REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN
www.regionorebro.se
E E n n t t r r e e p p r r e e n n ö ö r r s s k k a a p p o o c c h h f f ö ö r r e e t t a a g g a a n n d d e e
i i s s k k o o l l a a n n
Delhandlingsprogram
till
Handlingsprogram för entreprenörskap
Regionalt Tillväxtprogram för Örebro län 2004-2007
2005-05-16
Innehåll
1. Inledning och bakgrund 1
1.1 Arbetsgruppen 1
1.2 Uppdraget 1
2. Definition av entreprenörskap 2
3. Nuläge 2
4. Tankar kring och syfte med delhandlingsprogrammet 3
5. Mål vid delhandlingsprogrammets utgång 2007 3
5.1 Målgrupper 3
6. Perspektiv och förslag på aktiviteter 4
6.1 Företagande och personlig utveckling 4
6.2 Konkreta aktiviteter och koncept som kan fungera som verktyg i
entreprenörskapsarbetet 5
6.3 Förslag på andra möjliga och ”omöjliga ”aktiviteter 5
7. Tidsplan 5
ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGANDE I SKOLAN 1 05-04-21
1. Inledning och bakgrund
Utvecklingsrådet i Örebro län har fastställt ett Regionalt tillväxtprogram, RTP, med det övergripande målet ”Ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv, verksamt i en omgivning som karaktäriseras av positivt företagsklimat och en god livsmiljö”.
Det ska leda till fler som har jobb och att jobben är mer välbetalda än idag. Programmet ska bidra till ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle.
RTP fokuserar på två insatsområden. Det första är den regionala jordmånen för uthållig tillväxt som omfattar handlingsprogram för Företagsklimat, Entreprenörskap, Kompetensförsörjning, Infrastruktur och Livskvalitet.
Det andra insatsområdet är fördjupade satsningar som omfattar handlingsprogram för Avancerad tillverkningsindustri, Logistik, Transporter och trafiksäkerhet, Miljöteknik, Måltid och upplevelse och Nya dynamiska miljöer.
Till varje handlingsprogram i det regionala tillväxtprogrammet kommer ett eller flera delhandlingsprogram att kunna kopplas.
Arbetet med detta delhandlingsprogram är en komplettering och fördjupning av Handlingsprogram för Entreprenörskap som återfinns inom den regionala jordmånen.
1.1 Arbetsgruppen
Arbetsgruppen har bestått av Sven-Erik Sahlén Kommunförbundet Örebro län (sammankallande), Ingela Ernestam, lärare Tullängskolan, Örebro, Mats Barlow, rektor Askersunds kommun, K-G Lindqvist, rektor Karlskoga kommun, Katrin Ljungqvist, rektor Sydnärkes utbildningsförbund, Staffan Henningson, utvecklingsledare Örebro kommun, Bengt Mattisson, näringslivsutvecklare Örebro kommun, Anna-Eva Olsson, projektledare KomTek, Örebro kommun.
1.2 Uppdraget
Arbetsgruppen har sett som sin uppgift att lyfta fram olika perspektiv på entreprenörskap, såsom företagsperspektivet och den personliga utvecklingen hos våra ungdomar samt finna beröringspunkter dem emellan. Under arbetet med dessa perspektiv finns hela tiden en bakomliggande tillväxttanke.
Programmet ska dels kunna vara ett riktmärke för utvecklings- och utbildningsinsatser i länet, dels ses som ett avstamp för ansökan om projektmeder utifrån RTP.
1 Med skola menas förskolan, fritidshem, grund- och gymnasieskolan.
1
2. Definition av entreprenörskap
Det finns många olika definitioner av begreppet entreprenörskap. Följande definition ligger till grund för detta arbete och återfinns hos Nutek i Projektplan 2005-2007.
”Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang”
Enligt EU-kommissionens expertgrupp för utbildning för entreprenörskap bör en definition av entreprenörskap i utbildningssystemet innehålla två olika begrepp:
Ett mera specifikt begrepp avseende utbildning i hur man startar och driver företag.
Ett bredare begrepp avseende utbildning för att utveckla företagsamhet som innefattar utveckling av vissa personliga egenskaper såsom kreativitet, ansvarskänsla, nyfikenhet m.fl.
Entreprenörskap är ett förhållningssätt till mig själv och min omgivning samt ett verktyg för att handskas med den verklighet jag befinner mig i.
