• No results found

Mottagningsteamet i Sydnärke

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Mottagningsteamet i Sydnärke"

Copied!
21
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Mottagningsteamet i

Sydnärke

Slutrapport 2015

Projektledare/samordnare Anna Windh

(2)

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning 3

Deltagare

Beskrivning av målgruppen 4

Arbetssätt, aktiviteter, metoder 5 Projektets mål/resultat och effekter för deltagarna 6

Personalen

Beskrivning av personalen 8

Personal, arbetsfördelning och samverkan 9 Resultat och effekter för personalen 10

Organisationerna

Beskrivning av projektorganisationen mm 11 Samverkan och samordning mellan aktörer 11

Resultat och effekter 12

Projektets budget 12

Avvikelser 12

Förutsättningarna för att nå projektets mål 13 Förutsättningarna för implementering 14

Statistik 14

Bilaga 1. Statistik 2015 15

Bilaga 2. Utvärdering 2015 18

(3)

3

Sammanfattning

I november 2014 anställdes en projektledare/ samordnare för att bygga upp och starta

Mottagningsteamet (MT) i Sydnärke. MT startade för att via samverkan mellan myndigheter och kommuner hjälpa personer som är långtidsarbetslösa och sjukskrivna. Målgruppen till MT är personer som ”hamnat mellan stolarna” i myndighetskontakter och inte klarar av att komma vidare på egen hand.

I MT finns handläggare från Arbetsförmedlingen (AF), Försäkringskassan (FK), en

socialsekreterare från varje kommun i Sydnärke och en projektledare/samordnare. MT samverkar även regelbundet med kontaktpersoner från Primärvården och Allmänpsykiatrin.

Den 1 februari startade MT sitt arbete efter förarbete i form av att iordningställa lokaler, informationsmöten, teamarbete kring struktur, arbetsprocess och material.

Sammanlagt har MT under 2015 genomfört 65 kartläggningar och haft 67 rådgivande ärenden.

Inflödet av ärenden ser olika ut i kommunerna. Askersund är den kommun som haft flest ärenden under året. I Laxå och Hallsberg är inflödet lägre, medan Kumla har haft ett jämt intag av ärenden.

Majoriteten av personerna som har sökt stöd hos MT har stått långt ifrån arbetsmarknaden. Många har en komplex livssituation och behöver stöd med flera insatser. Personerna har behövt hjälp med att upprätta en kontakt med vården/psykiatrin och varit i behov av försörjning samt sysselsättning.

Totalt har 20 av 65 personer som kommit till MT för kartläggning saknat myndighetskontakt och egen försörjning.

Syftet med MT är att det ska vara ett vägledande team, en sluss till insatser som finns i samhället.

MT är inte en verksamhet som utför insatser utan kartlägger personens behov av stöd och hjälp att komma vidare mot egen försörjning. I nuläget ser MT att det saknas en verksamhet som utför insatserna som personerna med komplicerad livssituation har behov av. Ett utvecklingsarbete är planerat för ett coaching team under 2016.

I 8 ärenden har personerna fått möjlighet att komma till Samordningsförbundets program På Väg för en individuell kontakt och gruppverksamhet. MT har även haft tillgång till

Samordningsförbundets insats Fördjupad kartläggning och utredning. Dit har MT hänvisat 5 ärenden, som fått insatser från två olika externa verksamheter.

MT har uppnått projektmålen för år 2015 som var att minst 50 individer under ett år skulle passera genom verksamheten. Under 10 månaders effektivt arbete har 65 personer genomgått

kartläggningar och 48 personer har avslutas till olika insatser. Av de personerna som avslutats i MT har 30 kommit vidare till arbete, studier eller andra rehabiliterande insatser. Övriga 18 personer har fått hjälp av psykiatrin, vården och socialtjänsten. Alla individer som har sökt till MT har fått stöd till en eller flera insatser. Samverkan är den framgångsfaktor som gjort att personerna fått tillgång till rätt insatser som motsvarar deras behov. MT arbetar vidare aktivt med att utveckla samverkan.

(4)

4

Deltagarna

Beskrivning av målgruppen

Målgruppen som kommit till MT under 2015 är personer som är arbetslösa eller sjukskrivna och som har hamnat ”mellan stolarna” i myndighetskontakter. MT har identifierat flera olika orsaker till att personer söker stöd och vägledning. Främst är det personernas fysiska sjukdomar, psykisk ohälsa, olika kända/dolda funktionsnedsättningar och missbruk. Ofta är det en samsjuklighet som gör att personerna inte får sin vardag att fungera. Många har svårt att förstå och följa

myndigheternas språk och regelverk, både skriftligt och muntligt. På grund av sina problem så klarar personerna inte av att ta egna initiativ och kontakter som behövs för att ha kontroll över sin egen situation.

Ett flertal personer har sökt till MT på egen hand eller med stöd från anhörig. Även handläggare och personal från Arbetsförmedlingen (AF), Försäkringskassan (FK), socialtjänsten, vård och psykiatrin har kontaktat MT (statistik bilaga 1). Av de 65 personer som MT har kartlagt under 2015 så har 27 sökt på egen hand eller med stöd från anhörig, 15 har kommit via socialtjänsten, 11 via AF (i Askersund via samarbeta med Arbetsmarknadsenheten), 7 från Arbetsmarknadsenheten (AME)/

Arbetsmarknads- och integrationsenheten (AMI), 3 från FK och 2 från psykiatrin.

Majoriteten av de personer som kommit till MT har en komplicerad livssituation, där MT fått arbeta med samverkan inom flera områden. Exempelvis så har personerna ingen försörjning, är i behov av vård/psykiatri kontakt, samtalskontakt och sysselsättning/arbete. I de ärenden när det finns behov av flera olika insatser så är personerna kvar i MT under en längre period. Speciellt i de ärenden då det inte finns någon ansvarig myndighet. Ett stort bekymmer när det inte finns någon ansvarig

myndighet är att personen inte är försäkrad vid en insats och inte har någon som har uppföljningsansvar.

I 20 ärenden av 65 har personerna saknat myndighetskontakt och egen försörjning.

Många personer står långt ifrån arbete/studier, ett stort antal personer har också ansökt om

sjukersättning och fått avslag. För personer som fått avslag på sjukersättning ser vi att det finns ett behov av funktionsbedömningar och arbetsträningsplatser.

Syftet med MT är att det ska vara ett vägledande team, en sluss till andra insatser som finns i samhället. Ett stort antal personer är i behov av ett stöd under en längre period för att successivt, i egen takt, få stöd att komma hemifrån och ut i samhället. Det är inte MT uppdrag och det saknas en sådan insats/verksamhet. MT har lyft problemet till styrelsen och påtalat att det bör utvecklas en ny verksamhet för personer som har en komplex livssituation och är i behov av flera insatser under en längre period. Förslaget är ett coaching team som idag finns utvecklat i andra kommuner.

Exempelvis i Falun och Karlskoga/Degerfors. Ett utvecklingsarbete kommer starta 2016.

