Vikbolandets skolor LIKABEHANDLINGSPLAN. Dagsberg skola Kättinge skola Tåby skola Vikbolandsskolan. En plan för en trygg miljö VIKBOLANDSSKOLAN

(1)

Vikbolandets skolor

Dagsberg skola Kättinge skola

Tåby skola Vikbolandsskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN

En plan för en trygg miljö

Vi säger nej till alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Läsåret 2014/2015

VIKBOLANDSSKOLAN

(2)

Likabehandlingsplan för skolor och fritidshem på Vikbolandet, Norrköpings kommun

Vision och mål

På Dagsberg, Kättinge, Tåby och Vikbolandsskolan samt respektive skolas fritidshem, i

fortsättningen benämnda som Vikbolandets skolor ska alla elever kunna känna sig trygga och ha lika rättigheter. Första delen av planen är därför gemensam.

Alla elever och personal i verksamheten förväntas respektera varandra och inte utsätta någon för kränkande handlingar. Om sådana ändå sker förväntas varje anställd som får kännedom om detta att omedelbart agera enligt denna handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

På Vikbolandets skolor ska ingen elev eller personal utsättas för diskriminering eller kränkande behandling, enligt Norrköpings kommuns nolltolerans.

Vårt mål är att skapa trygga skolor – vilket för oss innebär:

 att elever och personal gör sitt bästa för att alla ska trivas.

 att alla visar respekt och hänsyn för varandra, skolans lokaler och material.

 att det är tillåtet att uttrycka sina åsikter och visa sina känslor utan att kränka någon.

 att alla ges chansen att kunna ta tillvara sina möjligheter.

 att alla blir sedda och bekräftade.

 att alla känner sig välkomna.

Anpassning och stöd

Skolan granskar läromedel och anpassar till elever i behov av särskilt stöd.

Elever som behöver kompensatoriska hjälpmedel får tillgång till det. Det kan vara ergonomiska hjälpmedel eller pedagogiska hjälpmedel som t.

ex. Alfa-Smart, talsyntes och olika dataprogram. Skolorna har vid

behov kontakt med andra stödfunktioner.

(3)

Skolan tar hänsyn till elever med olika medicinska behov vid schemaläggning (t ex diabetes och allergier).

Alla elever i år 1 - 5 har, enligt läroplan – individuella utvecklingsplaner (IUP) och vid särskilda behov åtgärdsprogram.

Barn och elevers rättigheter och skyldigheter

Enligt FN:s Barnkonvention och skolans författningar har elever rätt att bli skyddade mot alla former av kränkande behandling. Eleverna är skyldiga att ha åldersadekvat kunskap om

diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling.

Det finns en särskild Barn- och elevombudsman (BEO), som har till uppgift att tillvarata barns och elevers rättigheter.

I Diskrimineringslagen och i Skollagen finns förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av elever. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. I Skollagen finns förbud mot kränkande behandling.

På Vikbolandets skolor är rektor ansvarig för att all personal känner till sina skyldigheter enligt ovanstående lagar. Rektor är ansvarig för att det finns tydliga anvisningar och rutiner för hur sådana händelser utreds på enheten och att dessa är kända av all personal.

Planens förankring

Rektor ansvarar för att planen upprättas varje år och har sin grund i varje skolas kartläggning. All personal ska delta och rektor ansvarar för att nyanställd personal informeras om planen. Rektor ansvarar även för att personal, elev- och skol/föräldraråden utvärderar planen på våren. Eleverna deltar i upprättandet via klass- och elevråden. Trygghetsgruppen träffar elevrådet inför upprättandet.

Klasslärare/mentor ansvarar för att eleverna vet om och förstår innebörden av planen. Detta arbete ska ske årligen i början av höstterminen. Planen tas upp på föräldramöte på höstterminen varje år.

Planen lämnas till hemmet när eleven går i f-klass, år 4 och år 7 och läggs ut på skolans hemsida.

(4)

Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling?

Kränkningar av elever kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling.

