Orsaker till att elever inte deltar i Idrott och hälsa

Fakulteten för Lärande och Samhälle

Självständigt arbete i fördjupningsämnet (Idrott och lärande)

15 högskolepoäng, grundnivå

Orsaker till att elever inte deltar i Idrott och hälsa

Student´s reasons for not participating in Physical Education (PE)

Robert Andrei & Philip Sannum

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot grundskolans årkurs 7-9 och gymnasieskolan.

270-300 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå 15hp Slutseminarium: 2022-01-13

Examinator: Stine Degerbøl Handledare: Lars Kristén

2

Förord

Vi, Robert och Philip, satt i Roberts vardagsrum och försökte komma fram till ett bra ämne att skriva om, något som var både aktuellt och något som vi skulle ha nytta av i vår lärarprofession längre fram. Då vi nyss hade haft en kurs om motionspsykologi samt olika motivationsteorier så kände vi att motivation var det rätta spåret. Vi såg dock att det fanns många arbeten kring motivation men ville ändå hålla oss inom det området. Då kom Robert på att han hade läst i ena kursboken om en tjej som inte ville delta på idrottslektionen och att läraren använde sig utav KASAM-teorin för att förstå Julia och få henne att vara med.

De tillsammans skulle få Julia att känna meningsfullhet. Någonstans där började det kännas viktigt att ha förståelse för de tre begreppen som KASAM innehåller, dvs begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi ville mer än gärna veta varför elever som inte deltar på idrottslektionen inte deltar. Har de verkligen glömt sina kläder? Har de verkligen ont i foten?

Vi ville veta de verkliga bakomliggande orsakerna som gör att de inte vill delta, dem sakerna som vi inte ser. Vi ville förstå dem. Således växte idén fram av ta reda på vilka dessa orsaker är. För att skolorna ska kunna bedriva ett aktivt arbete för att uppmuntra eleverna att delta i idrottsämnet med hjälp av olika motivationsteorier så måste man först ha förståelse för vilka hinder eller negativa orsaker som eleverna upplever. Kunskapsöversiktens resultat ska hjälpa nuvarande och framtida lärare att få mer förståelse över vilka negativa perspektiv eleverna upplever som gör att de inte vågar eller inte vill delta helt eller delvis i ämnet Idrott och hälsa (IdH).

Arbetet har tagit mycket tid för oss båda och vi är ense om att vi lagt ner lika mycket engagemang i arbetet. Det har varit roliga och intressanta diskussioner men långa dagar. Vi vill passa på att tacka Lars och Stine för vägledning och input till arbetet. Därtill vill vi passa på att tacka gruppen som gett oss råd under handlednings-mötena, samt stort tack till Ming- Chieh, Isabelle och Hanna för kloka synpunkter under opponeringen.

3

Sammandrag

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka olika orsaker det finns som gör att elever väljer att undvika att delta helt eller delvis på idrottslektionen. Den bygger på en systematisk informationssökning av tolv primära källor i form av vetenskapliga tidskriftsartiklar eller vetenskapliga rapporter. I kunskapsöversikten används tre teman för att analysera resultatet.

Resultatet av kunskapsöversikten visar på olika orsaker ur elevers perspektiv som gör att de väljer att undvika helt eller delvis att delta på idrottslektionen. Utifrån våra tolv primära källor kunde tre övergripande teman identifieras: sociala, psykologiska och miljörelaterade. Vi har identifierat omklädningsrummet som en stor miljöfaktor, elevers självkänsla som en psykologisk faktor samt elevernas bemötande gentemot varandra som en social faktor till att elever inte vill delta på idrottslektionen. Kunskapsöversikten ska ge en djupare förståelse kring dessa faktorer och med denna förståelse hjälpa idrottslärare att arbeta främjande genom att motivera eleverna och på så vis öka delaktighetsgraden.

Nyckelord: Elever, Idrott och hälsa, inte delta, miljöfaktorer, psykologiska faktorer, sociala faktorer.

4

Innehållsförteckning

Förord 2

Sammandrag 3

Innehållsförteckning 4

Inledning 5

Begrepp 7

Syfte och frågeställning 8

Metod 9

Urvalskriterier 9

Söktermer 9

Sökprocess 10

ERIC 10

Sekundärsökning 11

Libsearch 11

Swepub 12

Resultat 13

Sociala faktorer 13

Psykologiska faktorer 15

Miljöfaktorer 19

Diskussion & slutsats 22

Metoddiskussion 22

Resultatdiskussion 23

Sociala faktorer 23

Psykologiska faktorer 24

Miljöfaktorer 25

Slutsats 27

Vidare forskning 27

Referenser 28

5

Inledning

Idrott, friluftsliv och olika former av motion har stor betydelse för enskilda människors hälsa men även för folkhälsan (Skolverket, 2011). Skolinspektionen (2018) belyser att en femtedel av eleverna inte deltar regelbundet i ämnet Idrott & hälsa. Detta är en oroande bild och insatser krävs (ibid.). På Skolverkets hemsida belyses att lärare beskriver vissa elever som passiva, omotiverade och utåtagerande, samt att lärarna ställer sig själva frågan om hur man skulle motivera sina elever (Lozic, 2015). Hon nämner två forskare vid namn Thomson och Wery som menar på att motivationsgraden påverkas exempelvis av känslor, men även av färdigheter och kunskaper samt elevens egna och andras uppfattningar om kompetenser.

Avsaknad av upplevd kompetens eller sämre självförtroende bidrar till att eleverna känner en oro för att bli uttittad och göra bort sig (Lozic, 2015; Wiker, 2017). Detta menar Lozic (2015) kan undkommas om läraren tror på eleven samt sätter upp realistiska och uppnåeliga mål tillsammans med eleverna. Eleverna menar på att idrottsämnet är orättvist då det inte finns tid att utveckla sin förmåga och lära sig uppleva ett ändamål med ämnet samt att de får en känsla av att kunskapen “måste vara där redan innan” (Wiker, 2017). Därtill så menar eleverna på att undervisningen är enformig, de har haft samma övningar genom hela högstadiet och får sällan prova på några nya (ibid.). Att involvera eleverna i skapandet av projektet blir därav en bidragande faktor till att eleverna känner delaktighet och kontroll (Lozic, 2015; Wiker, 2017). Detta kan kopplas till Antonovskys begrepp KASAM, där känslan av sammanhang är avgörande och detta är något som läraren bör ha kunskap kring (Ahlberg, 2015; Brolin 2017; Larsson, 2016). I Läroplanen (Skolverket, 2011) står det att undervisningen ska utgöras så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar.

Läraren bör således ha koll på hur elever med olika bakgrund mår när de deltar i olika rörelseaktiviteter så att läraren kan skapar förutsättningar utifrån deras individuella förmåga (Lozic, 2015; Wiker, 2017). Wiker (2017) skriver att duschsituationen lyftes upp i elevdiskussionerna som en otrygg miljö. Osäkerhet och genans inför sin kropp kan även resultera i att de uteblir från idrottslektionen helt och hållet, speciellt under högstadiet då många elever försöker finna sin identitet. Eleverna hoppas att lärarna är medvetna om detta och inte utsätter dessa elever för obekväma situationer (Wiker, 2017).

I samband med motivationsfrämjande insatser finns begreppen inre och yttre motivation och människors motivation är ett komplext samspel mellan dessa begrepp (Lozic, 2015). Dessa

6

två motivationstyper kopplas till autonoma och kontrollerade beteenden som är centrala begrepp i självbestämmandeteorin. Människor kan motiveras på ett mer kontrollerande sätt eller ett mer autonomt sätt med yttre och inre motivation som basen för självbestämmande.

Genom att uppmuntra elevernas experimenterande och initiativ kan lärare uppmuntra elevernas vilja att anta utmaningar, utforska nya idéer, fortsätta med svåra aktiviteter och må bra med sig själva. Utmaningarna ska dock vara så utmanande att eleven kan känna sig kompetent och får uppleva samhörighet med personer i sin närhet (Lozic, 2015).

