Systematiskt kvalitetsarbete på Kyrkskolan
läsåret 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Kyrkskolan Läsåret 2012-2013
Hur blev det?
Verksamhetsmål för Kyrkskolan 2011-2012
• Alla elever i behov av särskilt stöd har ett åtgärdsprogram som utvärderas var 6e vecka.
• Våra skriftliga omdömen utgår från lokal pedagogisk planering
• Det ska råda trygghet och studiero på skolan under hela skoldagen
• Antalet kontrollstationer ska öka, de befintliga ska utvärderas i större utsträckning.
Åtgärdsprogram
Vi behöver skapa väl fungerande rutiner för uppföljning av våra åtgärdsprogram. Vi behöver även låta duktiga elever få utvecklas så långt de kan. För att finna elever som är i behov av särskilt stöd har vi infört kontrollstationer i framför allt ämnet svenska. Vi kommer att utöka kontrollstationerna inom ämnena matematik och engelska.
Specialpedagog tillsammans med lärare kommer att ansvara för att dessa blir genomförda och rapporterade till rektor som beslutar om utredning och eventuellt åtgärdsprogram samt insatser. Specialpedagogen arbetar idag främst med elever i år 4-6. Vi har arbetat efter samma struktur även i år 7-9, men genom att vi anställt en speciallärare kommer vi att kunna arbeta mer strukturerat med riktade insatser även i år 7-9.
Våra införda kontrollstationer har bidragit med tydlighet vad gäller kunskapsöversikten för våra elever. Vi har haft rutiner för att följa upp våra åtgärdsprogram. Det som hindrat oss från att fullfölja dessa rutiner till fullo är att vi vid flera tillfällen varit underbemannade pga, uppsägningar och sjukskrivningar. Vi har också beslutat att varje åtgärdsprogram är individuellt och utvärderas vid olika tidpunkter. Vi har haft en speciallärare som arbetat med år 7-9.
Skriftliga omdömen och dokumentation
Lpp ska skrivas i varje undervisningsmoment. I detta formulär ska det stå vilka
kunskapsmål som eleverna förväntas inhämta, samt hur de ska få visa upp sina förmågor.
Eleverna måste tidigt tränas i att veta vilka mål de ska arbeta emot. Alla lärare ska skriva skriftliga omdömen.
Lärplattformen Fronter ska också introduceras under dessa två terminer vilket underlättar kontakten med hemmen vad gäller informationen om vilka mål eleverna ska uppnå.
Lärplattformen har inte introducerats under dessa två terminer på grund av förseningar.
IT-gruppen har tagit fram en gemensam mall för hur lokala pedagogiska planeringar kan se ut. Lpp har inte skrivits i varje undervisningsmoment. Alla lärare har skrivit skriftliga omdömen.
Trygghet och studiero
Enligt skollagen ska det råda trygghet och studiero i skolan. Vi ska upprätta rutiner i samverkan med personalen. Dessa arbetsrutiner ska vara väl kända av all personal, vårdnadshavare samt elever. Viktigt är att vi skapar en tydlig ärendegång som följs om någon bryter mot skolans riktlinjer för trygghet och studiero.
Trygghetsteamet har en viktig uppgift att dokumentera och följa upp alla aktuella fall enligt vår arbetsmodell. Vårdnadshavare ska också informeras om våra gemensamma riktlinjer. Elevhälsan ska vara en del i detta arbete, bland annat genom sin utbildning Magelungen.
Vi har tagit fram tydliga riktlinjer med hjälp av skollagen vad gäller trygghet och studiero. Vårt arbetssätt har kommunicerats till vårdnadshavare. Vi har under de här terminerna arbetat mer förebyggande tillsammans med elevhälsan. Många elever upplever att vi har trygghet och studiero. Lärare påvisar att låg motivation hos en elevgrupp på skolan har påverkat studieron i den klassen. Vi upplever även att våra tydliga riktlinjer vad gäller trygghet och studiero ibland var verkningslösa eftersom åtgärder inte fungerade över tid eller tog för lång tid att genomföra.
Kontrollstationer
Specialpedagog har främst tagit fram ett årshjul som riktar sig till år 1-6. Vi har framförallt checkat av kunskapsområden inom ämnet svenska för år 7-9. Dessa kontrollstationer ska utökas till flertalet ämnen. Vi behöver också bli bättre på att utvärdera och reflektera vad dessa resultat innebär på individnivå samt gruppnivå.
Matematikutvecklaren i kommunen ska involveras i detta arbete. Vi ska införa kommunens arbete med att ”musa” alla våra elever i ämnet matematik.
