Sveriges soptaxor 2005 och 2006

(1)

Sveriges soptaxor 2005 och 2006

Björn Nordlund, Utredare

(2)

1. BAKGRUND 3

2.EN JÄMFÖRANDE UNDERSÖKNING – DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNINGAR 3

3.OSORTERADE SOPOR 4

3.1 Högsta taxor för osorterade sopor i kommuner som inte erbjuder något annat

alternativ 2006 5

3.2 Lägsta taxor för osorterade sopor som inte erbjuder något annat alternativ 2006 6

4. Källsorterade sopor 6

4.1 Högsta taxor för källsorterade sopor 2006 7

4.2 Lägsta taxor för källsorterade sopor 2006 7

5. Hemkomposterade sopor 7

5.1 Högsta taxor vid hemkompostering 2006 8

5.2 Lägsta taxor vid hemkompostering 2006 8

6. Villahushållens möjligheter att påverka sina sopkostnader 9

6.1 Dela kärl med grannen 9

6.2 Välja mindre kärl 9

6.3 Gångavståndstillägg 9

7. Prisförändring mellan 2005 och 2006 10

7.1 Störst prisökning för osorterade sopor mellan 2005 och 2006 10 7.2 Största prisökning för källsorterade sopor mellan 2005 och 2006 10 7.3 Största prisökning för hemkomposterade sopor mellan 2005 och 2006 11

(3)

1. Bakgrund

Hanteringen av hushållsavfall har genomgått stora förändringar under senare år. Framför allt gäller det sophanteringens organisering och kommuninvånarnas deltagande i form av

källsortering och kompostering (här avses enbart det avfall som går under kommunalt ansvar).

Utvecklingen har gått mot att allt fler delar av sophanteringen har lagts ut på entreprenad, både på privata och kommunala bolag. Kommunen har dock enligt renhållningslagen det övergripande ansvaret för att renhållningen fungerar.

Trots att detta är en bransch som berör väldigt många människor och att stora förändringar har skett och fortfarande sker är tillgången på information, som beskriver vilka kostnader

villahushållen har för insamlingen av sitt hushållsavfall begränsad.

Villaägarnas Riksförbund har därför genomfört en omfattande granskning av villahushållens kostnader för sophämtning i Sverige. Förutom själva sophämtningstaxan har villaägarnas möjligheter att påverka sina kostnader undersökts. Fyra liknande undersökningar har genomförts av Villaägarna 1999, 2001, 2004 och 2005.

2. En jämförande undersökning – definitioner och avgränsningar

Undersökningen är baserad på en enkät som har besvarats av sammanlagt 279 kommuner, kommunala och privata renhållningsbolag. Denna kartläggning redovisar enbart de avfallsslag som kommunerna har ansvar för. Det som faller under producentansvaret redovisas inte i denna undersökning. Det innebär att benämningarna på våra tre olika sophämtningsalternativ i undersökningen ska tolkas utifrån denna avgränsning. Ett villahushåll som exempelvis har osorterade sopor, förutsetts ha sorterat ut det förpackningsavfall och returpapper som ligger under producentansvaret.

I Sverige finns väldigt många olika sätt att organisera hämtningen av hushållsavfall. Det är därför inte helt enkelt att göra en jämförelse mellan kommunerna. För att kunna hantera den stora variationen av avgiftssystem har vi utgått från tre olika

sophämtningsalternativ:

(4)

1) Osorterade sopor: Vad kostar sophämtningen för ett villahushåll med 10 kg osorterade sopor per vecka? Kärlet/säcken är normalstor (den storlek som de flesta väljer). Kärlet körs fram till gatan alternativt säcken är placerad så att inga gångavståndstillägg blir tillämpliga.

2) Källsorterade sopor: Vad kostar sophämtningen för ett villahushåll som sorterar soporna?

Det komposterbara avfallet uppgår till 4 kg per vecka och övrigt till 6 kg per vecka. Kärlens storlek är normalstora för en villafamilj. Kärlen är placerade så att inga gångavståndstillägg blir tillämpliga.

3) Hemkompostering: Familjen komposterar matavfall, endast hämtning av övrigt avfall, 6 kg/vecka. Kärlet är placerat så att inget gångavståndstillägg blir tillämpligt.

Kommunen eller renhållningsbolaget väljer de eller det alternativ som passar bäst in i deras kommun.

I undersökningen redovisar vi även vilka möjligheter villahushållen har att påverka sina sophämtningskostnder: kan man dela kärl med grannen? Kan man välja ett mindre kärl? Finns det möjlighet att få hämtning mer sällan eller tillämpas viktbaserad taxa? Vi har också frågat i vilken utsträckning det förekommer hämtning av grovsopor och/eller trädgårdsavfall, och om det ingår i taxan och i så fall hur många gånger.

14-dagars hämtning är det vanligaste hämtningsintervallet. Jämförelsen mellan taxorna avser därför 14 dagars hämtning. I de kommuner där endast veckohämtning

förekommer gäller priserna veckohämtning. Alla taxor är inklusive grundavgift och moms.