Förhoppningen med denna kunskapsöversikt är att identifiera för nutida men även framtida lärarkår i sin helhet vilka bakomliggande orsaker som påverkar elevers deltagande i idrottsämnet. I våra valda vetenskapliga artiklar belyses olika orsaker och vår förhoppning är att detta kan adderas till den befintliga informationen som Skolverket belyser och skapa en djupare förståelse.

7

Begrepp

Amotivation - bristande motivation, utan motivation (Psykologiguiden, 2022).

Autonomi - att individen känner att den gör självständiga val (Carlsson, 2019)

KASAM - känsla av sammanhang, är ett begrepp som består av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. KASAM ska hjälpa några att bevara hälsan ur ett salutogent perspektiv, dvs att man skapar sin hälsa. De tre delarna kan man mäta, menar Antonovsky. Desto högre KASAM desto lättare är det att klara av hinder och utmaningar i livet (Ahlberg, 2015; Brolin 2017; Larsson, 2016 och Antonovsky, 2005).

Självbestämmandeteorin (eng. Self Determination Theory, SDT) är en psykologisk teori som berör människors utvecklingsstadier och medfödda psykologiska behov, så som autonomi, samhörighet och kompetens. SDT handlar om naturlig drivkraft som styr individens val (Ryan & Deci, 2000)

Yttre motiverad icke-deltagande - yttre faktorer som påverkar individen till att icke delta i aktiviteten. Detta kan bottna i amotivation som reflekterar en känsla av missmod för att inleda aktiviteten (Aelterman m.fl., 2016).

8

Syfte och frågeställning

Elever kan delta utan att delta. Med det så menar vi att de kan närvara på lektionen dock utan att visa engagemang. Syftet med vår kunskapsöversikt är att belysa bakomliggande faktorer till att elever väljer att inte delta i ämnet Idrott och hälsa (IdH). Vår frågeställning blir således - vilka är de bakomliggande faktorerna till att elever inte deltar på idrottsundervisningen?

9

Metod

Nedan kommer ni att få ta del av hur vi har gått tillväga i vår sökprocess samt hur vi valt att avgränsa våra sökningar. Vid vår systematiska informationssökning har vi använt oss av forskningsartiklar, avhandlingar och relevant litteratur. Forsberg och Wengström (2016) betonar att det är viktigt att underlaget för en systematisk litteraturstudie är tillräckligt stort, det vill säga att det tidigare har forskats inom området. Därtill belyser de att vetenskapliga tidskriftsartiklar eller vetenskapliga rapporter är den primära informationskällan (Forsberg

& Wengström, 2016).

Urvalskriterier

I vår informationssökning har vi använt oss av systematisk litteratursökning i databaserna Libsearch, ERIC, SPORTDiscus och Swepub. För att säkerställa att texterna baseras på forskning och således är trovärdiga källor menar Friberg (2017) att det är viktigt att avgränsa sökningen till artiklar som är peer-reviewedgranskade. Vi har i vår sökprocess försökt att rikta in oss på högstadiet och gymnasiet då det är mest relevant och intressant utifrån våra egna erfarenheter. Eftersom forskningen skulle vara någorlunda aktuell så valde vi att begränsa publikationspreferensen på artiklarna i sökningen från år 2005 fram till dagens datum (Friberg, 2017). Antalet träffar är baserade på de urvalskriterier som vi har avgränsat sökningen till. Källorna som vi valt att använda ska belysa minst en faktor till att elever inte deltar. För att selektera våra vetenskapliga artiklar vid ett större antal träffar så valde vi inledningsvis att läsa rubrikerna som kändes relevanta utifrån vår frågeställning. Utifrån valda rubriker så lästes abstrakten för att på så vis se om innehållet fortsatt var relevant för vår kunskapsöversikt. Om abstrakten visade sig relevanta, så gick vi vidare till att skumma igenom texten, för att slutligen värdera om artikeln var relevant nog att väljas ut som en av dem tolv primära källorna.

Söktermer

I den svenska databasen Swepub har vi använt oss av söktermerna Idrott och hälsa och inte delta. I de internationella databaserna Libsearch och ERIC använde vi söktermerna physical education, PE, not/non participate/participation, reason, inactivity, barriers, lack of motivation, secondary school, high school, self-handicapping, gendered perspectives, bullying och religion.

10

Sökprocess

Friberg (2017) lyfter fram trunkering och boolesk söklogik som söktekniker. Utöver dessa två söktekniker så har vi även använt oss av frassökning (MAU, 2021). För att kunna lägga all fokus och energi på söktekniker, processanalys och urval så menar Friberg (2017) på att man bör bygga upp sin samling av sökord med synonymer, exempelvis “not participate” och

“inactive”. Då vi eftersträvar att hitta forskning som berör IdH så kommer det att vara en självklar del i vår sökning. På engelska blir det således physical education samt den vanligt förekommande förkortningen PE. Med physical education vill vi endast få träffar på de två orden sammanhängande i den ordföljden, därav valde vi att använda oss av en så kallad frassökning, dvs att sätta termen inom citationstecken, exempelvis “physical education”. För att texterna inte ska behöva innehålla både physical education och PE så använde vi oss av en boolesk söklogik och adderade ett OR mellan de olika söktermerna. Friberg (2017) påpekar att under processens gång så kommer relevanta ord att fångas upp och detta var även något som vi gjorde under vår sökprocess. Utifrån vissa ord som vi har stött på under processens gång, exempelvis bullying, harassment, gendered perspectives, religion, attitudes, disabilities, amotivation, self-efficacy och self-handicapping har vi då kunnat hitta mer relevanta och intressanta artiklar till vår kunskapsöversikt. Artiklarna är kategoriserade utifrån den slutgiltliga källan.

ERIC

Vi inledde vår sökning på Libsearch med söktermerna “physical education” OR PE vilket resulterade i 452 153 träffar och behövdes således avgränsas ytterligare. Vi valde att lägga till termen “inte delta” på engelska, dvs. “not participate", vilket avgränsades till 6 433 träffar.

Genom att flytta över sökningen till ERIC, som är en något mer begränsad databas än Libsearch, så fick vi med samma söktermer endast 398 träffar. För att justera antalet träffar så menar Friberg (2017) att boolesk söklogik är att föredra. För att reducera antalet träffar ytterligare behövdes fler ord och detta gjordes genom att lägga till AND (Friberg, 2017).

Genom att addera söktermerna secondary school OR high school reducerades antalet till 89st träffar där artiklarna Arar och Rigbi (2009), Bertills m.fl. (2018), Couturier m.fl. (2005) samt O’Brien-Richardson (2019) selekterades.

Vid nästa sökning behöll vi basen från föregående sökning, det vill säga (“physical education”

OR PE) AND (secondary school OR high school) men valde att byta ut “not participate” mot inactiv*.

Vi valde trunkering på sökordet inactiv då Friberg (2017) betonar att det breddar sökningen

11

genom att det läggs till ändelser i sökningsresultaten, exempelvis inactiv-e eller inactiv-ity.

Sökningen genomfördes via ERIC och gav 22 träffar där Mitchell m.fl. (2015) handplockades.

Sekundärsökning

Sekundärsökning är när du identifierar och selekterar en ny källa med hjälp av en tidigare källa (Friberg, 2017). I vårt fall så använde vi Couturier m.fl. (2005) och genom att klicka på Couturiers namn så kommer vi vidare till övriga verk gjorda av denna författare. Väl där inne så kunde vi på plats två identifiera Couturier m.fl. (2007) och sedermera selektera deras studie.

Libsearch

Utifrån Arar och Rigbi (2009) valde vi att lägga till religion som ett av sökorden utöver (“physical education” OR PE) AND “not participate”. På Libsearch gav det oss 17 träffar där Thorjussen (2021) selekterades.

