Kommunledningskontoret Brandkåren Adress Box 150, 391 21 Kalmar │ Besök Kaggensgatan 39 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 75 00│Karl-Johan.Daleen@kalmar.se
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare Datum Ärendebeteckning
Karl-Johan Daleén 2021-05-17 KS 2021/0350
57530
Kommunstyrelsen
Yttrande över Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) förslag till nya
föreskrifter och allmänna råd om hur
kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt och överlämnar det till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som Kalmar kommuns yttrande över förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om hur kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.
Bakgrund
1 januari 2021 ändrades lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO). Förändringarna innebär bland annat att MSB får meddela föreskrifter om hur kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt 5 kap. 1 § LSO.
Syftet med föreskrifterna är att tillsynen ska utföras på liknande sätt i hela landet och att de ska bidra till en effektiv och rättssäker tillsyn. Vid årsskiftet togs även kravet på att ägare eller nyttjanderättshavare till vissa byggnader eller andra anläggningar skulle lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet bort. För kommunerna gav kravet på en skriftlig redogörelse bland annat en inriktning för var tillsyn skulle genomföras. Avsikten är att denna inriktning nu ska framgå av de remitterade föreskrifterna.
Karl-Johan Daleén
räddningschef
Bilagor
Yttrande
Remiss
Brandkåren Kommunledningskontoret Adress Box 150, 392 32 Kalmar Besök Scheelegatan 11 Tel 0480-45 00 00 vx mattias.a.andersson@kalmar.se
Handläggare Datum Ärendebeteckning
Mattias Andersson 19 KS 2021/0350
0480-45 75 25
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Yttrande gällande förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter och allmänna råd om hur
kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor
Generellt
Kalmar brandkår anser överlag att det är ett braoch mycket välbehövligt förslag till föreskrift. Det är positivtatt MSB försöker se till så att
tillsynsarbetet blir ännu mer rättssäkert ocheftersträvaratt vi arbetar mer likartat i hela landet.
Likaså är det positivtatt det förtydligas att det måstefinnas en plan för tillsynsarbetet i varje kommun. Allt detta är ju slutsatsen i den utvärdering av LSO som MSB gjort.
Synpunkter på föreskriften
Denna nya föreskrift kommer kräva att nya rutiner, listor, kontaktvägar mm kommer behöva tas fram inom kommunen. Detta är givetvis inte omöjligt men MSB bör vara medvetna om detta och att kommunerna kommer behöva ganska lång tid på sig att ”ställa om”.
Kalmar brandkår bedömer idag ny tillsynsfrist för varje objekt eftergenomförd tillsyn. Bedömningen görs i en färdig modell som bygger på resultatet efter tillsynen. Ett bra brandskydd ger en längre frist, och ett sämre brandskydd ger en kortare frist. Kalmar brandkår hoppas på att detta tillvägagångssätt, är ett godtagbart sätt att bedöma frister även i framtiden, då det är ganska otydligt i föreskriften hur bedömningen av frist ska gå till.
I konsekvensutredningen fastställs att tillsyn är det bästa verktyget för alla objekt som finns med i bilagan. Kalmar brandkår håller med om detta.
Samtidigt står det i konsekvensutredningen attdet är möjligt för kommunerna att själva bestämma om man vill ersätta tillsyn med information och rådgivning för en del av objekten. Kalmar brandkår anser inte att tillsyn kan likställas med information och rådgivning och tror inte heller att man når samma effekt.
Detta gör också att detblir tvetydigt och kan öppna upp för väldigt många
olika tolkningar i landet.
2 (2)
I föreskriften beskrivs vad som ska kontrolleras vid varje tillsyn. Det vore dock bra om det finns en viss flexibilitet att enbart fokusera på någon sak i vissa fall, t ex när allmänheten ringer in och anmäler någon enstaka brist. I dessa fall bör inte alla saker som räknas upp i föreskriften behöva kontrolleras.
Krav på samråd med andra myndigheter innan föreläggande innebär att handläggningstiden kan bli avsevärt längre i vissa fall. Detta är givetvis inte heller omöjligt, men MSB bör vara medvetna om detta. Likaså vore det positivt ifall MSB kunde förtydliga (t ex i tillsynshandboken) i vilka fall tillsyns-
myndigheten bör samråda med bygglovskontoret. När det gäller just samråd med bygglovskontoret kan detta innebära en stor börda både för oss och för bygglovskontoret, ifall det inte förtydligas i vilka fall detta kan vara aktuellt.
Industrier finns inte med i bilagan. I stället står det i föreskriften att varje kommun utifrån sin kunskap om lokala förhållanden ska identifiera och ha en planering för tillsynen av byggnader och anläggningar som ej finns med i bilagan, och där ska industrier i stället identifieras. Kalmar brandkår förstår att det i bilagan kan vara svårt att kategorisera exakt vilka industrier som ska vara med, och det då kan bli väldigt stelbent. Dock så tror vi att det faktum att de inte finns med kan skapa en otydlighet och öppna upp för väldigt olika tolkningar. Det kanske inte är svårt för varje kommun att själva identifiera de industrier som hanterar farliga ämnen, men det finns också industrier som kanske inte hanterar farliga ämnen, men som är stora och viktiga arbetsplatser i kommunen, och dessa får man inte glömma bort. Ett bra exempel på hur illa det kan gå ifall en stor och viktig arbetsplats förstörs i en brand är branden på Polarbröd. Att industrier ej finns med i bilagan ställer stora krav på
kommunerna att identifiera de där det finns störst risk för brand. Begreppet risk kan i detta fall vara väldigt brett.
Kalmar brandkår konstaterar att i bilagan finns verksamheter, där det tidigare inte var krav på inlämnande av skriftlig redogörelse. Exempel:
- Förskolor begränsas ej längre av våningsantal eller antal barn.
- Byggnadsminnen har utökats så att även byggnader som enbart används som bostäder innefattas.
- Byggnader som innehåller samlingar som tillhör museet. Tidigare var det enbart muséer.
Dessa tillkommande verksamheter innebär troligtvis en utökad arbets-
belastning för kommunerna, vilket i sig gör att fler resurser troligtvis kommer behöva tillsättas. Det är givetvis viktiga verksamheter men frågan är om tillsyn är det mest effektiva verktyget för bostäder i byggnadsminnen och byggnader som innehåller samlingar som tillhör muséet (förutom vanliga muséer).
Mattias Andersson
Enhetschef Förebyggande
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
MISSIV
1 (4)Datum 2021-03-31
Diarienr 2020-11591
MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Postadress 651 81 Karlstad
Besöksadress:
Stockholm: Fleminggatan 14 Karlstad: Packhusallén 2 Sandö: Sandövägen 7 Revinge: Revingeby
Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00
registrator@msb.se www.msb.se
Org nr.
