Dnr 2014/0022 KS 203
Samrådshandling 2017-11-15
Innehåll
Planbeskrivning 3
Syfte och huvuddrag 3 Handlingar 3 Planområdet 3 Bakgrund till planarbetet 3
Beslut 3
Tidigare ställningstaganden 4 Behovsbedömning 5 Beskrivning av planområdet 6 Miljökvalitetsnormer 8 Planillustration 9
Planförslag 10
Övergripande struktur, vision 10 Bebyggelse 10 Planbestämmelser 10 Gator, trafi k, och parkering 15
Buller 17
Risker 18
Parker och vegetation 19 Teknisk försörjning 19 Hållbarhet och klimat 19 Ljusförhållanden 20 Tillgänglighet och trygghet 20
Genomförandebeskrivning 21 Organisatoriska frågor 21 Fastighetsrättsliga frågor 22 Tekniska frågor 24 Ekonomiska frågor 25 Administrativa frågor 26
Detaljplanen är upprättad med stöd av PBL 2010:900, lydelsen fr o m 2 januari 2015, utökat förfarande.
Detaljplanens syfte och huvuddrag Det övergripande syftet med planarbetet är att skapa förutsättningar för utbyggnad av en levande stadsdel med blandade funktioner och med en hållbar stads- och trafi kstruktur.
En ny kvartersstruktur ska skapas som möjliggör bostäder, handel, kontor, hotell och skola m m inom området.
Handlingar
Till detaljplanen hör:
Planbeskrivning och plankarta med bestämmelser.
Dessutom fi nns behovsbedömning, bullerutred- ning, riskutredning, geoteknisk utredning, mark- miljöutredning, dagvattenutredning, parkeringsut- redning och solstudier tillgängliga.
Planområdet
Planområdet ligger i södra delen av Sollentuna centrum, endast ca 150 – 200 m från Sollentuna aff ärscentrum och pendeltågsstation. Området ligger vid Turebergsleden och de sydligaste delarna av Bagarbyvägen, Tingsvägen och Mässvägen.
Även delar av Kanalvägen berörs. I planområdet ingår fastigheterna Torparen 1, Traktören 14 och Trollvagnen 1, en mindre del av Traktören 13 samt omgivande gatumark (Tureberg 25:3, 26:34 och 26:35).
Planområdets areal är ca 5 ha.
Fastigheterna Traktören 14, Torparen 1 och Troll- vagnen 1 ägs av Skanska (genom Event Estate AB).
Traktören 13 ägs av AB Sollentunahem. Övrig mark inom planområdet ägs av Sollentuna kom- mun.
Bakgrund till planarbetet
Mässverksamhet startades inom området 1973 och verksamheten har därefter successivt utökats. Plan- arbete för utveckling av Mässområdet för mässverk- samhet m m inleddes 2001 och ett plansamråd ge- nomfördes hösten 2001. Arbetet avbröts dock 2002.
Sollentunamässan och Sollentuna Expo Center
bedrev mässverksamhet i området fram till 2008, men därefter fl yttade verksamheten till nya loka- ler i Kista. Delar av mässlokalerna har sedan dess använts till bl a bilförsäljning, andra delar har stått tomma.
Fastighetsägaren till mässlokalerna, Event Estate AB (Skanska), inkom 2010 med en begäran om planändring för bebyggelsen inom området, med syfte att möjliggöra ny bebyggelse för bostäder och kontor.
I maj 2012 bjöd kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott in kommuninvånarna till ett dialogmöte, den s k Turebergsdialogen, i Sollen- tuna aff ärscentrum. En monter var placerad i köp- centrumet där politiker och tjänstemän lyssnade på synpunkter och svarade på frågor från allmänhe- ten. Det fanns även en enkät att fylla i om utveck- lingen av Västra Tureberg.
Beslut
Med utgångspunkt från synpunkterna vid Ture- bergsdialogen och enkätsvaren beslutade kommun- styrelsens plan- och exploateringsutskott 2012-10- 23§171 om ”Direktiv för fortsatt programarbete, Tureberg”. Direktiven reviderades 2017-11-15.
Direktiv för fortsatt programarbete, Tureberg
1. Programområdet ska i ost/västlig riktning omfatta området från korsningen E4/Turebergsleden till järnvägsviadukten samt, i nord/
sydlig riktning, från kommunens mark vid tingsrätten till Fågel- sångsparken. Kopplingen till Stockholms stad, Kista, ska samplane- ras och skapa en gestaltningsmässig samhörighet. De tre delar inom området som ska prioriteras först är i följande ordning; Området kring f.d. Sollentunamässan, Malmvägen och kvarteret Tabellen.
Planområdets läge i Sollentuna centrum.
2. Bebyggelsen inom programområdet ska ges ett blandat innehåll för att skapa förutsättningar för ett rikt stadsliv och rymma bo- städer, kontor, handel och småföretagarcenter liksom möjlighet till publika verksamheter, skola/förskola och seniorboende/trygghetsbo- ende. Placeringen av service ska ta hänsyn till behoven i stadsde- len. Möjligheten att samutnyttja gemensamma ytor ska beaktas.
3. Bebyggelsen ska utgöra en naturlig fortsättning på den täta stadsbebyggelsen som fi nns/uppförs i östra delen av centrum.
Särskild omsorg när det gäller gestaltning av gator och torg ska beaktas. Möjligheten att planera mer av gröna inslag längs vägar och tunnlar samt utökade inslag av belysning för ökad trygghet ska utredas.
4. Högklassiga stråk för gång- och cykeltrafi k ska skapas i om- rådet. Det ska framgå att vi skapar naturliga, tilltalande och trygga gång och cykelmöjligheter från stadsdelens västra delar till Edsviken. Möjligheten att anlägga en ”express-cykelväg” längs Turebergsleden för att knyta samman Kista centrum och Sollen- tuna centrum ska utredas.
5. Turebergsleden ska omvandlas till en alléplanterad stadsgata.
Möjligheten att i framtiden dra fram tvärbanan genom området ska beaktas. Malmvägen ska anslutas direkt till Turebergsleden som en naturlig förlängning av Turebergs allé, gatan ska utveck- las till en boulevard. Vi ser även behovet av att räta ut Tingsvä- gens anslutning till Turebergsleden.
6. Bevara och utveckla Fågelsångsparken för rekreation. Till- gängligheten till och tryggheten i parken ska utökas.
7. Bättre bullerskydd mot järnvägen ska skapas med hjälp av skyddande bebyggelse.
8. Inom området ska det byggas bostäder med blandade upplåtel- seformer med möjlighet till bostadsrätter, hyresrätter och student- lägenheter/små billiga lägenheter. Inom både nybyggnation och inom befi ntligt bestånd i programområdet ska möjligheten att utnyttja taken på bostäderna beaktas.
9. Inom området ska prövas om ett nytt landmärke kan skapas.
Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott beslutade 2013-02-26 § 28 om att påbörja pro-
gram- och planarbete för f d Mässområdet och översiktlig trafi kstudie för Turebergsleden och Malmvägen. Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2017-10-11 § 141 om förnyat planuppdrag för Mässområdet.
Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott fattade 2013-02-26 § 22 ett inriktningsbeslut av- seende genomförande av utredningar mm för f d Mässområdet, Turebergsleden och Malmvägen.
Kommunen och Skanska tecknade i juni 2016 ett intentionsavtal om planarbete och genomförande av ny bebyggelse inom Mässområdet.
Tidigare ställningstaganden
Regional utvecklingsplan (RUFS 2010) Planområdet ligger centralt inom den i RUFS utpekade regionala stadskärnan Kista-Sollentuna-
Häggvik. Enligt RUFS krävs en omfattande förtätning inom stadskärnan för att uppnå en tät blandstad. Vidare anges att kommunikationerna inom stadskärnan behöver förbättras t ex genom spårutbyggnad genom planområdet från Kista till Häggvik. Genom området löper även ett regionalt cykelstråk mellan Akalla och Sollentuna centrum, liksom stombusstråk mellan Kista och Sollentuna.