Vidare så bytte vi ut ordet religion mot bullying. Vi provade att genomföra sökningen på SPORTDiscus men då detta endast gav oss tre träffar och inga intressanta abstract. Det tog sökningen vidare till Libsearch som gav oss nio träffar och källan O’Brien-Richardson (2019) valdes ut.

Vidare bytte vi ut bullying mot self-handicapping och fick då enbart en träff via SPORTDiscus.

Som en synonym till “not participate” valde vi att utöka sökningen med (“not participate” OR inactiv*), och detta utan någon vidare framgång. Sökningen förflyttades till Libsearch men fortfarande envisade sig samma källa med att vara isolerad. Då “self-handicapping” är en teori och relativt specifik sökning så testade vi att plocka bort (“not participate” OR inactiv*). Detta gav oss 28 träffar och Ntoumanis m.fl. (2010) granskades.

Vi provade att byta ut “not participate” mot uttrycket “non-participate” som vi stött på under processen. Vi beslöt oss därför att genomföra en sökning via Libsearch på (“physical education”

OR PE) AND (secondary school OR high school) AND "non participate". Detta gav inga träffar så vi testade att böja “non participate” till “non participation”, vilket medförde 17 träffar där Aelterman m.fl. (2016) selekterades.

12

Till nästa sökning valde vi att byta ut “non participation” mot söktermerna reason och inactivity.

Vi började med att göra en sökning via Libsearch genom att söka (“physical education” OR PE) AND reason* AND inactivity. Detta gav oss överskådliga 42 träffar. Valet föll på Kurkova och Nemcek (2016).

Genom att arbeta vidare på den inslagna vägen och byta ut sökord mot relevanta ord i förhållande till vår frågeställning så valde vi att ersätta reason* och inactivity med barriers och

“lack of motivation”. Sökningen (“physical education” OR PE) AND barriers AND “lack of motivation” AND (high school OR secondary school) genomfördes via Libsearch och gav oss tre träffar och Mehmeti (2015) handplockades.

Swepub

För att undersöka om det fanns någon relevant artikel på svenska använde vi Swepub som databas med söktermerna “Idrott och hälsa” AND inte delta. Vi valde här aktivt att inte sätta citationstecken på frasen inte delta för att vidga vår sökning. Detta gav oss åtta träffar varav en av dessa var Huitfeldt (2015) licentiatuppsats.

13

Resultat

Nedan kommer ni att ta del av resultatet av vår informationssökning. Varje artikel är uppdelad i två delar där den inledande delen består av studiens syfte, metod och eventuell teori eller hypotes. I del två så summerar vi resultatet och slutsatsen kopplat till vår frågeställning. Vi har valt att presentera vårt inhämtade resultat utifrån en tematisering, sociala faktorer, psykologiska faktorer och miljöfaktorer. Dessa övergripande faktorer som har identifierats i Mitchell m.fl. (2012) kan fungera som paraplybegrepp för de orsaker som vi har identifierat i vår kunskapsöversikt. Därtill så kan orsaker som identifierats i övriga artiklar sorteras in under denna tematisering. Då några av texterna innehåller en kombination av dessa ovan nämnda områden har vi valt att utgå från antingen artikelns syfte eller vart tyngdpunkten i innehållet ligger.

Sociala faktorer

O’Brien-Richardson (2019) studie är genomförd i USA och syftet är att undersöka om tonårsflickor med afrikanskt ursprung påverkas av sin frisyr och om det i sin tur kan leda till ett icke-deltagande på idrottslektionen. Metoden som användes var fokusgrupper som sedermera smalnas av till fördjupade intervjuer med eleverna. I sin helhet deltog 37 flickor som gick i motsvarande gymnasienivå.

Resultatet påvisar att de blir trakasserade och mobbade på grund av sitt hår genom fysiska och psykiska kränkningar. Därtill så finns det sociala koder om att flickor bör ha rakt och ljust hår som påverkar deras självbild. Dessa koder leder till att flickorna genomför stora uppoffringar, så som tid och pengar hos frisören vilket kan medföra huvudvärk av flätorna (O’Brien-Richardson, 2019).

Arar och Rigbi (2009) hade som syfte att undersöka deltagargraden bland muslimska arabisk-israeliska flickor samt identifiera varför de inte deltar. Studien är genomförd på en skola i en arabisk by i Israel. De startade med att genomföra kvalitativa intervjuer, därefter gick de vidare till att arbeta med fokusgrupper där deltagarna återigen blev intervjuade. I fokusgrupperna selekterades fyra flickor och fyra pojkar. I del två så genomförde de en kvantitativ insamling av data där 182 muslimska elever från samma skola motsvarande våran

14

årskurs nio samt gymnasienivå deltog., och därefter forma en modell till hur deltagargraden kan höjas på sikt.

Studien konstaterar att idrott är mer populärt bland pojkar än flickor, det blir än tydligare när flickorna kommer in i puberteten. Studien lyfter fram samhällsstrukturer och med det även vilka som har makten i såväl samhället som hemmet. Det framkommer att det finns en bild i samhället om att flickorna bör syssla med viktigare saker i form av att förbereda sig inför sin kommande roll som hustru. Det finns traditionella familjer som menar på att flickor inte får göra bort sig då kvinnans rykte kan förstöras för gott. Maktstrukturer och normer tenderar till att gestalta sig allt tydligare under idrottsundervisningen. Exempelvis så framgår det ur intervjuerna där en kvinna talar om hur samhällsstrukturerna påverkar henne. En annan elev uttrycker att hon inte bör lägga tid på sin kropp och att hon absolut inte får visa upp den för omgivningen. I studien har det dessutom framkommit att flickor inte vill delta trots könsseparerad undervisning då även kvinnor tenderar till att prata illa om varandra på och krig idrottslektionen. Därtill kan flickorna välja att inte ta med kläder till idrotten för att inte förstöra sitt utseende som de lagt ner tid på under morgonen. Avslutningsvis så konstaterar studiens författare att detta inte enbart gäller just på denna skola eller plats utan menar på att detta fenomen är något som vi kan se inom andra muslimska samhällen och då även på platser i Europa (Arar & Rigbi, 2009).

I Huitfeldts (2015) licensavhandling genomförde han kvalitativa intervjuer med sex stycken nyanlända i Sverige. Syftet var att belysa nyanländas möte med idrottsundervisningen. Till sin hjälp använde sig Huitfeldt av John Deweys pragmatiska perspektiv som teoretisk utgångspunkt^, där transaktionen mellan individ och dess omgivning är avgörande.

Resultatet visar att nyanlända elever har svårare för aktiviteter såsom frilufts- och vinteraktiviteter samt simning och dans. Huitfeldt menar på att brist på tidigare erfarenheter kan skapa ett oengagemang och ointresse för att delta. Flickorna har i större utsträckning även svårigheter när det kommer till traditionellt sett är mer pojkiga aktiviteter, exempelvis bollsporter. Flickorna känner dessutom osäkerhet i dessa aktiviteter då killarna upplevs som mer fysiska. Trots det så får en mixad undervisning stöd från flickorna om pojkarna bara visar förståelse över flickornas bristande kompetens. Nyanlända religiösa muslimska flickor ser dessutom begränsningar i att undervisningen är mixad då deras religion har en negativ syn på flickor och fysisk aktivitet. Ur intervjuerna framkom det att det stundtals kan uppstå

15

en kulturell konflikt mellan hemmet och skolan då de inte delar samma syn på flickors fysiska aktivitet. Utöver dessa sociala faktorer så kunde även miljörelaterade faktorer, så som material och anpassad utrustning, identifieras. Därtill så är det viktigt att det skapas tid i omklädningsrummet då exempelvis en av de intervjuade upplevde begränsningar med att få håret torrt innan hon tar på sig sin slöja (Huitfeldt, 2015).