Årshjulet har vi följt men vi behöver revidera detta inför nästa termin.
Kontrollstationerna har genomförts men vi har inte utökat våra kontrollstationer som planerat. Till hösten har vi två behöriga lärare i matematik och de ska musa våra elever i matematik i år 7-9. Vi behöver bli bättre på att kommunicera resultat utifrån våra
kontrollstationer, både till arbetslag och vårdnadshavare. Dessa resultat kan ligga till grund till åtgärder och åtgärdsprogram.
Var är vi?
Måluppfyllelse
Skolans verksamhet styrs av nationella mål och lokala mål.
Samtliga pedagoger genomför varje höst och vår en sammanställning av elevernas måluppfyllelse i relation till målen i samtliga ämnen.
1) Barn och elevers utveckling mot målen Nationella prov i procentsats:
År 6:
Engelska
A B C D E F Ej delt
År 2013/ 20 elever 10,00% 15,00% 40,00% 15,00% 20,00% 0,00% 0,00%
Matematik
A B C D E F Ej delt
År 2013/ 20 elever 10,00% 30,00% 5,00% 20,00% 30,00% 5,00% 0,00%
Svenska
A B C D E F Ej delt
År 2013/ 20 elever 5,00% 5,00% 20,00% 40,00% 25,00% 5,00% 0,00%
NO
A B C D E F Ej delt
År 2013/ 20 elever 5,00% 50,00% 35,00% 10,00% 25,00% 5,00% 0,00%
SO
A B C D E F Ej delt
År 2013/ 20 elever 15,00% 20,00% 35,00% 25,00% 5,00% 0,00% 0,00%
Analys:
Vi har fina resultat på nationella proven i år 6. Endast en elev i matematik, svenska och no har inte klarat av betyget E. I so – ämnena har vi riktigt höga resultat och även matematiken, no samt engelska. Sämst resultat har vi i svenska även om majoriteten av eleverna har betyget D sammantaget på alla delprov.
Nationella prov i procentsats:
År 9:
Engelska
A B C D E F Ej delt
År 2013/ 18 elever 11,00% 6,00% 22,00% 33,00% 22,00% 0,00% 6,00%
Matematik
A B C D E F Ej delt
År 2013/ 18 elever 0,00% 6,00% 6,00% 11,00% 67,00% 6,00% 6,00%
Svenska
A B C D E F Ej delt
År 2013/ 18 elever 0,00% 0,00% 6,00% 33,00% 50,00% 6,00% 6,00%
NO
A B C D E F Ej delt
År 2013/ 18 elever 0,00% 0,00% 11,00% 11,00% 61,00% 6,00% 11,00%
SO
A B C D E F Ej delt
År 2013/ 18 elever 0,00% 6,00% 11,00% 17,00% 50,00% 11,00% 6,00%
Analys:
På nationella proven i år 9 är det en elev som inte deltagit på proven.
Engelskan är det ämne som har högst resultat och det ämne i vilket alla elever har uppnått ett godkänt betyg. I so är det två elever som inte når betyget E, i svenska och matematik är det en elev som inte uppnår godkänt.
Betygsstatistik vt 2013 år 6:
År 7:
År 8:
År 9:
Betygsanalys:
ÅR: 4
Gruppen har under året varit orolig och det har varit svårt att skapa studiero hos flera elever beträffande skolarbetet. Det finns elever som inte når kunskapskraven i engelska (2), matematik (1), svenska (1), so- ämnena (2) och no- ämnena (2). Det är två flickor och en pojke som inte uppnår kunskapskraven i de olika ämnena.
En elev har under större delen av vårterminen varit själv med en extra resurs på grund av ett uppkommet behov hos eleven. Det gjorde att vi flyttade om resurser mellan fritids och skolan. Vår specialpedagog har under året jobbat mycket med elever i denna klass periodvis.
ÅR: 5
Gruppen är ganska liten på endast 17 elever. I gruppen finns det många elever i behov av särskilt stöd av olika anledningar.
I klassen finns det elever som inte klarar kunskapskraven i engelska (3), matematik (3), svenska (3) och no- ämnena (3). Det är samma elever i alla ämnen som inte klarar dessa kunskapskrav. Vår specialpedagog jobbar med dessa elever och barn- och elevhälsoteamet är inkopplat på dem.
