RAPPORT. Dagvatten Strängnäs 2:1 Strängnäs STRÄNGNÄS KOMMUN UPPSALA VA & VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT

RAPPORT

STRÄNGNÄS KOMMUN

Dagvatten Strängnäs 2:1 Strängnäs

UPPDRAGSNUMMER 13006852

2018-12-17

UPPSALA VA & VATTENRESURSER

SWECO ENVIRONMENT

PATRICIA RULL, SOFI SUNDIN & PERNILLA THUR KVALITETSGRANSKNING ANNA PETTERSSON SKOG &

ANDREAS SANDWALL

Sammanfattning

Planområdet Strängnäs 2:1 avses bebyggas med bostäder. Med anledning av detta har en dagvattenutredning gjorts. Enligt Strängnäs kommuns dagvattenpolicy ska dagvattnet i största möjliga mån tas omhand lokalt för att minska den mängd dagvatten som når ledningsnätet och för att slutrecipientens kvalitet ska bevaras. Som jämförelsevärden för halter i dagvatten ska Riktvärdesgruppens värden användas. Flödesdimensionering ska ske i enlighet med Svenskt vattens P110. Strängnäs kommun önskar även att en förutsättning för dimensioneringen ska vara att mängden vatten som lämnar området vid det dimensionerande regnet inte ska vara större efter exploatering än den är i dagsläget.

Ytterligare ett scenario presenteras där flödet efter exploatering bör likna naturmarksavrinning (15 l/s och ha).

Efter exploateringen minskar mängden föroreningar som genereras på kvartersmark för samtliga ämnen förutom för fosfor, kväve och kadmium som ökar något. Halterna

förorenande ämnen minskar för samtliga ämnen, förutom för kadmium. Samtliga halter för kvartersmark underskrider föreslagna riktvärden efter exploatering. Med utgångspunkt i de valda riktvärdena finns därför inte anledning till rening av detta dagvatten.

Mot bakgrund av detta kan dimensioneringen av dagvattenhantering på kvartersmark därför utgå ifrån den erforderliga fördröjningsvolymen. Utifrån dagvattenpolicyn betraktas halterna i dagvattnet från Strängnäs 2:1 huvudsakligen som måttligt förorenade (klass 2).

Måttligt förorenat dagvatten rekommenderas enligt policyn att hanteras med LOD genom infiltrations- eller perkolationslösningar. I föreliggande rapport föreslås lösningar i linje med policyns rekommendationer och som uppfyller önskemålet för fördröjning.

På allmän platsmark överskrids halten olja både före och efter exploatering. Detta innebär att dagvatten från Eskilstunavägen/allmän platsmark bör renas innan det släpps vidare på ledningsnätet. Då markanvändningen på allmän platsmark ändras från enbart väg till väg och trottoar kommer de mängder föroreningar som lämnar detta område minska något i och med exploateringen.

För hela det utredda området minskar den totala mängden föroreningar efter

exploateringen. Med rening i föreslagna anläggningar minskar mängderna markant. Detta bör ha positiv påverkan på slutrecipeinetens kvalitet.

En genomtänkt höjdsättning är viktig i planområdet för att förhindra att dagvatten leds in i de instängda områdena på gårdsmarken mellan husen. Vidare ligger naturmarken i sydväst högre än den del av fastigheten som planeras bebyggas och vid stora regn kan stora mängder vatten rinna in i bostadsområdet från avrinningsområdet utanför

planområdet i sydväst. Ett avskärande dike och höjdsättningsförslag som beskriver hur ovanstående risker kan hanteras presenteras i rapporten.

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Uppdrag och syfte 1

2 Riktlinjer för planering av dagvatten 1

2.1 Strängnäs kommuns dagvattenpolicy 1

2.2 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp 2

2.3 Svenskt Vattens publikation P110 3

3 Beskrivning av planområdet 4

3.1 Nuläge 4

3.1.1 Markens beskaffenhet 4

3.1.2 Flödesriktning 6

3.1.3 Översvämning vid skyfall 8

3.2 Situation med planerat flerfamiljshusområde 9

3.3 Recipient 10

4 Metod 11

4.1 Indata 11

5 Resultat 13

5.1 Flödesberäkningar 13

5.1.1 Kvartersmark 13

5.1.2 Allmän platsmark 13

5.2 Erforderlig fördröjningsvolym 14

5.2.1 Kvartersmark 14

5.2.2 Allmän platsmark 14

5.3 Föroreningsbelastning 14

5.3.1 Kvartersmark 14

5.3.2 Allmän platsmark 16

6 Dagvattenåtgärder 17

6.1 Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar 18

7 Föroreningsreduktion 29

7.1 Kvartersmark 29

7.1.1 Utan gröna tak 30

7.1.2 Med gröna tak 31

7.2 Allmän platsmark 32

8 Diskussion och slutsatser 34

9 Litteraturförteckning 36

1 Inledning

1.1 Uppdrag och syfte

Planområdet Strängnäs 2:1 avses bebyggas med bostäder. Med anledning av detta har Sweco fått i uppdrag av Strängnäs kommun att utreda dagvattensituationen för

planområdet och redogöra för lämpliga alternativ för dagvattenhantering inom detta.

Syftet är att utredningen ska fungera som underlag för detaljplanens utformning och kommande byggprojekt.

2 Riktlinjer för planering av dagvatten

Strängnäs kommun har en dagvattenpolicy som ska användas som utgångspunkt för arbetet med dagvatten i kommunen. Utöver denna ska i föreliggande rapport

Riktvärdesgruppens riktvärden användas som jämförelsevärden för föroreningshalter i dagvatten och för flödesdimensionering ska riktlinjer från Svenskt vattens P110 användas. I avsnitt 2.1–2.3 nedan följer närmare beskrivningar av de nämnda utgångspunkterna för dagvattenhantering. Strängnäs kommun önskar även att en förutsättning för dimensioneringen ska vara att mängden vatten som lämnar området vid det dimensionerande regnet inte ska vara större än den är i dagsläget.

2.1 Strängnäs kommuns dagvattenpolicy

Enligt Strängnäs kommuns dagvattenpolicy ska dagvattnet i största möjliga mån tas omhand lokalt för att minska den mängd dagvatten som når ledningsnätet och för att slutrecipientens kvalitet ska bevaras. För att minska belastningen på reningsverk ska spill- och dagvatten alltid avledas i separata system.

Övergripande riktlinjer i policyn anger bland annat att dagvatten ska hanteras med mer öppna ekologiska lösningar och att bevarandet av den naturliga vattenbalansen ska prioriteras. Källor till dagvattenföroreningar ska åtgärdas för att minska föroreningarna genom materialval, underhåll och renhållning. De övergripande riktlinjerna anger också att dagvatten ska sorteras vid källan så att dagvatten av bättre kvalitet inte kommer i kontakt med föroreningar på sin väg till recipient. Principen för finansiering av dagvattenåtgärder är att den som orsakar belastning (volym och förorening) betalar.