3. Osorterade sopor

Hämtning av osorterade sopor är vanligast. 74 procent av kommunerna (206 av 279) som svarat på enkäten erbjuder denna hämtningsform. När vi ställde motsvarande fråga år 1999 var det 90 procent av kommunerna (247 av 274) som hämtade osorterade sopor. Utvecklingen går alltså mot en ökad sortering av hushållsavfall. De högsta taxorna hittar vi bland de

kommuner som har infört källsortering, men där hushållen även kan välja hämtning av osorterade sopor.

(5)

I Vaxholm kostar det 2 475 kr per år att få osorterade sopor hämtade varannan vecka. Det är den högsta taxan i undersökningen bland de kommuner som inte erbjuder något annat sophämtningsalternativ. I Vaxholm hämtas dock soporna varje vecka under

sommarmånaderna. I Vaxholm kan man få hämtning mer sällan, dela kärl med granne och/eller välja mindre kärl, vilket innebär att man kan sänka sin kostnad.

Ljusnarsberg är näst dyrast bland de kommuner som inte erbjuder något annat alternativ. Det kostar 2 250 kr per år att få osorterade sopor hämtade varannan vecka i Ljusnarsberg och Ydre. I Vaxholm och Ljusnarsberg kan man sänka sin kostnad genom att få hämtning mer sällan, dela kärl med grannen. och/eller välja ett mindre kärl

3.1 Högsta taxor för osorterade sopor i kommuner som inte erbjuder något annat alternativ 2006

* Grovsopor och trädgårdsavfall.

Osorterade sopor

Källsorterade sopor

Hem- kompostering

Antal hämtningar som ingår i taxan

*grovs *trädg.

Hämtning mer sällan

än 14:e dag

Dela kärl med granne/ar

Välja mindre

kärl

Vaxholm 2 475 x x x

Ljusnarsberg 2 250 x x x

Ydre 2 250 x

Munkfors 2 231 x x

Gällivare 2 179 2 2 x

(6)

3.2 Lägsta taxor för osorterade sopor som inte erbjuder något annat alternativ 2006

I Kumla kostar det 810 kr per år att få sina sopor hämtade, vilket innebär att kommunen är billigast i landet bland de kommuner som inte erbjuder något annat sophämtningsalternativ.

Näst billigast är det i Upplands Väsby, 885 kr per år.

4. Källsorterade sopor

Källsortering förekommer i 32 procent av kommunerna (90 av 279). I de flesta kommuner som har källsortering tillåter man inte att villahushållen lämnar osorterade sopor. I de kommuner där både osorterade sopor och källsorterade sopor finns har man ofta prissatt hämtning av osorterade sopor så högt, att ingen ska välja detta alternativ.

I Surahammar kostar det 4 066 kr per år att få sina källsorterade sopor hämtande. I Surahammar hämtas dock källsorterade sopor varje vecka under sommarhalvåret och

varannan vecka under vinterhalvåret. I Surahammar kan man även sänka sina kostnad genom att dela kärl med grannen och/eller välja ett mindre kärl. I Orust kostar det 2 692 per år att få sina källsorterade sopor hämtade och det gör dem näst dyrast.

Osorterade sopor

Hem- kompostering

*grovs *trädg

Hämtning mer sällan än 14:e dag

Välja mindre kärl

Kumla 810 2 x x

Upplands Väsby 885 x x x

Hallsberg 920 1 x x

Askersund 943 1 x x x

Sundbyberg 956 26 x

(7)

4.1 Högsta taxor för källsorterade sopor 2006

** Grovsopor och trädgårdsavfall.

4.2 Lägsta taxor för källsorterade sopor 2006

Ödeshög har den lägsta taxan för hämtning av källsorterade sopor, 875 kr per år. Dessutom kan man sänka sin kostnad i Ödeshög genom att få hämtning mer sällan, dela kärl med en granne och/eller välja mindre kärl. Vara är näst billigast, 1 151 kr per år.

5. Hemkomposterade sopor

Hemkompostering förekommer i 53 procent av kommunerna (148 av 279).

I 21 av dessa kommuner går det inte att få en lägre soptaxa genom att kompostera själv.

Däremot kan ett villahushåll i 13 av dessa 21 kommuner ansöka om att få hämtning mer sällan än var 14:e dag och på så sätt sänka sin kostnad.

Hemkompostering blir allt vanligare bland villahushållen. I vår motsvarande undersökning 1999 var det 90 av 274 kommuner som hade hemkompostering. Ett villahushåll som väljer att

Osorterade sopor

Källsorterade sopor

Hem- kompostering

**grovs **trädg.

Välja mindre

kärl

Surahammar 4 066 x x

Orust 2 692 x x x

Övertorneå 2 637 1 x x x

Smedjebacken 2 608 x x

Alingsås 2 523 x x

Källsorterade sopor

Hem- kompostering

*grovs *trädg.