I utställningsversionen av RUFS 2050 har bl a reservatet för spårväg genom planområdet utgått.
Översiktsplan, antagen 2012-12-12
Enligt översiktsplanens markanvändningskarta ska områdets användning vara ”stadsmiljö – tät bebyg- gelse med blandade funktioner”. Platsen pekas ut som lämplig för ett landmärke, och genom områ- det löper ett reservat för spårväg.
Vidare anger översiktsplanen att ”det tidigare mäss- området ersätts med ny stadsmässig bebyggelse med blandning av bostäder, verksamheter och väsentligt inslag av publika lokaler som bidrar till att vara en viktig målpunkt i centrala Sollentuna. Malmvägen rätas ut och ansluts till Turebergsleden”
Detaljplaneförslaget bedöms vara förenligt med gäl- lande översiktsplan.
Planområdet är markerat som ”Stadsutvecklings- område i regional kärna” i samrådsversionen av Översiktsplan 2018. Reservatet för spårväg genom planområdet har utgått i Översiktsplan 2018.
Riksintressen
Planområdet berörs av riksintresseanspråket Ost-
kustbanan. I översiktsplanen anges spårstråket för Ostkustbanan som utredningsområde inför Tra- fi kverkets precisering av riksintresseanspråket. Tra- fi kverket har under 2016 preciserat Ostkustbanans framtida utbyggnad.
Detaljplaner och pågående planering
Inom planområdet gäller följande detaljplaner idag:
Dpl 174, Turebergsleden (1970) Dpl 207, Kv Trucken (1973) Dpl 284, Kanalvägen (1983)
Dpl 323, område för Mässan (1986) Dpl 412, Mässan – entrébyggnad (1994) Dpl 481, Kv Trollvagnen (2001)
Dpl 563, del av Hvidovrestråket och Oppegårds- stråket (2007)
Detaljplanerna anger för huvuddelen av området att det får bebyggas med mässhallar. Därutöver får delar av området användas för bl a parkering, tra- fi k, park och gata.
I angränsande kvarter norr om planområdet pågår planarbete för nya byggnader och påbyggnader i kvarteren Traktören och Transporten.
Markavvattningsföretag
Delar av planområdet berör markavvattningsfö- retaget Tureberg-Hersby, som är juridiskt aktivt, men som inte fyller någon praktisk funktion idag.
Behovsbedömning
Inför att förslag till detaljplan upprättas ska en bedömning göras om planen kommer att medföra en betydande miljöpåverkan.
Enligt den behovsbedömningen som utförts väntas planförslaget inte medföra betydande miljöpå- verkan, vilket innebär att ingen miljöbedömning kommer att upprättas.
Följande aspekter kommer att följas upp i planar- betet:
- Buller - Dagvatten
- Urban grönstruktur, spridningssamband - Tillgång till parker och grönytor för rekreation - Flytt av ledningar
Beskrivning av planområdet Historik
Från att ha präglats av jordbruk under århundra- den började avstyckningar inom området göras från Turebergs gårds marker i början av 1900-talet och en trädgårdsstad växte fram. Järnvägen invig- des 1866, och några år senare uppfördes den första lilla anhaltsstationen väster om järnvägen. Efter att ha fl yttats till östra sidan av spåren fi ck hållplatsen 1881 sitt nuvarande namn efter gården; Tureberg.
Väster om järnvägen låg Skånska Cementgjuteriets cementindustri med centralförråd och verkstad.
Under 1960- och 1970-talen nyplanerades de centrala delarna av Tureberg för att skapa ett mo- dernt kommuncentrum. Efter en uppgörelse med kommunen kunde Skånska Cementgjuteriet bygga bostäder här. Servicehuset kom att inrymma ca 1200 lägenheter, och Bagarby ca 400 samt Ture- bergs gård ca 500.
Sollentunamässan startade sin verksamhet i Ser- vicehuset 1973, och 1986 invigdes Hall II, som tillförde mässan ytterligare 6000 m2. Ytterligare en mässhall uppfördes 2001 i kvarteret Trollvag- nen, sydväst om Hall II. År 2001 såldes delar av verksamheten till Posten och Skanska, som 2002 sålde mässverksamheten till Stockholmsmässan.
Mässverksamheten återuppstod följande år under namnet Sollentuna Expo Center. År 2008 fl yttade mässverksamheten till nybyggda lokaler i Kista.
Markanvändning, bebyggelse
Inom planområdet fi nns idag två byggnader.
Inom kvarteret Trollvagnen fi nns en mässhall, som uppfördes 2001. Byggnaden som är 3300 m2 BYA och ca 7 m hög har fasader av korrugerad plast, som ger byggnaden en provisorisk karaktär. Byggnaden innehåller idag bl a tillfälliga idrottslokaler och ett garage i källarvåningen.
På fastigheten Torparen 1 närmast järnvägen fi nns förrådsbyggnader i plåt.
På fastigheten Traktören 14 fanns en ca 6000 m2 stor mässhall, som revs i september 2017. Bygg- naden har med sin speciella utformning utgjort ett landmärke vid infarten till Sollentuna centrum från E4:an. Byggnaden hade fasader av vitt fasad- tegel och färggrant fasadglas.
Norr om planområdet fi nns fl erbostadshus och kontor. Flerbostadshusen närmast planområdet är fyra våningar höga. I kvarteret Traktören fi nns lokaler i bottenvåningen. Kontorshuset i kvarteret
Transporten vid Tingsvägen är 10 våningar högt och inrymmer bl a en polisstation. Mellan kon- torshuset i kv Transporten och planområdet fi nns en parkeringsplats.
Väster och söder om planområdet fi nns i huvudsak småhus i form av radhus, kedjehus, parhus och enbostadshus, men även en bensinstation i kors- ningen Bagarbyvägen - Turebergsleden. Söder om Turebergsleden ligger Fågelsångsparken med både lekplats, öppna gräsytor och uppvuxna träd. Be- byggelse för verksamheter fi nns mellan Turebergs- leden och Nyponvägen.
Landskap och vegetation, fornlämningar Marken inom planområdet är relativt plan. Tu- rebergsledens östra del, närmast järnvägen, ligger dock under omgivande mark.
Längs Turebergsleden fi nns rader av uppvuxna träd. Även längs Kanalvägen fi nns större träd. I
Norra delen av planområdet (från Kanalvägen) Sollentunamässans södra fasad (numera riven)
övrigt är huvuddelen av planområdet hårdgjort eller bebyggt.
Malmvägens gaturum är tydligt och distinkt mel- lan bebyggelsen på vardera sidan om gatan. Den relativt stora skalan bryts ned av trädplantering- arna som delar upp rummet.
Kring järnvägen är miljön storskalig med stora öppna ytor och storskalig bebyggelse.
Inom planområdet fi nns inga kända fornläm- ningar.
Geotekniska förhållanden och hydrologi Enligt kommunens översiktliga geotekniska karta utgörs marken inom huvuddelen av planområdet av lös lera med eller utan torrskorpa. Närmast järnvägen fi nns ett område med sand och grus på morän och berg.
Enligt en geoteknisk utredning utförd av Sweco
bedöms att det inte föreligger risk för skred inom området. Vidare anges att grundvattenytan lig- ger så lågt att källarvåning bedöms kunna utföras inom samtliga kvarter inom området utan behov av att sänka grundvattenytan.
En miljöteknisk markundersökning har utförts av Ramböll. Den sammantagna bedömningen i undersökningen är att den undersökta marken inte förorsakar oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön med avseende på föroreningar.
Rekreation
Söder om planområdet fi nns en lekplats med om- givande gräsytor i Fågelsångsparken.
I Malmparken norr om planområdet fi nns en
”Qulan-anläggning” för olika bollsporter och en lekplats samt stora gräsytor.
Närmaste större grönområde är Järvafältets naturreser- vat, drygt 2 km från planområdet. Strandpromenaden kring Edsviken ligger ca 800 m från planområdet.