Diskriminering innebär att eleven missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. ¹

Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. ²

Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt

diskrimineringslagen kränker en elevs värdighet. Till kränkande behandling hör negativa handlingar riktade mot annan person.

De kan vara synliga och handfasta, likväl som dolda och subtila.

Kränkningar kan vara:

 Fysiska (t.ex. bli utsatt för slag och knuffar)

 Verbala (t.ex. bli hotad eller kallad för nedsättande tilltal såsom hora, bög)

 Psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)

 Text- eller bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, SMS, MMS och sociala medier.)

Vad som är en kränkning avgörs av den utsatte.

1 Skolverkets allmänna råd, 2012, sid 47

2 Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. 4 §

(5)

Så här arbetar vi på skolan när diskriminering, trakasserier eller kränkningar uppstått

Skolan ska skyndsamt utreda.

Skolans utredningar och åtgärder ska dokumenteras och arkiveras enligt särskilda anvisningar.

Åtgärder när trakasserier och kränkningar uppstått

I akuta situationer börjar personal arbeta med berörda parter.

”Anmälan till rektor”

³

skrivs av berörd personal. Lämnas till rektor och trygghetsgruppen. Gäller alla kränkningsärenden.

Rektor bedömer om vidare utredning behövs. Om så är fallet, se nedan.

Ärendet skickas av rektor till huvudman.

Vårdnadshavare informeras.

Arbetsgång vid rektors beslut om utredning av allvarliga eller upprepade kränkningar mellan elever i skolan

Om kränkningarna leder till att eleven uppvisar svårigheter i sin skolsituation och därför bedöms ha behov av särskilt stöd ska åtgärderna dokumentera i ett åtgärdsprogram.

 Rektor beslutar om vilka som ansvarar för utredningen.

 Den ansvarige gör kartläggning av situationen och miljön.

 Vid allvarliga samtal hämtas de aktuella eleverna en i taget för samtal.

3 Finns att hämta på Norrköpings kommuns intranät

(6)

 Samtal med den trakasserade/kränkte

- glöm ej undersöka vilket stöd eleven behöver, erbjud kuratorssamtal.

 Om ej tidigare skett – kontakta alla berörda vårdnadshavare.

 Om man som vårdnadshavare får vetskap om situationen – innan skolan har hunnit informera – bör man kontakta skolan.

 Utredningen lämnas till rektor, tillsammans med förslag på eventuell åtgärdsplan.

 Rektor bedömer om vidare åtgärder behövs.

Åtgärdsplan

Efter ca en vecka:

Enskilda uppföljningssamtal med alla inblandade då man utvärderar hur det gått.

Eleverna uppmanas att berätta hemma om de uppföljande samtalen.

Ev. förändringar i miljö och vuxentäthet.

Inom 4 veckor:

Flera korta uppföljningssamtal hålls med alla inblandade elever.

Ev. ny kontakt med vårdnadshavare tas.

Uppföljning och utvärdering

Berörd personal utvärderar ärendet efter uppföljningssamtalen.

Om åtgärdsprogram har upprättats i ärendet utvärderas även det.

För att befästa en positiv utveckling behövs uppföljningar över tid. Beroende på den aktuella situationen planeras hur dessa uppföljningar ska utformas.

Utvärderingsblanketten lämnas till den kränktes vårdnadshavare

för underskrift.

(7)

Ansvarig utredare och rektor undertecknar utvärderingen.

Ärendet avslutas eller:

Om vi ej lyckas stoppa kränkningarna kontaktas elevhälsoteamet, som vidtar ytterligare åtgärder.

Anmälan till polis eller socialtjänst kan bli aktuell.

Arbetsgång då personal diskriminerar eller kränker elev

 Om du som elev känner dig kränkt, diskriminerad eller får vetskap om att någon kamrat blivit utsatt måste du berätta för någon vuxen.

 Om du som vårdnadshavare får vetskap om att ditt barn blivit kränkt eller diskriminerats kontakta rektor.

 Om du som personal får kännedom om att en personal kränkt en elev - kontakta rektor.