202100-5984 Avdelningen för räddningstjänst och olycksförebyggande
Enheten för inriktning av skydd mot olyckor Per Karlsson
010-240 54 10 per.karlsson@msb.se
Ert datum Er referens
Enligt sändlista
Remiss av förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om hur kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor
1 januari 2021 ändrades lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO). Förändringarna innebär bland annat att MSB får meddela föreskrifter om hur kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt 5 kap. 1 § LSO. Syftet med föreskrifterna är att tillsynen ska utföras på liknande sätt i hela landet och att de ska bidra till en effektiv och rättssäker tillsyn.
Vid årsskiftet togs även kravet på att ägare eller nyttjanderättshavare till vissa byggnader eller andra anläggningar skulle lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet bort. För kommunerna gav kravet på en skriftlig redogörelse bland annat en inriktning för var tillsyn skulle genomföras. Avsikten är att denna inriktning nu ska framgå av de remitterade föreskrifterna.
Föreskrifterna omfattar all tillsyn enligt 5 kap. 1 § LSO, men inte kommunens skyldighet att utföra brandskyddskontroll av fasta förbränningsanordningar och tillhörande rökkanaler, skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar enligt 3 kap. 4 § LSO. Vissa paragrafer avser endast tillsyn över den enskildes skyldigheter enligt 2 kap. 2 § LSO, vilket då framgår av aktuell paragraf.
Avseende tillsyn av den enskildes skyldigheter enligt 2 kap. 4 § LSO finns sedan tidigare även allmänna råd i MSBFS 2014:2.
Förslaget till nya föreskrifter med tillhörande konsekvensutredning finns på MSB:s webbplats
https://www.msb.se/sv/regler/remisser-om-foreskrifter-och-allmanna-rad/.
MSB arbetar samtidigt med att ta fram stöd för att underlätta arbetet för kommunerna. Stödet kommer att inarbetas i den pågående revideringen av Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, ofta kallad
Tillsynshandboken. Boken kommer att publiceras under hösten.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
MISSIV
2 (4)Datum 2021-03-31
Diarienr 2020-11591
Det pågår flera arbeten utifrån ändringarna i LSO och flera föreskrifter håller på att tas fram. Det genomförs också flera remissförfaranden under våren 2021.
Se mer information på msb.se.
MSB planerar att besluta om föreskrifterna i september 2021 och att de ska träda i kraft den 1 januari 2022.
Svara på remissen
Vi välkomnar synpunkter på de föreslagna föreskrifterna så snart som möjligt, men senast den 1 juli 2021. Vänligen ange ärendenummer 2020-11591 i ert svar.
Svar skickas till registrator@msb.se eller per brev till MSB, 651 81 Karlstad.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av Per Karlsson, brandingenjör,
per.karlsson@msb.se, 010-240 54 10 och Kristina Grandin, myndighetsjurist, kristina.grandin@msb.se, 010-240 40 73.
Med vänlig hälsning
Patrik Perbeck Enhetschef
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
MISSIV
3 (4)Datum 2021-03-31
Diarienr 2020-11591
Sändlista
Organisation E-post
Arbetsmiljöverket arbetsmiljoverket@av.se
Arvika kommun arvika.kommun@arvika.se
Boverket registraturen@boverket.se
Brandskyddsföreningen sbf@brandskyddsforeningen.se Fastighetsägarna info@fastighetsagarna.se Folkhälsomyndigheten info@folkhalsomyndigheten.se Friskolornas riksförbund info@friskola.se
Föreningen Sveriges brandbefäl info@brandbefal.se Gotlands kommun regiongotland@gotland.se Jämtlands räddningstjänstförbund info@rtjamtland.se
Jönköpings kommun kommunstyrelse@jonkoping.se
Kalmar kommun kommun@kalmar.se
Kriminalvården hk@kriminalvarden.se
Laholms kommun kommun@laholm.se
Luleå kommun lulea.kommun@lulea.se
Lycksele kommun kommun@lycksele.se
Länsstyrelsen Kronoberg kronoberg@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Stockholm stockholm@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Örebro orebro@lansstyrelsen.se
Malå kommun kommunstyrelsen@mala.se
Medelpads räddningstjänstförbund mrf@sundsvall.se
Nerikes brandkår info@nerikesbrandkar.se Polismyndigheten registrator.kansli@polisen.se Riksantikvarieämbetet registrator@raa.se
Riksarkivet riksarkivet@riksarkivet.se
Riksförbundet Sveriges museer info@sverigesmuseer.se Räddningstjänsten Alingsås-
Vårgårda
raddningstjansten@avrf.se
Räddningstjänsten Dala Mitt info@dalamitt.se Räddningstjänsten Höga Kusten
Ådalen
raddningstjansten@hka.se
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
MISSIV
4 (4)Datum 2021-03-31
Diarienr 2020-11591
Räddningstjänsten Skåne Nordväst info@rsnv.se
Räddningstjänsten Storgöteborg raddningstjansten@rsgbg.se
Räddningstjänsten Östra Blekinge raddning.ostrablekinge@karlskrona.se Räddningstjänsten Östra Götaland info@rtog.se
Räddningstjänsten Östra Skaraborg raddningstjansten@rtos.se Skellefteå kommun kundtjanst@skelleftea.se
Skolverket registrator@skolverket.se
Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Storstockholms brandförsvar registrator@ssbf.brand.se
Svenska kyrkan info@svenskakyrkan.se
Svenskt näringsliv remisser@svensktnaringsliv.se Sveriges kommuner och regioner registrator@skr.se
Södertörns brandförsvarsförbund brandforsvaret@sbff.se
Transportstyrelsen registrator@transportstyrelsen.se Uppsala Brandförsvar uppsala.kommun@uppsala.se
Visita info@visita.se
Vårdföretagarna info@vardforetagarna.se
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
1
Förslag till
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
föreskrifter och allmänna råd om hur kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor;
beslutade den [Fyll i datum].
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd av 5 kap. 2 a § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor.
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om hur kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt 5 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).
Dessa föreskrifter omfattar inte kommunens skyldighet att utföra brandskyddskontroll av fasta förbränningsanordningar och tillhörande rökkanaler, skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar enligt 3 kap. 4 § LSO.
Planering av tillsynsverksamheten
2 § Kommunens planering av tillsynen av byggnader och anläggningar, var den ska ske och hur ofta, ska göras med utgångspunkt i riskerna vid en brand eller annan olycka.
Tillsyn ska prioriteras vid byggnader och anläggningar som omfattas av ett eller flera av följande kriterier och där tillsyn bedöms vara en effektiv förebyggande åtgärd.
1. Hög frekvens av bränder eller tillbud.
2. En brand eller annan olycka kan medföra stor risk för många människors liv och hälsa.
3. En brand kan innebära stora ekonomiska kostnader.
4. En brand eller annan olycka kan innebära stora skador på miljön.
5. En brand kan innebära allvarliga skador på kulturhistoriska värden.
Utgivare: Anna Asp, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
ISSN 2000-1886
MSBFS
Remissutgåva [Fyll i nr]
Utkom från trycket den [Fyll i datum]
MSBFS [Fyll i nr]
2
3 § I bilagan till dessa föreskrifter anges sådana byggnader och andra anläggningar för vilka riskerna vid brand generellt sett är stora. Kommunen ska alltid ha en planering för tillsynen av de byggnader och anläggningar som omfattas av bilagan.