Att bevara den naturliga vattenbalansen innebär bland annat att det är positivt om dagvatten ges möjlighet att infiltrera. I policyn anges dock följande restriktioner gällande infiltration:

- Ingen infiltration ska ske på förorenad mark där risk för urlakning och spridning av föroreningarna finns

- Ingen infiltration ska ske på platser där naturen och jordarter är olämpliga för infiltration

- Ingen infiltration ska ske av förorenat dagvatten i områden skyddade med skyddsföreskrifter för vattentäkt och i närheten av värdefulla grundvattenresurser Gällande utsläpp finns restriktionen att inget utsläpp ska ske i områden där dagvattnet kan påverka den värdefulla naturen och/eller biologiska mångfalden negativt.

I policyn presenteras också riktlinjer för hur dagvatten ska hanteras beroende på om det härrör från privat mark eller från allmän platsmark och beroende på graden av

föroreningsinnehåll.

2.2 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp

Det finns idag inga nationella eller regionala fastställda riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Bedömningar görs från fall till fall utifrån referensvärden och bedömningar av recipientens känslighet. Behov kan dock finnas att ibland använda rikt-/jämförelsevärden för att spegla påverkan från dagvatten på recipient ur föroreningssynpunkt. Med

anledning av detta tog Riktvärdesgruppen¹ under 2009 fram riktvärden för föroreningar i dagvatten som ska fungera som en indikator på om rening av dagvattnet är nödvändigt.

Reningen ska göras med bästa möjliga teknik och till en rimlig kostnad med

målsättningen att åtgärderna leder till att riktvärdena inte överskrids (Riktvärdesgruppen, 2009).

Riktvärdena är indelade i olika nivåer beroende på hur utsläppspunkten för dagvattnet förhåller sig till den sjö eller det vattendrag som dagvattnet ska ledas till. Det finns därför riktvärden för direktutsläpp till recipient, utsläpp i delavrinningsområden uppströms recipient och utsläpp för verksamhetsutövare i förbindelsepunkt till ett sammanhängande dagvattensystem. Riktvärdena skiljer sig också åt mellan stora och små sjöar/vattendrag.

I denna utredning jämförs halter med riktvärde som motsvarar utsläpp i

delavrinningsområden uppströms recipient (nivå 2S) som är Mälaren-Gisselfjärden (Tabell 1).

Tabell 1. Föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp givna i årsmedelhalt. Angivna riktvärden utgår ifrån utsläpp av dagvatten till recipient (Riktvärdesgruppen 2009).

Ämne Enhet Riktvärde (årsmedelhalt)

Fosfor (P) μg/l 250

Kväve (N) mg/l 3

Bly (Pb) μg/l 15

Koppar (Cu) μg/l 40

Zink (Zn) μg/l 125

Kadmium (Cd) μg/l 0,5

Krom (Cr) μg/l 25

Nickel (Ni) μg/l 30

Kvicksilver (Hg) μg/l 0,07

Subspenderad substans (SS) mg/l 75

Olja mg/l 0,7

Benso(a)pyren (BaP) μg/l 0,07

2.3 Svenskt Vattens publikation P110

Svenskt Vattens P110 är en publikation som ger rekommendationer för hur nya

exploateringsområden ska uppnå uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse (Svenskt Vatten, 2016). Publikationen berör även befintliga områden och visar att mycket arbete kommer att krävas för att uppnå en förbättrad säkerhet mot översvämning i befintliga samhällen och reducera utsläppen av dagvattenföroreningar till recipienter.

Huvudbudskapen i P110 är övergripande krav och förutsättningar för samhällenas avvattning, dimensionering och utformning av nya dagvattenledningar, dimensionering och utformning av nya spillvattenledningar, och hur vatten från husgrundsdräneringar ska avledas och tas om hand. I syfte att ta hänsyn till framtida klimatförändringar föreslår Svenskt Vatten att nederbördsintensiteten ska ökas med 25 % i beräkningar då utredning av dagvattenfrågan sker. Ledningssystemen ska även, som ett minimikrav,

dimensioneras för att klara en nederbörd med återkomsttiden 5 år vid fylld ledning och 20 år för trycklinjen i marknivån för tät bebyggelse, vilket det aktuella området bedöms vara.

Då nya dagvattensystem ska anläggas är det också grundläggande att husgrunder och byggnader inte översvämmas då kapaciteten i ledningar och öppna diken överskrids.

Därmed är det viktigt att ta hänsyn till hur byggnader ska höjdsättas så att ytligt rinnande dagvatten kan avledas utan att skada bebyggelse.

3 Beskrivning av planområdet

3.1 Nuläge

Idag består området som avses bebyggas av asfalterade parkeringsytor, en

snabbmatsrestaurang, en biltvätt och grönytor. Naturvärdet för grönområdet i sydväst samt för en sälg på fastigheten bedöms som så högt att de bör bevaras, se Figur 1.

Figur 1. Markanvändning före för Strängnäs 2:1 10. Bakgrund: Ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst.

3.1.1 Markens beskaffenhet

SGU:s jordartskarta visar att planområdet domineras av sandig morän, Figur 2.

Figur 2. Jordartskarta från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som visar att planområdet domineras av sandig morän. Kartan är hämtad från SGU:s visningstjänst för jordarter 1:25 000- 1:100 000

En översiktlig geoteknisk undersökning har genomförts för fastigheten Strängnäs 2:1 i juni 2018, (ÅF 2018). Bedömningen är att området består av fyllnadsmaterial av grus och sand ovan naturligt avlagrad silt, siltig lera och morän. Det tolkade bergdjupet ger berg på 5–8 m djup i väster där djup till berg snabbt minskar åt öster för att längst åt öst ligga cirka 1 m under markytan (ibid). Av stabilitetsskäl kommer alla fyllnadsmaterial som innehåller organiskt material tas bort och ersättas.

Grundvattennivån är uppmätt till cirka 2,0 meter under markytan på nivå +29,0 (ÅF 2018).

Vattnet var dock lerigt vid mätning och nivån ska därför bedömas som osäker (ibid).

Intilliggande byggnader kan påverkas om grundvattennivån sänks till följd av bortförsel av ytvatten från området (ibid). Det är därför önskvärt att dagvattnet får infiltrera på plats i så stor utsträckning som möjligt.

Det har tidigare legat en bensinstation framför kvarvarande byggnad, marken ska vara sanerad. Miljötekniska markundersökningar har genomförts i maj och oktober 2018, (Atrax Energi & miljö, 2018). Föroreningar så som bly, koppar, zink, kvicksilver, kobolt, alifater och PAH:er har påträffats i halter som något överskrider riktvärden för KM (känslig markanvändning) vilket det nya flerfamiljsområdet räknas till. De skakförsök som utförts visar att det föreligger liten risk för utlakning av metaller. Uppfattningen är även att de organiska föroreningar som påträffats är relativt hårt bundna till det organiska materialet i

marken och liten risk föreligger för utlakning. Det är främst i fyllnadsmaterialen

föroreningar har påträffats. Den provpunkt som uppmätt högst föroreningskoncentrationer återfinns i grönområdet i östra delen av området, se Figur 3.

En Riskbedömning är under framtagande av Atrax Energi & Miljö och beräknas vara klar i december. Sannolikt kommer samtliga förorenade massor schaktas bort då det är gängse förfarandet i Strängnäs kommun.

