdomen. Vaccin är ett mycket effektivt sätt att minska antibiotikaanvändning och därav ett effektivt sätt att bromsa antibiotikaresistensen.
God hälsa och välbefinnande är även en av de 17 globala målen, målet god hälsa och välbefinnande arbetar bland annat med att stödja forskning, utveckla samt tillgängliggöra läkemedel och vaccin för alla, genom att utveckla vaccin och läkemedel kan det leda till positiva resultat för antibiotikaresistensen där antibiotikan kan få möjlighet att utvecklas och vaccin kan förhindra att antibiotika behöver användas (FN-förbundet, 2019; United Nations Development Programme, 2021).
1.4 Riskfaktorer
Riskfaktorer enligt World Health Organization (WHO, 2016) som bidrar till att resistensen ökar är överanvändning av antibiotika, dålig hygien och sanitet samt dålig kommunikation mellan patient och vårdpersonal. Överanvändning av antibiotika är en viktig faktor som bidrar till de resistenta bakteriernas ökning. Vad som innefattar överanvändning av antibiotika är när läkemedlet intas där infektionen hade kunnat läka ut av sig själv eller virusinfektioner där antibiotika inte hjälper såsom viss öroninflammation och halsinfektion, men ändå används. En av anledningarna till överanvändning är att läkemedlet är receptfritt i vissa länder. I dessa länder kan vem som helst köpa antibiotika utan att en läkare har konstaterat en bakteriell infektion som måste behandlas med antibiotika. Det blir då upp till individen att bestämma om en antibiotikakur behövs eller inte, vilket ofta leder till felbehandling och onödiga antibiotikakurer.
3
En tydlig kommunikation mellan patient och vårdpersonal är väldigt viktigt för att förebygga felanvändning av antibiotika. Det är viktigt att patienten och vårdpersonalen förstår varandra så att patienten behandlar sig själv på ett korrekt sätt. Det kan uppstå ett missförstånd hos patienten där patienten tror att den kan sluta äta antibiotikan när denne känner sig bättre och därav avsluta behandlingen innan hela kuren är slut, vilket leder till att de värsta bakterierna inte hinner slås ut av antibiotikan och därav överlever bakterierna och kan bilda motståndskraft mot de läkemedlet som används och på så sätt utvecklas resistenta bakterier. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är för antibiotikans överlevnad att patienter som behandlas med antibiotika behandlas på rätt sätt så att hela den bakteriella infektionen slås ut med hjälp av läkemedlet (WHO, 2016).
Andra förebyggande åtgärder för att förhindra att bakteriella infektioner uppstår är en god hygien, speciellt en god handhygien är av vikt för att undvika att bli smittad. Det är även viktigt med tillgång till rent vatten samt sanitet, detta är dock problematiskt i vissa u-länder där människor lever fattigt och inte har tillgång till rent vatten och/eller sanitet, då är det lättare att bakterier sprids mellan människor och behovet av sjukvård och läkemedel ökar till följd av detta. Rent vatten samt sanitet är viktigt för en god hälsa och ingår även i de globala målen som ska vara uppnådda 2030 för en rättvis, hållbar samt bättre värld (FN-förbundet, 2019).
En annan riskfaktor är vårt resande mellan världsdelar. Resandet ökar på resistensen eftersom människor för med sig bakterier över nationsgränserna (Vilhelmsson & Tengland, 2016). En annan faktor som ökar är andelen migranter från länder där multiresistenta bakterier förekommer i högre utsträckning och detta bidrar till att antibiotikaresistens blir ett globalt problem och inte bara ett problem för låginkomstländer. Flyktingströmmar bidrar också till att människor från konfliktzoner kommer till länder med en låg förekomst av resistenta bakterier och det är vanligt att dessa människor bär med sig MRSA bakterier som är multiresistenta, vilket betyder att bakterierna är resistenta mot ett stort antal penicillin och antibiotika. MRSA (Meticilliin-resistant Staphylococcus aureus), även kallad mördarbakterie är en bakterie som ökar risken att dö med 50 procent för intensivvårdspatienter (Hanberger et al. 2011). Ett enda fall av infektion med MRSA i ett vårdboende i Sverige har beräknats att kosta nära en miljon svenska kronor. MRSA leder till infektioner i blodet, lunginflammation, hjärnhinneinflammation och om en individ smittas av denna typ av bakterie är det numera endast ett fåtal intravenösa antibiotika som kan användas (Vilhelmsson & Tengland, 2016).
Sverige är inte på något sätt skyddat från antibiotikaresistens trots att Sverige satsar stort på att reglera antibiotikaanvändningen jämfört med andra länder (Folkhälsomyndigheten, 2014).
1.5 Jordbruket och antibiotikaanvändning
Antibiotikaanvändningen är ett stort problem i jordbruket och överanvändningen av antibiotika till djur påverkar både människor, djur och jord. Vilhelmsson och Tengland (2016) skriver att det mesta av all antibiotika som används i världen används inom djurhållningen och är en kompensation för dålig djurhållning. Två tredjedelar av all antibiotika går till djuruppfödning, dock förekommer stora globala skillnader.
I USA används 80 procent av all antibiotika till jordbruket. Ofta ges antibiotika i förebyggande syfte för att förhindra sjukdom istället för att arbeta för att djuren ska ha bra levnadsvillkor.
Djuren behöver samma grundläggande faktorer för att undvika sjukdom som vi människor och det är god hygien, rent vatten och bra vaccinprogram (Alliance to save our antibiotics, 2020;
Jordbruksverket, 2020).
4
I den industrialiserade storskaliga djuruppfödningen är djurtätheten hög och detta medför en ökad risk för att infektioner sprids och då ökar risken för spridning av antibiotikaresistenta stammar. Sverige arbetar aktivt med frågan och 2015 användes 60 ton antibiotika inom humanmedicinen och 10 ton till djuren, detta på grund av att antibiotika endast skrivs ut av veterinärer när djuren är sjuka och inte i förebyggande syfte. Inom Europeiska Unionen finns det stora skillnader i hur antibiotika används inom djuruppfödningen. I många länder som tillexempel Cypern, Italien och Spanien behandlas djuren med antibiotika genom att blanda ut antibiotikan i fodret eller i vattnet till samtliga djur, i Sverige behandlas djuren enskilt och antibiotika ordineras av en veterinär. Den genomsnittliga användningen i EU är tio gånger högre än i Sverige (Livsmedelsverket, 2017). De resistenta bakterierna kan spridas från djuren till oss människor på olika sätt. Till exempel genom konsumtion av berörda livsmedel eller via gödsel som kan förorena vattentäkter och avloppsutsläpp. Ett annat problem är att tillverkningen av antibiotika ofta sker i länder med låga eller obefintliga krav på avfallshantering och rester av mediciner åker rakt ut i vattendrag där bakterierna kan utveckla resistens (Skydda antibiotikan, u.å).
