Vatten- och miljönämnden
Anslaget på kommunens anslagstavla den 2 juli 2019 Tid Onsdagen den 12 juni 2019 kl. 13:00-16:30
Plats
KS-salen, stadshuset Omfattning
§§ 37-42 Beslutande
Anna Thore (S), ordförande Patrik Olsen (M), vice ordförande Stephan Quist (S)
Erik Ciardi (C) Ingvar Nilsson (S) Joel Rydh (V) Birgitta Nordlöw (L) Mats Wåhlin (KD) Petra Gustafsson (SD)
Ersättare Selma Atac (S) Frida Jonsson (C)
Daphne Thuvesson (MP) Sekreterare
Oliver Wykman Justeras
Anna Thore Mats Wåhlin
ordförande
§ 37
Val av protokollsjusterare
Beslut
Vatten- och miljönämnden utser Mats Wåhlin (KD) att tillsammans med ordförande justera protokollet.
§ 38
Handlingsplan Fossilbränslefri kommun 2030
Dnr VMN 2019/0015 Handlingar
Kommunledningskontorets skrivelse från den 3 juni 2019.
Handlingsplan.
Bakgrund
Klimatfrågan är identifierad som en av vår tids viktigaste samhällsfrågor. Ett förändrat klimat i form av förhöjd årsmedeltemperatur, förändrade
nederbördsmängder och havsytehöjning påverkar livsbetingelserna på jorden, globalt och lokalt. Utfasning av fossila bränslen är en nyckelfaktor i att bromsa uppvärmningen. Nuvarande miljöpolitik slår fast att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland, för att på så sätt kunna exportera fossilfria lösningar till resten av världen och få genomslag utanför landets gränser.
Många av de fossilfria lösningarna finns i lokal energiproduktion och energianvändning.
Styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län satte år 2006 som mål att länet år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. Regionens övergripande mål är att Kalmar läns produktion av förnybar energi ska vara minst lika stor som länets totala energianvändning år 2030.
Kalmar kommun har haft målet ”Fossilbränslefri kommun 2030” i
verksamhetsplaner sedan 2008. I Verksamhetsplan 2018 är målet formulerat som att ”Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt
fossilbränslefritt år 2030”.
Detta är första gången en samlad handlingsplan tas fram till målet. Syftet är att skapa långsiktighet i målarbetet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild över planerade åtgärder under den närmaste fyraårsperioden. Även uppföljning av indikatorer och aktiviteter möjliggörs genom planen. Fokus i
handlingsplanen är på konkreta åtgärder som ska leda till kvarstående förändringar inom organisationen och i Kalmar kommun som geografiskt område.
Förslaget till ”Handlingsplan för fossilbränslefri kommun 2030” är upplagt på samma sätt som Region Kalmar läns ”Handlingsprogram för en fossilbränslefri region 2030”, och innehåller aktiviteter som bidrar till regionens mål. Kalmar kommun svarar därmed upp mot länsstyrelsens och regionens uppmaning till
kommunerna om att ställa sig bakom dokumentet och ta fram egna handlingsplaner.
Beslut
Vatten- och miljönämnden beslutar att skicka förslag på ”Handlingsplan för fossilbränslefri kommun 2030” på remiss till berörda nämnder och bolag i Kalmar kommun.
§ 39
Yttrande över länsstyrelsen i Kalmar förslag till remiss klimat- och energistrategi för Kalmar län
Dnr VMN 2019/0013 Handlingar
Kommunledningskontorets yttrande från den 5 juni 2019.
Remiss.
Bakgrund
Länsstyrelsen i Kalmar län har fått i uppdrag av regeringen att med ett långsiktigt perspektiv främja samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. En del i uppdraget handlar om att ta fram en regional klimat- och energistrategi. Kalmar kommun har fått möjlighet att yttra sig över förslaget till klimat- och energistrategi.
Beslut
Vatten- och miljönämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar:
Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt och översänder det till Länsstyrelsen i Kalmar län som Kalmar kommuns yttrande över länsstyrelsens förslag till klimat- och energistrategi för Kalmar län.