Utöver de byggnader och anläggningar som omfattas av bilagan ska
kommunen utifrån sin kunskap om lokala förhållanden även identifiera och ha en planering för tillsynen av andra byggnader och anläggningar där riskerna vid brand är stora.
Kommunen ska också ha en planering för de anläggningar som omfattas av skyldigheterna i 2 kap. 4 § LSO samt byggnader och anläggningar vid vilka tillsyn över förekomsten av utrustning för livräddning vid andra olyckor än brand ska ske.
4 § Kommunens planering av tillsynen ska innehålla en förteckning över 1. de byggnader och andra anläggningar i kommunen som omfattas av
bilagan och
2. de byggnader och andra anläggningar som identifierats enligt 3 § andra och tredje stycket.
Allmänna råd
Flera byggnader eller andra anläggningar i direkt anslutning till varandra får i förteckningen upptas som en om de har samma ägare och det finns stark koppling mellan den verksamhet som bedrivs i dem.
5 § Kommunens bedömning av hur ofta tillsyn ska ske av de byggnader och andra anläggningar som anges i förteckningen enligt 4 § ska dokumenteras.
Vid bedömningen av hur ofta tillsyn ska ske ska hänsyn tas till kommunens kunskap om de enskilda byggnaderna och anläggningarna. Sådan kunskap kan exempelvis komma från tidigare tillsyn.
Om kommunens bedömning enligt första stycket är att tillsyn ska genomföras mer sällan än var sjätte år ska skälen för detta finnas dokumenterade.
6 § Kommunens planering av tillsynen ska också ta hänsyn till behovet av att kunna utföra sådan tillsyn som behövs i enskilda fall exempelvis efter en olycka eller då kommunen på annat sätt fått kännedom om brister i
brandskyddet eller brister i utrustning för livräddning vid andra olyckor än
brand.
MSBFS [Fyll i nr]
3
7§ Efter en räddningsinsats ska kommunen bedöma om det finns behov av att genomföra tillsyn vid de byggnader eller andra anläggningar som omfattats av insatsen.
8 § Kommunen ska ha ett dokumenterat arbetssätt för hur kraven i 3-7 §§ i dessa föreskrifter uppfylls.
Tillsynens utförande
9 § Vid tillsyn av den enskildes skyldigheter enligt 2 kap. 2 § LSO, ska kommunen skaffa sig kunskap om den byggnad eller anläggning som är föremål för tillsynen och den verksamhet som bedrivs där. Utifrån denna kunskap ska kommunen bedöma vilka olycksförlopp som kan leda till människors död eller andra allvarliga skador på hälsa, egendom eller miljö.
Allmänna råd
I byggnader och andra anläggningar som omfattas av bilagan kan tillsynen begränsas till de delar som innehåller sådan verksamhet som framgår av bilagan, samt övriga delar som har direkt betydelse för brandsäkerheten i denna verksamhet.
10 § Kommunen ska anpassa sin tillsyn av den enskildes skyldigheter enligt 2 kap. 2 § LSO efter vad som identifierats i 9 §. Vid sin tillsyn ska
kommunen kontrollera, för byggnaden eller anläggningen relevanta, tekniska och organisatoriska aspekter av
1. möjligheten till utrymning, 2. skyddet mot brands uppkomst,
3. skyddet mot brandspridning inom byggnad,
4. skyddet mot brandspridning mellan byggnader och 5. möjligheten till räddningsinsats.
Vid bedömningen av hur omfattande och ingående tillsynen ska vara ska kommunen använda kunskap och erfarenhet från tidigare tillsyn eller annan verksamhet för att förebygga olyckor.
Tillsynen ska innehålla besök på plats i byggnaden eller anläggningen om det inte är obehövligt.
11 § Om kommunen beslutar om föreläggande eller förbud mot den enskilde ska kommunen följa upp att kraven i beslutet följs.
12 § Den förvaltning som ansvarar för tillsynen ska vid behov genomföra
samråd med andra kommunala förvaltningar eller statliga myndigheter innan
beslut om föreläggande fattas. Samrådet syftar till att undvika att förelägga
om åtgärder som står i strid med annan lagstiftning.
MSBFS [Fyll i nr]
4 Allmänna råd
För byggnader skyddade enligt kulturmiljölagen (1998:950) sker samrådet med länsstyrelsen och för statliga byggnadsminnen sker samrådet med
Riksantikvarieämbetet.
______________
Denna författning träder i kraft [Klicka och skriv tidsangivelse].
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap CAMILLA ASP
Per Karlsson
Avdelningen för räddningstjänst och olycksförebyggande
MSBFS [Fyll i nr]
5
Bilaga: Byggnader och andra anläggningar för vilka riskerna vid brand är stora
Verksamheter där personer inte kan förväntas utrymma självständigt
1. Byggnad med verksamhet där det bedrivs vård eller omsorg för fler än 3 personer som har hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand. Med vård och omsorg avses verksamhet som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
2. Byggnader med verksamhet där personer är inlåsta ständigt eller under viss tid. Verksamhet som avses är exempelvis fängelser, häkten,
migrationsverkets förvar och viss psykriatrisk vård.
Skolväsendet
3. Byggnad där det bedrivs verksamhet som enligt skollagen (2010:800) ingår i skolväsendet, undantaget kommunal vuxenutbildning. Även omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds omfattas (helg-
/nattomsorg).
Tillfällig övernattning och vissa gemensamhetsboenden
4. Byggnad där det bedrivs verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse om byggnaden har platser för minst 9 gäster eller har minst 5 gästrum. Byggnad där utrymning sker i markplan och direkt till det fria från varje gästrum/lägenhet omfattas inte.
5. Byggnad för elevhem eller förläggningar om byggnaden har platser för fler än 50 personer eller har fler än 25 förläggningsrum. Med förläggning avses exempelvis boende för totalförsvarspliktiga eller asylsökande, som inte är vanlig bostad.
Större samling av människor som inte kan förväntas ha god lokalkännedom
6. Publika samlingslokaler där det vistas fler än 150 personer.
7. Byggnad där verksamhet bedrivs som har stadigvarande
serveringstillstånd för servering av alkohol efter klockan 23 och där det vistas fler än 50 personer.
8. Anläggningar, där det finns platser för fler än 1 000 personer helt eller
delvis under tak. Anläggningar som omfattas är exempelvis idrottsplatser.
MSBFS [Fyll i nr]
6
Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden
9. Byggnader som är byggnadsminnen, eller kyrkobyggnader enligt 4 kap.
3-4 §§, kulturmiljölagen (1988:950).