1.6 Problemformulering
Ju mer kunskap det finns om antibiotikaresistens desto lättare blir det att minska spridningen av resistenta bakterier (Folkhälsomyndigheten, 2014). Om kunskap finns hos befolkningen finns det möjligheter för individer att ta ett större ansvar kring sin antibiotikaanvändning.
Problemet med antibiotikaresistensen måste ses ur ett helhetsperspektiv, människa, djur och natur hänger samman. Det krävs ett samarbete för att lösa detta folkhälsoproblem och det är av stor vikt att människor blir informerade om problemet så individen kan ta ett större ansvar kring användning och på så sätt ställa krav på vården och myndigheter.
Det finns studier som påvisar att kunskapen är relativt hög bland svenskar (Vallin et al., 2016;
Hoffman et al., 2013). En annan studie, Vallin et al. (2016) visar att svenskar i hög grad är medvetna om antibiotikaresistensen. Samtidigt pekar studien på att folk med lägre utbildningsnivå inte är tillräckligt insatta för att kunna ta ett beslut om läkaren frågar om de vill ha antibiotika utskrivet eller ej. Trots en relativ hög kunskap beträffande antibiotikaresistens bland svenskar så ökar antibiotikaresistensen i samhället. Exempel på detta är att en del patienter med urinvägsinfektion kan behöva intravenöst antibiotika när antibiotika i tablettform inte fungerar (Skydda antibiotikan, u.å).
Det krävs även återkommande studier om professionens (läkarnas) hantering kring förskrivning av antibiotika till patienter samt återkommande undersökningar om hur jordbruksnäringen hanterar antibiotikaanvändningen i sin produktion av livsmedel. Det är viktigt att minska spridningen av de resistenta bakterierna och då kan denna studie visa om det finns faktorer som påverkar beteendet hos befolkningen när det gäller antibiotikaanvändning.
5
2 SYFTE
Syftet med den här studien är att undersöka människors attityder och beteende gällande Antibiotikaanvändning utifrån ett antibiotikaresistent perspektiv.
2.1 Frågeställningar
1 Finns skillnader i attityder och beteende kring antibiotikaanvändning mellan olika demografiska grupper?
2 Visar individers beteende på eget ansvar kring antibiotikaanvändning?
6
3 METOD
Studiedesign som använts är en tvärsnittsdesign. Denna design innebär att data samlas in från mer än ett enda fall vid en viss tidpunkt i syfte att komma fram till en uppsättning kvantitativa data med koppling till två eller fler variabler som sedan granskas för att det ska gå att
upptäcka mönster när det gäller olika slags samband (Bryman, 2016). Studien har gjorts i par och loggbok har förts på arbetsfördelning och genomförandet under arbetets gång i ett separat dokument.
3.1 Studiepopulation
Studiepopulationen består av män och kvinnor i åldersgruppen 18 år och uppåt utan en övre gräns.
3.2 Datainsamling
Det här är en empirisk studie som genomförts i form av en enkätundersökning. Enkäten är utformad utifrån studiens syfte för att söka svar på hur verkligheten ser ut avseende studiens syfte och frågeställningar. Validiteten styrktes genom att testa olika frågor och se över formuleringarna i samråd med handledare och examinator, detta för att det var för lite tid till ett pilottest. Forskning om ämnet söktes efter i form av vetenskapliga artiklar i Pubmed, relevanta artiklar i ämnet valdes ut. Information i ämnet söktes via webbsidor från myndigheter och organisationer, Folkhälsomyndigheten, World Health Organisation, Jordbruksverket, vårdguiden samt FN-förbundet. Kunskap söktes för att bilda en förförståelse för ämnet samt se om några kunskapsluckor fanns i ämnet. Artiklar från forskning och rapporter samt kunskap från organisationer och myndigheter ligger till grund för introduktionen samt utformning av enkätfrågorna. Enkätfrågorna berör frågor som visat sig bidra till överanvändingen av antibiotika. Systemet som användes för utformningen av enkätfrågorna var google formulär.
Enkäten bestod av 16 frågor, varav två frågor hade frisvar för att utveckla orsaken till att respondenten valt ett visst svarsalternativ. Enkäterna skickades även ut via enkätverktyget google formulär via webben. Enkäterna skickades ut anonymt, vilket innebär att inga personuppgifter går att koppla till svaren. Enkäten skickades till största del ut via ett socialamedier verktyg, Messenger. Messenger är ett verktyg som gör det lätt att nå ut till personer på ett enkelt sätt. Ett fåtal enkäter skickades ut via mail till de personer som inte använder sig av Messenger. Enkäten skickades till 84 personer varav 71 personer svarade på enkäten. Enkäten finns som bilaga tillsammans med informationsbrev (Bilaga 1).
3.3 Urval
Inklusionskriterierna var män och kvinnor från 18 år och uppåt. Exklution gjordes för personer under 18 år därför att andra lagar gällande etik och samtycke gäller för personer som 7 är mellan 15 år till 17 år och 14 år och yngre samt att studien avser att undersöka vuxnas beteende angående antibiotikaresistens, därför drogs en gräns att undersöka personer som är myndiga.
Ett bekvämlighetsurval gjordes där enkäter skickades till personer som fanns i forskarnas närhet. Totalt svarade 71 personer på enkäten.
7
3.4 Analys
Bearbetning och analys av data som samlats in i Google formulär exporterades till programmet IBM SPSS Statistics. Frågorna i enkäten är slutna frågor och som innebär att respondenterna har valt mellan olika svarsalternativ. Fördelarna med svarsalternativ är att materialet blir enklare att analysera än om frågorna är öppna. Det går enkelt att bearbeta materialet och att göra jämförelser mellan svarsalternativ och grupper. Två frågor har möjlighet till egna kommentarer för att få en mer bred bild av svaret. Inmatning av materialet, skapa diagram och studera samband mellan variabler gjordes i IBM SPSS Statistics. Analysmetoder som användes var univariat analys samt bivariat analys. Univariat analys analyserar en variabel i taget och en bivariat analys gör en analys mellan två variabler (Bryman, 2016). Resultatet redovisades i text samt i tabeller.