Protokollsanteckning
Daphne Thuvesson (MP) redovisar en protokollsanteckning enligt följande:
”Vi uppskattar det yttrande som är skrivit av Sara Gripstrand som svar till klimat och energistrategi för Kalmar län, speciellt de många konstruktiva förslag att göra strategi mer effektivt. Inte minst det förslaget på Länsstyrelsens roll i ´hinderröjning´ för kommuner är viktigt. Länsstyrelsen sitter i en
nyckelposition och kan förmedla information om viktiga åtgärder som regeringen kan genomföra så att kommuner kan agera mer kraftfullt, t.ex.
energikrav på byggnader vid markförsäljning. Strategin nämner ett
flertal relaterade regionala program och styrdokument som relaterar till energi- och klimatstrategin. Många av dessa dokument har kommit fram till slutsats som väger samma många olika intressen och där klimat aspekter inte alltid har prioriteras. Det akuta klimatläge vi nu finner oss i kräver skarpare åtgärder.
De som saknas i både Länsstyrelsens strategi och Kalmar kommunens svar är behov av att utveckla ett brett invånare dialog som måste till utöver den nämnde samarbete mellan regionala aktörer. En viktig strategi är att skapa forum för dialog mellan beslutsfattare och invånare för utbyte av, och initiativ till, målinriktat klimatarbete. En möjlig roll för LNU i klimatarbetet behöver också identifieras.
I denna protokollsanteckning vill vi problematisera en av det sex
insatsområden som tas upp i strategin - Jord- och Skogsbruk. Vad som händer inom dessa sektorer kommer troligen att avgöra om vi klara våra klimatmål (Johan Rockström). Avgörande är att utveckla jord- och skogsbruksmarks förmåga att vara effektiva kolsänkor både på kort och längre sikt. Jordbruket i länet idag släpper ut mer än 500 kton CO2 ekv per år (s.24) (arbetsmaskiner inte inkluderad) - mer än transport sektorn. Mer parten av utsläpp är metan och lustgas. Eftersom vi importerar ca hälften av vår livsmedel och nästan alla insats medel (konstgödsel, utsäde, maskiner, kemikalier, m.m.) är vår klimat påverkan från de livsmedel vi konsumerar ännu mycket större. Och våra livsmedels säkerhet hotas inte minst för att dagens jord- och skogsbruk är väldigt känsliga för klimatrelaterade problem som torkan och översvämning, insektsangrepp, m.m. Skogsbruk anses vara en kolsänka men det stora utsläpp från från kol inlagrad i marken i utdikade hummus rik område och från markröjning räknas oftast inte med.
Därför är det oerhört viktigt att en grundligare nulägesanalys görs. Som Kalmar kommuns yttrande påpekade saknas mycket information för att kunna
identifiera och prioritera åtgärder. De två mål för jord- och skogsbruk - att energiinnehållet i stallgödseln tillvaratas genom rötning (dvs biogas
produktion) och fossilbränslefritt jord- och skogsbruk - kommer troligen att har bara en begränsad effekt på minskning av växthusgas utsläpp från jord och skogsbruk. Effekten är inte kvantifierad i strategi och behöver göras. De max 300 GWh som kan produceras från biogas i länet motsvarar ca 7% av den totala förväntade drivsmedelsförsäljningen 2030 (s. 34 - 35). Att öka djurproduktion i länet som rapporten, Biogas från stallgödsel - systemstudie och samhällsekonomiska effekter, beställt av Regionförbundet i Kalmar Län (2018), skulle bidra till målkonflikten mellan klimatmål och lantbrukarnas.
Insatser som bättre utveckla markens förmåga att vara effektiva kolsänkor måste prioriteras. Många sådana finns på s. 55, Förslag till insatser.
Stålproduktion i Sverige är en stor källa till växthusgaser. Men vi behöver stål.
Så satsar vi miljard belopp i forskning och utveckling för att utveckla
klimatsmart produktions metoder. Livsmedelsproduktion i Sverige är en stor källa till växthusgaser. Men vi behöver mat. Var är satsning på forskning och utveckling för att utveckla klimatsmart produktions metoder?
Här behövs en gigantisk satsning på forskning och utveckling av hållbara och klimatsmarta jord och skogsbruk. För att vidare utveckla det kunskap som finns idag. En tvärvetenskaplig och deltagare forskningsprogram där alla stakeholders är med kan ger förutsättningen förr att klara av de stora
utmaningar vi står inför. De finns många mindre initiativ idag - regenerative jordbruk, holistisk bete, agroforestry, permakultur, stadsodling, skogsträdgårdar
- för att nämna bara några som behöver vara med och bidra. Här finns en viktig roll för samordning, forskning och utveckling som LNU skulle kanske kunna ta på sig.”