Att det finns en stor målgrupp med komplex problematik påtalar även handläggare på

myndigheterna och personal från vården och psykiatrin som har varit i kontakt med MT. Detta har även visat sig i de 67 rådgivande ärenden som under 2015 varit i kontakt med MT och blivit rekommenderade/hänvisade till andra insatser utan kartläggning. MT statistik visar att det finns ett stort behov av rådgivning och vägledning. Ett förslag från MT är att bygga ett speciellt forum för myndigheter och kommuner där det finns samlande kunskaper om vad samhället har att erbjuda för insatser till invånarna.

(5)

5

Arbetssätt, aktiviteter och metoder

MT uppbyggnad och struktur överensstämmer med projektplanen. Det har varit ett intensivt arbete att strukturera och planera för MT utifrån att de fyra kommunerna har olika resurser och

förutsättningar. Under året har det blivit några förändringar i processen kring personalresurser, lokaler och uppbyggnaden av samverkan. MT arbetsmodell och struktur bygger mycket på de personalresurser som MT blivit tilldelade.

MT teamarbete i respektive kommun:

Askersund är den kommun MT har haft flest ärenden. Askersunds MT träffas varannan måndag i en lokal på AME. Lokalen är belägen i närheten av en verkstad vilket innebär att det ibland är en bullrig miljö, där det inte alltid går att samtala. AMEs lokaler ligger också och bit från centrala Askersund, vilket gjort att några personer haft svårt att ta sig dit. Det finns även personer som inte vill träffas i AMEs lokaler för att de har med sig dåliga erfarenheter och vissa känner sig iakttagna.

Några möte har därför förlagts vid Askersunds socialkontor. Problemet är påtalat och ett arbete med att ljudisolera lokalen på AME har genomförts. MT kommer även kunna boka en annan lokal inom kommunen om det uppstår ett behov av det. Samverkan i Askersund fungerar bra. MT har nära samarbete med AME, Socialtjänsten, Försteget, Primärvården och Allmänpsykiatrin. I Askersunds kommun har det varit ett stort inflöde av ärenden. Under en period fick MT ställa nya ärenden på kö för att hinna avsluta pågående ärenden.

MT i Laxå träffas varannan tisdag i en lokal på Kunskapens Hus. Lokalen är bra för MT arbete, men fungerar sämre då samordnaren arbetar ensam varannan vecka. Tyvärr så finns det i nuläget ingen annan verksamhet eller personal än MT i Kunskapens Hus. Detta är en säkerhetsrisk då samordnare ibland har möten ensam med okända personer. Det är även en ensam arbetsmiljö då det inte finns några kollegor att interagera med. Detta problem är påtalat för ansvariga i kommunen och vid behov kan samordnaren boka möten i Kommunhuset. Teamarbetet i Laxå fungerar bra. Det är den

kommun där vi haft minst ärenden, men också där vi haft flest utan försörjning, utan

myndighetskontakt och träffat många personer med en komplex problematik. MT har haft några ärenden under en längre period där det varit svårigheter att hitta rätt insatser och ansvariga myndigheter för personerna. Samverkan med primärvården fungerar bra. MT har en kurator från Primärvården, som deltar i möten vid behov. Samarbetet med Allmänpsykiatrin och Rehab Psykiatrin i Karlskoga fungerar bra. Där har vi haft några ärenden som vi samverkat kring och ingången är via en gruppchef på Allmänpsykiatrin. Gällande samverka med AME i Laxå, så har det blivit personal förändringar. MT håller på och bygger formerna för samverkan.

MT i Hallsberg träffas varannan onsdag i en lokal på AMI. I Hallsberg tog det längre tid för ärenden att komma till MT än i de övriga kommunerna i Sydnärke. MT har haft flera informationsträffar inom olika verksamheter. Synpunkter från deltagare och personal i MT är att det bör vara en mer neutral lokal. På grund av att flera personer påtalat att de har dålig erfarenhet från AMI och känner sig uttittade när de kommer på möten hos MT. Problemet är påtalat till ansvariga och en lösning kan vara att boka rum på kommunhuset vid behov. Det har tagit längst tid i Hallsberg att få en lokal, att få igång ärenden och samverkan. Samverkan är under uppbyggnad, MT har kontaktpersoner inom Primärvården och Habiliteringen vilka MT kan kontakta vid behov. Samverkan med

Allmänpsykiatrin har kommit igång bra och en kurator deltar vid MT möten 1 gång i månaden.

MT i Kumla träffas varannan torsdag i en lokal vid AME. MT och personerna som kommer till MT är mycket nöjda med lokalen och bemötandet på AME. Det är i Kumla MT har den största

spridningen på hur personer kommit till MT. Vi ser det som positivt att informationen kommit till de olika myndigheterna och till allmänheten. Samverkan fungerar bra med AME och vi har även haft bra samverkan med LSS handläggare. Ett stort problem i Kumla har varit att komma igång med samverkan med Primärvården. I oktober månad kom en lösning och nu träffas MT med

primärvården och Allmänpsykiatrin 1 gång i månaden.

(6)

6 Vid första kontakten med MT får personen svara på varför man sökt till MT (utvärdering bilaga 2).

Ofta vill personerna ha hjälp med att få en egen försörjning, en sysselsättning, hjälp att komma vidare mot arbete/studier eller få kontakt med vård/psykiatri/ myndigheter. När MT kontaktas ställs flera kontrollfrågor om personens nuvarande situation, myndighetskontakter och försörjning. Detta underlag avgör om personen behöver stöd från MT. I de fall där det finns aktuella

myndighetskontakter tar MT kontakt med dessa och hör om det finns en aktuell planering för personen. MT ska inte ta över ordinarie myndigheter/ verksamheters ansvars områden.

Personerna som sökt MT har alla fått vägledning till insatser som motsvarar deras behov. I vissa ärenden har det varit en lång handläggningstid hos MT, på grund av att personen haft behov av flera insatser. I vissa ärenden har det även tagit tid då rekommenderade insatser inte fungerat fullt ut.

Exempel: Person rekommenderades läkarkontakt hos Allmänpsykiatrin. I kontakten med läkaren klarade inte personen av att ta eget initiativ att beskriva sina behov. Detta innebar att personen behövde en ny läkarkontakt med stödperson och därmed lång väntan på läkartid.

Det har även varit flera ärenden där det inte funnits någon myndighet att hänvisa till och som tar på sig ansvaret för personens situation. Trots långa handläggningstider i MT så framkommer inget missnöje från personerna i MT utvärdering, de är tacksamma för det stöd de har fått.

MT har i flera ärenden löst vård/psykiatri kontakter och sysselsättning, men inte hittat lösningen för försörjning. När det gäller att hitta rätt insatser efter personernas behov så har det gått bra om samverkan fungerat och det funnits insatser att tillgå. I 5 ärenden har MT använt

Samordningsförbundets insats Fördjupad kartläggning och utredning där externa företag utfört uppdrag då annan insats inte funnits att tillgå.

Projektets mål/resultat och effekter på deltagarna

Enligt projektplanen ska MT erbjuda:

En snabbare väg till samordnad rehabilitering för personen.

Personer som kommit till MT får göra en kartläggning och via samverkansarbete få tillgång till de samlade resurserna som MT kunnat erbjuda. Via samverkan har alla personerna som sökt MT blivit erbjuden lämpliga insatser för att komma vidare i sin rehabilitering.