 Om du som personal kränkt en elev, försök att snarast reda ut det med den berörda och kontakta vårdnadshavaren. Informera rektor, som bedömer om ytterligare åtgärder behöver vidtas.

 Om personal misstänkts för kränkning av elev ska rektor ansvara för utredningen, återkoppla till vårdnadshavare och/eller elev, samt för uppföljning.

Åtgärderna ska förankras hos berörd personal. Under hela processen hålls vårdnadshavare informerad.

Om rektor misstänkts för att ha utsatt en elev utser huvudmannen vem som utreder ärendet.

Arbetsgång då elev kränker personal

 Berörd personal försöker reda ut situationen. Klassföreståndare/mentor

underrättas.

(8)

 Vid behov kontaktas rektor. Denne tar i sin tur kontakt med vårdnadshavare.

Om utsatt personal behöver stöd, ansvarar rektor för att det tillgodoses.

Rektors agerande styrs bl.a. av arbetsmiljölagen.

Arbetsgång vid hot och våld mot elev

 Tillkalla fler vuxna för att hjälpa till i den akuta situationen.

 Bedöm de fysiska skadorna och vidta adekvata åtgärder.

 Den drabbade får ej lämnas ensam.

 Arbetslaget bestämmer vem som ska ta hand om klassen och ger information för att undvika spekulationer.

 Berörd personal kontaktar vårdnadshavare.

 Skriv ”Anmälan till rektor”.

 Berörd personal ansvarar för att boka läkarbesök för bedömning och dokumentation av skadan. Vårdnadshavarna tar kontakt med försäkringsbolag om det behövs.

 Rektor gör bedömning om anmälan ska göras till polis och/eller socialtjänst.

 Den drabbade erbjuds samtal med kurator.

 Klassföreståndare/mentor har uppföljningsansvar.

Detta gäller för angripande elev:

 Eleven avskiljs - t.ex. hämtas av vårdnadshavare eller genom dennes försorg av annan, efter att personal kontaktat hemmet, eller genom att eleven får möjlighet att sitta själv med en vuxen.

 Rektor samtalar snarast med eleven.

 Eleven erbjuds kuratorssamtal.

(9)

 Rektor, berörd personal och vårdnadshavare sammanträder för att planera elevens fortsatta skolgång.

Arbetsgång vid hot och våld mot vuxen

 Tillkalla fler vuxna för att hjälpa till i den akuta situationen.

 Bedöm de fysiska skadorna och vidta adekvata åtgärder.

 Den drabbade får ej lämnas ensam.

 Arbetslaget bestämmer vem som ska ta hand om klassen och ger information för att undvika spekulationer.

 Rektor kontaktar den drabbade.

 Rektor ansvarar för att boka läkarbesök för bedömning och dokumentation av skadan.

 Skaderapport skrivs (blankett TFA/TFA-KL). Vid allvarligare skada görs även anmälan till Arbetsmiljöverket.

 Skriv ”Anmälan till rektor”, punkt 3: Elev har vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller gjort sig skyldig till en allvarlig förseelse.

 Rektor gör anmälan till polis och/eller socialtjänst.

 Den drabbade erbjuds samtal på företagshälsovården.

 Rektor har uppföljningsansvar.

Detta gäller för eleven:

 Eleven avskiljs - t.ex. hämtas av vårdnadshavare eller genom dennes försorg av annan, efter att personal kontaktat hemmet, eller genom att eleven får möjlighet att sitta själv med en vuxen.

 Rektor samtalar snarast med eleven.

 Eleven erbjuds kuratorssamtal.

(10)

 Rektor, berörd personal och vårdnadshavare sammanträder för att planera elevens fortsatta skolgång och utreda enligt blankett 3:1; Utredning angående störande av ordning, olämpligt beteende eller allvarlig förseelse.⁴

Uppföljning sker enl. planering.