§ 40
Underlag och förslag till Kalmar kommuns verksamhetsplan 2020
Dnr VMN 2019/0012 Handlingar
Kommunledningskontorets yttrande från den 5 juni 2019.
Bakgrund
Vatten- och miljönämnden ansvarar för strategiska vatten-, miljö- och
klimatfrågor. I Vatten- och miljönämndens reglemente framgår bland annat att nämnden varje år ska lämna underlag och förslag till kommunens årliga
verksamhetsplan samt aktivt stödja och samverka med andra nämnder och bolag. Utgångspunkten i förslaget är att låta befintliga mål under ”Ett grönare Kalmar” vara kvar, med smärre justeringar. Under 2020 föreslås en genomgång och uppdatering av samtliga miljömål, med syfte att förbättra och förenkla genomförande och uppföljning av kommunkoncernens långsiktiga miljöarbete.
Överläggning
Under överläggningen redovisas följande förslag:
1. Erik Ciardi (C) föreslår att vatten- och miljönämnden ska besluta i enlighet med kommunledningskontorets förslag med följande tillägg under rubriken ”Inriktning- God vattenstatus”:
” Verka för forskningssamarbeten, med exempelvis Linnéuniversitetet, kring åtgärder för rening av vatten och sediment, inklusive miljögifter”.
2. Birgitta Nordlöw (L) föreslår att vatten- och miljönämnden ska besluta i enlighet med kommunledningskontorets förslag med följande tillägg under rubriken ” Inriktning- God vattenstatus”:
”Vid uppdatering och nytecknande av arrendeavtal för kommunal jordbruksmark inkludera krav på minimering av näringsläckage samt inkludera krav på naturhänsyn på betesmark”.
3. Anna Thore (S) föreslår att vatten- och miljönämnden ska besluta i enlighet med kommunledningskontorets förslag med följande tillägg under rubriken ”Uppdrag”:
”Skapa en organisation och rutiner för att förebygga nedskräpning samt genomföra en kommunikationskampanj inför sommaren 2020”.
Efter att överläggningen avslutats beslutar först vatten- och miljönämnden i enlighet med kommunledningskontorets förslag.
Härefter frågar ordföranden om vatten- och miljönämnden vill bifalla eller avslå Erik Ciardis tilläggsförslag. Hon finner att det bifalls.
Vidare frågar ordföranden om vatten- och miljönämnden vill bifalla eller avslå Birgitta Nordlöws tilläggsförslag. Hon finner att det bifalls.
Slutligen frågar ordföranden om vatten- och miljönämnden vill bifalla eller avslå Anna Thore tilläggsförslag. Hon finner att det bifalls.
Beslut
Vatten- och miljönämnden beslutar att ställa sig bakom
kommunledningskontorets förslag till avsnittet ”Ett grönare Kalmar” i Kalmar kommuns verksamhetsplan 2020, med följande tillägg:
1. Under Inriktning och rubriken God vattenstatus: ” Verka för forskningssamarbeten, med exempelvis Linnéuniversitetet, kring åtgärder för rening av vatten och sediment, inklusive miljögifter”.
2. Under Inriktning och rubriken God vattenstatus: ”Vid uppdatering och nytecknande av arrendeavtal för kommunal jordbruksmark inkludera krav på minimering av näringsläckage samt inkludera krav på
naturhänsyn på betesmark”.
3. Under Uppdrag: ”Skapa en organisation och rutiner för att förebygga nedskräpning samt genomföra en kommunikationskampanj inför sommaren 2020”.
§ 41
Information om BiogasBoost
Överläggning
Elvira Laneborg, kommunledningskontoret, och Stefan Halldorf, delprojektledare i projektet BiogasBoost, informerar om projektet BiogasBoost.
Beslut
Vatten- och miljönämnden fattar inte något beslut med anledning av informationen.
§ 42
Information om hur Kalmar kommun arbetar med hållbar upphandling
Överläggning
Anna Sverresdotter, upphandling- och kanslichef informerar om hur kommunen arbetar med hållbar upphandling.
Beslut
Vatten- och miljönämnden fattar inte något beslut med anledning av informationen.