Thorjussens (2021) studie tar sin utgångspunkt i två kulturella klasser på ett högstadium i Oslo och är baserad utifrån ett intersektionellt perspektiv där flera olika aspekter knyts samman. Fältanteckningar från en lektion samt semistrukturerade intervjuer med tre flickor, vars etniska bakgrund skiljde sig åt, användes som metod. Syftet var att undersöka vilken betydelse flickors bakgrund har utifrån sociala relationer och hur det avspeglar sig på idrottslektionen i form av inkludering och exkludering. Hur flickors olika identiteter påverkar deras positionering bland klasskamraterna, samt hur inkludering och exkludering påverkas i idrottsämnet av att flickorna har olika kamratgrupper i dessa kulturella klasser är två frågeställningar som Thorjussen använder.

Utifrån intervjuerna framkom det att könet var den viktigaste faktorn till inkludering och exkludering. Etnicitet kan tendera till att bryta könsgränser men skapar istället en hierarkisk ställning inom klassen. Om läraren låter eleverna dela upp sig själva kan det dessutom skapa en social oro. Två av tjejerna i intervjun, oavsett kompetensnivå, kände en tydlig hierarkisk ställning och norm om hur de bland annat bör agera, se ut och prestera. Studien påpekar att omgivningen kan misstolka inaktiva elever som lata eller oengagerade, och detta fenomen tenderar till att vara större hos elever med minoritetsbakgrund. Frågan om separat undervisning på grund av psykiska kränkningar dementeras och istället påpekar en av tjejerna att det inte vore ett problem om bara killarna var lite schysstare. Studien drar slutsatsen att sociala faktorer tenderar till att ignoreras till förmån för pedagogisk inlärning av motorik, sportprestationer samt fysiska konditionsaktiviteter och detta visar sig drabba främst flickor samt de som är mindre kompetenta (Thorjussen, 2021).

Psykologiska faktorer

Mitchell m.fl. (2015) utförde en longitudinell kvalitativ studie som sträcker sig över 18 månader där 15 tonårsflickor från Skottland intervjuades. Syftet var att undersöka varför en del flickor deltar i mindre utsträckning än pojkar i ämnet IdH. Under dessa 18 månader fick samtliga deltagare i testgruppen genomföra ett program Fit for girls, där forskarna var nyfikna

16

på om programmet kunde höja flickornas motivation till att delta. Studien utgår från självbestämmandeteorin som är en teoretisk infallsvinkel inom motivationspsykologi.

Om en elev har en negativ självbild eller inte känner att ens upplevda kompetens räcker till så kan det i sin tur leda till en bristfällig motivation. Eftersom artikeln har sin utgångspunkt i de psykologiska aspekterna så menar Mitchell m.fl. att de påverkas av både miljöfaktorer och sociala faktorer, som exempelvis att dela omklädningsrum och dusch med andra elever.

Utöver det så var anpassad klädsel vid dåligt väder under obligatoriska aktiviteter en annan praktisk faktor. De sociala faktorerna som artikeln lyfter fram är att pojkar tenderar till att vara starkare och mer aggressiva och några flickor önskade enkönad undervisning. Dock så upplevde några flickor sig granskande av andra flickor. Även läraren tenderar till att påverka eleverna genom att antingen stärka eller släcka denna könsmakt som har en negativ påverkan på flickors delaktighet. Slutsatsen säger att flickornas psykologiska behov, så som autonomi, kompetens och samhörighet uppfylldes efter Fit for girls-programmet. Det visade sig att flickorna fick sin röst hörd och blev inkluderade i valet av aktivitet, vilket i sin tur ledde till ökad delaktighet. De viktigaste orsakerna till att flickornas beteende och attityder gentemot idrottslektionen ändrades var den nya miljön som gav flickorna känslan av autonomi. Detta genom inkludering i valet av aktiviteter efter egen förmåga och på så vis fick de känna sig kompetenta. Flickorna kände mer samhörighet till sina jämlikar på samkönade idrottslektioner (Mitchell m.fl., 2015).

Syftet med Kurkova och Nemceks (2016) kvantitativa studie är att belysa attityderna i idrottsundervisningen av de äldre eleverna i grundskolan med olika funktionsnedsättningar, så som nedsatt syn, nedsatt hörsel samt andra fysiska funktionsnedsättningar. Urvalet skedde på tre olika special-grundskolor i Slovakien där 140 elever skulle fylla i ett frågeformulär i närvaron av lärare och forskare för att försäkra sig att eleverna förstod innehållet.

Resultaten visade att för dem med fysisk funktionsnedsättning så var lathet, brist på intresse från klasskamraterna och tröttsamma lektioner anledningar för att inte delta. Elever med nedsatt hörsel engagerade sig inte i ämnet på grund av obekväm miljö samt att de helt enkelt inte ville delta eftersom innehållet på lektionerna var tråkig. För eleverna med nedsatt syn var bristen på engagemang kopplad till att deras tankar var på nästa lektion men även lathet.

Utöver det så framkom det att man kände att läraren favoriserade de eleverna med högre kompetens. Slutsatsen visar på att elever med fysiska funktionsnedsättningar samt dem med

17

nedsatt hörsel inte kände att idrottslektionerna var speciellt utmanande, medan eleverna med nedsatt syn kände det motsatta. Det ska även belysas att resultaten gäller enbart skolorna i selekterat område och ska inte generaliseras. Studiens begränsas dessutom av fåtalet skolor och elever, samt bristen på kunskap av den fysiska statusen på eleverna samt deras allmänna hälsotillstånd under studien (Kurkova och Nemcek 2016).

Bertills m.fl. (2018)studie är genomförd i Sverige där 26 klasser från årskurs sex selekterades utifrån att det finns en eller flera elever med funktionsnedsättning. Totalt var det 439 personer varav 25 lärare som besvarade ett frågeformulär. Inom studien delades eleverna upp utifrån tre kategorier, funktionsnedsättning och betyg i form av höga respektive låga.

Studiens hypotes är att kvalitativ undervisning och anpassat stöd i IdH ska ge eleven en förhöjd självförmåga, det vill säga en tilltro till att eleven kan utföra önskat beteende, och därigenom skapa inkludering som i sin tur ska generera högre akademiska framgångar i skolan. I studien kan två syften identifieras; dels undersöka elevernas självrapport i förhållande till lärarnas självskattning, samt undersöka om elevernas fysiska skicklighet skulle kunna förutse förhöjd allmän eller idrottsspecifik självförmåga och på så vis påverka deltagargraden inom idrottsämnet.

Det visar sig att elever med funktionsnedsättning har lägre självförmåga än sina jämnåriga och detta kan vara ett hinder för att lyckas vilket i sin tur kan leda till ett ointresse för ämnet och utebli från lektionen. Det finns två typer av deltagande; elever som enbart är närvarande och elever som är närvarande men delaktiga. För att bli delaktig behöver aktiviteten vara meningsfull genom att eleverna exempelvis får inflytande över lektionen. Studien konstaterar att lärarna behöver kommunicera en långsiktig plan där normer och förväntningar är anpassade utifrån elever i behov av särskilt stöd samt är bearbetat för att få dem att höja deras självkänsla och skapa meningsfullhet och delaktighet. En avsaknad av detta sammanflätad med lärarens otillräckliga kompetens kan bidra till att elever inte blir inkluderade i lektionen. Resultatet visar tydligt att lärarna tenderar till att skatta sin egen förmåga högt medans elever med funktionsnedsättning utmärkte sig från de andra grupperna då de uppvisade övervägande negativa samband. Utöver det så beskriver elever med funktionshinder sina bra dagar på idrotten med att de får en känsla av sammanhang, känner sig kompetenta och kan dela med sig av sina erfarenheter. Att elever med funktionsnedsättning känner att de lyckas och får höja sin självkänsla är viktigt (Bertills m.fl., 2018).