Service
I angränsande kvarter fi nns både butiker och restau- ranger. Här fi nns även fl era förskolor. I Sollentuna centrum fi nns ett omfattande utbud av både kom- mersiell och off entlig service. I Sollentuna centrum fi nns också bibliotek och ett fl ertal förskolor och skolor, liksom kommunens centrala förvaltning.
Verksamheter
I den västra av de tidigare mässhallarna fi nns idag provisoriska idrottslokaler och kontor.
Trafi k och kommunikationer
Planområdet gränsar i öster mot Ostkustbanan som idag har fyra spår. Trafi kverket planerar att på sikt utöka antalet spår till sex på denna del av Ost- kustbanan. Placering av framtida spår har studerats i en riksintresseprecisering 2016.
Turebergsleden utgör den huvudsakliga infarten till Sollentuna centrum från E4:an. Vägen har idag fyra körfält, och därutöver ytterligare körfält för vän- ster- och högersvängande trafi k vid korsningen med Bagarbyvägen. Vid anslutningen med Tingsvägen fi nns en cirkulationsplats. Strax öster om planom- rådet passerar Turebergsleden under järnvägen och Sköldvägen planskilt. Vardagsdygnstrafi ken 2016 på Turebergsleden var 13 900 fordon öster om Tings- vägen och 15 400 fordon öster om Bagarbyvägen.
Malmvägen är en alléplanterad gata med kant- stensparkering längs båda sidorna. Mellan gatan och omgivande hus fi nns markparkeringsytor.
Turebergsleden Nordöstra delen av planområdet (från järnvägen)
Tingsvägen, som går parallellt med järnvägen och Turebergsleden, ansluter till Turebergsleden norr om Fågelsångsparken. Gatan utgör utryckningsväg för polisen. Vardagsdygnstrafi ken var 2300 fordon år 2016.
Inom planområdet trafi kerades Bagarbyvägen av 9400 fordon per vardagsdygn, och Kanalvägen av 2900 fordon år 2016. Bagarbyvägen är en huvud- gata som förbinder Tureberg med Häggvik, och Kanalvägen utgör tillfart till Malmvägen.
Järnvägen utgör en kraftfull barriär för alla som vill röra sig mellan den västra och östra delen av Sollentuna centrum. Även Turebergsleden och det storskaliga ”Servicehus”-kvarteret Traktören utgör barriärer i området.
Genom planområdet löper fl era viktiga cykelstråk.
Ett nord–sydligt regionalt stråk längs Bagarby- vägen-Kanalvägen-Fågelsångsparken och ett öst – västligt regionalt stråk längs Turebergsleden-Ka- nalvägen. Därutöver fi nns lokala stråk, t ex längs järnvägen och genom Fågelsångsparken. En tunnel för gång- och cykeltrafi k mellan Malmvägen och Fågelsångsparken fi nns under Turebergsleden och Tingsvägen.
Planområdet är välförsett med kollektivtrafi k genom sitt centrala läge i kommunen nära både pendeltågsstation och bussterminal. Genom pla- nområdet går fl era busslinjer på Turebergsleden, Bagarbyvägen och Love Almqvists väg. Inom om- rådet fi nns dock inga hållplatser.
Teknisk försörjning
Vatten och avloppsledningar fi nns i Kanalvägen, Malmvägen, Oppegårdsstråket samt i Kanalvägens förlängning mellan mässhallen och bostadshuset på fastigheten Traktören 13. Ett större stråk löper genom fastigheten Traktören 14 och korsar Ture- bergsleden öster om korsningen med Tingsvägen.
I Malmvägen och Kanalvägen fi nns också en hu- vudvattenledning.
Ledningar för fj ärrvärme fi nns i Oppegårdsstråket och Tingsvägen, fj ärrkyla fi nns i Oppegårdsstråket.
Vid Kanalvägen fi nns en transformatorstation.
Från den löper kabelstråk till båda mässhallarna.
Det fi nns ett stort telekabelstråk i Malmvägen, som korsar Turebergsleden strax väster om f d mässhallen på fastigheten Traktören 14, och fort- sätter söderut i Nyponvägen – Almvägen. Det fi nns även andra, mindre fi berstråk genom plan- området.
Dagvatten
Huvuddelen av dagvattnet inom området leds idag till ledningar. I gångtunneln under Turebergsleden och i Turebergsleden under järnvägen fi nns dag- vattenpumpar.
Störningar och risker
Området är påverkat av trafi kbuller främst från järn- vägen, Turebergsleden och Bagarbyvägen, men i viss mån även från andra vägar inom området.
På Ostkustbanan sker transporter av farligt gods.
Turebergsleden, väster om korsningen med Bagar- byvägen, är sekundär transportled för farligt gods.
Sydväst om planområdet fi nns en bensinstation.
Bullerutredning och riskanalys har utförts. Dessa redovisas närmare på sidan 16.
Miljökvalitetsnormer
MKN för utomhusluft: Genom tolkning av kartor- na på Stockholms Luft- och Bulleranalys (SLB) hemsida kan konstateras att ingen av miljökvali- tetsnormerna för utomhusluft överskrids.
MKN buller: Vad gäller MKN buller så är det buller från järnvägen som omfattas. Planom- rådet är påverkat av buller från bl.a. järnvägen, men den bullerutredning som har genomförts visade dock att kommunens riktlinjer för buller enl. ÖP 2012 kan klaras.
MKN Vatten: Dagvattnet från planområdet rinner ut i havsviken Edsviken. Edsviken har statusen ”dålig ekologisk status” samt ”dålig ke- misk status”. Miljökvalitetsnormen anger att god ekologisk och god kemisk status ska uppnås se- nast 2027. Det är därför viktigt att kommunen i exploateringsprojekt hanterar vattenfrågorna så att det inte försämrar, utan gärna förbättrar Edsvikens vattenkvalitet.
En dagvattenutredning har genomförts som visar att föroreningsmängderna från planområdet beräknas minska i och med genomförandet av planen. De- taljplanen försämrar därmed inte vattenkvaliteten i Edsviken och strider därmed inte mot MKN.
Planillustration
Planförslag
Övergripande struktur, vision
Enligt den övergripande visionen för området ska omvandlingen av Mässområdet skapa en levande stadsdel med blandade funktioner och attraktiva off entliga rum med en skala och utformning som lockar till vistelse och möten. Området ska bli en välkomnande entré till Sollentuna centrum. Gång- och cykeltrafi k samt kollektivtrafi k ska prioriteras.
Stadsstruktur
Området delas in i kvarter med en måttfull skala som åtskiljs med attraktiva gator och torg. I husens bottenvåningar ska det fi nnas lokaler för handel eller annan service som bidrar till en levande gatu- miljö.
Malmvägen förlängs fram till Turebergsleden med en generös utformning. Turebergsleden utvecklas från en trafi kled till en stadsgata, med trädplan- teringar och utrymme för en eventuell framtida
spårväg. Det ska även fi nnas en högklassig cykel- förbindelse längs gatan. Övriga gator trafi kförsör- jer de nya och angränsande kvarteren.
Mässområdet utgör en entré till Sollentuna centr- um från E4, och en nod där två viktiga stråk möts.
Därför markeras mötet mellan Malmvägen och Turebergsleden med en platsbildning och ett land- märke i form av ett högre hus.
Bebyggelse
Bostadskvarteren formas som i huvudsak slutna kvarter som skapar förutsättningar för tysta och skyddade innergårdar. Bostadsbebyggelsens basska- la blir 4 – 7 våningar. Bebyggelsen ges en relativt småskalig indelning med varierande takfotshöjd och gestaltning.
På utvalda platser inom området föreslås högre byggnader, ett bostadshus på vardera sidan om Malmvägens förlängning, och ett ”multifunktions- hus” invid järnvägen.
Totalt beräknas att ca 540 bostäder och 54 äldre- bostäder samt ca 15 000 m2 lokaler kan tillkomma inom området.
Planbestämmelser
För bostadshusen har antalet våningar begränsats med bestämmelse. Utöver angivet våningsantal får vind inte inredas till bostad eller arbetslokal.
Däremot kan t ex tekniska utrymmen placeras på vindar inom ramen för högsta byggnads- och to- talhöjder.
Modell över planområdet från söder. Illustration: Tovatt Architects and Planners
Inom planområdet får burspråk sticka ut 1,0 m, och balkonger 1,6 m över allmän plats, om deras underkant ligger minst 3 m över marken.
För att möjliggöra gårdshus och liknande på bostadsgårdarna tillåts uthus och skärmtak inom högst 10 % av områdena som även får byggas under med planterbart bjälklag.
För att skapa variation i fasaderna och motverka storskalighet anges att fasaderna ska delas in i högst 40 m långa partier med sinsemellan varie- rande utformning. Att synliga elementfogar ska integreras i byggnadens gestaltning innebär att eventuella synliga fogar mellan betongelement ska integreras i byggnadens arkitektur så att fo-
garna underordnar sig byggnadens gestaltning och tonas ned.
Övriga planbestämmelser beskrivs närmare i avsnitten om de olika kvarteren nedan.
Kvarter 1A-B
Kvarter 1A-B, d v s nuvarande kvarteret Troll- vagnen utvidgat framför allt mot söder, ligger i den västra delen av planområdet, mellan Kanal- vägen, Bagarbyvägen, Turebergsleden och Malm- vägens förlängning.
Inom kvarteret fi nns en mässhall som ska rivas.
Garagevåningen, som i huvudsak ligger under mark avses dock bevaras. Garaget kommer att
ligga inom de båda kvartersdelarna, 1A och 1B, medan den nya bebyggelsen delas in i två kvar- tersdelar, för att hålla ned kvarterets skala.
Inom den västra delen av kvarteret (1A) plane- ras ett vårdboende och vanliga bostäder i 4 till 6 våningar. Längs Bagarbyvägen föreslås den läg- sta byggnaden med 4 våningar. Längs gatan ska den planterade förgårdsmarken avgränsas med en låg mur av sten eller tegel.
I vårdboendet planeras en publik gatuvåning och tre boendeplan. Utöver detta föreslås en in- dragen våning på delar av det femte planet, där det planeras för vanliga bostäder. Vårdboendets gård kan kopplas samman med bostadsgården
Kvarter 1A. Vårdboende. A-sidan arkitektkontor Kvarter 1B från Malmvägen. ÅWL arkitekter
för att skapa interaktion mellan de äldre och övriga boende. Det befi ntliga garaget nås via ny ramp i vårdboendets östra del. Parkerings- platserna ska samnyttjas av bostäderna och vårdboendet.
Längs Turebergsleden planeras bostadshus i 5 - 6 våningar och i korsningen mellan Bagar- byvägen och Turebergsleden ska lokaler fi nnas i bottenvåningen mot gatuhörnet.
I kvarter 1B planeras bostadshus i 5 till 7 våningar längs Turebergsleden. I kvarterets nordöstra hörn föreslås ett högre hus i 12 - 13 våningar, som blir ett landmärke framför allt
för dem som närmar sig området norrifrån.
Höghuset samspelar med de högre byggna- derna i grannkvarteren. Huset föreslås stå på en bas med öppen bottenvåning. Längs Malmvägens förlängning förstärks stadsmäs- sigheten med öppna bottenvåningar och stra- mare fasader.
Längs Kanalvägen föreslås bostadshus i 5 till 6 våningar mellan vårdboendet och höghuset.
Längs delar av Turebergsleden, Malmvägens förlängning och Kanalvägen fi nns krav på lokaler inom delar av bottenvåningen för att bidra till att skapa en levande gatumiljö.
Gårdarna blir öppna mellan kvarter 1A och 1B och kommer att planteras. Här får även mindre gårdshus uppföras.
Inom kvarter 1A-B kan ca 240 nya bostäder tillkomma samt 54 bostäder i vårdboendet.
Kvarter 2A
Kvarter 2A ligger närmast öster om Malm- vägens förlängning. Vid korsningen mellan Malmvägens förlängning och Turebergsleden föreslås ett höghus i 20 våningar. Höghuset som ligger i fonden när man närmar sig Sol- lentuna centrum från motorvägen E4 blir ett
Kvarter 2A. Tovatt Architects and Planners Kvarter 1A-B från Fågelsångsparken. ÅWL arkitekter
tydligt landmärke. Höghuset står på en sockeldel i två våningar som gör skalan på angränsande torg och gator mera småskalig och intim. Sockeln motverkar också blåsighet invid huset.
Framför höghuset föreslås ett mindre torg som blir en förplats till höghuset, men även en plats som lämpar sig för försäljning, serveringar och sittplatser i soliga väderstreck.
Övriga byggnader i kvarteret föreslås bli 5 till 6 våningar höga och innehåller bostäder och en förskola. Mot den gröna gården föreslås bur- språk. Även gårdshus får uppföras. För att vidga
gårdsrummet har kvarteret en öppning mot lokalgatan i öster. Bilparkeringen föreslås lösas i garage under gården.
I bottenvåningarna mot Turebergsleden, Malmvägens förlängning och Kanalvägens förlängning planeras lokaler mot gator och torg. I detaljplanen fi nns en bestämmelse med krav på lokaler inom delar av bottenvåningen.
Byggnadsarean för höghuset i kvarter 2A har begränsats till 400 m2 ovanför sockeldelen för att garantera ett relativt slankt hus, men samtidigt skapa viss fl exibilitet.
I kvarter 2A kan ca 170 lägenheter och en för- skola inrymmas.
Kvarter 2B
Kvarter 2B ligger närmast öster om 2A och avgränsas av Turebergsleden i söder, Kanalvä- gens förlängning i norr och nya lokalgator i väster och öster. Bebyggelsen föreslås bli 5 till 7 våningar, de högre husen mot Turebergsleden och de lägre mot Kanalvägens förlängning.
Kvarteret inrymmer främst bostäder, men även lokaler i bottenvåningen mot Turebergsleden och Kanalvägens förlängning.
Kvarter 2B från Fågelsångsparken. ÅWL arkitekter Kvarter 2B från norr. ÅWL arkitekter
Den södra fasaden mot Turebergsleden ges en öp- pen känsla och karakteriseras av långa balkongmo- tiv mot söder och Fågelsångsparken. Mot Kanal- vägen ges fasaden en stramare och mer stadsmässig karaktär. Volymen har sin lägsta punkt i väster och höjer sig åt öster mot det kommersiella kvarteret intill. Särskild omsorg ges åt det nordöstra hörnet som ligger i fonden från Mässvägen i norr där fa- sadmaterial och sockel ger karaktär åt hörnet.
Längs Turebergsleden och Kanalvägens för- längning fi nns krav på lokaler inom delar av bottenvåningen för att bidra till att skapa en levande gatumiljö.
Den gröna innergården kan nås via en portik i väster. På gården får gårdshus uppföras. Under gården föreslås garage för bilar.
Inom kvarter 2B kan ca 180 bostäder byggas.
Kvarter 3
Kvarter 3 ligger mellan Turebergsleden och Ka- nalvägens förlängning, närmast järnvägen.
Kvarteret ska innehålla ett multifunktionshus med ett fl ertal olika funktioner som samverkar och som ska bidra till att skapa en levande mötesplats över dygnets timmar och veckans dagar.
Inom kvarteret planeras en gymnasieskola/
vuxenutbildning, restaurang, konferenslokaler, kontor och long-stay hotell.
Bebyggelsen inom kvarteret planeras att delas in i fyra byggnadsvolymer med varierande höjd och lutning som smälter samman i bygg- nadernas lägre våningar. De olika volymernas varierade höjd och lutning ger ett rikt uttryck som stärker känslan av ett varierat innehåll. De uppglasade fasaderna som vänder sig mot bygg- nadens mittpunkt ger ett sammanhållet uttryck som accentueras av att de omsluts av de ljusa betongfasaderna som vänder sig mot husets
omgivning. Entréplanet ska vara öppet mot omgivande gator och entréer planeras både mot Kanalvägens förlängning och mot Ture- bergsleden.
Inom vissa delar av kvarteret fi nns en minsta respektive största lutning på fasad/
tak. Det ska fi nnas lutande, glasade fasader inom dessa områden.
Bebyggelsens area är ca 13 000 m2 BTA.
Kvarter 3. Utopia arkitekter Kvarter 3. Utopia arkitekter
Gator, trafi k och parkering Biltrafi k
Turebergsleden och Bagarbyvägen föreslås bi- behålla sin funktion som huvudgator inom stadsdelen. Turebergsleden byggs om och om- vandlas från trafi kled till alléplanterad stadsgata.
Korsningarna mellan Turebergsleden och Bagar- byvägens respektive Malmvägens förlängning signalregleras. Turebergsleden får två körfält österut och ett körfält samt busskörfält västerut.
Därutöver kommer det att fi nnas körfält för vänstersvängande fordon. Trafi kmängderna på Turebergsleden öster om Bagarbyvägen är idag 15 400 fordon/vardagsmedeldygn och beräknas öka till 19 600 f/vmd år 2030. På Bagarbyvägen är trafi kmängden 9400 f/vmd idag och förväntas minska till 8800 f/vmd år 2030.
Malmvägen föreslås förlängas fram till Tu- rebergsleden. Gatan får två körfält söderut och ett körfält norrut. I gatans mitt föreslås en bred, trädplanterad mittrefug. Träd ska även planteras längs gatans båda sidor.
Kanalvägens funktion som tillfart till Malmvägen upphör, och i framtiden blir funktionen istället att skapa tillgänglighet till entréer inom kvarter 1A – B och annan lokal trafi k. Trafi ken förväntas därför minska.
Kanalvägen föreslås förlängas från Malmvägen till Tingsvägen vid järnvägen. Gatan blir den huvudsakliga tillfarten från söder till fastighe- terna längs Tingsvägen. Gatan ska bli trädplan- terad.
Mellan Kanalvägens förlängning och Turebergs- leden föreslås två nya lokalgator vars huvudsak- liga funktion blir att försörja de nya kvarteren längs gatorna. Utgångspunkten är att dessa lokalgator ska kunna anslutas till Turebergsleden för högersvängande trafi k. Detaljutformning av korsningarna kommer att göras inför planens granskningsskede.
Vardagsdygnstrafi k år 2030
Hörnavskärningar föreslås vid korsningarna mellan Turebergsleden och lokalgatorna för att skapa bättre sikt.
Gång- och cykeltrafi k
Längs alla gator inom planområdet planeras gångbanor utom längs Turebergsledens södra sida, där det fi nns befi ntliga parkvägar i parken.
Genom planområdet går två viktiga cykelstråk.
Dels fi nns ett stråk längs Turebergsledens norra sida som förbinder Sollentuna centrum med bl a Kista i Stockholm. Det fi nns också ett nord-sydligt stråk längs Bagarbyvägen som via Kanalvägen och Malmvägens förlängning an- sluter till stråket genom Fågelsångsparken.
I planförslaget fi nns utrymme för en cykel- bana av god standard längs Turebergsleden.
Cyklister som följer det nord-sydliga stråket föreslås i första hand hänvisas till en ny cykel-
överfart i korsningen Bagarbyvägen-Turebergs- leden, och därifrån vidare genom Fågelsångs- parken söderut. I planen föreslås också en ny cykelväg längs Malmvägens förlängning, som ansluter till de befi ntliga cykelvägarna genom
Fågelsångsparken och längs Kanalvägen, och i framtiden även till planerad cykelbana längs Malmvägen.
Kollektivtrafi k
Tillgängligheten till pendeltåg och bussar blir mycket god från de planerade nya bostäderna och lokalerna. Nya busshållplatser föreslås på Turebergsleden invid korsningen med Malm- vägens förlängning. I västlig riktning föreslås separat busskörfält på Turebergsleden.
Spårväg
Gatusektioner och kvartersutbredning är vald för att inte förhindra en framtida utbyggnad av spårväg från Kista till Sollentuna centrum längs Turebergsleden och Tingsvägen, d v s den sträckning som föreslås i SL:s förstudie 2009. Även en sträckning längs Malmvägen bedöms vara möjlig.
Cykelvägar
Turebergsleden, förslag till sektion.
Järnväg
Bebyggelsen inom planområdet är place- rad minst 32 m från närmaste spårmitt på Ostkustbanan. Detta möjliggör en utbyggnad av Ostkustbanan med ett femte och sjätte spår i enlighet med Trafi kverkets riksintresseprecisering 2016 utan att den planerade bebyggelsen hamnar närmare framtida spår än 25 m.
Flygtrafi k
Planförslaget har remitterats till Luft- fartsverket och Försvarsmakten m h t att höghus föreslås inom planområdet. Inga invändningar har framförts
Parkering
I anslutning till planarbetet har en par- keringsutredning tagits fram av Trivector Traffi c.
I utredningen föreslås parkeringstal för cyklar och bilar, uppdelade på olika lä- genhetsstorlekar (inkl. besöksplatser) och verksamhetstyper (per 1000 m2 BTA, inkl.
besöksplatser).
Om åtgärder vidtas för att minska bilinne- hav kan ovanstående bilparkeringstal redu- ceras med 25 % för bostäderna. Det handlat bl a om etablering av bilpool, förbättrade förutsättningar för cykelanvändning.
För verksamheterna kan bilparkeringstalen reduceras med 25 % om åtgärder för minskad bilanvändning vidtas, t ex att underlätta cy- kelanvändning och åtgärder för ökad använd- ning av kollektivtrafi k.
Ovannämnda åtgärdspaket fi nns närmare be- skrivna i parkeringsutredningen.
Buller
En bullerutredning har utförts av ACAD- International AB. Trafi kbullret beräknas vara högst mot järnvägen och Turebergsleden. Även mot Bagarbyvägen och delar av Malmvägens
förlängning överstiger de ekvivalenta nivåerna 60 dB(A). Lägenheter i dessa delar av kvarte- ren behöver göras genomgående med hälften av boningsrummen mot tyst sida, enkelsidiga mot gård, eller smålägenheter (<35kvm) med valfri placering. Önskas andra utformningar behövs bullerdämpande åtgärder, t ex glasning av balkong. Berörda delar av kvarteren är mar- kerade med lila färg i fi guren nedan.
Bostäderna i höghuset i kvarter 2A uppfyller riktlinjerna om de är högst 35 kvm. Mot nord- östra och nordvästra sidan får även större lä- genheter fi nnas. Om bullerdämpande åtgärder vidtas fi nns möjligheter till andra utformningar.
I övriga delar av kvarteren är de ekvivalenta nivåerna 60 dB(A) eller lägre och bostäderna kan ha valfri utformning. Dessa delar är mar- kerade med turkos färg i fi guren nedan.
Möjlighet till uteplats som innehåller riktlin- jerna enligt Bullerförordningen fi nns på samt- liga innergårdar.
Om bostäderna utformas enligt ovan be- döms det att riktlinjerna för trafi kbuller SFS 2015:2016 och SFS 2017:359 innehålls, både med och utan kvarter 3.
Risker
I anslutning till planområdet fi nns en bensin- station sydväst om planområdet och transpor- ter av farligt gods på Turebergsleden (sekundär transportled för farligt gods väster om Bagar-
byvägen) samt Ostkustbanan, nordost om plan- området.
En riskanalys har utförts av Brandskyddslaget.
Riskanalysen visar att olycksrisker förknippade med hantering av brandfarliga vätskor på den närliggande bensinstationen inte påverkar ris- knivån inom planområdet m h t betryggande avstånd mellan riskkälla och planerad bebyg- gelse. Inte heller hanteringen av gasol påverkar risknivån inom planområdet.
Den fördjupade riskbedömningen visar att olycksrisker förknippade med intilliggande risk- källor påverkar risknivån inom det studerade området. Detta gäller framförallt samhällsris- ken. Enligt upprättad känslighetsanalys bedöms en framtida utbyggnad av Ostkustbanan ha begränsad påverkan på risknivån inom planom- rådet.Transporter av farligt gods på Turebergsle- den och Bagarbyvägen har en begränsad påver- kan på risknivån.
Med anledning av risknivån föreslås att sä- kerhetshöjande åtgärder vidtas. Åtgärderna syftar till att sänka risknivån så att planerad markanvändning blir acceptabel. De åtgärder som föreslås är de som bedömts rimliga att ge- nomföra med hänsyn till den riskreducerande eff ekten och begränsning av planerade verk- samheter avseende bland annat syfte, funktion och kostnad.
Följande restriktioner och byggnadstekniska åtgärder föreslås.
Ny bebyggelse placeras så att avstånden är:
• Minst 25 meter till närmaste befi ntliga spår på Ostkustbanan, mätt från spårmitt, och minst 15 meter till korsning Turebergsleden/Bagar- byvägen respektive minst 8 meter till Bagarby- vägen, mätt från vägkant.
Ytor mellan ny bebyggelse och respektive riskkälla ska utformas så att de inte uppmuntrar till stadig- varande vistelse. Obebyggda ytor som uppmuntrar till stadigvarande vistelse (t.ex. lekplatser eller ute- serveringar) bör placeras så att avstånden är samma som för ny bebyggelse.
Ny bebyggelse som inte uppfyller Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd samt vetter direkt mot Ostkustbanan utan framförliggande bebyg- gelse ska utföras med följande åtgärder:
• Från samtliga utrymmen för stadigvarande vis- telse ska det fi nnas åtminstone en utrymnings- väg som mynnar bort från Ostkustbanan.
• Friskluftsintag till utrymmen för stadigva- rande vistelse ska placeras mot en trygg sida, d.v.s. bort från Ostkustbanan alternativt på byggnadernas tak.
• Mekaniska ventilationssystem till utrymmen för stadigvarande vistelse ska utföras med central nödavstängningsfunktion (manuell).
• Fasader som vetter direkt mot Ostkustbanan ska utföras i obrännbart material alterna- tivt med konstruktion som motsvarar lägst brandteknisk klass EI 30.
Ekvivalent ljudnivå, väg- och spårtrafi k
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Inom planområdet fi nns befi ntliga vatten- och avloppsledningar som i vissa delar behöver fl yttas. SEOM har ett stråk inom blivande kvarter 2A, som avses fl yttas till den nya lokal- gatan mellan kvarter 2A och 2B. Norrvatten har en befi ntlig huvudvattenledning inom området. Avsikten är att den ska kunna ligga kvar i befi ntligt läge. Nya ledningar behöver dras till tillkommande kvarter.
Dagvatten
En dagvattenutredning har utförts. Utred- ningen beskriver dagvattensituationen inom planområdet före och efter exploatering, och redovisar lämpliga och möjliga reningsåtgär- der för omhändertagande av dagvattnet inom området.
I utredningen föreslås fördröjningsmagasin både inom kvartersmarken och gatumarken.
Efter att vattnet renats och fördröjts reduceras fl ödet till samma som före exploateringen. Vad gäller föroreningsbelastningen så minskar den årliga transporten till recipienten och därmed ökar recipientens möjlighet att uppnå god status.
Övriga ledningar
En befi ntlig huvudtelekabel berörs av den planerade utbyggnaden inom kvarter 2A. Ledningen föreslås fl yttas till Malmvägens förlängning.
Avfallshantering
Inom bostadskvarteren ska fastighetsnära insam- ling/återvinning ske. Verksamhetslokalerna får egna soprum.
Energiförsörjning
De nya kvarteren föreslås anslutas till fj ärrvärme- nätet, som fi nns inom området.
Hållbarhet och klimat
Den nya bebyggelsen ska utformas på ett sätt som minimerar material- och energifl ödena. För att minimera fl ödena bör ett livscykelperspektiv antas som tar hänsyn till bl a både bygg- och driftskedena. I anslutning till området fi nns fj ärr- värme utbyggt vilket erfarenhetsmässigt, när det gäller bl a klimatpåverkan, är det mest eff ektiva för uppvärmning. Fjärrvärme bör därför använ- das för uppvärmning av den nya bebyggelsen.
Bebyggelsen bör utformas för så liten energian- vändning som möjligt och med beaktande av hur energin är producerad med hänsyn till miljö- och klimatpåverkan.
För ny bebyggelse inom 25 meter från kors- ning Turebergsleden/Bagarbyvägen samt Bagarbyvägen som vetter direkt mot vägen utan framförliggande bebyggelse ska det fi n- nas åtminstone en utrymningsväg som myn- nar bort från Turebergsleden/Bagarbyvägen frå n samtliga utrymmen för stadigvarande vistelse.
Parker och vegetation
Direkt söder om planområdet ligger Fågel- sångsparken, som blir en tillgång för boende inom de nya kvarteren i Mässområdet. I parken fi nns både lekplats och uppvuxen vegetation.
Ca 150 m norr om planområdet ligger Malmparken med ytor för bollsporter och lek. En omfattande upprustning av Malm- parken planeras ske under 2018.
Närmaste större grönområde är Järvafältets naturreservat, drygt 2 km från planområdet.
Strandpromenaden kring Edsviken ligger ca 800 m från planområdet.
De gröna innergårdarna som planeras i bostadskvarteren 1A - B, 2A och 2B och trädplanteringarna längs gatorna kan skapa förutsättningar att förbättra de ekologiska spridningssambanden.
21 juni kl 09
21 juni kl 12
21 juni kl 15 21 mars kl 15
21 mars kl 12 21 mars kl 09
Ljusförhållanden
Solstudier har utförts med exploatörernas 3D-CAD-illustrationer som underlag.
Skuggorna från den nya bebyggelsen il- lustreras kl. 9, 12 och 15 den 21 mars och 21 juni i bilderna till höger.
Tillgänglighet och trygghet
Bebyggelsen och den yttre miljön i områ- det ska anpassas för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga eller andra funktionsnedsättningar. Då mar- ken är relativt plan i området är förutsätt- ningarna goda för att åstadkomma god tillgänglighet.
Den upplevda otryggheten i området ska så långt som möjligt byggas bort, genom att t ex undan skymda platser, siktskymmande vegetation och impedimentytor undviks.
Bebyggelsen bör utformas för att försvåra klotter och annan skade görelse.
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Allmänt
Genomförandebeskrivningen redovisar de or- ganisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för ett ända- målsenligt och i övrigt samordnat plangenom- förande. Genomförandebeskrivningen har inte någon självständig rättsverkan utan skall fungera som vägledning till de olika genomförandeåt- gärderna. Avgöranden i frågor som rör fastig- hetsbildning, vatten- och avloppsanläggningar, vägar m.m. regleras således genom respektive speciallag.
ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan
Samråd 1:a kv 2018 Granskning 3:e kv 2018 Antagande 1:a kv 2019 Laga kraft tidigast 1:a kv 2019 Byggstart tidigast 1:a kv 2019
Planförfarande
Detaljplanen handläggs med utökat plan- förfarande enligt plan- och bygglagen PBL (2010:900), lydelsen fr o m 2015-01-02.
Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Allmän plats
Kommunen är huvudman för gator och övriga allmänna platser och ansvarar för utbyggnad och drift av dessa.
Ledningar
Ledningar för vatten och avlopp, el, fj ärrvärme och eventuell fj ärrkyla samt tomrör för opto och telefoni kommer i huvudsak att förläggas inom allmän platsmark.
Detaljplaneområdet kommer att vara beläget inom verksamhetsområdet för allmän vatten- och avloppsanläggning, vilket innebär att Sol- lentuna Energi & Miljö AB (SEOM) är hu- vudman och ansvarar för utbyggnad och drift av det allmänna vatten- och avloppsnätet.
SEOM är även huvudman för utbyggnad och drift av elnät, fj ärrvärme/fj ärrkyla inom området.
SEOM ansvarar för sina ledningar fram till förbindelsepunkt för respektive ledning. Fast- ighetsägaren ansvarar för servisledningar och
övriga installationer inom kvartersmark.
För opto/bredband och telefoni fi nns fl era aktörer på marknaden, varför fl era olika hu- vudmän kan bli aktuella för sådana ledningar.
Dagvattenanläggningar Inom kvartersmark
Inom kvartersmark är fastighetsägaren an- svarig för utförandet av de anläggningar som utgör fastighetens va-installation, detta innefattar även dagvattenanläggningar såsom infi ltrationsanläggningar, magasin för fl ödes- utjämning, fördröjning, liksom eventuella oljeavskiljare.
Allmänna anläggningar
Huvudmannen för VA (SEOM) har ansvaret för utbyggnad av den allmänna anläggning- en, i den utsträckning bebyggelsen har be- hov av en allmän anläggning. Den allmänna anläggningen utgörs av infi ltrationsdiken, dagvattenledningar, avsättningsmagasin, sedimenteringsanläggningar m.m.
Kommunen är dock ansvarig för utbyggnad av dagvattenanläggningar som enbart samlar upp dagvatten från allmän gata eller annan allmän plats.
Kvartersmark för enskilt ändamål
Inom kvartersmark för enskilt ändamål ansvarar respektive fastighetsägare för undersökningar, projektering samt anläggande och upprustning av samtliga anläggningar och bebyggelse, t ex bostadshus, utfarter och VA-servisledningar från förbindelsepunkt till huset.
Genomförandetid
Genomförandetiden är 5 år från det datum pla- nen vinner laga kraft.
När planens genomförandetid börjar har fastig- hetsägarna rätt att få bygglov enligt planen. Före genomförandetidens utgång får mot berörda fast- ighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetiden fortsätter planen att gälla till dess den ändras eller upphävs.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Markägare/ägoförhållanden
Marken inom planområdet ägs huvudsakligen av Sollentuna kommun och Skanska (genom Event Estate AB), se fastighetsförteckningen.
Fastighet Ägare Yta (inom
planområdet)
Torparen 1 Skanska 1 283 kvm
Traktören 13 Sollentunahem 251 kvm Traktören 14 Skanska 11 926 kvm Trollvagnen 1 Skanska 4 881 kvm Tureberg 25:3 Sollentuna kn 31 701 kvm Tureberg 26:34 Sollentuna kn 113 kvm Tureberg 26:35 Sollentuna kn 350 kvm
Fastighetsbildning
Genomförandet av detaljplanen inne- bär att allmän platsmark ska regleras till kommunens fastighet Tureberg 25:3. Marken som ska regleras är blå- markerad på kartbilden nedan och berörda fastigheter redovisas i tabellen på nästa sida.
Blivande allmän platsmark som ska överföras till kommunen
Fastighet Yta allmän platsmark som regleras till Tureberg 25:3 Torparen 1 ca 135 kvm
Traktören 13 ca 251 kvm Traktören 14 ca 5 295 kvm Trollvagnen 1 ca 4 kvm
För genomförandet av detaljplanen krävs fast- ighetsbildning av blivande kvartersmark inom detaljplanen, gulmarkerad nedan. Fem fastig- heter avses bildas genom fastighetsreglering/
avstyckning. Inom kvarteret Trollvagnen bildas två fastigheter av Trollvagnen 1 och del av Tu- reberg 25:3 (en fastighet för vårdboendet och en för övriga kvarteret. Inom kvarteret Traktö- ren bildas två fastigheter av del av Traktören 14 och del av Tureberg 25:3. Inom kvarteret
Torparen bildas fastighet av Torparen 1 och del av Tureberg 25:3.
När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastighets- rättsliga åtgärder ske. Lantmäteriet prövar frågor kring fastighetsbildning. Ansökan om lantmäte- riförrättning skickas in till Lantmäteriet.
Servitut/ledningsrätt
Befi ntliga servitut för in- och utfart samt all- män gångtrafi k (0163-F5345-A1) kan upphä- vas då Kanalvägen förlängs från Malmvägen till Tingsvägen och ytan blir allmän plats.
I planförslaget fi nns två E-områden för nya nätstationer. SEOM är huvudman för utbygg- nad och drift av elnätet och ansvarar för att ansöka om ledningsrätt eller annan form av rättighet för nätstationerna.
Skanova har ledningsrätt för ett tele/fi berstråk inom planområdet. Ledningsrätten behöver omprövas då ledningar fl yttas, se vidare under rubriken Tekniska frågor – Ledningar.
SEOM har ledningsrätt för befi ntliga VA-led- ningar inom planområdet. Ledningsrätten be- höver omprövas då ledningar fl yttas, se vidare under rubriken Tekniska frågor – Ledningar.
Norrvatten har ledningsrätt för huvudvatten- ledning inom planområdet. Ledningen förut- sätts kunna behållas i befi ntligt läge.
Blivande kvartersmark
Gemensamhetsanläggningar Tureberg GA:40
Planförslaget berör befi ntlig gemensamhets- anläggning för parkering, Tureberg GA:40.
Delägande fastigheter i gemensamhetsanlägg- ningen är Transporten 2 (ägs av Hemfosa) och Tariff en 1 (ägs av Trifam Fastighets AB).
Gemensamhetsanläggningen disponerar två parkeringsplatser som ligger intill de respek- tive delägande fastigheterna. Intill Tariff en 1 är fastigheten Tariff en 2 upplåten för gemen- samhetsanläggningen. Intill Transporten 2 är Transporten 3 och del av Tureberg 25:3 upplå- ten för gemensamhetsanläggningen.
Del av den upplåtna ytan inom Tureberg 25:3 planläggs nu som allmän platsmark (lokal- gata) och gemensamhetsanläggningen behöver därför omprövas avseende den upplåtna ytan.
Kommunen avser att teckna en överenskom- melse om detta med berörda fastighetsägare.
Ny gemensamhetsanläggning
Gemensamhetsanläggningar kan komma att bildas för gemensamma gårdar och garage för de respektive bostadskvarteren (kv. 1A-B, kv.
2A och kv. 2B).
Avtal
Kommunen och Skanska tecknade under
2016 ett intentionsavtal avseende exploa- tering av f.d. mässområdet. Avtalet reglerar principer för marköverlåtelser inom plan- området samt principer för fördelning av gatukostnader och övriga exploaterings- kostnader. Intentionsavtalet ska ersättas med köpe- och exploateringsavtal innan antagandet av detaljplanen. Köpe- och ex- ploateringsavtal reglerar sedan slutligt bl a marköverlåtelser, gatukostnader, kostnader för ledningsomläggningar m m.
TEKNISKA FRÅGOR
Gatuutbyggnad
Planförslaget innebär både ombyggnad av befi ntliga gator samt anläggande av nya ga- tor. Den nya bebyggelsen mot Turebergsle- den kommer delvis att byggas på det som är befi ntlig gatumark (Tingsvägen) och Tingsvägens sträckning längs med Ture- bergsleden försvinner därmed. Malmvägen kommer att förlängas från Kanalvägen ut till Turebergsleden. Turebergsleden får trädplanteringar och signalreglerade kors- ningar vid Malmvägens förlängning samt Bagarbyvägen. Kanalvägen förlängs från Malmvägen österut till Tingsvägen. Två nya lokalgator anläggs mellan Kanalvägen (östra delen) och Turebergsleden.
Längs gatorna anläggs trädplanteringar och längsgående kantstensparkering. Befi ntlig gång- och cykeltunnel under Turebergsleden rivs och ersätts med övergångsställen vid den nya signalkorsningen som ordnas på platsen.
Busshållsplatser planeras på var sida om Ture- bergsleden söder om den nya bebyggelsen.
Inför samrådet har en förprojektering av ga- torna genomförts och inför granskningen av detaljplanen kommer en systemhandling tas fram.
Parkering
Parkering för tillkommande bebyggelse ska lösas inom respektive kvarter genom garage under mark. Viss besöksparkering fi nns som kantstensparkering inom allmän plats.
Ledningar
SEOM har befi ntliga ledningar för VA, fj ärr- värme/fj ärrkyla, el och opto inom och i direkt anslutning till planområdet. De VA-ledningar som korsar Traktören 14 tas ur bruk innan bebyggelse uppförs inom kvarter 2A. Nya VA-ledningar som ersätter de som tas ur bruk föreslås läggas i ny lokalgata mellan kvarter 2A och 2B. Det fi nns också VA-ledningar kring korsningen Kanalvägen/Malmvägens förläng- ning som behöver fl yttas. Behov av rivning/
fl ytt av befi ntliga dagvattenledningar fi nns inom kv. 1A-B samt vid gångtunneln under Turebergs- leden. Inom delar av området fi nns behov av fl ytt av SEOM:s ledningar för el/opto samt fj ärrvär- me. Projektering av nya ledningar sker i samråd mellan SEOM och kommunen.
Skanova har ett tele/fi berstråk som passerar ge- nom planområdet. Den del av kabelstråket som korsar Traktören 14 föreslås fl yttas ut till Malm- vägens förlängning innan bebyggelse uppförs inom kvarter 2A. I samråd med kommunen har Skanova tagit fram förslag på ny ledningssträck- ning. Fortsatt projektering sker i samråd mellan Skanova och kommunen.
Norrvatten har en befi ntlig huvudvattenledning i Kanalvägen och Malmvägen inom planområdet.
Planförslaget utgår från att ledningen kan behål- las i befi ntligt läge.
Stokab har befi ntliga fi berledningar inom plan- området som behöver fl yttas. Kommunen kom- mer att samråda med Stokab under kommande projektering. Kostnader för fl ytt av ledningar regleras i enlighet med gällande avtal mellan kommunen och Stokab.
Energi/nätstation
I planområdet fi nns en befi ntlig nätstation inom fastigheten Trollvagnen 1. Denna nätstation före- slås fl yttas till ett läge norr om Kanalvägen. Ytter- ligare en nätstation behövs för att kunna försörja
tillkommande bebyggelse inom planområdet. En sådan ny nätstation föreslås under gång- och cy- kelbron som passerar över Turebergsleden.
Avfall/återvinningsstationer
Vid placering och utformning av soprum ska samråd ske med SEOM. Inom bostadskvarteren planeras fastighetsnära insamling.
Återvinningsstationer fi nns bl.a. vid
Sollentunavallen i Tureberg och i korsningen Skogstorpsvägen/Hedvigsdalsvägen i Helenelund.
Dagvatten
Dagvattnet skall omhändertas lokalt där det är tekniskt möjligt. I den omfattning det inte är möj- ligt skall det fördröjas och renas inom fastigheten innan det ansluts till kommunens nät. Förorenat dagvatten får inte infi ltreras. Inom kvartersmark ska dagvattenmagasin anläggas i enlighet med dag- vattenutredingen. Dagvattenutredningen redovisar minsta tillåtna magasinvolym.
Inom allmän plats kommer skelettjordar och trädplanteringar anläggas för fördröjning och re- ning av dagvatten.
Risk
En riskutredning har genomförts för planom- rådet (Brandskyddslaget, 2017-04-28). Utred- ningen visar att acceptabla risknivåer kan uppnås om vissa säkerhetshöjande åtgärder vidtas för
tillkommande bebyggelse.
Geoteknik/markföroreningar
En översiktlig geoteknisk utredning har ge- nomförts inom planområdet (Sweco Civil AB, 2017-05-18). I utredningen konstateras bl.a.
att grundvattenytan ligger så lågt att en käl- larvåning bör kunna utföras utan behov att sänka av grundvattenytan och därmed riskera påverkan på omgivningen. Pålgrundläggning antas utgöra huvudalternativet för planerade hus då jordlagren består av mäktig lös lera och löst lagrad sand. P.g.a. blockig friktionsjord bör borrade stålpålar övervägas. Pållängder uppskattas mellan 10 och 20 m.
En översiktlig miljöteknisk markundersökning har genomförts inom planområdet (Ramböll Sverige AB, 2017-01-13). Undersöknings- området bedömdes ej förorsaka oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön med avseende på föroreningar. Då förorenade mas- sor förekommer ställvis rekommenderas att miljökontroll utförs för att bedöma hur mas- sor ska hanteras vid schakter.
EKONOMISKA FRÅGOR
Infrastruktur, gatukostnader
För detaljplanens genomförande krävs om- byggnad av befi ntliga gator inom planområ-
det samt anläggande av några helt nya gator.
Kostnaderna för utförandet av dessa allmänna anläggningar ska fördelas mellan fastighetsä- garna inom planområdet utifrån tillkom- mande byggrätter. Hälften av kostnaderna för ombyggnaden av Turebergsleden samt Malmvägens förlängning ska dock inte ingå i denna fördelning utan bekostas av kommunen p.g.a. att stor del av trafi ken på dessa gator är genomfartstrafi k och inte har direkt koppling till planområdet. Gatukostnaden kommer att regleras i köpe- och exploateringsavtal mellan kommunen och Skanska.
Bygglov, nybyggnadskarta
För bygglov och nybyggnadskarta tar kommu- nen ut avgifter enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Respektive fastighetsägare beta- lar själv sådana avgifter.
Planavgift
Planavtal som reglerar kostnaderna för planar- betet har tecknats mellan Sollentuna kommun och Skanska. Vid bygglov ska således ingen planavgift utgå enligt taxa.
Fastighetsbildnings- och anläggningsför- rättningar
Fastighetsägarna svarar själva för kostnader för fastighetsbildning och anläggningsförrättning- ar inom kvartersmark. Ansvars- och kostnads-
fördelning för de fastighetsbildningsåtgärder som krävs regleras i köpe- och exploateringsav- tal mellan kommunen och Skanska.
Kommunen avser att teckna överenskommelse om fastighetreglering med Sollentunahem avseende den allmän platsmark som behöver överföras från Traktören 13.
Ersättning vid markförvärv
Ersättning för mark som överförs mellan kom- munen och Skanska regleras i köpe- och ex- ploateringsavtal.
Anläggningsavgifter
Vatten, spillvatten och dagvatten
För anslutning till den allmänna VA-anlägg- ningen debiterar SEOM anläggningsavgifter enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa.
Anläggningsavgiften för varje enskild fastighet beräknas utifrån ett antal olika faktorer såsom antal förbindelsepunkter, typ av servisledning, antal lägenheter, tomtyta och hur dagvattnet ska tas om hand. Varje fastighetsägare svarar för att själv ta kontakt med SEOM för att få en beräkning av anläggningsavgiften i det en- skilda fallet.
El
För anslutning till det allmänna elnätet debi- terar SEOM enligt gällande taxa alternativt individuellt efter förfrågan. I anslutningsavgif-
ten ingår inte kostnad för schaktning, återfyllnad och rörläggning av servisledning inom tomtmark, samt mätarskåp. För mer detaljerad information hänvisas till SEOM.
Fjärrvärme
För anslutning till det allmänna fj ärrvärmenätet debiterar SEOM individuella avgifter. I avgiften ingår inte kostnader för schaktning, servis, fj ärr- värmecentral samt ventiler fram till angiven an- slutningspunkt. För mer detaljerad information hänvisas till SEOM.
Tele, opto
För opto/bredband och telefoni fi nns fl era aktö- rer på marknaden, varför fl era olika huvudmän kan bli aktuella för sådana ledningar.
Markföroreningar
Ansvar för ev. sanering av förorenad mark regle- ras i köpe- och exploateringsavtal mellan kom- munen och Skanska.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Medverkande tjänstemän Mats Lindström, planarkitekt
Johanna Andersson, exploateringsingenjör Mohammed Rashid, projektledare infrastruktur