Chi-två analyser gjordes på tre frågor och gjordes för att se hur säker det går att vara på att det verkligen finns ett samband mellan två variabler i en population. Chi-två testet är en beräkning av det förväntade värdet eller den förväntade frekvensen för de olika cellerna i tabellen, ett värde som skulle vara fallet om det bara var slumpen som inverkade. Chi-två värdet måste sättas i relation till den statistiska signifikansnivån och i denna studie är signifikansnivån satt till p 0,05, vilket innebär att resultaten i chi-två tabellerna som har ett pvärde på mindre än 0,05 anses vara statistiskt signifikanta (Bryman, 2016). Chitvå analysen gjordes med en chi-två kalkylator på hemsidan Social Science Statistics (Social Science Statistics, 2021.) eftersom kodningen inte fungerade som den skulle i SPSS. Nollhypotesen preciserades på de tre chi-två testerna som gjordes. Det är viktigt vid Chi-två analyser att förväntad frekvens inte får vara för liten.
Eijlertsson (2019) beskriver att en tumregel är att frekvensen inte kan vara lägre än 5 så därför sammanställdes svarsalternativ för att få en tillräcklig frekvens. Resultatet redovisades i text samt i tabeller.
3.4.1 Bortfallsanalys
Antal tillfrågade var 84 stycken personer. 71 stycken svarade på enkäten. Det innebär att svarsfrekvensen var 85 % och bortfallet därmed 15 %.
3.5 Etiska överväganden
Etiska överväganden gjordes inför undersökningens genomförande. En kortfattad, skriftlig information tillsammans med länken till enkäten ingick i det utskick som gjordes till deltagarna.
I den skriftliga informationen framgick det att deltagandet i studien var frivilligt och anonymt.
Härmed säkerställdes att hänsyn tagits till informationskravet. Deltagarna gjorde själva valet om huruvida de ville delta i studien eller ej, vilket innebar att samtyckeskravet togs hänsyn till.
När det gäller konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet hade inga obehöriga tillgångar till några personuppgifter då enkäten var helt anonym och datan 8 som samlades in var endast tillgänglig för författarna på Högskolan i Skövde (Bryman, 2016; Vetenskapsrådet, 2017).
8
4 RESULTAT
4.1 Demografi
I studien ingick 71 personer med personer som fanns i forskarnas närhet. Målgruppen var personer 18 år och äldre. 53,5 % var kvinnor och 46,5 % var män (Figur 1).
Figur 1. Fördelning enligt kön av 71 respondenter.
9
Åldersfördelning 18–34 år 49,3 %, 35–49 år 31 %, 50–64 år 12,7 %, 65 år och äldre 7 % (Figur 2).
Figur 2. Fördelning ålder av 71 respondenter.
8,5 % av respondenterna har grundskoleutbildning, 47,9 % har gymnasial utbildning och 43,7
% har högskole-/universitetsutbildning (Figur 3).
Figur 3. Fördelning utbildning av 71 respondenter.
10
4.2 Kunskap
På frågan som gäller om respondenterna är medvetna om antibiotikaresistens så svarar 88,7 % att de är medvetna om att det finns antibiotikaresistens och 11,3 svarar att de inte är medvetna (Figur 4).
Figur 4. “Är du medveten om att det finns antibiotikaresistens?”.
11
4.3 Respondenternas följsamhet gällande antibiotikaanvändning
Resultatet när det gäller om respondenterna följde läkarens behandlingsrekommendationer när de använde antibiotika vid senaste tillfället visade att 87,3 % följer läkarens behandlingsrekommendation. 9,9 % hade aldrig använt antibiotika och 2,8 % följde inte rekommendationen. På svarsalternativet som var att de inte följde rekommendationerna fanns en följdfråga med alternativ av vilken orsak respondenten avslutade behandlingen på eget bevåg, anledningen att de inte följde rekommendationen berodde på biverkningar i form av diarré och illamående.
En hög andel av både män och kvinnor följer läkarens behandlingsrekommendationer. Det finns en skillnad när det gäller svaret om de använt antibiotika eller ej där fler män än kvinnor aldrig har använt antibiotika. 18,2 % män jämfört med 2,6 % kvinnor (Tabell 5).
Tabell 5. “När du använde antibiotika senast, följde du läkarens behandlingsrekommendationer?” kopplat till kön.
Har aldrig använt antibiotika
Ja Nej Total
Kön Kvinna Antal 1 35 2 38
% 2,6% 92,1% 5,3% 100%
Man Antal 6 27 0 33
% 18,2% 81,8 0,0% 100%
Total Antal 7 62 2 71
% 9,9% 87,3% 2,8% 100%
12
4.3 Beteende
På frågan som gäller om respondenterna tar hand om sin hälsa för att förebygga sjukdom så att de slipper att använda antibiotika svarade 32,4 % att det stämmer mycket bra, 42,3 % svarade att det stämmer ganska bra, 22,5 % svarade stämmer varken bra eller dåligt, 2,8 % svarar att det stämmer ganska dåligt (Figur 6).
Figur 6. ”Jag tar hand om min hälsa för att förebygga sjukdom så jag slipper att använda antibiotika”.
13
Studiens resultat visar på att 18,3 % skulle kunna tänka sig att köpa antibiotika receptfritt på apotek utomlands utan en läkares ordination om de blir sjuka. 15,5 % säger att det stämmer varken bra eller dåligt. 28,2% svarade att det stämmer ganska dåligt och 38 % svarade att det stämmer mycket dåligt. Av de som svarat att de kan tänka sig att köpa antibiotika receptfritt utomlands hade 25 % en högskoleutbildning/universitetsutbildning. 14,7 % hade en gymnasial utbildning och 0 % hade en grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå (Tabell 7).
Tabell 7. “Om jag blir sjuk utomlands skulle jag köpa antibiotika receptfritt på apoteket utan att få en läkares ordination” kopplat till utbildningsnivå.
Stämmer ganska bra
Stämmer varken bra eller dåligt
Stämmer ganska dåligt
Stämmer mycket dåligt
Total
Utbildning Grundskola Antal 0 1 2 3 6
% 0% 16,7% 33,3% 50% 100%
Gymnasial utbildning
Antal 5 6 8 15 34
% 14,7% 17,6% 23,5% 44,1% 100%
Högskola/
universitet
Antal 8 4 10 9 31
% 25,8% 12,9% 32,3% 29% 100%
Total Antal 13 11 20 27 71
% 18,3% 15,5% 28,2% 38% 100%
14
Vid en chi-två analys av om respondenterna kan tänka sig att köpa receptfria antibiotika utomlands utan en läkares ordination kopplat till utbildning var nollhypotesen att det inte är någon skillnad mellan utbildningsnivå. Svaren delades in i stämmer och stämmer dåligt, i svaret stämmer ingår stämmer mycket bra och stämmer ganska bra, i svaret stämmer dåligt ingår stämmer ganska dåligt och stämmer mycket dåligt. Exkludering gjordes av svaret stämmer varken bra eller dåligt (n=11). Utbildningsnivå delades in i lägre utbildning samt högre utbildning. I lägre utbildning ingick grundskola samt gymnasial utbildning, i högre utbildning ingick högskola och universitet. Chi-två test visar 1,8341. P-värde är 0,17565. Resultatet är inte signifikant och betyder att det inte finns någon skillnad mellan utbildningsnivå. Nollhypotesen accepteras (Tabell 8).