Välja mindre kärl

Ödeshög 875 x x x

Vara 1 151 x x x

Vilhelmina 1 154 2 2 x

Huddinge 1 164 x x x

Haninge 1 198 x x x

(8)

hemkompostera kan få en betydligt lägre soptaxa jämfört med om villahushållet exempelvis lämnar osorterade sopor.

I årets undersökning tillämpas viktbaserad taxa i 25 av 279 kommuner. Viktbaserad taxa innebär att ju mindre sopor hushållen lämnar desto lägre blir avgiften. I motsvarande

undersökning 1999 var det 20 av 274 kommuner som erbjöd viktbaserad taxa. Det har alltså inte skett någon större förändring under de senaste sju åren.

5.1 Högsta taxor vid hemkompostering 2006

5.2 Lägsta taxor vid hemkompostering 2006

* Grovsopor och trädgårdsavfall

Bräcke har den högsta taxan för hemkompostering, 2 241 kr per år. Lägst taxa har Storfors, endast 438 kr per år.

Hem- kompostering

*grovs *trädg

Välja mindre

kärl

Bräcke 2 241 1 x

Värmdö 2 158 x x x

Nässjö 2 153 26 26 x x x

Lund 1 981 26 x x

Surahammar 1 943 x x

Osorterade sopor

Hem- kompostering

Antal

hämtningar som ingår i taxan

*grovs * trädg

Hämtning mer sällan än

14:e dag

Välja mindre

kärl

Storfors 438 x x

Järfälla 675 1 x x

Lidköping 702 5 x x

Sigtuna 760 2 x

Kungsbacka 763 x x x

(9)

6. Villahushållens möjligheter att påverka sina sopkostnader

6.1 Dela kärl med grannen

Ett sätt att sänka sina kostnader är att dela kärl med en eller flera grannar. Det är möjligt i 85 procent av kommunerna (238 av 279 kommuner). I förra årets undersökning (2005) kunde 75 procent av kommunerna (210 av 276) dela kärl med en eller flera grannar, det har alltså skett en ökning. Att dela kärl innebär i vissa fall att kostnaden kan halveras i andra att den reduceras. I det senare fallet delar hushållen på den rörliga delen av kostnaden, medan samtliga betalar en fast avgift för tillgång till exempelvis återvinningscentraler.

6.2 Välja mindre kärl

Ytterligare ett sätt att påverka sin sopkostnad är att välja mindre kärl. Hushåll som minskar sina sopor genom exempelvis källsortering och kompostering av organiskt avfall kan ansöka om ett mindre kärl. Detta är möjligt i 52 procent av kommunerna.

6.3 Gångavståndstillägg

Det är vanligt att hushållen betalar en extra kostnad om kärlet är placerat en bit in på tomten. I ca 61 procent av kommunerna tillämpar man gångavståndstillägg. Det finns dock stora

variationer i vilka regler som gäller för tillägget i kommunerna.

En del kommuner tar ut en extra kostnad om kärlet är placerat 1 meter in på tomten. I andra fall kan det vara frågan om 30 meter. Vissa kommuner har en taxa som är baserad på hur många meter det är från tomtgränsen till kärlet, ju närmare kärlet står desto lägre taxa och vice versa. Det finns också kommuner som skiljer på tomtgräns och väggräns, med olika taxor vid respektive gräns. En del kommuner har inte gångavståndstillägg och tömmer inte heller kärlet om det inte står vid tomtgränsen enligt angivna instruktioner.

(10)

7. Prisförändring mellan 2005 och 2006

Osorterade sopor

Priset är oförändrat i 62 av 206 kommuner som har osorterade sopor jämfört med förra året.

Störst prisökning har kommunerna, Klippan, Sjöbo, Storuman, Nässjö och Lessebo.

I Klippan beror den stora prisökningen på att man har infört en miljöstyrande taxa. De villahushåll i Klippan som väljer att ha osorterade sopor får således en mycket högre kostnad än om de väljer något annat sophämtningsalternativ. I Sjöbo motiverar man sin kraftiga prisökning med att man har fått ökade kostnader på återvinningscentralen. Dessutom har man gått från säck till kärl tömning.

7.1 Störst prisökning för osorterade sopor mellan 2005 och 2006

Källsorterade sopor

Källsorterade sopor finns i 90 kommuner. Av dessa är det 30 kommuner som har oförändrat pris jämfört med förra året. Störts prisökning har Hässleholm på hela 28 procent. Hässleholm har dock hämtning varje vecka.

7.2 Största prisökning för källsorterade sopor mellan 2005 och 2006

Klippan 44 %

Sjöbo 37 %

Storuman 35 %

Ydre 26 %

Lessebo 24 %

Hässleholm 28 %

Hallstahammar 16 %

Falun 14 %

Trosa 11 %

Luleå 10 %

(11)

Hemkomposterade sopor

I 51 av 148 kommuner som har hemkompostering är priset oförändrat mellan åren. Störst prisökning har Hässleholm.

7.3 Största prisökning för hemkomposterade sopor mellan 2005 och 2006

Hässleholm 31 %

Salem 21 %

Hudiksvall 20 %

Arvidsjaur 18 %

Nynäshamn 17 %