4 Finns att hämta på Norrköpings kommuns intranät.

(11)

Nulägesbeskrivning på Vikbolandsskolan

Utvärdering av åtgärder

De risker för kränkande behandling som identifierades i förra årets likabehandlingsplan (2013-2014) utifrån trivselenkätens resultat, har i vissa avseenden minskat. Något som var oroväckande från tidigare års resultat av kartläggningen var att flera elever uppgivit att någon i

klassen eller på skolan varit dum mot dem. Färre elever uppger i årets sammanställning av trivselenkäten att de blivit kränkta av någon i klassen eller på skolan. Många klasser har arbetat med att skapa gemenskap i grupper genom samarbetsövningar, diskussioner kring hur man beter sig etc., anpassat till klassens behov.

En åtgärd som sattes in läsåret 2013-2014 var att personal förtydligade att eleverna kunde vända sig till klasslärare/mentor eller någon vuxen som de har förtroende för på skolan, på grund av att flera elever uppgett att de inte hade någon vuxen att vända sig till. Det har dock inte skett någon större förändring på resultatet detta år. Vi tar till oss detta och skapar nya mål och insatser för nästa läsår 2014-2015.

Det fanns flera platser som eleverna upplevde som otrygga under förgående läsåret 2013-2014, som i omklädningsrummet och vid bussarna, vilket skulle kartläggas för att se hur det skulle åtgärdas.

Personal har varit mer uppmärksam på dessa platser. Resultatet från trivselenkäten 2014 visar att oron kring dessa platser har minskat.

Under läsåret 2013-2014 har vi arbetat med att få mer systematik i arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling, vilket skolinspektionen poängterade att vi behövde göra. Vi utarbetade en plan om hur personal, elever och föräldrar skulle vara mer delaktiga i analysen av kartläggningen och möjlighet att ge förslag på insatser.

I klasserna har resultatet från trivselenkäten diskuterats. Resultaten från klassernas diskussioner har skrivits ner (anonymt för dem som velat), men informationen har dock inte gått vidare till elevråd/elevskyddsombud. Detta får vi ta till oss till nästa läsår 2014-2015, att det är en poäng med att de förslag som kommit upp i klasserna diskuteras med klassrepresentanterna för att se om fler förslag och idéer kan komma upp.

Resultatet från trivselenkäterna 2014 har diskuterats och analyserats i arbetslagen.

Till läsår 2014-2015 har vi gjort ett ”trygghetshjul”. Detta ”trygghetshjul” ska sträcka sig över hela läsåret och beskriva månad för månad vad som ska göras/tas upp i verksamheten gällande det trygghetsskapande arbete. Det ska även innefatta när föräldrarna ska få möjlighet att analysera kartläggningen och komma med förslag på insatser, vilket de inte fått möjlighet till detta läsår.

(12)

Arbetet med utveckling och förstärkning av organisationen kring

elevskyddsombud kommer vi att fortsätta jobba med under nästa läsår.

När ny personal kom in i verksamheten fick de en mapp med bland annat skolans rutiner, policy och organisation samt likabehandlingsplanen för att snabbt bli insatta i hur verksamheten fungerar och hur man ska förhålla sig till den. I slutet av

vårterminen påbörjades arbetet med att skapa en pärm med all tänkbar viktig information om verksamheten för all personal (som ska finnas lättillgängligt då ny personal börjar), som ges ut under höstterminens start.

Nulägesbeskrivning

Nulägesbeskrivningen bygger på en sammanställning från en

trivselenkät som gavs ut i början av vårterminen 2014, där åk F-1 hade trygghetssamtal och åk 2-9 fyllde i trivselenkäten självständigt eller med stöttning av personal. Eleverna fick svara på frågor om hur de trivs i klassen, om de har kompisar i klassen, om de upplever att de blir kränkta av andra elever eller vuxna, om det finns platser där de känner sig otrygga osv. 275 elever av totalt 286 har svarat på trivselenkäten.

Se bilaga 1.