ÅR: 6
År 6 är en studiemotiverad grupp med flera elever som har gjort stora framsteg under året i många ämnen. De flesta elever har höjt sina betyg från höstterminen. Meritvärdet i klassen är 209,3. De ämnen elever är underkända i är matematik och engelska. I övrigt är klassen ganska jämn betygsmässigt vilket betyder att det inte är något ämne som sticker ut med varken låga eller höga betyg, däremot finns det elever som överlag har riktigt höga betyg i många ämnen. Det är endast en elev i matematik och en elev i engelska som inte uppnår betyget E. Det handlar om en pojke och en flicka. Några elever i gruppen har diagnoser samt sociala svårigheter. Jämför man betygen med nationella proven så ser man att alla elever klarat de nationella proven i engelska, i slutbetyget är det dock en elev som får betyget F.
Den elev som missat i matematik på de nationella proven har också fått betyget F. De elever som missat på de nationella proven i svenska och no bedöms ändå ha uppvisat att de når kunskapskraven i den ordinarie undervisningen.
Klassen består av 20 elever, 9 pojkar och 11 flickor. Meritvärdet för pojkar är 198.8.
Meritvärde för flickor är något högre 217.7.
ÅR: 7
År 7 är en stor elevgrupp (27 elever). Spridningen i klassen betygsmässigt är ganska stor.
Meritvärdet i klassen är 188,1. Pojkarna har ett lite högre meritvärde än flickorna, pojkarna har 191.9 medan flickorna har 184.4. Idrott och musik är det ämnen som utmärker sig med många höga betyg (A och B) i denna elevgrupp. Engelska är det ämne där det finns flest underkända elever, fyra stycken. Det är fyra elever som har underkänt betyg i något ämne i denna elevgrupp. I övrigt är alla elever godkända. Det finns elever i gruppen med stora sociala svårigheter och även stora svårigheter kunskapsmässigt. Denna klass har möjlighet att höja sina betyg och prestera mycket bättre.
ÅR:8
Meritvärdet i år 8 är 184,4. Klassen består av 17 elever. Flickorna har ett mycket högre meritvärde än pojkarna, flickorna har 221 medan pojkarna har 169.1.
Vi har fyra elever som är underkända i ämnet matematik i år 8. Samma elever är också underkända i diverse andra ämnen. Vi har sammanlagt 6 elever som inte uppnår betyget E i ett eller flera skolämnena.
Vi har högst måluppfyllelse i de praktiska ämnena som hem- och konsumentkunskap samt idrott. Musikbetygen ligger också högt i jämförelse med övriga ämnen. Även i tyska och spanska ligger alla elever på godkänt betyg.
I matematik och no – ämnena har vi flest underkända betyg. Det finns elever i gruppen med stora sociala svårigheter och även stora svårigheter kunskapsmässigt samt elever med diagnoser.
ÅR:9
Meritvärdet i år 9 är 200. Klassen består av 18 elever. Pojkarna har ett högre meritvärde än flickorna. Pojkarna har 207.9 medan flickorna har 184.4.
Vi har 100% måluppfyllelse i de praktiska ämnena. I kemi, biologi och matematik har vi en elev som inte är godkänd i år 9. Det är en flicka som inte når upp till kunskapskraven i dessa ämnen. Betygen i matte- och No - ämnena ligger ganska lågt i förhållande till de
humanistiska ämnena som engelska och svenska. Betygen i ämnet musik ligger också högt i jämförelse med andra ämnen. Eleverna i år 9 har också ganska höga betyg i ämnet slöjd.
Även i denna elevgrupp finns elever med stora svårigheter och diagnos.
Sammantaget har vi 41 F i år 6-9 fördelat på 14 elever. De flesta underkända hittar vi i Ma (9 elever), därefter följer En (7 elever). Efter det följer Sv och Ke (4 st var). Tk, Fy och Bi har (3 elever var). I ämnet Samhällskunskap har vi (2 underkända). Hi, Mu, Bl, Ge, Sl, Sva har alla (1 elev var).
Slutsats:
De praktiska ämnena har högre måluppfyllelse i både år 6, 7, 8 och 9. Detta beror troligtvis på att många elever upplever dessa ämnen som roliga och konkreta.
Vi vet att flera elever har svårt med ord och begrepp vilket kan avspegla sig i teoretiska ämnen som matematik, no och svenska där måluppfyllelsen är lägre. Måluppfyllelsen i humanistiska ämnen som engelska och tyska är relativt god. Kanske kan detta bero på att elever med teoretiska svårigheter ändå ser på film och använder språket (engelska) på nätet och får således mycket träning i dessa ämnen även utanför skolans tid.
