Öppna frågans argument

(1)

Öppna frågans argument

(2)

Öppna frågans argument

1.  Om godhet kan deﬁnieras som N så är frågan

”x är N, men är x go;?” sluten.

2.  För alla N gäller a; frågan ”x är N, men är x go;?” är öppen.

_______________________________________

Slutsats: Godhet kan inte deﬁnieras i termer av något N

(3)

Det naturalisGska misstaget

•  A; tro a; moraliska egenskaper, som godhet, kan reduceras Gll någon uppsä;ning icke-‐

moraliska egenskaper är a; begå det naturalisGska misstaget

•  ”Godhet är en enkel, icke deﬁnierbar, icke naturlig egenskap” (Moore)

(4)

Öppna frågans argument

•  Är ÖFA övertygande?

•  Problem?

(5)

Problem med ÖFA

1.  Förutsä;er vad som ska bevisas (ÖFA ”e;

trick”)

(6)

Problem med ÖFA

1.  Förutsä;er vad som ska bevisas

•  Anta a; någon deﬁnierar ”godhet” som N och därmed anser a; frågan ”x är N, men är x

go;” är sluten.

(7)

Problem med ÖFA

•  Anta a; någon deﬁnierar ”godhet” som N och därmed anser a; frågan ”x är N, men är x

go;” är sluten.

•  Moores ”argument”: hävdar bara a; frågan är öppen.

(8)

Problem med ÖFA

•  Anta a; någon deﬁnierar ”godhet” som N och därmed hävdar a; frågan ”x är N, men är x

go;” är sluten.

•  Moores ”argument”: hävdar bara a; frågan är öppen.

•  Ifrågasä;er premiss 2 i ÖFA.

(9)

Problem med ÖFA

2.  Analysparadox

•  Analys: bryta ner e; begrepp i dess beståndsdelar

•  måste redan känna Gll begreppens betydelser för a; kunna göra analysen

•  Men begreppsanalys kan ibland ge ny kunskap

(10)

Problem med ÖFA

2.  Analysparadox

•  Om ÖFA är korrekt så är informaGva begreppsanalyser omöjliga

•  Men informaGva analyser är möjliga

•  Alltså är ÖFA inte korrekt

•  Ifrågasä;er premiss 1

(11)

Problem med ÖFA

2.  Analysparadox

•  Hur kan en informaGv analys vara möjlig?

•  Fischer: det som krävs för en begreppsanalys är a; vi vet hur begreppen används, men

kunskapen behöver inte vara arGkulerad (jmf grammaGk)

(12)

Problem med ÖFA

3.  SynteGska deﬁniGoner

•  Exempel: ”va;en” deﬁnieras som ”H₂0”.

•  Vi kan förstå innebörden av ”va;en” och ”H₂0”

utan a; veta a; va;en är H₂0.

•  Frågan ”x är H₂0, men är x va;en” förefaller öppen.

•  Ifrågasä;er premiss 1

(13)

Öppna frågans argument

Varför är argumentet ändå betydelsefullt?

(14)

Öppna frågans argument

•  många ﬁlosofer har anse; a; Moore var något vikGgt på spåren: kan verkligen

”godhet” deﬁnieras?

(15)

Öppna frågans argument

•  frågor som genereras ifrån deﬁniGoner av moraliska begrepp förefaller oZa öppna

(16)

Öppna frågans argument

•  frågor som genereras ifrån deﬁniGoner av moraliska begrepp förefaller oZa öppna

•  tyst antagande: moraliska omdömen ska vara moGverande (moGvinternalism)?

•  Pekar i så fall mot non-‐kogniGvism

(17)

1.Ger moraliska omdömen u;ryck för trosföreställningar?

Ja: KogniGvism

2. Är dessa trosföreställningar ibland (bokstavligen) sanna?

Ja

3. Är de sanna oberoende av människors åsikter?

Ja: Moralisk realism

4. Är de sanna i kraZ av naturliga fakta?

Ja: Naturalism (4) Nej: Icke-‐naturaiism (5)

Nej: RelaGvism (7)

Nej

Misstagsteorin (3) FikGonalism (10)

Nej: Non-‐kogniGvism

EmoGvism (2) Kvasirealism (6)

(18)

EmoGvism

•  Alfred Jules Ayer, 1910 – 1989

•  Language, Truth, and Logic (1936)

•  Logisk empirist

•  VeriﬁkaGonsprincipen

(19)

EmoGvism

Ayers veriﬁkaGonsprincip:

•  Påståenden endast meningsfulla om de är anGngen

a) empiriskt veriﬁerbara, eller b) analyGskt sanna

(20)

EmoGvism

•  ”Alla ungkarlar är ogiZa.”