10. Byggnader som är statliga byggnadsminnen enligt förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen.
Byggnader där egendom tillhörande museer förvaras
11. Byggnader där samlingar förvaras som tillhör statliga eller regionala museer som omfattas av museilagen (2017:563).
Byggnader eller andra anläggningar vars utformning ställer särskilda krav på det byggnadstekniska
brandskyddets tillförlitlighet
13. Byggnader med fler än 16 våningar ovan mark.
14. Tunnlar som är längre än 500 meter och avsedda för allmän väg eller allmänna kommunikationsmedel.
Beställningsadress:
Norstedts Juridik, 106 47 Stockholm Telefon: 08-598 191 90
E-post: kundservice@nj.se
Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer Beställningsnummer:
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Konsekvensutredning
1 (13)Datum
2021-03-31 Diarienr 2020-11591
MSB-151.9
Enheten för brand och räddning Malin Vestin
010-240 51 62 malin.vestin@msb.se
Konsekvensutredning avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter och allmänna råd om hur kommunen ska
planera och utföra sin tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor
Allmänt
Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås
Idag finns det stora skillnader i hur kommunerna utför sin tillsyn. Skillnaderna finns i alla delar av tillsynsverksamheten – i hur verksamheten planeras, hur enskilda tillsynsärenden hanteras och hur uppföljning och
erfarenhetsåterföring sker. Detta har uppmärksammats i bland annat
Reformen skydd mot olyckor – en uppföljning med förslag till utveckling (Ds 2009:47) och i de årliga uppföljningarna över kommunernas arbete enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gör tillsammans med länsstyrelserna.
Kommunernas tillsyn över enskilda behöver av rättssäkerhetsskäl utföras på liknande sätt över hela landet. Detta skulle kunna uppnås genom en tydligare reglering av den kommunala tillsynen genom föreskrifter. Det är också viktigt att tillsyn i första hand genomförs där det bedöms vara det mest effektiva redskapet. Föreskrifter kan utgöra ett stöd för kommunerna i deras arbete med att planera och utföra tillsynen, och syftar till att skapa en nationell likriktning.
Föreskrifterna kan även underlätta för MSB som statlig tillsynsmyndighet i den granskning av den kommunala förebyggande verksamheten som ska göras.
Vad gäller inriktningen av tillsynen anges i propositionen till LSO (prop.
2019/20:176) att riskerna för brand typiskt sett är större i vissa typer av objekt.
Med anledning av det är det enligt regeringen angeläget att tillsynen inte försummas för dessa. Vidare skriver de att det därför kan finnas ett behov av att dessa objekt särskilt uppmärksammas i föreskrifter. Samtidigt är en av grundtankarna med LSO att kommunerna själva ska kunna bestämma vilka åtgärder i den brandförebyggande verksamheten som särskilt bör prioriteras utifrån lokala förhållanden. Det bör bland annat ske utifrån den lokala
riskbilden och hur kommunerna i övrigt bedriver verksamhet inom området för
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Konsekvensutredning
2 (13)Datum
2021-03-31 Diarienr 2020-11591
skydd mot olyckor. Därför behöver det finnas ett utrymme för kommunerna att bestämma om omfattningen och prioriteringen av sin tillsyn. Regeringen kommer sedan, i propositionen, till slutsatsen att föreskrifter bör meddelas om kommunernas förfarande inför och vid tillsyn men inte i fråga om den närmare prioriteringen av tillsynen och tillsynsfrister.
Beskrivning av alternativa lösningar och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd
Som alternativ till föreskrift finns möjligheten att påverka kommunernas tillsyn genom den statliga tillsynen samt genom att ge råd och stöd. Råd och stöd kan ges i form av t.ex. vägledningar och utbildnings- eller fortbildningsinsatser. I och med ändringarna i LSO samlas de statliga rådgivnings- och
tillsynsuppgifterna på MSB istället för på 21 länsstyrelser, vilket kan antas ge bättre förutsättningar för att stödja och kontrollera kommunerna på ett enhetligt sätt och på så vis ge större möjlighet att uppnå den eftersträvade likriktningen i kommunernas tillsynsverksamhet. MSB har redan tidigare haft en rådgivande och stödjande roll, även om den förstärks ytterligare genom ändringarna i LSO. Sedan 2012 har MSB gett ut vägledningen Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillsammans med
länsstyrelserna genomfört fortbildningsseminarier för räddningstjänstpersonal som arbetar med tillsyn enligt LSO. Sedan år 2012 har det skett en
kvalitetsökning i arbetet på området men än finns det stora skillnader i hur kommunerna hanterar sitt tillsynsansvar. Genom att i föreskrift reglera hur tillsynen ska planeras och utföras tydliggörs de moment kommunen ska utföra för att tillsynsarbetet ska uppnå den rättssäkerhet som krävs. En följd blir även att arbetet utförs på ett liknande sätt i hela landet. Det är svårt att nå detta resultat enbart genom rådgivning och information. Mot denna bakgrund är det mest lämpliga alternativet att föreskriva på området.
Beskrivning av arbetet med att skriva föreskriften
Arbetet med att ta fram föreskriften har på MSB bedrivits av en arbetsgrupp bestående av sakkunniga inom brandskydd och tillsyn enligt LSO samt jurister.
Till arbetet har knutits en referensgrupp, bestående av 14 representanter från kommunala räddningstjänstorganisationer, samt representanter från
länsstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Referensgruppen har under arbetets gång fått ta del av tankar och förslag på föreskriftens innehåll och har bidragit till arbetet med värdefulla synpunkter på hur olika förslag på reglering skulle kunna påverka kommunernas tillsynsverksamhet.
Föreskrifterna är på extern remiss under cirka tre månader.
Uppgifter om vilka som berörs av regleringen
Föreskrifterna riktar sig till kommuner, särskilt den förvaltning som bedriver tillsyn enligt LSO.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Konsekvensutredning
3 (13)Datum
2021-03-31 Diarienr 2020-11591
Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på
5 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor:
”Kommunen ska ha tillsyn över att enskilda följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur tillsynen ska planeras och utföras.”
5 kap. 2 a § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor:
”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om hur kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt 5 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.”
Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen
Regleringen innebär ett tydliggörande av hur kommunen ska arbeta med sin planering av tillsynsverksamheten samt hur tillsynsärenden ska utföras utifrån ett LSO-perspektiv. Föreskriften ställer upp kriterier som ska påverka
prioritering i tillsynsverksamheten, och ställer krav på att kommunen har en förteckning över de byggnader och andra anläggningar som ska omfattas av den planerade tillsynsverksamheten. Det finns även krav på att arbetssätten för hur kraven i föreskriften ska uppnås ska finnas dokumenterade.
Kraven riktar sig enbart till kommunerna och har enbart indirekt påverkan på företag. Konsekvenserna för kommuner och företag diskuteras i respektive avsnitt nedan.
Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen
Föreskrifterna grundar sig på delar i LSO som inte följer av EU-rätt utan är helt nationella. Även dessa föreskrifter är således nationella och är förenliga med EU-rättsliga principer.
Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser
Det finns en koppling till den föreskrift om handlingsprogrammens struktur och innehåll som MSB getts bemyndigande att ta fram. Därmed är det lämpligt att denna föreskrift om tillsynens planering och utförande träder i kraft
samtidigt eller i nära anslutning till föreskriften om handlingsprograms ikraftträdande.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Konsekvensutredning
4 (13)Datum
2021-03-31 Diarienr 2020-11591
Vägledningen Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor som MSB tidigare gett ut i syfte att stötta kommunerna i deras tillsynsarbete revideras så att innehållet anpassas till föreskriftens innehåll och så att den blir vägledande för hur föreskriften och det allmänna rådet kan uppfyllas.