Att minska behovet av bidrag för personen.

I många ärenden så har den ekonomiska situationen haft en stor påverkan på personernas psykiska ohälsa. De flesta personer vill inte vara beroende av försörjningsstöd, men ser ingen annan utväg.

Några personer har kommit vidare från försörjningsstöd till att vara aktivt arbetssökande och erhållit aktivitetsstöd.

Personen ska bli självförsörjande genom arbete eller studier.

I några ärenden har personer kommit vidare till arbete med lönebidrag och till studier med CSN lån.

Samverkan mellan myndigheter, kommuner, projekt och verksamheter.

Mottagningsteamet bedriver ett aktivt arbete med att utveckla samverkan mellan alla aktörer.

Projektmålet för MT var 2015 att minst 50 individer under ett år skulle passera genom

verksamheten. Av dessa skulle 65 % gå vidare till arbete, studier eller andra planerade aktiviteter samt öka sin anställningsbarhet. Övriga deltagare skulle slussas vidare till rätt instans.

MT startade 1 februari 2015 och under 10 månaders effektivt arbete har 65 personer genomgått kartläggningar och 48 personer har avslutas till olika insatser. Av 48 avslutade ärenden har 30 kommit vidare till arbete, studier eller andra rehabiliterande insatser.

Till Allmänpsykiatrin kom 8 personer med insatser som utredning, samtalskontakt och stöd vid missbruk, 5 personer kom till socialtjänsten (2 med missbruk) och 5 personer till

primär/specialistvård (bilaga 1). De flesta personerna som kommit till MT står mycket långt från arbetsmarknaden och många behöver först få hjälp med sin psykiska och fysiska ohälsa för att komma vidare med arbetsrehabilitering.

(7)

7 Samordningsförbundets program På Väg tog emot 8 personer från MT. De har uppmärksammat att de som kommer från MT har en komplex problematik och står längre från arbetsmarknaden än de som är sjukskrivna och kommer direkt från FK.

MT har även haft 67 stycken rådgivande ärenden under året. Det vill säga personer, anhöriga, personal och handläggare har kontaktat MT och blivit hänvisade till/ rekommenderade andra insatser än MT. Det finns ett stort behov av rådgivning och samlande kunskaper om vad samhället har för insatser att erbjuda målgruppen.

Under december månad genomfördes en utvärdering för de personer som avslutats i MT.

Det var 24 personer som svarade på utvärderingen (bilaga 2).

Personernas erfarenheter av kontakterna med MT är i det stora hela mycket positivt.

Tack vare kartläggningen, samverkan i MT och mellan myndigheter har personer känt att de är värdefulla, att de har blivit tagna på allvar och att någon har lyssnat på deras behov.

Personernas egna ord:

Bättre än andra ställen, alla lyssnade, kändes tryggt, bra människor!

Att bli tagen på allvar! Saker händer för första gången!

Skönt med folk som bryr sig. Bra med stöd och coachning. Känns att man är värd någonting!

Många känner att det fått en förbättrad livskvalité, mår bättre fysiskt/psykiskt och har fått en vilja att komma vidare mot arbete eller studier.

Personernas egna ord om vad som förändrats:

Stor förändring. Bättre självförtroende och självinsikt.

Positiv förändring. Är mer social och har något att göra.

Det mest positiva jag gjort. Betytt mycket med alla kontakter under hösten.

Har fått pengar att betala räkningarna med och hjälp med min sjukdom.

I några ärenden så har det blivit negativ respons till MT. Det är ärenden där vi rekommenderat insatser för missbruk eller där det redan funnits ansvariga handläggare på myndigheter som jobbar aktivt med personen.

Personernas egna ord:

Blev hänvisad till Stegen/missbruks vård. Passade inte mig!

Är kvar på samma ställe som tidigare innan möte med MT, kontakt med FK och psykiatrin.

Att MT utfört ett bra och effektivt arbete beror främst på det utvecklingsarbetet som gjorts med samverkan mellan alla myndigheter. Samverkan är kärnan, men även MT värdegrund att se och bemöta alla personer med ”nya ögon”. En kunnig, engagerad, intresserad personal, en bra arbetsstruktur och bra material/innehåll har också bidragit till nöjda sökande. Styrkan är den samlade kompetens som MT har och av ett strukturerat samarbete där personalen lärt sig mycket om varandras olika verksamheter och riktlinjer/regelverk.

MT har identifierat flera behov hos målgruppen. Det finns stora behov av individuellt stöd under en lång period. Coachning och stöd att komma hemifrån, bygga tillit till andra människor, få tillhöra ett socialt sammanhang, stöd i att förstå och tolka myndigheternas språk och stöd att ta viktiga

kontakter.

Det finns ett behov från handläggare, personal och anhöriga att kunna rådfråga om vad det finns för insatser, samverkans möjligheter och stöd att få inom de olika myndigheterna och inom

kommunerna i Sydnärke. Handläggare på FK har speciellt uttryckt att de saknar insatser för unga vuxna med aktivitetsstöd i Sydnärke. MT ser också att det skulle finnas en vinst i att man inom myndigheternas egna verksamheter ser över rutiner, kommunikation och samverkan.

Mellan myndigheter uppkommer det diskussioner om vem som har och ska ta ansvar för personen.

Det finns samverkans rutiner mellan vissa myndigheter, men i ärenden kring personer så händer det

(8)

8 att detta inte fungerar. Det är då personerna ”hamnar mellan stolarna”. Ett förslag från MT är att skapa ett forum där personer, anhöriga, handläggare och personal kan komma för rådgivning.

I nuläget har MT ingen samverkan med skolan. Det bedöms som ett stort utvecklingsområde med syfte att vägleda ungdomar att komma rätt efter skolan samt att vägleda ungdomar som avslutat gymnasiestudier utan fullständigt gymnasiebetyg. Idag finns det ungdomar som hamnar utanför systemet efter skolan, på grund av att de inte har någon egen drivkraft eller kunskaper om vad de ska göra.

Personalen

Beskrivning av personalen

Då MT skulle startas upp kontaktade projektledaren kommunernas och myndigheternas ansvariga för att rekrytera personal till MT. Det var ett arbete som tog lång tid och krävde många

informationsmöten. Samordningsförbundets överenskommelse angående MT som samtliga myndigheter skrivit på var inte förankrat hos flertalet av verksamhets- och personalansvariga.

Projektledaren blev inbjuden till FK för att hålla ett informationsmöte för en stor grupp

handläggare. Därefter fick handläggarna visa sitt eget intresse för uppdraget och blev utvalda av sin chef. Beslutet blev att en handläggare skulle arbeta 25 % sammanlagt i alla fyra kommuner.

På AF träffade projektledaren ansvarig chef och diskuterade olika lösningar. Beslutet blev två handläggare som har stort intresse av samverkan. Tidsmässigt fördelat på 10 % Laxå- Askersund och 15 % Hallsberg-Kumla. Motiveringen var att lägga mer procent på de större kommunerna.

Informationsträff genomfördes med socialsekreterare i Askersunds kommun. Då endast två personal arbetar med försörjningsstöd, beslutades att 10 % kunde avsättas för samverkan med MT.