•  ”Eiﬀeltornet är 500 meter högt.”

•  ”Gud är god.”

(21)

EmoGvism

•  ”Alla ungkarlar är ogiZa.”

Meningsfull, analy9skt sann

•  ”Eiﬀeltornet är 500 meter högt.”

Meningsfull, empiriskt veriﬁerbar

•  ”Gud är god.”

Nonsens

(22)

EmoGvism

•  Moraliska utsagor?

•  Ayer: anta (för argumentets skull) a;

moraliska utsagor u;rycker trosföreställningar om världen.

•  Två möjligheter:

1.  Beskriver naturliga egenskaper

2.  Beskriver icke-‐naturliga egenskaper

(23)

EmoGvism

•  Ayer förkastar 1 med hänvisning Gll ÖFA.

•  förkastar 2 med hänvisning Gll

veriﬁkaGonsprincipen: om moraliska utsagor utger sig för a; beskriva icke-‐naturliga

egenskaper så är de varken analyGska eller empiriskt veriﬁerbara – alltså meningslösa.

•  Leder honom a; förkasta kogniGvismen:

moraliska utsagor u;rycker inte trosföreställningar

(24)

EmoGvism

•  Om moraliska utsagor inte u;rycker

trosföreställningar, vad u;rycker de då?

(25)

EmoGvism

•  Ayer: känslor av gillande eller ogillande

(26)

EmoGvism

•  Ayer: känslor av gillande eller ogillande

•  OBS: de u"rycker känslor, de påstår inte a;

talaren har dessa känslor

(27)

EmoGvism

•  Moraliska utsagor fungerar annorlunda än

andra utsagor, även om de grammaGskt tycks likadant uppbyggda.

Exempel:

•  ”Våldtäkt är förbjudet enligt lag.”

•  ”Våldtäkt är moraliskt förkastligt.”

(28)

EmoGvism

•  ”Våldtäkt är förbjudet enligt lag” påstår något om världen, nämligen a; våldtäkt har

egenskapen a; vara förbjudet enligt lag.

•  ”Våldtäkt är moraliskt förkastligt” säger inget om världen.

•  Ger u;ryck för känsla av ogillande:

”Fy för våldtäkt!”

(29)

EmoGvism

•  ”Våldtäkt är förbjudet enligt lag” u;alar något om världen, nämligen a; våldtäkt har

egenskapen a; vara förbjudet enligt lag.

•  ”Våldtäkt är moraliskt förkastligt” säger inget om världen. Ger u;ryck för känsla av

ogillande:

•  ”Fy för våldtäkt!”

•  Moraliska utsagor saknar sanningsvärde.

(30)

EmoGvism

•  Enligt Ayer ﬁnns inga moraliska sanningar och ingen moralisk oenighet:

(31)

EmoGvism

•  Om Kalle säger a; det är fel a; äta kö; och Lisa a; det inte är fel a; äta kö;, så föreligger ingen oenighet i sak, eZersom de inte u;alar sig om fakta.

(32)

EmoGvism

•  Om Kalle säger a; det är fel a; äta kö; och Lisa a; det inte är fel a; äta kö;, så föreligger ingen oenighet i sak, eZersom de inte u;alar sig om fakta.

•  Kalle: ”Usch för a; äta kö;.”

(33)

EmoGvism

•  Ayer: de ﬂesta fall av vad som tycks vara moralisk oenighet är inte oenighet om moraliska fakta, utan oenighet om icke-‐

moraliska fakta.

•  Exempel: Kalle och Lisa är kanske oeniga om i vilken utsträckning djur känner och tänker, hur djurskyddet fungerar, och hur vikGgt kö;et är för oss.

(34)

EmoGvism

•  Senare non-‐kogniGvister har menat a; Ayer har fel när det gäller moralisk oenighet, och framhållit non-‐kogniGvism som en

förutsä;ning för genuin moralisk oenighet.

(35)

Fördelar med emoGvism

•  Enkelhet: förutsä;er inte existens av moraliska egenskaper och slipper därmed komplicerad förklaring av vad moraliska egenskaper är för något

•  Tydlig koppling Gll handlingsmoGvaGon

(36)

Problem med emoGvism

(37)

Problem med emoGvism

•  VerﬁkaGonsprincipen klarar inte veriﬁkaGonsprincipen!

”Om e; påstående varken är analyGskt sant eller empiriskt veriﬁerbart är det meningslöst.”

•  Är de;a påstående analyGskt sant? Empiriskt veriﬁerbart?

(38)

Problem med emoGvism

•  Är moraliska utsagor meningslösa?