Figur 3. Provtagningspunkt med högst föroreningskoncentrationer. Bakgrund: Ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst.

3.1.2 Flödesriktning

I Figur 4 redovisas en analys av den generella flödesriktningen i och runt planområdet.

Analysen är gjord efter en höjdmodell och är baserad på områdets topografi. Det går att utläsa i figuren att flödet från planområdet för Strängnäs 2:1 rinner i nordöstlig riktning, mot Eskilstunavägen.

Figur 4. Flödesriktningen i och runt planområdet Strängnäs 2:1. Bakgrund: Ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst

I Figur 5 nedan visas avrinningsområdet för det undersökta planområdet.

Avrinningsområdet har tagits fram med hjälp av Scalgo Live och höjdmodellen från Lantmäteriet (2 m upplösning). Vid stora nederbördstillfällen kan dagvatten ytligt rinna genom planområdet och skapa problem om inte höjdsättningen utformas för att undvika detta.

Figur 5. Avrinningsområden. Bakgrund: Ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst.

3.1.3 Översvämning vid skyfall

Ett 100-års regn med 60 minuters varaktighet räknas som skyfall och har analyserats med hjälp av Scalgo Live, för att identifiera vilka områden som riskerar att översvämmas med vatten vid stora regn (Figur 6). Vid planering av ny bebyggelse är det viktigt att ta hänsyn till sådana identifierade områden för att förhindra att vatten blir stående och därmed skadar byggnader eller hindrar framkomlighet för exempelvis utryckningsfordon.

Figur 6. Vattennivåer vid kraftiga regn (54 mm regn, motsvarande ett 100-års regn med 60 minuters varaktighet). Bakgrund: Ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst

3.2 Situation med planerat flerfamiljshusområde

För området planeras flerfamiljshus, parkering, parkeringsgarage och gårdsmark, se Figur 7.

Figur 7. Planerad utformning för Strängnäs 2:1.

3.3 Recipient

Den närmaste klassade recipienten är Mälaren-Gisselfjärden, som är ett delområde av Mälaren. Vattenförekomsten tillhör huvudavrinningsområdet Norrström. Recipienten ligger fågelvägen en knapp kilometer från planområdet. Den ekologiska statusen i vattenförekomsten klassas enligt senaste bedömning som måttlig. Detta baseras på bedömning av de biologiska kvalitetsfaktorerna klorofyll och makrofyter. Tillförlitligheten på denna klassning har bedömts vara god (B). De fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna näringsämnen, ljusförhållanden och försurning har också klassats. Faktorn näringsämnen har bedömts vara god, baserat på fosforhalt, men tillförlitligheten på denna klassning anses osäker och har getts tillförlitlighetsklassning ”Medel” (C). Ljusförhållanden har bedömts vara måttliga (Tillförlitlighet C) och kvalitetsfaktorn försurning har bedömts vara hög. Denna bedömning har getts tillförlitlighetsklassning A (mycket hög). De

hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna som har klassats har bedömts ha god eller hög status. Dessa kan dock inte påverkas av valet av dagvattenhanteringen i det aktuella planområdet.

tillåtna halt i biota. Enligt bedömningen i VISS finns ”inga indikationer eller särskilda skäl att anta att något av vattendirektivets prioriterade ämnen, förutom kvicksilver, skulle föreligga i förhöjda halter i vattenförekomsten.” Tillförlitligheten i klassningarna har bedömts vara god (B).

4 Metod

Beräkning av dagvattenflöden utfördes med hjälp av riktlinjer och beräkningsmetoder från Svenskt Vattens publikation P110 ”Avledning av dag-, drän- och spillvatten” samt med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (version 18.2.1.).

Modellen är ett planeringsverktyg där översiktliga beräkningar av flöden och

koncentrationer av olika föroreningar kan utföras. Nödvändiga indata till modellen består av nederbördsdata samt det aktuella områdets area och markanvändning. De

markanvändningar som används bestämmer vilka föroreningsbelastningar som

genereras och hur stort flöde vare yta bidrar med i avrinning. Avrinningskoefficient talar om hur stor andel av nederbörden som bidrar till ytavrinning. Till beräkningarna nyttjar modellen vetenskapligt granskade schablonhalter av föroreningar baserade på

flödesproportionell provtagning. För vissa markanvändningar finns fler provtagningar än för andra vilket gör att träffsäkerheten i beräkningarna varierar beroende på

markanvändning.

Behövliga fördröjningsvolymer har beräknats för utredningsområdet efter exploatering utifrån 10 minuters 20-årsregn. Strängnäs kommun önskar att en förutsättning för dimensioneringen ska vara att mängden vatten som lämnar området vid det

dimensionerande regnet inte ska vara större efter exploatering än den är i dagsläget.

Strängnäs kommun önskar även redovisning av fördröjningsvolymer som erfordras om utflödet från området efter exploatering ska likna det från naturmark. Naturmarksavrinning från genomsnittlig skogs/åkermark uppgår till 15 l/s och ha. Naturmarksavrinning 15 l/s och ha samt utredningsområdets storlek 0,7 ha ger 10,5 l/s varav 7,8 l/s blir för

kvartersmark och 2,7 l/s för allmän platsmark.

4.1 Indata

Det nederbördsvärde som använts till beräkningar är 560 mm/år och är ett årsmedelvärde från den närmsta nu aktiva mätstationen Strängnäs-Vansö. Det angivna värdet är

korrigerat med en faktor 1,1 för att ta höjd för mätförluster.

I Figur 8 och Tabell 2 visas uppskattade areor med planerat flerfamiljsområde. Efter uppförandet av flerfamiljsområdet kommer marken bestå av byggnader och gårdsmark med olika funktioner. Avrinningskoefficienten för beräkning av flöden har bedömts enligt Tabell 2. Avrinningskoefficienterna för föroreningsberäkningar har utgått från StormTacs schablonvärden för respektive markanvändning och utgår från årsmedelnederbörd.

Figur 8. Planerad markanvändning efter exploatering. Planområdet kommer bestå av

flerfamiljsbyggnader och gårdsmark med olika funktioner. Bakgrund: Ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst.

Tabell 2. Markanvändning inom verksamhetsområdet, areor och avrinningskoefficienter.

Markanvädning Avrinningskoefficient

(φ) Area (ha) Reducerad area

(ha) Kvartersmark*

Takyta / Takyta med 50%

gröna tak** 0,9 / 0,75 0,23 0,21 / 0,17

Parkering 0,8 0,08 0,06

Gårdsmark 0,45 0,21 0,09

Allmän platsmark

Väg 0,8 0,08 0,06

Parametern reducerad area, Tabell 2, definierar den effektiva hårdgjorda ytan som bidrar till avrinningen. Den reducerade arean räknas fram genom att multiplicera

avrinningskoefficienten med arean för respektive markanvändning.

Total area är 0,7 ha, viktad avrinningskoefficient för hela området 0,68 (0,63 om gröna tak anläggs på hälften av de planerade takytorna) och den totala reducerande arean 0,47 ha (0,44 ha om gröna tak anläggs).