Resultatet från trivselenkäten 2014 visar att de allra flesta elever trivs bra och mycket bra i klassen, samt har flera eller någon kompis i klassen. Kartläggningen visar att färre antal elever har uppgett att de blir kränkta av någon i klassen eller i skolan jämfört med resultatet från året innan (vårterminen 2013). Det är dock många elever som uppgett att det finns någon i klassen som inte får vara med på rasterna.

Undersökningen visar dessutom att det är ett antal elever på högstadiet som anser sig ha blivit kränkta av en vuxen, samt att det inte finns någon vuxen på skolan som de kan berätta för om något händer. Enligt trivselenkätens resultat känner sig flera elever otrygga på toaletten.

Skolan har också använt sig av ett kvalitetssäkringsverktyg som heter Qualis, där både elever, personal och föräldrar deltagit. Elevernas svar överensstämmer till stor del med trivselenkätens resultat.

Analys av nulägesbeskrivningen

Här presenteras några av elevers och personals tankar kring varför resultatet från trivselenkäterna ser ut som det gör.

Det finns olika tankar kring varför flera elever har sett att alla elever inte får vara med på rasten. Det finns bland annat tankar kring att det inte finns så många aktiviteter som passar alla att utföra på rasterna, speciellt på högstadiet. Flera elever påtalar att anordnade aktiviteter på raster skulle kunna vara lättare för vem som helst att delta i, eller bara stå bredvid och se på. En annan orsak kan också vara att det inte finns så mycket personal ute på rasterna på högstadiet som kan agera och reda i eventuella kränkningar eller konflikter som kan uppstå. På lågstadiet och mellanstadiet finns det

(13)

ett fungerande schemalagt rastvaktssystem, men elever har påtalat att det är viktigt att det finns någon personal på ett och samma ställe så de lätt kan hitta dem.

Problemet kan annars vara att det är svårt att hitta en vuxen när det händer något, om man inte vet var de befinner sig.

När det gäller att flera elever på framför allt högstadiet inte har någon vuxen att vända sig till och upplever att de blivit kränkt av en vuxen, uppger ett antal elever att det är viktigt att känna sig trygg med personalen och ha förtroende för dem, för att våga gå och ta hjälp. Det kan ta tid att skapa goda relationer mellan elever och personal.

Elever tycker att det är viktigt att göra saker ihop med personalen, utöver

lektionstiden, för att lära känna varandra mer. Under läsåret 2013/2014 har det varit stor personalomsättning på högstadiet, vilket kan ha en påverkan på att flera elever uppgett att de inte haft någon vuxen att vända sig till, då det kan ta tid att lära känna ny personal och få förtroende för dem.

Flera elever har kommenterat att de känner sig otrygga på toaletten då det kan vara ofräscht där inne, samt att andra elever försöker att låsa upp dörren när de är inne på toaletten.

Åtgärder

Efter analys av kartläggningen har flera risker för kränkande behandling identifierats.

Ett av de områden som vi har som mål att jobba extra mycket med detta läsår är relationen mellan eleverna och personalen. Att som elev ha förtroende och tillit till personalen är grundläggande i arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling. Det är av stor vikt att eleverna känner sig trygga med personalen och att de kan säga till en vuxen på skolan om något händer. Vårt mål är att vi ska öka möjligheten för att elever och personal ska få mer tid att umgås och lära känna varandra, framför allt under raster.

Då flera elever uppgett att det finns någon i deras klass som inte får vara med på rasterna, ska organiserad rastverksamhet anordnas av personal. Elevrådet ska även få i uppgift att anordna rastaktiviteter några gånger per termin. Denna åtgärd ökar möjligheten för eleverna att lära känna och få förtroende för personalen. Det ska även spelas radio i cafeterian, för att skapa en trevlig stämning samt göra det möjligt för fler elever att vara i arenan då olika aktiviteter anordnas där. Ansvarig:

Pedagog/elevrådsansvarig.

För att eleverna ska kunna knyta nya kontakter över klassgränserna kommer hela skolan att arbeta i tvärgrupper under temadagar/aktivitetsdagar, där äldre elever får ansvar för att leda vissa aktiviteter för yngre elever. Ansvarig: aktivitetsgruppen.