I Laxå kommun träffades alla ansvariga inom socialförvaltningen och fick information om MT. Det fanns en stor tveksamhet till att tillsätta personal till MT. Efter diskussioner kom vi fram till en lösning där en socialsekreterare skulle delta i MT om behov uppstod. Hallsberg var den kommun som hade mest kunskaper om MT arbete och en socialsekreterare fick direkt 25 % avsatt för MT arbete. I Kumla kommun kom arbetet med att rekrytera en socialsekreterare att ta längst tid. Bristen av information, kommunikationen och missförstånd mellan ansvariga gjorde att det blev extra komplicerat. Lösningen blev tillslut en socialsekreterare på 10 %. Eftersom MT verkar i fyra kommuner, är det fyra olika team med fyra personal i varje team. Ett team består av handläggare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och projektledaren/samordnaren.

Allt eftersom MT arbete har utvecklats och på grund av olika arbetsbelastning har personalens arbetstider i MT förändrats. Personalens ordinarie arbeten har även krävt deras arbetsinsats vilket inverkat på deras insatser i MT. Det har skett personal förändringar under året, en socialsekreterare har gått i pension och en annan har gått på föräldraledighet.

Personal sammansättningen under december 2015

Projektledare/samordnare 100 %, arbetar i alla fyra kommunerna.

Handläggare från Försäkringskassan 40 % - 16 timmar i veckan, arbetar i alla fyra kommuner Arbetsförmedlare Hallsberg/Kumla, 15 % - 6 timmar i veckan

Arbetsförmedlare Askersund/Laxå, 15 % - 6 timmar i veckan Socialsekreterare Askersund 12,5 % - 5 timmar i veckan Socialsekreterare Laxå 10 % - 4 timmar i veckan

Socialsekreterare Hallsberg 10 % - 4 timmar i veckan Socialsekreterare Kumla 10 % - 4 timmar i veckan

Personalen som arbetar i MT är sin myndighets representant, språkrör och sakkunniga. Under året har vi under team träffar arbetat aktivt med formerna för teamarbetets innehåll och värdegrund. Det finns ett stort intresse hos MT personal för samverkan och att göra skillnad för de personer som söker stöd.

(9)

9

Personal, arbetsfördelning och samverkan

MT personal har under året tillsammans med projektledare/ samordnare arbetat fram en grundstruktur, en arbetsprocess, arbetsmaterial och värderingar för teamarbetet.

I teamarbetet ingår resor mellan fyra kommuner, informationsmöten med personer, kartläggningar, samverkansmöten, administrativt arbete, dokumentation, kontakter via telefon/mail,

informationsmöten till verksamheter, föreläsningar, nätverkande, team dagar mm.

Projektledaren/samordnarens arbetsuppgifter:

- Strukturera och planerar teamens arbete inom fyra kommuner.

- Ansvarig för telefoni och mailkontakt till/från MT.

- Dokumentation, rapporter, planer, informationsmaterial och statistik

- Genomföra informationsmöten med personer, myndigheter och verksamheter.

- Samordna och delta vid kartläggningar och samverkansmöten.

- Samordna och delta vid vägledningsmöten med personer, verksamheter och myndigheter.

- Samordna och delta vid överlämningsmöten.

- Följa med till och följa upp personer som är i insatsen Fördjupad kartläggning/ utredning.

- SUS registrera tillsammans med FK handläggare.

Samordnare saknar fortfarande behörighet till SUS

Handläggaren från Försäkringskassan som arbetar i alla fyra kommuner, deltar vid vissa föreläsningar/informationsträffar och utför SUS registreringar tillsammans med samordnare.

Mottagningsteamets arbetsprocess

• Kontakt tas med MT via telefon, sms, mail eller personlig kontakt.

Det kan vara personen, anhörig, handläggare eller personal som tar kontakten.

Samordnare ansvarar för att ta kontakt med personen.

• Första kontakten: Telefonkontakt eller ett personligt informationsmöte. Samordnaren ansvarig.

• Kartläggningsmöte bokas. Samordnaren ansvarig.

• Kartläggningsmöte. Två personal från MT deltar. Helst de utan tidigare kontakt med personen.

Kort repetition om syftet/målet med MT.

Påskrift av samtycke och SUS blanketter.

Personen berättar om sin situation/historia. ”Livshjulet” används som samtals underlag.

En personal för dialog, den andra skriver minnes anteckningar. Samtliga i MT är ansvariga för att delta i kartläggningar.

• Administrativt arbete efter kartläggningen. Personal som antecknat renskriver minnesanteckningar.

Personal från respektive myndighet, vård och psykiatri undersöker tidigare insatser/dokumentation/kontakter som finns för personen.

• Samverkansmöte. Alla i teamet redovisar vad som tidigare finns dokumenterat i ärendet. Vid behov bjuds annan personal/handläggare in till samverkansmötet. Diskussioner om vilka behov personen har av olika insatser. I de flesta ärende gäller det försörjning, sysselsättning och kontakt med vård/psykiatri.

Via samverkan kommer MT fram till rekommendationer om insatser.

• Vägledande samtal med personen. Rekommendationer om insatser.

Den personal som utfört kartläggningen deltar. Vid behov bjuds personal/ handläggare med på mötet.

• Samordnaren tar kontakt med de rekommenderade insatserna. Genomför därefter informationsmöten, studiebesök och överlämnings möten.

• När personen kommit igång, fått stöd från rätt insatser och har någon ansvarig

personal/handläggare avslutas personen i MT. Samordnaren har kommunikation med ansvariga i insatsen och informerar teamet som kommer överens om när ett avslut är lämpligt.

(10)

10

Resultat och effekter på personalen

MT arbetsinsats tidsmässigt är avgörande av hur många ärende som är igång i respektive kommun.

Det beror även på hur stor arbetsbelastning personalen har på sina ordinarie arbeten.

Personalen ser en vinst i att det finns en samordnare som har överblick och kan strukturera/planera teamarbetet. Det är även en fördel att samordnaren inte har en myndighetsroll i kontakten med personerna som söker stöd hos MT. Samtidigt är nuvarande arbetsmodell något skör, då samordnaren är den personen som har helhets ansvaret och är kontaktpersonen till MT.

Samverkan mellan personalen i teamet är en levande och aktiv process. Det är en lärprocess när det gäller att förstå varandras olika myndighetsroller och vad för regelverk som styr respektive beslut.

Teamet har arbetat med värdegrund och värdeord när det gäller det interna teamarbetet och bemötande med personer som söker MT. Hela teamet (8 personer) träffas en halv dag varannan månad för att arbeta med att utvärdera och utveckla MT arbetsmodell och innehåll.

För MT personal är det viktigt att kontinuerligt få kompetens utveckla sig och ligga i framkanten när det gäller nyheter inom de områden som berör arbetet. Under våren 2016 kommer

Samordningsförbundet erbjuda kompetens utveckling inom flera områden. Förslag från MT personal är att få fortbildning inom flera områden:

 Grundläggande kunskaper om FINSAM och Samordningsförbundet. (organisation, beredningsgrupp, styrelse mm.)