18

Aelterman m.fl. (2016) presenterar en studie som är genomförd i Belgien där 14 lärare och 647 elever med en snittålder på 13.27 år från 41 klasser i 13 olika skolor deltog. Eleverna fick fylla i ett frågeformulär efter lektionen om hur motiverade eleverna var till att delta eller inte delta på idrottslektionen. Lärarnas uppgift var att dokumentera elevernas prestation på den genomförda idrottslektionen. De bygger vidare på Deci & Ryans (2002) tankesätt om motivation där de vill belysa de underliggande orsakerna till icke deltagande i idrottsämnet som drivs av inre och yttre påtryckningar. Hypotesen för studien var att undersöka om det är möjligt att inkludera det nya begreppet “yttre motiverad icke-deltagande” till de befintliga SDT-baserade underkategorierna till motivation.

Deltagarna som deltog i autonomi-motivations-gruppen visade sig mest adaptiva eftersom i sina rapporter rapporterade eleverna mest lärande och minst avsky mot lektionen och läraren. Det var också dessa elever som presterade bäst, enligt lärarna. Aelterman m.fl.

skriver att elever styrs av inre och yttre påtryckningar, exempelvis uttrycket “yttre motiverad icke-deltagande”. Yttre motiverad icke-deltagande samt amotivation representerar tydliga skäl för att inte delta i idrottsämnet och associerades med bittra känslor mot både lektionen och läraren. Det kan exempelvis involvera påtryckningar från kamrater eller egna inre värderingar. Parallellt så kan även påtryckningar från läraren få eleven att lägga ner minsta möjliga ansträngning på lektionen. Lärarens bedömning i rapporten för denna grupp var att eleverna presterade sämre. Studiens fynd utmanar till vidare forskning för att ta reda på under vilka omständigheter idrottslärarens lärarstil kan trigga yttre faktorer för att inte delta, och viktigast av allt är hur idrottslärare kan hindra detta från att uppstå (Aelterman m.fl., 2016).

Det primära syftet i Ntoumanis m.fl. (2010) studie var att undersöka huruvida strategier för att skydda sitt självvärde tillämpas på idrottslektionen genom riktiga eller påstådda hinder.

Metoden som användes var kvantitativ där 534 elever i åldrarna 11-13 från två skolor i England fick besvara frågeformulär. Studien utgår från en hypotes om att fysisk självuppfattning har en negativ inverkan på defensiv pessimism och självhandikapp.

Self-handicapping är en strategi som används av personer som får ångest över kommande aktiviteter. Strategin visar sig ha en negativ påverkan på den egna kompetensförmågan.

Elever som använder sig av självhandikappning vill skydda sitt självvärde genom riktiga eller

19

påstådda orsaker, så som sjukdom, brist på engagemang eller prokrastinering.

Självhandikappande relateras även till mindre ansträngning, minskad prestation, men även ångest och stress. Denna strategi förutspås att ha en negativ verkan på glädjen av att delta i idrottsämnet samt framtida intentioner att delta i framtida aktiviteter. Resultatet visar att deltagarna rapporterade in rätt höga omdömen på sin fysiska självuppfattning, kompetensvärdering, njutning och viljan att fortsätta att delta i idrottsämnet. Det rapporterades även in låga omdömen för självhandikappande, defensiv pessimism och rädslan att misslyckas. Diskussionen säger att rädslan att misslyckas hade en positiv effekt på nivån av självhandikappande och enligt tidigare forskning är avvikande motivation orsaken till dessa två strategier, samt att det verkar ologiskt att elever att inte vill göra fel och skapa hinder som troligtvis leder till att man gör fel utifrån självhandikappsteorin (Ntoumanis m.fl., 2010).

Miljöfaktorer

Couturier m.fl. (2005) har genomfört en kvantitativ studie där syftet är att belysa vilka anledningar eleverna har att delta respektive icke delta i ämnet IdH. 5300 elever från elva mellan- och högstadieskolor i Storbritannien mellan åldrarna 11-20 fick besvara enkäter.

Resultatet visar att den största anledningen till att elever väljer att inte delta på idrottslektionen var att de inte ville gå svettiga till nästkommande lektion. Överlag så upplever eleverna problematik kring själva ombytet och duschningen, och det kan vara allt från att bära runt på gympapåsen hela dagen till att inte få tillräckligt med tid för att byta om inför nästa lektion. Att bli observerad av andra elever eller att lämna sina saker i omklädningsrummet var också negativa miljöfaktorer. En slutsats som drogs av studien är att genom att schemalägga så att eleverna får gott om tid för ombyte och duschning så kan deltagargraden förhoppningsvis öka. Denna studie bekräftar tidigare forskning med bland annat att elever upplever problematik kring att läroplanens bidrar till att lektionsplaneringen återupprepar sig år efter år. Nytt med denna studie visade sig vara att elever har ett stort intresse för hälsa och detta kan således utnyttjas av läraren genom att integrera ett hälsoperspektiv i samtliga fysiska aktiviteter. Även om andelen inte är så hög så identifiera studien andra aspekter som också påverkar elevernas deltagande, studien uppmärksammar bland annat att ting kopplat till elevernas självkänsla så som att de inte känner sig tillräckligt bra i sina egna eller andras ögon. Utöver det identifieras även att elever inte ville riskera sitt yttre utseende eller att de av religiösa skäl inte får delta. Lärarens struktur och organisation

20

påverkar deltagargraden. Att individanpassa och därigenom låta eleverna ta ansvar för sitt egna lärande samt genom att eleverna får arbeta mer självständigt är en slutsats som författarna ser att det kan bidra till ett ökat engagemang och höjd deltagargrad (Couturier m.fl., 2005).

Vi har återigen använt oss av Couturier m.fl. (2007). Studien grundar sig på samma underlag som Couturier m.fl. (2005) men har en annan infallsvinkel. Syftet med studien är att belysa skillnader och likheter mellan flickor och pojkar när det gäller glädjen för idrottsämnet samt vilka faktorer som bidrar till ett icke deltagande. Därtill vill de undersöka hur den nya läroplanen i USA har skapat engagemang och eventuellt höjt deltagargraden.

Studien konstaterar att det finns fler likheter än skillnader mellan flickor och pojkars åsikter men att några saker sticker ut. I studien framkommer det att flickor upplever större orolighet i omklädningsrummet bortsett från att lämna kläderna där. Därigenom får lärarna stöd över sin frustration om att det till viss del är miljöfaktorer som påverkar deltagargraden hos främst flickor då dessa i större utsträckning än pojkar inte känner trygghet i att byta om framför andra, inte vill gå svettiga till nästa lektion eller vill bära runt på sina gympakläder hela dagen.

Nästan varannan flicka respektive vart femte pojke ser en eventuellt förstörd frisyr som en anledning till att inte delta på lektionen. Nästan vart tredje flicka och vart femte pojke beskriver att deras religion inte tillåter dem att delta. Ämnet står inte lika högt i kurs för flickor som för pojkar, flickor deltar i högre utsträckning för att dem måste och inte för att de vill. Trots att eleverna eftersträvar mixade klasser så måste läraren ha en tanke när hen delar upp eleverna i lämpliga grupper. Att låta individerna arbeta i sin egen takt kan vara mer gynnsamt för flickor. För att skapa en så rättvis undervisningsmiljö som möjligt lyfter studien fram att det är bra att utgå från beprövade pedagogiska tekniker (Couturier m.fl., 2007).

Syftet med Mehmetis (2015) kvantitativa studie var att utforska motivationen för ämnet IdH, samt hinder och amotivationsfaktorer som påverkar elevers deltagande negativt i idrottsämnet i norra Kosovo. 305 gymnasieelever, nästan hälften flickor och lite mer än hälften pojkar, fick efter varje idrottslektion under en tvåmånadersperiod besvara så kallade självrapporterande formulär på 40 frågor med betygsskala. Motivation och amotivation är underkategorier till Self Determination Theory, vilket visar på att forskarna har utgått från denna teori i sin studie.

21

Resultatet av denna studie indikerar på att ungdomarna visade brist på entusiasm för stereotypiska aktiviteter samt brist på motivation. De två huvudsakliga orsakerna som inrapporterats av eleverna var institutions- samt lärarrelaterade. De orsakerna som skapade mest amotivation för idrottslektionen visade sig vara brist på lokaler och/eller utrustning.

Även faktorer som ett högt antal av deltagande elever (40st) per klass togs upp, samt en förlegad läroplan och ett lärarcentrerat lärande. Teoretisk så bör skolor på 2000-talet, där läraren har som ansvar att sätta ihop alla olika pusselbitar för att göra miljön bättre för eleverna, få eleverna mer inkluderande och göra lektionerna till en mer attraktiv plats där eleverna får känna glädje samt få dem att bli fysiskt aktiva och hälsosamma. Diskussionen visade att denna kvalitativa studie stämde överens med tidigare forskning som visade på att flickor vill delta i mer kooperativa miljöer som volleyboll, simning och dans; och pojkarna ville ha mer fysiska tävlingsinriktade sporter som fotboll, basketboll och karate, vilket stödjer de kulturella förutfattade meningarna. Utöver det så presenteras en rad andra hinder där lärarna är en bidragande faktor. Lärarna måste kunna rättfärdiga varför IdH finns i läroplanen samt ingjuta i eleverna värdet och önskan av att vara aktiv (Mehmeti, 2015).

22

Diskussion & slutsats

Nedan kommer ni att få ta del av vår metod- och resultatdiskussion följt av en slutsats och vidare forskning. I denna del besvarar vi vår frågeställning genom att diskutera de bakomliggande faktorerna som vi tidigare har identifierat. Detta ska i sin tur generera en större förståelse och fördjupning kring de psykologiska, sociala och miljöfaktorer som gör att elever väljer att konstruera anledningar för att undvika att delta.

Metoddiskussion

Överlag så är vi nöjda med vår datainsamling, däremot finns det några aspekter som vi vill belysa för dig som läsare. Svensk forskning bör naturligtvis prioriteras, men då svensk forskning är i begränsad mängd så faller det sig naturligt att söka sig till de internationella databaserna där även svensk forskning har påträffats, vilket visar styrka i vår sökprocess.

Om tanken är att applicera vårt resultat rent av i en svensk kontext ska läsaren vara medveten om att vår datainhämtning är internationell där några av artiklarna, främst O’Brien- Richardson (2019) samt Arar och Rigbi (2009) är vinklade utifrån deras samhälle och traditioner. Forskning genomförd i svensk kontext genererar specifika orsaker till varför elever inom svensk skola inte deltar, medan internationell forskning ger oss ett bredare perspektiv och förståelse för andra kulturer och deras syn på IdH då vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Vi valde att utesluta databasen SPORTDiscus som vi fått rekommenderat av Malmö Universitetsbibliotek då den främst behandlar idrottsvetenskap och idrottsmedicin som inte är relevant utifrån vårt ämnesområde. Libsearch gav oss ett brett utbud med många intressanta träffar, dock för många för att läsa alla abstrakt vilket leder oss in på en gedigen urvalsprocess. ERIC gav också ett brett utbud, dock mer inriktat mot forskning inom utbildningsvetenskap, ämnesdidaktik och pedagogik. Swepub avgränsar träffarna till forskning som är publicerade via svenska myndigheter eller lärosäten, men träffarna är begränsade. Vi såg alla dessa som relevanta eftersom de går att knyta till vår lärarutbildning med fokus på IdH. Det vi tar med oss från sökprocessen är bland annat förberedelsen kring samt strukturen för en forskningsuppsats som kommer underlätta våra framtida examensarbeten.

23

Resultatdiskussion

Sociala faktorer

Det råder delade meningar om huruvida idrottslektionen bör vara samkönad eller ej.

Couturier m.fl. (2005) och Mitchell m.fl. (2015) når liknande resultat i sina studier om att en del flickor önskar samkönad idrottsundervisning, dock långt ifrån alla. Detta är även något som Thorjussen (2021) identifierar men konstaterar att den allmänna bilden visar att separat undervisning inte är ett alternativ. I Huitfeldts (2015) intervjuer framkom det att nyanlända flickor ser begränsningar i att undervisningen är mixad, men trots det så vill de intervjuade flickorna se en mixad undervisning. Flickorna tycker dock att pojkarna istället bör vara lite schysstare så att de kan känna sig trygga under lektionen (Huitfeldts, 2015; Thorjussen, 2021). Utifrån Arar och Rigbis (2009) så räcker inte detta för flickorna då somliga menar på att även flickor tenderar till att prata illa om varandra och det leder således till att somliga flickor inte vill delta oberoende om det är samkönad eller mixad undervisning.

Arar och Rigbi (2009) menar på att den yngre generationen är måna om sitt rykte. Elever vill imponera på sina vänner och därtill vill de inte riskera sitt yttre utseende (Arar & Rigbi, 2009;

Couturier m.fl., 2005; Mitchell m.fl., 2015; O’Brien-Richardson, 2019; Thorjussens, 2021). I Thorjussens (2021) intervjuer framkom det att flickor kände en tydlig hierarkisk ställning och norm om hur de bör agera, se ut och prestera och detta visar sig bli en del av de sociala koderna som finns i samhället. Detta kan vi även kan koppla samman med O’Brien- Richardson (2019) tankar om att afrikanska flickor med afrofrisyrer försöker efterlikna sociala koder i samhället (ibid.) Utifrån Couturier m.fl. (2007) studie kan vi se att detta inte enbart är ett problem för elever med afrofrisyr, utan studien bekräftar att nästan varannan flicka respektive vart femte pojke ser en eventuellt förstörd frisyr som en anledning till att inte delta på lektionen.

Religiösa aspekter har även det en påverkan på elevers deltagande i ämnet IdH. Främst har resultatet från våra vetenskapliga artiklar belyst att det drabbar muslimska flickor (Couturier m.fl., 2007; Arar & Rigbi, 2009). Arar och Rigbis (2009) studie lyfter fram samhällsstrukturer och med det även vilka som har makten i såväl samhället som hemmet. Deltagargraden påverkas således av maktstrukturer och normer och dessa tenderar till att gestalta sig allt tydligare under idrottsundervisningen. Arar och Rigbi (2009) och Huitfeldt (2015) delar bilden och menar på att det stundtals uppstår konflikter mellan hemmet och skolan. Vidare

24

menar båda på att ett hem som präglas av en stark islamsk tro är av åsikten att flickor inte bör gå i skolan eller vara fysiskt aktiva. Vi kan se relevans i Arar och Rigbis (2009) studie då Huitfeldts (2015) svenska intervjuer ger ett liknande resultat. Arar och Rigbi (2009) tar det däremot ett steg längre då det framkom att det finns en syn om att flickor och kvinnor har en lägre ställning och att deras rykte behöver skyddas av omgivningen.

Som vi har nämnt innan så skiljer sig idrottsämnet från andra ämnen (Wiker, 2017). Har eleven ingen vilja eller motivation till att delta så kommer den heller inte att göra det (Deci

& Ryan, 2002). Bertills m.fl. (2018) och Aelterman (2016) delar bilden om att lärarens otillräckliga kompetens kan bidra till att elever blir inaktiva och kan ge ett uttryck av exkludering. Aelterman m.fl. (2016) menar därtill att påtryckningar dessutom kan resultera i en maktkamp mellan läraren och eleven så att eleven ska bevara sin status inför sina klasskamrater. Elever vill alternativt bevara sitt ego genom inre påtryckningar, och för att undvika att se ut som en fjolla blir istället styrd av en inre röst som säger att man bör undvika vissa tjejiga aktiviteter (Bertills m.fl. 2018). Mitchell m.fl. (2015) är inne på samma linje och menar på att läraren har en påverkan genom att antingen stärka eller släcka denna könsmakt som har en negativ påverkan på främst flickors delaktighet i ämnet.

Skolverket (2011) menar på att en svensk skola ska vara jämställd. Att dela upp eleverna utifrån kön är inte realistiskt och våra studier konstaterar mer eller mindre att det inte finns en vilja att ha separat undervisning. Utifrån våra studier har det framkommit att eleverna påverkas av sociala koder om hur de framförallt ser ut men även beter sig på idrottsundervisningen. Anledningen till detta kan vara många men vi kopplar det till att elever behöver känna KASAM. I läroplanen (Skolverket, 2011) belyses att individer ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, utifrån våra kunskapsöversikt går det att konstatera att lärare bör använda sig av en noggrann individanpassad planering för att skapa inkludering.

Psykologiska faktorer

Känslan av självmedvetenhet och bristen på motivation kan spela en stor roll i hur mycket ansträngning individen är beredd att lägga ner på lektionen (Aelterman m.fl., 2016; Mitchell m.fl., 2015). Därtill så påpekar Thomson och Wery (2013) att desto äldre barn blir så förlorar de viljan att lära sig. Couturier m.fl. (2005) får stöd i sina tankar av Thomson och Wery (2013) när de menar på att vissa elever känner exempelvis att de är mindre kompetenta i

25

jämförelse till klasskamraterna. Couturier m.fl. (2005), Huitfeldt (2015) och Wiker (2015) menar på att de därav inte vill skämma ut sig eller bli utskrattade av klasskamraterna. En annan grupp med avsaknat självförtroende kan vara nyanlända flickor som upplever obehag när killar tittar konstigt på dem (Huitfeldt, 2015). Couturier m.fl. (2005) menar på att ovannämnda situationer ihop med att vissa elever inte känner sig tillräckligt bra i sina egna ögon, kan resultera i en negativ självkänsla där eleverna dessutom kan välja att inte delta alls.

Vad gäller flickornas inställning till idrottsämnet så menar Couturier m.fl. (2007) att ämnet inte står lika högt i kurs för flickor som för pojkar, att flickorna deltar i högre utsträckning för att de måste och inte för att de vill. Flickor upplever dessutom en negativ självuppfattning på lektioner med blandade kön då pojkar är starkare och mer aggressiva, samt att denna negativa uppfattning om sin egen kompetens leder till mindre ansträngning och mindre engagemang (Mitchell m.fl., 2015).

Bertills m.fl. (2018) lyfter upp i sin studie elever med funktionsnedsättning som visat sig ha lägre tro på sin självförmåga än sina jämnåriga då de måste prestera utöver sina förmågor.

Detta kan visa sig vara ett hinder för att lyckas och kan i sin tur leda till en brist på intresse och engagemang och kan därigenom även utebli från idrottslektionen (Bertills m.fl., 2018).

Kurkova och Nemcek (2016) konstaterar att lathet, och brist på motivation var en gemensam nämnare för elever med funktionshinder. Dessa elever kan då använda sig av self- handicapping för att undvika att delta (Ntoumanis m.fl., 2010; Thomson & Wery, 2013).

Strategin som självhandikappare använder sig av förutspås dessutom att ha en negativ verkan på glädjen av att delta i idrottsämnet samt framtida intentioner att delta i aktiviteter (Ntoumanis m.fl., 2010; Thomson & Wery, 2013).

Under vår yrkeskarriär kommer vi att möta elever med olika funktionsnedsättningar samt elever som på ett eller annat vis behöver bemöta på ett individanpassat vis, därav är kunskapen av högsta relevans. Elevers självkänsla påverkar deras deltagande i ämnet Idrott och hälsa och vi ser en ännu större påverkan för individer med funktionshinder. Det blir således viktigt att läraren involverar eleverna i projektet så att dessa känner kontroll och delaktighet eller att läraren använder sig av beprövade teorier likt SDT för att skapa eller öka motivation hos eleverna.

Miljöfaktorer

26

När det gäller orsaker utifrån ett miljöperspektiv så bekräftas Wikers (2017) tankar av Couturier m.fl. (2005), Huitfeldt (2015) och Mitchell m.fl. (2015) då de menar på att problematiken finns i omklädningsrummet och närmare bestämt kring själva duschningen då det upplevs som obehagligt av att bli iakttagen. Detta hänger ihopa med Couturier m.fl.

(2005) som menar på att den största anledningen var att eleverna inte ville gå svettiga till nästkommande lektion. Mehmeti (2015) är av en annan åsikt då störst inverkan var bristen på lokaler och utrustning samt att antalet elever (40st) per klass var för många.

Inledningsvis så nämnde vi att Wiker (2017) beskrev lektionsplaneringen som återupprepande och enformig, det är något som Mehmeti (2015) och Couturier m.fl. (2005) bekräftar och tillägger ett lärarcentrerat lärande där traditionella lagsporter får för stort utrymme. Mitchell m.fl. (2015) belyser problematik kring obligatoriska uteaktiviteter när det är dåligt väder och anpassad mundering är önskvärt. Huitfeldt (2015) har observerat en snarlik iakttagelse om att nyanlända har en viss problematik när det kommer till “svenska aktiviteter” eftersom de inte har någon tidigare erfarenhet av exempelvis frilufts- och vinteraktiviteter, samt simning och dans.

När det kommer till elever med fysisk funktionsnedsättning så menar dessa att lektionerna är tröttsamma (Kurkova & Nemcek, 2016). Elever med nedsatt hörsel valde att inte engagera sig i ämnet på grund av obekväm miljö samt att de helt enkelt inte ville delta på grund av att innehållet av lektionerna var tråkiga (Kurkova & Nemcek, 2016). Bertills m.fl. (2018) belyser modifikationer och dialoger kring anpassning av aktiviteterna för att funktionshindrade ska kunna vara med och inte känna sig exkluderade, men även anpassade faciliteter, anpassad utrustning, säsongsanpassade aktiviteter och säkerhetsaspekter måste tas hänsyns till.

Apelmo (2020) beskriver att idrottslärare generellt upplever en bristande kompetens i frågan om att bemöta elever med funktionshinder, en framhäver att lärare ofta känner sig nervösa, frustrerade och rädda i mötet med dessa elever.

Miljöfaktorn visar sig vara den som väger tyngst och omfattar de orsaker som gör att elever väljer att inte delta i Idrott och hälsa. Under miljöfaktorn visar det sig att oron kring och runt omklädningsrummet men även miljön i själva idrottshallen kan ha stor påverkan på elevers deltagande. Många av dessa orsaker kan främjas av både skola och lärare. Miljön kring ombyte har länge varit en debatt om hur man kan förändra den för att få eleverna att

27

känna sig säkra. Miljön i idrottshallen kan vara en ekonomisk fråga om det finns brist på redskap, men även lärarens erfarenhet och kompetens kring planering utifrån förutsättningar kan påverka deltagargraden. I läraryrket har man fördelen att få jobba med olika individer och vissa av dem kommer troligtvis att ha någon slags funktionsnedsättning. Det är viktigt som lärare att ha förståelse för dessa behov och kunna anpassa miljön så att det passar alla utan att eleven ska känna sig exkluderad. Det är svårt att säga om den svenska läroplanen påverkar elever i så pass stor utsträckning att de skapar ett icke-deltagande men däremot så kan vi konstatera att läroplanen i sig påverkar deltagargraden och den behöver därav ses över med jämna mellanrum. Utifrån studierna så framkom det att traditionella lagsporter få ta stort utrymme och det är något som vi framtida lärare bör ta i beaktning.

Slutsats

Vårt resultat är i linje med de orsaker som Skolverket tidigare har belyst, dock har vi gått något djupare och funnit några andra orsaker kopplade till olika minoritetsgrupper i samhället. Vår studie ska förhoppningsvis ge idrottslärare en djupare förståelse kring varför elever väljer att inte delta i idrottsämnet och hur lärare med denna kunskap kan arbeta främjande genom att påverka både miljö och elever för att öka delaktighetsgraden. Ur ett socialt perspektiv skulle läraren kunna planera aktiviteten så att ingen ska behöva känna sig uttittad samt att variation av aktiviteter är önskvärt. Individanpassade förändringar av miljön som ger eleverna valmöjligheter utifrån den egna kompetensen ska på så sätt stärka individens självkänsla. Ytterst viktigt visar det sig för elever med funktionsnedsättning som har lägre självkänsla. Genom inkludering i projekt ska eleverna skapa en inre motivation där autonomin genomsyrar varje lektion.

Vidare forskning

Vår kunskapsöversikt har belyst orsaker till att elever inte delta i IdH. Vidare forskning skulle kunna beröra hur lärare kan arbeta utifrån denna kunskap. Till det ger vi två potentiella frågeställningar - hur bemöter lärare elever som inte deltar? Hur kan lärare utifrån våra tre faktorer få elever till att delta i större utsträckning? Vi menar på att det är viktigt att forska kring om denna kunskap som vi i linje med Skolverket har observerat når ut till idrottslärare och i slutändan studsar tillbaka till eleverna i form av ett förhöjt engagemang på idrottslektionen.

28

Referenser

Aelterman, N., Vansteenkiste, M., Soenens, B. & Haerens, L. (2016). A dimensional and person-centered perspective on controlled reasons for non-participation in physical education. Psychology of Sport & Exercise, 23, (s. 142–154).

https://doi.org/10.1016/j.psychsport.2015.12.001 Senast hämtad: 2021-12-16 från https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&d b=afh&AN=112977676&authtype=shib&site=eds-live&scope=site

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Utgivare: Natur & Kultur Akademisk.

Apelmo, E. (2020). Stor skillnad i vad idrottslärare får lära sig om inkluderande undervisning. Ingår i temat Att idrotta med funktionsnedsättning. Centrum för idrottsforskning. Senast hämtad:

2021-12-27 från

https://www.idrottsforskning.se/stor-skillnad-i-vad-idrottslarare-far-lara-sig-om- inkluderande-undervisning/

Arar, K. H. & Rigbi, A. (2009). ‘To participate or not to participate?’—status and perception of physical education among Muslim Arab-Israeli secondary school pupils, Sport, Education and Society, 14:2, (s. 183-202). DOI: 10.1080/13573320902809088 Senast hämtad: 2021-12- 16 från

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/13573320902809088

Bertills, K., Granlund, M., Dahlström, Ö. & Augustine, L. (2018). Relationships between physical education (PE) teaching and student self-efficacy, aptitude to participate in PE and functional skills: with a special focus on students with disabilities. Physical Education & Sport Pedagogy, 23(4), (s. 387–401). Senast hämtad: 2021-12-16 från https://search-ebscohost- com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=s3h&AN=129292839&site=ehost-

live&scope=site>.

Carlsson, C. (2019). Den viktiga inre motivationen - så stödjer du den som idrottsledare.

https://www.idrottsforskning.se/den-viktiga-inre-motivationen-sa-stodjer-du-den-som- idrottsledare/

29

Couturier, L. E., Chepko, S. & Coughlin, M. A. (2005). Student Voices--What Middle and High School Students Have to Say about Physical Education. Physical Educator, 62(4), (s. 170–

177). Senast hämtad: 2021-12-16 från

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&d b=s3h&AN=19409774&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Couturier, L. E., Chepko, S. & Coughlin, M. A. (2007). Whose Gym Is It? Gendered Perspectives on Middle and Secondary School Physical Education. Physical Educator, 64(3), (s. 152–158). Senast hämtad: 2021-12-16 från

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&d b=s3h&AN=27055402&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Deci, E. L. & Ryan, R. M. (2002) - The Paradox of Achievement: The Harder You Push, the WorseIt Gets. Aronson, Joshua. Improving Academic Achievement : Impact of Psychological Factors on Education. (s. 61-87) Academic Press Inc. Senast hämtad: 2021-12-16 från

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&d b=nlebk&AN=91161&site=eds-live&scope=site&ebv=EB&ppid=pp_391

Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Huitfeldt, Å. (2015). Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning. Utgivare:

Örebro University 2015. Senast hämtad: 2021-12-16 från www.oru.se/publikationer- avhandlingar.http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:oru-44781

Kurkova, P. & Nemcek, D. (2016). Attitudes of students with disabilities towards physical education lessons: Reasons for their indifference and preference for leisure time activities. Published online: March 25, 2016 (Accepted for publication March 12, 2016) DOI:10.7752/jpes.2016.01035 Ssenast hämtad: 2021-12-16 från http://efsupit.ro/images/stories/nr1.2016/art%2035.pdf

30

Lozic, V. (2015). Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Från Skolverket. Hämtad:

Senast hämtad: 2021-12-22 https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/artiklar-om-forskning/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang

MAU (2021) Sökstrategier & sökteknik. Hur kan ni söka?. Senast hämtad: 2021-12-08 från https://libguides.mau.se/sag/sokteknik

Mehmeti, I. (2015). Motivational Level and Participation Barriers in Schools Physical Education among Adolescents. Sport Mont, 43-45, (s. 121-126). Senast hämtad 2021-12-16 från

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=s3h&

AN=102910817&site=eds-live&scope=site

Mitchell, F., Gray, S. & Inchley, J. (2015). ‘This choice thing really works … ’ Changes in experiences and engagement of adolescent girls in physical education classes, during a school-based physical activity programme. Physical Education and Sport Pedagogy, 20:6. (s. 593- 611). DOI: 10.1080/17408989.2013.837433 Senast hämtad: 2021-12-16

Ntoumanis, Nikos, Taylor, Ian M. & Standage, Martyn (2010). Testing a model of antecedents and consequences of defensive pessimism and self-handicapping in school physical education. Journal of Sports Sciences, 28:14. (s. 1515-1525). DOI:

10.1080/02640414.2010.511650 Senast hämtad: 2021-12-16

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&d b=s3h&AN=55568843&lang=sv&site=eds-live&scope=site

O’Brien-Richardson, P. (2019). Hair Harassment in Urban Schools and How It Shapes the Physical Activity of Black Adolescent Girls. Urban Review: Issues and Ideas in Public Education,

51(3), (s. 523–534) Senast hämtad: 2021-12-16 från

.https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&d b=eric&AN=EJ1223724&login.asp&site=ehost-live&scope=site

Psykologiguiden (2022). Natur & Kulturs Psykologilexikon.

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=amotivation

31

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1), 68-78.

doi:http://dx.doi.org/10.1037/0003-066X.55.1.68

Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning Idrott och hälsa 2018. Diarienummer: 400- 2017:3948. Senast hämtad: 2021-12-16 från

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-

stat/granskningsrapporter/tkg/2018/idrott-och-halsa/kvalitetsgranskning-av-amnet- idrott-och-halsa-i-arskurs-79.pdf

Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.

Senast hämtad: 2021-12-16 från

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659807/1553964056811/pdf 2705.pdf

Thorjussen, I. M. (2021). Social inclusion in multi-ethnic physical education classes:

Contextualized understandings of how social relations influence female students’

experiences of inclusion and exclusion.European Physical Education Review, 27(2), (s. 384–400).

Senast hämtad: 2021-12-16 från

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&d b=s3h&AN=149986379&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Thomson, M.M. & Wery, J. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for Learning, 28(3), (s. 103–108).

https://doi.org/10.1111/1467-9604.12027 (Senast hämtad: 2021-12-28)

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&d b=ehh&AN=90064491&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Wiker, M. (2017). “Det är live liksom” - Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa.

DOKTORSAVHANDLING | Karlstad University Studies | 2017:45. urn:nbn:se:kau:diva- 64998. Senast hämtad: 2021-12-27 från

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1153127/FULLTEXT03.pdf