3. Nuläge
Sverige ligger långt efter t.ex. Norge och Danmark avseende andelen av den aktiva befolkningen som är engagerade i att starta företag. (Finland och Sverige 4 %, Danmark 6 % och Norge 8 %, Irland 9 % och Nya Zeeland 13 % för att ange några ex ur OECD)
Arbetsmarknaden kommer inom en överskådlig framtid att vara svårbedömd. Det kan förmodas att arbetskraften blir rörligare och arbetstillfällena lokaliseras nära de stora marknaderna. De storföretag som haft och har tillverkning i Sverige kommer antagligen att söka sig närmare de stora marknaderna i Europa och Asien.
Bilden av Sverige som bärare av en stor offentlig sektor och ett antal storföretag kommer troligen att revideras. Den framtida arbetsmarknaden kommer att i allt högre grad att präglas av utbildning, serviceföretag, vård, omsorg, utvecklingsföretag inom olika branscher samt förädlingsindustri av skiftande karaktär.
Av detta följer att vår tradition av att utbilda för en anställning måste utvecklas och flera alternativa möjligheter måste erbjudas. Vi måste i allt högre utsträckning söka hitta nya former och nya roller inför framtidens samhälle. De ungdomar som nu är aktiva i vårt utbildningssystem måste stärkas i att utveckla sin skaparförmåga och stimuleras till att våga ta otraditionella vägar.
Länet intar en blygsam placering under rikssnittet, 15:e plats, när det gäller nyföretagande per 1000 invånare, det startas alltså få nya företag i vårt län. Detta är extra alarmerande eftersom många ägare av mindre företag har hög medelålder.
Just nu ”vandrar” en elevpuckel genom skolsystemet. Puckeln är nu i grundskolans skolår nio på väg i in gymnasieskolan. Om några år kommer alltså stora årskullar att möta en tuff arbetsmarknad och universitet som tagit bort ”överintaget” av studenter. Dessa ungdomar behöver vara vana med att hitta lösningar, skapa och själva forma sitt liv i större omfattning än tidigare.
I vårt län finns fina exempel på hur företag och kommuner aktivt har medverkat till en omstrukturering av arbetslivet. Som exempel kan nämnas Karlskogaområdet ”från kanon till kommunikation”, ett mer diversifierat näringsliv i Hällefors – Grythyttan ”från ståltid till måltid” och Kumla – Kvarntorp med ett totalt förändrat miljölandskap.
4. Tankar kring och syfte med delhandlingsprogrammet
En entreprenör föds inte som 25-åring på ett jobb. En entreprenör har stimulerats i sitt skapande från tidig ålder. Idéer har fått födas fram och blivit till något spännande i ett utvecklingsfrämjande klimat. Ett sådant klimat bör omge eleven under hela utbildningstiden.
Utbildningssektorn är en viktig komponent i ett tillväxtperspektiv och tillväxtbegreppet bör införlivas tydligare i skolan. Entreprenörskap i skolan är i detta sammanhang en viktig faktor. Det kan resultera i eget företagande eller förbättringsvilja och utvecklings- tänkande inom arbetslivet i övrigt. Det är också angeläget att se på företagande och entreprenörskap ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.
Med ovanstående som bakgrund framstår det som mycket viktigt att i detta läge satsa på barn och ungdomar från förskolan till och med gymnasieskolan.
Rektors och skolledningens roll blir naturligtvis mycket viktig då det också handlar om kompetensutveckling, omvärldsorientering, stöd och stimulans av olika åtgärder.
Skolan är en av de viktigaste aktörerna i formandet av framtidens samhälle. Därför bör aktiviteter i syfte att inspirera till och utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan stimuleras. Dagens läroplaner och styrdokument stödjer detta förhållningssätt.
5. Mål vid delhandlingsprogrammets utgång 2007
5.1 Målgrupper
Av handlingsprogrammet Entreprenörskap framgår tre tydliga målgrupper, barn och ungdomar, personal inom skolan samt studenter på lärarutbildningen.
5.1.1 Alla barn och ungdomar i Örebro län
• är förtrogna med begreppet entreprenörskap och har utvecklat entreprenöriella egenskaper
• har fått uppleva känslan av att vara entreprenöriell
• möts av ett förhållningssätt som stimulerar till entreprenöriellt tänkande utifrån såväl jämställdhets- som mångfaldsperspektiv
• ges möjligheter att ta del av olika former av ”ta-sig-för verksamhet” eller andra entreprenöriella aktiviteter
3
• ser det lika naturligt att bli egen företagare som att bli anställd.
5.1.2 All personal och skolledning inom skolan i Örebro län
• är förtrogna med begreppet entreprenörskap och har förståelse för utvecklingen av entreprenöriella egenskaper
• har ett förhållningssätt som stimulerar till entreprenöriellt tänkande utifrån såväl jämställdhets- som mångfaldsperspektiv
• erbjuder barn och ungdomar olika former av ”ta-sig-för verksamhet” eller andra entreprenöriella aktiviteter
• ser det naturligt att barn och ungdomar i framtiden blir såväl egna företagare som anställda.
5.1.3 Alla studenter och personal på lärarutbildningen vid Örebro universitet
• är förtrogna med begreppet entreprenörskap och har utvecklat entreprenöriella egenskaper
• har fått uppleva känslan av att vara entreprenöriell
• möts av ett förhållningssätt som stimulerar till entreprenöriellt tänkande utifrån såväl jämställdhets- som mångfaldsperspektiv
• ges möjligheter att ta del av olika former av ”ta-sig-för verksamhet” eller andra entreprenöriella aktiviteter
• ser det naturligt att använda sin kompetens inom olika sektorer av arbetslivet.
6. Perspektiv och förslag på aktiviteter
Vi vill belysa de två perspektiven ”företagande” och ”personlig utveckling” samt beröringspunkter dem emellan med exempel på olika aktiviteter.
6.1 Företagande och personlig utveckling
6.1.1 Barn och ungdomar
• Företagare för en dag
• Barn och ungdomar ges möjlighet att möta entreprenöriella förebilder
• Använd gymnasieskolans projektarbete och ”Lärande i arbetslivet” till entreprenöriell verksamhet
• Ung Företagsamhet
• Skola –arbetsliv utvecklar samarbetet med varandra för att utveckla entre- prenörskap, t.ex. inom PRAO- och APU-verksamhet
• Attitydmätning kring begreppet entreprenörskap
• Diskutera entreprenörskap utifrån hållbar tillväxt.
6.1.2 Personal och skolledning
• Attitydmätning kring begreppet entreprenörskap
• Att på varje enhet reflektera och diskutera begreppet ”entreprenörskap i skolan”
• Att på varje skola/arbetslag formulera en konkret handlingsplan
• Diskutera entreprenörskap utifrån hållbar tillväxt.
6.1.3 Lärarutbildningen
• Entreprenörskapsbegreppet tydliggörs och diskuteras i lärarprogrammets utbildningsmål 2
• Lärarutbildningens utbildningsmål fokuseras under utbildningstiden åter- kommande på entreprenörskap
• Attitydmätning kring begreppet entreprenörskap
• Diskutera entreprenörskap utifrån hållbar tillväxt.
6.2 Konkreta aktiviteter och koncept som kan fungera som verktyg i entre- prenörskapsarbetet
• Snilleblixtarna
• Blixtlåset
• KomTek
• Ung Företagsamhet
• Startcentrum Ung
• Projektarbeten med fokus på entreprenörskap
• Ung entreprenörskapsvecka
• Nyföretagarcentrum Sydnärke
• SNÖV ( Skola –Näringsliv i Östra Värmland)
• Den företagsamma skolan
6.3 Förslag på andra möjliga och ”omöjliga ”aktiviteter
• ”Entreprenörskapsbåten” eller motsvarande
• Konferens/Seminariedag på hemmaplan
• Engagera lyckade UF-företag som ambassadörer att åka runt till elever i yngre åldrar för att berätta och visa vad de gjort.
• Goda entreprenörer föreläser regelbundet på lärarutbildningen.
• Reflektionsövningar utformas: t.ex. ”Att anställa istället för att anställas” För och nackdelar. Reflektionsövningarna kan användas som seminarieunderlag för lärarstudenter eller gymnasieelever.
• Företagsamma skolan
• Sammanställa/Ta fram läromedel/material/metod för skolan att använda i olika stadier. (t ex F-3, 4-6, 7-9, Gymnasieskolan)
• Skapa enkla och effektiva mötesplatser mellan skola och arbetsliv för att söka ett vinna /vinna –perspektiv.
7. Tidsplan
Ansökningstid: 2005Genomförande: 2006 och 2007 Utvärdering: 2007
2 Lärarprogrammets utbildningsmål
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem - beredskap att möta förändringar i arbetslivet
5