5 Resultat

5.1 Flödesberäkningar

5.1.1 Kvartersmark

Flödesberäkningar för kvartersmark före och efter exploatering med olika återkomsttider presenteras i Tabell 3 nedan. Såsom beskrivs i avsnitt 2.3 är de flöden som uppkommer vid ett 20-årsregn relevanta för detta område (tabellrad markerad med fetstil).

Klimatfaktor 1,25 har använts för att beräkna flödena efter exploatering. Ett alternativ scenario där 50% av takytan anläggs med gröna tak presenteras i tabellen.

Tabell 3. Återkomsttid för regn och till det kopplade flöden från kvartersmark före och efter exploatering. Ett alternativ där hälften av takytan anläggs med gröna tak redovisas.

Regnets återkomsttid (år)

Före exploatering (l/s)

Efter exploatering (l/s)

Efter exploatering med gröna tak

10 48 100 94

20 60 130 120

100 100 220 200

5.1.2 Allmän platsmark

Flödesberäkningar för allmän platsmark före och efter exploatering med olika

återkomsttider presenteras i Tabell 4 nedan. Klimatfaktor 1,25 har använts för att beräkna flödena efter exploatering.

Tabell 4. Återkomsttid för regn och till det kopplade flöden från allmän platsmark före och efter exploatering.

Regnets återkomsttid (år) Före exploatering (l/s) Efter exploatering (l/s)

10 25 31

20 31 39

100 53 67

5.2 Erforderlig fördröjningsvolym

Erforderliga fördröjningsvolymer har beräknats under förutsättning att flödet ut från området inte får öka efter exploatering i jämförelse med före exploatering. Ytterligare ett scenario presenteras där flödet efter exploatering bör likna naturmarksavrinning (15 l/s och ha) vilket blir 10,5 l/s varav 7,8 l/s blir för kvartersmark och 2,7 l/s blir för allmän platsmark.

5.2.1 Kvartersmark

den erforderliga fördröjningsvolymen på kvartersmark för ett 20-årsregn med klimatfaktor 1,25 blir 43 m³ om inga gröna tak anläggs och 35 m³ om gröna tak anläggs på hälften av takytorna, under förutsättning att flödet ut från området inte får öka efter exploatering.

Upp till 21 m³ av fördröjningsvolymen bildas på parkeringsytan.

Den erforderliga fördröjningsvolymen på kvartersmark för ett 20-årsregn med klimatfaktor 1,25 blir 140 m³ om inga gröna tak anläggs och 120 m³ om gröna tak anläggs på hälften av takytorna, under förutsättning att flödet ut från området bör likna naturmarksavrinning.

Upp till 25 m³ av fördröjningsvolymen bildas på parkeringsytan.

5.2.2 Allmän platsmark

Den erforderliga fördröjningsvolymen på allmän platsmark för ett 20-årsregn med klimatfaktor 1,25 blir 6 m³ under förutsättning att flödet ut från området inte får öka efter exploatering

Den erforderliga fördröjningsvolymen på allmän platsmark för ett 20-åresregn med klimatfaktor 1,25 blir 39 m³ under förutsättning att flödet ut från området bör likna naturmarksavrinning.

5.3 Föroreningsbelastning

5.3.1 Kvartersmark

I Tabell 5 och Tabell 6 redovisas beräknade föroreningshalter och -mängder från kvartersmark före och efter exploatering. I Tabell 5 presenteras föroreningshalter i dagvatten före och efter exploatering jämfört med riktvärden för nivån 2S från Riktvärdesgruppen. Gråmarkerade rutor markerar att halten överskrider riktvärdet för aktuellt ämnen. I efterföljande Tabell 6 presenteras föroreningsmängder före och efter exploatering ut från kvartersmark.

Tabell 5. Beräknade föroreningshalter i StormTac före och efter exploatering från kvartersmark.

Värden som gråmarkerats indikerar halter där föreslaget riktvärde överskrids.

Ämne Enhet Före exploatering Efter

exploatering

Riktvärde (2S)

Fosfor (P) mg/l 0,12 0,095 0,25

Kväve (N) mg/l 1,9 1,5 3

Bly (Pb) μg/l 19 7 15

Koppar (Cu) μg/l 27 15 40

Zink (Zn) μg/l 93 46 125

Kadmium (Cd) μg/l 0,4 0,5 0,5

Krom (Cr) μg/l 10 6 25

Nickel (Ni) μg/l 10 6 30

Kvicksilver (Hg) μg/l 0,05 0,002 0,07

Suspenderat material mg/l 95 47 75

Olja mg/l 0,51 0,2 0,7

Benso(a)pyren (BaP) μg/l 0,04 0,02 0,07

Tabell 6. Beräknade mängder av undersökta föroreningar före och efter exploatering. Värden som markerats har ökat efter exploateringen

Ämne Enhet Före exploatering Efter exploatering

P kg/år 0,16 0,22

N kg/år 2,6 3,5

Pb kg/år 0,03 0,017

Cu kg/år 0,04 0,034

Zn kg/år 0,13 0,1

Cd kg/år 0,0006 0,0012

Cr kg/år 0,014 0,012

Ni kg/år 0,014 0,012

Hg kg/år 0 0

SS kg/år 140 110

Olja kg/år 0,73 0,5

BaP kg/år 0 0

I Tabell 5 går det att utläsa att halterna för samtliga ämnen minskar efter exploatering i jämförelse med före exploatering förutom kadmium som ökar något. Halterna för samtliga ämnen underskrider föreslagna riktvärdena efter exploatering. I Tabell 6 går det att utläsa att samtliga ämnen minskar i mängd efter exploatering i jämförelse med före exploatering förutom för fosfor, kväve och kadmium som ökar något.

5.3.2 Allmän platsmark

I Tabell 7 och Tabell 8 redovisas beräknade föroreningshalter och -mängder från allmän platsmark före och efter exploatering. I Tabell 7 presenteras föroreningshalter i dagvatten före och efter exploatering jämfört med riktvärden för nivån 2S från Riktvärdesgruppen.

Gråmarkerade rutor i Tabell 7 markerar att halten överskrider riktvärdet för aktuellt ämnen. I efterföljande Tabell 8 presenteras föroreningsmängder före och efter exploatering ut från allmän platsmark.

Tabell 7. Beräknade föroreningshalter i StormTac före och efter exploatering från allmän platsmark.

Värden som gråmarkerats indikerar halter där föreslaget riktvärde överskrids.

Ämne Enhet Före exploatering Efter

exploatering

Riktvärde (2S)

Fosfor (P) mg/l 0,15 0,12 0,25

Kväve (N) mg/l 2 1,8 3

Bly (Pb) μg/l 7 6 15

Koppar (Cu) μg/l 24 23 40

Zink (Zn) μg/l 54 40 125

Kadmium (Cd) μg/l 0,3 0,3 0,5

Krom (Cr) μg/l 8 7 25

Nickel (Ni) μg/l 6 5 30

Kvicksilver (Hg) μg/l 0,08 0,07 0,07

Suspenderat material mg/l 77 50 75

Olja mg/l 0,8 0,8 0,7

Benso(a)pyren (BaP) μg/l 0,01 0,01 0,07

Tabell 8. Beräknade mängder av undersökta föroreningar före och efter exploatering. Värden som markerats har inte ändrats efter exploateringen.