Vi har kontrollstationer i svenska och följer upp våra elever genom olika screeningar under ett läsår, vilket kan leda till att vi har högre måluppfyllelse i svenska än exempelvis no ämnen. Specialläraren har också arbetat mycket med att stötta upp svenskan då denna är grunden i så många ämnen och förmågorna återkommer.
Vi har under året haft stora problem med att hitta kompetent personal på matte och no- tjänsterna i år 7-9. Vi har bytt lärare vid flera tillfällen under läsåret vilket påverkar resultaten och också möjligheten till kontinuitet för eleverna i matematik och no-ämnen, främst i år 7-9.
Detta har också medfört att vi har haft outbildad personal på Kyrkskolan.
Vi har arbetat mycket med att få elever med särskilda behov godkända (bland annat
språkstörning och Asperger) utifrån sina förutsättningar. Vi har arbetat bland annat med att skapa olika förutsättningar utifrån varje individ för att få den att visa sina förmågor i olika
ämnen, mycket med hjälp av vår speciallärare. Vi har även diskuterat dessa elever frekvent i barn- och elevhälsoteamet samt i personalgruppen för att få en samsyn kring arbetet med dem. Vi har lyckats bra med detta och vår speciallärare och ämneslärarna har lagt ner mycket arbete kring dessa elever. Elever vi hade stor oro kring i år 9 gick ut med godkända betyg. Vi har mycket arbete framför oss med elever som har stora svårigheter och vi måste hitta ett fungerande arbetssätt för elever med anpassad studiegång exempelvis. Detta har inte fungerat under läsåret som gått.
En åtgärd som vi genomfört under året är att införa hemklassrum till alla klasser där den mesta undervisningen sker. Detta har medfört ett lugnare klimat på skolan och en trygghet i att eleverna alltid vet vart de ska och för det mesta var de har sitt material. Detta infördes under vårterminen och vi kommer att fortsätta att arbeta på samma sätt nästa läsår.
Vi har under året arbetat med ämneslärarsystemet från år 4-9. Detta har visat sig vara väldigt rörigt för de yngre eleverna då det kommer in flera lärare under dagen. Det har varit svårt för elever som är beroende av att ha en fast struktur att få det att fungera under en hel dag. Vi har också arbetat med att ha en fast struktur i hur vi startar och avslutar lektioner. I detta arbete behöver vi förnya våra ansträngningar till hösten för att få detta att fungera på ett bättre sätt med tätare uppföljningar och diskussioner i personalgruppen. I en jämförelse ser vi att vi har fler pojkar än flickor som är i behov av stöd eller särskilt stöd. Flickorna har också ett högre meritvärde i våra fyra klasser totalt, flickorna har 202 i meritvärde och pojkarna har 191.9.
Tittar vi på klasserna var för sig så ser vi att i två klasser har pojkarna högre meritvärde än flickorna, år 7 och år 9. Den största skillnaden meritmässigt ser vi i år 8. Flickorna har ett mycket högre meritvärde än vad pojkarna har.
Vart ska vi?
Åtgärd:
• Vi ska bli bättre på att ge elever med teoretiska svårigheter möjlighet att visa på andra sätt hur de kan lösa uppgifter och förstå samt reflektera, skapa individuella lösningar för olika elever för att nå kunskapskraven. Vi ska lära oss att använda datorn som ett verktyg för att nå alla elever och individualisera undervisningen. Vi kommer att avsätta tid för en pedagog som kommer att arbeta särskilt med detta. Vi kommer också att genomföra kommunövergripande utbildningar för vår lärplattform Fronter till hösten.
• Vi ska följa upp våra elever med tätare kontroller för att se var de befinner sig samt hjälpa dem att klara kunskapskraven. Vi kommer att ha elevdiskussioner varje tisdag i arbetslagen för att gå igenom åtgärdsprogram med all undervisande personal och diskutera undervisning, samt skapa en samsyn kring undervisningen som underlättar för eleverna.
• Vi ska sätta in åtgärder under begränsade tidsperioder för att hjälpa eleverna att nå målen samt utvärdera om dessa insatser gett önskat resultat, elevprat på tisdagar i arbetslagen.
• Vi ska ha gemensamma och tydliga pedagogiska planeringar där vi utvärderar och följer upp vår egen undervisning. Dessa ska vårdnadshavare kunna ta del av på Fronter som blir vår lärplattform.
• Arbeta Aktivt tillsammans med vår syv för att motivera pojkarna i år 8 till ett bättre resultat.
• Vi ska MUSA våra elever och genom detta kunna sätta in rätt åtgärder gällande stöd i matematik.
• Delar av vår personal kommer att genomföra en matematikutbildning under året under ledning av kommunens matematikutvecklare.
• Vi kommer att lyfta i arbetslagen hur vi ska utmana och stimulera våra ”duktiga elever” att komma vidare.
• Vi kommer att arbeta med ett system där mentor i år 4, 5 och 6 är ansvarig för kärnämnena i sin klass (matematik, svenska och engelska) för att skapa trygghet i gruppen.
• Vi kommer att starta upp terminen med en vecka där mentorerna är med sin klass för att skapa rutiner och trygghet i gruppen.
• Vi kommer att göra en tydligare uppdelning i arbetslag för personalen, 4-6 eller 7-9, för att de ska få tid att diskutera ihop sig om elever och rutiner m.m.
2) Kvalitet och inflytande
Varje år besvarar våra elever en enkät om hur de trivs i skolan.
Nedan följer sammanställning av svaren på elevenkäten.
8. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet.
Antal svarande: 70
Analys:
Nästan alla våra elever på skolan känner sig trygga vilket är mycket positivt. Vi har dock ca 5 elever som inte känner trygghet i skolmiljön.
Flera elever (25) anser inte att skolarbetet ger dem lust att lära sig mer även om flertalet elever anser att det stämmer ganska bra att de får lust att lära. De flesta elever anser också att lärarna tar hänsyn till deras åsikter även om 2 elever inte tycker det och några (13) anser att det stämmer dåligt.
Flertalet elever anser sig säkra på vad de ska kunna i skolan för att nå målen. Dock anser 13 elever att de inte vet eller är osäkra på vad de ska kunna för att uppnå kunskapskraven.
De flesta elever upplever att de får hjälp av sina lärare om de behöver även om några tycker att de inte får den hjälp i skolan som skulle behövas (4 elever). Många elever upplever också att de får respons på sitt skolarbete och vet hur de ligger till resultatmässigt även om ca 15 elever inte vet hur de ligger till. Vad kan vi göra för att dessa också ska känna att de vet var de befinner sig kunskapsmässigt?
Våra elever känner att de förväntas nå målen i skolan. Även här är det två elever som är osäkra på om lärarna förväntar sig detta av dem.
Slutsats:
Vi har en hög måluppfyllelse vad det gäller trygghet på skolan för våra elever. Vi behöver dock förbättra oss ytterligare då vi inte uppnår 100 procent. Alla elever har rätt att känna sig trygga för att kunna fokusera på lärandet i skolan.
Att så hög andel elever som 25 av de 109 elever som svarat på enkäten inte upplever att
skolarbetet är lustfyllt måste vi ta till oss. Vi måste beakta hur vi fångar upp dessa elever på bästa sätt och vad i vår undervisning vi kan förändra för att göra skolan roligare och genom detta nå högre måluppfyllelse.
Det är bra att de flesta elever vet vad de ska kunna för att nå målen i skolan. Det kan bero på att vi under ”öppet hus” ger möjlighet till diskussion med varje enskild elev i varje ämne utifrån deras skriftliga omdömen. Om elev och vårdnadshavare önskar erbjuder vi även ett
utvecklingssamtal. Vi behöver bli ännu tydligare för att nå fram till de elever som inte upplever att de känner till vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.(Kanske behövs tydligare pedagogiska planeringar, mer frekvent återkoppling samt att målen förklaras på olika sätt för eleverna samt upprepas).
Det är positivt att så många elever upplever att de får hjälp med skolarbetet på vår skola. Att några få elever inte känner att de får hjälp behöver vi tänka på i varje möte med elever. Att så hög andel elever anser att de faktiskt får hjälp kan bero på att läxhjälpen varje vecka fungerar bra och eleverna där får lite mer tid för skolarbete i lugn miljö. Vi har relativt hög lärartäthet samt vuxennärvaro på skolan. Vi erbjuder också stöttning i de olika teoretiska ämnena på elevens val.
De elever som behöver stöd kan använda 90 minuter per vecka i ett ämne de känner att de behöver extra tid med. Vi har ett arbetssätt och klimat på Kyrkskolan som innebär att se varje elev samt tidigt lyfta om vi ser svårigheter kring ett barn. Att många pedagoger ser samma sak kan göra att eleven upplever sig att få hjälp och stöd med sina svårigheter.
Nästan alla elever på skolan upplever att de förväntas nå målen och det är positivt.
Åtgärd:
• Vi ska arbeta med elevtrygghet på skolan genom vårt elevråd samt trygghetsteam. Vi ska utveckla arbetet med elevrådet för att ge eleverna mer inflytande samt
medvetandegöra dem om vilket inflytande de kan ha på skolan och över sin utbildning.
• Vi ska fortsätta att ha rastvakter på alla raster på skolan. Vi ser elever och tar tag i små problem innan de blir stora problem.
• Vi behöver diskutera hur vi kan få lärandet mer lustfyllt genom våra pedagogiska
diskussioner i personalen. Datorn i undervisningen! Vi skapar tid till pedagog som ska driva it arbetet på skolan.
• Tydliga och gemensamma ramar för pedagogiska planeringar för att eleverna ska veta vad som förväntas av dem. Vi ska ge eleverna återkoppling kontinuerligt genom lärplattformen Fronter samt i mötet mellan pedagog och elev.
• Vi ska fortsätta med och förstärka läxhjälpen på torsdagar.
• Arbeta mer riktat med elevens val tillsammans med elev och vårdnadshavare. Vi vill få eleverna att välja det ämne de är i störst behov av.
• Vi ska prata mål och resultat med eleverna inför, under och efter ett arbetsområde.
• Vi förstärker resursen i matematik- och no ämnen med två pedagoger i år 7-9 för att höja måluppfyllelsen.
3) Trygghet och studiero
I vår enkät som besvarats av vårdnadshavare var frågeställningen följande;
Fråga:
1 Mitt barn känner sig tryggt i skolan?
2 Skolarbetet gör ditt barn nyfiket så hon/han vill lära sig mer?
3 Lärarna på ditt barns skola tar hänsyn till elevernas åsikter?
4
Mitt barn vet vad hon/han ska kunna för att nå målen i de olika ämnena?
5 Lärarna på ditt barns skola hjälper ditt barn i skolarbetet om ditt barn behöver det?
6 Ditt barn får veta hur det går för henne/honom i skolarbetet?
7 Ditt barns lärare förväntar sig att ditt barn ska nå målen i alla ämnen?
8 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns skola
Nedan följer sammanställning av svaren på vårdnadshavarenkäten.
Klass 4
0 2 4 6 8 10 12
1 2 3 4 5 6 7 8
Stämmer helt o hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
Klass 5
0 2 4 6 8 10 12
1 2 3 4 5 6 7 8
Stämmer helt o hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
Klass 6
0 2 4 6 8 10 12
1 2 3 4 5 6 7 8
Stämmer helt o hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
Klass 7
1 3 5 7 9 11 13
1 2 3 4 5 6 7 8
Stämmer helt o hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
Klass 8
0 2 4 6 8 10 12
1 2 3 4 5 6 7 8
Stämmer helt o hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
Klass 9
0 2 4 6 8 10 12
1 2 3 4 5 6 7 8
Stämmer helt o hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
Analys:
Vi har för låg svarsfrekvens på vår föräldraenkät. Det är svårt att se tillförlitliga mönster utifrån den låga svarsfrekvensen.
Det vi kan utläsa av svaren är att de flesta eleverna tycks vara trygga i skolan. Ingen
vårdnadshavare av dem som besvarat enkäten anser att någon elev är otrygg i skolan vilket är mycket positivt.
Många vårdnadshavare anser att skolan skapar lust att lära för eleverna. Det är dock ett antal som inte anser att så är fallet.
Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter anser vårdnadshavare i de flesta elevgrupper förutom några i år 5 samt 7.
De flesta föräldrar upplever att eleverna vet vad de ska kunna för att nå målen i skolan men det är ett antal som anser att det är oklart. En till två vårdnadshavare i år 5- 8 anser inte att eleverna vet vad de behöver kunna för att nå målen. Tydligast verkar det vara i år 4 och 9.
De flesta vårdnadshavare i alla klasser anser att deras barn får hjälp med skolarbetet om de behöver hjälp.
Att eleven får tillräcklig information om hur det går i skolarbetet anser alla som besvarat enkäten. Vårdnadshavarna, särskilt i år 4 anser inte att de fått tillräckligt med information om olika saker från skolan.
Alla vårdnadshavare som besvarat enkäten anser att lärarna förväntar sig att eleverna ska nå målen i skolan. De flesta tycks också vara nöjda med barnens skola.
Slutsats:
Vi måste öka svarsfrekvensen på vår enkät för att kunna förlita oss på de resultat vi får. Som det ser ut i år med den låga svarsfrekvensen från vårdnadshavare kan vi inte förlita oss på resultaten då de inte är representativa för alla vårdnadshavare.
Att elevtryggheten är hög på skolan är däremot ett resultat vi till stor del kan förlita oss på. Det är något vi brukar få feedback på från både vårdnadshavare och nya elever som kommer till Kyrkskolan från andra skolor.
Att det är några vårdnadshavare som inte anser att skolan är lustfylld för eleverna är också något vi måste arbeta med på Kyrkskolan. Vi måste bli bättre på att fånga alla elever och arbeta utifrån olika lärstilar och elevernas unika förutsättningar. För att öka vår måluppfyllelse på skolan gäller det att vi blir skickliga på att fånga varje elev i dennes unika lärande.
Vi behöver också arbeta med elevdemokrati för att eleverna ska känna sig lyssnade på. Detta är också ett sätt att skapa medvetenhet hos eleverna och på så sätt höja måluppfyllelsen.
Vi behöver ständigt arbeta med att tydliggöra vilka mål vi arbetar mot för elever och
vårdnadshavare. Vi behöver förbättra kommunikationsvägar mellan hem och skola där det går lätt att följa sitt barns utveckling mot de mål vi arbetar mot.
Vi förväntar oss att alla elever ska nå målen i skolan vilket både elever och vårdnadshavare känner.
Åtgärder:
• Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta för att vi ska kunna förlita oss på de resultat vi sammanställer. Vi måste sikta mot en svarsfrekvens på 100 procent. Vi behöver använda oss av Fronter samt mail som redskap för att nå alla vårdnadshavare. Vi informerar på föräldramöten samt på hemsidan. Om när det är dags att svara på enkäter för vårdnadshavare.
• Vi ska använda måndags konferenser till pedagogiska diskussioner för att fånga fler elever och höja måluppfyllelsen.
• Vi ska använda tisdags konferenserna till att diskutera pedagogik kring elevgrupper och elever med särskilda behov så att vi gör lika och så vi tillsammans hittar former som fungerar för dessa elever.
• Vi behöver ha en tydlig struktur i samt återkoppling från elevrådet på skolan så att eleverna känner att de har möjlighet att påverka sin skolsituation. Elevrådsmötets protokoll ska mailas ut till alla elever samt all personal och diskuteras på mentorstiden.
• Vi ska ha en gemensam mall för pedagogiska planeringar som elever och vårdnadshavare är väl förtrogna med.
• Vi ska sjösätta ett arbete med lärplattformen Fronter för en tydlig och enkel kommunikation med vårdnadshavare.
• Vi ska skicka månadsbrev med information gällande för hela skolan så vårdnadshavare känner att de vet vad som händer på skolan i större utsträckning än idag. För att dessa ska bli likvärdiga skickas de ut från rektorerna. Denna information ska även läggas ut på hemsidan.
4) Åtgärder mot kränkande behandling
Läsåret 2011-2012 har vi haft 15 antal incidentrapporter från år 4 till år 9 enligt följande.
År Incidentrapporter Förklaring
År 4 6 En incidentrapport utifrån
olika elevers perspektiv kring samma händelse.
År 5 1
År 6 0
År 7 0
År 8 4 Två av incidenterna är samma
incident som två incidenter i år 9.
År 9 4 Två av incidenterna är samma
incident som två incidenter i år 8.
Summa: 15 incidentrapporter 15 incidenter
(resultat, analys, slutsats, åtgärd)
Resultat: Vi har 15 incidentrapporter från läsår 2012-2013. Vi har en del konflikter i klass 4 som utretts klart direkt på plats och därför inte inrapporterats till rektor skriftligt.
Analys:
År 4 har varit en orolig grupp och här har det förekommit en del incidenter under året, speciellt kring två elever. Dessa konflikter har alltid utretts direkt och endast något enstaka tillfälle har trygghetsteamet varit inkopplat i något ärende. Incidenterna handlar ofta om konflikter mellan elever, eller att elever retas med varandra.
I ett av fallen i år 9 har vårdnadshavare varit orolig för sitt barn utan att någon egentlig konflikt uppstått och i detta fall har skolan utrett och gjort flertalet uppföljningar samt återkopplat till vårdnadshavare.
Dessa incidenter utspelade sig mellan jämbördiga parter och alla incidenter var separata händelser som inte upprepats efter att vi utrett dem.
Vi har i år även haft fall av att lärare har uttryckt sig kränkande mot elev. I dessa fall har rektor utrett och haft flertalet samtal med berörd lärare. Läraren har varit tillfälligt anställd på skolan och arbetar i nuläget inte kvar utan valde att på egen begäran avsluta sin tjänst efter samtal med rektor.
Slutsats:
I två klasser, år 4 och 8, har vi haft särskilda insatser under året som gått med stöd från bland annat elevhälsan. Detta för att lärarna har signalerat att det har varit tuff stämning i grupperna och för att arbeta med detta förebyggande mot mobbning och kränkningar.
Detta arbete har varit framgångsrikt och lett till ett bättre socialt klimat i båda grupperingarna. Arbetet skedde under hösten i år 8 och under våren i år 4. Arbetet kommer att följas upp under hösten 2013, bland annat av elevhälsan.
Incidenten mellan två elever i år 8 och 9 återkom upp trots uppföljningar och utredning.
Lärarna menar att konflikten handlar om samma sak som tidigare incident och att den legat latent trots muntliga uppföljningar av trygghetsteamet. Konflikten löstes dock.
I samtliga insatser har vår ärendegång lett till en tydlighet vad kränkningarna handlat om.
I några av fallen har vi haft en lång uppföljningsperiod för att säkerställa att inte incidenterna upprepar sig. Det betyder att vi reder ut varje enskild incident ordentligt samt följer upp flertalet gånger så ingen elev behöver vara orolig för att någonting ska upprepas. Trygghetsteamet kopplas in tidigt när något inträffar och reder ut ordentligt.
Det gör också att vi har lugn och ro på skolan och att eleverna känner trygghet till vuxna på skolan samt till att de får hjälp om eleven skulle hamna i en konflikt. Vi ser och kan reda ut konflikter i tid tack vare att vi har rastvakter på alla raster. De raster då alla elever har rast samtidigt har vi rastvakt både inne och ute. Vi har också bussvakt vid
busshållplatsen samt morgonvakt för de elever som kommer tidigt med olika bussar.
Att vi inte har något fall av kränkning mot lärare är också positivt. Vi har en bra kontakt mellan lärare och elever på skolan för att det är en liten skola men också för att det är något vi arbetat med under lång tid på Kyrkskolan.
Tryggheten på skolan kan alltid förbättras och vi måste se på vår verksamhet med kritiska ögon och ständigt vilja förbättra oss i vårt arbete för att alla elever ska känna sig trygga på vår skola även om detta arbete är något vi på Kyrkskolan har kommit långt i.
Åtgärd:
• Vi ska fortsätta att använda ärendegången incidentrapport vidare till rektor, trygghetsteam samt uppföljning.
• Vi ska lyfta aktuella fall varje tisdag på konferensen. Detta finns med som en punkt på dagordningen för att alla pedagoger på skolan ska vara
uppmärksamma på aktuella incidenter och därmed kunna arbeta förebyggande.
• Vi ska fortsätta uppmärksamma varje liten incident i förebyggande syfte för att förhindra större konflikter och mobbing.
• Vi ska jobba tillsammans med elevhälsa och ifo på ett förebyggande sätt och hitta rutiner för detta, bland annat genom barn- och elevhälsoteamet på tisdagar.
• Vi ska bygga vidare på vår goda kontakt med vårdnadshavare så att de känner en trygghet i att vi ser på varje ärende med största allvar och tar tag i saker som de uppmärksammar oss på. De ska få tydlig och kontinuerlig återkoppling om deras barn har varit inblandad i någon incident. Vi ska använda lärplattformen Fronter när det blir aktuellt i kommunen under hösten och våren.
• Vi arbetar vidare med samt förstärker (med ett antal pedagoger samt upp till år 9) vårt arbete med Pinocchio för att tidigt upptäcka elever med normbrytande beteende och tidigt sätta in insatser.
Vart ska vi? Hur gör vi?
Verksamhetsmål för Kyrkskolan
• Ha pedagogiska diskussioner i större utsträckning än förut, framförallt i hur vi bedriver och planerar undervisning (allmänna råd)
• Vi kommer att lyfta i arbetslagen hur vi ska utmana och stimulera våra
”högpresterande elever” att komma vidare.
• Vi behöver diskutera hur vi kan få lärandet mer lustfyllt genom våra pedagogiska diskussioner med personalen.
• Vi fortsätter med en tydlig struktur i samt återkoppling från elevrådet på skolan så att eleverna känner att de har möjlighet att påverka sin skolsituation.
• Vi ska jobba tillsammans med elevhälsa och ifo på ett förebyggande sätt och hitta rutiner för detta, bland annat genom barn- och elevhälsoteamet på tisdagar.
Söderbärke 2013-09-10 Rektor: Fredrik Hedlund