•  Ayer svarar nej, inte om vi tolkar dem som u;ryck för känslor – känslor kan veriﬁeras.

•  Men är det samma känsla vi u;rycker när vi säger ”Tortyr är fel” som när vi säger a; ”Det är fel a; fuska i kortspel”?

(39)

1.Ger moraliska omdömen u;ryck för trosföreställningar?

Ja: KogniGvism

2. Är dessa trosföreställningar ibland (bokstavligen) sanna?

Ja

3. Är de sanna oberoende av människors åsikter?

Ja: Moralisk realism

4. Är de sanna i kraZ av naturliga fakta?

Ja: Naturalism (4) Nej: Icke-‐naturaiism (5)

Nej: RelaGvism (7)

Nej

Misstagsteorin (3) FikGonalism (10)

Nej: Non-‐kogniGvism

EmoGvism (2) Kvasirealism (6)

(40)

John Leslie Mackie

•  1917 – 1981

•  Professor i ﬁlosoﬁ vid Oxford 1967-‐81.

•  Ethics: Inven9ng Right and Wrong (1977)

•  Error theory

Misstagsteorin

(41)

Misstagsteorin

•  KogniGvisGsk posiGon:

•  Moraliska omdömen u;rycker

trosföreställningar (kan vara sanna eller falska) som implicerar existens av objekGva moraliska fakta.

(42)

Misstagsteorin

•  Moraliska omdömen u;rycker

trosföreställningar som implicerar existens av objekGva moraliska fakta.

•  Det existerar inte några objekGva moraliska fakta

•  Alltså är alla moraliska omdömen falska

(43)

Misstagsteorin

•  Seman9sk premiss:

Moraliska omdömen u;rycker

trosföreställningar som implicerar existens av objekGva moraliska fakta.

(44)

Misstagsteorin

trosföreställningar, som implicerar existens av objekGva moraliska fakta. Dessa uppfyller tre villkor:

– Existerar oberoende av våra åsikter eller trosföreställningar

(45)

Misstagsteorin

trosföreställningar, som implicerar existens av objekGva moraliska värden. Dessa uppfyller tre villkor:

– Tillgängliga för oss: vi kan få kunskap om dem

(46)

Misstagsteorin

trosföreställningar, som implicerar existens av objekGva moraliska värden. Dessa uppfyller tre villkor:

– Tillgängliga för oss: vi kan få kunskap om dem – Ger oss skäl a; handla, oberoende av våra

amtyder

(47)

Misstagsteorin

•  Ontologisk premiss:

Det existerar inte några sådana objekGva fakta.

(48)

Misstagsteorin

Varför acceptera den semanGska premissen?

•  Tolkningar som utelämnar något av de tre villkoren missar något väsentligt av hur

moraliska begrepp fakGskt används.

•  Non-‐kogniGvism förutsä;er en ”excentrisk”

tolkning av moraliska utsagor (Richard Joyce).

(49)

Misstagsteorin

Varför acceptera den ontologiska premissen?

(50)

Misstagsteorin

•  Rela9vitet: hur förklara omfa;ande skillnader mellan moraliska system?

(51)

Misstagsteorin

•  Rela9vitet: hur förklara omfa;ande skillnader mellan moraliska system?

•  Den bästa förklaringen Gll a; människor har väldigt olika uppfa;ningar är a; de avspeglar olika levnadssä; snarare än olika percepGoner av samma objekGva moraliska verklighet.

(52)

Misstagsteorin

•  Kons9ghet: ”Om det fanns [objekGva

moraliska värden] skulle de vara enGteter eller egenskaper eller relaGoner av e; mycket

egendomligt slag, helt och hållet annorlunda än något annat i universum.”

(53)

Misstagsteorin

•  Kunskap: Om det fanns objekGva moraliska fakta skulle vi inte kunna ha någon kunskap om dem.

(54)

Misstagsteorin

•  Kunskap: Om det fanns objekGva moraliska fakta skulle vi inte kunna ha någon kunskap om dem.

•  Beror på deras ”konsGghet”: vi kan inte få kunskap genom vanliga sinnesintryck eller tänkande

(55)

Misstagsteorin

Kons9ghetsargumentet

•  Moraliska fakta ”helt och hållet annorlunda”

därför a;

– De är oberoende av oss, men ger oss ändå skäl a;

handla

(56)

Misstagsteorin

•  OBS: Mackie hävdar inte a; alla utsagor som innehåller moraliska termer är falska.

(57)

Misstagsteorin

•  Påståendet ”Det är moraliskt fel a; äta kö;”

är falskt

•  ”Påståendet a; det är moraliskt fel a; äta kö;

är falskt” är sant (enligt misstagsteorin).