Informationsinsatser riktade till landets räddningstjänster kommer att genomföras, med syfte att berätta om innehållet i föreskriften och den tillhörande vägledningen, samt ge målgruppen möjlighet att ställa frågor.
Företag
Föreskrifterna riktar sig till kommuner i rollen som tillsynsmyndighet enligt LSO, och ställer därmed inte några direkta krav på företag. Den enskildes, exempelvis företags, skyldigheter enligt 2 kap. LSO är oförändrat. Genom ändringarna i LSO har kravet på att vissa fastighetsägare ska lämna in en skriftlig redogörelse över brandskyddet till kommunen tagits bort. Detta bör betraktas som en administrativ lättnad för de företag som tidigare omfattades av kravet. Dessa föreskrifter innebär inte att några nya krav ställs på företag och således inte heller att någon administrativ börda tillkommer.
Inlämnande av de skriftliga redogörelserna syftade dels till att tydliggöra brandskyddsansvaret för den enskilde, dels till att utgöra ett
planeringsunderlag för kommunernas tillsynsverksamhet. I Räddningsverkets tidigare gällande föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRVFS 2003:10) angavs de typer av objekt som omfattades av kravet. Det är
föreskrifterna om skriftlig redogörelse som ligger till grund för utformningen av bilagan till denna föreskrift, men med vissa justeringar. I dagsläget gör kommunerna i stor utsträckning tillsyn över många av de objekt som omfattades av kravet på skriftlig redogörelse. Genom dessa föreskrifter kan kommunen, precis som tidigare, dock göra tillsyn på alla byggnader och anläggningar där så bedöms behövligt för att kontrollera att skyldigheterna i LSO uppfylls.
Tillsynen leder till en kostnad för företagen i form av avsatt arbetstid samt tillsynsavgift. Det följer av LSO att kommunerna har rätt att genomföra tillsyn och att ta ut en avgift för densamma. Eventuella kostnader som uppstår till följd av att kommunen i ett tillsynsärende ställer krav på åtgärder för att uppnå ett skäligt brandskydd kan inte ses som en effekt av denna föreskrift.
Sammanfattningsvis bedöms föreskrifterna inte få negativa effekter av betydelse på företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga. Den enskildes skyldigheter som följer av LSO påverkas inte av dessa föreskrifter.
Inte heller kommunernas ansvar att utföra tillsyn enligt LSO förändras genom föreskrifterna. Ett av syftena med regleringen är att vägleda kommunerna i hur en tillsyn ska utföras för att på så sätt likrikta kommunernas tillsyn över enskilda. Tanken är alltså att föreskrifterna ska göra tillsynen mer enhetlig och rättssäker vilket bedöms vara positivt för företag.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Konsekvensutredning
5 (13)Datum
2021-03-31 Diarienr 2020-11591
Kommuner som tillsynsmyndighet enligt LSO
Föreskriften innebär att en del nya krav ställs på kommunerna. Kraven har formulerats i syfte att stödja kommunerna i deras tillsynsarbete med det förväntade resultatet att tillsynen över landet blir mer likriktad och förutsebar.
Föreskriften bedöms påverka kommunernas självbestämmanderätt i mindre utsträckning då den möjliggör för kommunerna att själva prioritera var och när tillsyn ska utföras och själva bestämma hur metoden för att uppfylla kraven i föreskriften ska se ut. Även om föreskriften får effekter för kommunerna fortsätter kommunerna ha stor frihet i hur de utför sin tillsyn. Beslutanderätten ligger därför kvar hos kommunerna. Regeringen har i propositionen till
ändringarna i LSO (prop. 2019/20:176) bedömt att ingripandet är motiverat och att ändamålet inte kan nås på annat sätt. Kraven kan därför inte anses gå utöver vad som är nödvändigt och bör därmed anses godtagbara enligt 14 kap.
3 § regeringsformen.
Kommunernas skyldighet att göra tillsyn enligt LSO är oförändrad.
Föreskrifterna rör tillsynens planering och utförande, och syftar till att skapa ramar för att uppnå en enhetlig hantering av kommunernas tillsynsuppdrag enligt LSO.
Krav angående planering
Den första delen av föreskriften omfattar krav på kommunernas planering av tillsynsverksamheten. Nedan beskrivs konsekvenserna av de olika
paragraferna.
Prioriteringar
I 2-3 §§ finns krav på kommunen att ha en planering för tillsynen enligt LSO.
Det anges kriterier som ska ligga till grund för de prioriteringar som görs i planeringen, samt krav på vissa objekt som alltid ska ingå i planeringen.
Inledningsvis innebär det en viss administrativ börda kopplad till dessa krav, då kommunen behöver göra en översyn över de byggnader och anläggningar som finns i kommunen som omfattas av 2-3 §§. Bördan bedöms godtagbar i relation till det behov som finns av att ha kunskap om de aktuella byggnaderna och anläggningarna eftersom detta utgör grunden för kommunens planering av tillsynsverksamheten. De bedömningar som kommunen behöver göra gällande detta i den löpande verksamheten bedöms inte mer betungande än de
bedömningar som kommunerna behöver göra i sin tillsynsplanering redan i dagsläget.
Förteckning
I 4 § finns krav på att kommunen ska ha en förteckning över de byggnader och andra anläggningar som omfattas av kommunens planering för tillsynen. Syftet med förteckningen är att möjliggöra för kommunerna att få en överblick över de tillsynsbehov som finns i kommunen. Genom förteckningen kan kommunen hålla koll på var tillsyn har genomförts och var tillsyn behöver genomföras i
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Konsekvensutredning
6 (13)Datum
2021-03-31 Diarienr 2020-11591
framtiden. Kommunerna har redan idag liknande versioner av
sammanställningar, ofta kallade t.ex. objektsregister. Eftersom listan i bilagan till föreskriften i grunden bygger på kriterierna i föreskrifterna om skriftlig redogörelse har kommunerna kännedom om en stor del av byggnaderna och anläggningarna redan idag. Däremot kan det inledningsvis innebära en administrativ börda för kommunerna att lägga till de byggnader och andra anläggningar som eventuellt inte redan finns i kommunens register. Det finns i föreskrifterna inga formkrav på förteckningen, utan kommunerna styr själva hur den ska utformas. Över tid kommer kommunerna behöva hålla
förteckningen uppdaterad vilket kan innebära ökad administration. Den bedöms dock godtagbar i förhållande till behovet av, och syftet med, förteckningen. För att underlätta arbetet med att hålla förteckningen
uppdaterad är kriterierna i bilagan utformade så att det så långt som möjligt ska gå att få informationen från exempelvis andra myndigheter och befintliga register.
Dokumenterad bedömning
Kommunen har genom LSO både en skyldighet och en möjlighet att genomföra tillsyn i syfte att kontrollera att enskilda följer LSO. Det har inte förändrats.
Kommunen har fortfarande möjlighet att själv bestämma var tillsyn ska utföras. I bilagan till föreskriften listas objekt där det är särskilt viktigt att tillsyn inte försummas då kommunerna planerar sin tillsynsverksamhet. För dessa objekt är utgångspunkten att tillsyn är det mest lämpliga redskapet i kommunernas förebyggande arbete. Genom särskild bedömning och
motivering kan kommunen dock välja att t.ex. genomföra informations- eller rådgivningsinsatser istället för att genomföra tillsyn för särskilda objekt eller objektstyper. I 5 § finns krav på kommunen att dokumentera bedömningen av hur ofta tillsyn ska ske av de byggnader och andra anläggningar som anges i förteckningen. Syftet med kravet på att dokumentera bedömningen är att göra den tillgängliga för resten av organisationen över tid och inte låta bedömningen bli personberoende. Bedömningen behöver utvärderas och eventuellt revideras med jämna mellanrum. Detta krav kan delvis innebära en ny administrativ börda för kommunen, men det bedöms godtagbart eftersom det är en väsentlig del av tillsynsplaneringen. Till viss del görs och dokumenteras dessa
bedömningar redan idag i form av en angiven tid för nästa tillsynsbesök. Kravet i föreskriften innebär dock inte bara att tiden för nästa tillsyn ska
dokumenteras, utan även att bedömningen av varför just det tidsintervallet väljs skrivs ner. Det finns flera faktorer som kan påverka bedömningen, där erfarenheter från tidigare tillsyner är en faktor. Kommunen kan göra en grundbedömning av hur ofta tillsyn ska ske utifrån vad det är för verksamhets- eller byggnadstyp. Men bedömningen ska inte stanna där, utan göras för varje enskild byggnad eller anläggning i förteckningen utifrån den kunskap som kommunen har om objektet och om det exempelvis genomförs andra förebyggande insatser som påverkar tillsynsintervallet.
I 5 § finns även ett krav på att kommunen ska dokumentera skälen för om de bedömer att tillsyn ska ske mer sällan än vart sjätte år. Anledningen till det är
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Konsekvensutredning
7 (13)Datum
2021-03-31 Diarienr 2020-11591
att tillsyn mer sällan än så generellt inte bedöms vara regelbunden på så vis att kommunen har en tillräckligt uppdaterad bild av skyddet i byggnaden eller anläggningen. Om byggnaden eller anläggningen finns med i förteckningen enligt 4 § har antingen staten eller kommunen bedömt att det finns ett behov av att genomföra tillsyn där. Då finns det ett särskilt behov av att dokumentera skälen för den bedömning om långt tidsintervall som görs av kommunen, så att det är spårbart över tid och så att bedömningen kan utvärderas regelbundet och revideras vid behov.
Händelsestyrd tillsyn
Föreskriften anger i 6 § att kommunen i sin planering av tillsynsverksamheten ska ta hänsyn till behovet av att kunna utföra händelsebaserad tillsyn. Det kravet bedöms inte förändra kommunens befogenheter eller skyldigheter och innebär inte heller någon direkt skillnad mot hur många kommuner planerar sin verksamhet i dagsläget. I 7 § finns krav på att kommunen ska bedöma om det finns behov av att genomföra tillsyn vid de byggnader eller andra
anläggningar som omfattats av en räddningsinsats. Detta bedöms inte vara någon ny skyldighet som påförs kommunen, utan snarare ett förtydligande och stöd för kommunen så att operativa och förebyggande verksamheter kopplas samman och drar nytta av varandra. En brand kan i många fall visa hur väl brandskyddet fungerade och det är värdefull kunskap för tillsynsförrättaren att ta del av. Föreskriften anger inte hur bedömningen av tillsyn efter en insats ska gå till, utan det är upp till kommunen att lösa det på det sätt som passar bäst.
Dokumentera arbetssätt
I 8 § finns krav på kommunen att ha dokumenterade arbetssätt för hur kraven i 3-7 §§ uppfylls. Det innebär ett tydligare krav på metodik och ett genomtänkt arbetssätt som är brett förankrat i organisationen. I många kommuner finns detta redan, men inte nödvändigtvis nedtecknat om det t.ex. är en mindre organisation med litet antal personer som arbetar med tillsyn. MSB ser dock ett behov av att arbetssätten finns dokumenterade för att till exempel skapa
förutsättningar för likartade bedömningar handläggare emellan, kontinuitet i arbetet vid personalomsättningar samt uppföljning och utvärdering av metodiken. Kravet på dokumenterade arbetssätt är en ny skyldighet för kommunen och inledningsvis innebär det en administrativ börda. Det bedöms dock vara ett befogat krav som kommer att utgöra ett bra stöd i det fortsatta arbetet.
Krav angående utförande
I den andra halvan av föreskriften återfinns krav som berör utförandet av tillsynen på olika sätt.
Kunskapsinhämtning och kontroll
9-10 §§ innebär inte någon förändring av kommunens befogenheter eller skyldigheter. Dessa paragrafer ger stöd till kommunen och förtydligar hur de ska gå till väga i utförandet av ett tillsynsärende vad gäller
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Konsekvensutredning
8 (13)Datum
2021-03-31 Diarienr 2020-11591
kunskapsinhämtning och kontroll. Redan idag genomförs tillsynsbesök på plats i den byggnad eller anläggning som omfattas av tillsynen, om det inte bedöms obehövligt. Detta behöver göras även fortsättningsvis. För de fall det inte bedöms nödvändigt kan andra alternativ väljas.
Uppföljning
I föreskriften finns i 11 § ett krav på att kommunen ska följa upp att beslutade krav på åtgärder följs när kommunen har fattat beslut om föreläggande eller förbud. Detta är inte en ny skyldighet för kommunen, utan det följer av deras skyldighet i LSO att genom tillsyn kontrollera att enskilda följer lagen. Krav på uppföljning från kommunens sida övertar inte ansvaret för brandskyddet från den enskilde. För att tydliggöra att kommunens skyldighet inte upphör efter att beslut i ett tillsynsärende fattats så har krav på uppföljning förts in och
förtydligats i föreskriften.
Samråd
Ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar är bundna av ett flertal lagstiftningar utöver LSO. Ett beslut om åtgärd enligt LSO kan innebära att det behöver fattas beslut enligt även andra lagstiftningar innan åtgärden kan genomföras. Ett exempel på det kan vara att en åtgärd kräver bygglov. Det kan också vara så att det redan finns beslut fattade av andra förvaltningar inom kommunen eller av andra myndigheter som påverkar möjligheten för den enskilde att genomföra åtgärden. Skyddsföreskrifter enligt Kulturmiljölagen kan vara ett sådant exempel. Kravet i 12 § syftar till att undvika att kommunen förelägger om åtgärder som står i strid med annan lagstiftning. Det är därför viktigt att den förvaltning som genomför tillsyn enligt LSO vid behov genomför samråd med berörda förvaltningar och/eller myndigheter innan beslut om åtgärd fattas. Det är ingen ny skyldighet eller befogenhet för kommunen i och med denna föreskrift, utan har sin grund i samverkansskyldighet och krav på enkel, snabb och kostnadseffektiv
handläggning av förvaltningsärenden som regleras i 8-9 §§ förvaltningslagen (2017:900). Kravet i 12 § är ett förtydligande och en del i att göra tillsynen mer effektiv och likriktad för den enskilde. Även om regleringen innebär en ökad administrativ börda för kommunen bör denna betraktas som godtagbar sett till de vinster i effektivitet som görs genom samrådet.
Bilagan
I bilagan till dessa föreskrifter listas sådana byggnader och andra anläggningar där riskerna vid brand generellt sett är stora. En tungt vägande faktor i
utformningen av listan är att tillsyn generellt bedöms vara en effektiv och lämplig förebyggande åtgärd. Så långt det är möjligt är bilagan också utformad så att det är möjligt för kommunen att hålla en uppdaterad förteckning med hjälp av inhämtande av data från befintliga processer och register hos andra förvaltningar eller myndigheter.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Konsekvensutredning
9 (13)Datum
2021-03-31 Diarienr 2020-11591
Det går inte att på nationell nivå definiera alla olika typer av byggnader och anläggningar där det finns behov av att tillsyn genomförs. Därmed behöver det alltid finnas både en möjlighet och en skyldighet för kommunen att identifiera objekt som behöver tillsyn med grund i kunskap om verksamheter och risker som finns i kommunen.
Förutom ovanstående utgår framtagandet av listan över de byggnader och andra anläggningar som omfattas av bilagan från de kriterier som fanns i den upphävda föreskriften om skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRVFS 2003:10). I stora delar är det därmed samma byggnader och anläggningar som tidigare omfattades av kravet på att lämna in en skriftlig redogörelse över brandskyddet som nu återfinns i bilagan till dessa föreskrifter. Men det finns skillnader som gör att det både tillkommit och försvunnit kriterier i denna bilaga. De byggnader och anläggningar som tidigare omfattades av kravet att lämna en skriftlig redogörelse finns av den anledningen redan förtecknade hos kommunerna.
Begränsad eller ingen möjlighet att utrymma själv
Det finns ett antal olika verksamheter där det vistas personer som av olika anledningar inte kan utrymma självständigt. Det är i stor utsträckning samhället som har ansvar för dessa verksamheter och med det ansvaret bedöms det även finnas ett ansvar att samhället genom tillsyn kontrollerar brandskyddet. Det handlar om verksamheter där det bedrivs vård och omsorg, där personer är inlåsta och verksamhet inom skolväsendet.
När det gäller vård- och omsorgsverksamhet så görs en begränsning i bilagan till att det enbart är verksamheter där det vistas fler än tre personer som har hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand som omfattas. Detta för att tillsyn enligt LSO exempelvis inte bedöms vara det mest effektiva verktyget att använda för att förebygga bränder i privata bostäder där 1-3 personer har vård- och omsorgstjänster, exempelvis hemtjänst, och hjälpbehov vid brand.
Barn i de lägre åldrarna i förskola och skola kan inte förväntas kunna utrymma på egen hand. I grundskolan är det dessutom skolplikt och varken eleverna eller deras föräldrar kan välja om de ska vara där eller inte. Skolor och
förskolor utsätts i hög grad för anlagda bränder i förhållande till andra typer av verksamheter. I föreskriften om skriftlig redogörelse fanns det undantag för vissa förskolor och skolor, utifrån våningsantal och personantal, så att de inte omfattades av föreskriftens krav. Dessa undantag görs inte i denna reglering, utan alla förskolor och skolor (vuxenutbildning undantagen) finns med i bilagan. Bedömningen är att det inte är våningsantalet eller mängden barn som är avgörande för behovet av tillsyn, utan snarare barnens oförmåga att
utrymma självständigt och behovet av att brandskyddet hanterar det.
I vilken grad kommunerna idag gör tillsyn på mindre förskolor/skolor i enbart markplan (som var undantagna från kravet på skriftlig redogörelse) varierar.
Sett till hur föreskriften är utformad har kommunerna kvar möjligheten att dels välja en annan förebyggande åtgärd istället för tillsyn, t.ex. information och
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Konsekvensutredning
10 (13)Datum
2021-03-31 Diarienr 2020-11591
rådgivning, om det bedöms effektivare utifrån lagens syfte, dels för varje objekt eller objektstyp välja hur ofta tillsyn ska genomföras och hur omfattande tillsynen ska vara.
Tillfällig övernattning och gemensamhetsboende
När man sover är man som mest sårbar i händelse av brand, och i behov av ett brandskydd som gör att man vaknar och hinner utrymma. Det är självklart lika viktigt i privata permanenta bostäder, men där kan den boende förväntas ha kunskap om och ta större ansvar för sitt eget brandskydd. De som bor på ett hotell eller liknande har låg kännedom om lokalernas utformning och väldigt begränsad möjlighet att påverka brandskyddet. De behöver kunna lita på att den brandskyddsnivå som samhället bestämt genom byggreglerna finns och underhålls samt att det organisatoriska brandskyddet i övrigt är på en skälig nivå. Därmed är det rimligt att samhället kontrollerar brandskyddet genom tillsyn enligt LSO. Byggnader för tillfällig övernattning där utrymning sker i markplan och direkt till det fria från varje gästrum/lägenhet, exempelvis fjällstugor och liknande, är undantagna enligt bilagan. Det motiveras med att utrymningssituationen i dessa boenden är okomplicerad, och att det inte finns så många reglerade brandskyddskrav att kontrollera vid tillsyn. Därmed finns det mer effektiva verktyg för att förebygga bränder i den typen av boenden än att genomföra tillsyn, exempelvis information och rådgivning. Däremot finns det anledning att prioritera att kontrollera brandskydd i vissa
gemensamhetsboenden där många personer bor samtidigt under en begränsad tid.
Större samlingar av människor
Det finns verksamheter där det samlas många människor som inte kan
förväntas ha god lokalkännedom. Det är faktorer som kan påverka möjligheten till utrymning och som ställer krav på brandskyddets utformning. I bilagan omfattas publika samlingslokaler där det kan vistas fler än 150 personer.
Kriteriet har begränsats till att enbart omfatta publika samlingslokaler, till skillnad från kravet gällande skriftlig redogörelse som omfattade samtliga samlingslokaler för fler än 150 personer. I och med den begränsningen
undantas exempelvis större företagsmatsalar. De som befinner sig där antas ha god lokalkännedom och en större möjlighet att påverka hur exempelvis
brandskyddsfrågor hanteras.