Ämne Enhet Före exploatering Efter exploatering

P kg/år 0,1 0,09

N kg/år 1,4 1,3

Pb kg/år 0,005 0,004

Cu kg/år 0,02 0,02

Zn kg/år 0,04 0,03

Cd kg/år 0,0002 0,0002

Cr kg/år 0,006 0,005

Ni kg/år 0,004 0,004

Hg kg/år 0 0

SS kg/år 55 36

Olja kg/år 0,57 0,54

BaP kg/år 0 0

I Tabell 7 går det att utläsa att halterna av samtliga ämnen minskar efter exploatering.

Halten för olja överskrider föreslagna riktvärdena både före och efter exploatering. I Tabell 8 går det att utläsa att mängderna för samtliga ämnen minskar efter exploatering i jämförelse med före exploatering förutom koppar, kadmium och nickel som förblir samma.

Med hänsyn till resultaten ovan bör dagvattnet från allmän platsmark renas innan det släpps på ledningsnätet.

6 Dagvattenåtgärder

I detta avsnitt presenteras information om principer för höjdsättning för avledning av vatten vid stora flöden samt beskrivningar av de dagvattenåtgärder som föreslås för Strängnäs 2:1. Figur 9 visar föreslagen placering av de dagvattenåtgärder som föreslagits.

Figur 9. Förslag på systemlösning.

6.1 Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar

Som nämnts ovan är det viktigt att höjdsättningen av det område som planeras bebyggas görs så att risken för skador på bebyggelse till följd av översvämning minimeras.

För att uppnå detta bör byggnaderna placeras högre än angränsande områden (vägar, stigar, grönytor etc.). Detta medför att dagvatten vid extrem nederbörd kan avledas ytligt via gator och grönytor i händelse av att dagvattensystemets maxkapacitet överskrids. Det är detta som benämns sekundära avrinningsvägar.

Ingångar till byggnader bör höjdsättas så att vatten inte rinner in i dessa innan det rinner över de tröskelnivåer som finns på vattnets väg ut ur planområdet. Hänsyn till dessa aspekter måste tas i den kommande projekteringen.

Höjdsättning i anslutning till husfasader bör utformas enligt Figur 10 (Alm och Pirard, 2014). Förslaget innebär en utkastare på cirka 20 centimeter i kombination med att marken närmast fasaden hårdgörs för att undvika belastning på byggnadens

dräneringssystem. Marklutningen rekommenderas till 2 % de första tre metrarna från utkastaren och därefter cirka 1-3 % för att inte riskera att dagvatten rinner in mot byggnaden.

Figur 10. Figuren visar rekommenderad höjdsättning av mark närmast fasad och är hämtad från Alm och Pirard, 2014.

Ett förslag till höjdsättning där hänsyn tagits till den specifika planens förutsättningar presenteras i Figur 11 nedan. Utgångspunkter för höjdsättningen har varit att i största möjligaste mån undvika att dagvatten leds in på gårdsmarken mellan husen samt att planera för ett lågstråk som kan leda vatten ut från området vid de riktigt stora nederbördstillfällena då dagvattenlösningarnas volym överskrids. För kvartersmark föreslås att parkeringsytan ska ligga lägre än angränsande mark och på så sätt utgöra ett lågstråk i området där vattnet kan rinna ytligt vid stora regntillfällen. Ett avskärande dike med lutning åt sydöst rekommenderas vid den sydvästra delen av planområdet som, vid stora nederbördstillfällen, avleder dagvattnet från avrinningsområdet som ligger utanför fastigheten.

Figur 11. Föreslagen höjdsättning. De blåa pilarna representerar föreslagen avrinning. De gula pilarna representerar föreslagna sekundära avrinningsvägar vid skyfall.

6.2 Systemlösning för omhändertagande av dagvatten

För kvartersmark föreslås parkeringsytor som ligger lägre än angränsande mark och på så sätt utgör ett lågstråk genom området (se Figur 9). Skelettjord föreslås som en

fördröjning- och reningsanläggning under parkeringsytan. Växtbäddar rekommenderas för omhändertagande av dagvatten från tak och innergård. Takdagvatten kan ledas till dessa med hjälp av ränndalar. För att öka andelen infiltrerbar yta kan gångstråk och uteplatser göras semipermeabla.

Om gröna tak anläggs på delar av takytan minskar storleken på den fördröjningsvolym som behöver finnas i marknivå. Takytorna som lutar mot Eskilstunavägen och Ladugatan kan byggas med gröna tak för fördröjning och sedan ledas vidare till dagvattennätet via ledningar. Ett avskärande dike rekommenderas vid den sydvästra delen av planområdet (se Figur 9) som avleder flödet från avrinningsområdet sydväst om Strängnäs 2:1 vid stora nederbördsmängder.

För allmän platsmark föreslås anläggning av skelettjordar under trottoaren. Dagvattnet från vägen kan ledas dit via brunnar.

De föreslagna dagvattenlösningarna presenteras närmare i avsnitt 6.2.1-6.2.4 nedan.

6.2.1 Nedsänkta växtbäddar

Växtbäddar kan ta emot och rena dagvatten från hårdgjorda ytor. Genom infiltration i mark, avdunstning och upptag i växtligheten hjälper anläggningarna till att rena och fördröja regnvatten. I Figur 12 och 13 ges exempel på växtbäddar i gatu- och i bostadsnära miljö.

Figur 12. Exempel på Regnbäddar/Växtbäddar i gatumiljö. Foto: Sweco.

Figur 13. Exempel på växtbäddar i bostadsnära miljö. Foto: Sweco.

Vid konstruktion bör växtbäddarna anpassas efter de specifika förhållandena som gäller för den plats där anläggningen ska placeras. Faktorer som spelar in är typ av växter (enklare växter, buskar eller träd), den omgivande marktypen (lera eller genomsläpplig mark) samt djup och läge för dagvattenanläggningen. Volymen dagvatten som ska utjämnas och renas avgör även djup på anläggningen och vilken typ av anslutning som ska användas.

Det finns enligt Boverket rekommendationer om att bräddmöjlighet bör anordnas så att vatten aldrig blir stående högre än 0,2 m. Stockholm Vatten och Avfall rekommenderar att jordlagret består av en sandbaserad växtjord med minst 0,5 m djup. Detta är dock

beroende av växtval. En viss fördröjningsvolym finns även i jorden.

Figur 14 visar en enkel tvärsektionsskiss av förslag till utformning av nedsänkta växtbäddar.

Figur 14. Principskiss för nedsänkt växtbädd med fördröjning ovanpå bädden. (Illustration WRS, källa: http://www.stockholmvattenochavfall.se/dagvatten/)

För denna utredning föreslås en nedsänkning på växtbäddar på 0,1 m. Stockholm Vatten och Avfall rekommenderar att jordlagret består av en sandbaserad växtjord med minst 0,5 m djup. Porositeten i jorden antas vara 16%. För att beräkna ytbehov av nedsänkta växtbäddar används ekvation nedan.

ä ä ( ) = ^{ä ä} ( )

( ) ∗ +

”Aväxtbäddar” blir anläggningens ytbehov i m²; ”Uväxtbäddar” är den erforderliga

fördröjningsvolymen i m³; ”d” är anläggningens djup på jordlagret i m; ”n” är porositet i jordlagret; och ”ds” är djup på nedsänkning i m.

tak. Resultatet redovisas både för ett scenario där flödet inte får öka i jämförelse med före exploatering och för ett scenario där flödet bör likna naturmarksavrinning.

Tabell 9. Erforderlig yta (m²) för nedsänkta växtbäddar både vid anläggning av gröna tak samt utan anläggning av gröna tak. Resultatet redovisas för ett scenario där flödet inte får öka i jämförelse med före exploatering och för ett scenario där flödet bör likna naturmarksavrinning.

Erforderlig fördröjningsvolym (m³)

Ytbehov för nedsänkta växtbäddar (m²) Utflöde

inte får öka

Utflöde liknar naturmarks-

avrinning

Utflöde inte får

öka

Utflöde liknar naturmarks-

avrinning Nedsänkta

växtbäddar (utan gröna tak)

22 115 122 639

Nedsänkta växtbäddar (med

gröna tak)

14 95 78 528

Figur 15 nedan visar den uppskattade yta som behövs vid anläggning av växtbäddar på kvartersmark både när ingen gröna tak anläggs och när gröna tak anläggs på hälften av takytorna.

Figur 15. Uppskattad yta för anläggning av nedsänkta växtbäddar både när gröna tak anläggs på hälften av takytorna och när ingen gröna tak anläggs (under förutsättning att djupet på jordlagret blir 0,5 meter, djupet på nedsänkning av växtbädden blir 0,1 m och att porositeten i jorden är 16%).

6.2.2 Skelettjord

För skelettjordar är principen att de är uppbyggda med makadam som kan utgöra underbyggnad för väg och trottoar (så kallat rotvänligt bärlager). Skelettjorden är

yteffektiv eftersom den till största delen anläggs under hårdgjorda ytor. Det innebär att luft och vattentillförseln begränsas. Detta åtgärdas genom att luftbrunnar sätts i det så kallade luftiga bärlagret som tar in luft och som också släpper in vatten. Luftbrunnar kan med fördel placeras i ränndalar.

Skelettjorden kan utformas med 1) finjord nerspolad i skelettet, 2) helt utan finjord, eller 3) med biokol istället för finjord. Utformning 1 innebär att den huvudsakliga

utjämningsvolymen ligger i det luftiga bärlagret. Endast 1/3 av det luftiga bärlagret kan användas som utjämningsvolym på grund av materialvolymen. Skelettjorden har stor kapacitet för infiltration och genomsläppligheten har uppmätts till 100 mm/h (enligt

Stockholms stad har sett en ökad prestanda hos skelettjordarna genom inblandning av biokol (utformning 3). Biokolen fungerar som ett reningsfilter, men skapar också goda förutsättningar för svampar och mikroliv i substratet (Dagvattenguiden, 2018). Om skelettet blandas med biokol blir utjämningsvolymen i skelettjorden större än vid nedspolning av jord.

Dagvatten från trafikerade ytor innehåller höga halter föroreningar och bör renas och fördröjas. Detta gör skelettjordar till en optimal lösning att koppla in i anslutning till vägytor i utredningsområdet. Reningseffekten beror av vald storlek i förhållande till

avrinningsområdets reducerade area. I Figur 16 presenteras en sektionsritning av en skelettjord med ett träd, men de går även att utforma utan träd. Skelettjordar utformas med fördel som en längsgående sammanhållen anläggning längs med en väg eller GC- bana.

Figur 16. Exempel på utformning av skelettjord med trädplantering.

Kvartersmark - Skelettjord under parkeringen

Erforderlig fördröjningsvolym vid parkeringsytan, under förutsättning att flödet inte får öka i jämförelse med före exploatering, blir 21 m³. För att ta hand om den

fördröjningsvolymen, och under förutsättning av makadamlagret på skelettjorden har en dränerbar porositet på 30%, behövs en volym på skelettjord på 70 m³. Om djupet på anläggningen blir 1 m då erfordras en utbredning på 70 m²under parkeringsytan (se Figur 17 nedan för en uppskattning av erforderlig yta för skelettjord på kvartersmark).

Erforderlig fördröjningsvolym för att omhänderta dagvatten från parkeringsyta, under förutsättning att flödet bör likna naturmarksavrinning, blir 25 m³. För att uppnå detta erfordras en utbredning på 83 m² för skelettjord (när djupet på anläggningen blir 1 m och den dränerbara porositeten på makadamlagret 30%).

Allmän platsmark – Skelettjord under trottoaren

Erforderlig fördröjningsvolym i allmän platsmark blir 6 m³ under förutsättning att flödet inte får öka i jämförelse med före exploatering. För att ta hand om den fördröjningsvolymen, och med 30% dränerbar porositet på makadamen, behövs en volym på skelettjord på 20 m³. Om djupet på anläggningen blir 1 m då erfordras en utbredning på 20 m² för

skelettjorden.

Erforderlig fördröjningsvolym i allmän platsmark, under förutsättning att flödet bör likna naturmarksavrinning, blir 39 m³. För att ta hand om den fördröjningsvolymen behövs en volym på skelettjord på 130 m³. Om djupet på anläggningen blir 1 m erfordras därför 130 m² för skelettjorden.

Se Figur 17 nedan för en uppskattning av erforderlig yta för skelettjord på allmän platsmark)

Figur 17. Uppskattad yta för anläggning av skelettjord på kvartersmark och allmän platsmark baserad på erforderlig fördröjningsvolymen (under förutsättning att anläggningsdjup blir 1 meter och att den dränerbara porositeten på makadamlagret är 30%).

6.2.3 Permeabel beläggning

För att minimera andelen hårdgjord yta inom planområdet kan ytor göras delvis

genomsläpplig. Detta kan göras genom att själva asfalten görs genomsläpplig eller att en yta anläggs med exempelvis gräsarmerad betong (se Figur 18). Beroende på den underliggande markens genomsläpplighet och närheten till grundvattnet kan dagvattnet sedan antingen infiltrera i marken eller samlas upp i en byggd volym för fördröjning under den genomsläppliga ytan. Om omgivande mark inte är infiltrerbar behövs en

dräneringsledning i botten på den byggda volymen som kan leda vattnet vidare.

Ledningen behöver anslutas till dagvattennätet.

Figur 18. Hålsten/betongraster med gräs på parkering i Växjö. Foto: Sweco

För att effektivt leda vatten från andra delar av planområdet till den genomsläppliga ytan rekommenderas att höjdsättning, eventuellt i kombination med dagvattenrännor, lutas mot ytan.

6.2.4 Gröna tak

Gröna tak är ett samlingsbegrepp för vegetationstäckta tak vilka hjälper till att minska och utjämna dagvattenflöden samt rena dagvatten. Kapaciteten ökar med tjockleken på substratet, men ett mäktigare tak blir också tyngre, varför eventuella ökade

konstruktionskostnader för byggnation måste tas i beaktande. I Tabell 10 ges exempel på hur tjockleken på jordlagret påverkar avrinningskoefficienten. Ett mindre värde på

avrinningskoefficienten innebär därmed en mindre volym vatten som avrinner från takytan. Avrinningen beror också på takets lutning. Takvattnet kan sedan ledas vidare via stuprör till växtbäddar.

Tabell 10. Avrinningskoefficienter för gröna tak vid olika täckningsdjup (FLL, Green Roofing Guideline).

Täckningsdjup (cm) Avrinningskoefficient (φ)

6-10 0,6

10-25 0,5

15-25 0,4

25-50 0,3

På semi-intensiva tak planteras gräs, perenner och buskar. Dessa kräver en mer omfattande skötsel, men den är ändå mindre omfattande än skötsel av en vanlig trädgård. Skötsel omfattar bevattning och tillförsel av gödning.

Intensiva tak kallas just det för att de är arbetsintensiva. De kan bestå av rabatter, buskar och gräsmattor. Taken kräver regelbunden bevattning, gödning och annat underhåll som till exempel klippning.

Alla gröna tak kan behöva lagning av kala fläckar, där skott kan tas från tätvuxna delar.

Detta ska göras i maj-september. Lövkrattning rekommenderas och takbrunnar och hängrännor ska hållas fria från skräp. I Figur 19 visas ett exempel på hur ett extensivt grönt tak kan se ut.

Figur 19. Exempel på grönt tak på en mindre byggnad (Foto: Sweco).

6.3 Skötsel av föreslagna anläggningar

För att dagvattenanläggningarna ska fungera krävs att de anläggs på rätt sätt och att de inte påverkas negativt av annat senare anläggningsarbete. En rekommendation är därför att utformningen av dagvattenanläggningarna görs i samverkan med planens övriga utformning och att anläggning sker i samband med övrigt projekteringsarbete. För att anläggningarna ska bibehålla sin funktion krävs också att de underhålls. En

rekommendation är därför att skötselplaner upprättas i samband med att anläggningarna tas i bruk.

7 Föroreningsreduktion

7.1 Kvartersmark

Två scenarion har studerats för kvartersmark: ett utan gröna tak och ett där hälften av takytan anläggs med gröna tak. Reningseffekt av föreslagna dagvattenlösningarna har beräknats för båda dessa scenarion.

7.1.1 Utan gröna tak

Förslag på reningsanläggning på kvartersmark är växtbäddar på gårdsytan samt

skelettjord under parkeringsytan. Reningseffekten redovisas i Tabell 11 och Tabell 12. Ett alternativ där bara växtbäddar anläggs för omhändertagande av dagvatten från hela området redovisas också i tabellerna.

Tabell 11. Beräknade halter av undersökta föroreningar på kvartersmark efter rening i växtbäddar alternativt rening i växtbäddar på gårdsytan och skelettjord under parkeringen när ingen gröna tak anläggs (Stormtac, 2018).

Ämne Enhet

Efter exploatering (utan åtgärder)

Efter rening i växtbäddar

Efter rening i växtbäddar och

skelettjord i parkeringsytan

Riktvärde (2S)

Fosfor (P) mg/l 0,1 0,06 0,06 0,25

Kväve (N) mg/l 1,5 1 1 3

Bly (Pb) μg/l 7 2 2 15

Koppar (Cu) μg/l 15 9 7 40

Zink (Zn) μg/l 46 13 12 125

Kadmium (Cd) μg/l 0,5 0,1 0,1 0,5

Krom (Cr) μg/l 6 3 2 25

Nickel (Ni) μg/l 6 2 2 30

Kvicksilver (Hg) μg/l 0,03 0,01 0,01 0,07

Suspenderat

material mg/l 47 17 17 75

Olja mg/l 0,2 0,2 0,1 0,7

Benso(a)pyren

(BaP) μg/l 0,02 0 0,01 0,07

Tabell 12. Beräknade mängder av undersökta föroreningar på kvartersmark efter rening i

växtbäddar alternativt rening i växtbäddar på gårdsytan och skelettjord när inga gröna tak anläggs (Stormtac, 2018).

Ämne Enhet Efter exploatering

(utan åtgärder)

Efter rening i växtbäddar

Efter rening i växtbäddar och i skelettjord för

parkeringen

Fosfor (P) kg/år 0,22 0,13 0,13

Kväve (N) kg/år 3,5 2,4 2,2

Bly (Pb) kg/år 0,017 0,005 0,005

Suspenderat

material kg/år 110 39 38

Olja kg/år 0,5 0,45 0,29

Benso(a)pyren

(BaP) kg/år 0 0 0

Enligt tabellerna ovan minskar både halterna och mängderna för samtliga ämnen efter rening i dagvattenanläggningar. Samtliga ämnen underskrider de föreslagna riktvärdena efter rening i de båda föreslagna reningssystemen.

7.1.2 Med gröna tak

Ett scenario där gröna tak anläggs på hälften av takytorna har också studerats.

Reningseffekten av de alternativa dagvattenlösningarna har beräknats och redovisas i Tabell 13 och Tabell 14.

Tabell 13. Beräknade halter av undersökta föroreningar på kvartersmark efter rening i växtbäddar alternativt rening i växtbäddar på gårdsytan och skelettjord under parkeringen när gröna tak anläggs på hälften av takytorna (Stormtac, 2018). Värden som gråmarkerats indikerar halter där föreslaget riktvärde överskrids.

Ämne Enhet

Efter exploatering med gröna tak

på 50 % av takytan

Efter rening i växtbäddar med gröna tak på 50 %

av takytan

Efter rening i växtbäddar och skelettjord under

parkeringsytan med gröna tak på

50 % av takytan

Riktvärde (2S)

Fosfor (P) mg/l 0,12 0,07 0,069 0,25

Kväve (N) mg/l 1,9 1,3 1,2 3

Bly (Pb) μg/l 8 2 3 15

Koppar (Cu) μg/l 17 10 7 40

Zink (Zn) μg/l 49 13 13 125

Kadmium

(Cd) μg/l 0,4 0,1 0,1 0,5

Krom (Cr) μg/l 6 3 2 25

Nickel (Ni) μg/l 6 2 2 30

Kvicksilver

(Hg) μg/l 0,03 0,02 0,02 0,07

Suspenderat

material mg/l 50 18 18 75

Olja mg/l 0,3 0,2 0,2 0,7

Benso(a)pyr

en (BaP) μg/l 0,02 0,004 0,01 0,07

Tabell 14. Beräknade mängder av undersökta föroreningar på kvartersmark efter rening i växtbäddar alternativt rening i växtbäddar på gårdsytan och skelettjord när gröna tak anläggs på hälften av takytorna (Stormtac, 2018).

Ämne Enhet

Efter exploatering med gröna tak på 50 % av takytan

Efter rening i växtbäddar med gröna tak på 50 %

av takytan

Efter rening i växtbäddar och skelettjord under parkeringsytan med gröna tak

på 50 % av takytan

Fosfor (P) kg/år 0,22 0,13 0,13

Kväve (N) kg/år 3,6 2,4 2,3

Bly (Pb) kg/år 0,015 0,004 0,005

Koppar (Cu) kg/år 0,03 0,02 0,014

Zink (Zn) kg/år 0,09 0,025 0,025

Kadmium (Cd) kg/år 0,001 0,00015 0,0002

Krom (Cr) kg/år 0,01 0,006 0,004

Nickel (Ni) kg/år 0,01 0,003 0,0035

Kvicksilver (Hg) kg/år 0,0001 0,00003 0,00003

Suspenderat

material kg/år 95 34 33

Olja kg/år 0,51 0,38 0,27

Benso(a)pyren

(BaP) kg/år 0 0 0

Enligt tabellerna ovan minskar både halterna och mängderna för samtliga ämnen efter rening i dagvattenanläggningar. I båda de föreslagna reningssystemen underskrider samtliga ämnen föreslagna riktvärden.

7.2 Allmän platsmark

Förslag på reningsanläggning på allmän platsmark är skelettjord under gångbanan.

Reningseffekten hos föreslagen dagvattenanläggning redovisas i Tabell 15 och Tabell 16.

Tabell 15. Beräknade halter av undersökta föroreningar på allmän platsmark efter rening i skelettjord (Stormtac, 2018). Värden som gråmarkerats indikerar halter där föreslaget riktvärde överskrids.

Ämne Enhet Efter

exploatering

Efter rening

i skelettjord Riktvärde (2S)

Fosfor (P) mg/l 0,12 0,08 0,25

Kväve (N) mg/l 1,8 1 3

Bly (Pb) μg/l 6 2 15

Koppar (Cu) μg/l 23 7 40

Zink (Zn) μg/l 40 12 125

Kadmium

(Cd) μg/l 0,3 0,1 0,5

Krom (Cr) μg/l 7 2 25

Nickel (Ni) μg/l 5 2 30

Kvicksilver

(Hg) μg/l 0,07 0,04 0,07

Suspenderat

material mg/l 50 20 75

Olja mg/l 0,8 0,2 0,7

Benso(a)pyr

en (BaP) μg/l 0,01 0,01 0,07

Tabell 16. Beräknade mängder av undersökta föroreningar på allmän platsmark efter rening i skelettjord (Stormtac, 2018).

Ämne Enhet Efter exploatering Efter rening

i skelettjord

Fosfor (P) kg/år 0,09 0,05

Kväve (N) kg/år 1,3 0,7

Bly (Pb) kg/år 0,004 0,002

Koppar (Cu) kg/år 0,02 0,005

Zink (Zn) kg/år 0,03 0,01

Kadmium (Cd) kg/år 0,0002 0

Krom (Cr) kg/år 0,005 0,001

Nickel (Ni) kg/år 0,004 0,001

Kvicksilver (Hg) kg/år 0,00005 0

Suspenderat

material kg/år 36 15

Olja kg/år 0,54 0,14

Benso(a)pyren

(BaP) kg/år 0 0

Enligt tabellerna ovan minskar både halterna och mängderna för samtliga ämnen efter rening i skelettjord. Efter rening underskrider samtliga ämnen föreslagna riktvärdena.

8 Diskussion och slutsatser

En genomtänkt höjdsättning är viktig i planområdet för att förhindra att dagvatten leds in i de instängda områdena på gårdsmarken mellan husen. Ett lågstråk föreslås på

parkeringsytan mellan huskropparna som leder bort överskottsvatten mot Eskilstunavägen vid större flöden än de som de föreslagna lösningarna är

dimensionerade för. Vidare föreslås ett avskärande dike i sydvästra delen av området för att förhindra att flöden från avrinningsområdet i sydväst kommer in på fastigheten Strängnäs 2:1 vid stora nederbördsmängder.

Med utgångspunkt att flödena från området inte ska öka efter exploatering föreligger ett fördröjningsbehov på 43 m³ (35 m³ om gröna tak anläggs) för kvartersmark och 6 m³ för allmän platsmark. Om utgångspunkten är istället att flödena från området efter

exploatering bör likna naturmarksavrinning (15 l/s och ha) då blir fördröjningsbehovet 140 m³ (120 m³ om gröna tak anläggs) för kvartersmark och 39 m³ för allmän platsmark.

Skelettjord föreslås som fördröjning- och reningsanläggning under parkeringsytan och trottoaren. Växtbäddar rekommenderas för omhändertagande av dagvatten från tak och innergård. Permeabla ytor och gröna tak förbättrar och kompletterar

dagvattenhanteringen.

Efter exploateringen minskar mängden föroreningar som genereras på kvartersmark för samtliga ämnen förutom för fosfor, kväve och kadmium som ökar något. Halterna

förorenande ämnen minskar för samtliga ämnen, förutom för kadmium. Samtliga halter för kvartersmark underskrider föreslagna riktvärdena efter exploatering.

Utifrån dagvattenpolicyn betraktas halterna i dagvattnet från Strängnäs 2:1 huvudsakligen som måttligt förorenade (klass 2). Måttligt förorenat dagvatten rekommenderas enligt policyn att hanteras med LOD genom infiltrations- eller perkolationslösningar. I

föreliggande rapport föreslås lösningar i linje med policyns rekommendationer och som uppfyller önskemålet om att mängden vatten som lämnar området vid ett 20-årsregn (det dimensionerande regnet) inte ska vara större än den är i dagsläget. Dessutom har redovisats i rapporten de erforderliga fördröjningsvolymerna om flödet ut från området bör likna naturmarksavrinning.

Halten olja överskrids på allmän platsmark före och efter exploatering. Detta innebär att dagvatten från Eskilstunavägen/allmän platsmark mot bakgrund av de valda

riktvärdeshalterna bör renas innan det släpps vidare på ledningsnätet. Rening i

För hela det utredda området minskar den mängd föroreningar som avrinner ifrån det efter exploateringen. Med rening i föreslagna anläggningar minskar mängderna markant.

Detta bör ha positiv påverkan på slutrecipeinetens kvalitet.

9 Litteraturförteckning

Alm, H., Pirard J., 2014. Dagvattenhantering – En exempelsamling. Uppsala Vatten.

Tillgänglig via:

[http://www.uppsalavatten.se/Global/Uppsala_vatten/Dokument/Rapporter%20och%20re dovisningar/dagvatten_exempelsamling.pdf]

Atrax Energi & Miljö 2018. Miljöteknisk markundersökning Strängnäs 2:1, del av Upplaget 10, Strängnäs kommun. Stockholm 2018-08-31

Dagvattenpolicy Strängnäs kommun 2007. Strängnäs Vatten. Antagen ab TFN 2007-10- 10

Riktvärdesgruppen 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Regionala dagvattennätverket i Stockholms län. Riktvärdesgruppen. Regionplane- och trafikkontoret. Stockholms läns landsting. Februari 2009.

StormTac, 2018. [www.stormtac.com] Åtkomst 2018-11-05.

Stockholm vatten och Avfall, webbplats. Åtkomst 2018-05-03 Tillgänglig via:

[http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/nvb.pdf]

Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten – Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem.

VISS 2018. [https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA58220982]

Åtkomst 2018-10-16.

ÅF 2018. PM Geoteknik. FK Strängnäs. Uppdragsnummer 752 185. Linköping 2018-06- 21.