För att öka tryggheten på skolan för de äldre eleverna ska åk 7-9 ha ett schemalagt rastvaktssystem. Åtgärden ökar möjligheten för eleverna att lättare lära känna och få förtroende för personal, som förhoppningsvis resulterar i att eleverna oftare vänder sig till någon vuxen om någonting händer. Ansvarig: pedagog.

(14)

En personalgrupp ska arbeta fram en plan för en rolig och spännande uppstart på höstterminen för åk 7-9. Tanken är att dessa aktiviteter/utflykter ska vara anpassade till de olika årskurserna. Varje klass ska få möjlighet att lära känna varandra bättre och skapa bättre gemenskap och sammanhållning. Ansvarig: uppstartsgrupp.

Rektor arbetar aktivt med personal angående kränkningar. Ansvarig: rektor.

Flera elever upplevde sig otrygga på toaletterna. Det ska åtgärdas med nya lås på de toaletter som behövs. Mentorer ska prata med sin klass om beteendet kring

toaletterna på ett förebyggande sätt. Ansvarig: mentor.

Utveckling och förstärkning av organisationen kring elevskyddsombud ska utföras.

Ansvarig: rektor.

För att bedriva ett mer målinriktat arbete med att förebygga och förhindra kränkande behandling behöver både elever, föräldrar och all personal vara involverade i likabehandlingsplanen. Vi tar till oss det som inte fungerade i likabehandlingsplanen förgående läsår och gör planeringen tydligare för att uppnå att alla parter ska vara delaktiga i revideringen av likabehandlingsplanen.

Likabehandlingsplanen och sammanställningen av trivselenkäten gås igenom efter påsklovet i varje klass. Resultatet från trivselenkäten analyseras i smågrupper i varje klass och förslag på insatser görs. Tidigare års likabehandlingsplan gås också igenom för förslag på ändringar. Denna analys och diskussioner kring insatser och

förändringar utförs också i varje arbetslag, samt på skolans föräldraråd. På F-6 elevråd samt med 7-9 skyddsombud diskuteras de förslag och resultat som kommit upp i de olika klasserna. Se bilaga. 2

I slutet av vårterminen revideras den gemensamma likabehandlingsplanen

tillsammans med Tåby, Dagsberg och Kättinge – skola. I juni reviderar all personal Vikbolandsskolans egen del i likabehandlingsplanen utifrån elevers, personals och föräldrars tankar.

I början av höstterminen implementeras likabehandlingsplanen i alla klasser, på föräldramöten samt ges ut till F-klass och år 4 och 7. Under hela processen med likabehandlingsplanen fungerar trygghetsgruppen som ett forum där resultat från elever och personals tankar ständigt diskuteras och görs till verklighet. Ansvarig:

rektor/kurator.

När ny personal kommer in i verksamheten får de en pärm med bland annat skolans rutiner, policy och organisation samt likabehandlingsplanen för att snabbt bli insatta i hur verksamheten fungerar och hur man ska förhålla sig till den. Ansvarig: lagledare.

(15)

Förebyggande och trygghetsskapande arbete på Vikbolandsskolan

Så här vill vi åstadkomma en trygg miljö på Vikbolandsskolan:

 Klassråd - ansvarig: klasslärare/mentor.

 Elevråd - ansvarig: rektor/pedagog.

 Skolråd för år F-6. Ansvarig: rektor.

 Fritaråd. Ansvarig: pedagog.

 Bussvärdar. Ansvarig: rektor.

 Rastvärdar. Ansvarig: rektor.

 Vikbolandsskolan har från år 7-9 utbildade elevskyddsombud.

De träffas regelbundet en gång per månad. Ansvarig:

kurator/skyddsombud.

 Trygghetsgruppen. En grupp bestående av personal som arbetar med kränkande behandling och som utreder ärenden av sådant slag. Vid behov går ytterligare pedagoger in och hjälper till.