 Grundläggande myndighetskunskaper, ex. bestämmelser, lagar och regler som styr insatser och beslut.

 Kunskaper om olika funktionsnedsättningar, ex. NPF och psykisk ohälsa. Kunskaper om missbruk.

 Samtals pedagogik/metodik- bemötande

MT möten planeras och struktureras av samordnaren, som gör en dagordning att följa. När MT har sina samverkansträffar är det mycket som ska avhandlas. Det är då extra viktigt att det finns en tydlig agenda att följa och att samordnaren håller i strukturen så det blir effektiva träffar. Personalen uttalar att de är nöjda med projektledaren/samordnarens stöd och arbetsinsats.

Under året har MT personal utvecklat en kompetens när det gäller att vara mer effektiva och kunna lyssna till målgruppens behov på ett bättre sätt.

En framgångsfaktor är att samverkan med vården och psykiatrin kommit igång, med

kontaktpersoner och strukturerad regelbundna möten. I början av året då samverkan inte fungerade med vården och psykiatrin kunde inte MT erbjuda de insatser personen var i behov av, vilket innebar att personerna blev kvar i MT under en längre period. Personal i MT uttrycker att de fått en bättre helhetsbild av individen och samhällsstrukturen på grund av samverkan. Viktigt är att först få personens egen livberättelse och därefter se vilken dokumentation som finns från myndigheternas tidigare kontakter med personen. Vinsten av samverkan har varit tydligast i de ärenden där personen har en samsjuklighet. Alla har haft ett helikopterperspektiv och kunnat ”arbeta utanför sin box” för att tillsammans hitta rätt insatser för individen. Att samverkan är viktig är alla överens om, det pågår ett aktivt arbete med att utveckla arbetsmodellen med fler deltagande aktörer, exempelvis skolan.

(11)

11

Organisationer

Beskrivning av projektorganisationen

Det är Samordningsförbundets organisation med styrelse och beredningsgrupp som arbetat fram förslaget och överenskommelsen till MT. När projektet skulle starta så fanns det en stor osäkerhet inom medverkande myndigheter och kommuner om hur deras medverkan skulle se ut.

Upplevelsen är att det arbete som styrelsen och beredningsgruppen utfört inte var förankrade inom deras egen myndighet eller kommun. Det innebar ett extra stort arbete för projektledare som tog mycket tid och kraft. Informationsmöten genomfördes i fyra kommuner, träffar hos flera olika förvaltningar, träffas hos olika myndigheter och med många ansvariga chefer. Under året har projektledaren deltagit vid några beredningsgrupps- och styrelsemöten för att ge information om MT arbete. Det finns en upplevelse från personalen i MT att det känns långt mellan styrelsen och till projektet. Ett förslag på utvecklingsmöjligheter är ett närmare arbete mellan personalen i projekten, beredningsgruppen och styrelsen. Exempelvis kunde en styrgrupp vara mer delaktig i projektets utveckling och utvärderings arbete. Dessutom bör det som bestäms på respektive möten, förankras vidare till ansvariga inom projekten, respektive myndighet och kommun.

När det gäller ekonomi så har projektledaren kunskap om avsatt budget för projektet. Däremot så har det inte fungerat med insyn i ekonomin vad det gäller de löpande utgifterna.

Då det är Hallsbergs kommun som har ansvar för MT, så har ansvarig chef haft ansvar för att förmedla alla kostnader direkt till Samordningsförbundet.

Idag har MT tillgång till en lokal i varje kommun. Det är viktigt för MT att ha tillgång till

funktionsduglig lokal för samverkansmöten, kartläggningsmöten och där samordnaren kan utföra sitt arbete. När det gäller lokaler så har MT personal påtalat ett önskemål om att ha en ”hemvist”.

En lokal som endast är MT kontor där material och dokumentation kan låsas in och där man kan ha gemensamma möten. Idag har MT personal ingen gemensam digital plattform när det gäller

information, arbetsmaterial eller dokumentation. Det innebär att personalen måste bära med sig materialet mellan olika lokaler och uppdrag. Projektledaren har vidtalat önskemålet och problemet för IT enheten, men inte fått problemet löst.

Samordning och samverkan mellan aktörer

Det pågår en aktiv utveckling när det gäller samverkan och kommunikation mellan olika aktörer. I nuläget finns en uppbyggd samverkans struktur med FK, AF, kommunernas socialsekreterare, Primärvården och Allmänpsykiatrin. I Askersund, Hallsberg och Kumla kommun träffas alla en gång i månaden för ett samverkansmöte då ärenden kan diskuteras. I Laxå kommun gäller samverkan vid behov, då det i nuläget är få ärenden. MT träffas en gång varannan månad för att göra utvärderingar och följa upp pågående arbete samt utveckla och planera framåt. Via

delrapporter och kommunikation med Samordningsförbundets tjänsteman, beredningsgrupp och styrelsen förmedlar projektledaren MT utveckling.

Att sprida information om MT har varit ett stort och tidskrävande arbete, då det ha bedrivits i fyra kommuner, från kommunledning till brukare. Det finns nu information på alla kommuners

hemsidor, alla receptioner har fått information om MT och broschyrer är utplacerade i alla

verksamheter där målgruppen kan befinna sig. MT har även haft ett reportage i Nerikes Allehanda.

Förändringar utanför projektet som påverkar MT arbete är främst vilka personella resurser som finns att tillgå, hur samverkan fungerar och om det finns lämpliga insatser att rekommendera som överensstämmer med personens behov.

(12)

12 Under året har MT arbetat aktivt med att identifierat hinder och att skapa lösningar.

Hinder som MT upplevt var först och främst att det inte fanns en kunskap och förankring inom kommuner och myndigheter. Därefter var det att tillsätta personal till MT och hitta lämpliga lokaler.

När arbetet startade så tog det lång tid att bygga samverkan med psykiatrin och primärvården.

När det gäller MT målgrupp så är problemet att det inte alltid finns insatser och anpassade

verksamheter som motsvarar personernas komplexa behov. MT har arbetat lösningsfokuserat, MT har haft ett aktivt arbete med att lösa de hinder som uppstått och skapa nya lösningar.

Under 2015 har Samordningsförbundet skapat ett forum där projekten/programmen kan träffas.

Ett värdefullt forum för att hitta bra samarbete och inventera behovet hos målgruppen.

MT önskar att utveckla en samverkan med skolan för att på bästa sätt nå den yngre målgruppen.

Exempelvis så skulle en kurator från gymnasieskolan kunna delta regelbundet vid MT samverkans möten.

Resultat och effekter

Att MT arbete inneburit resultat och effekter för individen går att utläsa i utvärderingen och statistiken som bifogats. För personer helt utan stöd från samhället så har de flesta fått anpassade insatser för vidare rehabilitering. Några personer som saknat arbetsinriktade insatser och haft försörjningsstöd under många år har nu kommit till insatser hos AF och ät vidare mot egen försörjning. Ett antal individer har även kommit ut i arbeten med anpassade anställningar.

En stor del av målgruppen står långt ifrån arbetsmarknaden vilket tidigare uppmärksammats i rapporten. Samordningsförbundets projekt och program där personerna har möjlighet att få en insats som motsvarar en förrehabilitering både individuellt och i grupp har varit mycket värdefull.