Ytterligare en faktor som kan påverka människors utrymningsförmåga är alkoholintag. Beroende på lokalens utformning så kan alkoholintag och trängsel skapa problem vid utrymning redan vid lägre personantal än 150 personer. Därmed finns det i bilagan ett kriterium för verksamheter med stadigvarande serveringstillstånd för servering av alkohol där det vistas fler än 50 personer. Till skillnad från kravet på inlämnande av skriftlig redogörelse så finns det en begränsning på så sätt att enbart de som har serveringstillstånd efter kl 23.00 omfattas. Det är för att rikta kriteriet till pubar och liknande verksamheter där det kan antas uppstå trängsel och vistas berusade personer, vilket är två faktorer som kan öka riskerna för stora konsekvenser vid brand.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Konsekvensutredning
11 (13)Datum
2021-03-31 Diarienr 2020-11591
Personer som sitter ner och dricker alkoholhaltiga drycker till maten bedöms göra det innan kl. 23.00. Därmed undantas många restauranger för upp till 150 personer där verksamheten huvudsakligen har sittande matgäster och där behovet av tillsyn bedöms mindre. Kommunen har alltid möjlighet att genomföra tillsyn i byggnader med verksamhet som faller utanför detta kriterium om det utifrån erfarenhet och lokalkännedom bedöms nödvändigt.
Industriverksamheter
I föreskriften om skriftlig redogörelse omfattades vissa industriverksamheter, utifrån kriterier gällande yta och personantal. I denna bilaga finns inga industrier med. Det är svårt att på nationell nivå skapa kriterier som är tillräckligt träffsäkra för var det är prioriterat och effektivt att göra tillsyn.
Byggnads-/anläggningsarea eller personantal är faktorer som i sig självt inte är avgörande för behovet av tillsyn. Därmed är det lämpligare att industrier hanteras i kommunens egen inventering av byggnader eller andra anläggningar som behöver ingå i planeringen för tillsyn.
De industrier som har tillstånd enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) har kommunen koll på genom den tillståndshanteringen.
På så vis kan behov av att genomföra tillsyn enligt LSO i dessa byggnader eller anläggningar fångas upp av kommunen, utan att de omfattas av bilagan. Därtill kommer att det inte med automatik finns behov av att genomföra tillsyn enligt LSO i alla byggnader eller anläggningar där det finns tillstånd enligt LBE.
Kulturhistoriska värden
Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden, samt samlingar som tillhör museer är oersättliga och en brand kan få stora konsekvenser. När det gäller exempelvis museer är det inte alltid själva museibyggnaden som är det skyddsvärda, utan snarare de föremål som finns däri. Av den anledningen är kriteriet i bilagan formulerat med fokus på samlingar som tillhör museer, snarare än museiverksamheter. Formuleringen innebär även att exempelvis förrådsbyggnader och magasin där samlingar förvaras då de inte ingår i en utställning omfattas av kriteriet.
När det gäller byggnader som är byggnadsminnen så görs inget undantag för byggnader som används för bostadsändamål likt det gjordes i föreskriften gällande skriftlig redogörelse. Det är byggnaden som är det skyddsvärda och därför bedöms det inte vara avgörande vilken verksamhet som bedrivs i byggnaden. När det gäller flerbostadshus som är byggnadsminnen så är det främst de allmänna delarna som bör omfattas av tillsyn och inte de enskilda bostadslägenheterna. Det finns enligt Riksantikvarieämbetet drygt 8600 byggnader som är byggnadsminnen vid tidpunkten för då denna
konsekvensutredning skrivs. Av dem är ungefär en tredjedel bostadsbyggnader.
Bland byggnadsminnena finns byggnader där tillsyn inte är relevant, exempelvis enstaka uthus, och då kan kommunen välja bort dessa från tillsynsplaneringen med den motiveringen. Det kommer behövas en inventering, exempelvis genom bebyggelseregistret, för att se om det finns
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Konsekvensutredning
12 (13)Datum
2021-03-31 Diarienr 2020-11591
några byggnadsminnen i kommunen, så att de byggnaderna kan förtecknas och ingå i tillsynsplaneringen.
Särskilda krav på det byggnadstekniska brandskyddets tillförlitlighet
Sedan 2012 finns i BBR krav på att byggnader som har fler än 16 våningar ovan mark utformas som Br0-byggnad med krav på analytisk dimensionering. I höga byggnader finns generellt sett ett flertal byggnadstekniska komponenter i brandskyddet, exempelvis Tr1-/Tr2-trapphus, stigarledningar,
brandgasventilation etc. På grund av den höga höjden är behovet av ett tillförlitligt brandskydd högt eftersom det inte finns någon möjlighet för räddningstjänsten att nå över en viss höjd med sin utrustning för det fall brandskyddet fallerar och personer i byggnaden inte kan utrymma. Det kan befinna sig många människor samtidigt i en hög byggnad och en brand kan få stora konsekvenser om brandskyddet inte fungerar. Det har förts resonemang kring byggnader som har mellan åtta och 15 våningar, om de också skulle omfattas av kriteriet i bilagan. Även i dessa byggnader finns vissa krav på byggnadstekniska installationer i brandskyddet. Det finns en stor mängd byggnader i samhället inom det våningsspannet och det bedöms därmed orimligt att kommunerna ska förteckna alla dessa och ha dem alla med i sin tillsynsplanering. Kommunerna kan själva göra den avvägningen utifrån lokala förhållanden, och det går även att genomföra andra åtgärder för att förebygga bränder, exempelvis genom dialog, information och rådgivning.
I tunnlar längre än 500 meter under mark för allmän väg eller allmänna kommunikationsmedel skulle en brand kunna få stora konsekvenser då det kan vistas många personer där samtidigt. Det brandskydd, i form av exempelvis utrymningsvägar och brandgasventilation, som finns har de personer som befinner sig i tunneln vanligtvis lite kunskap om och har ingen möjlighet att påverka. Dessa tunnar omfattades av kravet på skriftlig redogörelse och kommunerna har därmed kännedom om dem.
Det har förts en diskussion ifall garage i två plan under mark ska omfattas av bilagan utifrån att de är svårtillgängliga och en brand där skulle innebära en komplicerad släckinsats. Det är förvisso sant, men persontätheten är samtidigt låg och de brandskyddskomponenter som skulle kunna kontrolleras vid tillsyn är relativt få (exempelvis vägledande markeringar och brandgasventilation).
Det finns idag flera olika sorters drivmedel för de fordon som parkerar i garagen, och det kan leda till olika sorters brandförlopp. Dock finns det i dagsläget inga regler som begränsar varken vilken typ av fordon (bränsletyp) som får parkeras eller om de får laddas i garaget eller inte, och det är därmed inget som kan påverkas genom tillsyn enligt LSO. På nationell nivå bedöms garage i två plan under mark inte prioriterade att omfattas av bilagan, utan det blir upp till kommunen att göra en bedömning av tillsynsbehovet i de garage som finns i kommunen. Det finns både publika garage och privata garage, under t.ex. flerbostadshus, och det kan vara en faktor som påverkar
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Konsekvensutredning
13 (13)Datum
2021-03-31 Diarienr 2020-11591
persontätheten och därmed behovet av tillsyn. Behovet av tillsyn kan även bedömas i förhållande till andra förebyggande åtgärder.
Kontaktpersoner
Per Karlsson, brandingenjör Tfn 010-240 54 10
per.karlsson@msb.se
Kristina Grandin, myndighetsjurist Tfn 010-240 40 73
kristina.grandin@msb.se