Gruppen arbetar även med förebyggande arbete, t ex genom att stärka gemenskapen på skolan. Trygghetsgruppen träffas en gång varannan vecka, och den personal som är med i gruppen från högstadiet träffas ytterligare en gång i veckan. Ansvarig:

rektor/kurator.

 Vikbolandsskolan har ett elevhälsoteam med specialpedagog, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, kurator samt speciallärare eller pedagog från varje arbetslag som träffas regelbundet varje vecka. Arbetet riktar sig mot de elever som är i behov av särskilt stöd. Ansvarig: specialpedagog/rektor.

 Handledning för personal kan erbjudas av Centrala elevhälsan vid behov. Ansvarig: rektor.

 Alla arbetslag har elevvård som punkt vid arbetslagsmöten för att tidigare upptäcka om det är någon elev som behöver stöd.

Ansvarig: lagledare.

 Rutiner finns delvis för att underlätta övergångar mellan förskola och förskoleklass, mellan år 3 och år 4, samt från år 6 till år 7.

Inför varje nytt läsår träffas lärarna vid

överlämnandekonferenser. Ansvarig: klasslärare/mentor

(16)

 Rutiner finns även när elever och klasser byter lärare inom skolan och när nya elever tas emot. Ansvarig: rektor.

 Eleverna ska aldrig välja lag, varken på idrottslektionerna eller vid andra vuxenledda aktiviteter. Indelningen måste ske på andra sätt. Ansvarig: pedagog.

 Inbjudan till fester bland elever i år F-6 får inte delas ut i skolan om inte en hel klass är inbjuden. Ansvarig: Klasslärare/mentor.

 I januari ska eleverna i år 2 – 9 fylla i en lägesenkät med karta, för att se hur trygga eleverna är. Eleverna i förskoleklass och år 1 ska ha trygghetssamtal. Ansvarig: kurator.

 Elevernas får åldersadekvat undervisning i

diskrimineringsgrunderna och kring kränkande behandling.

Ansvarig: pedagog.

 Varje vecka anordnas veckans aktivitet på Frita. Ansvarig:

pedagog.

 Det finns fadderverksamhet i år f-3. Ansvarig:

klasslärare/mentor.

 I år F-3 arbetas det återkommande med tvärgrupper från de olika klasserna. Ansvarig: klasslärare/mentor.

 På vårterminen får 6:orna en inskolningsdag på

Vikbolandsskolan där de får träffa sin nya klass för att skapa trygghet, trivsel och vi-känsla. Ansvarig: rektor

 Vid skolstart anordnas en gemensam aktivitetsdag för år 7-9, för att stärka gruppgemenskapen på skolan. Ansvarig: rektor.

 På Vikbolandsskolan år 7-9 finns ett café (Arenan) som är en mötesplats för elever samt personal. Arenan är bemannad större delen av dagen med en pedagog som har hjälp av elever i år 8- 9. Vid arenan anordnas rastaktiviteter två gånger i veckan, tillsammans med fritidsgårdspersonalen. Ansvarig: pedagog.

 Alla elever har en klasstillhörighet. Ansvarig: rektor.

 Alla elever erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per termin.

Ansvarig: klasslärare/mentor.

 All personal signalerar tydligt i ord och handling att alla har lika

värde, rätt att yttra sig och rätt till tid, samt slår larm om någon

elev inte har det bra. Ansvarig: rektor.

(17)

 Föräldrar uppmanas att alltid omgående ta kontakt med personalen om de misstänker att någon elev inte har det bra.

Ansvarig: rektor.

 Eleverna får möjlighet till enskilda mentorssamtal under skolåret.

Ansvarig: Mentor.

 När år F-6 befinner sig i matsalen eller i sina respektive klassrum bestämmer alltid vuxna placeringen. År 7-9 har bestämda platser på lektionstid. Ansvarig: pedagog.

 Aktivitetsdagar anordnas av år 6 elever, för 4:or och 5:or. Då arbetar man i blandade grupper. I slutet av vårterminen är även elever i år 3 med för att lära känna de nya kamraterna. Ansvarig: