• No results found

Nordeas Boendebarometer - om bostadspriser, boräntor och coronaeffekter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nordeas Boendebarometer - om bostadspriser, boräntor och coronaeffekter"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nordeas Boendebarometer

- om bostadspriser, boräntor och coronaeffekter

Ingela Gabrielsson, privatekonom 22.9.2020

(2)

Sammanfattning

• Varannan bostadsägare uppger att de tror att bostadspriserna under de kommande 12 månaderna kommer att stiga medan 37 % tror på oförändrade priser.

• Färre, 28 %, tror nu på stigande boräntor jämfört med i våras - i vårens bostadsbarometer trodde varannan (52 %) på det. Nära tre av fem (59 %) tror nu att de kommer vara oförändrade, medan motsvarande siffra i våras var 39 %.

• Varannan bostadsägare har valt bunden ränta på sitt bolån, medan 32 % av de tillfrågade, inte gjort det. De som inte valt bunden ränta anger som skäl att det historiskt sett lönat sig med rörlig ränta, samt att de tror på låga rörliga

räntor de kommande åren.

• Majoriteten uppger att de har en buffert i hushållsekonomin för ökande boendekostnader. Knappt en av tio saknar detta. De yngsta (18-29 år) saknar i högre grad en buffert för ökande boendekostnader. Jämfört med vårens mätning är det ändå nu fler unga, 84 % som har en buffert, medan det i våras var 68 % som uppgav att de hade en buffert.

• Det är knappt en av tio bostadsägare (9 %) som uppger att coronapandemin i någon grad påverkat deras förmåga att betala boendekostnaderna. Yngre har känt av svårigheter i högre grad. 19 % av 18-29-åringar uppger att deras

förmåga att betala boendekostnaderna har påverkats av coronapandemin.

• En av fyra bostadsägare (23 %) är oroliga för att inte kunna bo kvar om en stor del av hushållets ekonomi skulle falla

(3)

47

52 41

53 43

48

11

11 11

16 12

6

37

33 42

23 40 41

5

5 6

8 5 5 Genomsnitt

Man Kvinna

18-29 år 30-49 år 50-65 år

Stiga Sjunka Vara oförändrade Vet ej • Män tror i högre grad än kvinnor, att

bostadspriserna kommer att stiga, medan kvinnor, i högre grad än män, tror att priserna kommer att vara oförändrade de kommande 12 månaderna.

• Den yngsta åldersgruppen tror i högre grad att priserna kommer sjunka och i lägst grad tror att de kommer att vara oförändrade.

• I vårens mätning var det 43 % som trodde på stigande priser och 43 % som räknade med oförändrade bostadspriser. Nio procent trodde på sjunkande priser.

Bostadspriserna spås stiga eller vara oförändrade

De kommande 12 månaderna tror jag att hus/lägenhetspriserna kommer att...

%

(4)

Knappt 3 av 10 tror på stigande bostadsräntor

28

28 28

38 28 23

6

7 5

9 7

4

59

61 57

39 60 67

7

4 10

15 5 6 Genomsnitt

Man Kvinna

18-29 år 30-49 år 50-65 år

Stiga Sjunka Vara oförändrade Vet ej

• Det är färre bostadsägare som tror på stigande bostadsräntor nu (28 % tror det) jämfört med hur det såg ut i

bostadsbarometern i våras. Då trodde

varannan (52 %) på stigande bostadsräntor.

• Uppfattningen är lika mellan män och kvinnor. Däremot tror den yngsta

åldersgruppen i högre grad på stigande bostadsräntor medan de äldsta i högre grad tror att de kommer att vara oförändrade.

De kommande 12 månaderna tror jag att bostadsräntorna kommer att...

%

(5)

Varannan väljer bunden ränta på sitt bolån

51%

32%

4%

13%

Ja Nej Vet ej Har inget bolån

45 26

7 6 5 1

9 1

Historiskt har det alltid lönat sig med rörlig ränta Jag tror på låga rörliga räntor de kommande åren Jag vill kunna förhandla min ränta löpande Jag vill kanske flytta och vill då ha rörlig ränta Det verkar enklast med rörlig ränta Jag orkar inte sätta mig in i bunden ränta och vilken jag

ska välja

Annat Vet ej

Till de som inte valt bunden ränta:

Vad är det huvudsakliga skälet till att du inte har valt bunden ränta på ditt bolån?

Har du, helt eller delvis, bunden ränta på ditt bolån?

%

(6)

En av tio bostadsägare saknar buffert för ökande boendekostnader

93 89 84

90 89 90

6 11 12

9 9 9

1 0 4

1 1 1

50-65 år 30-49 år 18-29 år Kvinna Man Genomsnitt

Ja Nej Vet ej • De allra yngsta uppger i lägre grad att de har

en buffert för ökande boendekostnader än genomsnittet.

• Jämfört med vårens mätning så har yngsta nu ändå en större buffert. I vårens mätning

angav 68 % av 18-29-åringar att de hade en buffert.

Har du en buffert i din hushållsekonomi för ökande boendekostnader?

(7)

En majoritet uppger att hushållets förmåga att betala boendekostnaderna inte har påverkats av coronapandemin – unga har dock känt av svårigheter

89

91 87

75

92 92

8

7 9

16

5 6

1

0 3

3 1

0 0

0 0

0 0 0 2

2 2

5 1 1 Genomsnitt

Man Kvinna

18-29 år 30-49 år 50-65 år

Inte svårare att betala Något svårare att betala Mycket svårare att betala

Kan inte längre betala Vet ej • Det finns tydliga skillnader mellan de

yngsta och de äldsta. De yngsta uppger i högst grad att deras förmåga att betala boendekostnaderna har påverkats av coronapandemin.

• De äldre å andra sidan uppger att deras förmåga att betala boendekostnaderna inte har påverkats i lika hög grad.

Hur har din/ditt hushålls förmåga att betala boendekostnader (t.ex. hyra/avgift, ränta på bolån, amortering, övriga driftskostnader) påverkats av coronapandemin?

(8)

En av fyra är oroliga för att inte kunna bo kvar vid stort inkomstbortfall

• Det är tydligt fler kvinnor (27 %) än män (20 %) som är oroliga för att inte kunna bo kvar om en stor del av hushållets inkomst skulle falla bort.

• Oron stor även bland 30-49 åringar (28 %).

• Oron är som lägst bland bostadsägare i den äldsta åldersgruppen, 50-65 år (18 %).

Är du orolig för att du inte kan bo kvar om en stor del av hushållets inkomst skulle falla bort, t ex om du blir arbetslös, skiljer dig eller om din partner blir sjuk eller går bort?

23%

72%

5%

Ja Nej Vet ej

(9)

Om undersökningen

• Målgrupp: Allmänheten 18–65 år som äger sitt boende

• Metod: Onlineintervjuer i Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade webbpanel

• Fältperiod: 10–26 augusti 2020

• Antal intervjuer: 1002

References

Related documents

Resultatet av studien visar att det finns olika anledningar till att byta förskola, dock indikerar det att föräldrar kan söka en ny förskoleplats på grund av

Det som kommer vara unikt för denna studie sett till tidigare forskning är framförallt själva fallet Piteå kommun och Piteåpanelen som till synes inte någon annan

Baserat på både mitt antagande om att beskrivande text ökar läsintresset och att nivån på läsintresset avspeglas i den egna textproduktionen är denna studies

I dagens samhälle råder hög konkurrens både mellan företag för att knyta till sig de bäst presterande arbetarna och mellan arbetstagare på en tuff arbetsmarknad med relativt

Personalens strategier för att identifiera föräldrarnas behov, Personalens upplevda roll i den socialisationsprocess och det föräldraskapande som sker inom ramen för

Detta kan vidare ses anspela på en konflikt mellan olika perspektiv, där HR-rollen kan ses innefatta dilemman kopplat till att inte få gehör för sina perspektiv..

Kommunen anför att beslut till barnets fördel skulle få betydande konsekvenser för deras sätt att bedriva vård och stöd för ensamkommande barn som grupp – hur kan vi

Genom att planera att inte undervisa om stavningsregler på detta sätt visar Christina på stöttning via internalisering där stavningsförmågan blir en del av elevernas egen