Tabell 8. Chi-två analys “Om jag blir sjuk utomlands skulle jag köpa receptfria antibiotika på apotek utan läkares ordination” kopplat till utbildning.
Stämmer Stämmer dåligt Total
Lägre utbildning 5 (7,15) [0,65] 28 (25,85) [0,18] 33 Högre utbildning 8 (5,85) [0,79] 19 (21,15) [0,22] 27
Total 13 47 60
Resultatet påvisar att 78,9 % inte kan tänka sig att ge bort överblivna antibiotika till någon de känner. 7 % svarade att det stämmer varken bra eller dåligt, och 14,1 % svarade att de kan tänka sig ge bort överblivna antibiotika till någon de känner (Figur 9). Resultatet visade även att män är mer benägna att ge bort överbliven antibiotika 18,2 % än kvinnor 5,3 %.
Figur 9. “Jag kan tänka mig att ge bort överblivna antibiotika till någon jag känner”.
15
Frågan där respondenterna svarade på om de kan tänka sig att ta emot överblivna antibiotika så svarar 76,1 % att de inte kan tänka sig att ta emot antibiotika av någon de känner, 8,5 % svarar att det stämmer varken bra eller dåligt, 15,5 % svarade att de kan tänka sig att ta emot överblivna antibiotika av någon de känner. Resultatet visade även att sysselsättning spelade roll i hur respondenterna hade svarat där tjänstemän 20,7 % till skillnad från arbetare 10,5 % hade svarat att de kan tänka sig att ta emot antibiotika.
Resultatet när det gäller om respondenten vill använda antibiotika för att återgå snabbare till arbete på grund av inkomstbortfall visar att de flesta, 35,2 % svarar att det stämmer mycket dåligt, 15,5 % svarar stämmer ganska dåligt, 21,1 % svarar stämmer varken bra eller dåligt, 19,7 % svarar stämmer ganska bra och 8,5 % svarar stämmer mycket bra (Figur 10).
Figur 10. “Om jag blir sjuk, så vill jag använda antibiotika för att återgå snabbare till arbete på grund av förlorad inkomst”.
Resultatet visar att 28,2 % av respondenterna kan tänka sig att använda antibiotika för att gå tillbaka till arbetet fortare på grund av förlorad inkomst. 21,2 % säger att det stämmer varken bra eller dåligt. 50,7 % av respondenterna svarade att de inte kan tänka sig äta antibiotika för att tillfriskna snabbare på grund av förlorad inkomst. Utav de respondenter som svarade att de kan tänka sig att bruka antibiotika på grund av förlorad inkomst hade 42,1 % av respondenterna arbetare som sysselsättning 17,3 % hade tjänsteman som sysselsättning.
Svaren på frågan som gäller huruvida respondenterna kan tänka sig att använda antibiotika för att återvända till jobbet fortare på grund av att arbetet kräver deras närvaro visar att 22,6 % av respondenterna kan tänka sig att använda antibiotika. 18,3 % svarade stämmer varken bra eller dåligt och 59,1 % svarade att de inte kan tänka sig att använda antibiotika i detta fall. Av de respondenter som svarade att de kan tänka sig att använda antibiotika hade 34,5 % sysselsättning i form av arbetare, till skillnad från de respondenter som har tjänsteman som sysselsättning där hade 8,6 % svarat att de kan tänka sig att använda antibiotika.
16
Vid en chi-två analys av resultatet som gäller frågan “Om jag blir sjuk, så vill jag använda antibiotika för att återgå till arbetet snabbare på grund av att arbetet kräver min närvaro”
kopplat till kön var nollhypotesen att det inte finns någon skillnad mellan könen. Svaren delades upp i stämmer och stämmer dåligt. I svaret stämmer ingick stämmer mycket bra och stämmer ganska bra, i svaret stämmer dåligt ingick stämmer ganska dåligt och stämmer mycket dåligt. Exkludering gjordes av svaret stämmer varken bra eller dåligt (n=13). Chi-två testet visar 4,0633. P-värde är 0,043824. Resultatet är signifikant därför att p-värdet är
<.05 och betyder att det finns skillnad mellan könen. Nollhypotesen förkastas (Tabell 11).
Tabell 11. Chi-två analys av frågan “Om jag blir sjuk, så vill jag använda antibiotika för att återgå till arbetet snabbare på grund av att arbetet kräver min närvaro” kopplat till kön.
Stämmer Stämmer dåligt Total
Kvinna 6 (9,38) [1,22] 28 (24,62) [0,46] 34
Man 10 (6,62) [1,72] 14 (17,38) [0,66] 24
Total 16 42 58
17
Resultatet när det gäller om respondenterna går vidare till en annan läkare om de nekas antibiotika av den första läkaren visar på att 80,2 % av respondenterna inte skulle gå vidare till en annan läkare, svaret stämmer mycket eller ganska dåligt för att försöka få antibiotika utskrivet av annan läkare. 11,3 % svarade stämmer varken bra eller dåligt och 8,4 % säger att de skulle söka vård vidare för att förhoppningsvis få antibiotika utskrivet av annan läkare (Figur 12). Resultatet visade även att män, 12,1 %, är mer benägna att söka vård vidare till en annan läkare medan motsvarande siffra för kvinnor i studien var 5,2 %.
Figur 12. “Om en läkare nekar antibiotika, går jag vidare till en annan läkare med förhoppning om att få antibiotika utskrivet av denne”.
18
På frågan om du är sjuk, försöker du vila ut infektionen istället för att gå till läkaren
svarade 81,7 % av respondenterna att de försöker vila ut infektionen istället för att söka vård.
11,3 % svarar att det stämmer varken bra eller dåligt och 7 % svarar att de söker vård istället för att först försöka vila ut infektionen. Ålderskategorin 18–34 år svarade 8,6 % att de söker vård, 35–49 år svarade 0% att de söker vård, 50–64 år svarade 0 % att de söker vård och i ålderskategorin 65+ svarade 40% att de söker vård (Tabell 13)
.
Tabell 13. “Om du är sjuk försöker du vila ut infektionen istället för att gå till läkaren”
kopplat till ålder.
Stämmer mycket bra
Stämmer ganska bra
Stämmer varken bra eller dålig
Stämmer ganska dåligt
Stämmer mycket dåligt
Total
Ålder 18- 34
Antal 11 17 4 2 1 35
% 34,4% 48,6% 11,4% 5,7% 2,9% 100%
35- 49
Antal 7 14 1 0 0 22
% 31,8% 63,6 4,5% 0% 0% 100%
50- 64
Antal 4 4 1 0 0 5
% 44,4% 44,4% 11,1% 0% 0% 100%
65 +
Antal 0 1 2 2 0 5
% 0% 20% 40% 40% 0% 100%
Total Antal 22 36 8 4 1 71
% 31% 50,7% 11,3% 5,6% 1,4% 100%
19
Resultatet visar på att respondenterna tar hänsyn till överanvändningen av antibiotika som innefattar djur och natur, där 76,1 % av respondenterna svarar att de tar hänsyn till
problematiken när de köper livsmedel. 23,9 % svarar att de inte tar någon hänsyn till detta när de handlar livsmedel. Resultatet visar på att kvinnor 86,8 % i högre utsträckning än män 63,6
% tänker på antibiotikaanvändning till djur när de handlar livsmedel (Tabell 14).
Tabell 14. “Antibiotikaanvändning är ett stort problem i jordbruket och
överanvändningen av antibiotika till djur påverkar både människor, djur och natur.
Jag tar hänsyn till detta när jag inhandlar livsmedel” kopplat till kön.
Ja Nej Total
Kön Kvinna Antal 33 5 38
% 86,8% 13,2% 100%
Man Antal 21 12 33
% 63,6% 36,4% 100%
Total Antal 54 17 71
% 76,1% 23,9% 100%
Respondenterna som svarar att de inte tar hänsyn antibiotikaanvändningen hos djur när de handlar ombads lämna orsak till varför de inte tar hänsyn. Orsaken till varför hänsyn inte tagits av respondenterna anser fem av respondenterna sig ha för dåligt med kunskap för att fatta dessa beslut “Inte tillräckligt med kunskap för att fatta de besluten. Mig veterligen finns ingen märkning eller liknande?”. Fem av respondenterna svarade att de inte tänkt på antibiotikaanvändning hos djur när de handlar “Har inte tänkt i dom banorna”. Av de 17 respondenter som svarade att de inte tar hänsyn till antibiotikaanvändning hos djur när de handlar var det 10 respondenter som angav en orsak. Resten angav ingen orsak alls, vilket innebär att bortfallet är sju respondenter.
20
Chi-två analys gjordes på frågan “Antibiotikaanvändning är ett stort problem i jordbruket och överanvändningen av antibiotika till djur påverkar både människor, djur och natur. Jag tar hänsyn till detta när jag inhandlar livsmedel”. Nollhypotesen var att det inte finns någon skillnad mellan könen till om de tar hänsyn till antibiotikaanvändningen i jordbruket när de handlar livsmedel. Chi-två testet visar 5,2228. P-värde är 0,022293. Resultatet är signifikant därför att p-värdet är <.05 och betyder att det finns skillnad mellan könen. Nollhypotesen förkastas (Tabell 15).
Tabell 15. Chi-två analys av “Antibiotikaanvändning är ett stort problem i jordbruket och överanvändningen av antibiotika till djur påverkar både människor, djur och natur. Jag tar hänsyn till detta när jag inhandlar livsmedel” kopplat till kön.
Ja Nej Total
Kvinna 33 5 38
Man 21 12 33
Total 54 17 71
21
5 DISKUSSION
5.1 Resultatdiskussion
Generellt sett hade de som besvarade enkäten goda kunskaper om klok antibiotikaanvändning.
Andre et al., 2010 bekräftar detta i tidigare studie som undersöker svenskarnas kunskaper och medvetenhet om antibiotikaresistens. De flesta som svarade på enkäten var också medvetna om att antibiotikaresistens existerar. Resultat visar att en hög medvetenhet angående antibiotikaresistens också kan påverka människors beteende gällande hur de förhåller sig till antibiotikaanvändning. De flesta respondenter svarade i följd med vad som bidrar till att resistensutvecklingen minskas, vilket i regel innebär ett restriktivt användande av antibiotika.
Studien visar även på att det finns en högt förtroende för läkarens profession när det kommer till att skriva ut antibiotika, de flesta respondenter sökte inte vidare för en ny undersökning hos en annan läkare. I studien Andre et al., 2010 påvisades även där att svenskar har ett högt förtroende angående läkarnas restriktivitet med att skriva ut antibiotika till patienter, studien visade till och med att svenskar hade ett litet högre förtroende för läkare som nekar att skriva ut antibiotika än för läkare som skriver ut antibiotika till patienten. Enligt denna studie så följer de flesta läkarens ordination när det kommer till följsamhet av läkarens ordination gällande antibiotikaförskrivning, endast 2,8% hade inte följt läkarens ordination. Andre et al., 2010 visade som sagt att svenskar har ett högt förtroende för läkarens profession, vilket även visas i vårt resultat gällande följsamhet.
Enligt Folkhälsomyndigheten (2016) hade deltagare i en enkätundersökning i ålderskategorin 65–74 år ett stort förtroende för läkarens profession angående antibiotikaförskrivning till patienter. Frågan handlade om de tror att läkare alltid undersöker ordentligt om patienten behöver antibiotika eller inte. Vår studie visade att respondenterna 65+ år sökte vård istället för att vila ut infektion hemma först i högre utsträckning än de andra ålders kategorierna. Enligt folkhälsomyndigheten hade deltagarna mellan 64 och 74 år högst tilltro till att läkare inte skriver ut antibiotika bara för att patienten förväntar sig det, vilket kan spegla vår studie där det är 65+
år som i högre utsträckning söker läkarvård. Visserligen visade majoriteten av deltagarna att de har förtroende för att läkaren undersöker ordentligt samt bara skriver ut antibiotika om det är nödvändigt. Äldre kan möjligen vilja uppsöka sjukvården i högre utsträckning för att utesluta allvarliga sjukdomar som har med det naturliga åldrandet att göra. Vår studie visade att 0 % i ålderskategorin 35–64 söker läkarvård utan att ha försökt vila ut infektionen hemma först. Detta behöver nödvändigtvis inte tyda på att de har ett lägre förtroende för läkaren, utan möjligtvis att de har en högre medvetenhet och kunskap om att antibiotika inte behövs i många fall, utan att det i mångt och mycket går att vila ut infektioner i första hand. Enligt studien Boiko et al.
2020 visade det sig att framförallt unga och välutbildade personer har en högre kunskap samt medvetenhet om antibiotika och antibiotikaresistens, vilket kan ses styrka i denna studie som visar på en hög medvetenhet bland respondenterna samt att deras beteende kring antibiotikaanvändning också påvisar att de tar ansvar ur ett antibiotikaresistentperspektiv.
Resultatet visar att de flesta i studien inte kan tänka sig att köpa antibiotika receptfritt utomlands utan en läkares ordination och detta är något Folkhälsomyndigheten (2016) även visar i sin studie om antibiotika och antibiotikaanvändning, majoriteten oberoende kunskapsnivå kan inte tänka sig att köpa antibiotika utan en läkares ordination. I 23 Folkhälsomyndighetens studie handlade frågan om att köpa antibiotika via internet och kan då vara en viss skillnad från denna studies frågeställning som handlar om att köpa antibiotika utomlands. I denna studies resultat visas att 18,3 % av respondenterna kan tänka sig att köpa antibiotika utomlands utan en läkares
22
ordination och 25 % av dessa har en högskoleutbildning/universitetsutbildning, flest av respondenterna som svarade detta alternativ har en hög utbildning. Folkhälsomyndighetens studie visar tvärtom att de med högst utbildningsnivå är de som är mest negativa till att köpa antibiotika utan recept i vissa länder. I denna studie ser vi att de med högst utbildningsnivå är de som är mest positiva till att köpa antibiotika receptfritt utomlands jämfört med lägre utbildningsnivå. Trots en hög utbildning kan beteendet ändå visa att det finns ett beteende som kan öka antibiotikaresistensen i världen. Yaw Effah et al. (2020) undersökte medvetenheten om antibiotikaresistens och resultatet visade att det inte fanns någon större skillnad mellan de som hade låg eller hög utbildning och att det behövs mer informationskampanjer för att göra befolkningen medveten om antibiotikaresistens. Överanvändningen av antibiotika är ett stort problem och receptfria antibiotika måste stoppas. Därför är det viktigt att antibiotika bara används när det verkligen behövs och på rätt sätt. I många länder går det fortfarande att köpa antibiotika utan recept, vilket medför en risk för onödig användning. Att ha koll på resistensen bidrar därför till att rätt antibiotika skrivs ut och det är viktigt att endast läkare, veterinärer och vissa andra yrkesgrupper får förskriva antibiotika (Skydda antibiotikan, u.å).
Frågor som handlar om att ge bort eller ta emot överblivna antibiotika från någon respondent känner handlar om självmedicinering av antibiotika. Generellt så kan de flesta varken tänka sig att ta emot eller ge bort antibiotika men det är 14,1 % som kan tänka sig att ge bort överblivna antibiotika och då en skillnad mellan män och kvinnor. Män kan i högre utsträckning än kvinnor tänka sig att ge bort antibiotika. När det gäller att ta emot antibiotika var det en skillnad mellan arbetare och tjänstemän där fler arbetare kan tänka sig att ta emot. Kopplingar kan göras till frågorna om respondenterna kan tänka sig att använda antibiotika för att snabbare återgå till arbetet på grund av inkomst eller att arbetet kräver deras närvaro. Arbetare kan i högre grad tänka sig att använda antibiotika för att återgå snabbare till arbetet både på grund av inkomst och att arbetet kräver närvaro om jämförelse görs med tjänstemän. Detta kan visa på att arbetare i högre grad har arbeten med lägre inkomster där frånvaro blir mer ekonomiskt kännbart samt att arbetare kan ha arbeten som inte är flexibla och går att utföra hemifrån. För att se kopplingar till vilka faktorer som påverkar behövs fler studier göras på dessa samband.
Generellt sett tänker de flesta respondenterna i studien på antibiotikaanvändningen hos djur när de handlar livsmedel. Det är en skillnad mellan könen och kvinnor tänker i högre grad på antibiotikaanvändningen vid inköp av livsmedel än män. Enligt normen är kvinnor möjligtvis de som oftast sköter hemmet där inköp av mat ingår och de kan på så vis få mer kunskap om livsmedel än män. Några av orsakerna hos de som inte tänker på antibiotikaanvändningen i jordbruket när det gäller livsmedel handlar om att de känner att de har för lite kunskap om problemet. Det är inte konstigt att människor inte känner att de har tillräckligt med kunskap eftersom det egentligen inte är särskilt vanligt att resistenta bakterier sprids via maten. Den vanligaste spridningsvägen för bakterier är via direkt eller indirekt kontakt mellan infekterade personer eller djur. Det går att smittas via livsmedel av antibiotikaresistenta magsjukebakterier som campylobacter och salmonella men dessa bakterier behöver ofta inte behandlas med antibiotika. Inom EU finns det strikta regler om hur mycket rester av antibiotika som får finnas i mat. Tester visar att det kött som säljs i Sverige inte innehåller några eller extremt små mängder antibiotikarester (Skydda antibiotikan, u.å). Problemet handlar snarare om överanvändning av antibiotika som tagits upp flera gånger i denna studie 24 som ett stort problem. Vilhelmsson och Tengland (2016) skriver att det mesta av all antibiotika som används i världen används inom djurhållningen och är en kompensation för dålig djurhållning. Två tredjedelar av all antibiotika går till djuruppfödning, dock förekommer stora globala skillnader.
Det är helhetsperspektivet som måste förmedlas som kunskap till befolkningen, att det handlar
23
om att ta ansvar för att inte gynna en industri som bidrar till överanvändningen av antibiotikan så som jordbruket gör.
5.2 Metoddiskussion
5.2.1 Studiedesign
En styrka med studien är vald studiedesign som var en tvärsnittsdesign. Denna design innebär att data samlas in från mer än ett enda fall vid en viss tidpunkt i syfte att komma fram till en uppsättning kvantitativa data med koppling till två eller fler variabler som sedan granskas för att man ska kunna upptäcka mönster när det gäller olika slags samband (Bryman, 2016).
5.2.2 Urval
Av de 71 respondenterna som svarat på enkäten var 35 stycken i ålderskategorin 18–34 år, 22 stycken i ålderskategorin 35–46 år, 9 stycken i ålderskategorin 50–64 år och 5 stycken 65+. En svaghet med delningen av enkäten var att enkäten skickades ut till fler personer inom ålderskategorin 18–34 år, vilket gör att resultatet inte blir jämförbart med respondenternas ålder då det är fler som svarat ur en viss ålderskategori.
Enkäten delades via Messenger på sociala medier samt via mail till de som inte har Messenger.
Personerna som fick enkäten ombads inte att dela den vidare, men det kan inte uteslutas att personer delat enkäten vidare eftersom det fanns möjlighet att göra det genom att kopiera länken som leder till enkäten.
Urvalet som gjordes var ett bekvämlighetsurval, även detta utifrån utgångspunkten att det fanns för lite tid till ett slumpmässigt urval. Med bekvämlighetsurval menas att respondenterna består av personer som finns tillgängliga för forskaren. Sannolikheten att nästan alla enkäter kommer tillbaka är hög vilket denna studie visar då bortfallet endast är 15 %. Resultatet visar sig vara intressant men problemet med denna urvalsstrategi är att det är omöjligt att generalisera resultatet eftersom det inte går att veta vilken population detta stickprov är representativt för.
Det innebär en svårighet att få ett slutgiltigt svar eftersom det blir svårt att generalisera men studien kan ändå fungera som en språngbräda för fortsatt forskning och att det går att göra kopplingar till redan existerande resultat (Bryman, 2016). Det kan med denna metod vara svårt att jämföra individernas ålder med varandra då kategorisering av åldersgrupper kräver många individer i varje grupp, kanske så många som 30 personer i varje grupp och som nämns längre upp i metoddiskussionen är åldersgrupperna inte jämnt fördelade. Det bästa urvalet görs om studien bygger på ett slumpmässigt urval med nämnda åldersgrupper till exempel inom en kommun och genom att skicka ut enkäten med påminnelse en till två gånger. Detta var inte möjligt på grund av tidsbrist och således inte aktuellt för denna studie.
24 5.2.3 Datainsamling
Pilotstudie var planerad till en början men fick strykas på grund av tidsbrist då det tog längre tid än vad som var planerat med utformningen av syfte och frågeställningar. Bryman (2016) menar att pilotstudie är speciellt viktigt då en enkätundersökning görs eftersom det inte finns någon intervjuare närvarande som kan hantera eventuella oklarheter när det gäller frågeställningarna. Eftersom oklarheter i form av saknat svarsalternativ på en fråga i studien hade detta kanske uppdagats vid en pilotstudie och i kunnat läggas till.
Enkätfrågorna utformades med en förförståelse om att svenskars kunskapsnivå är relativt god när det gäller antibiotikaanvändning. Detta grundar sig i en studie av Vallin et al. (2016) som visar att kunskapsnivån är god bland svenskar, hela 97 procent av respondenterna i studien visade att de visste att bakterier kan bli resistenta mot antibiotika.
Tanken med frågorna var att se hur respondenternas beteende är och många av de beteenden som är viktiga för spridning av resistenta bakterien togs med som frågealternativ. Det finns beteenden som påverkar resistensutvecklingen som handlar om att inte följa läkarens behandlingsrekommendation, avsluta antibiotikakuren tidigare och köpa receptfria antibiotika som handlar om överanvändning av antibiotika som exempel på beteende som kan öka antibiotikaresistensen i världen.
5.2.4 Validitet och reliabilitet
Studien mäter det som avsetts att mäta vilket är människors beteende kring antibiotikaanvändning och enkätfrågorna utformades och formulerades i samråd med handledare och examinator.
Reliabilitet uttrycker tillförlitligheten i studien. En hög reliabilitet förutsätter små slumpmässiga fel och små icke-systematiska mätfel och det finns flera metoder för att studera reliabiliteten.
Vid enkätundersökningar är en vanlig metod ett test-retest som handlar om att en testgrupp får besvara frågeformuläret två gånger med kort tidsintervall, några veckors mellanrum.
Överensstämmelse mellan svaren som handlar om att respondenten inte ändrat sina svar inom tidsperioden och detta jämförs som ett mått på tillförlitlighet hos frågeformuläret. Statistiska metoder används för att kontrollera (Andersson, 2016). För att undersöka reliabiliteten i studien hade det behövts mer tid för att kunna skicka ut enkäten två gånger till en testgrupp.
5.2.5 Etiska övervägande vid undersökningen
Respondenterna blev informerade om att enkätundersökningen var helt anonym, att inga personuppgifter kunde kopplas till svaren samt att undersökningen var frivillig att delta i.
Respondenterna informerades även om att de kunde välja att hoppa över frågor om de upplevde någon fråga olustig eller obehaglig. Etiska riktlinjer har följts utifrån
Vetenskapsrådet god forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017).
Författarna är insatta i ämnet och har en god inblick i vad som påverkar utvecklingen av antibiotikaresistens, detta kan innebära att författarna bär med sig denna förförståelse
25
omedvetet när analys av resultat gjorts. Resultatet är objektivt presenterat och både positiva och negativa resultat har redogjorts.
5.3 Slutsats
Generellt sett visar studien på att det finns en medvetenhet om antibiotikaresistens, vilket också visar sig i respondenternas beteende. Respondenternas beteende följer med vad som bidrar till att resistensutvecklingen minskar i samhället som handlar om att följa läkarens behandlingsrekommendation samt att inte köpa receptfria antibiotika. Restriktivt användande av antibiotika bidrar till minskad resistens. Överanvändningen är ett stort problem för resistensutvecklingen. På samma sätt som att resistensutvecklingen måste ses ur ett holistiskt perspektiv där människor, djur och natur måste samverka för att lösa problemet med överanvändningen måste alla ta ett ansvar för att överanvändningen minskas i världen.
Folkhälsomyndigheten (2020) har kartlagt den framtida merkostnaden som antibiotikaresistens medför för samhället och sjukvården och projektet inkluderar även beräkning av indirekta kostnader av produktionsbortfall. Enligt beräkningen kommer det sammanlagt att handla om 16 miljarder kronor till följd av antibiotikaresistens från 2018 till 2050 och då beräknar projektet att det kommer vara fyra gånger mer antibiotikaresistens år 2050, drygt 70 000 fall, än idag.
Preventivt arbete är viktigt när det gäller antibiotikaresistensens utbredning och handlar om vårdhygien samt hygienrutiner i samhället, hygienrutiner som introducerats mer noggrant under pågående Covid-19 pandemi är viktiga även för denna fråga eftersom detta förebygger infektioner och smittspridning som vidare minskar behovet av antibiotika.
Folkhälsomyndigheten (2020) meddelade att utskrift av antibiotika har minskat i och med Covid-19 pandemin och detta beror troligen på flera olika faktorer. Dels att personer inte söker sjukvård för enklare luftvägsinfektioner, den fysiska distanseringen och högre medvetenhet om handhygien kan ha bidragit till färre luftvägsinfektioner.
World Health Organization (2015) tar i sin rapport “Global action plan on antimicrobial resistance” upp vikten av att öka den nationella medvetenheten i befolkningen genom kommunikationsprogram till olika målgrupper inklusive att ordna en årlig antibiotikakampanj.
Hoffman et al. (2013) tar upp perspektivet kring att öka health literacy hos människor och till specifika grupper i samhället som visar sig ha dålig kunskap om antibiotika. Studien visade på fyra olika faktorer som påverkade kunskapen om antibiotika och dessa var utbildningsnivå, kön, ålder och språk.
Samhället har ett ansvar när det gäller att minska antibiotikaanvändningen men individer har även ett stort ansvar. Det krävs informationskampanjer till allmänheten för att sprida kunskap om antibiotikaresistensen och detta är något som måste pågå kontinuerligt. Det krävs även återkommande studier om professionens hantering kring förskrivning av antibiotika till patienter samt återkommande undersökningar om hur jordbruksnäringen hanterar antibiotikaanvändningen i sin produktion av livsmedel.
26
6 REFERENSER
Alliance to save our antibiotics. (2020). The danger of antibiotic abuse.
http://www.saveourantibiotics.org/the-issue/
Andersson, I. (2018). Epidemiologi för hälsovetare - en introduktion. Studentlitteratur.
André, M., Vernby, A., Berg, J. & Lundborg, C. S. (2010). A survey of public knowledge and awareness related to antibiotic use and resistance in Sweden. The Journal of antimicrobial chemotherapy, 65(6), 1292–1296. https://doi.org/10.1093/jac/dkq104
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Cassini, A., Diaz Högberg, L., Plachouras, D., Quattrocchi,A., Hoxha, A., Skov Simonsen, G., Colomb-Cotinat, M., Kretzschmar, M., Devleesschauwer, B., Cecchini, M., Ouakrim, D.A., Oliveira, T.O., Struelens, J.M., Suetens, C. & Monnet, L.D. (2018). Attributable deaths and disability-adjusted life-years caused by infections with antibiotic-resistant bacteria in the EU and the European Economic Area in 2015: a population-level modelling analysis. Lancet Infect Dis 2019, 19. 56-66. https://www.thelancet.com/action/showPdf?pii=S1473-
3099%2818%2930605-4
Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna. Studentlitteratur.
FN-förbundet. (2019). Globala målen för hållbar utveckling. https://fn.se/globala-malen-for- hallbar-utveckling/
Folkhälsomyndigheten. (u.å). Folkhälsodata. http://fohm-
app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/F_Antibiotika/F_Antibiotika__Resiste ns__ResNet__snittData/rpercent.px/?rxid=f909f12c-2fed-4256-bdc8-8977bba2d125
Folkhälsomyndigheten. (2014). Svenskt arbete mot antibiotikaresistens – Verktyg, arbetssätt och erfarenheter.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8b846784d2f040648905052438067c75/s venskt-arbete-mot-antibiotikaresistens.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2016). Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Attityder och kunskaper hos ett slumpmässigt urval ur Sveriges befolkning mellan 18 och 74 år.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c7f172696f374b44bcb9e52eaa5c6ef4/al lmanhetens-kunskaper-attityder-antibiotika-16110.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2020). Ekonomiska aspekter av antibiotikaresistens (SKAR).
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/antibiotika-och- antibiotikaresistens/ekonomiska-aspekter/
Folkhälsomyndigheten. (2020). Kraftigt minskad försäljning av antibiotika under covid-19- pandemin. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2020/juni/kraftigt-minskad-forsaljning-av-antibiotika-under-covid-19- pandemin/
27
Hanberger, H., Walther, S., Leone, M., Barie, S.P., Rello, J., Lipman, J., C.Marshall, J., Anzueto, A., Sakr, Y., Pickkers, P., Felleiter, P., Engoren, M. & Vincent, J.L. (2011).
Increased mortality associated with meticillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) infection in the Intensive Care Unit: results from the EPIC II study. International journal of antimicrobial agents, 38(4), 331-335. https://doi.org/10.1016/j.ijantimicag.2011.05.013
Hoffman, K., Ristl, R., Heschl, L., Stelzer, D. & Maier, M. (2013). Antibiotics and their effects: what do patients know and what is their source of information?. European journal of public health, 24(3), 502-507. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1093/eurpub/ckt112
Jansen, U,K., Knirsch, C,. & Anderson, S,A. (2018) The role of vaccines in preventing bacterial antimicrobial resistance. Nature medicine, 24, https://doi.org/10.1038/nm.4465
Jordbruksverket. (2020). Antibiotikaresistens hos djur.
https://djur.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/sjukdomarochsmittskydd/antibiotikaresiste ns/antibiotikaresistenshosdjur.4.7e1323431288aff333480001914.html
Skydda antibiotikan. (u.å). Lösningen. https://skyddaantibiotikan.se/losningen/
Skydda antibiotikan. (u.å). Skydda antibiotikan. https://skyddaantibiotikan.se/fragor-och-svar/
Social Science Stastistics. (2021). Chi-Square Test Calculator.
https://www.socscistatistics.com/tests/chisquare2/default2.aspx United Nations Development Programme. (2021). Globala målen.
https://www.globalamalen.se/
Vallin, M., Polyzoi, M., Marrone, G., Rosales-Klintz, S., Tegmark-Wisell, K. & Stålsby- Lundborg, C. (2016). Knowledge and Attitudes towards Antibiotic Use and Resistance - A Latent Class Analysis of a Swedish Population-Based Sample. Plosone journal, 11(4).
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0152160
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Vilhelmsson, A. & Tengland, P.A. (2016). Global folkhälsa – Om livsvillkor, sjukdomar och social rättvisa. Studentlitteratur.
Vårdguiden. (2020). Vad menas med multiresistenta bakterier. https://www.1177.se/Vastra- Gotaland/fragor--svar/nationellt/sjukdomar--besvar/vad-menas-med-multiresistenta-
bakterier/
World Health Organization. (2015). Global action plan on antimicrobial resistance.
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/193736/9789241509763_eng.pdf?sequence=
1
28
World Health Organization. (2016). Antibiotic resistance: Why vaccine is important.
https://www.who.int/news-room/q-a-detail/antibiotic-resistance-why-vaccination-is-important World Health Organization. (2018). High levels of antibiotic resistance found worldwide, new data shows.
https://www.who.int/news/item/29-01-2018-high-levels-of-antibiotic-resistance-found- worldwide-new-data-shows
Zhou, F., Yu, T., Du, R., Fan, G., Liu, Y., Liu, Z., Xiang, J., Wang, Y., Song, B., Gu, X., Guan, L., Wei, Y., Li, H., Wu, X., Xu, J., Tu, S., Zhang, Y., Chen, H. & Cao, B. (2020).
Clinical course and risk factors for mortality of adult inpatients with COVID-19 in Wuhan, China: a retrospective cohort study. The Lancet, 395(10229), 1054-1062.
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(20)30566-3