Alla som kommit till MT har stöd till en eller flera insatser för att komma vidare mot egen försörjning. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är MT en positiv insats, även om det i nuläget inte finns några siffror som styrker det ekonomiskt. Syftet är att personerna snabbare ska komma ut till egen försörjning och inte vara beroende av bidrag. Erfarenheten av MT arbete och den kunskap som personalen får via samverkan, tar de med sig till sin ordinarie verksamhet. Vilket i

förläggningen kommer leda till verksamhetsutveckling i den egna organisationen.

Projektets budget

Budgeten för MT under år 2015 var beviljad till 750 000 kr.

Det är ansvarig chef för projektledaren på AMI i Hallsberg som ansvarat för att redovisa utgifter till Samordningsförbundet. Projektledaren har vid efterfrågan fått ekonomisk halvårsrapport från

Samordningsförbundets tjänsteman och chefen på AMI då MT skulle göra en ny ansökan för 2016.

När det gäller projektets budget så har projektledaren inte haft insyn i den löpande ekonomin under året. Projektledaren har vid några tillfällen haft kommunikation med Samordningsförbundets tjänsteman och chefen på AMI för att uppdatera sig om de ekonomiska förutsättningarna.

Avvikelser

I den överenskommelse som skrevs under då MT skulle starta så kom ägarna av projektet överens om att tilldela MT personella resurser. I överenskommelsen och projektplanen står beskrivet att 25 % från respektive myndighet och kommun ska avsättas för MT arbete. Personal från FK, AF och socialtjänsten i Hallsbergs kommun avsatte från start 25 %. Socialtjänsten i Askersund, Laxå och Kumla kunde efter diskussioner avsätta 10 %.

Under året har procentsatsen justerats då uppdragen har varierat i kommunerna. Inflödet av ärenden är olika i kommunerna, där av att det är skillnader i personalens arbetstider.

(13)

13 I december månad 2015 arbetade:

Handläggare från Försäkringskassan 40 % - 16 timmar i veckan, arbetar i alla kommuner Handläggare från Arbetsförmedlingen 15 % - 6 timmar i veckan, arbetar i Hallsberg och Kumla Handläggare från Arbetsförmedlingen 15 % - 6 timmar i veckan, arbetar i Laxå och Askersund Social sekreterare 12,5 % - 5 timmar i veckan, Askersunds kommun

Social sekreterare 10 % - 4 timmar i veckan, Laxå kommun Social sekreterare 10 % - 4 timmar i veckan, Hallsbergs kommun Social sekreterare 10 % - 4 timmar i veckan, Kumla Kommun

Förutsättningarna för att nå projektets mål

MT är en helt ny verksamhet i Sydnärke och förutsättningarna har varit oklara om hur stor

målgruppen skulle bli. Förutsättningar för att nå projektets mål har påverkats av kommunernas olika resurser samt inflödet av ärenden som tidigare redovisats i rapporten.

Projektmålet för 2015 var att 50 individer skulle få stöd från MT. Av dessa skulle 65 % gå vidare till arbete, studier eller andra planerade aktiviteter samt öka sin anställningsbarhet. Övriga deltagare skulle slussas vidare till rätt instans. MT statistik visar att projektets mål är uppnådda, 65 personer har genomgått kartläggning, 48 personer har avslutats och fått stöd att komma vidare till en insats som motsvarar deras behov. Alla som kommit till MT har fått stöd, rekommendationer och slussats vidare. MT har även haft 67 rådgivande ärenden. Sammanlagt har MT hanterat 132 ärenden, vilket är klart över projektets målsättning.

Förutsättningarna för implementering

Målgruppen har haft stor nytta av projektet. För individen har det haft en viktig betydelse att de har fått träffa personal för ett förutsättningslöst möte, där de har fått berätta om sin livssituation. Flera har haft negativa upplevelser av myndighets kontakter och då blivit positiva till MT bemötande.

Tillgången av resurser för MT som samtidigt är nyttan för individen är samverkan mellan

myndigheterna. Målgruppen med personer som är helt utan myndighetskontakt, de personer som upplevt att de inte fått stöd i sina myndighetskontakter och hamnat mellan stolarna uppskattar MT stöd och vägledning. Speciellt i ärenden som är komplexa, där det finns samsjuklighet finns det en vinst i hur MT arbetar. Möjligheten till samlad dokumentation, samlad kunskap gör att arbetet blir mer effektivt och förkortar tiden för individen då det behövs flera insatser från olika aktörer.

Möjlighet till samverkan mellan alla myndigheter, kommuner, vård och psykiatri finns inte idag i den ordinarie verksamheten. MT ser att implementering kan bli svårt i respektive myndighet då det handlar om fyra kommuner och de samlade resurser som krävs för att bygga en bra och fungerande samverkan. All samverkande personal från kommunernas socialtjänst, handläggare från AF, handläggare från FK, kontaktpersoner från vård och psykiatri är överens om att MT gör nytta för både individen och medverkande myndigheter.

(14)

14

Statistik

Statistiken bygger på 65 deltagare som genomgått kartläggning under 2015.

Utförligare statistik se bilaga 1

Hemvist Askersund 26 Laxå 7 Hallsberg 12 Kumla 20

Könsfördelning Män 31 Kvinnor 34 Totalt 65

Resultat måluppfyllelse

Arbete Egenförsörjning Studier Avbrott/flytt Fortsatt i aktivitet I väntan på insats Vård/psyk 5 0 3 1 21 17 18

Nationalitet Svensk 56 Annan bakgrund 9

(15)

15

Bilaga 1. Statistik 1 februari – 31 dec 2015

Sammanlagt har MT genomfört 65 kartläggningar och har 5 kartläggningar inplanerade.

Askersund: 27 ärenden

26 kartläggningar genomförda. 11 män – 15 kvinnor

(17 ärenden avslutade – 8 pågående arbete- 1 överflyttat till MT i Kumla) 1 kartläggning planerad

Laxå: 8 ärenden

7 kartläggningar genomförda. 5 män- 2 kvinnor (6 ärenden avslutade - 1 pågående arbete) 1 kartläggning planerad

Kumla: 23 ärenden

20 kartläggning genomförda. 10 män- 10 kvinnor 1 ärende överflyttat från Askersund

(16 ärenden avslutade – 5 pågående arbete) 2 kartläggningar planerade

Hallsberg: 12 ärenden

12 kartläggning genomförda. 5 män- 7 kvinnor (7 ärende avslutade - 5 pågående arbete)

Rådgivande ärenden 67 st.

Handläggare, personal, anhöriga och personer har varit i kontakt med MT och blivit rekommenderade andra insatser än MT.

I de 65 ärenden som MT har gjort en kartläggning så är det 31 män- 34 kvinnor i ålder

Ålder Askersund Laxå Kumla Hallsberg - 20 år 1 1 2 = 4 21 -30 år 6 4 7 5 = 22 31 -40 år 9 5 5 = 19 41 -50 år 3 1 5 1 = 10 51 -60 år 6 1 1 = 8 60 -65 år 1 1 = 2

26 7 20 12

De kartlagda personerna har kommit till Mottagningsteamet via:

Askersund 26 st.

8 -Egen person, anhörig 10 -Socialtjänsten

8 -Arbetsförmedlingen- AME

Laxå 7 st.

6 -Egen person, anhörig 1 -Socialtjänsten

(16)

16 Kumla 20 st.

6 -Egen person, anhörig 3 -Försäkringskassan 1 -Socialtjänsten 3 -Arbetsförmedlingen 2 -Psykiatrin

5 -AME

Hallsberg 12 st.

7 -Egen person, anhörig 2- AMI

3-Socialtjänsten

Försörjning

I de 65 ärenden som MT har gjort en kartläggning så har personernas försörjning vid inskrivning varit:

Askersund 26 st.

6- Ingen försörjning 12- Försörjningsstöd

3- Aktivitetsstöd - AF på väg att avsluta ärenden, pga. av att personen inte uppfyller basala krav.

3-Aktivitetsersättning 1-Sjukpenning

1-Arbete 75%, kort vikariat

Laxå 7 st.

5-Ingen försörjning 1-Aktivitetsersättning 1-Försörjningsstöd

Kumla 20 st.

5 -Ingen försörjning 2- Aktivitetsstöd

2- Anpassad anställning- 100%

2- Försörjningsstöd 2- Aktivitetsersättning

4- Sjukskrivning (1 särskilda fall)

1- Sjukersättning 50 % - Aktivitetsstöd 50 % 1 -Försäkringspengar

1- Föräldrapenning

Hallsberg 12 st.

5 - Ingen försörjning 2- Aktivitetsersättning 1- Sjukskriven

4- Försörjningsstöd

(17)

17 I 20 av 65 kartlagda ärenden så har personerna ingen försörjning och ingen ansvarig

myndighet.

Ålder på de 20 personer- 9 kvinnor och 11 män utan försörjning:

- 20 år - 4

21 -30 år - 6 31 -40 år - 4

41 -50 år - 3 51 -60 år - 2 60 -65 år - 1

Nationalitet:

Svensk: 56 personer Annan: 9 personer

Insatser vid avslutade ärenden- 48 stycken 8 till På Väg- Samordningsförbundet

3 till Activa, (1 till Activa samt Rehab psyk Kga, utredning och Social psykiatrin) 2 till Sinnenas Gård- fördjupad kartläggning- Samordningsförbundet

1 till Intensifierad Samverkan- Samordningsförbundet 2 till Försteget – Askersunds kommun

5 till Arbete- lönebidrags anställning (nya arbetsuppgifter, vårdkontakter, samtalsstöd mm ) 1 till AF- Arbetslivsinriktad rehabilitering

3 till Studier: Komvux, Kävesta Folkhögskola (1 till Folkhögskola/internat + NPF utredning) 2 till LSS insats- DV Kumla Kommun

1 till Praktik -FK- handläggare, ansvarig försäkring

1 till Gemensam kartläggning Försäkringskassan – Arbetsförmedlingen 1 flyttad till annan kommun

8 till Allmän psykiatrin (utredningar/ samtalskontakt/ rehab inom missbruk) 5 till Social tjänsten (2 till rehab inom missbruk)

5 till primär/ specialist sjukvården

(18)

18

Bilaga 2. Utvärdering 2015

Resultat av uppföljningsfrågor till personer som fått stöd/vägledning och avslutats i Mottagningsteamet i Sydnärke under 2015.

Antal Män 11 Antal Kvinnor 13

Hemkommun Askersund 8 Hallsberg 3 Kumla 9 Laxå 4

Nationalitet Svensk 20

Annan bakgrund 4

Ålder 1 - 20 år 10 21-30år 5 31-14 år 5 41-50år 1 51-60år 2 över 61år

Varför tog personerna kontakt med mottagningsteamet?

Hade ingen försörjning, hjälp med försörjning och sjukdom.

FK rekommenderade mig för att komma ut i aktivitet.

Hjälp med sysselsättning, inte bara gå hemma.

Långtidssjukskriven, hamnat mellan stolarna.

Hjälp att börja studera, allt var krångligt.

Socialen ville det.

Var isolerad, hemmasittare, ingen försörjning, psykisk ohälsa.

Förslag från psykiatrin, för att komma igång.

AF kunde inte göra mera, FK- handläggare hjälpte till.

Hamnade mellan stolarna, blev utslängd ur systemet

Behövde hjälp med försörjning, utredning och sysselsättning.

Behov av hjälp med vårdkontakter och sysselsättning.

Risk att bli av med jobbet på AME, stress, sjukdom och relationsproblem.

Socialen rekommenderade det, fått avslag på sjukpenning och sjukersättning.

Har ingen försörjning, mår inte bra psykiskt, klarar inte arbete.

Klarar inte arbetet på AME fysiskt och psykiskt.

Hade inget arbete, inga pengar, ingenting, var nollställd.

Svårt att kommunicera med myndigheter.

AF tyckte att jag skulle ta kontakt.

Få hjälp att hitta sysselsättning och egen försörjning i framtiden. Viktigast är att få något att göra.

Vad blev nästa steg efter mottagningsteamet?

3 Arbete 2 Studier

6 Medicinsk utredning/behandling 5 Samordningsförbundets projekt 11 Andra insatser

(19)

19 Vad har hänt med personerna på sin väg mot arbete/ studier eller andra insatser under den senaste tiden?

Genomgår en sjukdom som inte vill ge med sig.

Går på Försteget i Askersund.

Träning på AMI 6 tim/veckan, sjukgymnastik 2 d/veckan.

Är kvar på samma ställe som innan möte med MT, kontakt med FK och psykiatrin.

Studerar på Folkhögskola.

Först på Sinnenas gård och nu på arbetspraktik på en butik.

Först kontakt med Rehab psykiatrin, sen arbetspraktik i Örebro, nu arbete som anläggare.

Insatsen På Väg, individuell och gruppverksamhet.

Kontakt med På Väg.

På Väg och praktik.

Intensifierad samverkan, först praktik på Växthuset, nu på hästgård.

Fått stöd av Activa, gjort flera studiebesök, inte hittat någon arbetsplats för arbetspraktik. Fortsatt ingen försörjning eller myndighetskontakt.

Fått hjälp att få kontakt med vården, väntar på tid för utredning.

Haft kontakt med socialen för försörjning och har träffat syo för att eventuellt börja studera.

Fått arbeta med anpassade arbetsuppgifter.

Först funktionsbedömning På Väg och nu arbetspraktik på Röda Korset.

Fick hjälp att ta kontakt med psykiatrin, nu samtalsstöd. Känns bra!

Sjukskriven 50%, ändrade arbetsuppgifter. Rehabträning med sjukgymnast. Mår bättre, barnen ser stor skillnad på sin mamma.

Kommit igång med arbetspraktik, fått det bättre ekonomiskt.

Först gemensam kartläggning med FK-AF, sen arbetspraktik. Ev. en provanställning.

Blev hänvisad till Stegen/missbruksvård. Passade inte mig. Tog kontakt med Komvux och har startat att studera.

Fått bra stöd av Activa. Nu arbetspraktik på ABF 4 tim/veckan, planering 10 tim/veckan.

Vad anser personerna om mottagningsteamets bemötande?

En skala från 1-10 där 10 är mycket bra och 1 är mycket dåligt.

1…..2…..3…..4…..5…..6……7…..8…..9…..10 Resultat: 1 1 4 3 2 13

Hur betygsätter personerna mottagningsteamet insats så här i efterhand?

En skala från 1-10 där 10 är mycket bra och 1 är mycket dåligt.

1…..2…..3…..4…..5…..6……7…..8…..9…..10 Resultat: 2 1 2 1 3 2 12

Personernas egna ord om vad de tycker varit bra.

MT tog tag i alla mina problem, försörjningen och sjukdomen.

Fungerade bra, var trevliga.

Bra bemötande.

Blev bra bemött, bra möten.

Bra att MT finns, att det satsas på människor som står utanför arbetsmarknaden.

Fick snabb hjälp att ta alla kontakter.

Trevliga, förstående, medmänskliga.

Tog hänsyn till mina behov, svårt att träffas i grupp.

Bra med nya sociala kontakter.

Bättre än andra ställen, alla lyssnade, kändes tryggt, bra människor.

Varmt, tryggt, bra information, tydligt. Blev tagen på allvar.

(20)

20 Att bli tagen på allvar. Saker händer för första gången.

MT tog ett helhetsgrepp. ”Alla var med på båten”

Lätt att prata med. Bra kontakt. Fått de hjälp jag behövde och det hjälpte mig mycket!

Allt var bra!

Bra med insatser att komma vidare.

Folk lyssnade, vile hjälpa, tydligt och bra.

Skönt med folk som bryr sig. Bra med stöd och coachning. Känns att man är värd någonting.

Komma igång, slippa sitta hemma, träffa folk.

Bra att snacka ihop i grupp, alla mötte varandra.

Jättenöjd att det finns ett MT. Tycker det är positivt med samarbete. Fått möjligheter att komma ut.

Kartläggningen väldigt bra.

Inget!

Personernas egna ord om vad de tycker inte har fungerat.

Inget vad jag kan komma på.

Insatsen jag blev rekommenderad behöver mer kunskaper om funktionhinder och psykisk ohälsa.

Fick inte hjälp med någon insats(sysselsättning) just då, men nu har det ordnat sig.

MT skulle ha givit mer stöd och inte bara lämnat över till Försäkringskassan.

Insatsen På Väg kändes inte som rätt för mig.

Bara ett möte. Blev hänvisad till Stegen. Varit där tidigare. Slutade för att det inte var rätt insats för mig.

Allt okey!

Har mottagningsteamet och tiden därefter medfört att personernas livssituation förändrats?

En skala från 1-10 där 10 står för förbättrats väsentligt och 1 står för försämrats väsentligt. Ringa in ditt svar.

1…..2…..3…..4…...5…..6…..7…..8…...9…..10 Resultat: 2 1 7 3 4 3 4

Personernas egna ord om vad som förändrats

Har fått pengar att betala räkningar med och hjälp med min sjukdom.

Har blivit mer social.

Det har inte försämrats.

Ingen förändring.

Fick hjälp att komma igång att studera trots studieskulder.

Som natt och dag! Från att inte vilja leva till att glädjas av livet.

Kommit ut i arbete, Mår bättre psykiskt. Är mer social med vänner.

Inte mycket förändring. Får göra andra saker på AME.

Startade med insatsen På Väg. Positivt!

Det mest positiva jag gjort! Betytt mycket med alla kontakter under hösten.

Ett steg närmare dit jag vill.

På Väg har varit ett lyft, men utvecklingsmässigt är jag långt från arbetsmarknaden.

Tyvärr inte hittat någon lösning. Är i en ond cirkel. Activa har försökt att hjälpa mig.

Jag har fått försörjning, ska utredas och tänker utbilda mig.

Fått anställning och behöver inte oroa mig. Kan tänka på annat.

Har fått ett bättre arbete, men är fortfarande ostabil privat.

Positiv förändring. Är mer social och har något att göra.

Har varit mer psykisk stabil sedan kontakten med MT.

Personliga positiva förändringar både fysiskt och psykiskt.

Får struktur på dagarna.

Stor förändring. Bättre självförtroende och bättre självinsikt. Svårt att jobba i högt tempo.

Jag har tagit egna kontakter med Komvux.

Jätteviktigt att vara behövd. Nu praktik några dagar i veckan.

(21)

21 Vad gör personerna idag?

4 Arbetar, omfattning; 2 st - 100 %, 2 st - 50%

2 Studerar

4 Sjukskriven, omfattning 2 st- 100%, 2 st - 50%

2 Medicinsk utredning/behandling 8 Annan insats

6 Arbetspraktik

Hur försörjer sig personerna idag?

4 Lön

2 Studiemedel

5 Sjukpenning/sjukersättning 6 Försörjningsstöd från Soc.

2 Aktivitetsstöd 5 Aktivitetsersättning 2 Ingen försörjning

Om personerna inte har ett arbete eller egen försörjning idag. Hur ser de på sina möjligheter att nå egen försörjning genom arbete/studier inom det närmaste året?

Ange på en skala från 1-10 där 10 står för mycket bra möjlighet och 1 står för mycket dåliga möjlighet. Ringa in ditt svar.

1…..2…..3…..4…..5…..6…..7…..8…..9…..10 Resultat: 1 1 3 5 4 1 3

Tips på hur mottagningsteamet kan bli bättre

Vill att det ska finnas möjligheter att stanna längre i MT och få hjälp och stöttning under ca 1 år.

Med regelbundna uppföljningar och individuella möten.

Verksamheten behövs. Ett möte räcker inte, Man ska följa upp den insats man påbörjat. Möt individen med individuella lösningar.

Kunna ge ordentligt arbete med lön.

Ordna praktikplatser.

Fortsätt som ni gör, ni gör ett bra arbete.

References

Related documents

Först efter undervisning genom kundtjänstper- sonal eller återförsäljare och genomläsning av bruksanvisningen, kan maskinen friges till användning.. Vid installations-

’ ’Vännen ’ ’ blev sänd bort till Anna Lisa. Han bjöd upp henne till dans, och hon följde honom. Han började tala med henne, och Anna Lisa tyckte att han icke liknade alla

"I syfte att i praktiken säkerställa full jämställdhet i arbetslivet mellan kvinnor och män får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla

Strömmen skall alltid vara bruten och kastarmen skall alltid vara avspänt läge innan några justeringar eller underhåll på maskinen utförs.. Allt strömrelaterat arbete skall

Turner (2006): Application of lean visual process management tools, Production Planning & Control: The Management of Operations, 17:1, 77-86)..

Övergripande tidplan för det fortsatta arbetet med upphandling av MT/IKT till Nya Karolinska.. Delprojekt Förstudie och

Rörelseresultatet för det fjärde kvartalet uppgick till 3 820 (2 224) Mkr där kost- naderna främst påverkades av högre leveransvolymer, kostnader för att säkerställa

• Direkt styrning mot cirkulär ekonomi riskerar runda miljöpåverkan och leder sannolikt inte till fler jobb eller högre tillväxt..